Budget Förskolenämnden

Transkript

1 Budget 2019 Förskolenämnden

2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 Sammanfattning Styrning och ledning Strategiska områden Kommunfullmäktige- och nämnduppdrag Förutsättningar Befolkningsprognos Personal Ekonomi Fastigheter Fördelning av resurser Resursfördelningsmodell Barnpeng Statliga bidrag för minskade barngrupper 14 Bilagor Bilaga 1: Index

3 1 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till förskolenämndens budget Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av kommunfullmäktiges budgets inriktningar och prioriterade uppdrag. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har nämnden tagit ett beslut om ett inriktningsdokument för kommande år. Där värderar nämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna förvaltningens nuläge. Därmed blir de viktigaste inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå kommunfullmäktiges samt inriktningsdokumentets intentioner. När nämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå intentionerna. 3

4 Sammanfattning Ledning och styrning för en likvärdig förskola Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har nämnden tagit ett beslut om ett inriktningsdokument för kommande år. Inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling där förvaltningen anger strategiska vägval för att nå intentionerna för inriktningsdokumentet. Styrningen av förvaltningen ska präglas av ett stödjande förhållningssätt. Förskoleförvaltningens arbete fokuseras på att skapa bästa möjliga förutsättningar för förskolechefer och förskolans medarbetare att utveckla en likvärdig undervisning av hög kvalitet. Ett antal områden, som har stöd i forskning, omvärldsbevakning samt studier av den egna organisationen, har identifierats där det finns behov av förstärkning för att möjliggöra ökad kvalitet och likvärdighet. Detta innebär för förskolenämnden: Att utveckla processer och rutiner för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och analys som tydliggör roller och ansvar samt kopplar en stödkedja till styrkedjans alla nivåer; vilket ger aktörer på alla nivåer (kommunfullmäktige, förskolenämnd, förskoleförvaltning, förskolechefer, medarbetare) goda förutsättningar att utveckla verksamheten i riktning mot ökad kvalitet och likvärdighet; som då ger alla barn lika tillgång till utbildning av god kvalitet, vilket ökar deras lärande, utveckling och kunskap. Förutsättningar En god ekonomisk hushållning ger en långsiktig hållbar verksamhet där dagens och framtidens befolkning har lika chans och likvärdiga möjligheter. Varje generation ska finansiera den egna konsumtionen. För att behålla en god ekonomisk hushållning ska verksamheten bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Mål och resurser ska överensstämma om det är möjligt genom en strävan efter lägsta möjliga kostnad och rätt kvalitet. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är ekonomin överordnad verksamheten. Barn i förskoleåldern ser enligt befolkningsprognos ut att öka under kommande år vilket medför att förvaltningen behöver arbeta strategiskt med försörjningen av stadens förskoleplatser. En förutsättning för god service, omsorg och ökad kvalitet är arbetet med kompetensförsörjning. Flera insatser är påbörjade och kommer fortsatt att prioriteras under 2019 för att utveckla, behålla samt rekrytera medarbetare till förskoleförvaltningen. Fördelning Den totala ramen nämnden har att fördela för 2019 uppgår till 4 297,5 mkr. Av dessa utgår medel för centrala avsättningar (340,4 mkr), avsättning för anslagsfinansierade verksamheter (112,7 mkr), avsättning för tilläggsbelopp (79,2 mkr), ersättning till och från andra kommuner (7 mkr) samt avsättning för nyanlända (26 mkr). Efter förvaltningsövergripande avsättningar finns 3 732,2 mkr i ram att fördela i barnpeng. Barnpengen består av ett grundbelopp som är viktat utifrån ålder och serviceform (vistelsetid) samt ett strukturbelopp som fördelas olika och syftar till att minska skillnaden mellan barns förutsättningar. 4

5 2 Styrning och ledning Nämndens ansvar och uppdrag Förskolenämnden är huvudman och ansvarar för de uppgifter som ankommer på kommunen inom förskola och pedagogisk omsorg enligt skollagen och skolförordningen samt övrig lagstiftning inom utbildningsområdet. Nämnden ansvarar också för öppen förskola, omsorg på obekväm arbetstid samt verkställighet av grundskolenämndens gynnande beslut avseende pedagogisk omsorg och omsorg på obekväm arbetstid som erbjuds istället för fritidshem. Nämnden har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de uppdrag och riktlinjer som fullmäktige har beslutat om samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Vidare ska nämnden i överensstämmelse med fullmäktiges bestämmande besluta om verksamhetens uppdrag, inriktning, omfattning och kvalitet. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Styrningen av verksamheten ska utvecklas för att i större omfattning ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet och därigenom bidra till större kvalitet för stadens medborgare. Styrningen ska präglas av ett stödjande förhållningssätt. Genom att tydliggöra roller och ansvar skapas möjligheter för en likvärdig förskola av hög kvalitet. En förutsättning är att det finns tillit och förtroende mellan de olika nivåerna och rollerna. Alla nivåer behöver sträva efter att skapa bästa möjliga förutsättningar (utifrån sin roll) för att stödja förskolechef och förskolans medarbetare att utveckla undervisningen. En stödkedja, likväl som en styrkedja. Förskolenämndens beslutade resursfördelningsmodell har som intention att öka styrningen mot en mer likvärdig förskola. Det innebär att resurserna styrs dit behoven är som störst. Förvaltningens övergripande strategier Förskoleförvaltningens arbete fokuseras på att skapa bästa möjliga förutsättningar för förskolechefer och förskolans medarbetare att utveckla en likvärdig undervisning av hög kvalitet. Likvärdighet i det här sammanhanget innebär att alla barn skall ha tillgång till undervisning av lika god kvalitet. Ett antal områden har i forskning, omvärldsbevakning samt studier av den egna organisationen inför bildandet av förskolenämnden identifierats där det finns behov av förstärkning för att möjliggöra för ökad kvalitet och likvärdighet. Att utveckla processer och rutiner för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och analys som tydliggör roller och ansvar samt kopplar en stödkedja till styrkedjans alla nivåer; ger aktörer på alla nivåer (kommunfullmäktige, förskolenämnd, förskoleförvaltning, förskolechefer, medarbetare) goda förutsättningar att utveckla verksamheten i riktning mot ökad kvalitet och likvärdighet; som då ger alla barn lika tillgång till utbildning av god kvalitet, vilket ökar deras lärande, utveckling och kunskap. Beskrivning av planerings och uppföljningsprocessen Förskolenämndens styrning, uppföljning och kontroll av den egna verksamheten ska vara systematisk, förebyggande och utvecklingsinriktad och ska så långt som möjligt säkerställa: att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt, med fokus på kvalitet för dem verksamheten riktar sig till, 5

6 att verksamheten långsiktigt bidrar till en hållbar utveckling och en god ekonomisk hushållning utifrån ett helhetsperspektiv, att lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer som berör verksamheten följs, att informationen om verksamheten och den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och tillräcklig. Styrningen, uppföljningen och kontrollen av verksamheten ska också bidra till att oavsiktliga och avsiktliga fel och brister kan upptäckas i tid samt att säkra tillgångar och förhindra förluster. Förskolenämnden kommer att planera samt följa upp verksamheterna genom det grunduppdrag som förskolan tillhanda har utifrån den nationella styrningen i Skollag samt Läroplanen för förskolan (Lpfö). Utöver de nationella målen för förskolan kommer förvaltningen att följa upp de politiska uppdragen samt de förstärkningsområden som ligger till grund för omorganisationen av Göteborgs stads förskolor till en gemensam nämnd. Dessa uppföljningar kommer sammanställas inom ramen för Göteborgs stads riktlinjer för planering och uppföljning Strategiska områden Från och med 1 juli 2018 har förvaltningen påbörjat arbetet med strategiska förstärkningsområden som identifierats. Arbete med strategierna kommer fortsatt prioriteras under budgetår Ökad kvalitet i undervisningen för barns lärande och utveckling genom att: Utveckla den strategiska kompetensförsörjningen Utveckla kollegialt lärande och samarbetskultur på alla nivåer, baserat på forskning, beprövad erfarenhet och omvärldsbevakning Utveckla och stärka förskolechefens förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap Öka barns och vårdnadshavares inflytande och delaktighet Tydligare ansvar, styrning och ledning för barns lärande och utveckling, genom att: Fokusera på de nationella målen och utveckling av undervisningen Renodla uppdrag, roller och ansvar i hela organisationen Utveckla och säkra ett systematiskt kvalitetsarbete Ökad likvärdighet mellan förskolor för att alla barn ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet och kompensera för barns olika förutsättningar genom att: Främja integration och mångfald i stadens förskolor, samt utveckla undervisningen för att gynna barn från socioekonomiskt svaga förhållanden Resursfördela för ökad likvärdighet Öka andelen förskollärare i områden med stora utmaningar Utveckla en inkluderande förskola Insatser 2019 Under varje beskriven strategi finns föreslagna insatser, dessa har förvaltningsledningen prioriterat på kort, medel och lång sikt. Av dessa föreslagna insatser har förvaltningen påbörjat arbete inom flertalet av dem. De kvarvarande kommer att ses över under 2019 för omhändertagande. Arbetet med förstärkningsområdena, dess underliggande strategier samt föreslagna insatser kommer att utmynna i en strategisk plan för förskoleförvaltningen. 6

7 3 Kommunfullmäktige- och nämnduppdrag I tabellen redovisas riktade uppdrag från kommunfullmäktiges budget samt de uppdrag som förskolenämnden beslutat ska ligga till grund för förvaltningens fortsatta arbete under KF:s uppdrag Nämndens uppdrag Stadens nämnder och bolag ges i uppdrag att erbjuda praktikplatser och olika former av sommarjobb till unga Ansvariga nämnder ges i uppdrag att säkerställa att förskole- och skolutredningens förstärkningsområden implementeras. Förskolenämnden får i uppdrag att ta fram en analys och en långsiktig plan för expansionen av förskolor tillsammans med berörda nämnder. Förskolenämnden får i uppdrag att inrätta ett särskilt branschråd för fristående förskolor för att stärka samverkan med fristående huvudmän. Förskolenämnden får i uppdrag att ta fram ett nytt uppföljningssystem för att säkra kvaliteten. Förskolenämnden får i uppdrag att kartlägga barnens vistelsetider Förskolenämnden får i uppdrag att kartlägga förskoleavdelningar med stora barngrupper, bristfälliga lokaler och hög sjukfrånvaro. Direktören ges i uppdrag att implementera förskoleutredningens förstärkningsområden. Direktören ges i uppdrag att kartlägga nuvarande planer, behov av nya och underhåll av förskolor. Direktören ges i uppdrag att fördjupa samarbetet med fristående huvudmän och inrätta ett råd mellan nämnd och fristående huvudmän. Direktören ges i uppdrag att ta fram ett flertal indikatorer som nämnden ska följa upp i uppföljningsrapporter samt i årsrapporten. Direktören ges i uppdrag att återkomma med förslag till uppföljningssystem för förskolans systematiska kvalitetsarbete. Direktören ges i uppdrag att kartlägga barnens vistelsetider. Direktören ger i uppdrag att utreda och införa ett digitalt närvarosystem som ska införas på stadens förskolor. Direktören ges i uppdrag att kartlägga förskolor som har avdelningar med stora barngrupper, bristfälliga lokaler och hög sjukfrånvaro. Direktören ges i uppdrag att återkomma inför budget 2020 med en analys över hur den nya samlade förskolepengen har fungerat och lämna förslag på eventuella förändringar. Direktören ges i uppdrag att återkomma med en prognos på kort och lång sikt när det gäller förskolans kompetensförsörjning samt eventuella förslag på åtgärder. Direktören ges i uppdrag att kartlägga förskolechefs arbetsmiljö. Direktören ges i uppdrag att säkerställa att den pedagogiska omsorgen följer Skolverkets allmänna råd. Direktören ges i uppdrag att genomföra en översyn av den kommunala nattomsorgen Direktören ges i uppdrag att genomföra en översyn av den öppna förskolan. 7

8 4 Förutsättningar 4.1 Befolkningsprognos Förskoleåldrarna, 1 5 år Antalet barn i förskoleåldrarna har ökat med (25 procent) de senaste tio åren som ett resultat av allt större födelsekullar. Gruppen fortsätter att öka enligt den nya prognosen, men inte i den snabba takt som skedde mellan åren Sett fem år fram i tiden så väntas gruppen öka med barn (5 procent) och fram till år 2035 med drygt till barn totalt. För Göteborgs del är det här en åldersgrupp där prognoser innebär en stor osäkerhet. Dels är utvecklingen direkt kopplad till antalet födda barn, vilket är en komponent som snabbt kan förändras av exempelvis konjunktursvängningar, politiska reformer, bland annat. Förskolebarnen är också en grupp där flyttintensiteten är mycket hög. Utifrån den prognostiserade ökningen ser förvaltningen ett behov av att se över samt eventuellt utöka antal förskoleplatser i staden. Befolkningsprognos Ålder Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 Prognos år år år år år Totalt Personal Strategisk kompetensförsörjning En förutsättning för god service, omsorg och ökad kvalitet i undervisningen för barns lärande och utveckling är arbetet med strategisk kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning innebär att förskoleförvaltningen kan attrahera, rekrytera, bemanna och behålla medarbetare. Attrahera, rekrytera och bemanna Under 2019 kommer arbetet med employer branding att intensifieras. Detta innebär att aktiviteter i syfte att stärka förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare kommer att genomföras. Andra insatser som i ett längre perspektiv förväntas bidra till att attrahera kompetens är att ta fram praktikplatser samt att erbjuda feriearbete för ungdomar. I syfte att kunna kompetensförsörja våra förskolor behöver förvaltningen föra diskussioner och se över behovet av att skapa mer differentierade yrkesområden. En översyn kommer ske avseende möjligheten att använda olika arbetsmarknadsåtgärder och extratjänster för att attrahera potentiella medarbetare. Under 2019 inrättar förvaltningen en egen bemanningsenhet för att organisera och säkerställa verksamheternas behov av timanställda. Förvaltningen kommer också se över möjligheten att kvalitetssäkra kompetens och bemanning med stöd av bemanningsschema kopplat till kartläggning av barnens närvarotid. 8

9 Utveckla och behålla befintliga medarbetare Det blir allt svårare att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Förvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning inriktas därför bland annat mot kompetenshöjande insatser för barnskötare och handledarutbildning. Lönebildning är en strategisk fråga för den långsiktiga kompetensförsörjningen och med detta avses lönenivåer och möjligheter till löneutveckling för att kunna rekrytera och behålla medarbetare med den kompetens som krävs. I och med detta har förvaltningen påbörjat en löneöversyn för En översyn kommer även genomföras vad det gäller roll- samt befattningsbeskrivningar. Inom ramen för detta ingår framtagande av kompetenstrappa för barnskötare. Det planeras även för ett partsgemensamt arbete för att ta fram gemensamma lönekriterier. Ledarskap och medledarskap För att utveckla och stärka förskolechefens förutsättningar att utöva ett pedagogiskt ledarskap samt utveckla ett kollegialt lärande och samarbetskultur i hela organisationen behöver det genomföras förvaltningsgemensamma insatser. Arbetsmiljö Under 2019 kommer förvaltningen fortsätta arbetet med den för staden framtagna handlingsplanen för att minska sjukfrånvaron i förskolan. Fokus kommer att ligga på hälsofrämjande arbete med utgångpunkt i organisatorisk och social arbetsmiljö ur både individ-, grupp och organisatorisk nivå som ett led i att skapa attraktiva arbetsplatser. Ett exempel på detta är uppföljning och utvärdering av hälsofrämjande projekt som pågått under 2018 samt arbetet med att implementera en rutin för kränkande särbehandling. Samverkansutbildning för chefer och arbetsplatsombud pågår under 2019 och genomförs enligt den beslutade modellen för stadens samverkan. Denna samverkan kommer även för 2019 kräva kompetenshöjande insatser för ett flertal medarbetare med fackligt uppdrag. Hälsa ohälsa Förvaltningen har fokus på hälsofrämjande arbete och att möjliggöra för medarbetare med lång frånvaro att återgå i arbete. I syfte att stärka medarbetares möjlighet att göra hälsosamma val har uttag av friskvårdsbidrag förenklats genom att digitaliseras via friskvårdsportal. Samtliga medarbetare kommer att erbjudas personalstöd från och med

10 4.3 Ekonomi Rättvisande ekonomisk bild Ekonomiska rapporter har en viktig funktion i förvaltningen. De krävs som underlag för att nämnden skall kunna fatta beslut. De ekonomiska rapporterna är inte bara till för politikerna utan även till skattebetalare, stat, myndigheter, företag och många andra. Därav är det mycket viktigt att den ekonomiska informationen är rättvisande. Årsredovisningens delar ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Eget kapital Det huvudsakliga syftet med nämndens eget kapital är att möjliggöra långsiktigt ekonomiskt tänkande i verksamheten så att hastigt förändrade förutsättningar kan överbryggas. Nämnden kan besluta om att ianspråkta eget kapital. Nämnd bör sträva efter att ha ett eget kapital i nivå som kan motiveras utifrån verksamheten och de förutsättningar under vilken nämnden verkar. Nämnd skall därför årligen aktivt värdera den egna verksamheten utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv och skriftligen motivera en rimlig nivå på eget kapital. Eget kapital som överstiger denna nivå skall återredovisas till kommunstyrelsen. I detta sammanhang måste nämnden beakta de rekommenderade riktnivåer som gäller för samtliga nämnder. Förvaltningens bedömning är att riktnivån för eget kapital bör hamna mellan mnkr. Förvaltningens bedömning är att en riktnivå på ca 3 procent av kommunbidraget krävs för att hantera framtida risker i form av volymförändringar, behovsförändringar och konjunkturförändringar. Denna värdering görs formellt i årsrapporten. Eget kapital på respektive resultatenhet Nämnden har tidigare under hösten i särskilt ärende fattat beslut om hur över- och underskott ska hanteras på respektive resultatenhet. Beslutet gäller från och med bokslutet Ny resursfördelningsmodell I samband med beslutet om ny resursfördelningsmodell så lyftes ett antal risker med att införa en ny modell som bland annat handlade om att nya modeller för resursfördelning tar tid att implementera. För att mildra effekterna har nämnden tidigare fattat beslut om att övergångsreglerna ska gälla till och med juli Det är viktigt att förvaltningens egna förskolor fortsätter sitt förändringsarbete, för att anpassa sig till de förutsättningar som resursfördelningsmodellen innebär. 4.4 Fastigheter I budgeten finns reserverat medel för uppstart av drygt 900 tillkommande förskoleplatser under Det gäller dels hyror men även till utrustning och möbler. Kostnaden för bemanning av nya förskolor ersätts utifrån resursfördelningsmodellen men kompletteras med extra ersättning för att möjliggöra en högre kvalité på inskolningen jämfört med vad den ordinarie resursfördelningsersättningen tillåter. I budgeten finns även reserverade medel för att hantera kostnader i samband med evakueringar av förskolelokaler. Lokalsekretariatet arbetar med att tillsammans med förskoleförvaltningen ta fram ett ramprogram för hur förskolor ska se ut i framtiden. Det planeras att vara klart i slutet av 2019 då det ska beslutas av kommunfullmäktige. Förvaltningens egna interna lokalprocesser kommer att utvecklas och förfinas under 10

11 2019. Ett viktigt fokus är att säkerställa att förvaltningen blir en bra beställare av förskolor utifrån den ansvarsfördelning som finns inom kommunen vad gäller lokaler. 4.5 Fördelning av resurser Nämnden fördelar resurser inom nämndens ansvarsområden (4 297,5 mkr). Det innebär bland annat att nämnden ska ta ställning till storleken på centrala avsättningar, hur mycket som ska fördelas till förskoleverksamheten, hur mycket till pedagogisk omsorg och hur mycket till öppen förskola samt kvälls-, natt- och helgomsorg. Centrala avsättningar för myndighetsutövning, administration, reserv för befolkning- och efterfrågeförändring (340,4 mkr) Myndighetsutövning: Kommuner har kostnader kopplade till sitt generella myndighetsansvar eller till sitt huvudmannaansvar enligt skollagen som enskilda huvudmän inte har Administration: Administrativa kostnader till fristående verksamheter ersätts med en schablon på grundbeloppet. Riskhantering motsvarande 1 procent (43 mkr): Om faktorer i omvärlden som till exempel efterfrågeökning avviker från planerna bör nämnden ha en ekonomisk buffert för den här typen av riskhantering. Nämnden tar årligen, i sitt budgetbeslut, ställning till buffertens storlek utifrån riskvärdering. I denna post ingår även kostnader för övergångsregler för fristående verksamhet. Pedagogisk omsorg, Natt- och kvällsomsorg samt Öppen förskola (112,7 mkr) Anslagsfinansierade verksamheter. Tilläggsbelopp, riktat särskilt stöd och specialförskolor (79,2 mkr) När ett barn i fristående verksamhet har omfattande behov av särskilt stöd ska hemkommunen betala ett tilläggsbelopp. Beloppet för barn i behov av särskilt stöd ska bestämmas individuellt utifrån barnens behov. För att säkra barn med omfattande särskilda behov föreslås motsvarande hantering som ovan för den egna verksamheten. Avdelning för samordning och stöd har kartlagt behovet och utveckling av modell pågår. Kartläggningen medför att budget för barn i behov av särskilt stöd ökar med 45 mkr. Specialförskolor där verksamheten har en sådan karaktär att resurstilldelning via barmpeng i nuläget inte är att rekommendera utan att en ekonomisk styrning via fasta kommunbidragsramar är att föredra. Ersättning till och från andra kommuner samt fristående i andra kommuner (7 mkr) Ersättning till och från andra kommuner samt fristående i andra kommuner ingår. I budget för hösten 2018 ingick även en post för gynnade beslut (20,8 mkr) avseende ersättning till fristående förskolor. Budgetposten avsåg den merkostnad som uppstod då barnpengen till fristående förskolor inte kan sänkas under innevarande kalenderår. Denna post är inte aktuell i budget 2019 då ett nytt beslut om barnpeng fattas. Nyanlända (26 mkr) Schablonersättning för nyanlända fördelas till förskoleenheterna i särskild ordning utifrån barnets placering. 11

12 Ram att fördela i barnpeng (3 732,2 mkr) Medel att fördela till fristående och kommunala förskolor i grundbidrag och strukturersättning. Fördelning 2019 HT-18 uppräknad till helår Total ram förskolenämnden Avgår: Centrala avsättningar för myndighetsutövning, administration, reserv för befolkning- och efterfrågeförändring Avgår: Pedagogisk omsorg, Natt- och kvällsomsorg samt Öppen förskola Avgår: Riktat särskilt stöd (nivå 3-4), tilläggsbelopp och specialförskolor Avgår: Ersättning till och från andra kommuner samt fristående i andra kommuner Avgår: Nyanlända Ram att fördela barnpeng

13 5 Resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodellen som beslutats för stadens förskolor bygger på fem principer: Bidrag på lika villkor Förskolechefens ansvar för sin inre organisation Ökad kvalitet i undervisningen Ökad likvärdighet = kompensatorisk princip Resurser till barn med särskilda behov Vid beräkning av nämndens bidrag och barnpeng tillämpas likabehandlingsprincipen, vilket innebär att bidrag till fristående verksamhet ska beräknas efter samma grund som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egna motsvarande verksamheter. Kommunens budget för det kommande året ska ligga till grund för beslut kring bidragen. Barnpengen består av ett grundbelopp som är viktat utifrån ålder och serviceform (vistelsetid) samt ett strukturbelopp som fördelas olika och syftar till att minska skillnaden mellan barns förutsättningar. Strukturbeloppet som är viktat utifrån socioekonomiska variabler har korrigerats i och med budget 2019 från 10 procent av det totala belopp som fördelas per barn till 7,5 procent. Förvaltningen har sedan införandet av resursfördelningsmodellen den 1 juli 2018 sett över de effekter som modellen har för såväl fristående som kommunala förskolor. Översyn kommer att fortsätta under budgetår Barnpeng Grundbelopp Ålder/serviceform 15 tim 25 tim heltid 0-2 år år Grundbelopp småskalighet Ålder/serviceform 15, 25 och heltid 0-2 år år Tabell 1: Grundbelopp har beräknats enligt beslutad resursfördelningsmodell. För fristående enheter tillkommer schablonersättning för administration på 3 procent samt momsersättning 6 procent. Tabell 2: Förskoleenheter med färre barn än 20 ska efter särskilt beslut erhålla genomsnittsersättning per barn utan hänsyn till servicegrad. 13

14 6 Statliga bidrag för minskade barngrupper Förskoleförvaltningen har sökt och fått beviljat ca 47 mkr i ett riktat statsbidrag för minskade barngrupper Detta medför att förvaltningen organiserar barngruppernas storlek utifrån förutsättningarna för sökt bidrag. Det finns anledning att anta att statliga bidrag framöver kan komma att organiseras på annat sätt. Detta bidrar till osäkerhet kring hur det kommer att påverka barngruppernas storlek och nämndens budget. 14

15 Bilaga 1 Index 2019 Index Kommunal Fristående Medel Max Min år arb sök 15 tim 3-5 år arb sök 25 tim 3-5 år heltid Index tim 0-2 år 25 tim 0-2 år heltid Grundindex (index 100)

16

17

18

19

20

21