KALLELSE 1 (7) Ersättare för kännedom Enligt närvarolista sidan 2-6. Ärenden Enligt ärendelista sidan 7

Transkript

1 KALLELSE 1 (7) Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige Tid och plats för sammanträdet Torsdag den 3 december 2015, kl 10:00 Fullmäktigesalen, Umeå Gamla stadsbibliotek, Rådhusesplanaden 6A, Umeå Partigruppmöten kl 09:00 Socialdemokraterna Fullmäktigesalen Moderaterna grupprum Jupiter Centerpartiet grupprum Neptunus Liberalerna grupprum Saturnus Kristdemokraterna grupprum Uranus Vänsterpartiet grupprum Venus Miljöpartiet Listorna SD- Kallade Ledamöter Ersättare för kännedom Enligt närvarolista sidan 2-6 Ärenden Enligt ärendelista sidan 7 Med vänlig hälsning Janeth Lundberg (S) Ordförande Ledamot som inte har möjlighet att delta vid sammanträdet ska snarast anmäla detta till nämndsekreterare som kallar ersättare. Lars Jansson Katrine Andersson Tel: Tel: Mobil: Mobil: E-post: E-post: lars.jansson@regionvasterbotten.se katrine.andersson@regionvasterbotten.se

2 KALLELSE 2 (7) Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige Kommun/ Landsting Närvarolista kolla om stämmer! Ledamöter (75) Namn Parti N ä r v a r o Bjurholm Ingemar Nyman M Dagmar Schröder Dorotea MatsErik Westerlund DKL Lilian Tegnander Lycksele Lilly Bäcklund S Stig-Lennart Karlsson Christer Rönnlund Malå Martin Noréhn S Arne Hellsten S L S M ML Nordmaling Madelaine Jakobsson C Monica Jonsson - Norsjö Mikael Lindfors S Bo-Martin Alm Robertsfors Patrik Nilsson S Lars Bäckström Skellefteå Lorents Burman S Monica Widman Lundmark Maria Marklund Ann Åström Bertil Almgren Johan Söderberg Carina Sundbom Joakim Wallström Andreas Westerberg Sorsele Kjell Öjeryd V Roland Wermelin Storuman Tomas Mörtsell C Karin Malmfjord Umeå Hans Lindberg S Margareta Rönngren Lennart Holmlund C C S S S S M C V L C S S S Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare Kenneth Fahlesson

3 KALLELSE 3 (7) Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige Kommun/ Landsting Namn Parti N ä r v a r o Ledamöter forts. (75) Moa Brydsten S Peter Burström S Nasser Mosleh MP Anders Ågren M Elin Jonsson M Ulrik Berg M Peder Westerberg L Mattias Larsson C Lennart Arvidsson V Elsa Andersson Hedqvist V Arijan Kan V Vilhelmina Åke Nilsson S Annika Andersson C Vindeln Mathias Haglund S Christer Lundgren C Vännäs Johan Söderling S Ulf Eriksson C Åsele Egon Persson ÅP Peter Lindström S Landstinget Kenneth Andersson S Erik Bergkvist S Alejandro Caviedes S Marita Fransson S Harriet Hedlund S Saga Henriksdotter S Urban Lindström S Janeth Lundberg S Per-Erik Lundmark S Karin Lundström S Peter Olofsson S Kjell Hanseklint V Agneta Hansson V Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare

4 KALLELSE 4 (7) Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige Kommun/ Landsting Namn Parti N ä r v a r o Ledamöter forts. (75) Rikard Lähdekorpi Liv Granbom Anna-Karin Jonsson Berg Andreas Löwenhöök Nicklas Sandström Ewa-May Karlsson Maria Kristoffersson Nicke Grahn Jens Wennberg Birgitta Nordvall Anders Hård Petter Nilsson Ersättare (75) V M M M M C C L L KD MP SD Bjurholm Maria Bahlenberg C Birgitta Dahlberg Dorotea Britt-Inger Tegnander DKL Pierre Danielsson Lycksele Ingrid Ölmebäck S Lars Ohlsson Roland Sjögren Malå Maria Stenberg S Cecilia Festin Stenlund S C S KD Nordmaling Chatarina Gustafsson M Eleanor Bodel - Norsjö Roger Albertsson S Håkan Jansson Robertsfors Gun Ivesund S Kenneth Isaksson L KD M Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare Skellefteå Kenneth Fahlesson S Tjänstgörande ersättare Evelina Fahlesson Tomas Marklund Annica Bray S S S

5 KALLELSE 5 (7) Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige Kommun/ Landsting Ersättare forts. (75) Namn Parti N ä r v a r o Fredrik Stenberg Anette Lindgren Håkan Andersson Kristin Fungdal Öhman Charlotta Enqvist Sorsele Pia Sjöberg S Katarina Löfgren S M C MP KD Storuman Jessica Bergfors C Ann-Christine Jonsson Umeå Janet Ågren S Andreas Lundgren Lena Karlsson Engman Tomas Wennström Emma Nilsson Malin Forss Marianne Löfstedt Leif Lundgren Gunilla Berglund Ulrica Westerlund Anna-Karin Sjölander Karolina Frykholm Carolina Täljeblad Bore Sköld Vilhelmina Viveka Abramsson S Jonny Kärkkäinen Vindeln Britt-Louise Eriksson S Elli-Marie Lundgren Vännäs Sonja Eriksson S Hans-Inge Smetana S S S S S S MP M M M L C V V V KD M KD Åsele Linnea Lindberg ÅP Gunnel Jonsson Landstinget Mahmoud Al-Turk S S Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare

6 KALLELSE 6 (7) Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige Kommun/ Landsting Ersättare forts. (75) Namn Parti N ä r v a r o Eva Andersson Nina Björby Richard Carstedt Susanne Dufvenberg Magnus Eriksson Robert Lindgren Nina Loughlin Karin Malmfjord Roger Marklund Gunnar Viklund Åsa Bäckström Andreas Jansson Margareta Löfgren Kenneth Isaksson Lena Riedl Elin Segerstedt Söderberg Isac Öberg Olle Edblom Daniel Öhgren Jeanette Gustafsson Thommy Bäckström Rune Wästerby Håkan Jansson Henrik Agerhäll S S S S S S S S S S V V V M M M M C C L L MP KD SD Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare

7 KALLELSE 7 (7) Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige Ärendelista Föredragande Sammanträdets öppnande och upprop 1. Protokollets justering 2. Fastställelse av föredragningslista och förändringar av kungörelsen 3. Webbsändning av förbundsfullmäktige. Information och beslut om eget yttrandeansvar under sammanträdet 4. Information: Konjunkturläget i Västerbotten (20 min) Anna Norin 5. Information: Europaforum Norra Sverige (5 min) Terese Ryndal 6. Information: Läget- bredbandsutveckling (10 min) Magnus Rudehäll 7. Information: Kompetensplattformen (10 min) Aurora Pelli 8. Delårsrapport Lena Nordling 9. Budget 2016, budgetplan Lena Nordling 10. Beslut om produktutbud för Västerbotten gemensam Norrlandstaxa Heidi Thörnberg 11. Justering i bolagsdokument för AB Transitio Heidi Thörnberg 12. Kostnadsfördelning för den regionala kollektivtrafiken i Västerbottens Heidi Thörnberg län 13. Fördelning av återställda statliga anslag till regional kulturverksamhet Ola Kellgren Regional kulturplan för Västerbottens län Ola Kellgren 15. Motion 1/2015. Ombildning av Region Västerbotten Rachel Nygren 16. Motion 2/2015. Motverka våldsbejakande extremism Jonas Lundström 17. Motion 3/2015. Handlingsplan fattiga EU-migranter Jonas Lundström 18. Avsägelser 19. Valärenden Lennart Holmlund 20. Anmälan av motioner 21. Interpellationer 22. Delgivningar

8 Förbundsfullmäktige Kallelse 1(29) Sammanträdesdatum Sammanträdesdatum Torsdag den 3 december 2015, Sammanträdestid kl 10:00 Sammanträdesplats Fullmäktigesalen, f.d bibilioteket, Rådhusesplanaden, Umeå Partigruppmöten kl 09:00 Socialdemokraterna Fullmäktigesalen Moderaterna Grupprum Neptunus Centerpartiet Grupprum Jupiter Folkpartiet Grupprum Saturnus Kristdemokraterna Grupprum Uranus Vänsterpartiet Grupprum Venus Miljöpartiet Listorna SD- Kallade Ledamöter Ersättare för kännedom Enligt närvarolista sidan 2-6 Ärenden Enligt ärendelista sidan 7 Med vänlig hälsning Janeth Lundberg (S) Ordförande Ledamot som inte har möjlighet att delta vid sammanträdet ska snarast anmäla detta till nämndsekreterare som kallar ersättare. Lars Jansson Katrine Andersson Tel: Tel: Mobil: Mobil: E-post: E-post: lars.jansson@regionvasterbotten.se katrine.andersson@regionvasterbotten.se REGION VÄSTERBOTTEN Box 443, Umeå, Sweden VISITOR Västra Norrlandsgatan 13, Umeå PHONE FAX info@regionvasterbotten.se FAKTURA / INVOICE Region Västerbotten, Box 65, Frösön, Sweden Organisationsnummer / Corporate identity number VAT nr SE Bankgiro Plusgiro

9 2 (29) Närvarolista Kommun/ Landsting Ledamöter (75) Namn Parti N ä r v a r o Bjurholm Ingemar Nyman M Dagmar Schröder Dorotea MatsErik Westerlund DKL Lilian Tegnander Lycksele Lilly Bäcklund S Stig-Lennart Karlsson Christer Rönnlund Malå Martin Noréhn S Arne Hellsten S FP S M ML Nordmaling Madelaine Jakobsson C Monica Jonsson - Norsjö Mikael Lindfors S Bo-Martin Alm Robertsfors Patrik Nilsson S Lars Bäckström Skellefteå Lorents Burman S Monica Widman Lundmark Maria Marklund Ann Åström Bertil Almgren Johan Söderberg Carina Sundbom Joakim Wallström Andreas Westerberg Sorsele Kjell Öjeryd V Roland Wermelin Storuman Tomas Mörtsell C Karin Malmfjord Umeå Hans Lindberg S Margareta Rönngren Lennart Holmlund C C S S S S M C V FP C S S S Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare Kenneth Fahlesson

10 3 (29) Kommun/ Landsting Ledamöter forts. (75) Namn Parti N ä r v a r o Moa Brydsten Peter Burström Nasser Mosleh Anders Ågren Elin Jonsson Ulrik Berg Peder Westerberg Mattias Larsson Lennart Arvidsson Elsa Andersson Hedqvist Arijan Kan Vilhelmina Åke Nilsson S Annika Andersson Vindeln Mathias Haglund S Christer Lundgren Vännäs Johan Söderling S Ulf Eriksson S S MP M M M FP Åsele Egon Persson ÅP Peter Lindström Landstinget Kenneth Andersson S Erik Bergkvist Alejandro Caviedes Marita Fransson Harriet Hedlund Saga Henriksdotter Urban Lindström Janeth Lundberg Per-Erik Lundmark Karin Lundström Peter Olofsson Kjell Hanseklint Agneta Hansson C V V V C C C S S S S S S S S S S S V V Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare

11 4 (29) Kommun/ Landsting Ledamöter forts. (75) Ersättare (75) Namn Parti N ä r v a r o Rikard Lähdekorpi Liv Granbom Anna-Karin Jonsson Berg Andreas Löwenhöök Nicklas Sandström Ewa-May Karlsson Maria Kristoffersson Nicke Grahn Jens Wennberg Birgitta Nordvall Anders Hård Petter Nilsson V M M M M C C FP FP KD MP Bjurholm Maria Bahlenberg C Birgitta Dahlberg SD Dorotea Britt-Inger Tegnander DKL Pierre Danielsson Lycksele Ingrid Ölmebäck S Jamal Mouneimne Roland Sjögren Malå Maria Stenberg S Cecilia Festin Stenlund S C S KD Nordmaling Chatarina Gustafsson M FP Eleanor Bodel - Norsjö Roger Albertsson S Håkan Jansson Robertsfors Gun Ivesund S Kenneth Isaksson KD M Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare Skellefteå Kenneth Fahlesson S Tjänstgörande ersättare Evelina Fahlesson Tomas Marklund Annica Bray S S S

12 5 (29) Kommun/ Landsting Ersättare forts. (75) Namn Parti N ä r v a r o Fredrik Stenberg Anette Lindgren Håkan Andersson Kristin Fungdal Öhman Charlotta Enqvist Sorsele Pia Sjöberg S Katarina Löfgren S M C MP KD Storuman Jessica Bergfors C Ann-Christine Jonsson Umeå Janet Ågren S Andreas Lundgren Lena Karlsson Engman Tomas Wennström Emma Nilsson Malin Forss Marianne Löfstedt Leif Lundgren Gunilla Berglund Ulrica Westerlund Anna-Karin Sjölander Karolina Frykholm Carolina Täljeblad Bore Sköld Vilhelmina Viveka Abramsson S Jonny Kärkkäinen Vindeln Britt-Louise Eriksson S Elli-Marie Lundgren Vännäs Sonja Eriksson S Hans-Inge Smetana S S S S S S MP M M M FP C V V V KD M KD Åsele Linnea Lindberg ÅP Gunnel Jonsson Landstinget Mahmoud Al-Turk S S Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare

13 6 (29) Kommun/ Landsting Ersättare forts. (75) Namn Parti N ä r v a r o Eva Andersson Nina Björby Richard Carstedt Susanne Dufvenberg Magnus Eriksson Robert Lindgren Nina Loughlin Karin Malmfjord Roger Marklund Gunnar Viklund Åsa Bäckström Andreas Jansson Margareta Löfgren Kenneth Isaksson Lena Riedl Elin Segerstedt Söderberg Isac Öberg Olle Edblom Daniel Öhgren Jeanette Gustafsson Thommy Bäckström Rune Wästerby Håkan Jansson Henrik Agerhäll S S S S S S S S S S V V V M M M M C C FP FP MP KD SD Reservation Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare

14 7 (29) Ärendelista Föredragande Sammanträdets öppnande och upprop 1. Protokollets justering 2. Fastställelse av föredragningslista och förändringar av kungörelsen 3. Webbsändning av förbundsfullmäktige. Information och beslut om eget yttrandeansvar under sammanträdet 4. Informationer: - Konjunkturläget i Västerbotten (20 min) Anna Norin - Europaforum Norra Sverige (5 min) Terese Ryndal - Läget - bredbandsutveckling (10 min) Magnus Rudehäll - Kompetensplattformen (10 (min) Aurora Pelli 5. Delårsrapport Lena Nordling 6. Budget 2016, budgetplan Lena Nordling 7. Beslut om produktutbud för Västerbotten gemensam Norrlandstaxa Heidi Thörnberg 8. Justering i bolagsdokument för AB Transitio Heidi Thörnberg 9. Kostnadsfördelning för den regionala kollektivtrafiken i Västerbottens län Heidi Thörnberg 10. Fördelning av återställda statliga anslag till regional kulturverksamhet 2015 Ola Kellgren 11. Regional kulturplan för Västerbottens län Ola Kellgren 12. Motion 1/2015. Ombildning av Region Västerbotten Rachel Nygren 13. Motion 2/2015. Motverka våldsbejakande extremism Jonas Lundström 14. Motion 3/2015. Handlingsplan fattiga EU-migranter Jonas Lundström 15. Avsägelser 16. Valärenden 17. Anmälan av motioner 18. Interpellationer 19. Delgivningar Js a

15 8 (29) Ärende 1 Protokollets justering Förbundsfullmäktiges beslut Förbundsfullmäktige utser XX (X) och XX (X) att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras den.

16 9 (29) Ärende 2 Fastställande av ärendelistan och förändringar av kungörelsen Dnr: 15RV0028 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige fastställer föredragningslistan. Ärendebeskrivning Om ordförande eller ledamot vill ändra kungörelsens ordning av ärendena måste detta prövas av fullmäktige. Sådant beslut kan fullmäktige fatta med enkel majoritet. Beslut om ändrad föredragningslista i förhållande till kungörelsen ska protokollföras.

17 10 (29) Ärende 3 Webbsändning av förbundsfullmäktige. Information och beslut om eget yttrandeansvar under sammanträdet Dnr: 15RV0028 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige beslutar att samtliga deltagare vid dagens sammanträde är själva ansvariga för sina uttalanden under den livesända webbsändningen. Ärendebeskrivning Registrering av webbsändningar Sändningar av webb-tv kräver inte tillstånd men ska registreras hos myndigheten för radio och tv om det är direktsändningar eller uppspelningar på tider som sändaren har bestämt. En förutsättning är att sändningarna är riktade till allmänheten. Utgivare Den som sänder webb-tv som ska registreras hos myndigheten för radio och tv ska även utse och anmäla en utgivare. Utgivareansvar i direktsändning I direktsända program kan de medverkande ansvara för eventuella yttrandefrihetsbrott istället för utgivaren. Den som utser ansvarig utgivare kan besluta om detta. Beslutet ska meddelas de medverkande före sändningen och antecknas i ett särskilt register hos den som sänder. Dagens förbundsfullmäktige webbsänds live och kommer att finnas tillgängligt på Region Västerbotten har anmält utgivare av webbsändning.

18 11 (29) Ärende 4 Informationer Dnr: 15RV0137 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige noterar följande informationer som lämnas på sammanträdet - Konjunkturläget i Västerbotten - Europaforum Norra Sverige - Utveckling av bredbandsansökningar - Kompetensplattformen

19 12 (29) Ärende 5 Delårsrapport Dnr 15RV0419 Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige föreslås fastställa delårsbokslutet per den 31 augusti Ärendebeskrivning Region Västerbotten uppvisar i delårsbokslutet per ett negativt resultat och en negativ budgetavvikelse. Avvikelsen beror huvudsakligen på projektunderskott, avgångsvederlag vid tjänstavslut, högre pensionsavsättning än budgeterat och lägre finansiella intäkter än budgeterat. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Ett åtgärdspaket togs fram innan sommaren för att parera de tillkommande kostnaderna utöver budget, utifrån detta tillsammans med bland annat nyttjande av resultatutjämningsreserven prognosticeras ett nollresultat. Beslutsunderlag Delårsbokslut , presentation Delårsrapport Revisorernas utlåtande över delårsbokslut

20 13 (29) Ärende 6 Budget 2016, budgetplan Dnr: 15RV0059 Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige fastställer budget för 2016 samt budgetplan för Detta beslut innefattar såväl budgeterade kostnader för som tidigare ej fastställd uppräkning av riktat anslag till Norrlandsoperan, från Västerbottens läns landsting. Ärendebeskrivning Budgetförslaget inför budgetåret 2016 innefattar något lägre politiska kostnader, huvudsakligen på grund av färre politiska möten jämfört Anslagen till kulturbolagen har uppräknats med 0,9%. Uppräkning av kulturbudgeten har också skett avseende Länsbiblioteket och Film i Västerbotten, på grund av oförändrad budgetram sedan ett antal år. Önskemål fanns om en uppräkning avseende övriga poster i kulturbudgeten inklusive en läktare för Västerbottensteatern, vilket inte finns med i budgetförslaget. Den enda ökningen inom tjänstemannaorganisationen avser löneuppräkning. Ägaranslaget till ALMI Företagspartner Nord AB är oförändrat jämfört 2015 (5 790 tkr). Uppräkningen av anslag inför 2016 fastställdes vid fullmäktige i juni 2015, bland annat med en KPI-uppräkning på 0,9% på anslagen från Västerbottens läns landsting. I den uppräkningen ingick inte det anslag som landstinget gav Region Västerbotten inför 2015 motsvarande tkr, som var riktat till Norrlandsoperan. Anslaget avsåg dock en ramökning, inte ett engångsbelopp, vilket inte var klarlagt när uppräkningen gjordes. Anslaget för 2015 ska således dels tas upp som en intäkt, dels uppräknas med KPI 0,9%, vilket medför ett tillägg till tidigare fastställt anslag från Västerbottens läns landsting med tkr. Beslutsunderlag Budget , presentation Beslutsexpediering Redovisningschef Andreas Diamant, Västerbottens läns landsting

21 14 (29) Ärende 7 Beslut om produktutbud för Västerbotten gemensam Norrlandstaxa Dnr: 15RKTM0003 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige fastställer produktutbud inom kollektivtrafiken för Västerbotten, utöver nuvarande produkter enligt följande: - En reskassa införs som betalmedel i likhet med Norrlandsresan med en rabatt på buss som uppgår till 15 procent på enkelbiljettspriset. - Utbudet i Västerbotten kompletteras med betalmedlen Företagskort och Privatkort, - Skolungdom, ungdom och seniorer ges ett reducerat pris enligt Gemensamma Taxor, prissättnings- och produktstrategi, kap 7. Rabattkortet behålls inom länet. Ålder för seniorer justeras till 65 år enligt Norrlandsresan. - De nya produkterna tillämpas i samordning med övriga län i Norrlandsresan enligt anvisningar från Länstrafiken i Västerbotten AB, under våren Ärendebeskrivning Förbundsfullmäktige Region Västerbotten beslutade , 62, fastställa Gemensamma taxor, Prissättnings- och produktstrategi enligt följande: - Norrlandsresans sexresors-kort utgår - En reskassa införs som betalmedel i Norrlandsresan med en rabatt på buss som uppgår till 15 procent på Norrlandsresans enkelbiljettspris, - Norrlandsresan kompletteras med betalmedlen Företagskort och Privatkort, - Skolungdom, ungdom och seniorer ges ett reducerat pris enligt Gemensamma Taxor, prissättnings- och produktstrategi, kap 7, - Fastställa gemensamma Resevillkor för buss (Bilaga 1 till Gemensamma Taxor, prissättningsoch produktstrategi) för resor såväl inom Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtlands län som över länsgränserna mellan dessa län, - Fastställa Resegaranti för buss (Bilaga 2 till Gemensamma Taxor, prissättnings- och produktstrategi) för resor såväl inom Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtlands län som över länsgränserna mellan dessa län, - Fastställa återbetalningsregler för buss (Bilaga 3 till Gemensamma Taxor, prissättnings- och produktstrategi) för resor såväl inom Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtlands län som över länsgränserna mellan dessa län, - Norrlandsresans periodkort ska vara giltigt i hela transportsystemet - Skolkorten i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland ska ha giltighet i hela transportsystemet med två resor per dag, - Reskassan, privatkort och företagskort fungerar som betalmedel i hela transportsystemet, - Besluten verkställs 1 januari Handläggning i förbundsstyrelsen Peter Olofsson yrkade bifall till upprättat förslag samt tillägg De nya produkterna tillämpas i samordning med övriga län i Norrlandsresan enligt anvisningar från Länstrafiken i Västerbotten AB, under våren 2016."

22 15 (29) Ordförande ställde propositioner om bifall till, respektive avslag på, Peter Olofssons yrkande och fann att förbundsstyrelsen beslutat bifall yrkandet. Bakgrund Under många år har dialog förts mellan de fyra nordligaste länen gällande gemensamma taxor. Redan under 80-talet infördes Norrlandsresan, ett produktutbud som gäller över länsgränserna. I mars 2014 tillsatte myndighetscheferna i de fyra nordligaste länen en arbetsgrupp bestående av representanter från alla fyra länen. Arbetsgruppens uppdrag låg i att utarbeta: - en nulägesanalys (identifiera transportsystem vilka produkter, etc.) - Norrlandsresans produktutbud och betalformer - förslag på ålderskategorier - gemensamma resevillkor, resegaranti och återbetalning Arbetsgruppens arbete utmynnade i ett förslag till prissättnings- och produktstrategi Strategin förankrades med Norrtåg AB för att ligga till grund för biljettgiltighet i upphandling av regional tågtrafik. Norrlandsresans produktutbud och betalningsmedel Förändringarna i Norrlandsresans produktutbud i jämförelse med dagens är att Norrlandsresans produktutbud kompletteras med en reskassa. En bussresenär med reskassa får 15 procent rabatt på enkelbiljettspriset. Norrlandsresan kompletteras även med ett företagskort och ett privatkort. Dessa kort fungerar som en reskassa men till skillnad från reskassan som fylls på i förväg efterfaktureras resenären. Kollektivtrafikmyndigheterna i respektive län kan själva välja att rabattera både privat- och företagskortsresenären vid faktureringstillfället. Privatkortet föreslås ha en lojalitetsrabatt på 10 procent.(i detta fall avser det bussresor i Västernorrland) Periodkortet och enkelbiljetter föreslås finnas kvar enligt nuvarande produktutbud. Ålderskategorier Utifrån generella inkomstnivåer samt hur rabattering för ålderskategorier ser ut i respektive län föreslås skolungdom, ungdom och seniorer ges ett reducerat pris. Prisreduceringen ska gälla samtliga produkter och oavsett betalform Biljettgiltighet i övrig trafik För att komma närmare en gemensam norrlandstaxa är det önskvärt att respektive län på sikt möjliggör för giltighet av Norrlandsresans produktutbud inom länet. Beslutsunderlag Gemensamma taxor, prissättning och produktstrategi Beslutsexpediering Kollektivtrafikmyndigheterna i Norrbottens, Västernorrlands samt Jämtlands län

23 16 (29) Ärende 8 Justeringar i bolagsdokument för Transitio AB med avseende på förändringar i valberedning för styrelse. Dnr RV Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige föreslås fatta följande beslut: - godkänna förslag till beslut enligt ovan beskrivning samt godkänn justering av bolagsdokument enligt bifogade bilagor. - ägarna i AB Transitio godkänner ändringarna genom att signera Ändringsavtal samt bifoga beslut från respektive ägares fullmäktige Bakgrund och syfte Vid AB Transitio bolagsstämma beslutade bolagsstämman att genomföra förändringar avseende representanter i valberedning för bolagetstyrelse. Med anledning härav gav bolagsstämman styrelsen i uppdrag att i samverkan med ägarrådet samordna förändringen samt administrera erforderliga justeringar av berörda bolagsdokument. De bolagsdokument som fordrar justering är: Aktieägaravtal Bolagsordning Instruktion för ägarrådet i AB Transitio Tillkommande bolagsdokument är: Instruktioner för valberedning i AB Transit Den 5 februari 2015 hade ägarrådet ett möte där samordning och beredning gjordes avseende vilka två representanter ska utses som inte ingår i ägarrådet samt vilka tre representanter ska utses som ingår i ägarrådet. Ägarrådet utsåg följande fem representanter: Från ägarrådet: Gösta Bergenheim, Region Halland, (Ordf) Tomas Riste, Region Värmland Mats Kolarby, Region Gävleborg Ej från ägarrådet: Ulf Nilsson, Landstinget i Kalmar Mats Gunnarsson, Region Örebro

24 17 (29) Analys och förslag till beslut Styrelsen föreslår att bolagsstämman och ägarna beslutar och godkänner de i bifogade bilagor justerade och nya bolagsdokumenten. Ägarnas godkännande bekräftas genom att bifogat Ändringsavtal signeras i två exemplar av behöriga personer och återsänds till AB Transitio. Att: Vd med bifogat verifierat utdrag från beslut i fullmäktige. Processen för ändring av bolagsdokument i Transitio (i) Styrelsen i AB Transitio beslutar om att föreslå ägarna att ändra i berörda bolagsdokument i enlighet med beslut vid bolagsstämma 2014 (ii) Bolagsstämman 2015 i Transitio fattar beslut om att, förutsatt att samtliga fullmäktige ger sitt samtycke, ändra aktieägaravtal, ändra bolagsordning, ändra instruktion till ägarrådet samt att anta en instruktion till valberedningen. (iii) Fullmäktige i respektive aktieägare fattar beslut om att godkänna de ändringar som föreslagits. (iv) Ändringsavtalet signeras av samtliga aktieägare. (v) När samtliga fullmäktige fattat beslut och undertecknat ändringsavtalet träder ändringsavtalet i kraft och bolagsordningen anmäls för registrering hos Bolagsverket. Tidplan Signerade Ändringsavtal inkl kopia på fullmäktigebeslut insändes till AB Transitio senast 31 oktober Beslutsunderlag: Protokoll från årsstämma för Transitio AB Ändringsavtal

25 18 (29) Ärende 9 Kostnadsfördelningen för den regionala kollektivtrafiken i Västerbottens län Dnr: 15RKTM0039 Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige föreslås anta upprättat dokument som beskriver kostnads- och intäktsfördelningen för den regionala kollektivtrafiken i Västerbotten län. Ärendebeskrivning Kollektivtrafikutskottet beslutade uppdra till myndighetschefen att genomföra en översyn av kostnadsfördelningsmodellen för den regionala kollektivtrafiken i Västerbotten. Avsikten är att tydliggöra respektive finansiärs kostnadsansvar för den upphandlade kollektivtrafiken. Antagandet av dokumentet förutsätter att beslut om fördelning av Trafikverkets medfinansiering tas av Förbundsfullmäktige i enlighet med kollektivtrafikutskottets förslag. Bakgrund Den anpassning som sker till den gällande kostnadsfördelningsmodellen har medfört för många kommuner en väsentlig nettokostnadsökning. Den gällande modeller behöver förtydligas och ev. överenskommelse om hur olika poster ska fördelas. Beslutsunderlag Kollektivtrafikutskottet Upprättat dokument för antagande, beskrivning av kostnads- och intäktsfördelningen för den regionala kollektivtrafiken i Västerbottens län

26 19 (29) Ärende 10 Fördelning av återställda statliga anslag till regional kultur-verksamhet 2015 Dnr: 11RV066 Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige föreslås godkänna upprättat förslag till fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet år 2015 enligt samverkansmodellen. Ärendebeskrivning Statens Kulturråd beslutade den 29 januari 2015 att bevilja Regionförbundet Västerbottens län statsbidrag med kronor år 2015 att fördelas i enlighet med förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Medlen ska fördelas till de verksamhetsområden som ingår i samverkansmodellen. De områden som omfattas är följande: - Professionell teater-, dans- och musikverksamhet - Museiverksamhet - Biblioteksverksamhet och litteraturfrämjande verksamhet - Konst- och kulturfrämjande verksamhet - Regional enskild arkivverksamhet - Filmkulturell verksamhet - Främjande av hemslöjd För kronor av de beviljade medlen gäller särskilda villkor (se Kulturrådets beslut). Genom riksdagsbeslut den 16 juni 2015 ökades anslaget till regional kulturverksamhet i hela landet med 15 miljoner kronor. Kulturrådets styrelse har vid sitt möte den 20 maj 2015 fattat ett principbeslut om att medlen ska användas för att i mesta möjliga mån återställa verksamhetsbidragen inom modellen och delegerat till generaldirektören att fatta beslut. 15 miljoner kronor motsvarar ca 1,21 % av 2014 års anslag. Således har de 15 miljoner kronorna fördelats, proportionerligt lika för alla, med 1,21 % av 2014 års bidrag avrundat till närmaste tusental till samtliga län inom modellen och institutionerna i Stockholms län. Beslut har fattats av generaldirektören för Kulturrådet den 3 juli 2015 och medlen är utbetalda till regionerna. För Västerbottens del innebär detta kr att fördela enligt samma princip som tidigare.

27 20 (29) Förbundsfullmäktige godkände den 17 november 2011, 77, Kulturberedningens förslag till Västerbottens läns kulturplan Kulturplanen är det underlag som krävs för att erhålla det statliga anslaget till regional kulturverksamhet enligt den nya samverkansmodellen. Beslutsunderlag Kulturrådets beslut om återställning av statsbidrag 2015 Förslag till fördelning av återställda statliga medel till regional kulturverksamhet år 2015

28 21 (29) Ärende 11 Regional kulturplan Dnr 15RV0295 Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige godkänner upprättat förslag till regional kulturplan Ärendebeskrivning Region Västerbotten har återkommande uppdrag att leda framtagandet av regionala strategier, planer och program, däribland framtagandet av en regional kulturplan. Kulturplanen är en beskrivning av länets regionala kulturverksamheter och prioriteringar inom respektive verksamhetsområde samt en beskrivning av länets kulturpolitiskt prioriterade insatsområden. Kulturplanen ska fungera som ett underlag för det statliga anslaget till regional kulturverksamhet och är en förutsättning för Västerbottens läns deltagande från och med år 2012 i kultursamverkansmodellen. Denna nya modell för fördelning av statliga anslag innebär att landsting eller motsvarande regional part ges möjlighet att ta ansvar för att fördela statsbidraget till de regionala kulturverksamheterna. I modellen ingår det statliga stödet till professionell teater- dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, läs- och litteraturfrämjande verksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt hemslöjdsfrämjande verksamhet. De siffror som kulturberedningen har angett i kulturplanens ekonomiska avsnitt är förslaget till budget för 2016 års regionala anslag, 2015 års statliga respektive kommunala anslag samt förslag till äskande av statliga anslag Innan planen fastställs i förbundsfullmäktige kommer regionförbundets äskande till staten samt regionförbundets och kommunernas budgetsiffror att justeras så långt det är möjligt eftersom förbundsfullmäktige fattar beslut om sin budget vid fullmäktigesammanträdet i december. Bakgrund Kulturberedningen svarar för framtagandet av förslag till kulturplan i bred samverkan med regionförbundets medlemmar, civilsamhälle och fria yrkesutövare, ett arbete som inleddes under Regionförbundet har under 2015 genomfört kulturdialoger i samtliga av länets kommuner med fokus på kommunledningar och kulturtjänstemän. I några kommuner anordnades två dialogtillfällen, en dagtid och en kvällstid för föreningsliv och civilsamhälle. Från Region Västerbotten har politiker och tjänstemän samt företrädare för länets kulturbolag och kulturkonsulenter deltagit. Regionförbundets kulturberedning har funnits representerad på dessa möten. Samrådsmöten har även genomförts med bland annat de regionala kulturverksamheterna såsom kulturbolagen och kulturkonsulenterna och deras huvudmän, professionella kulturskapare, Sametinget, de nationella minoriteterna samt företrädare för folkbildningen. Kulturberedningen beslutade att ett förslag till ny regional kulturplan skulle sändas ut på remiss till intressenter lokalt, regionalt och nationellt under perioden 27 april 12 juni Remissutgåvan har funnits tillgänglig under denna period på Region Västerbottens hemsida. Vid remisstidens slut hade 30 yttranden inkommit. Bland remissvaren återfinns nio av länets kommuner, fyra av länets bolag, fem yttranden från samiska aktörer, KLYS, KRO/KIF,

29 22 (29) centrumbildningar och regionala aktörer som Museum Anna Nordlander och Riksteatern Västerbotten med flera. Förutom förslag till Regional kulturplan för Västerbottens län (del I), bifogas även en beskrivning av regionala kulturverksamheter och utvecklingsområden (del II). Beslutsunderlag Förslag till Regional kulturplan för Västerbottens län , del I Bilaga II. Regionala kulturverksamheter och utvecklingsområden

30 23 (29) Ärende 12 Motion nr 1/2015. Ombildning av Region Västerbotten Dnr 15RV0134 Förslag till beslut - Motionen avslås. Ärendebeskrivning Andreas Westerberg och Nicke Grahn, bägge (FP), föreslår i en motion att förbundsfullmäktige beslutar om en ombildning av regionförbundet. Bl.a. föreslås att fullmäktige ska besluta att regionförbundet får ett direktvalt parlament med egen beskattningsrätt. Förbundsstyrelsen konstaterar att flera av förslagen ligger utanför regionförbundets beslutskompetens. Förbundsstyrelsen noterar vidare att den utredning som fått i uppdrag att snabba på processen med sammanslagning av flera län och landsting inom en inte alltför avlägsen tid förväntas lämna förslag i frågan. Handläggning i förbundsstyrelsen Peter Olofsson yrkade att förbundsstyrelsen skulle föreslå förbundsfullmäktige avslå motionen. Nicke Grahn yrkade att förbundsstyrelsen skulle föreslå förbundsfullmäktige bifalla motionen. Ordföranden ställde propositioner om bifall till, respektive avslag på, avgivna yrkande och fann att arbetsutskottet beslutat bifalla Peter Olofssons yrkande. Reservationer Reservation av Nicke Grahn och Hans-Inge Smetana till förmån för Nicke Grahns yrkande.. Beslutsunderlag Motion av Andreas Westerberg (FP) och Nicke Grahn (FP). Ombildning av Region Västerbotten

31 24 (29) Ärende 13 Motion nr 2/2015. Motverka våldsbejakande extremism Dnr 15RV Förslag till beslut - Motionen avslås. Ärendebeskrivning Andreas Westerberg (FP) föreslår i en motion till förbundsfullmäktige - att en regional handlingsplan utarbetas för hur Region Västerbotten på kort- och lång sikt skall arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism - att arbetet i största möjliga mån skall ske i samverkan med länets kommuner, aktörer ur civilsamhållet och den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Region Västerbotten bevakar och följer det nationella arbetet som pågått inom området sedan 2014, och har stor tilltro till innehållet i tilläggsdirektivet från mars Socialstyrelsen kommer att presentera ett stödmaterial till kommunerna i maj 2016 och slutrapporten från nationella samordaren presenteras i juni Region Västerbotten inväntar stödmaterialet och slutrapporten och arbetar fram till dess med bevakning av internationellt och nationellt arbete och med kunskaps- och informationsspridning, stöd och support inom området radikalisering och våldsbejakande extremism i samverkan med kommunerna och landstinget och övriga involverade aktörer. Handläggning i förbundsstyrelsen Peter Olofsson yrkade att förbundsstyrelsen skulle föreslå förbundsfullmäktige avslå motionen. Nicke Grahn yrkade att förbundsstyrelsen skulle föreslå förbundsfullmäktige bifalla motionen. Ordföranden ställde propositioner om bifall till, respektive avslag på, avgivna yrkande och fann att arbetsutskottet beslutat bifalla Peter Olofssons yrkande. Reservation Reservation av Nicke Grahn till förmån för eget yrkande.. Beslutsunderlag - Motion av Andreas Westerberg (FP). Motverka våldsbejakande extremism - Radikalisering och våldsbejakande extremism.ppt Ove Ledin, sektionen för vård- och socialtjänst Sveriges Kommuner och Landsting SKL

32 25 (29) Ärende 14 Motion nr 3/2015. Handlingsplan fattiga EU-migranter Dnr 15RV Förslag till beslut - Motionen avslås. Ärendebeskrivning Andreas Westerberg (FP) föreslår i en motion till förbundsfullmäktige att Region Västerbotten tar fram och antar en handlingsplan rörande fattiga migranter Planen ska utgå från att fria rörligheten inom EU ska värnas Planen ska utformas så att den utnyttjar befintlig lagstiftning för att tillgodoae såväl de fattigas som hela samhållets bästa Planen fokuserar på fyra insatsområden. Påverkan gentemot staten. Samverkan kring strategier för avhysning och ställplatser. Erfarenhetsutbyte rörande skolgång och socialt arbete. Region Västerbotten inväntar den nationella samordnaren Martin Valfridssons rapport som presenteras vid årsskiftet Utifrån innehållet i de nationella direktiven och rekommendationerna, kommer frågan att hanteras regionalt utifrån den beslutsordning på tjänstepersons- och politisk nivå som gäller vid Region Västerbotten. Fram till dess fortsätter Region Västerbotten arbetet med informations- och kunskapsspridning i formella nätverk på tjänstepersons- och politisk nivå, och stöd och support inom området fattiga EU Migranter i samverkan med kommunerna och landstinget och övriga involverade aktörer. Handläggning i förbundsstyrelsen Peter Olofsson yrkade att förbundsstyrelsen skulle föreslå förbundsfullmäktige avslå motionen. Nicke Grahn yrkade att förbundsstyrelsen skulle Ordföranden ställde propositioner om bifall till, respektive avslag på, avgivna yrkande och fann att arbetsutskottet beslutat bifalla Peter Olofssons yrkande. Reservation Reservation av Nicke Grahn till förmån för eget yrkande.. Beslutsunderlag - Motion av Andreas Westerberg (FP). Handlingsplan fattiga EU-migranter - Utsatta EU medborgare, Ove Ledin avdelningen för vård- och omsorg SKL. Ppt

33 26 (29) Ärende 15 Avsägelse. Ledamot i förbundsstyrelsen Dnr 15RV Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige entledigar Camilla Hedlund (c) från uppdraget som ledamot i förbundsstyrelsen. Ärendebeskrivning Camilla Hedlund (C), Norsjö har avsagt sig uppdraget som ledamot i förbundsstyrelsen Beslutsunderlag Avsägelse från Camilla Hedlund (C)

34 27 (29) Ärende 16 Fyllnadsval. Ledamot i förbundsstyrelsen Dnr 15RV Förslag till beslut -Carina Sundbom (C), Skellefteå väljs till ledamot i förbundsstyrelsen i stället för Camilla Hedlund (C) för tiden till och med Till ny ersättare efter Carina Sundbom väljs Robert Boström (C), Boliden. - Inkallelseordning för ersättare: Maria Kristoffersson (C), Vilhelmina Mattias Larsson (C), Umeå Robert Boström (C), Boliden. Ärendebeskrivning Camilla Hedlund (C), Norsjö har avsagt sig uppdraget som ledamot i förbundsstyrelsen

35 28 (29) Ärende 17 Anmälan av ev. nya motioner, interpellationer och frågor Ärendebeskrivning En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. En motion får lämnas in vid ett sammanträde med fullmäktige. Den bör beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av ledamot i fullmäktige. Den ska ha inkommit till region Västerbotten senast fjorton dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.

36 29 (29) Ärende 19 Delgivningar Dnr: 15RV0157 Förbundsfullmäktiges beslut Förbundsfullmäktige noterar delgivningarna och lägger dem till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Rubrik: Revisorerna. Granskning av ägarstyrning. 2. Rubrik: Norsjö kommun. Ny ledamot i förbundsfullmäktige 3. Rubrik: Lycksele kommun. Ny ersättare i förbundsfullmäktige 4. Rubrik: Nordmalings kommun. Ny ersättare i förbundsfullmäktige

37 8 (27) Ärende 1 Protokollets justering Förbundsfullmäktiges beslut Förbundsfullmäktige utser XX (X) och XX (X) att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras den.

38 9 (27) Ärende 2 Fastställande av ärendelistan och förändringar av kungörelsen Dnr: 15RV0028 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige fastställer föredragningslistan. Ärendebeskrivning Om ordförande eller ledamot vill ändra kungörelsens ordning av ärendena måste detta prövas av fullmäktige. Sådant beslut kan fullmäktige fatta med enkel majoritet. Beslut om ändrad föredragningslista i förhållande till kungörelsen ska protokollföras.

39 10 (27) Ärende 3 Webbsändning av förbundsfullmäktige. Information och beslut om eget yttrandeansvar under sammanträdet Dnr: 15RV0028 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige beslutar att samtliga deltagare vid dagens sammanträde är själva ansvariga för sina uttalanden under den livesända webbsändningen. Ärendebeskrivning Registrering av webbsändningar Sändningar av webb-tv kräver inte tillstånd men ska registreras hos myndigheten för radio och tv om det är direktsändningar eller uppspelningar på tider som sändaren har bestämt. En förutsättning är att sändningarna är riktade till allmänheten. Utgivare Den som sänder webb-tv som ska registreras hos myndigheten för radio och tv ska även utse och anmäla en utgivare. Utgivareansvar i direktsändning I direktsända program kan de medverkande ansvara för eventuella yttrandefrihetsbrott istället för utgivaren. Den som utser ansvarig utgivare kan besluta om detta. Beslutet ska meddelas de medverkande före sändningen och antecknas i ett särskilt register hos den som sänder. Dagens förbundsfullmäktige webbsänds live och kommer att finnas tillgängligt på Region Västerbotten har anmält utgivare av webbsändning.

40 11 (27) Ärende 4 Informationer Dnr: 15RV0137 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige noterar följande informationer som lämnas på sammanträdet - Konjunkturläget i Västerbotten - Europaforum Norra Sverige - Utveckling av bredbandsansökningar - Kompetensplattformen

41 Delårsrapport Dnr 15RV0419 Dnr 15RV Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige föreslås fastställa delårsbokslutet per den 31 augusti Ärendebeskrivning Region Västerbotten uppvisar i delårsbokslutet per ett negativt resultat och en negativ budgetavvikelse. Avvikelsen beror huvudsakligen på projektunderskott, avgångsvederlag vid tjänstavslut, högre pensionsavsättning än budgeterat och lägre finansiella intäkter än budgeterat. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Ett åtgärdspaket togs fram innan sommaren för att parera de tillkommande kostnaderna utöver budget, utifrån detta tillsammans med bland annat nyttjande av resultatutjämningsreserven prognosticeras ett nollresultat. Beslutsunderlag Delårsrapport , presentation Delårsrapport Revisorernas utlåtande över delårsrapport REGION VÄSTERBOTTEN Box 443, Umeå, Sweden VISITOR Västra Norrlandsgatan 13, Umeå PHONE FAX info@regionvasterbotten.se FAKTURA / INVOICE Region Västerbotten, Box 65, Frösön, Sweden Organisationsnummer / Corporate identity number VAT nr SE Bankgiro Plusgiro

42 Delårsrapport 2015 Resultat av Region Västerbottens aktiviteter enligt regionplanens inriktningsmål, 1 januari-31 augusti 2015

43 Detta är Region Västerbotten Region Västerbotten är ett samverkansorgan med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i Västerbottens län. Medlemmar är regionens 15 kommuner (Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åsele) och Västerbottens läns landsting. I nära samverkan med medlemmarna och andra parter inom och utanför regionen ska Region Västerbotten med kunskap, engagemang och utvecklingskraft bidra till att göra regionen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i.

44 Innehåll Inledning Förvaltningsberättelse sidan 6 Samhällen som inkluderar och utvecklar människor sidan 8 Kultur Näringsliv och innovation Utbildning och kompetens Vård och omsorg Strukturer för innovation sidan 13 Digitalisering Vård och omsorg Näringsliv och innovation Miljödriven utveckling sidan 15 Hållbar transportinfrastruktur och kollektivtrafik Utbildning och kompetensförsörjning Miljö, energi och samhällsbyggnad Investeringar i utbildning och kompetens sidan 17 Digitalisering Miljö, energi och samhällsbyggnad Utbildning och kompetensförsörjning Utbildningssamverkan Vård och omsorg Platsbaserad näringslivsutveckling sidan 19 Näringsliv och innovation Utbildning och kompetensförsörjning En tillgänglig och utåtriktad region sidan 20 Digitalisering Näringsliv och innovation Miljö, energi och samhällsbyggnad

45 Innehåll Ekonomi sidan 22 Region Västerbottens konsoliderade bolag Räkenskaper sidan 27 Redovisningsprinciper Stategiska områden sidan 38 Digitalisering Hållbar transportinfrastruktur och kollektivtrafik Kultur Miljö, energi och samhällsbyggnad Näringsliv och innovation Utbildning och kompetensförsörjning Vård och omsorg Strategiska verktyg sidan 42 Internationellt arbete Analys, planering och projektutveckling Analys och omvärldsbevakning

46 Inledning Här presenterar Region Västerbottens den första delårsrapport som relateras till Regionplan , som fastställdes av förbundsfullmäktige 27 november När denna delårsrapport skrivs har den nya regionplanen gällt i åtta månader. Samtliga verksamheter och de projekt som Region Västerbotten driver befinner sig i en process med avstämning och anpassning för att svara mot regionplanen. Implementeringen går olika fort, men de flesta verksamheter och projekt har inte ännu till fullo förändrat metoder och mål samt utvecklat former för att redovisa och följa upp sin verksamhet kvantitativt och kvalitativt. De mätbara mål som regionplanen anger har ofta ett s k basår, alltså en jämförelsepunkt som omfattar tolv månader. Eftersom regionplanen endast gällt drygt halva den tiden kan jämförbara siffror inte presenteras i detta skede. Därför redovisas verksamheter och projekt utifrån vilka mål de arbetar med vissa kan därmed redovisas under flera mål. Redovisningen är alfabetisk och alltså helt utan inbördes rangordning. Så långt det är möjligt har de grupperats utifrån de strategiska områden som regionplanen anger. Mer fakta och utförligare beskrivningar av vissa av projekten redovisas i den senare delen under avsnitten Strategiska områden och Strategiska verktyg. 5

47 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Region Västerbotten bildades och är ett kommunalt samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen. Medlemmar är länets 15 kommuner och Västerbottens läns landsting. Förbundet ska ta ett regionalt politiskt ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna samt politiskt företräda länet i det regionala tillväxtarbetet. Måluppfyllelse Målen för Region Västerbotten fastställs av förbundsfullmäktige och uttrycks Regionplanen Uppföljning för perioden visar att de i verksamheten genomförda insatserna under perioden väl överensstämmer med och bidrar till de inriktningsmål för verksamheten som Regionplanen uttrycker. Väsentliga händelser hittills under räkenskapsåret Region Västerbottens väsentligaste uppgift är att verka för goda utvecklingsmöjligheter i regionen. I processer med bred delaktighet samlas förbundets medlemmar och andra aktörer i regionen så att politiskt väl förankrade prioriteringar och ett samordnat handlande möjliggörs i syfte att åstadkomma regional utveckling och tillväxt. Genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) pågår med full kraft och metoder för uppföljning utvecklas och förfinas kontinuerligt. En ny Regionplan för åren har trätt i kraft i januari. Regionplanen, som är förbundsfullmäktiges planeringsdokument, utgår från den regionala utvecklingsstrategins vision och målsättningar, regionförbundets nationella uppdrag enligt lag och förordningar, de uppdrag som anges i förbundsordningen och regeringens årliga villkorsbeslut. EU:s programperiod är nu igång. Inför starten hade Region Västerbotten det betydelsefulla uppdraget att samordna programskrivningsarbetet för Regionalfondsprogrammet för Övre Norrland samt det territoriella samarbetsprogrammet Botnia Atlantica, men också att bidra med en regional analys som underlag till det nationella Europeiska socialfondsprogrammet och vara delaktig i utformandet av en regional handlingsplan för Övre Norrland inom målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning Dessutom har Region Västerbotten varit representerade i ytterligare programskrivningsprocesser; Norra Periferi- och Arktisprogrammet, Nordprogrammet, Interreg Europé och Urbact. I dessa processer har Västerbottens utvecklingsområden förts fram för att skapa möjligheter för att regionens specifika behov och förutsättningar ska tillgodoses i de kommande programmen och fonderna. Under perioden har flertalet fonder och program öppnat och haft sina första utlysningar. Intensiteten i projektansökningar har varit mycket hög och under första halvåret 2015 beviljades ca 81,5 miljoner kronor till 43 olika projekt. Projekt kopplade till det regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland, Norra periferin, Arktis och Botnia Atlanticaprogrammet har prioriterats. Strategisk kompetensförsörjning är en avgörande fråga för att skapa goda tillväxtmöjligheter. Den regionala kompetensplattformen ska utforma en samverkansmodell mellan branschföreträdare, relevanta myndigheter och utbildningssamordnare för att initiera åtgärder. En studie av rekryteringsbehoven nya medarbetare behövs fram till 2010 analyserar hur utmaningarna kan mötas och var möjligheterna till lösning finns. Globalisering, urbanisering, demografi och teknisk digital utvekling är utgångspunkterna i analysen. Det uppdrag som regeringen gett Region Västerbottens att inom ramen för den regionala kompetensplattformen utarbeta en långsiktig kompetensförsörjningsplan för gruv- och mineralnäringen pågår. I en globalt sammanlänkad ekonomi med ökad konkurrens kan innovationsutveckling leda till ökad hållbar tillväxt med fler livskraftiga företag och fler arbetstillfällen. Västerbottens innovationsstrategi knyter an till EU2020 och den nationella innovationsstrategin. Strategin ska stärka Västerbotten och Sverige och bidra till ökad europeisk konkurrenskraft. Smart specialisering ska ge mer strategisk användning av strukturfondsmedel, kunskapsutveckling och innovation i samarbete mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Västerbottens produktionsfördelar avspeglas i valda fokusområden: Hälso- och sjukvård, Life Science, Teknik- och tjänsteutveckling, Testverksamhet, Hållbar energi och miljöteknik, Digitala tjänstenäringar och Skärningspunkter mellan kompetensområden eller branscher som kan ge så kallade innovativa språng. Under perioden har Västerbottens Läns Landsting och Region Västerbotten fört fördjupade diskussioner om innovationsarbetet i regionen. Inom kommunikationsområdet har det strategiska och systematiska arbetet med att stärka bilden av Västerbotten fortsatt. Resurser från Västerbottens landsting möjliggör ytterligare prioritering av det regionala ledarskapet och arbetet med Västerbottens attraktivitet. Mötesplats Lycksele har under året genomförts för tredje gången, nu i en vidareutvecklad form med fler samarbetsparter, med mycket gott resultat. Utvärdering pågår inför beslut om hur den regionala mötesplatsen kan vidareutvecklas. Västerbottens kulturplan är framtagen enligt kul- 6

48 Förvaltningsberättelse tursamverkansmodellen som innebär en regional fördelning av statliga kulturanslag. Under perioden har ett förslag till kulturplan för arbetats fram i samråd med det professionella kulturlivet, civilsamhällets företrädare. Kulturdialoger har genomförts i tretton av länets kommuner och med remissförfarande. Den nya regionala kulturplanen fastställs i Region Västerbottens förbundsfullmäktige 3 december Genom projektet evästerbotten stärks utveckling och samverkan kring e-tjänster och e-förvaltning hos länets kommuner och landstinget. I samverkan görs en översyn av hur de deltagande organisationerna kan nyttja digitaliseringen i sin verksamhetsutveckling för att kunna erbjuda invånare och företag en bättre service samtidigt som verksamheten effektiviseras. Innovationsslussen har under perioden arbetat aktivt med att stärka innovationsklimatet inom vård och omsorg och arbetet riktar sig primärt till personal inom hälso-, sjukvård och omvårdnad. Under första halvåret har 28 nya idéer från innovatörer hanterats i Innovationsslussen. EU-projektkontoret vid Norrlands universitetssjukhus har under perioden fokuserat på information om de möjligheter som regionala fonden, sociala fonden och sektorsprogram ger för landstingets verksamheter och på stöd vid projektutformning. I juni kom positiva finansieringsbeslut för fyra projekt med landstingsmedverkan. Framtid I juni tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att föreslå en läns- och landstingsindelning för hela landet som medför bestående fördelar som bättre anpassning till demografiska och näringsgeografiska förhållanden, stabila ekonomiska förhållanden i de nybildade landstingen samt bättre överensstämmelse med medborgarnas behov av insyn, inflytande i beslutsprocesser och ansvarsutkrävande. Förslaget ska innebära att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting än idag. Kommittén ska undersöka om det är möjligt att besluta om indelningsändringar som kan träda i kraft 1 januari Förslagen ska dock kunna träda i kraft senast 1 januari Region Västerbotten har i tidigt skede etablerat kontakt med kommittén och tagit initiativ till ett dialogmöte i Västerbotten under hösten. Väsentliga personalförhållanden Medelantal anställda januari-augusti: Kvinnor Män Medelantal anställda är totalt arbetade timmar i förhållande till avtalsenlig årsarbetstid, under januari till augusti. Av medelantalet anställda var 29 (44) projektfinansierade och 80 (78) basfinansierade. Styrelsen: Kvinnor 9 9 Män Sjukfrånvaro: Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 6,1% 3,4% Andel av sjukfrånvaro som avser långtidsfrånvaro 81,9% 64,6% Sjukfrånvaro för kvinnor 6,9% 4,9% Sjukfrånvaro för män 0,7% 0,7% Sjukfrånvaro för personal 29 år och yngre* - - Sjukfrånvaro för personal år 7,8% 5,0% Sjukfrånvaro för personal 50 år och äldre 5,6% 2,2% Frisktal i procent av totalt antal anställda** Frisktal i procent för kvinnor Frisktal i procent för män *Sjukfrånvaro för personal 29 år och yngre redovisas ej då antalet anställda i gruppen understiger tio. **Antal anställda som inte har någon registrerad sjukfrånvaro av det totala antalet anställda redovisat i procent. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period förra året och i huvudsak handlar det om sjukfrånvaro som avser långtidsfrånvaro. Det är ett fåtal medarbetare som har haft långtidsfrånvaro under perioden och då det är relativt få antal anställda i organisationen ger det stort utslag i personalstatistiken. Cheferna har med stöd av personalspecialist analyserat sjukfrånvaron och har för regiondirektören redovisat de åtgärder som satts in för att förebygga sjukfrånvaro samt vilka rehabiliterande insatser som pågår och planeras. 7

49 Samhällen som inkluderar och utvecklar människor Samhällen som inkluderar och utvecklar människor Ur regionplanen: Region Västerbotten bidrar till: att alla invånare erbjuds likvärdiga förutsättningar att påverka, delta och medverka i samhällslivet att alla invånare erbjuds en trygg och tillgänglig välfärd och social service av hög kvalité att alla invånare har tillgång till ett regionalt kulturutbud av hög kvalité och erbjuds likvärdiga möjligheter att skapa och utöva kultur att tillgången till och nyttjandet av digitala tjänster ökar Exempel på relevanta indikatorer: Kvantitativa och kvalitativa indikatorer för regional kulturverksamhet (Basår: 2012) Förändringar i det Nationella kvalitetsregistret (sjuk- och hälsovårdsregister) Barnhälsoindex för Västerbotten (Basår: 2012) Utbud och användning av e-tjänster i offentlig sektor Jämställdhet i samhället (Basår: 2014, Källa: Jämlys Västerbotten) Digitalisering evästerbotten Region Västerbotten stärker genom projektet evästerbotten utveckling och samverkan kring e-tjänster och e-förvaltning hos länets kommuner och landstinget. Projektet driver ett flertal delprojekt som bland annat ser över hur de deltagande organisationerna kan nyttja digitaliseringen i sin verksamhetsutveckling för att kunna erbjuda invånare och företag en bättre service samtidigt som verksamheten effektiviseras. Nytt processtöd till socialtjänsterna Region Västerbotten driver projektet Nytt processtöd till socialtjänsterna, på uppdrag från Skellefteå, Umeå och Vilhelmina kommun. Målet är att ta fram en kravspecifikation och upphandla ett nytt gemensamt process- och verksamhetsstöd för socialtjänsterna i länet. Arbetet med kravställning sker delvis i samarbete med SKL, Region Halland och Region Gävleborg. Regional mobil plattform (avslutat) Projektet Regional mobil plattform har avslutats. Ytterligare sex kommuner har egna kommunappar vilket innebär att tretton av de femton kommunerna nu har en gemensam plattform för att distribuera information och tjänster till invånare och företag. Streamat samtal om rasism Med fokus på rasism anordnades samtal med före detta franska proffsfotbollsspelaren Lilian Thuram, i samarbete med aktörer som Littfest, Rättighetscentrum Västerbotten och Ersboda Folkets hus. Totalt deltog fler än 200 personer i alla åldrar på eventet på Ersboda Folkets hus och samtalet streamades genom Region Västerbotten. Samtalet ökar möjligheten till förståelse för människors olika villkor. Streamad föreläsning om HBTQ och Child Inihibiton Scale (CIS) Under Berättarfestivalen i Skellefteå i mars ordnade Region Västerbotten, i samarbete med Rättighetscentrum Västerbotten, en föreläsning om HBTQ-frågor om tolkningsföreträde med fokus på sexualitet och genus samt hur hetero- och Child Inihibiton Scale (CIS)-normer ger behovet att tala om HBTQfrågor. Totalt deltog ett fyrtiotal personer och föreläsningen streamades genom Region Västerbotten. Föreläsningen är en led i ett fortbildande arbete för att öka förståelsen för människors olika vilkor. Streamad seminarieserie: Sveriges urfolk och nationella minoriteters rättigheter En seminarieserie om Sveriges urfolk och nationella minoriteters rättigheter utifrån ett diskrimineringsperspektiv genomfördes under våren, i samarbete med föreningen RUNG och Rättighetscentrum Västerbotten. Seminarierna ägde rum i Skellefteå men de streamades och spelades in genom Region Västerbottens försorg i syfte att visas på annat håll i regionen vilket också skett. Totalt deltog runt 200 personer. 8

50 Samhällen som inkluderar och utvecklar människor Kultur Film i Västerbotten Barn gör boktrailer I ett samarbete med biblioteket på Grubbe i Umeå har barn fått göra filmtrailers till böcker, så kallade boktrailers. Film för teaterpedagoger Teaterpedagoger vid Kulturcentrum i Umeå har undervisat så att de ska kunna använda sig av film i sin verksamhet. Filmpedagogiska workshops Film i Västerbottens filmpedagogiska verksamhet har resulterat i att det genomförts 20 filmpedagogiska workshops där barn från förskoleålder upp till 19 år har fått prova på att göra egen film. Även tre visningsarrangemang har genomförts med barn och unga som målgrupp. Totalt har 564 barn och unga deltagit samt 66 vuxna. Film på Trästocksfestivalen I ett samarbete med Kulturföreningen Mullberget har Film i Västerbotten visat film på Trästockfestivalen i Skellefteå. Föreläsning av Ruben Östlund Under Littfest samarrangerade Film i Västerbotten en föreläsning med filmregissören Ruben Östlund. Prova på film för ensamkommande flyktingbarn Film i Västerbotten arrangerade en workshop för ensamkommande flyktingbarn i Skellefteå som fick prova på att göra egen film. Under samiska veckan visades film och det genomfördes en filmpedagogisk workshop i samarbete med Film i Västerbotten. Stöd för filmproduktion Film i Västerbottens verksamhet inom filmproduktion har resulterat i att 20 filmer har fått medfinansiering till produktion. Utöver detta har Film i Västerbotten agerat produktions- och manuskonsulter samt lånat ut filmutrustning till kort- och dokumentärfilm. Stöd till unga, kvinnliga filmskapare För att stärka målgruppen unga kvinnliga filmskapare har Film i Västerbotten stöttat arrangemang som riktar sig till målgruppen. Det har resulterat i att ett filmläger för tjejer i åldrarna år genomfördes. Det har även arrangerats nätverksträffar och seminarier i ämnet. Film i Västerbotten har stöttat Lynx Studios, som är ett nationellt nätverk med säte i Umeå och Stockholm som riktar sig till kvinnliga filmare. Stöd till biografer och visningsarrangörer För att stödja biografer och visningsarrangörer som visar film i länet har Film i Västerbotten delat ut bidrag för filmfestivaler och visningsarrangemang, gett konsulterande stöd och försett visningsarrangemang med film från Västerbotten. Bland arrangemangen märks utomhusfilmfestivalen Snöbio i Skellefteå, där allt från barnfilm till en midnattsvisning av en skräckfilm visades på en bioduk byggd av snö. I Skellefteå genomfördes även filmfestivalen på Nordsken, som är en spelfestival som bland annat visade lokalproducerad film och arrangerade föreläsningar om filmproduktion. I Umeå genomfördes Oscars Night som visade Oscarsnominerade kortfilmer. Talang AC/BD Film i Västerbotten har, i samarbete med Filmpool Nord, startat projektet Talang AC/BD för att utveckla filmskapare i Västerbotten och Norrbotten samt stärka banden mellan länens filmskapare och filmorganisationer. Det har resulterat i att sex filmer har fått stöd och att samtliga filmer har medarbetare från bägge länen. Kultur i vården Författarbesök Kultur i vården/sjukhusbiblioteken har under våren, trots krympande resurser för kulturaktiviteter, genom samverkan med andra kunnat genomföra författarbesök, workshops och andra arrangemang vid de tre sjukhusbiblioteken i länet. I samarbete med Littfest 2015 medverkade den isländske författaren Jón Kalman Stefánsson i ett författarsamtal inför en entusiastisk publik i sjukhusbibliotekets lokal på Norrlands universitets sjukhus. Sorg och omsorg För landstingspersonal, anhöriga och patienter har Kultur i vården/sjukhusbiblioteken också arbetat med författarbesök samt litteratur kring sorg och omsorg, i en tanke att förstå och hantera sin omvärld med hjälp av litteratur. Kultur övrigt Joint Working Group on Culture: Barents Cultural Scholarship Vid vårens möte i Joint Working Group on Culture diskuterades bland annat utveckling av nya samarbetsprojekt samt fortsatt arbete med att initiera Barents Cultural Scholarship. Region Västerbotten utsågs vid mötet att delta i den mindre arbetsgrupp som ska utarbeta riktlinjer för stipendiet, som föreslås delas ut vartannat år under en försöksperiod på fyra år. 9

51 Samhällen som inkluderar och utvecklar människor Kulturplan Region Västerbotten har i samverkan med länets kommuner, och i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhällets företrädare, arbetat fram ett förslag till en regional kulturplan för Västerbottens län Kulurplanen utgör utgångspunkt för Statens kulturråds beslut om statligt anslag till regional kulturverksamhet i Västerbotten. Nationella minoriteterna och urfolket samerna samråd Samråd med representanter för de nationella minoriteterna och urfolket samerna har ägt rum i landstingets regi, där Region Västerbotten numer tar en aktiv del. Vid samrådet samlades synpunkter in på länets nya kulturplan. Narratives of Silenced Voices Under våren påbörjades förstudien Narratives of Silenced Voices som finansieras av Svenska institutet och som fokuserar på att lyfta marginaliserade gruppers röster i detta fall kvinnor och urfolk. Syftet med förstudien är att under hösten ta fram en projektansökan i samarbete med Kvinnohistoriskt museum, Umeå och samarbetsparten Ku-Atenga Media i Lusaka, Zambia. Nya huvudmän för konstkonsulentfunktionen I juni fattade förbundsfullmäktige beslut om nya huvudmän för den regionala konstkonsulentfunktionen som från och med halvårsskiftet överförs till Konstfrämjandet Västerbotten samt från årsskiftet även till till Museum Anna Nordlander, som är en enhet i Skellefteå museum. Projektet Bild och form i Västerbotten, som är inne på sitt andra år, drivs tills vidare av Region Västerbotten. Länsbiblioteket Databasen Bothnica Databasen Bothnica har nått ett delmål i att göra litteraturen om den nordligaste delen av landet lätt tillgänglig för forskning, skolundervisning och för den intresserade allmänheten. Bothnicas unika värde är framför allt det rika analytiska material som basen rymmer, det vill säga referenser till artiklar i tidskrifter, till uppsatser i samlingsverk, årsböcker och andra periodiska publikationer. Detta är texter som skulle vara mycket svårfunna utan Bothnica som numera finns som deldatabas i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Det Litterära Västerbotten Projektet Det Litterära Västerbotten har i samarbete med kommunbiblioteken, erbjudit kurser i skrivinspiration och textrespons för intresserade skrivare i länet. Det var en gång i Västerbotten För att initiera och stötta användandet av digitala tjänster i biblioteksverksamheten har personal vid tre av länets kommunbibliotek deltagit i workshops i digitalt berättande. I deltagande kommuner finns klasser i sär- och/eller träningsskola som deltagit i projektet Det var en gång i Västerbotten där länsbiblioteket är samarbetspart. Författarbesök via Skype I Åsele arrangerades ett författarbesök för femteklassare via Skype med författaren Annika Langa, som har rötterna i Åsele och Dorotea, men numera är bosatt i Sydafrika. Förutom själva författarframträdandet lärde sig både barn och arrangörer hur bräcklig tekniken kan vara då det inte finns elektricitet dygnet runt i alla delar av världen. Författarstafetten Projektet Författarstafetten erbjöd författare, skrivare, studenter och allmänhet ett smörgåsbord av författarröster från Västerbotten, i anslutning till Littfest 2015 i Umeå. Cirka 150 personer fick möjlighet att möta tio olika författarskap med västerbottnisk anknytning. Den avslutande diskussionen behandlade författarrollen, det vill säga den skrivande författaren kontra den framträdande författaren. Författarstafetten blev ett bra tillfälle för allmänheten att möta nya författarskap som genom sin medverkan gavs möjlighet att marknadsföra sina böcker och bygga nya nätverk. Konferens om normkritiskt förhållningssätt Genom den internationella konferensen Välkommen åter! fick bibliotekspersonal från Västerbotten och Norden fördjupad kunskap om och förståelse för hur ett normkritiskt förhållningssätt, tillsammans med mekanismer i bemötandet, har betydelse för att utveckla en verksamhet av hög kvalitet. Konferensen arrangerades av Länsbiblioteket i Västerbotten tillsammans med Umeå universitetsbibliotek, Umeå stadsbibliotek, Sveriges depåbibliotek och lånecentral samt Svensk biblioteksförening och lockade nära 180 deltagare från olika bibliotek i hela Norden. Kvalitetsparameterar för bibliotek I samarbete med Regionbibliotek Stockholm genomfördes workshops för länets bibliotekspersonal utifrån en modell framtagen av Kungliga biblioteket kring kvalitetsparametrar. Deltagarna fick genom workshoparna en ingång och redskap för att arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling i sin egen verksamhet. 10

52 Samhällen som inkluderar och utvecklar människor Litteratur- och författarapp Förstudien Litteratur- och författarapp i Västerbotten syftar till att öka tillgängligheten till litteratur och stimulera till läsfrämjande. Resultatet är en prototyp av en litterär mobilapplikation som illustrerar och tillgängliggör det litterära landskapet i Västerbotten mer samlat och på ett sätt som aldrig gjorts tidigare. Förstudien har bidragit till en ökad förståelse hos bibliotekspersonal, litteraturvetare och författare för hur teknik kan illustrera och skapa mervärde till litteraturen och den litterära platsen. Resultatet ger också flera exempel på hur en applikation av det här slaget skulle kunna fungera som brygga mellan ett fysiskt och ett digitalt material i exempelvis biblioteksverksamheter Mångfaldprojekt för Länsbiblioteket (avslutat) Region Västerbotten drev april 2014 juli 2015 mångfaldsprojektet MCP Broker/Brokering Migrants Cultural Participation, tillsammans med Intercult och fyra europeiska kulturorganisationer. Deltagande institutioner från Västerbotten är Länsbiblioteket, Västerbottens museum och Västerbottensteatern. Syftet var att, genom erfarenhets- och kunskapsutbyte, ta fram riktlinjer och metoder för kulturorganisationer att arbeta med kulturell mångfald med fokus på etnicitet och med målet att bredda kulturutbud, rekrytering och publik. Ett verktyg för att kunna mäta hur långt kulturinstitutionerna kommit i sitt mångfaldsarbete togs fram av projektgruppen och presenteras i slutrapporten som även föreslår ett antal konkreta förbättringsåtgärder. Minärdin digitalt bibliotek På webbplatsen Minärdin har elever i länet publicerat egna digitala böcker och läst andra elevers publikationer. Under 2015 blir det möjligt att logga in automatiskt med ett skolfederativt ID, om kommunen har sådant, vilket i dagsläget finns i Nordmaling och Skellefteå. Seminarium om upphandling av nytt bibliotekssystem I februari arrangerade Länsbiblioteket i Västerbotten i samarbete med Umeå upphandlingsbyrå ett seminarium för kommunbiblioteken och sjukhusbiblioteken i länet gällande upphandling av nytt bibliotekssystem. Dagen resulterade i en handlingsplan för hur Region Västerbotten ska genomföra upphandling som medför byte av bibliotekssystem i hela regionen. Tillgängliga medier i folk- och/eller skolbibliotek Länsbiblioteket erbjöd informationsdag för alla som arbetar med tillgängliga medier i folk- och/eller skolbibliotek i Västerbotten, i samarbete med Myndigheten för Tillgängliga Medier. Ett 50-tal deltagare fick lära sig om Legimusappen, nedladdningar av talböcker, hur nya grupper nås samt hur användandet ser ut idag. Önskemål om fortsatt stöd i dessa frågor framkom i den avslutande diskussionen. Mediacenter MediaWebben Antalet användare på Mediacenters MediaWebben har ökat och är över från att varit under Antalet aktiva elever är (under 1 000). Mediawebben är uppdaterad utseendemässigt och har nu ännu bättre beskrivning av produkterna, vilket ger bättre sökresultat och underlättar återvinning av beståndet. MediaWebben innehåller nya former av digitalt innehåll i som Temalådor och utbudet av strömmande media har ökat. MediaWebbens användargränssnitt kommer hösten 2015 att anpassas för att fungera bättre och helt anpassat för mobila enheter. Näringsliv och innovation Volvo lastvagnar Region Västerbotten har deltagit i arbetet med omställningen av Volvo lastvagnars fabrik i Umeå i och med flytten av monteringen. I det arbetet har Region Västerbotten varit en drivande aktör för att få till insatser inom europeiska Globaliseringsfonden. Utbildning och kompetens Plug in (avslutat) Inom området utbildning och kompetens avslutades under våren 2015 projektet Plug In (med SKL som övergripande projektägare). Det är ett länsövergripande projekt för att minska avhoppen i gymnasieskolan. Projektet visade goda resultat inom framför allt metodutveckling. Tack vara de goda resultaten fick Västerbotten förtroendet att fortsätta arbetet inom området i projektet Plug In 2.0. En projekteringsfas inleddes under första halvåret 2015, med målsättningen att identifiera nya målgrupper och utöka projektet i fler kommuner. 11

53 Samhällen som inkluderar och utvecklar människor Vård och omsorg Barnhälsorapport 2015 Utifrån ett initiativ i Länsgrupp Barn och Unga tog Region Västerbotten fram Barnhälsorapporten Rapporten visar utifrån ett barnhälsoindex hur barn och unga i länet mår. Region Västerbotten arrangerade i mars 2015 i Skellefteå ett Spridningsseminarium för Barn och ungas hälsa, där Barnhälsorapporten var en av programpunkterna. Bland övriga punkter fanns bland annat nyanlända barn och ungdomars hälsa och mående. Beredningsgrupp hälso- och sjukvård i ordinärt boende En arbetsordning och process för hälso- och sjukvårdfrågor som inte kan lösas i lokal samverkan har utarbetats. Målet med arbetsordningen är en jämlik, trygg, god och säker hälso- och sjukvård i ordinärt boende för patienter och brukare i alla kommuner i Västerbotten. Exempelvis säkerställa likvärdig patientsäker informationsöverföring mellan och inom verksamheter och att patienter och brukare erbjuds evidensbaserade behandlingsmetoder. Antal användare av Samarbeta i skolan i Västerbotten är Lärplattformen används även av användare inom Västerbottens läns landsting respektive användare inom Norrbottens läns landsting. Trygghet, service och delaktighet i hemmet (avslutat) Projektet Trygghet, service och delaktighet i hemmet har under våren avslutats. Projektet som drivits tillsammans med fem kommuner och Telia har testat hur ny sensorteknik kan användas inom hemtjänsten för att skapa en bättre trygghet och delaktighet för såväl brukare som personal. Äldreplanen Region Västerbotten har samordnat arbetet med uppföljning av innehållet i Äldreplanen. Via formella chefs- och medarbetarenätverk har Region Västerbotten medverkat till att samtliga kommuner genomfört aktiviteter och insatser utifrån aktivitetsplanen. Exempelvis ökat brukarinflytandet och medskapandet vid planering och genomförande av vård- och omsorg och utvecklat struktur och arbetsmetoder för trygg och säker hemgång från sjukhus, och samverkan mellan landstingets primärvård och kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård. KunskC KunskC har främjat och drivit brukarmedverkan på individverksamhets och systemnivå genom att bilda ett regionalt nätverk av brukarföreningar för ökat brukarinflytande på länsnivå. KunskC har också initierat bildandet av länsföreningen Hjärnkoll vars syfte är att driva attitydarbete efter att attityduppdraget (H)järnkoll upphör. Hjärnkolls 15 ambassadörer har medverkat i en mängd sammanhang och spridit information om psykisk ohälsa till länets befolkning. KunskC:s brukarpanel KunskC:s brukarpanel FoU-panelen med forsknings- och utvecklingsintresserade personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa har genomfört brukarrevisioner av två särskilda boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning. Revisionerna visade främst på att brister i information och delaktighet för de boende. Lärplattformen samarbeta.se Lärplattformen Samarbeta.se är uppdaterad till en ny mobilanpassad version. Anpassningen för funktionsnedsatta är förbättrad och inloggning med skolfederativt ID finns från hösten

54 Strukturer för innovation Strukturer för innovation Ur regionplanen: Region Västerbotten bidrar till: att det finns platsoberoende och samordnande strukturer, för kvinnor och män oavsett etnisk och kulturell bakgrund, som tillvaratar idéer och bidrar till att de omsätts till innovationer och når ut på en marknad eller kommer till användning. 1 Exempel på relevanta indikatorer: Nationellt innovationsindex. (Basår: 2014, Källa SCB) Nya och/eller utvecklade innovationsfrämjande strukturer och dess effekter Digitalisering Förstudie: Smarta Västerbotten Region Västerbotten har, tillsammans med Skellefteå, Umeå och Lycksele kommun samt Skellefteå Kraft AB, initierat och finansierat förstudien Smarta Västerbotten, för att belysa de möjligheter som öppen data (open source) kan medföra ur såväl regionalt som lokalt perspektiv. Förstudien avslutas under hösten 2015 och ska resultera i en rapport som ska kunna användas som underlag för ett kommande införandeprojekt. Som ett led i detta arbete arrangerades en workshop i Almedalen. Vård och omsorg Forskningsnätverk: Brukarinflytande, delaktigt och återhämtning KunskC ingår i ett nationellt forskningsnätverk tillsammans med fyra universitet och högskolor. Forskningsområdet är brukarinflytande, delaktighet och återhämtning. En interventionsstudie planeras där en metod för ökad delaktighet och återhämtning testas. I-NOD KunskC samordningsuppdrag KunskC har genomfört ett treårigt nationellt samordningsuppdrag, I-NOD, inom ramen för statliga PRIO-satsningen. Syftet var att understödja utvecklingen av fyra integrerade arbetsformer (armar) vid komplex psykiatrisk problematik: a) prinsip är ett projekt för att främja genomförandet av Samordnad Individuell Plan. Hemvist: Västerbotten, Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum b) F-ACT handlar om införandet av ett flexibelt ACT (Assertive Community Treatment). Hemvist: Kristianstads kommun, NåUt-teamet I Göteborg och Region Västra Götaland. c) Puzze samordning krimalvård rättspsykiatri missbruksvård. Ansvariga: Kriminalvårdens utvecklingsenhet och Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena d) Uppföljning och utvärdering av projekt på klientnivå och som implemteringsprojekt. Hemvist: Centrum för Evidensbaserade Psykosociala insatser, CEPI. Arbetet med I-nod har visat på stora och outnyttjade möjligheter inom befintliga ramar samt att man kan dra nytta av dagens omfattande forskning om effekter och metoder för psykosociala insatser vid psykisk funktionsnedsättning. Det formella arbetet avslutats men arbetet fortsätter i armarna. Hemsidan i-nod.se underhålls fortlöpande via KunskC. KINECT-projektet (avslutat) KINECT-projektet en alternativ väg till förbättrad fysisk hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning avslutades 2014 och genomfördes i samarbete med CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser) i Lund utfallet av studien bearbetas under 2015 och presenteras i vetenskapliga artiklar samt kommer att spridas i nätverk. Nya premium KunskC ingår i ett utvecklingsprojekt tillsammans med Umeå psykiatriska klinik och Socialpsykiatrin vid Umeå kommun kalllat Nya premium. Projektet syftar till att förebygga fysisk ohälsa bland personer med psykisk funktionsnedsättning som är en riskgrupp. Samordnad Individuell Plan prinsip (avslutat) Projektet att införa Samordnad Individuell Plan, prinsip, vars syfte var att i vård- och stödorganisationer införa en metod att samordna insatser för personer med allvarlig psykisk sjukdom samt med svåra och omfattande behov, avslutades våren

55 Strukturer för innovation Cirka 100 personer från socialtjänst och psykiatrin i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland har utbildats. Därutöver har personal utbildats på ett 20-tal orter i landet. Gemensamma utbildningar med psykiatri och socialtjänstpersonal gagnar också syftet med införandet av samordnade planer för den aktuella patientgruppen Uppföljning av övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende Kontrollstationen: En uppföljning av kommunernas övertagande av Hälso- och sjukvård i ordinärt boende är genomförd. Särskild satsning i inlandet Innovationssluss Västerbotten har tillsammans med Region Västerbottens EU-projektkontor genomfört en särskild satsning på sjukstugor och vårdinrättningar i inlandet. Processerna med att skapa samverkansytor mellan industri samt hälso- och sjukvård har genomförts med hjälp av samskapande workshops samt idé-och utvecklingsverkstäder, inom ramen för Mötesplats Lycksele. Resultatet blev en ny skatteväxling från den 1 januari 2016, där den länsvisa skattesatsen för Västerbottens län i 2 och 3 Förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning höjs med 0,05 procentenheter för kommunerna och sänks med 0,05 procentenheter för Västerbottens läns landsting. Näringsliv och innovation Innovationssluss Västerbotten Innovationssluss Västerbotten har under perioden aktivt arbetat med att stärka innovationsklimatet inom vård och omsorg. Aktiviteterna syftar till kommersialisering av idéer, introduktion av nya innovationer, ökad kvalitet och effektivitet, ökat entreprenörskap och nyföretagande. Under det första halvåret 2015 har Innovationssluss Västerbotten hanterat 28 nya ärenden, varav 23 idéer kommer från kvinnliga innovatörer och 5 från manliga. Regionala innovationsstrategin Implementeringen av den regionala innovationsstrategin sker genom ett långsiktigt arbete i samverkan med innovationsstödsystemets aktörer, på såväl regional som lokal nivå. Ett målmedvetet strategiskt arbete leder till fler och växande företag inom regionens fokusområden. Ett glapp i strukturfondsperioden har dock medfört en nedgång i för området relevant projektverksamhet, under första delen av 2015, något som tar fart under året i och med de utlysningar som sker i olika fonder och program 14

56 Miljödriven utveckling Miljödriven utveckling Ur regionplanen: Region Västerbotten bidrar till: giftfria livsmiljöer, rent vatten och god bebyggd miljö att det finns strukturer som bidrar till utvecklingen av en trygg och hållbar energiförsörjning och en ökad energi- och resurseffektivitet att det finns strukturer som främjar utvecklingen av innovativa tjänster och produkter som bidrar till minskad miljö- och klimatpåverkan Exempel på relevanta indikatorer: Redovisning av resultat kopplat till strategiskt informations- och påverkansarbete i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk och plattformar. Nya och/eller utvecklade innovationsfrämjande strukturer och dess effekter i relation till varor och tjänster som bidrar till att minska miljöpåverkan (Eco Innovation Scoreboard, basår 2011) Hållbar transportinfrastruktur och kollektivtrafik Hållplatsprojektet Attraktiva hållplatser Hållplatsprojektet Attraktiva hållplatser har inventerat och dokumenterat hållplatser längs sträckan Umeå Hemavan. Syftet var att skapa hållplatser vid hårt trafikerade vägar i glesbygd, till en lägre kostnad än dagens, men utan att ge avkall på säkerhet och tillgänglighet. Projektet har bidragit till utveckling av en påstigningshållplats med medel från Storumans kommun med flera, och utvecklat en prototyp för en enklare hållplatskur. Förstudien slutfördes vid årsskiftet och resulterade i en ansökan om medel från Trafikverkets skyltfond. Trafikverkets skyltfond har dock beslutat att inte ge med medel för utveckling av projektet. Kollektivtrafikmyndigheten bearbetar ansökan för ny prövning vid kommande ansökningstillfälle. Ledsagning Ledsagning för personer med funktionsnedsättning eller med annat behov, mellan regional buss, tätortsbuss och tåg har startats vid Norrlands universitetssjukhus. Transport till flygplatser Kollektivtrafikutskottet ska genomföra ett försök med marktransport från kommunhuvudort till flygplats, enligt Trafikverkets riktlinjer. Försöket genomförs för Sorsele kommun, med anslutning till flygplatsen i Arvidsjaur. Upphandling av stadstrafik i Umeå kommun Umeå kommuns stadstrafik har upphandlats under perioden och tilldelningsbeslut har fattats. Utredning om gemensamma taxor Utredning om gemensamma taxor i kollektivtrafiken, som genomförs i samarbete med kollektivtrafikmyndigheterna i länen inom Norrtågsförsöket, har varit föremål för ställningstagande i varje region under våren Utbildning och kompetensförsörjning Kartläggning och pilotprojekt för video- och distansmöten För att minska resandet och miljöpåverkan har en kartläggning kring behov och utvecklingsmöjligheter av video- och distansmöteslösningar genomförts. I anslutning till den har ett pilotprojekt initierats, med syftet att dels testa en ny typ av systemlösning i olika verksamheter, dels öka användandet av video- och distansmötestjänster samt skapa ett underlag för en kommande eventuell upphandling. Samtliga förbundsmedlemmar samt Örnsköldsviks kommun har erbjudits att delta i pilotprojektet. Kompetensutveckling för pedagoger Pedagoger i hela länet har kunnat ta del av kompetensutveckling och föreläsningar via direktsända och inspelade föreläsningar. Minärdin På webbplatsen Minärdin har elever i länet publicerat egna digitala böcker och läst andra elevers publikationer. Platsoberoende utbildning via samarbeta.se Via samarbeta.se kan Västerbottens läns landsting och vissa 15

57 Miljödriven utveckling YH- och Vux-utbildningar genomföra platsoberoende utbildning, vilket minskar resande och ökar tillgänglighet. Samarbeta.se är även väl anpassad enligt tillgänglighetsprinciper för funktionsnedsättningar. Miljö, energi och samhällsbyggnad Energiomställning i regionen Region Västerbotten har samlat regionala aktörer med ambitioner att arbeta för en energiomställning i regionen. Region Västerbotten samordnar nätverket som i dagsläget består av länsstyrelsen, Umeå Energi, Skellefteå Kraft, Norrbottens Energikontor och BiofuelRegion. Syftet är att åstadkomma samhandling och kraftsamling kring viktiga utvecklingsprojekt och kring hur regionen gemensamt kan påverka svensk och europeisk energipolitik i en riktning som är gynnsam för regionen. Europeisk energiunion Region Västerbotten har, tillsammans med övriga Norrlandslän, agerat på EU-kommissionens arbete med att skapa en europeisk energiunion. Region Västerbotten har bland annat framfört regionens möjligheter att bidra till hela Europas energiomställning till förnybar energi. Arbetet sker i samverkan med plattformen Europaforum Norra Sverige och den europeiska intresseorganisationen för perifera och maritima regioner, CPMR. Gemensamma positioner om norra Sveriges möjligheter har använts för att påverka både bland andra EU-kommissionen och EU-parlamentet. Jordbruket står inför omfattande utmaningar som rör bland annat lönsamhet och konkurrens, nyinvesteringar samt generationsskiften och kompetensförsörjning. Region Västerbotten står för samordningen i gruppen. IT, förnybar energi och hållbar turism Region Västerbotten har inlett ett samarbete med den kenyanska regionen Marakwet. Syftet är att båda regionerna ska lära av varandra i frågor som rör IT, förnybar energi och hållbar turism. Arbetet stöds av SIDA och under hösten 2015 ska en gemensam projektbeskrivning tas fram för det fortsatta samarbetet mellan regionerna. Rapport om VA-sektorns utmaningar Region Västerbotten och länets kommuner har i en gemensam rapport belyst de utmaningar som VA-sektorn står inför. Stora reinvesteringar kommer att behövas i de anläggningar som byggdes på 50-, 60- och 70-talen. Samtidigt går en stor del av kommunernas VA-expertis i pension de närmsta åren. Nu vidtar en process för att försöka hitta samverkansformer för att anta utmaningarna. Samarbeta.se har sparat ett ton papper Mer än ett ton papper per år och mer än kr i pappersoch portokostnader sparas genom att alla nämnder, utskott och delegationer inom Region Västerbotten använder anpassade ytor i samarbeta.se, för till exempel kallelser och möteshandlingar.. Fortsatt drift av Miljösamverkan Västerbotten Västerbottens kommuner har gett Region Västerbotten i uppdrag att fortsätta driva Miljösamverkan Västerbotten som syftar till att stärka både myndigheter och näringsliv i arbetet med att bevara och skapa en god miljö. Samarbetet uppskattas av både myndigheter och näringsliv. Nästa prioriterade delprojekt är att öka samstämmigheten mellan kommunerna i miljöarbetet när nya vindkraftverk byggs i länet. Förbättrade förutsättningar för jordbruk och gröna näringar Region Västerbotten har under 2015 tagit initiativ till en regional arbetsgrupp med uppdraget att förbättra förutsättningar för jordbruk och de gröna näringarna i regionen. 16

58 Investeringar i utbildning och kompetens Investeringar i utbildning och kompetens Ur regionplanen: Region Västerbotten bidrar till: att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalitet från förskola till och med universitetsutbildning i ett livslångt lärande ökad överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och utbud av utbildningar Exempel på relevanta indikatorer: Antal sökande och antal antagna till utbildningar som efterfrågas av arbetsmarknaden. (Ett urval utbildningar kommer att följas under perioden) Andel godkända betyg i grundskola och gymnasieskola (basår 2013) Andel studerande som går vidare till högskola (basår 2013) Digitalisering Seminarium om digitalisering i Almedalen För att belysa digitaliseringens påverkan på den framtida kompetensförsörjningen planerades och genomfördes ett seminarium i Almedalen, tillsammans med projektet Komptensplattform Västerbotten. Utbildning och kartläggning om digitalisering Med hjälp av SKL:s självvärderingsverktyg eblomlådan har kombinerad utbildning och kartläggning om digitalisering genomförts med länets samtliga kommunledningar. Syftet har varit att introducera verktyget, lyfta digitaliseringsfrågan samt skapa en regional och lokal bild av hur långt kommunerna kommit med digitaliseringen. Miljö, energi och samhällsbyggnad Branschforum för kompetensförsörjning och bättre matchning I samband med konferensen Mötesplats Lycksele i juni arrangerades en workshop för länets utbildnings- och arbetsmarknadspolitiker, utbildningsanordnare, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar. Temat var digitaliseringens effekter på de regionala kompetensbehoven inom bland annat vård och omsorg. Studie av rekryteringsbehoven De första, preliminära resultaten av studien nya medarbetare behövs fram till Strategisk kompetensförsörjning i Västerbotten, redovisades 4 juni Rapporten har sedan dess metodologiskt vidareutvecklats till en strategisk analys av hur utmaningarna kan mötas och var möjligheterna att lösa kompetensbehoven finns. Utgångspunkten är globalisering, urbanisering, demografi och den tekniska digitala utvecklingen. Utbildning och kompetensförsörjning Föreställningen #nätkärlek. Cirka högstadieelever i länet har fått diskutera värdegrundsfrågor i förhållande till Internet i samband med föreställningen #nätkärlek. Samarbeta.se för stöd i skolan Cirka användare av samarbeta.se i länet får ett dagligt stöd i skolarbetet för att effektivisera lärandet. Utbildningssamverkan Revidering av avtalet för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Region Västerbotten samordnar kontakten mellan kommunerna och Umeå universitet inom utbildningsområdet. Under första halvåret 2015 har Region Västerbotten bland annat arbetat med revidering av avtalet för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), övningsskolor och deras spridning i länet samt gemensam fortbildning för länets lärare. Samordning av nätverk för utbildning Region Västerbotten samordnar en rad nätverk för utbildning i Västerbotten, för skolpolitiker, skolchefer, utvecklingschefer, elevhälsochefer, vägledare etc. Region Västerbotten genomför länsövergripande seminarier och konferenser som främjar utveckling av länsövergripande samverkan på området. 17

59 Investeringar i utbildning och kompetens Under första halvåret 2015 arbetade Region Västerbotten med flera övergripande frågor, som fjärrundervisning, utvecklad samverkan inom gymnasieutbildning, digitaliseringen i skolan samt samarbetet mellan kommunerna och Lärarhögskolan. Utbildning på vetenskaplig grund SUPER Inom projektet SUPER (utbildning på vetenskaplig grund) har Region Västerbotten arbetat för att stärka kopplingen mellan undervisningen i länets skolor samt beprövad erfarenhet och vetenskap. Detta arbete har inkluderat utrednings- och analysstöd till enskilda kommuner, liksom gemensamma forum för utvecklingsledare inom skola i länets kommuner. VårdSam Länssamrådsgruppen för Umeå universitet och Västerbottens läns landsting, där Region Västerbotten, som adjungerad för kommunerna i Västerbotten, medverkat i VårdSam, Arbetet har bland annat resulterat i en samordnad planering av utbildning för sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och biomedicinska analytiker från grund- och specialistnivå, till magister- och doktorsexamen samt utveckling av handledarskap och huvudhandledarskap, verksamhetsförlagd praktik (VFU) och generell samverkan inom området mellan Umeå universitet, Västerbottens läns landsting och kommunerna. Vård och omsorg Fyra 12-timmarskurser om 20 personer vardera har genomförts för personal från skolor, industrier och socialtjänst. Utbildningen minskar negativa attityder till psykisk ohälsa och ökar villighet att hjälpa. Länsutbildningsplan för området psykisk ohälsa (LUP) KunskC har av länets kommuner och Västerbottens läns landsting fått i uppdrag att genomföra en bred utbildningssatsning; LUP (Länsutbildningsplan för området psykisk ohälsa), för att höja kompetensen bland länets vård- stöd och omsorgspersonal inom det psykiatriska och socialpsykiatriska fältet. Utbildningssatsningens innehåll baseras på 2013 års kompetensinventering och genomförs Samordnad individuell plan (SIP) Region Västerbotten har samordnat arbetet. En koordinator har anställts för att kartlägga lokala förutsättningar i kommunerna, informera och utbilda samtliga medarbetare inom vård- och omsorg att hantera i IT-stödet i kommunikationsplattformen SIP-Prator, samt ansvara för genomförandet i samverkan med landstinget. Under våren 2015 har samtliga kommuner besökts och en plan för genomförande av SIP-utbildning av medarbetare och chefer har utarbetats. Det var en gång i Västerbotten I projektet Det var en gång i Västerbotten har särskoleelever utvecklat sitt lärande med stöd av IT. En elev som inte har talat på fyra år har hittat sin röst i filmens språk. Både elever och pedagoger berättar om projektets positiva effekter i projektrapporten. E-bok: ipads i skola och förskola MediaCenter bidrar till ny kunskap inom området IT och lärande samt hur man kan tillämpa nya metoder i samklang med läroplanen genom eboken ipads i skola och förskola. Fler lärplattor i särskolan Utvärderingar visar att användning av lärplatta i särskolan har ökat. Lärplattans funktioner fyller särskolans behov och det förändrade arbetssättet kommer att fortsätta i verksamheten. Första hjälpen till psykisk hälsa KunskC har fått i uppdrag att sprida kunskap bland länets invånare om Första hjälpen till psykisk hälsa som är en motsvarighet till ABC vid fysiskt trauma. 18

60 Platsbaserad näringslivsutveckling Platsbaserad näringslivsutveckling Ur regionplanen: Region Västerbotten bidrar till: fler och växande företag inom i första hand regionens fokusområden2 strukturer som främjar entreprenörskap och företagande på lika villkor, med särskilt fokus på ökat företagande för unga vuxna, kvinnor och utlandsfödda ökad nationell och internationell marknadsföring som främjar företagande och attraktivitet genom samarbeten med Visit Sweden, researrangörer och övriga partners samt PR-arbete och pressresor från i första hand tysk och holländsk press. Exempel på relevanta indikatorer: Antal nystartade företag (basår 2013) Andel kvinnliga företagare i Västerbotten (basår 2013) Andel utlandsfödda företagare i Västerbotten (basår 2013) Antal gästnätter i Västerbotten (basår 2013) Näringsliv och innovation DCIplan AC Region Västerbotten har deltagit i projektet DCIplan AC vars syfte är att skapa förutsättningar för etableringar av datacenter i Västerbotten. Projektet finansieras av Länsstyrelsen i Västerbotten, de sju kommuner som deltar samt Skellefteå Kraft AB. Utbildning och kompetensförsörjning Hållbarhetsutveckling VästerbottensTurism har påbörjat planeringen för att kunna erbjuda turistföretag och destinationer möjlighet att delta i hållbarhetsutveckling genom utbildningar, rådgivande besök och gemensamma utvecklingsinsatser under kommande år. Marknads- och kunskapsdag VästerbottensTurism har ordnat flera tillfällen bland annat en marknadsdag och en kunskapsdag där turistföretagare och destinationer har samverkat kring gemensamma utvecklingsfrågor. Produktutveckling och marknadsföring VästerbottensTurism har arbetat med produktutveckling och med marknadsföring på såväl hemmamarknad som på prioriterade målmarknader (Norge, Finland, Tyskland och Holland) 19

61 En tillgänglig och utåtriktad region En tillgänglig och utåtriktad region Ur regionplanen: Region Västerbotten bidrar till: en hållbar person- och godstrafik att infrastrukturåtgärder av betydelse för länets utveckling förverkligas en fast och mobil IT-infrastruktur med hög täckningsgrad, kapacitet och effektivitet Exempel på relevanta indikatorer: Andelen resande i kollektivtrafiken (basår 2013) Andelen statliga investeringar i regional infrastruktur Täckningsgrad för fast och mobil IT-infrastruktur (basår 2013) Digitalisering Dialog om mobilnätens utbyggnad Region Västerbotten arrangerade i mars ett dialogmöte om mobilnätens utbyggnad där representanter från nätoperatörer, kommuner, näringsliv och det civila samhället diskuterade möjligheterna kring samverkan för att påskynda och öka mobilnätens utbyggnad. Underlag för nya områdesnät För att stödja kommunernas utbyggnad av bredband har Region Västerbotten tillsammans med AC-Net och kommunerna tagit fram ett underlag för prioritering av nya områdesnät i länet. Ett underlag som ska användas för prioriteringsunderlag för en stor gemensam ansökan till den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Upphandling fast och mobil telekommunikation En upphandling som av fast och mobil telekommunikation har inletts. Upphandlingen innefattar totalt 114 organisationer, alla kommuner och landstingen i Norr- och Västerbotten, ett stort antal kommunala och regionala bolag samt Luleå tekniska universitet. Upphandling av Internettjänst Region Västerbotten har inlett en upphandling av Internettjänst som knyter ihop de regionala näten i Norr- och Västerbotten med det globala Internet. I upphandlingen deltar 28 kommuner och de båda landstingen. Näringsliv och innovation Ökat antal internationella besökare Satsningar görs i regionen för ökad tillgänglighet, även digitalt, vilket leder till fler besökare totalt sett och med större andel internationella besökare. VästerbottensTurism bidrar genom att sedan flera år tillbaka samarbeta med en tysk charteragent. Från midsommar 2015 och under åtta veckor framåt anlände ett charterplan i veckan till regionen med drygt 200 gäster ombord. Chartern ger ca gästnätter till länet. Med Visit Swedens beräkning betyder detta kr per gästnatt och ett exportvärde på kr till Västerbotten. I maj startade Finnair en ny linje från Helsingfors till Umeå och i samarbete med Finnair har VästerbottensTurism genomfört marknadsföringskampanjer och workshop i Helsingfors för att visa länets attraktivitet. Miljö, energi och samhällsbyggnad Botniska korridoren Norrbotniabanan, tillsammans med Botniabanan, är väsentliga delar i Botniska korridoren. Region Västerbotten har varit pådrivande att fortsätta det samarbete som finns mellan aktörer i de fem nordligaste länen för att förverkliga de åtgärder som krävs för att stråket ska kunna utvecklas som en del av EU:s Core Network. Region Västerbotten har deltagit aktivt som partner i det av EUkommissionen medfinansierade projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor. Region Västerbotten ingår som partner i projektet första fas, som avslutas vid kommande årsskifte. Arbetet i projektet har bidragit till att utveckla den befintliga trafiken, skapat ett unikt och starkt partnerskap mellan offentliga aktörer, privata företag och organisationer i både Västerbotten och Österbotten, samt utvecklat ett mycket starkt koncept för den framtida utvecklingen. 20

62 En tillgänglig och utåtriktad region Norrbottniabanan Region Västerbotten har tillsammans med Norrbotniabaneprojektet, som leds av Piteå kommun, genomfört omfattande insatser för att påverka regeringen att ta in Norrbotniabanan i den nationella planen. Under sommaren 2015 beslutade EU-kommissionen att tilldela Norrrbotniabanan 10,5 miljoner Euro, från budgeten för Connecting European Facility (CEF) för att genomföra järnvägsplanearbete för delsträckan Umeå Skellefteå. Detta är en stor framgång och banar väg för att det ska vara möjligt att komma igång med byggande av Norrbotniabanan inom nästkommande Nationella transportplan. Länstransportplan I juni 2014 fastställde Region Västerbotten en länstransportplan för åren , vilken omfattar totalt 891 miljoner kronor. Flygförbindelser Region Västerbotten har deltagit i Swedavias dialog och möte med Swedavias koncernledning, för att diskutera betydelsen av en fortsatt stark utveckling av trafiken till och från Umeå Airport. Region Västerbotten har aktivt lyft fram betydelsen av att den kapacitet som Bromma flygplats har säkras för framtiden, för Regionens tillgänglighet. För besöksnäringen är flygtrafiken av avgörande betydelse. Under året fattade Region Västerbotten beslut om medfinansiering av en satsning på flygplatsen i Hemavan, för att säkerställa landning från bägge riktningarna och därmed minska risken för att behöva landa på annan flygplatser som följd av väderförhållanden. Ett viktigt objekt i planen är pendlingsstråket Vindeln Umeå, där Trafikverket bedömer att genomförandet kan starta tidigast 2018, med förbehåll om eventuell överklagan. Projektet samordnas även med GC Forslundagymnasiet Hissjö. För tvärstråket Storuman Umeå har Trafikverket under år 2015 påbörjat en funktionsutredning för sträckan Hällnäs Lycksele och Lycksele Storuman. Denna kommer att ge information om behov av investeringar, kostnader m.m. Vidare kommer Trafikverket att genomföra en kostnadsanalys för en planskild passage under, för att möjliggöra spåranslutning mellan NLC Storumanterminalen och Inlandsbanan söderut. Region Västerbotten har deltagit aktivt i två åtgärdsvalsstudier som Trafikverket ansvarar för. Den ena avser E12-stråket, där studien kan ligga som grund för kommande Nationell transportplan för eventuella prioriteringar. Under året har också en åtgärdsvalsstudie startat för Ådalsbanan som har stor potentiell betydelse för Botniabanans funktion. I länstransportplanen finns också ett antal mindre objekt inom avsnittet Åtgärdsområden, som bland annat har genomfört objektet Samordning av resecentrum, väntsal och bussgods i Storuman. 21

63 Ekonomi Ekonomi Ekonomisk analys och driftsredovisning Region Västerbottens omsatte under perioden tkr, varav basverksamheten utgör tkr (80 procent) och projektverksamheten tkr (20 procent). Det betyder en total omsättningsminskning med tkr (7 procent) jämfört med Omsättningsförändringen fördelar sig på basverksamhet med -270 tkr och på projektverksamhet med tkr. Projektverksamheten har framförallt haft mindre intäkter i form av statsbidrag. Koncernen omsatte ( ) tkr. Driftsredovisningen nedan visar utfallet i basverksamheten jämfört med budget samt var i organisationen budgetavvikelser finns. Notera att på flera rader i driftsredovisningen nettoredovisas intäkter och kostnader, till exempel på raderna Seminarier och kurser respektive Vidarefakturering. Det förklarar avvikelsen mot ovannämnd omsättning i basverksamheten. Region Västerbotten visar ett underskott på tkr och en budgetavvikelse på tkr per OBS! Det är svarta siffror (i tkr) som ska in i rapporten: udget Utfall perioden Budget perioden Avvikelse Årsbudget Medlemsavgifter/Anslag Summa intäkter Politiska organisationen Region Västerbottens kansli Kollektivtrafikmyndigheten Västerbottensturism, verksamhet Seminarier och kurser MediaCenter och Infomix Vidarefakturering Bidrag och medlemsavgifter Projektmedel och bolagsanslag Kulturrelaterat Kultur statsbidrag Länsbiblioteket Film i Västerbotten Utbildningsrelaterat Primärkommunalt, relaterat Summa kostnader Totalt

64 Ekonomi Region Västerbottens kansli har en negativ budgetavvikelse. Avvikelsen förklaras i huvudsak av projektunderskott, avgångsvederlag vid tjänsteavslut, pensionsavsättning samt lägre finansiella intäkter än budgeterat. Projektunderskottet för 2015 uppgår till drygt tkr. Ett åtgärdspaket är lagt för återstoden av år 2015, i syfte att parera de tillkommande kostnaderna utöver budget. Åtgärderna påbörjades innan sommaren och resultatet av detta framgår bland annat i den positiva budgetavvikelsen avseende Länsbiblioteket. I raden för Region Västerbottens kansli ingår också positiva resultateffekter av vidtagna åtgärder. Både MediaCenter och Infomix har ett överskott inom personalbudgeten, men lagd årsbudget kommer att nyttjas. I helårsprognosen för 2015 bedöms Region Västerbotten gå mot ett nollresultat. I prognosen finns både positiva och negativa avvikelser mot lagd budget. Åtgärdspaketet för att möta förväntat kostnadsöverdrag innebär bland annat lägre personalkostnader än budgeterat, på grund av senareläggning av planerad personalrekrytering. Samtliga enheter inom Region Västerbotten bidrar till åtgärdspaketets genomförande. En annan åtgärd som planeras är att nyttja avsatta medel i resultatutjämningsreserven. Projekten har balanserats vid periodens slut, vilket visar att de erhållna projektmedlen översteg de upparbetade kostnaderna med tkr under årets första åtta månader. Koncerninterna engagemang (tkr) Enbart budget för basverksamheten finns med i resultaträkningen för Region Västerbotten, i utfallssiffrorna avseende intäkter och kostnader ingår dock projektverksamhet motsvarande tkr. Ägarskap i bolag Länstrafiken i Västerbotten AB, 100 procent, anskaffningsvärde 1 kr. AC-Net Externservice AB, 76 procent, anskaffningsvärde 1 kr. AC-Net Internservice AB, 80 procent, anskaffningsvärde kr. Norrlandsoperan AB, 60 procent, anskaffningsvärde 1 kr. Västerbottensteatern AB, 60 procent, anskaffningsvärde 1 kr. Skogsmuseet i Lycksele AB, 49 procent, anskaffningsvärde 1 kr. Skellefteå museum AB, 40 procent, anskaffningsvärde 1 kr. Västerbottens museum AB, 40 procent, anskaffningsvärde 1 kr. Norrbotniabanan AB, 28,6 procent, anskaffningsvärde kr. ALMI Företagspartner Nord AB, 24,5 procent, anskaffningsvärde kr. Uminova Innovation AB, 8 procent, anskaffningsvärde kr. AB Transitio, 5,3 procent, anskaffningsvärde kr. Ägaranslag Externa bidrag Försäljning Givna Mottagna Givna Mottagna Köpare Säljare Region Västerbotten Norrlandsoperan AB Västerbottensteatern AB Västerbottens Museum AB Skellefteå museum AB Skogsmuseet i Lycksele AB ALMI Företagspartner Nord AB AC-Net Externservice AB AC-Net Internservice AB Länstrafiken i Västerbotten AB Norrbotniabanan AB

65 Ekonomi Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Årets pensionskostnad redovisas dels som en årlig utbetalning av pensioner ur ansvarsförbindelsen, dels som en förändring av ansvarsförbindelsen enligt KPA samt löneskatt på dessa delar. Åtaganden för pensioner redovisas i balansräkningen som avsättning, kortfristig skuld och ansvarsförbindelse. Intjänade pensioner vad avser den individuella delen betalas i sin helhet ut till externa pensionsförvaltare för individuell placering. Lagen om kommunal redovisning anger att pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Region Västerbotten har valt att även redovisa pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 som en ansvarsförbindelse eftersom dessa till stor del tryggas av medel i en pensionsstiftelse hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Sedan årsbokslutet överstiger pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 värdet i pensionsstiftelsen. Under åren har pensionsavsättningar inklusive löneskatt gjorts motsvarande tkr, i syfte att uppnå balans. I detta delårsbokslut görs ytterligare en avsättning på tkr inklusive löneskatt för att bibehålla balans mellan pensionsförpliktelse och tillgång i stiftelsen. Löneskatt beräknas på skillnaden mellan total pensionsförpliktelse och värdet på pensionsstiftelsen då framtida gottgörelse från pensionsstiftelsen minskar underlaget för beräkning av löneskatt. Pensionsförpliktelsen inklusive löneskatt uppgår per till tkr, en ökning med tkr jämfört med föregående bokslut ( ). Aktualiseringsgraden är 93 procent. Förpliktelsen är således delvis tryggad genom placering i en pensionsstiftelse. Värdet på pensionsstiftelsen uppgår per till tkr, vilket är en ökning med 432 tkr (+3,7 procent) sedan Återlånade medel, skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, uppgår till tkr inklusive tkr i löneskatt. Investeringar Investeringar har skett i datorer, 29 tkr. Placeringsverksamheten Region Västerbotten köper och säljer löpande andelar i Institutionella Penningmarknadsfonden (Nordea). Målen för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen och lagstiftningen om god ekonomisk hushållning ska ett rimligt överskott, där intäkterna minst ska täcka kostnaderna, uppnås såväl i den budgeterade resultaträkningen som i bokslutet. Detta betyder att det egna kapitalet säkras över tiden genom planering och styrning för att nå balans. Förbundet har fastställt följande finansiella mål: Likviditeten ska vara över 1,0. Det vill säga den kortsiktiga betalningsförmågan uttryckt i kvoten kortfristiga fordringar+kassa+bank / kortfristiga skulder. Måluppfyllelse: 1,10. Budget i balans (om inte synnerliga skäl finns, Kommunallagen 8 kap, 5 b ). Måluppfyllelse: Lagd budget balanserar. Resultatet ska vara positivt (om inte synnerliga skäl finns). Måluppfyllelse: Resultatet är tkr per Årsprognosen för 2015 är ett nollresultat. Pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 ska balanseras av tillgångar i pensionsstiftelse och avsättningar. Måluppfyllelse: Balans föreligger per God ekonomisk hushållning sker genom att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt med balans mellan intäkter och kostnader med målet att uppnå ett nollresultat eller bättre. Årligen upprättas en budget för kommande år samt en budgetplan för de därefter kommande två åren. Till god ekonomisk hushållning hör också en god medelsförvaltning, vilken har sin utgångspunkt i Region Västerbottens placeringspolicy. Region Västerbotten har att följa det i Kommunallagen lagstadgade kravet på uppsiktsplikt. Ur ett koncernperspektiv är det Region Västerbottens uppfattning att det är viktigt med en aktiv ägarstyrning och att löpande följa den ekonomiska utvecklingen i de hel- och delägda bolagen för att kunna utvärdera olika typer av risker och hur dessa kan påverka Region Västerbottens liksom förbundsmedlemmarnas ekonomi. Detta sker bland annat genom bolagsrapportering vid årets bokslutstillfällen och att bolagen årligen inbjuds till förbundsstyrelsen för en redogörelse av exempelvis hur bolagen jobbar gentemot uppställda mål och med internkontroll. 24

66 Ekonomi Region Västerbottens konsoliderade bolag Måluppfyllelse Länstrafikens verksamhetsmål: Resenärernas sammafattande omdöme ska uppgå till 70 %, dvs 70 % av de svarande ska ange att man är nöjd eller mycket nöjd med bolaget. Per sista juli 2015 var utfallet 67 %. Antalet genomförda resor i regiontrafik, skolkortsresor undantagna, ska öka med 2 % årligen. Under perioden januari juli minskade resandet med ca 1,5 % jämfört med samma period Självfinansieringsgraden i regiontrafik ska uppgå till minst 43 %. Utfallet vid bokslut har inte hunnit beräknas. Norrtåg ser klara samband mellan brister i infrastrukturen och vikande resandesiffror och ser det som viktigt att fortsätta skapa robusthet i systemet. Utefter de ägardirektiv och uppdrag som Region Västerbotten och Umeå kommun fastställt har Norrlandsoperan brutit ned dessa till mätbara och specifika mål. Dessa mål och indikatorer redovisas i bolagets årsredovisning för år En omfattande renovering av Skellefteå museums utställningslokaler har inletts under året. Program och aktiviteter har genomförts såväl inomhus som på friluftsmuseet, och ca har tagit del av utbudet under årets första åtta månader. Uppföljning av Skogsmuseets måluppfyllelse gentemot bolagets elva ägardirektiv sker kalenderårsvis och redovisas närmare i årsbokslut för Västerbottens museum har följt den fastställda verksamhetsplanen för 2015 med hittills gott resultat. Publiktillströmningen har varit mycket god för Västerbottensteatern. Andelen barn- och ungdomspublik är 30 % (mål 25%). Bolaget har ett stort antal förstagångsbesökare, långt över de 10 % som är målet. Tillhandahållande av regionalt nät till kommun och landstingsverksamhet löper på som tidigare med mycket god tillgänglighet i AC-Net bolagen. Efterfrågan på kapacitetstjänster fortsätter som tidigare att vara stor. Under året har efterfrågan på ALMIs krediter ökat dramatiskt. Väsentliga händelser hittills under räkenskapsåret Länstrafiken har genomfört en upphandling av tätortstrafiken i Umeå stad, Transdev Sverige AB tar över trafiken från och med mitten av juni Visningar av trafiken i realtid har startats, inledningsvis i Umeå stad. Systemet har dock visat sig ha brister, bedömningen är att införande av systemet i hela länet inte kommer att kunna genomföras enligt plan. Att hitta en funktionell lösning kan medföra tidigare ej förutsedda kostnader. Den av Konkurrensverket utdömda konkurrensskadeavgiften år 2012 överklagades av bolaget. Kammarrätten har återvisat ärende till Förvaltningsrätten för en ny prövning. Bolaget kommer att begära prövningstillstånd hos Högsta Förvaltningsdomstolen. Upphandling av ny tågoperatör har skett inom Norrtåg. Den nya trafikavtalet, med Svenska Tågkompaniet AB, har en avtalstid på 10 år. Byte av operatör sker i augusti Svenska Dagbladets Operapris 2015 gick till Mats Larsson Gothe för operan Blanche & Marie som uruppfördes på NorrlandsOperan under kulturhuvudstadsåret. Vårens stora operahändelse blev komedin Figaros bröllop. Under våren har konserter av b l a Sibelius, Nielsen och Tjajkovslij framförts, liksom ett uppskattat program för barn. En nyhet för året var att MADE fick en annan form, med MADE kvällar över hela året. NorrlandsOperan fortsätter att arbeta enligt den mångfaldspolicy med handlingsplan som beslutats. Medel har avsatts för en intern miljöfond för klimatförbättrande projekt och åtgärder. Ett avtal för omställning och karriärväxling för de konstnärliga yrkesgrupperna har tecknats. Ett nytt, modernt pensionssystem gör pensionskostnaderna mer förutsägbara. Verksamhetsutvecklingen inom Skellefteå museum har två perspektiv; stärka Skellefteå museums identitet samt arbete med destinationsutveckling. Kommunstyrelsen har gett Kulturnämnden i uppdrag att utifrån turismperspektivet utarbeta en utvecklingsplan för Nordanå. Planen ska vara ett resultat av samverkan mellan de kulturaktörer som finns på Nordanå, och leds av kulturchefen. Arbetet med det nya ägardirektivet Skogsmuseet i Lycksele AB ska utvecklas för att bli ett nationellt skogsmuseum har intensifierats. Museet arbetar med ett mer permanent skolprogram på Gammplatsen och var för första året huvudarrangör för Skogens dag på Gammplatsen. Västerbottens museum har hittills under året haft varierade utställningar med en blandning av konst, fotografi, kulturhistoria, utställningar riktade till barn, textil och hantverk samt internationellt samarbete. Museet har aktivt samverkat med regionala aktörer i arbetet med den nya kulturplanen samt med nationella aktörer. Den nya lekladugården riktad till barn och nyfikna vuxna har varit populär. 25

67 Ekonomi Satsning inom Västerbottensteatern på S.E.N.S.E blev oerhört uppskattad. Berättarfestivalen genomfördes för sjunde gången och hade för andra året i rad en mycket uppskattad konferensdel med deltagare från hela Sverige. UngHästens arbete med svåra och brännande ämnen resulterade i att bolaget i våras tilldelades BRIS- priset Sommarmusikalen Ringaren i Notre Dame slog väl ut med en beläggning på 92 %. Västerbottensteatern har varit delaktig i Region Västerbottens arbete kring den nya kulturplanen och rest ut i länet för att delta i den kulturdialog regionen anordnat. AC-Net bolagen har ägnat mycket tid till att forma ett nytt bredbandsprojekt tillsammans med alla kommuner i Västerbotten, Bredband till fler. Resultatanalys Koncernomsättningen uppgår till tkr, av denna omsättning utgör Länstrafiken tkr (61%). Samtliga bolag utom Västerbottens museum (-10 tkr), AC-Net Externservice (-690 tkr) och ALMI (-791 tkr) visar överskott eller nollresultat. Bolagen prognosticerar genomgående att lagd årsbudget kommer att hålla alternativt att det blir ett överskott, ett undantag är dock AC-Net Externservice där ett underskott på -200 tkr förväntas. Länstrafiken aviserar återbetalning av anslag till både landstinget och kommunerna (16,9 mkr per ). Skogsmuseets verksamhet. Registrering och digitalisering av samlingarna ska prioriteras. Ökad verksamhet med inriktning på barn och unga. Västerbottens museum fokuserar under resten av året på att genomföra den verksamhetsplan som föreligger samt planera för en ny målperiod som ska gälla år Viktiga satsningar på längre sikt är nya aktuella och innovativa kulturhistoriska utställningar samt utökade alternativt nya arkiv för museets pappers- och fotosamlingar. Västerbottensteaterns framtidsvision ligger fast - att vara Europas ledande berättarteater genom att arbeta med berättarteater, medborgarteater, digital utveckling och publik utveckling. Bolaget fortsätter sitt samarbete med AC-Net i kring digitalisering. Framtid Norrlandsoperan har återigen initierat behov av underhåll och anpassningar. Under vintern 14/15 har en ny utredning gjorts av de mest akuta problemen samt kostnadsberäkning och handlingsplan för nödvändig upprustning. I utredningen redovisas utbyte av föråldrad utrustning, säkerhets- och arbetsmiljöproblem. Bolaget framför att de inte på ett säkert och arbetsmiljömässigt godtagbart sätt kan bedriva den verksamhet som de är ålagda att göra och följaktligen inte heller fullgöra sitt uppdrag. Genom att tillgängliggöra kulturarvet arbetar Skellefteå museum för en gynnsam samhällsutveckling vad gäller arbetstillfällen både i tätort och landsbygd. Kulturturismen innebär möjligheter genom att kulturarvet kan föras ut till fler och bidra till regionens tillväxt. En omriktning av museets resurser för ökat utåtriktat arbete kan dock innebära ett minskat arbete med samlingarna, vilket i sin tur innebär en risk för samlingarnas bevarande. Skogsmuseet fortsätter arbeta för att bli ett nationellt ansvarsmuseum, framför allt genom projektet Det innovativa Skogsmuseet. Framtida drift och ansvar för Lycksele hembygdsområde utreds av Lycksele kommun, vilket förväntas påverka 26

68 Räkenskaper Räkenskaper Resultaträkning (Belopp i tkr) Budget Not perioden Budget Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Jämförelsestörande finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande finansiella kostnader PERIODENS RESULTAT

69 Räkenskaper Balansräkning (Belopp i tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier och tekniska anläggningar Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, värdepapper Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

70 Räkenskaper Balansräkning (Belopp i tkr) Not EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Periodens resultat Resultatutjämningsreserv Balanserad vinst och förlust Summa Avsättningar Pensionsavsättning Skulder Kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse,ej upptagen bland skulder eller avsättningar Ställda panter Inga Inga 29

71 Räkenskaper Sammanställd resultaträkning (Belopp i tkr) Uppdatera Not Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader 0 0 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Jämförelsestörande finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande finansiella kostnader 0 0 PERIODENS RESULTAT Resultaträkningen avser sammanlagd redovisning avseende Region Västerbotten och 28,6 procent av Norrbotniabanan AB, 24,5 procent av ALMI Företagspartner Nord AB, 60 procent av Norrlandsoperan AB, 60 procent av Västerbottensteatern AB, 40 procent av Västerbottens Museum AB, 40 procent av Skellefteå Museum AB, 49 procent av Skogsmuseet i Lycksele AB, 100 procent av Länstrafiken i Västerbotten AB, 80 procent av AC-Net Internservice AB samt 76% av AC-Net Externservice AB. 30

72 Räkenskaper Sammanställd balansräkning (Belopp i tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier och tekniska anläggningar Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, värdepapper Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

73 Räkenskaper Sammanställd balansräkning (Belopp i tkr) EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not Eget kapital Periodens resultat Resultatutjämningsreserv Ingående eget kapital Utdelning 0 0 Förvärvad verksamhet Summa Avsättningar Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse,ej upptagen bland skulder eller avsättningar Ställda panter Inga Inga Övrigt Balansräkningen avser sammanlagd redovisning avseende Region Västerbotten och 28,6 procent av Norrbotniabanan AB, 24,5 procent av ALMI Företagspartner Nord AB, 60 procent av Norrlandsoperan AB, 60 procent av Västerbottensteatern AB, 40 procent av Västerbottens Museum AB, 40 procent av Skellefteå Museum AB, 49 procent av Skogsmuseet i Lycksele AB, 100 procent av Länstrafiken i Västerbotten AB, 80 procent av AC-Net Internservice AB samt 76% av AC-Net Externservice AB.

74 Räkenskaper Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Not Den löpande verksamheten Periodens resultat Justering poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar Förlust utrangering inventarier 0 0 Pensionsavsättningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital: Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttrande av materiella anläggningstillgångar 0 5 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Övrig finansiering 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Ökning/Minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel per periodens slut

75 Räkenskaper Sammanställd kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Not Den löpande verksamheten Periodens resultat Justering poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar Förändring obeskattad reserv Pensionsavsättningar Övriga justeringar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital: Förändring av rörelseförråd 0 91 Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Skattekostnad Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttrande av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Avyttrande av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Amortering Övrig finansiering Kassaflöde från finansieringsverksamheten Ökning/Minskning av likvida medel Förvärvade likvida medel vid årets början i nytt bolag, AC- Net Internservice AB Justering av tidigare ingående likvida medel på grund av ändrade ägarförhållanden i AC-Net Externservice AB Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

76 Räkenskaper Redovisningsprinciper Region Västerbottens årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning (1997:614). Förbundet följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för Kommunal Redovisning och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed, dock med ett undantag: Pensionsåtaganden som är intjänade fr o m 1998 och fullt finansierade bör ej tas upp som en ansvarsförbindelse, förbundet har ändå har valt att göra det av försiktighetsskäl. Redovisningsprinciperna är oförändrade från föregående år och är desamma som vid senaste årsredovisningen. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs med procentsatser enligt nedan. Beloppsgräns för aktivering är 20 tkr. Avskrivningar framgår av not för balansposten. Materiella anläggningstillgångar Datorer, teknisk utrustning, 33 procent Server, 20 procent Inventarier, 10 procent Avskrivningen påbörjas samma månad som inköpet görs och är linjär. Värderingsprinciper med mera Den övergripande värderingsprincipen är försiktighetsprincipen, det vill säga att skulder inte undervärderas och tillgångar inte övervärderas. Omsättningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet eller verkligt värde om det är lägre. Som kortfristig fordran betraktas fordringar med förfallotid inom ett år från balansdagen.för kundfordringar sker individuell prövning av nedskrivningsbehov. Kortfristiga placeringar klassificeras som en omsättningstillgång. Skulder värderas till anskaffningsvärdet eller verkligt värde om det är högre. Skulder med löptid på mindre än ett år redovisas som kortfristig skuld. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Pågående projekt Pågående projekt värderas till nedlagda kostnader med avdrag för bokförda intäkter. Värdet av samtliga pågående projekt nettoredovisas under balansposten Kortfristiga skulder. Projekten resultatavräknas samma år som de avslutas. Pensionskostnader och pensionsskuld Pensionsförpliktelser ingår i posterna kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser och har beräknats enligt beräkningsmodellen RIPS07. Premier för avgiftsbestämda pensioner fr o m 1998 utbetalas årligen till externa pensionsförvaltare för individuell placering. Den individuella delen betalas ut året efter intjänandeåret och redovisas som kortfristig skuld. De pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar eller skulder redovisas under ansvarsförbindelser inom linjen. Leasing Bedömningen är att det enbart förekommer operationell leasing inom verksamheten, huvudsakligen baserat på avtalens löptid. Avtalen är uppsägningsbara. Leasingen avser kopiatorer, bilar, dataserver och kaffemaskiner. Jämförelsestörande post En jämförelsestörande post är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats med proportionell konsolidering, vilket innebär att det sammanställda resultatet visar regionförbundets resultat summerat med andel av ägda bolags resultat, dock med eliminering av interna mellanhavanden. Redovisningsprinciper koncernföretag Samtliga koncernföretag tillämpar redovisningsprinciper som överensstämmer med Årsredovisningslagen och allmänna råd från Bokföringsnämnden. Outtagna semesterdagar skuldförs löpande. Intäkter och kostnader har periodiserats i den mån de är förutbetalda respektive upplupna. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad värdeminskning. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod. 35

77 Räkenskaper Noter (Belopp i tkr) Moderbolag Moderbolag Koncern Koncern Not 1. Medlemsavgifter/Anslag Länets kommuner Landstinget i Västerbottens län Länsstyrelsen Staten, Kulturrådet Summa Not 2. Bidrag Staten, övriga Summa Not 3. Projektfinansiering EU-bidrag Staten, Strukturfonder Staten, övriga Kommuner Landsting Övriga Summa Not 4. Övriga intäkter Uppdragsersättning mm Övriga intäkter/ersättningar Summa Summa Not Not 5. Jämförelsestörande intäkter Övriga jämförelsestörande intäkter Summa Not 6. Verksamhetens kostnader Lönekostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Personalrelaterade kostnader Trafikeringskostnader Ägaranslag Externa bidrag Främmande tjänster Övriga verksamhetskostnader Summa Not 7. Finansiella intäkter Resultat vid försäljning kortfristiga placeringar Valutakursvinster, ränteintäkter Summa Not 8. Jämförelsestörande finansiella intäkter Utdelning från dotterbolag Summa Not 9. Finansiella kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa INGELA: BYT SIDA HÄR! PGA ANNAT DATUMUPPLÄGG Moderbolag Moderbolag Koncern Koncern

78 Utdelning från dotterbolag Summa Räkenskaper Not 9. Finansiella kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa INGELA: BYT SIDA HÄR! PGA ANNAT DATUMUPPLÄGG Moderbolag Moderbolag Koncern Koncern Not 10. Inventarier och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Årets avyttringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets avyttringar Utgående ackumulerade avskrivningar Summa redovisat värde Not 11. Aktier, andelar och värdepapper Uminova Innovation AB Norrbotniabanan AB ALMI Företagspartner Nord AB AC-Net Internservice AB Transitio AB Övriga Summa Not 12. Kortfristiga fordringar Förråd/lager Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Summa Not 13. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Övriga kortfristiga skulder Summa Not 14. Pensionsförpliktelse, ej upptagen bland skulder eller avsättningar Belopp vid årets ingång: Årets förändring Pensionsutbetalningar Pensionsförpliktelse utgående värde: Löneskatt Summa Löneskatt beräknas på skillnaden mellan utgående värde pensionsförpliktelser och pensionsstiftelsens värde per balansdagen. 37

79 Strategiska områden Strategiska områden Digitalisering Region Västerbotten ska verka för att på bästa möjliga sätt tillvarata digitaliseringens möjligheter utifrån såväl regionala som lokala förutsättningar för att därigenom stärka konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga men också utveckla samhällets service och säkerställa att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Privatpersoner, företag och organisationer i Västerbotten ska inte bara kunna använda och dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder i vardagen, utan även aktivt kunna påverka utvecklingen och skapa nya möjligheter, lösningar och tjänster. En hög digital delaktighet och kompetens är tillsammans med fortsatt utveckling av den fasta och mobila IT-infrastrukturens utbredning och kapacitet en grundförutsättning för ett ökat utbud och användning av digitala tjänster. Region Västerbotten driver, initierar och koordinerar digitaliseringen genom verksamheterna i IT Västerbotten och evästerbotten samt arbetet med den regionala digitala agendan. Samverkan och samarbete är ledord i detta arbete. Projekt: Trygghet, service och delaktighet Nytt processtöd för socialtjänsterna Video- och distansmöten Mobil tjänsteplattform Smarta Västerbotten eblomlådan. Hållbar transportinfrastruktur och kollektivtrafik Region Västerbotten ska utveckla Västerbottens och regionens transportinfrastruktur för att detta i högre grad ska bidra till långsiktigt hållbar utveckling för medborgare och företag. Region Västerbotten beslutar om prioriteringar i en särskild Länstransportplan för Västerbottens län som upprättas vart fjärde år. Genomförandet av planen sker sedan löpande i samråd med Trafikverket regionalt. Region Västerbotten ska också påverka de processer som skapar förutsättningar för utvecklad transportinfrastruktur, till exempel EUs gemensamma transportpolitik där Transeuropean Transport Network, TEN-T, är central. De viktigaste processerna är regeringens upprättande av infrastrukturproposition och Trafikverkets förslag till åtgärdsplan som också regeringen fastställer. Region Västerbotten deltar aktivt i olika processer och projekt som bidrar till utveckling av länets transportsystem. Projekt: Åtgärdsvalsstudier för E12:an och Ådalsbanan Botniska korridorsamarbetet Norrbotniabanegruppen Midway Alignment of the Botnian Corridor (TEN-T-medfinanserat) Kollektivtrafikmyndigheten Kollektivtrafikmyndigheten ska verka för en utvecklad kollektivtrafik och med ett strategiskt och långsiktigt förhållningssätt möjliggöra ett ökat, hållbart resande i Västerbotten. Myndigheten har det ekonomiska ansvaret för all regional kollektivtrafik och ska regelbundet i ett regionalt trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i Västerbotten. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten är behörig myndighet enligt EUs kollektivtrafikförordning och fattar beslut om allmän trafikplikt. Kultur Region Västerbotten arbetar för att tillgodose invånarnas behov och rätt till ett mångsidigt och kvalitativt kulturutbud, oavsett bostadsort. Genom helhetssyn, initiativtagande och strategisk medfinansiering bidrar Region Västerbotten till förnyelse, mångfald och utveckling av kulturverksamheter och kulturprojekt. Region Västerbotten arbetar för ett utvecklat och mångsidigt kulturliv i enlighet med de nationella kulturpolitiska målen och de regionala kulturpolitiska målen i Västerbottens läns kulturplan som gäller På uppdrag av Kulturrådet förmedlar Region Västerbotten statens kulturanslag till regionen. 38

80 Strategiska områden Projekt: ord.14 Ung kultur Västerbotten Bild och form i Västerbotten Kultur för seniorer kultur och hälsa Förstudie Muntligt och litterärt berättande Förstudie Krenova III Krenova III Internationell och interkulturell kompetens före, under och efter 2014 Young Entrepreneurs Brokering Migrant s Cultural Participation Film i Västerbotten Film i Västerbotten är regionalt resurscentrum för film och rörlig bild med uppgiften att stödja och bredda filmkulturen i Västerbotten och främja utvecklingen av den audiovisuella branschen. Projekt: Talang AC/BD Unga kvinnors filmskapande Infomix Centrum för tillgänglig information Infomix har i uppdrag att bearbeta information från Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner så den blir tillgänglig för alla medborgare, genom att till exempel göra information på lättläst svenska, som ljud eller teckenspråksfilm. Målgruppen är personer som behöver information/information i ett anpassat format. Infomix finansieras genom anslag från 12 kommuner och Västerbottens läns landsting. Verksamhet styrs av riksdagens handikappolitiska mål och regeringens plan för funktionshinderspolitiken. Länsbiblioteket i Västerbotten Länsbiblioteket i Västerbotten är en regional resurs för biblioteksutveckling. Verksamheten ska främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet. Arbetet är inriktat mot fyra utvecklingsområden: litteratur och berättande, samordning och samarbete, kompetens, kultur och hälsa.i verksamheten ingår även medicinsk biblioteksverksamhet vid Lycksele och Skellefteå sjukhus och verksamhet för Kultur i vården vid sjukhusen i Lycksele, Skellefteå och Umeå. Projekt: Det litterära Västerbotten Skriv vidare Författarappen MediaCenter MediaCenter arbetar med att ge kvalitet i undervisningen i Västerbotten genom att använda digitaliseringens möjligheter genom att tillgängliggöra digitala lärresurser och utbilda pedagogisk personal i att använda IT i undervisningen. MediaCenter arbetar med omvärldsanalys, strategisk kommunikation och samverkan med andra aktörer för att skolorna i Västerbotten ska få kunskap om den nationella och internationella utvecklingen inom området IT och lärande. Verksamheten finansieras genom riktade anslag från Västerbottens 15 kommuner. Projekt: LIKA-projektet Västerbotten Det var en gång Varulvshjälpen #nätkärlek Ny kulturplan Region Västerbotten har i samverkan med länets kommuner, och i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhällets företrädare, arbetat fram ett förslag till en regional kulturplan för Västerbottens län Kulturdialoger har genomförts i tretton av länets kommuner med fokus på kommunledningar och kulturtjänstemän. Politiker från regionförbundets kulturberedning och tjänstemän samt företrädare för länets kulturbolag och kulturkonsulenter har deltagit. Samrådsmöten har även genomförts med bland annat de regionala kulturverksamheterna såsom kulturbolagen och kulturkonsulenterna och deras huvudmän, professionella kulturskapare, kulturföreningar, företrädare för folkbildningen och de nationella minoriteterna samt urfolket samer liksom Sametinget. Kulturberedningen skickade ut förslaget till ny kulturplan på remiss till intressenter lokalt, regionalt och nationellt under perioden 27 april 12 juni Remissutgåvan har funnits tillgänglig under denna period på Region Västerbottens hemsida. Vid remisstidens slut hade 30 yttranden inkommit. Bland remissvaren återfinns nio av länets kommuner, fyra av länets bolag, fem yttranden från samiska aktörer, KLYS, KRO/KIF, centrumbildningar och regionala aktörer som Museum Anna Nordlander och Riksteatern Västerbotten med flera. De områden som aktörerna tydligast ger inspel till rör kulturarv, den samiska kulturen, de horisontella perspektiven, samverkan, kulturskapares villkor och digitalisering. Synpunkterna har inarbetats i en nyare version och en dialog med de återstående 39

81 Strategiska områden två kommunerna har genomförts under sensommaren. Den nya regionala kulturplanen som utgör underlag för äskandet om statliga anslag 2016 fastställs i Region Västerbottens förbundsfullmäktige 3 december VästerbottensTurism VästerbottensTurism utvecklar och erbjuder upplevelser för svenska och utländska gäster med det övergripande målet att locka fler besökare till regionen totalt sett. Framtidens besökare är måna om miljön, söker kvalitet och kommer att betala för en unik och hållbar upplevelse. God såväl när det gäller såväl infrastruktur som digitalt är viktigt, liksom ett gott värdskap. Utvecklingen sker i nära samarbete med länets övriga aktörer inom turism. Arbetet utgår från Regional Utvecklingsstrategi, RUS, och ska bidra till att målen i den nationella strategin för svensk besöksnäring uppnås. VästerbottensTurism driver projektet AC Hållbar export i syfte att utveckla hållbara, exportmogna destinationer i regionen, genom att erbjuda kunskapsutbyte kring värdskap, kvalitet och hållbarhet. Att arbeta systematiskt med värdskap, kvalitet och hållbarhet stärker såväl produktutveckling som attraktivitet och konkurrenskraft, både nationellt och arbetar för att öka samverkan mellan företag, destinationer och partners genom att erbjuda möjligheter till gemensamt utvecklingsarbete. Detta innefattar kunskapsdagar, workshops, studiebesök och studieresor och liknande. Detta skapar förutsättningar för fler och växande turistföretag i regionen. arbetar för att fler turistföretag och destinationer får tillgång till internationella erfarenheter och marknader vilket leder till ökad konkurrenskraft som i sin tur leder till fler besökare totalt sett och ett större andel internationella besökare. Miljö, energi och samhällsbyggnad Region Västerbotten har en roll att verka för kunskapsuppbyggnad, analys och påverkansarbete rörande regionala miljö-, energi- och klimatfrågor. Regionförbundet bevakar regionens intressen i förhållande till nationella och internationella processer inom energiförsörjningsområdet, med EUs energipolitik som central utgångspunkt. I uppdraget ingår att samordna och leda regional samverkan kring frågor som berör det kommunala verksamhetsområden inom miljö och kommunalteknik, utifrån syftet att åstadkomma hållbara lösningar som bidrar till resurseffektivitet och ökad hushållning med naturresurserna. Fysisk planering, det vill säga frågor om till exempel lokalisering av bebyggelse och infrastrukturstråk är ett område som allt oftare diskuteras i relation till regionförbundets regionala tillväxtarbete. Näringsliv och innovation Region Västerbottens uppdrag inom området näringsliv och innovation handlar om att ta tillvara den utvecklingskraft som finns i Västerbotten. Arbetet sker genom samverkan med Västerbottens kommuner, regionalt med näringslivet, universiteten, innovationsstödsystemets aktörer och på nationell nivå. Region Västerbotten bidrar med goda förutsättningar för att bärkraftiga idéer blir till innovationer och kommer ut på marknaden, vilket leder till ökat entreprenörskap och stärker utvecklingen av regionens näringsliv. Innovationssluss Västerbotten Innovationssluss Västerbotten har under perioden aktivt arbetat med att stärka innovationsklimatet inom vård och omsorg. Aktiviteterna syftar till kommersialisering av idéer, introduktion av nya innovationer, ökad kvalitet och effektivitet, ökat entreprenörskap och nyföretagande. Innovationssluss Västerbotten arbetar i tidiga innovationsskeden mot framförallt personal inom hälso-, sjukvård och omvårdnad. Detta sker genom behovsverifiering, validering och introduktion av innovatören i en metodik och tydlig struktur som säkerställer hänsyn till ägandeförhållanden, möjlighet att skydda produkten, och synliggör fördelar med produkten. Innovationsslussen använder sig av expertkompetens genom ett evalueringsråd som bland annat fungerar vägledande för finansiella insatser riktade mot enskilda innovatörerna. Under det första halvåret 2015 har Innovationssluss Västerbotten hanterat 28 nya ärenden varav 23 idéer kommer från kvinnliga innovatörer och 5 från manliga. Regionala innovationsstrategin (RUS) Implementeringen av den regionala innovationsstrategin sker genom ett långsiktigt arbete i samverkan med innovationsstödsystemets aktörer, på såväl regional som lokal nivå. Stor vikt läggs vid att föra dialog och försöka samordna aktörer, projektidéer samt skapa bra förutsättningar för samtliga idébärare, oavsett kön eller kulturell och etnisk bakgrund. 40

82 Strategiska områden Eftersom den regionala innovationsstrategin är vägledande vid Region Västerbottens projektmedelsbedömning styrs projekt inom kategorin näringsliv och innovation samt omfattar någon eller några av strategins sju utpekade fokusområden: 1) innovationer, 2) hälso- och sjukvård, 3) life science, 4) teknik- och tjänsteutveckling, 5) testverksamhet, 6) hållbar energi och miljöteknik och 7) upplevelsenäringar och kulturella, kreativa näringar samt digitala tjänstenäringar. Genom ett målmedvetet, strategiskt arbete leder denna prioritering till fler och växande företag inom regionens fokusområden. Ett glapp i strukturfondsperioden har dock medfört en nedgång i för området relevant projektverksamhet under första delen av Utbildning och kompetensförsörjning Region Västerbotten är den sammanhållande aktören för att stimulera mellankommunal samverkan inom utbildningsområdet. Syftet är att kommunerna ska kunna erbjuda sina medborgare utbildning av hög kvalitet från förskola till och med vuxenutbildning och att eleverna i Västerbottens skolor når målen med undervisningen. Projekt: Modell för branschsamverkan (inom ramen för Kompetensplattformen) Plug In Västerbotten Vård- och omsorgscollege Generations Uppdrag Kompetensplattform Västerbotten Region Västerbotten har regeringens uppdrag att etablera en regional kompetensplattform. Det innebär att bygga upp strategiska och långsiktigt hållbara mötesplatser för dialog om kompetensförsörjning mellan arbetsmarknadens parter, branschföreträdare, utbildningsanordnare och myndigheter. Som underlag för dialogen används kunskapsunderlag om arbetsmarknadens kompetensbehov och om utbildningsutbudet. Vård och omsorg Region Västerbotten har ett regionalt samordningsansvar för informations- besluts-, och utvecklingsprocesser inom området vård- och omsorg. I uppdraget ingår också metod- och kunskapsförmedling utifrån ett forsknings- och utvecklingsarbete inom det sociala välfärdsområdet samt på det socialpsykiatriska fältet. Arbetet baseras på evidensbaserad praktik, vilket innebär att den kunskap som ligger till grund för metodutveckling ska vila på tre kunskapskällor: vetenskapen, professionen och brukaren. Ett medskapande brukarperspektiv inom alla områden är en viktig faktor i ambitionen att bidra till kunskaps- och metodutveckling inom det sociala välfärdsområdet. Region Västerbotten ansvarar också för en regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård samt näraliggande hälso- och sjukvård i samverkan med Västerbottens läns landsting. FoU Välfärd FoU Västerbotten har bytt, namn till FoU Välfärd, som arbetar med att bygga upp långsiktigt hållbara, regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänst och berörda delar av hälso- och sjukvård. Stödstrukturen samordnas och drivs av FoU Välfärd i samarbete med andra FoU-miljöer, Umeå universitet, landsting och kommuner. Viktiga delar i stödstrukturen är Kunskapsnätverket med representanter för Umeå universitetet, andra FoU-miljöer i länet och kommunernas FoU-ombud. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten (KunskC) bedriver psykiatri- och kommunal socialpsykiatriforskning, utveckling, utbildning och attitydarbete inom det socialpsykiatriska fältet. KunskC är en tillgänglig och oberoende samtalspart samt uppdragstagare. KunskC stödjer brukarinflytande och bidrar med fortbildning av professionella samt mer grundläggande utbildning till andra aktörer, exempelvis de ideella rörelserna. Projekt: Kinect SLUSSEN 2 Första hjälpen till psykisk hälsa PAUS Attityduppdraget Hjärnkoll PrinSIP I-nod Psykeveckan FoU-panelen Utvecklingsarbete kring brukarinflytande inom socialtjänst och psykiatri. 41

83 Strategiska verktyg Strategiska verktyg Internationellt arbete Region Västerbottens internationella arbete beskrivs som ett strategiskt verktyg i regionplanen. Detta innebär att det internationella arbetet är ett arbetssätt eller en metod som bidrar eller kan bidra till att nå samtliga mål i regionplanen. AER och CPMR europeiska samarbetsorganisationer Region Västerbottens engagemang inom de europeiska samarbetsorganisationerna The Assembly of European Regions, AER och Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe, CPMR har intensifierats under året. Under åren ansvarar Region Västerbotten och Norrbottens läns landsting för sekretariatskapet för CPMR:s Baltic Sea Commission (BSC) med placering i Bryssel. Engagemanget i CPMR:s och BSC:s arbetsgrupper kring transport, energi och sammanhållningspolitik har stärkts under året och bidragit till fler påverkansmöjligheter. I AER har Region Västerbotten en ledande roll i en organisations- och inriktningsöversyn, där en årsrapport överlämnats vid Generalförsamlingen i juni MidtSkandia Dialogen med Österbotten genom Kvarkenrådet är inriktad mot infrastrukturella frågor och energipolitik. För samarbetet med Nordland genom MidtSkandia gäller i första hand gränshindersfrågor, men också en fortsatt utvecklad samverkan mellan regionernas högskolor och universitet. NSPA mellanregionalt nordligt samarbete Det mellanregionala nordliga samarbetet, Northern sparsely populated areas, NSPA, formar nya gemensamma ambitioner och samarbeten. Region Västerbotten deltar aktivt i en gemensam OECD-studie som ska stärka områdets gemensamma identitet och därigenom motivera det särskilda budgetutrymme som EU avsätter till de glest befolkade områdena även i framtiden. Svenskt Arktiskt Forum Under 2015 har Region Västerbotten deltagit i Svenskt Arktiskt Forum tillsammans med Utrikesdepartementet och andra berörda departement, landsting, kommunförbund, regionförbund och länsstyrelser. Syftet är att skapa en plattform för dialog och diskussion mellan organisationer som berörs och/eller arbetar med svensk Arktispolitik. Utvärdering strukturfondsprogrammet Ett av Region Västerbottens bidrag, i samarbetet mellan de fyra nordliga länen genom Europaforum Norra Sverige, är att utvärdera strukturfondsprogrammeringen för perioden Utvärderingen har presenterats i mars 2015 och utmynnade i en fortsatt dialog med den svenska regeringen och EU kommissionen. Fakta om projekten AER The Assembly of European Regions AER är ett nätverk som binder samman regioner från 35 länder och 15 interregionala organisationer. AER är ett forum för mellanregionalt samarbete kring regionernas intresseområden på europeisk nivå. AER Sverige är ett nätverk för landsting, regionförbund och regioner som är medlemmar i Assembly of European Regions (AER). CPMR Conference of Peripheral Maritme Regions of Europé CPMR består av sju havskommissioner varav en är Östersjökommissionen (Baltic Sea Commission). Europaforum Norra Sverige Ett nätverk för samarbete mellan de fyra nordligaste länen för att påverka EU-politiken. Arbetet leds av rapportörer från respektive län med stöd av landsting, regionförbund, kommunförbund och regionkontoren North Sweden och Mid Sweden. En eller två gånger per år anordnas ett forum i något av de fyra nordliga länen. Kvarkenrådet Kvarkenrådet är ett nordiskt gränsregionalt samarbetsforum för de tre österbottniska landskapen i Finland, Västerbotten och Örnsköldsvik i Sverige som också bildar Kvarkenregionen. Kvarkenrådet är ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala samarbetsorgan. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsregionalt samarbetsforum för Helgeland i Norge och Västerbotten. MidtSkandia bygger på en historisk traditon av samarbete med stöd av Nordiska ministerrådet. Prioriterade området är utvecklingsarbete över landsgränser för exempelvis företagande turism, arbetsmarknad och förbättrade transporter och logistiklösningar i öst-och västlig riktning. 42

84 Strategiska verktyg North Sweden European Office North Sweden European Office har sitt kontor i Bryssel och är Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU. Målet med verksamheten är att skapa förutsättningar för regionens företag, akademi och offentlig verksamhet att agera framgångsrikt på EU-arenan. North Sweden är ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Norrbotten, landstingen, Kommunförbundet i Norrbotten, Region Västerbotten, Företagarna, Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. NSPA Northern Sparsely Populated Areas NSPA är ett nätverk i samarbete med grannregioner i Sverige, Norge och Finland, ett samarbete där gemensamma frågor kan diskuteras och drivas gentemot nationella och EU-organ. Två exempel är frågan om gleshetsbonus och att gemensamt utvärdera regionernas styrkor i förhållande, och som ett bidrag, till Europas utveckling. Östersjökommissionen Baltic Sea Commission, CPMR-BSC Östersjökommissionen är ett internationellt samarbete mellan regionala förvaltningar i Östersjöregionen. Organisationen är en underavdelning till Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR) och deltar i nätverket Östersjösamarbetet. Medlemmar i Östersjökommissionen är regioner i Sverige, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland. Analys, planering och projektutveckling Regionala tillväxtmedel Region Västerbottens bereder,beslutar om och följer upp användningen av regionala och statliga medel för regional tillväxt och beskrivs som ett strategiskt verktyg i regionplanen. Arbetet med analys, planering och projektutvecklings bidrar eller kan bidra till att nå samtliga mål i regionplanen. De nationella, statliga och regionala medlen bidrar tillsammans med EU-medel, till att realisera Västerbottens strategier och utvecklingsprogram. EU-projektkontoret vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå bistår landstingets verksamheter med stöd för ökad kapacitet att hitta extern finansiering av projekt. Region Västerbotten för löpande dialog med Västerbottens representanter i strukturfondspartnerskapet angående prioriteringar av projektansökningar till regionala utvecklingsfonden och socialfonden inom programområdet Övre Norrland. Fakta om projekten Botnia-Atlanticaprogrammet Region Västerbotten är även regional kontaktpunkt för Botnia- Atlanticaprogrammet och har spridit information om det nya programmet för perioden samt om de informationstillfällen och ansökningstillfällen som programmets sekretariat erbjudit presumtiva sökanden. EU-projektkontor De nationella, statliga och regionala medlen bidrar tillsammans med EU-medel, till att realisera Västerbottens strategier och utvecklingsprogram. EU-projektkontoret vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå bistår landstingets verksamheter med stöd för ökad kapacitet att hitta extern finansiering av projekt. Kontoret är ett stöd i utveckling av EU-projekt inom Västerbottens läns landstings verksamheter. Under de första månaderna av 2015 öppnade en rad utlysningar inom regionala fonden, sociala fonden och i sektorprogram av relevans för landstinget. Därför har kontorets insatser fokuserats på information kring dessa möjligheter samt stöd i utformandet av ansökningar. I juni månad kom positiva finansieringsbeslut för fyra projekt med landstingsmedverkan (ett inom sociala fonden, ett inom Norra Periferi och Arktisprogrammet och två inom Botnia Atlantica). Detta innebär ca nio miljoner kronor under kommande tre år för utvecklingsprojekt som avser glesbygdsmedicin, telemedicin, inomhusmiljöer samt fysisk aktivitet på recept. EU:s fonder och program för Första halvan av 2015 har intensiteten i propåer och projektansökningar varit väldigt hög, detta då EU:s fonder och program för har startats. Söktrycket har därför varit högt och Region Västerbotten har aldrig tidigare beviljat så mycket projektmedel som under Region Västerbotten beviljade under första halvåret 2015, ca 81,5 (kolla upp 85,2 inkl ERP kolla upp) miljoner kronor till 43 (kolla upp, 49 inkl ERP) olika projekt. Projekt kopplade till det regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland, Norra periferin och Arktis samt till Botnia-Atlanticaprogrammet har i huvudsak prioriteras. 43

85 Strategiska verktyg Två exempel på projekt som beviljats medel är Partnerinvest Norr som beviljats tio miljoner kronor för projektet Partnerinvest Norr ägarkapital till bolag i norr för ökad tillgång på riskkapital till små och medelstora företag i regionen respektive Hemavan Tärnabys projekt Intill innovativ turism i Lappland som beviljats nio miljoner kronor för turismsatsningar. Under perioden har anspråken på utbetalningar varit stora och cirka 250 utbetalningar, uppgående till cirka 35 miljoner kronor, har betalats ut till beviljade projekt (inklusive ERP Egna Regionala Projektmedel). De sista utbetalningarna för medfinansiering av det regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland har gjorts under perioden. För synkronisering av de sista utbetalningarna till programmet har samverkan skett med Tillväxtverket. European Bioengineering Alliance European Bioengineering Alliance är ett nätverk där landstinget samt Umeå och Skellefteå kommuner ingår i avsikt att utveckla projekt i samarbete med partner i San Sebastian i Spanien och Kuopio i Finland. Under våren lämnades ett antal ansökningar in från parterna i nätverket till EU:s forskningsprogram Horisont 2020 och i juni arrangerades en workshop i Umeå för att utveckla regionala projektidéer inom området, med avsikt att söka finansiering under hösten Nätverket samordnas av Region Västerbotten. Min ansökan ansökningssystem via nätet Under första halvåret har Regionförbundet, med stöd av Tillväxtverket, börjat använda ett uppdaterat ansökningssystem, Min ansökan via nätet. Det nya systemet är bättre synkroniserat med det system som Tillväxtverket använder för de regionala strukturfondsprogrammen och med det ansökningssystem som t ex Botnia Atlantica-programmet använder sig av. I samband med detta har även frågor och hjälptexter i anknytning till ansökan setts över, för att underlätta ansökningsförfarandet. Vidare har de indikatorer som sökanden rapporterar in till Regionförbundet uppdaterats för bättre synkronisering med de nya strukturfondsprogrammen. Regional Contact Point (RCP) Region Västerbotten är Regional Contact Point (RCP) inom Norra periferiprogrammet och som ledamot i Botnia-Atlanticaprogrammets Övervakningskommitté. Projekt: Projektstöd Västerbotten Jämställdhetsintegrerad projektfinansiering i Västerbotten Nätverk: Virtuella EU projekt office Regional Contact Point, Norra Periferi och Arktisprogrammet Region Västerbotten är svensk Regional Contact Point (RCP) inom Norra periferiprogrammet. Den regionala kontaktpersonen sprider information om programmet i de fyra nordliga länen och är en regional kontakt in i programmet för projektaktörer. Kontaktpersonen gör bedömningar av inkomna ansökningar och samordnar en grupp av regionala rådgivare som har till främsta uppgift att göra prioriteringar av projektansökningar till programmet utifrån ett svenskt perspektiv. Regionala tillväxtmedel Region Västerbottens bereder och beslutar om användningen av regionala och statliga medel för regional tillväxt och beskrivs som ett strategiskt verktyg i regionplanen. Detta innebär att enheten Analys, planering och projektutvecklings arbete bidrar eller kan bidra till att nå samtliga mål i regionplanen. Samverkan kring projektansökningar Samverkan kring projektansökningar har under perioden skett med förvaltande myndigheter hos Tillväxtverket, ESF-rådet och Länsstyrelsen i Västerbotten samt med andra stora projektfinansiärer, som Länsstyrelsen i Norrbotten. Region Västerbotten har samarbetat med strukturfondspartnerskapet Övre Norrlands sekretariat och Länsstyrelsen i Norrbotten kring strukturfondspartnerskapets arbete. Vidare har samverkan med aktörer i länet skett via den så kallade Samsynsgruppen kring förslag på prioritering av projektansökningar till strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland. Vidare har samverkan skett med förvaltande myndighet för Botnia Atlantica-programmet, Österbottens förbund och Länsstyrelsen i Västernorrland där programgemensamma frågor samt inkomna ansökningar till Botnia Atlantica-programmet diskuterats. Region Västerbotten har tillsammans med Tillväxtverket, ESFrådet och Länsstyrelsen i Västerbotten haft möten med presumtiva projektsökanden där sökanden fått diskutera sina idéer för att både underlätta för den sökande och höja kvaliteten på de ansökningar som kommer in. 44

86 Strategiska verktyg Strukturfondspartnerskapet Region Västerbotten har en löpande dialog med Västerbottens representanter i strukturfondspartnerskapet angående prioriteringar av projektansökningar till regionala utvecklingsfonden och socialfonden inom programområdet Övre Norrland. Virtuellt EU-projektkontor Umeå kommun, Skellefteå kommun, Umeå universitet, Statens Lantbruksuniversitet och Region Västerbotten samverkar i ett virtuellt EU-projektkontor. Region Västerbotten ansvarar för koordinering och administration av samarbetet som syftar till att förbättra de regionala aktörernas kapacitet att medverka i EU:s olika program. Målsättningen är att öka den externa finansieringen till regionen och att ge förutsättningar för ökad tripel helix-samverkan, som i sin tur ska leda till ökad kommersialisering av forskningsresultat samt regional utveckling och tillväxt. Inom ramen för nätverket anordnades i januari konferensen GenusPepp med syfte att öka kunskapen kring jämställdhetsintegrering i projekt, och i april genomfördes en utbildningsdag för EU-administratörer. Parterna i nätverket träffas med sex sju veckors mellanrum för att diskutera möjliga gemensamma projekt och arrangemang. Analys och omvärldsbevakning Analyssamverkan Norr Analyssamverkan Norr är en formaliserad samverkan för analys och lärande i de fyra nordligaste länen och består av länsstyrelserna samt landstingen i Norrbotten och Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen och Region Västerbotten. Idag finns ett analyssamarbete inom innovation, kompetensförsörjning och uppföljning av regionalt tillväxtarbete. Region Västerbotten samverkar även med kommunerna i länet när det gäller analys och lärande. Det pågår även aktiv omvärldsbevakning av ny kunskap och nya resultat som är av betydelse för det regionala tillväxtarbetet. Resultaten av analysarbetet och omvärldsbevakningen sprids genom deltagande i och presentation vid olika sammanhang på lokal, regional och nationell nivå. Rapporter och underlag Barnhälsorapport 2015 presenterades på ett spridningsseminarium i Skellefteå i mars. Barnhälsorapporten beskriver hälsoläget bland barn och unga i länets kommuner. Med hjälp av ett barnhälsoindex speglas både den fysiska och psykiska hälsan. Barnhälsorapporten tas fram på uppdrag av Länsgrupp barn och unga för att fungera som ett underlag för att arbeta strategiskt med barns och ungas hälsa. Rapporten visar att hälsoläget bland barn och unga i Västerbotten är något bättre än i riket, men att det finns utmaningar. Relativt många unga skadas i olyckor jämfört med andra län och en allt lägre andel unga går ut årskurs nio med gymnasiebehörighet. Konjunkturläge Västerbotten publicerades i början på sommaren och visade både en ökande befolkning och ökande sysselsättning. Samtidigt ökar investeringarna i länet och beräknas öka mer än de flesta andra län. Unga som varken arbetar eller studerar är relativt få i Västerbotten jämfört med andra län, men samtidigt är cirka unga i utanförskap. Uppföljning och utvärdering Region Västerbotten arbetar kontinuerligt med att utveckla uppföljningen av de insatser som görs i Västerbotten för att nå målen i den regionala utvecklingsstrategin, RUS För närvarande pågår ett utvecklingsarbete för att ännu bättre samla in, värdera och lära av de erfarenheter som gjorts. I det utvecklingsarbetet arbetar Region Västerbotten tillsammans med organisationer och myndigheter i de fyra nordligaste länen. Omvärldsbevakning och lärande Region Västerbotten deltar i Reglabs analytikernätverk och utvärderarnätverk. Under 2015 har det även varit deltagande i Reglabs utvecklings- och lärprojekt inom kompetensförsörjning, fysisk planering och kulturella och kreativa näringar. 45

87 Box 443, Umeå, Sweden VISITOR Västra Norrlandsgatan 13, Umeå PHONE FAX

88 Delårsbokslut Delårsbokslut

89 Delårsbokslut Omsättning tkr Aug 2014 Aug 2015 Förändring Koncernen (-1%) All verksamhet, Region Västerbotten (-7%) Varav Projektverksamhet (-24%) Av koncernomsättningen utgör Länstrafiken AB 61 (61) procent. Projektverksamheten inom Region Västerbotten motsvarar 20 (25) procent av den totala verksamheten.

90 Delårsbokslut Resultat- och budgetavvikelse basverksamheten tkr Resultat Budgetavvikelse Genomförd besparing/ej nyttjad budget Avslut av tjänst Projektunderskott Pensionsavsättning -600 Finansiella intäkter -300 Posterna avser de största avvikelserna mot budget

91 Delårsbokslut Prognos 2015 Uppskattning årsresultat 2015: 0 tkr Huvudsakliga orsaker bakom resultatprognos: Ej budgeterade projektunderskott Kostnader för avslut av tjänst Pensionsavsättningsbehov högre än budgeterat PO-pålägg Finansiella intäkter lägre än budgeterat Nyttjande av Resultatutjämningsreserv Åtgärdspaket inom verksamheten

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104 13 (27) Ärende 6 Budget 2016, budgetplan Dnr: 15RV0059 Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige fastställer budget för 2016 samt budgetplan för Detta beslut innefattar såväl budgeterade kostnader för som tidigare ej fastställd uppräkning av riktat anslag till Norrlandsoperan, från Västerbottens läns landsting. Ärendebeskrivning Budgetförslaget inför budgetåret 2016 innefattar något lägre politiska kostnader, huvudsakligen på grund av färre politiska möten jämfört Anslagen till kulturbolagen har uppräknats med 0,9%. Uppräkning av kulturbudgeten har också skett avseende Länsbiblioteket och Film i Västerbotten, på grund av oförändrad budgetram sedan ett antal år. Önskemål fanns om en uppräkning avseende övriga poster i kulturbudgeten inklusive en läktare för Västerbottensteatern, vilket inte finns med i budgetförslaget. Den enda ökningen inom tjänstemannaorganisationen avser löneuppräkning. Ägaranslaget till ALMI Företagspartner Nord AB är oförändrat jämfört 2015 (5 790 tkr). Uppräkningen av anslag inför 2016 fastställdes vid fullmäktige i juni 2015, bland annat med en KPI-uppräkning på 0,9% på anslagen från Västerbottens läns landsting. I den uppräkningen ingick inte det anslag som landstinget gav Region Västerbotten inför 2015 motsvarande tkr, som var riktat till Norrlandsoperan. Anslaget avsåg dock en ramökning, inte ett engångsbelopp, vilket inte var klarlagt när uppräkningen gjordes. Anslaget för 2015 ska således dels tas upp som en intäkt, dels uppräknas med KPI 0,9%, vilket medför ett tillägg till tidigare fastställt anslag från Västerbottens läns landsting med tkr. Beslutsunderlag Budget , presentation Beslutsexpediering Redovisningschef Andreas Diamant, Västerbottens läns landsting

105 Budget Budget 2016, budgetplan

106 Basbudget, intäkter tkr Budget Budget Budget Budgetplan Budgetplan Förändring Intäkter/finansiering Medlemsavgifter kommuner , , , ,1 783,8 Medlemsavgifter landsting , , , ,4 477,5 Överförda medel och 1 247,5 grundbidrag landsting , , , ,7 Länsstyrelsen 3 200, , , ,0 120,0 Regional kultur, statsbidrag , , , ,2-196,8 Kollektivtrafik 2 200, , , ,0 100,0 Övriga intäkter 6 120, , , , ,0 1) Summa , , , ,6 949,9 1) Avser vidarefakturering, seminarier/konferenser, lönebidrag och finansiella intäkter

107 Budget Basbudget, kostnader tkr Budget Budget Budgetplan Budgetplan Förändring Kostnader Förtroendemannaorganisation 4 701, , , ,2-289,1 Tjänstemannaorganisation , , , ,1-88,9 1) Mediacenter och Infomix , , , ,4 346,1 Västerbottensturism, verksamhet 2 495, , , ,0 0,0 Kommunikation, verksamhet 1 890, , , ,0 0,0 Utbildning 200,0 200,0 230,0 231,8 0,0 2) Primärkommunalt 85,0 95,0 95,0 95,0 10,0 Kultur , , , , ,5 3) Regional kultur, statsbidrag , , , ,6-187,9 Regionala projektmedel 7 038, , , ,6-130,0 Kollektivtrafik 1 968, , , ,2 197,3 Övriga kostnader 9 934, , , ,2 33,1 4) Summa , , , ,5 950,0 RESULTAT 3,5 3,4 97,4 128,1-0,1 1) Löneuppräkning kompenseras av lägre kostnader som ska vidarefaktureras, för seminarieverksamhet etc. 2) Utbildningsdelegationens ursprungliga budgetframställan för 2016 var 248 tkr. 3) Höjning bolagsanslag 458 tkr, arkiven 15 tkr, kompensation urholkning Länsbiblioteket och Film i Västerbotten 460 tkr. 4) Avser huvudsakligen ALMI 5790 tkr, Uminova Innovation 2500 tkr, Kvarkenrådet 683 tkr.

108 14 (27) Ärende 7 Beslut om produktutbud för Västerbotten gemensam Norrlandstaxa Dnr: 15RKTM0003 Förbundsstyrelsens beslut Förbundsstyrelsen föreslås Förbundsfullmäktige besluta fastställa produktutbud inom kollektivtrafiken för Västerbotten, utöver nuvarande produkter enligt följande: - En reskassa införs som betalmedel i likhet med Norrlandsresan med en rabatt på buss som uppgår till 15 procent på enkelbiljettspriset. - Utbudet i Västerbotten kompletteras med betalmedlen Företagskort och Privatkort, - Skolungdom, ungdom och seniorer ges ett reducerat pris enligt Gemensamma Taxor, prissättnings- och produktstrategi, kap 7. Rabattkortet behålls inom länet. Ålder för seniorer justeras till 65 år enligt Norrlandsresan. - De nya produkterna tillämpas i samordning med övriga län i Norrlandsresan enligt anvisningar från Länstrafiken i Västerbotten AB, under våren Ärendebeskrivning Förbundsfullmäktige Region Västerbotten beslutade , 62, fastställa Gemensamma taxor, Prissättnings- och produktstrategi enligt följande: - Norrlandsresans sexresors-kort utgår - En reskassa införs som betalmedel i Norrlandsresan med en rabatt på buss som uppgår till 15 procent på Norrlandsresans enkelbiljettspris, - Norrlandsresan kompletteras med betalmedlen Företagskort och Privatkort, - Skolungdom, ungdom och seniorer ges ett reducerat pris enligt Gemensamma Taxor, prissättnings- och produktstrategi, kap 7, - Fastställa gemensamma Resevillkor för buss (Bilaga 1 till Gemensamma Taxor, prissättningsoch produktstrategi) för resor såväl inom Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtlands län som över länsgränserna mellan dessa län, - Fastställa Resegaranti för buss (Bilaga 2 till Gemensamma Taxor, prissättnings- och produktstrategi) för resor såväl inom Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtlands län som över länsgränserna mellan dessa län, - Fastställa återbetalningsregler för buss (Bilaga 3 till Gemensamma Taxor, prissättnings- och produktstrategi) för resor såväl inom Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtlands län som över länsgränserna mellan dessa län, - Norrlandsresans periodkort ska vara giltigt i hela transportsystemet - Skolkorten i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland ska ha giltighet i hela transportsystemet med två resor per dag, - Reskassan, privatkort och företagskort fungerar som betalmedel i hela transportsystemet, - Besluten verkställs 1 januari Handläggning i förbundsstyrelsen Peter Olofsson yrkade bifall till upprättat förslag samt tillägg De nya produkterna tillämpas i samordning med övriga län i Norrlandsresan enligt anvisningar från Länstrafiken i Västerbotten AB, under våren 2016."

109 15 (27) Ordförande ställde propositioner om bifall till, respektive avslag på, Peter Olofssons yrkande och fann att förbundsstyrelsen beslutat bifall yrkandet. Bakgrund Under många år har dialog förts mellan de fyra nordligaste länen gällande gemensamma taxor. Redan under 80-talet infördes Norrlandsresan, ett produktutbud som gäller över länsgränserna. I mars 2014 tillsatte myndighetscheferna i de fyra nordligaste länen en arbetsgrupp bestående av representanter från alla fyra länen. Arbetsgruppens uppdrag låg i att utarbeta: - en nulägesanalys (identifiera transportsystem vilka produkter, etc.) - Norrlandsresans produktutbud och betalformer - förslag på ålderskategorier - gemensamma resevillkor, resegaranti och återbetalning Arbetsgruppens arbete utmynnade i ett förslag till prissättnings- och produktstrategi Strategin förankrades med Norrtåg AB för att ligga till grund för biljettgiltighet i upphandling av regional tågtrafik. Norrlandsresans produktutbud och betalningsmedel Förändringarna i Norrlandsresans produktutbud i jämförelse med dagens är att Norrlandsresans produktutbud kompletteras med en reskassa. En bussresenär med reskassa får 15 procent rabatt på enkelbiljettspriset. Norrlandsresan kompletteras även med ett företagskort och ett privatkort. Dessa kort fungerar som en reskassa men till skillnad från reskassan som fylls på i förväg efterfaktureras resenären. Kollektivtrafikmyndigheterna i respektive län kan själva välja att rabattera både privat- och företagskortsresenären vid faktureringstillfället. Privatkortet föreslås ha en lojalitetsrabatt på 10 procent.(i detta fall avser det bussresor i Västernorrland) Periodkortet och enkelbiljetter föreslås finnas kvar enligt nuvarande produktutbud. Ålderskategorier Utifrån generella inkomstnivåer samt hur rabattering för ålderskategorier ser ut i respektive län föreslås skolungdom, ungdom och seniorer ges ett reducerat pris. Prisreduceringen ska gälla samtliga produkter och oavsett betalform Biljettgiltighet i övrig trafik För att komma närmare en gemensam norrlandstaxa är det önskvärt att respektive län på sikt möjliggör för giltighet av Norrlandsresans produktutbud inom länet. Beslutsunderlag Gemensamma taxor, prissättning och produktstrategi Beslutsexpediering Kollektivtrafikmyndigheterna i Norrbottens, Västernorrlands samt Jämtlands län

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145 16 (27) Ärende 8 Justeringar i bolagsdokument för Transitio AB med avseende på förändringar i valberedning för styrelse. Dnr RV Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige föreslås fatta följande beslut: godkänna förslag till beslut enligt ovan beskrivning samt godkänn justering av bolagsdokument enligt bifogade bilagor. ägarna i AB Transitio godkänner ändringarna genom att signera Ändringsavtal samt bifoga beslut från respektive ägares fullmäktige Bakgrund och syfte Vid AB Transitio bolagsstämma beslutade bolagsstämman att genomföra förändringar avseende representanter i valberedning för bolagetstyrelse. Med anledning härav gav bolagsstämman styrelsen i uppdrag att i samverkan med ägarrådet samordna förändringen samt administrera erforderliga justeringar av berörda bolagsdokument. De bolagsdokument som fordrar justering är: Aktieägaravtal Bolagsordning Instruktion för ägarrådet i AB Transitio Tillkommande bolagsdokument är: Instruktioner för valberedning i AB Transit Den 5 februari 2015 hade ägarrådet ett möte där samordning och beredning gjordes avseende vilka två representanter ska utses som inte ingår i ägarrådet samt vilka tre representanter ska utses som ingår i ägarrådet. Ägarrådet utsåg följande fem representanter: Från ägarrådet: Gösta Bergenheim, Region Halland, (Ordf) Tomas Riste, Region Värmland Mats Kolarby, Region Gävleborg Ej från ägarrådet: Ulf Nilsson, Landstinget i Kalmar Mats Gunnarsson, Region Örebro

146 17 (27) Analys och förslag till beslut Styrelsen föreslår att bolagsstämman och ägarna beslutar och godkänner de i bifogade bilagor justerade och nya bolagsdokumenten. Ägarnas godkännande bekräftas genom att bifogat Ändringsavtal signeras i två exemplar av behöriga personer och återsänds till AB Transitio. Att: Vd med bifogat verifierat utdrag från beslut i fullmäktige. Processen för ändring av bolagsdokument i Transitio (i) Styrelsen i AB Transitio beslutar om att föreslå ägarna att ändra i berörda bolagsdokument i enlighet med beslut vid bolagsstämma 2014 (ii) Bolagsstämman 2015 i Transitio fattar beslut om att, förutsatt att samtliga fullmäktige ger sitt samtycke, ändra aktieägaravtal, ändra bolagsordning, ändra instruktion till ägarrådet samt att anta en instruktion till valberedningen. (iii) Fullmäktige i respektive aktieägare fattar beslut om att godkänna de ändringar som föreslagits. (iv) Ändringsavtalet signeras av samtliga aktieägare. (v) När samtliga fullmäktige fattat beslut och undertecknat ändringsavtalet träder ändringsavtalet i kraft och bolagsordningen anmäls för registrering hos Bolagsverket. Tidplan Signerade Ändringsavtal inkl kopia på fullmäktigebeslut insändes till AB Transitio senast 31 oktober Beslutsunderlag: Protokoll från årsstämma för Transitio AB Ändringsavtal

147

148

149

150 Bolagsstämman och ägarna, Beslut gällande justeringar i bolagsdokument med avseende på förändringar i valberedning för styrelse. Bakgrund och syfte Vid AB Transitio bolagsstämma beslutade bolagsstämman att genomföra förändringar avseende representanter i valberedning för bolagets styrelse. Med anledning härav gav bolagsstämman styrelsen i uppdrag att i samverkan med ägarrådet samordna förändringen samt administrera erforderliga justeringar av berörda bolagsdokument. De bolagsdokument som fordrar justering är: Aktieägaravtal Bolagsordning Instruktion för ägarrådet i AB Transitio Tillkommande bolagsdokument är: Instruktioner för valberedning i AB Transitio Den 5 februari 2015 hade ägarrådet ett möte där samordning och beredning gjordes avseende vilka två representanter ska utses som inte ingår i ägarrådet samt vilka tre representanter ska utses som ingår i ägarrådet. Ägarrådet utsåg följande fem representanter: Från ägarrådet: Gösta Bergenheim, Region Halland, (Ordf) Tomas Riste, Region Värmland Mats Kolarby, Region Gävleborg Ej från ägarrådet: Ulf Nilsson, Landstinget i Kalmar Mats Gunnarsson, Region Örebro Analys och förslag till beslut Styrelsen föreslår att bolagsstämman och ägarna beslutar och godkänner de i bifogade bilagor justerade och nya bolagsdokumenten. Ägarnas godkännande Drottninggatan 92, 6 tr Stockholm +46 (0) info@transitio.se

151 bekräftas genom att bifogat Ändringsavtal signeras i två exemplar av behöriga personer och återsänds till AB Transitio. Att: Vd med bifogat verifierat utdrag från beslut i fullmäktige. Processen för ändring av bolagsdokument i Transitio (i) Styrelsen i AB Transitio beslutar om att föreslå ägarna att ändra i berörda bolagsdokument i enlighet med beslut vid bolagsstämma 2014 (ii) Bolagsstämman 2015 i Transitio fattar beslut om att, förutsatt att samtliga fullmäktige ger sitt samtycke, ändra aktieägaravtal, ändra bolagsordning, ändra instruktion till ägarrådet samt att anta en instruktion till valberedningen. (iii) Fullmäktige i respektive aktieägare fattar beslut om att godkänna de ändringar som föreslagits. (iv) Ändringsavtalet signeras av samtliga aktieägare. (v) När samtliga fullmäktige fattat beslut och undertecknat ändringsavtalet träder ändringsavtalet i kraft och bolagsordningen anmäls för registrering hos Bolagsverket. Tidplan Signerade Ändringsavtal inkl kopia på fullmäktigebeslut insändes till AB Transitio senast 30 september Förslag till beslut Bolagsstämman och ägarna föreslås besluta att: godkänna förslag till beslut enligt ovan beskrivning samt godkänna justering av bolagsdokument enligt bifogade bilagor. ägarna i AB Transitio godkänner ändringarna genom att signera Ändringsavtal samt bifoga beslut från respektive ägares fullmäktige AB Transitio Styrelsen Drottninggatan 92, 6 tr Stockholm +46 (0) info@transitio.se

152 Ändringsavtal för tillägg och ändring av aktieägaravtal avseende ägande i AB Transitio daterat C (7)

153 DETTA ÄNDRINGSAVTAL ( Ändringsavtalet ) är daterat och ingånget mellan: 1. Landstinget i Uppsala län, org.nr ; 2. AB Storstockholm Lokaltrafik, org.nr ; 3. [Region Kronoberg, org.nr ;] 4. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, org.nr ; 5. Regionförbundet Västerbotten, org.nr ; 6. [Region Jämtland Härjedalen, org.nr ;] 7. Kommunalförbundet Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet, org.nr ; 8. Västra Götalandsregionen, org.nr ; 9. Landstinget i Kalmar län, org.nr ; 10. Landstinget Västmanland, org.nr ; 11. Regionförbundet Dalarna, org.nr ; 12. Örebro läns landsting, org.nr ; 13. Landstinget Gävleborg, org.nr ; 14. Landstinget i Östergötland, org.nr ; 15. [Region Blekinge, org.nr ;] 16. Landstinget i Jönköpings län, org.nr ; 17. Region Halland, org.nr ; 18. Region Värmland, org.nr ; 19. Region Skåne, org.nr ; 20. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, org.nr ; samt 21. AB Transitio, org.nr Parterna i punkt 1 till 20 benämns härefter gemensamt såsom Aktieägarna eller, var för sig, Aktieägare. BAKGRUND a) I syfte att reglera frågor rörande Aktieägarnas ägande av aktier i Bolaget och utnyttjandet av Bolagets resurser har Aktieägarna ingått ett aktieägaravtal, ursprungligt daterat [ ] (det Ursprungliga aktieägaravtalet ). b) Parterna önskar härmed att göra tillägg och ändringar till det Ursprungliga aktieägaravtalet och de villkor som framgår däri, i enlighet med vad som framgår av detta Ändringsavtal. C (7)

154 TOLKNING Om inget annat tyder på motsatsen ska definierade termer som inte definierats i detta Ändringsavtal ha samma innebörd som sådana definierats i Aktieägaravtalet (såsom definieras nedan). TILLÄGG Aktieägarna har härmed enats om att det Ursprungliga aktieägaravtalet, med start per tidpunkten som anges i klausul Ikraftträdande, skall ändras i enlighet med vad som anges i Bilaga 2 (Aktieägaravtalet) ( Aktieägaravtalet ). ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSE För tiden fram till nästa årsstämma då valberedningen kunnat utses enligt Aktieägaravtalet, ska valberedningen bestå av fem (5) ledamöter och utgöras av de personer till vilka ägarrådet delegerat uppgifter rörande valberedning. Tre (3) av ledamöterna i denna valberedning är representanter från ägarrådet och två (2) av ledamöterna är representanter från Aktieägare som inte har en ledamot i ägarrådet. IKRAFTTRÄDANDE Detta Ändringsavtal träder i kraft när den sista av samtliga parter signerat och daterat detta Ändringsavtal. Fram tills dess är ingen av parterna bundna av detta Ändringsavtal. ÖVRIGT Om inget annat uttryckligen överenskommits i detta Ändringsavtal ska bestämmelserna i det Ursprungliga aktieägaravtalet fortsätta att gälla med full verkan. TILLÄMPLIG LAG OCH JURISDIKTION Villkoren i klausul 41 (Tillämplig lag) och klausul 42 (Tvistelösning) i Aktieägaravtalet ska i detta Ändringsavtal tillämpas mutatis mutandis. C (7)

155 Detta Ändringsavtal har ingåtts på det datum som anges under rubriken Ikraftträdande. ORT: DATUM: LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: AB STORSTOCKHOLM LOKALTRAFIK Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: [REGION KRONOBERG] Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: KOMMUNALFÖRBUNDET KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: REGIONFÖRBUNDET VÄSTERBOTTEN Namnförtydligande: Namnförtydligande: C (7)

156 ORT: DATUM: [REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN] Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: KOMMUNALFÖRBUNDET NORRBOTTENS LÄNS KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHET Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: LANDSTINGET I KALMAR LÄN Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: LANDSTINGET VÄSTMANLAND Namnförtydligande: Namnförtydligande: C (7)

157 ORT: DATUM: REGIONFÖRBUNDET DALARNA Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: ÖREBRO LÄNS LANDSTING Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: LANDSTINGET GÄVLEBORG Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: [REGION BLEKINGE] Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Namnförtydligande: Namnförtydligande: C (7)

158 ORT: DATUM: REGION HALLAND Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: REGION VÄRMLAND Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: REGION SKÅNE Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: KOMMUNALFÖRBUNDET SÖRMLANDS KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHET Namnförtydligande: Namnförtydligande: ORT: DATUM: AB TRANSITIO Namnförtydligande: Namnförtydligande: C (7)

159 Document comparison by Workshare Compare on den 27 mars :19:06 Input: Document 1 ID Description Document 2 ID Description Rendering set Legend: Insertion Deletion Moved from Moved to Style change Format change Moved deletion Inserted cell Deleted cell Moved cell Split/Merged cell Padding cell Statistics: interwovensite://dm.snellman-law.fi/client/ /1 # v1<Client> - Transitio_Omdaning_Aktieägaravtal_8 June2012_Execution version interwovensite://dm.snellman-law.fi/client/ /8 # v8<Client> - AB Transitio_Aktieägaravtal_DRAFT_ HS Standard Count Insertions 49 Deletions 254 Moved from 1 Moved to 1 Style change 0 Format changed 0 Total changes 305

160 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 1 AKTIEÄGARAVTAL - TRANSITIO 1 1. PARTER Landstinget i Uppsala län, org.nr ; AB Storstockholm Lokaltrafik, org.nr ; Regionförbundet Jämtlands län[region Kronoberg, org.nr ;] Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, org.nr ; Regionförbundet Västerbotten, org.nr ; Regionförbundet Södra Småland[Region Jämtland Härjedalen, org.nr ;] Kommunalförbundet Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet, org.nr ; Västra Götalandsregionen, org.nr ; Landstinget i Kalmar län, org.nr ; Landstinget Västmanland, org.nr ; Regionförbundet Dalarna, org.nr ; Örebro läns landsting, org.nr ; Landstinget Gävleborg, org.nr ; Landstinget i Östergötland, org.nr ; Blekingetrafiken AB[Region Blekinge, org.nr ;] Landstinget i Jönköpings län, org.nr ; Region Halland, org.nr ; Region Värmland, org.nr ; Region Skåne, org.nr ; Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, org.nr ; AB Transitio, org.nr ; samt den eller de Tillkommande Aktieägare som sedermera har tillträtt detta Aktieägaravtal enligt vad som närmare anges i punkt 16 nedan; Parterna i punkt 1 till 20 benämns härefter gemensamt såsom Aktieägarna eller, var för sig, Aktieägare. Parterna ovan har träffat följande avtal, Aktieägaravtalet. C (3)

161 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO AKTIEÄGARE M.M. Aktieägarna äger gemensamt Bolaget. Aktieägarna kan enbart bestå av: i. RKTM jämlikt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ( Kollektivtrafiklagen ), inklusive landsting; ii. det landsting och de kommuner som jämlikt 2 kap. 1 Kollektivtrafiklagen ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i ett visst län i de fall RKTM i aktuellt län består av en gemensam nämnd; iii. iv. de kommuner som jämlikt 2 kap. 1 Kollektivtrafiklagen ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i ett visst län i de fall RKTM i aktuellt län består av en gemensam nämnd; aktiebolag till vilket befogenheten att ingå avtal om allmän trafik har överlämnats av RKTM jämlikt 3 kap. 2 1 stycket Kollektivtrafiklagen; och v. kommun till vilken befogenheten att ingå avtal om allmän trafik har överlämnats jämlikt 3 kap. 2 2 stycket Kollektivtrafiklagen. Aktieägarna tillhandahåller transporttjänster jämlikt 1 kap. 8 lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ( LUF ) och är upphandlande enheter enligt samma lag Aktieägarnas syfte med Bolaget är att Bolaget, i egenskap av ett samriskföretag enligt LUF, skall införskaffa och ombesörja underhåll av spårfordon och reservdelar samt utföra vissa anknutna tjänster för respektive Aktieägares försörjningsverksamhet i enlighet med vad som närmare framgår av punkten 5 nedan. Bolagets verksamhet utgör således ett led i respektive Aktieägares försörjningsverksamhet. Bolagets policy för spårfordonsanskaffning skall vara att införskaffa spårfordon allmänt lämpade för främst regional järnvägstrafik och andra typer av järnvägsfordon. Bolaget skall härvid eftersträva att införskaffa standardiserade spårfordon som med ett minimum av anpassning skall kunna användas i flera Aktieägares trafikområden. I syfte att reglera frågor rörande Aktieägarnas ägande av aktier i Bolaget och utnyttjandet av Bolagets resurser har Aktieägarna denna dag träffat detta Aktieägaravtal, vilket ändrats och bekräftats [ ] DEFINITIONER M.M. Aktieägare skall betyda Landstinget i Uppsala län, AB Storstockholm Lokaltrafik, Regionförbundet Jämtlands län[region Kronoberg], Kommunförbundet Västernorrland, Regionförbundet Västerbottens län, Regionförbundet Södra Småland[Region Jämtland Härjedalen], Kommunförbundet Norrbotten, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Kalmars län, Landstinget Västmanland, Region Dalarna, Örebro läns landsting, Landstinget Gävleborg, Landstinget i Östergötland, Blekingetrafiken[Region Blekinge], Landstinget i Jönköpings C (3)

162 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 3 län, Region Halland, Region Värmland, Region Skåne, Regionförbundet Sörmland samt Tillkommande Aktieägare till dess att någon av dessa utträder eller utesluts ur Aktieägaravtalet, varvid denne inte längre är att betrakta som Aktieägare. "Anslutningsavtal" skall betyda det anslutningsavtal vilket Tillkommande Aktieägare skall ingå med övriga Aktieägare enligt vad som anges i punkt 16.5 nedan. "Bolaget" skall betyda AB Transitio, org. nr Finansiellt skall betyda enligt Bolagets balansräkning kvarvarande Nettoengagemang restvärde på för respektive Aktieägare anskaffat tåg. Godkänd Hyrestagare skall betyda Aktieägare, sådant aktiebolag till vilket RKTM överlämnat sin befogenhet att ingå avtal om allmän trafik eller operatör anlitad av RKTM eller av sådant aktiebolag till vilket RKTM överlämnat sin befogenhet att ingå avtal om allmän trafik. "Kontrollbolag" Reservdel RKTM "Tillkommande Aktieägare" Underhåll skall betyda ett av Aktieägare direkt eller indirekt (genom andra helägda dotterbolag) helägt bolag. skall betyda högvärdeskomponent, exempelvis boggie, koppel eller motor. skall betyda sådan myndighet som är att anse som regional kollektivtrafikmyndighet enligt Kollektivtrafiklagen eller annan motsvarande lagstiftning och som äger Aktieägare, som är Aktieägare eller som Aktieägare deltar i. skall betyda varje sådan Aktieägare i Bolaget som ingått Anslutningsavtal med övriga Aktieägare. skall betyda sådana underhållsåtgärder som utförs löpande med sällan återkommande cykler och är i omfattning både tidskrävande och kostnadskrävande AKTIEÄGARNAS ÅTAGANDE Aktieägarna förbinder sig att själva eller genom ombud (eller genom av dem utsedda styrelseledamöter) vid bolagsstämmor, ägarrådsmöten, valberedningsmöten, styrelsemöten samt i övrigt utöva sin rösträtt på sådant sätt som erfordras för Aktieägaravtalets rätta genomförande BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget skall ha som huvuduppgift att på olika sätt stödja Aktieägare avseende frågor om upphandling och finansiering av spårfordon och Reservdelar. Bolaget har tillika en uppgift avseende förvaltning och underhåll av spårfordon. Bolaget har också en rådgivande roll som sakkunnig inom spårfordonsområdet. Bolagets verksamhet skall vara att: C (3)

163 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 4 i. ii. iii. iv. v. vi. vii. självt anskaffa eller medverka vid anskaffandet av nytillverkade eller begagnade spårfordon lämpade för regional kollektivtrafik; genom uthyrning eller på annat sätt ställa sådana spårfordon till förfogande för Aktieägare eller sådant aktiebolag till vilket RKTM överlämnat sin befogenhet att ingå avtal om allmän trafik; genom uthyrning eller på annat sätt ställa sådana spårfordon till förfogande för operatör som anlitats av RKTM eller av sådant aktiebolag till vilket RKTM överlämnat sin befogenhet att ingå avtal om allmän trafik, dock endast under förutsättning att berörd Aktieägare ställer säkerhet i form av borgen såsom för egen skuld för operatörens förpliktelser gentemot bolaget; ombesörja förvaltning och Underhåll av spårfordon; självt anskaffa eller medverka vid anskaffandet av Reservdelar; bistå RKTM med sakkunskap inom spårfordonsområdet; samt i enlighet med punkt 14 nedan förvalta tidigare genomförda finansieringar (vilket inkluderar US-Lease-to-Service-Contract transaktioner) Bolaget skall vara ett samriskföretag i den betydelse som anges i LUF. Ett samriskföretag är ett bolag bildat uteslutande av flera upphandlande enheter för att bedriva verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde. Bolaget skall bedriva försörjningsverksamhet i LUF:s mening i minst tre år. Bolaget och Bolagets verksamhet skall ej vara vinstdrivande INFÖRSKAFFANDE AV SPÅRFORDON TILL BOLAGET Vid tidpunkten för detta Aktieägaravtals ingående innehar Bolaget de existerande spårfordon, med fördelning mellan Aktieägarna, som framgår av bilaga 2. Av förteckningen framgår för vilken Aktieägares räkning spårfordonen, beställningarna och optionsrätterna har införskaffats eller sedermera kommit att innehas. De optionsrätter att införskaffa spårfordon som Bolaget från tid till annan innehar och som inte utnyttjats enligt punkt 6.1 ovan, skall fördelas mellan Aktieägarna genom skriftlig överenskommelse. För det fall de Aktieägare som önskar utnyttja dessa optionsrätter inte kan enas om fördelningen innan optionsrätterna måste utnyttjas för att inte förfalla eller om berörd Aktieägare så skriftligen begär, skall Bolagets styrelse fördela optionsrätterna efter främst följande kriterier; (i) Aktieägares behov av snabb leverans, (ii) Aktieägares behov av leverans av specifik fordonsmodell och (iii) total kostnad för utnyttjande av optionsrätterna på av Aktieägarna önskat sätt, varvid den lägre totalkostnaden skall äga företräde om inte särskilda skäl talar häremot. I syfte att undvika att kapacitetsbrist uppkommer i Bolagets verksamhet är Aktieägarna överens om undersöka möjligheterna att Bolagets vagnförsörjningsresurser utökas genom offentlig upphandling, där så erfordras, förvärv av dotterföretag, apportemissioner eller på annat för Bolaget lämpligt sätt. C (3)

164 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO Bolaget får enbart förvärva dotterbolag om förvärvet dessförinnan godkänts av Aktieägarna. För det fall Bolaget förvärvar dotterföretag, är Aktieägarna ense om att dotterföretagets verksamhet bör integreras i Bolagets verksamhet och att dotterföretaget i samband därmed avvecklas på lämpligt sätt, såvida inte bibehållandet av dotterföretaget är fördelaktigt ur ekonomisk synvinkel och riskneutralt för Bolaget FINANSIERING AV BOLAGETS VERKSAMHET 7.1 Bolagets verksamhet skall finansieras genom dess aktiekapital, internt genererade medel, genom enskilda tillskott, upplåning från Aktieägare eller andra samt genom utnyttjande av för dess verksamhet möjliga finansieringsformer FINANSIERING AV INFÖRSKAFFANDE AV SPÅRFORDON OCH ÖVRIGA TJÄNSTER UTFÖRDA AV BOLAGET När och i den mån som Aktieägare anmodar Bolaget att avropa optionsrätter att införskaffa spårfordon eller på annat sätt tar i anspråk Bolagets resurser, skall Aktieägaren vara skyldig att ställa fullgod säkerhet, i första hand i form av proprieborgen, eller lämna villkorat aktieägartillskott som motsvarar Bolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de aktuella spårfordonen för Bolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de aktuella spårfordonen. För det fall Aktieägare är ett aktiebolag skall säkerhet ställas av kommun eller landsting som äger aktiebolaget. Utan hinder härav skall dock Aktieägare, mot betalning, kunna utnyttja de övriga tjänster som Bolaget kan komma att tillhandahålla, t.ex. Underhåll, allt under förutsättning av att ett sådant utnyttjande sker på ett sätt som inte riskerar att märkbart försämra Bolagets kreditvärdighet. När flera Aktieägare gemensamt införskaffar spårfordon genom Bolaget skall dessa Aktieägare vara skyldiga att ställa gemensam solidarisk säkerhet för Bolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de aktuella spårfordonen eller lämna villkorat aktieägartillskott som motsvarar Bolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de aktuella spårfordonen eller andel därav. Utöver vad som följer av punkterna 8.1 och 8.2 ovan, skall Aktieägare inte vara skyldig att tillskjuta ytterligare medel till Bolaget Den Aktieägare för vars räkning spårfordon är införskaffade skall ersätta Bolaget för samtliga kostnader vid införskaffandet av spårfordon. För det fall Bolaget utför tjänster för en Aktieägare som inte har införskaffat spårfordon genom Bolaget skall Bolaget debitera Aktieägaren för dessa tjänster till självkostnadspris UTHYRNING AV INFÖRSKAFFADE SPÅRFORDON Bolaget skall till självkostnadspris ställa de spårfordon som Bolaget införskaffat till Godkänd Hyrestagares förfogande genom uthyrning enligt av Bolaget framtaget hyresavtal. C (3)

165 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO Sådan uthyrning skall primärt ske till Godkänd Hyrestagare med anknytning till den Aktieägare för vars räkning de aktuella spårfordonen är införskaffade. Prissättning för uthyrning enligt ovan skall innebära skälig ersättning för Bolagets alla kostnader samt administration. Om Aktieägare för vars räkning spårfordonen är införskaffade inte längre önskar hyra visst spårfordon eller inte längre önskar att Godkänd Hyrestagare med anknytning till Aktieägaren skall hyra visst spårfordon, skall övriga Aktieägare ges möjlighet att på marknadsmässiga villkor hyra spårfordonen eller anvisa annan Godkänd Hyrestagare som hyresman. Anmäler flera Aktieägare intresse av att förhyra de erbjudna spårfordonen, skall spårfordonen fördelas mellan Aktieägarna och av Aktieägare anvisad operatör genom skriftlig överenskommelse. Om dessa Aktieägare inte kan enas om fördelningen innan de aktuella spårfordonen måste förberedas för uthyrning, skall Bolagets styrelse på ett objektivt och omdömesgillt sätt fördela de aktuella spårfordonen efter främst följande kriterier; (i) Aktieägares behov av snabb leverans, (ii) Aktieägares behov av leverans av specifik fordonsmodell och (iii) för uthyrningen föreslagna villkor, varvid det för Bolaget ur finansiell synvinkel mest fördelaktiga erbjudandet skall äga företräde. Om Aktieägare anvisar Godkänd Hyrestagare, som inte är Aktieägare, som hyresman av spårfordon, skall Aktieägaren vara skyldig att i förhållande till Bolaget utfärda en garantiförbindelse (i form av en proprieborgen) för hyresmannens rätta fullgörande av hyresbetalningar och övriga betalningar till Bolaget enligt hyresavtalet. Garantiförbindelsen skall, i allt väsentligt, ha den ordalydelse som framgår av bilaga 9. Om sådan garantiförbindelse inte utfärdas skall Aktieägaren inte äga rätt att anvisa hyresman. Om Bolaget inte kan hyra ut spårfordon med full kostnadstäckning skall den Aktieägare eller de Aktieägare för vars räkning spårfordonen har införskaffats, alltid vara skyldig(-a) att förhyra spårfordonen av Bolaget enligt hyresavtalet som nämns i punkten 9.1, eller täcka hela kostnaden på annat för Bolaget, och enligt styrelsens mening, likvärdigt sätt. Så att Bolaget erhåller full kostnadstäckning. Aktieägare för vars räkning spårfordonen är införskaffade som önskar hyra ut spårfordonen till tredje part skall alltjämt ansvara gentemot Bolaget och tillse att Bolaget erhåller full kostnadstäckning från Aktieägaren UNDERHÅLL AV SPÅRFORDON Bolagets styrelse äger besluta att Underhåll skall organiseras genom annan. För det fall Bolagets styrelse beslutar att sådant underhåll skall organiseras genom annan skall Bolaget genomföra upphandling av underhållstjänster i konkurrens. Sådan upphandling skall vända sig mot företag som har särskild kompetens inom detta område och skall ske med iakttagande av de riktlinjer för upphandling av underhåll som vid var tid beslutas av styrelsen FÖRVALTNING AV SPÅRFORDON Bolaget ansvarar för förvaltningen av de spårfordon som Bolaget anskaffat för Aktieägares räkning. C (3)

166 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO Bolaget skall på uppdrag av Aktieägare förvalta spårfordon som Aktieägare införskaffat med medverkan av Bolaget eller på annat sätt. Sådan förvaltning skall dock begränsas till administrativ förvaltning och upphandling av förvaltnings- och konsulttjänster. Bolaget skall på uppdrag av Aktieägare ombesörja eller vara behjälpligt med förfaranden med anknytning till registrering och myndighetsgodkännande av spårfordon som Aktieägare införskaffat med medverkan av Bolaget eller på annat sätt samt därtill relaterade uppgifter. 12. AVSKRIVNINGAR PÅ FORDON Avskrivningar av spårfordons eller Reservdels redovisningsmässiga värde får enbart ske enligt av Bolagets styrelse fastslagen avskrivningsplan. Överavskrivningar får aldrig förekomma på spårfordon eller Reservdel som införskaffats för annan Aktieägares räkning utan enbart på spårfordon eller Reservdel som Bolaget införskaffat för egen räkning RESERVDELAR Bolaget skall på uppdrag av Aktieägare eller för egen del anskaffa Reservdelar. Bolaget skall hyra ut Reservdelar till Godkänd Hyrestagare. Av Bolaget anskaffade Reservdelar skall kunna samlas i en pool, det vill säga hanteras som en gemensam nyttighet som flera Aktieägare har tillgång till. Bolaget skall kunna anskaffa och underhålla Reservdelar åt flera Aktieägare gemensamt. Bolagets prissättning vid anskaffning och underhåll av Reservdelar skall ge Bolaget skälig ersättning för alla kostnader samt administration HANTERING AV REDAN GENOMFÖRDA FINANSIERINGAR Redan genomförda finansieringar, inklusive s.k. US-leasar, upphör inte att gälla i samband med ingåendet av detta Aktieägaravtal utan skall bibehållas enligt nuvarande villkor i enlighet med villkoren i det bilagda aktieägaravtalet och dess bilagor bilaga 6. Detta regleras vidare genom det bilagda avslutnings- och överlämningsavtalet, bilaga FÖRDELNING AV ÄGANDET I BOLAGET Envar Aktieägare skall, om inte något annat sägs i punkt 15.2, äga stycken aktier i Bolaget. Om landstinget och kommunerna i ett län har beslutat att uppgiften som RKTM skall fullgöras av en gemensam nämnd skall kommunerna eller landstinget och kommunerna gemensamt genom samägande äga samma antal aktier som i punkt 15.1 stycken aktier i Bolaget. Om RKTM har överlämnat befogenhet att ingå avtal om allmän trafik till aktiebolag eller kommun och sådant aktiebolag eller kommun skall vara Aktieägare skall sådan Aktieägare äga ett antal aktier så att sådan(-a) Aktieägare tillsammans med sådan RKTM (eller, i C (3)

167 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 8 förekommande fall, landstinget och/eller kommunerna i aktuellt län) äger det antal aktier som anges i punkt 15.1 ovan Aktiebolag, till vilket befogenheten att ingå avtal om allmän trafik överlåtits, skall ensamt äga det antal aktier som anges i punkt 15.1 ovan i det fall RKTM (eller, i förekommande fall landstinget och/eller kommunerna) i aktuellt län inte är Aktieägare. För tillkommande Aktieägare gäller punkt 16 i detta Aktieägaravtal. Vid Aktieägares utträde gäller punkt 27 i detta Aktieägaravtal TILLKOMMANDE AKTIEÄGARE Aktieägarna är överens om att medverka till att även andra som uppfyller kraven i punkt 2.1 i detta Aktieägaravtal som önskar utnyttja Bolagets resurser och verksamhet blir Aktieägare i Bolaget på och i enlighet med de villkor som anges i detta Aktieägaravtal. Bolagets styrelse beslutar huruvida Tillkommande Aktieägare skall förvärva sina aktier från befintlig Aktieägare som i enlighet med punkt 27 anmält sitt utträde eller genom riktad nyemission enligt nedan. Om tillkommande Aktieägare skall förvärva sina aktier från en befintlig Aktieägare eller från ett dotterbolag till Bolaget, skall Bolagets styrelse tillse att de förutsättningar som anges i punkten 16.3 är uppfyllda. Förvärvet skall ske till aktiens kvotvärde. Under förutsättning att kraven i punkt 2.1 samt nedanstående villkor är uppfyllda är Aktieägare skyldig att på bolagsstämma rösta för en riktad nyemission till Tillkommande Aktieägare: (a) (b) att den Tillkommande Aktieägaren inträder som part i Aktieägaravtalet enligt punkt 16.5 nedan; och att Bolagets resurser - med beaktande av vad den Tillkommande Aktieägaren eventuellt tillför vid förvärvet eller teckning av aktier i Bolaget - är eller blir tillräckligt omfattande för att kapacitetsbrist inte därigenom skall uppstå i Bolagets verksamhet Vid sådan riktad nyemission skall det antal aktier som anges i punkt 15.1 emitteras till varje Tillkommande Aktieägare Om inget ägande är fördelat enligt punkt 15.2 eller punkt 15.3 skall således alla Aktieägare äga lika många aktier även efter att Aktieägare tillkommit. Emissionskursen skall motsvara aktiens kvotvärde. Utöver de handlingar varigenom Tillkommande Aktieägare förvärvar, tecknar eller på annat sätt erhåller aktier i Bolaget, skall Tillkommande Aktieägare ingå ett Anslutningsavtal med existerande Aktieägare. Detta Anslutningsavtal skall i allt väsentligt ha den lydelse som framgår av bilaga 3. Tillkommande Aktieägare skall ha för avsikt att vara Aktieägare i minst tre år. C (3)

168 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO ÄGARDIREKTIV Ägardirektiv skall antas årligen av bolagsstämman. Ägardirektivet skall ha till syfte att tydliggöra vissa utgångspunkter för Bolagets verksamhet. Ägardirektivet är bindande för Bolagets styrelse och andra ställföreträdare som har att följa direktivet, såvida det i visst fall inte strider mot aktiebolagslagen (2005:551) (nedan Aktiebolagslagen ) eller Bolagets bolagsordning ÄGARINFLYTANDE 18.1 Respektive Aktieägare åtar sig att delta i och fatta de beslut som krävs av Aktieägare som har förvärvat spårfordon genom Bolaget om, och endast om, sådan Aktieägare begär det med anledning av spårfordon som denne har förvärvat genom Bolaget. Detta innebär att om Aktieägare vill lösa ut spårfordon som denne har finansierat eller anskaffat med hjälp av Bolaget och berörd finansiär godkänner detta så skall övriga Aktieägare inte vägra Aktieägaren att lösa ut de aktuella spårfordonen BOLAGETS LEDNING OCH STYRELSE Ordinarie bolagsstämma[årstämma skall hållas en gång per år. Bolagsstämma sammankallas av styrelsen. Årsstämman skall utse ägarråd och två (2) av ledamöterna i valberedningen. Bolagsstämman skall utse ägarråd vilket tillika utgör valberedning. För ägarråd och valberedning gäller instruktion i bilaga 8. [Ägarrådet skall ha sju (7) ledamöter varvid de sju (7) aktieägare som har störst Finansiellt Nettoengagemang skall få nominera en ledamot var. Aktieägarna förbinder sig att vid bolagsstämma rösta för de nominerade kandidaterna. För ägarråd gäller instruktion i bilaga 8.] [Valberedningen utgörs av tre (3) ledamöter utsedda av ägarrådet samt två (2) ledamöter som väljs av årsstämman varvid endast aktieägare som inte är representerade i ägarrådet har rätt att lämna förslag till ledamöter. Nominering till de två (2) poster i valberedningen som antas av årsstämma enligt 19.1, skall göras till [styrelsen] senast [kallelsetid + två (2) veckor] före årstämma. Endast aktieägare som inte är representerade i ägarrådet äger rätt att nominera personer. För valberedningen gäller instruktion i bilaga 9.] 19.3 Styrelsen skall sammanträda sex (6) gånger per år. Verkställande direktör i Bolaget får inte vara styrelseledamot. Styrelsen väljs årligen Styrelsen skall ha nio (9) ledamöter. Ledamöterna i styrelsen skall tillsättas utifrån den kompetens och erfarenhet som speglar Bolagets verksamhet, detta skall regleras genom en instruktion till valberedningen Styrelseledamöter och styrelsens ordförande skall nomineras av valberedningen. Styrelsen skall kunna utse utskott som tillsammans med verkställande direktör ges i uppdrag att utreda särskilda frågor Ägarrådet1 skall godkänna arbetsordningen för styrelsens arbete..] 1 TBD C (3)

169 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO BOLAGETS VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH FÖRVALTNING Bolagets verkställande direktör utses av styrelsen efter samråd med ägarrådet. Vid lika röstetal skall det förslag till verkställande direktör som biträdes av styrelsens ordförande anses utgöra styrelsens beslut. Styrelsen skall upprätta instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, instruktioner för ekonomisk rapportering, instruktioner för verkställande direktörens arbete samt instruktioner för verkställande direktörens arvode. Dessa instruktioner skall godkännas av ägarrådet. Styrelsen äger besluta om hur Bolagets förvaltning praktiskt skall bemannas och hanteras MAJORITETSKRAV VID VISSA BESLUT För giltigt beslut i följande frågor rörande Bolaget skall - oavsett vad Aktiebolagslagen eller Bolagets bolagsordning stadgar - enighet föreligga mellan Aktieägarna: (a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) Ändring av Bolagets bolagsordning; Ändring av Bolagets aktiekapital samt utgivning av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning eller andra instrument vilka berättigar till aktier i Bolaget och vinstandelsbevis, med undantag för riktad nyemission till Tillkommande Aktieägare i enlighet med punkt 16 ovan; Beslut om att Bolaget skall träda i likvidation i annat fall än då så skall ske enligt lag eller detta Aktieägaravtal; [Förändring av instruktion till Bolagets valberedning;] (d) Bolagets ställande av säkerhet där värdet av säkerheten överstiger fem (5) basbelopp enligt socialförsäkringsbalken (2010:110), i annat fall än då finansiering av införskaffade spårfordon eller Reservdelar sker i enlighet med punkt 8 ovan; (e) Avtal om överlåtelse av fastighet, rörelse eller rörelsegren, om avtalet i väsentlig mån påverkar Bolagets verksamhet; samt (f) Beslut, i förekommande fall, motsvarande de under a)-e) angivna såvitt avser Bolagets dotterföretag För giltigt beslut i följande frågor rörande Bolaget skall - oavsett vad Aktiebolagslagen eller Bolagets bolagsordning stadgar - beslutet biträdas av minst två tredjedelar (2/3) av Aktieägarna: (a) (b) (c) (d) Vinstutdelning eller återbetalning av villkorade aktieägartillskott; Förändring av instruktionen till ägarrådet; Förändring av instruktionen till Bolagets styrelse; Förändring av instruktionen till Bolagets verkställande direktör; C (3)

170 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 11 (e) (f) (g) Beslut rörande inriktningen av Bolagets verksamhet; Bildande, förvärv, avyttring eller nedläggning av dotterföretag; samt Beslut, i förekommande fall, motsvarande de under a)-f) angivna såvitt avser Bolagets dotterföretag Förekommer till behandling på bolagsstämma eller styrelsesammanträde sådan fråga som enligt denna punkt 21 eller detta Aktieägaravtal i övrigt fordrar enighet eller viss majoritet mellan Aktieägarna och kan enighet eller sådan majoritet ej uppnås skall frågan avföras från dagordningen. Om parts representant är förhindrad att delta i styrelsens behandling av viss fråga p.g.a. jäv enligt Aktiebolagslagens bestämmelser, skall representanten inte beaktas vid bedömningen av om enighet eller erforderlig majoritet föreligger FIRMATECKNING Bolagets firma skall tecknas av styrelsen i dess helhet eller av två (2) styrelseledamöter i förening. Två styrelseledamöter skall dock inte ensamma kunna teckna Bolagets firma i förening om de är utsedda av samma Aktieägare. Suppleant för styrelseledamot skall inte kunna teckna Bolagets firma i förening med suppleant eller styresledamot som utsetts av samma Aktieägare som suppleanten. Därutöver äger Bolagets verkställande direktör teckna Bolagets firma enligt vad som anges i 8 kap. 36 Aktiebolagslagen BOLAGETS REVISOR Bolaget skall ha minst en (1) och högst två (2) revisorer med högst två (2) revisorssuppleanter. Dessa skall samtliga vara auktoriserade revisorer eller registrerade revisionsbolag och skall utses i den ordning som Aktiebolagslagen föreskriver LEKMANNAREVISORER Bolagsstämman skall utse fem lekmannarevisorer som väljs för en mandatperiod om fyra år. Första gången lekmannarevisorer utses sker det för en med undantag för de första lekmannarevisorerna vars mandatperiod sträcker sig fram till och med årsstämman Nominering av lekmannarevisorer sker i enlighet med separat anvisat schema i Bilaga 10. Aktieägare åtar sig att rösta för de nominerade lekmannarevisorerna. Om därtill berättigad aktieägare inte nominerar lekmannarevisor skall ingen sådan utses utan ett lägre antal lekmannarevisorer utses för perioden i fråga INSYN I BOLAGETS VERKSAMHET Styrelsen skall vid bolagsstämma eller vid annat tillfälle delge Aktieägarna all information om Bolaget som Aktieägare efterfrågar. C (3)

171 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO Aktieägare har när som helst rätt att få del av och (mot en administrativ avgift) kopiera alla handlingar rörande Bolaget som innehas av Bolaget, med undantag för handlingar som innehåller affärshemligheter. Denna rätt får utövas av styrelsemedlem, styrelsesuppleant eller annan person utsedd av Aktieägare. Det noteras att styrelsen och sådan Aktieägare har att svara för att eventuella sekretessåtaganden som Bolaget gjort mot tredje man samt skyddet för affärshemligheter upprätthålls inom sådan Aktieägares verksamhet. Offentlighetsprincipen gäller enligt 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (nedan OSL ) i Bolagets verksamhet. Bolagets styrelse samt dess anställda skall tillse att allmänheten får tillgång till information och allmänna handlingar i enlighet med vad som följer av en korrekt tillämpning av offentlighetsprincipen PANTSÄTTNING AV AKTIER I BOLAGET Aktieägare äger inte rätt att pantsätta eller på annat sätt ställa aktier i Bolaget som säkerhet VISSA REGLERINGAR I HÄNDELSE AV AKTIEÄGARES UTTRÄDE Om Aktieägare, efter att ha varit Aktieägare i minst tre år, vill träda ur Avtalet skall Aktieägaren skriftligen underrätta Bolagets styrelse om detta. Om Aktieägare av fri vilja eller av annan anledning skall upphöra att vara Aktieägare ( Utträdande Aktieägare ) äger styrelsen besluta hur Aktieägaren skall utträda ur bolaget, enligt vad som stadgas nedan. Styrelsen skall besluta att aktierna antingen skall överlåtas till Tillkommande Aktieägare som styrelsen anvisar, till av Bolaget ägt dotterbolag eller att aktien skall lösas in enligt punkt 31 nedan. Överlåtelse skall ske till aktiens kvotvärde. Utträdande Aktieägare är skyldig att lösa ut samtliga spårfordon som Bolaget har förvärvat för Aktieägarens räkning samt lösa alla eventuella finansieringar som upptagits för dessa spårfordon. Att lösa ut spårfordon samt lösa finansieringar är enbart möjligt om berörd finansiär godkänner detta. Utträdande Aktieägare skall, om Bolaget så begär, vara skyldig att från Bolaget förvärva samtliga de spårfordon samt avropade optionsrätter som Bolaget innehar, direkt eller indirekt, eller har avropat för Utträdande Aktieägares räkning. Överlåtelsen skall ske per den dag då Utträdande Aktieägarens aktier inlöses eller överlåtes och till ett pris som motsvarar spårfordonens bokförda värde. Aktieägare som förvärvar spårfordon m.m. enligt punkt 16 ovan har aldrig rätt att gentemot Bolaget rikta några som helst invändningar eller anspråk avseende de aktuella spårfordonens skick. Aktieägare vars aktier inlöses eller överlåtes äger rätt att få tillbaka eventuella villkorade aktieägartillskott samt lån som Aktieägaren lämnat till Bolaget. Detta gäller enbart under förutsättning att Aktieägaren löser ut de fordon och Reservdelar för vilka villkorade aktieägartillskott och lån betalats, och även i övrigt löser samtliga engagemang. Om Aktieägare förvärvar spårfordon m.m. enligt denna punkt 27 skall Aktieägaren utan kostnad för Bolaget lösa eller tillse att Bolaget löses från all finansiering i den mån finansieringen är hänförlig till förvärvad egendom och täcka Bolagets kostnader i samband med detta. Under C (3)

172 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 13 dessa förutsättningar skall Aktieägaren även äga rätt att säga upp garantiförbindelse för hyresmans förpliktelser enligt punkt 9.5 ovan. Sådan Aktieägares skyldighet att ställa borgen eller garantiförbindelse för Bolagets förpliktelser upphör först när samtliga engagemang och finansieringar som belöper på Aktieägaren är lösta AKTIEÄGARES AVTALSBROTT Aktieägare som överträder bestämmelserna i detta Aktieägaravtal eller underlåter att fullgöra sina förpliktelser enligt detta Aktieägaravtal, skall, oavsett om Aktieägaravtalet upphör eller inte och oavsett om avtalsbrottet är väsentligt eller inte, ersätta Bolaget och/eller Aktieägarna för den skada som uppkommer för Bolaget respektive Aktieägarna på grund av avtalsbrottet. Oaktat vad som anges ovan i punkt 28.1 om avtalsbrott, skall vad som anges i denna punkt 28.2 gälla om Aktieägare ( Felande Aktieägare ) gör sig skyldig till väsentligt avtalsbrott eller, vid upprepade tillfällen, begår annat avtalsbrott och avtalsbrottet respektive avtalsbrotten inte har åtgärdats av den felande Aktieägaren inom fjorton (14) veckodagar från det att denne erhöll den första skriftliga underrättelsen om förekomsten av avtalsbrott från annan Aktieägare. Felande Aktieägare är skyldig att snarast, och senast inom en (1) vecka från det att han erhöll sådan underrättelse om förekomst av avtalsbrott, framställa en begäran till styrelsen om att denne önskar upphöra att vara Aktieägare, varpå styrelsen har att besluta ordningen för utträde enligt punkten 27 ovan. Felande Aktieägaren är dessutom skyldig att hålla Bolaget och övriga Aktieägare helt skadeslösa genom att ersätta dem för alla kostnader som uppstår på grund av den Felande Aktieägarens utträde ur Bolaget och Aktieägaravtalet. Härvid skall vad som anges i punkt 27 äga tillämpning UTTRÄDE VID OENIGHET För det fall oenighet uppkommer bland Aktieägarna och samma ärende därför avförs från dagordningen för bolagsstämma eller styrelsesammanträde i enlighet med punkt 21.2 ovan mer än en (1) gång under en period om tolv (12) månader, kan Aktieägare, meddela styrelsen om att denne önskar träda ur Avtalet. I samband med sådant utträde skall vad som anges i punkt 27 äga tillämpning SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DET FALL AKTIEÄGARAVTALET SKULLE MEDFÖRA ATT ETT ENKELT BOLAG FÖRELIGGER Om detta Aktieägaravtal - mot parternas uttalade avsikt - skulle medföra att ett enkelt bolag mellan Aktieägarna skall anses föreligga överenskommer Aktieägarna härmed om följande reglering med avvikelse från vad som anges i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. För det fall en sådan omständighet inträffar vilken medför att det enkla bolaget enligt lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (i) skall träda i likvidation, eller (ii) kan begäras i likvidation av bolagsman och sådan begäran framställs, skall Aktieägare till vilken likvidationsgrunden kan hänföras eller, där så är fallet, dennes rättsinnehavare, uteslutas ur C (3)

173 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 14 det enkla bolaget på begäran av Aktieägare. Framställes sådan begäran skall Aktieägaren framföra sin önskan till styrelsen om att utträda ur Avtalet Därtill gäller vad som stadgas i punkt 27 ovan INLÖSEN AV AKTIER Om styrelsen så påkallar skall Aktieägare vid eventuellt utträde, senast inom en (1) vecka framföra en begäran till styrelsen att Aktieägaren önskar minska bolagets aktiekapital och att få sina aktier inlösta, enligt den ordning som stadgas i Bolagets bolagsordning, bilaga 1 ( Inlösenförfarandet ). Styrelsen skall, om så krävs, göra en bedömning enligt 20 kap 33 2 st. 1 p. ABL huruvida Inlösenförfarandet är förenligt med ABL:s regler om värdeöverföring (17 kap 3 1 st.). Vid en eventuell bolagsstämma, åtar sig samtliga Aktieägare, om så krävs, att rösta för en minskning av aktiekapitalet, att den Utträdande Aktieägarens aktier skall inlösas samt på övriga sätt verka för att inlösen av aktierna kan ske enligt Inlösenförfarandet. Detta åtagande gäller under förutsättning att Aktieägarens samtliga engagemang kan lösas AVTALSTID Detta Aktieägaravtal träder i kraft vid undertecknandet av i punkt 1 angivna parter och gäller därefter i minst tre år. Om Aktieägaravtalet skriftligen sägs upp av någon Aktieägare minst ett (1) år före utgången av sagda period, skall det upphöra att gälla vid utgången av avtalsperioden under förutsättning att även övriga Aktieägare vill utträda ur Aktieägaravtalet. Om Aktieägaravtalet inte sägs upp enligt ovan, förlängs avtalstiden automatiskt i perioder om tre (3) år åt gången med motsvarande uppsägningstid. Utan att påverkas av om detta Aktieägaravtal upphör att gälla helt eller i förhållande till viss Aktieägare skall utställda borgensåtaganden gälla till dess att berörd(-a) Aktieägare löst samtliga sådana borgensåtaganden. Aktieägares skyldighet att garantera hyrestagares åtaganden påverkas inte av om detta Aktieägaravtal upphör att gälla helt eller i förhållande till viss Aktieägare. Aktieägare äger inte rätt att överlåta sina aktier i Bolaget förrän Aktieägaren har varit Aktieägare i minst tre år KONKURRENSFRIHET Det står varje Aktieägare fritt att införskaffa, hyra eller på annat sätt ta i anspråk spårfordon samt uppsöka och utnyttja tjänster avseende underhåll och finansiering för sin verksamhet på annat sätt än genom utnyttjande av Bolagets resurser. Denna möjlighet för Aktieägare att införskaffa spårfordon samt att uppsöka och utnyttja tjänster avseende underhåll och finansiering direkt från annan leverantör än Bolaget inverkar dock inte på giltigheten av de åtaganden Aktieägaren har gjort beträffande Bolagets förpliktelser. C (3)

174 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO SEKRETESS Aktieägarna förbinder sig att inte för utomstående avslöja känslig affärsinformation eller kunskap om Bolaget och dess verksamhet som Aktieägare fått del av på grund av sitt engagemang i Bolaget och som inte dessförinnan var tillgänglig för Aktieägare eller är eller blir allmänt känd på annat sätt än genom brott mot detta Aktieägaravtal. Detta sekretessåtagande skall gälla för Aktieägare så länge Aktieägaren är Aktieägare och för en period om ett (1) år efter det att Aktieägare upphört att vara part till detta Aktieägaravtal. Sekretesskyldigheten i denna punkt 34 må dock jämkas på grund av tvingande tillämplig författning såsom OSL eller föreskrift eller på grund av för part gällande kontrakt med börs eller auktoriserad marknadsplats. Aktieägarna är medvetna om att tillämpningen av offentlighetsprincipen kan medföra en skyldighet för Bolaget eller Aktieägarna att lämna ut information eller handlingar MEDDELANDEN Uppsägningar, förköpserbjudanden och andra meddelanden skall ske genom bud eller rekommenderat brev till Aktieägares eller Bolagets i bilaga 5 angivna eller senare meddelade adresser. Meddelandet skall anses ha kommit mottagaren tillhanda (a) (b) om avlämnat med bud: vid överlämnandet; samt om avsänt med rekommenderat brev: tre (3) dagar efter avlämnande för postbefordran Aktieägares adressändring skall meddelas Aktieägarna samt Bolaget på sätt föreskrivs i denna bestämmelse FULLSTÄNDIGT AVTALSINNEHÅLL Aktieägaravtalet utgör Aktieägarnas fullständiga reglering av samtliga frågor som Aktieägaravtalet berör. Varje skriftligt eller muntligt åtagande och/eller utfästelse som föregått Aktieägaravtalet, inklusive tidigare ingånget aktieägaravtal, ersätts till fullo av innehållet i Aktieägaravtalet med undantag för de delar av det tidigare aktieägaravtalet samt därtill hörande avtal inklusive regressavtalet som skall kvarstå i enlighet med avslutningsoch överlämningsavtalet, bilaga AVTALAD SKRIFTFORM FÖR ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Ändring i och/eller tillägg till Aktieägaravtalet skall för att erhålla bindande verkan vara skriftligen avfattat och undertecknat av samtliga övriga Aktieägare. C (3)

175 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO Oaktat vad som anges i punkt 37.1 ovan skall styrelsen för Bolaget kontinuerligt uppdatera följande bilagor baserat på de förändringar som ägt rum i enlighet med Aktieägaravtalets bestämmelser: (a) (b) (c) fördelning av spårfordon, bilaga 2; förteckning över Aktieägare, bilaga 4; och adressförteckning, bilaga BESTÄMMELSES OGILTIGHET Skulle någon bestämmelse eller del av bestämmelse i Aktieägaravtalet visa sig vara ogiltig, skall detta inte innebära att Aktieägaravtalet i dess helhet är ogiltigt utan i stället skall - i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar Aktieägares utbyte av eller prestation enligt Aktieägaravtalet - skälig jämkning av bestämmelserna i Aktieägaravtalet ske ÖVERLÅTELSE ELLER PANTSÄTTNING AV AKTIEÄGARAVTALET Aktieägares rättigheter och/eller skyldigheter enligt Aktieägaravtalet får endast överlåtas, upplåtas eller pantsättas under förutsättning av samtliga övriga Aktieägares föregående och skriftliga godkännande PASSIVITET Aktieägares underlåtenhet att utnyttja någon rättighet enligt Aktieägaravtalet eller underlåtenhet att påtala visst förhållande hänförligt till Aktieägaravtalet skall inte innebära att Aktieägare frånfallit sin rätt i sådant avseende. Skulle Aktieägare vilja med bindande verkan mot övriga Aktieägare avstå från att utnyttja viss rättighet eller att påtala visst förhållande skall sådant avstående ske skriftligen i varje enskilt fall TILLÄMPLIG LAG Detta Aktieägaravtal skall tolkas och tillämpas enligt svensk rätt TVISTELÖSNING Tvister som uppstår i anledning av detta avtal skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av tre ledamöter. C (3)

176 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm. Språket för förfarandet skall vara svenska. Avtalet har upprättats i ett (1) exemplar varav Aktieägarna tagit varsin kopia. Originalet förvaras hos Bolaget. Ort: Datum: Landstinget i Uppsala län gm Underskrift(-er) Namnförtydligande(-n) Ort: Datum: AB Storstockholm Lokaltrafik gm Underskrift(-er) Namnförtydligande(-n) Ort: Datum: Regionförbundet Jämtlands län gm C (3)

177 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 18 Underskrift(-er) Namnförtydligande(-n) C (3)

178 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 19 Ort: Datum: Kommunalförbundet Kollektivtrafiken i Västernorrlands län gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Regionförbundet Västerbotten gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Regionförbundet Södra Småland gm /Underskrift(-er)/ C (3)

179 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 20 /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Kommunalförbundet Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Västra Götalandsregionen gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Landstinget i Kalmars län gm /Underskrift(-er)/ C (3)

180 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 21 /Namnförtydligande(-n)/ C (3)

181 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 22 Ort: Datum: Landstinget Västmanland gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Regionförbundet Dalarna gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Örebro läns landsting gm /Underskrift(-er)/ C (3)

182 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 23 /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Landstinget Gävleborg gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Landstinget i Östergötland gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Blekingetrafiken AB gm /Underskrift(-er)/ C (3)

183 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 24 /Namnförtydligande(-n)/ C (3)

184 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 25 Ort: Datum: Landstinget i Jönköpings län gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Region Halland gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Region Värmland gm /Underskrift(-er)/ C (3)

185 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 26 /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Region Skåne gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet gm /Underskrift(-er)/ /Namnförtydligande(-n)/ Ort: Datum: AB Transitio gm /Underskrift(-er)/ C (3)

186 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 27 /Namnförtydligande(-n)/ C (3)

187 AKTIEÄGARAVTAL AB TRANSITIO 28 Bilagor: Bolagets nuvarande och kommande bolagsordning; Fördelning av spårfordon; Anslutningsavtal; Förteckning över Aktieägare och respektive Aktieägares ägarandel; Adressförteckning; Tidigare aktieägaravtal jämte bilagor; Avslutnings- och överlämningsavtal; Instruktioner till ägarrådet tillika valberedningen; ; [Instruktion till valberedningen;] Garantiförbindelse; och Schema nominering av lekmannarevisor. C (3)

188 Document comparison by Workshare Compare on den 27 mars :20:43 Input: Document 1 ID Description Document 2 ID Description Rendering set Legend: Insertion Deletion Moved from Moved to Style change Format change Moved deletion Inserted cell Deleted cell Moved cell Split/Merged cell Padding cell Statistics: interwovensite://dm.snellman-law.fi/client/ /1 # v1<Client> - B1. Bolagsordning_Transitio interwovensite://dm.snellman-law.fi/client/ /4 # v4<Client> - AB Transitio_Bolagsordning_ HS Standard Count Insertions 8 Deletions 4 Moved from 0 Moved to 0 Style change 0 Format changed 0 Total changes 12

189 BOLAGSORDNING 1 Firma Bolagets firma är AB Transitio, registreringsnummer Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Stockholms kommun. 3 Verksamhet Bolaget skall ha som huvuduppgift att på olika sätt stödja Aktieägare avseende frågor om upphandling och finansiering av spårfordon och reservdelar. Bolaget har tillika en uppgift avseende anskaffande, uthyrning, förvaltning och underhåll av spårfordon, högvärdeskomponenter avseende spårfordon och reservdelar avseende spårfordon. Bolaget har också en rådgivande roll som sakkunnigt inom spårfordonsområdet. Bolaget skall också förvalta tidigare genomförda finansieringar (vilket inkluderar US-Lease-to-Service-Contract transaktioner). 4 Bolaget skall ej vara vinstdrivande Bolaget och bolagets verksamhet skall ej vara vinstdrivande. Vid bolagets likvidation skall bolagets behållna tillgångar fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras finansiella nettoengagemang, varvid en aktieägares finansiella nettoengagemang beräknas som det enligt bolagets balansräkning kvarvarande restvärdet för respektive aktieägare anskaffat tåg. Bolagets bokföring skall vara ordnad så att respektive aktieägares finansiella nettoengagemang kan utläsas. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall vara lägst kronor och högst kronor. 6 Antal aktier Antal aktier skall vara lägst och högst aktier. 7 Aktieserier Aktierna skall utgöras av dels aktier av serie 1, vilka kan utges till ett antal motsvarande högst 100 % av antalet aktier, dels aktier av serie 2, vilka kan utges till ett antal motsvarande högst 100 % av antalet aktier. 8 Styrelsens sammansättning Styrelsen består av nio (9) ledamöter med högst nio (9) suppleanter. De väljes på årsstämma för tiden intill dess nästa årsstämma har hållits. 9 Revisorer Bolaget skall ha minst en (1) och högst två (2) revisorer med högst två (2) revisorssuppleanter. Dessa skall samtliga vara auktoriserade revisorer. Istället kan ett registrerat revisionsbolag utses. Revisor utses i den ordning som Aktiebolagslagen föreskriver. C

190 10 Lekmannarevisorer Bolagsstämman få utse högst fem lekmannarevisorer. 11 Meddelande Kallelser och andra meddelanden till aktieägarna sker genom brevförsändelse med posten. Kallelse till bolagsstämman avsändes tidigast sex (6) och senast två (2) veckor före bolagsstämman. 12 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall omfatta kalenderår. 13 Ägarråd Bolagsstämman skall utse ägarråd. Ägarrådet skall bestå av sju (7) ledamöter varvid de sju (7) aktieägare som har störst finansiellt nettoengagemang (beräknat i enlighet med 4 ovan) skall få utse en ledamot var. 14 Valberedning Ägarrådet utgör även valberedning och skall lämna förslag till styrelse inför bolagsstämma.valberedningen består av totalt fem (5) ledamöter. Tre (3) ledamöter utses av ägarrådet och två (2) ledamöter väljs på årstämma bland de kandidater som nominerats av aktieägare som inte är representerade i ägarrådet. 15 Plats för bolagsstämma Bolagsstämma skall hållas i Stockholms kommun. 16 Ordförande vid bolagsstämma Styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett öppnar bolagsstämman och leder förhandlingarna till dess ordförande för bolagsstämman har valts. 17 Bolagsstämma Årsstämma skall hållas inom sex (6) månader efter räkenskapsårets utgång. Därvid skall följande ärenden förekomma: Val av ordförande vid stämman; Upprättande och godkännande av röstlängd; Godkännande av dagordning; Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; Val av en (1) eller två (2) justeringsmän; Föredragning av framlagd årsredovisning och revisionsberättelse samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse; Beslut om

191 a) fastställande av resultaträkning och balansräkning samt, i förekommande fall, koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, b) om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och, i förekommande fall, verkställande direktör; Fastställande av arvode till styrelse respektive revisorer; Val av styrelse och revisionsbolag eller revisorer samt eventuella revisorssuppleanter; Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för hela antalet av honom ägda och företrädda aktier, utan begränsning i röstetalet. 18 Samtyckesförbehåll Den som avser att överlåta aktie till annan aktieägare i bolaget, eller till någon som inte är aktieägare i bolaget, skall genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse begära styrelsens samtycke till överlåtelsen. Frågan om samtycke skall prövas av styrelsen. Samtycke kan bara ges för alla de aktier som begäran om samtycke avser. Av ansökan skall framgå vem den tilltänkte förvärvaren är och om överlåtaren vill att bolaget skall anvisa någon annan förvärvare om samtycke vägras. Överlåtaren skall ange samtliga villkor för överlåtelsen i sin ansökan. Inom tre månader från behörig ansökan om samtycke skall bolaget meddela beslut i frågan. Aktieägare som är missnöjd med bolagets beslut att vägra eller ge samtycke får väcka talan vid allmän domstol inom en månad från det att bolagets beslut skickades till den aktieägare som begärt samtycke. De aktier som överlåtits till en av bolaget anvisad köpare skall betalas inom en månad från den tidpunkt då priset på aktierna blev bestämt. 19 Hembud Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget, har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten skall även kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien skall genast skriftligen anmäla övergången till bolagets styrelse. Han skall också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för bolaget. Styrelsen skall uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk till bolaget senast inom två månader räknat från anmälan till styrelsen om övergången.

192 Anmäler sig fler än en lösningsberättigad, skall samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i bolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av bolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbeloppet skall, oavsett hur aktien har övergått, motsvara aktiernas kvotvärde. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos bolaget. En tvist om inlösen skall avgöras av en eller flera skiljemän. 20 Inlösenförbehåll Minskning av aktiekapitalet, dock inte under minimiaktiekapitalet, kan på begäran av aktieägare äga rum genom inlösen av denne aktieägares aktier av serie 2. Begäran från aktieägare skall framställas skriftligt till bolagets styrelse och styrelsen skall behandla frågan skyndsamt. När minskningsbeslut fattas, skall ett belopp motsvarande minskningsbeloppet avsättas till reservfonden, om härför erforderliga medel finns tillgängliga. Inlösenbeloppet per aktie skall vara aktiens kvotvärde. Ägare av till inlösen anmäld aktie skall vara skyldig att omedelbart efter det man underrättats om inlösenbeslutet taga lösen för aktien, eller, där Bolagsverkets tillstånd till minskningen erfordras, efter det man underrättats om att Bolagsverkets beslut registrerats. 21 Rätt för aktieägares fullmäktige att ta ställning Innan beslut om bolagets verksamhet fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt skall fullmäktiges godkännande inhämtas för de aktieägare som har enett fullmäktige. 22 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av fullmäktige för de aktieägare som har sådan. Antagen vid bolagsstämma den [datum] 2012 ]

193 Document comparison by Workshare Compare on den 27 mars :22:16 Input: Document 1 ID Description Document 2 ID Description Rendering set Legend: Insertion Deletion Moved from Moved to Style change Format change Moved deletion Inserted cell Deleted cell Moved cell Split/Merged cell Padding cell Statistics: interwovensite://dm.snellman-law.fi/client/ /1 # v1<Client> - B8. Instruktion för ägarråd_transitio interwovensite://dm.snellman-law.fi/client/ /4 # v4<Client> - AB Transitio_Instruktion för ägarråd_ HS Standard Count Insertions 18 Deletions 10 Moved from 0 Moved to 0 Style change 0 Format changed 0 Total changes 28

194 Bilaga 8INSTRUKTION FÖR ÄGARRÅDET I AB TRANSITIO Instruktion för ägarrådet i AB Transitio Bakgrund Ägarnas formella inflytande kan endast utövas på bolagsstämman. I syfte att öka informationsutbytet mellan ägare och AB Transitio, orgnrorg. nr ( Bolaget ) har ett ägarråd inrättats. Ägarrådets sammansättning och uppgifter regleras i denna instruktion. Instruktionen [utgör en bilaga till ägardirektivet för Bolaget som har antagits på bolagsstämma ( Ägardirektivet ).] Ägarrådet skall även utgöra valberedning för val av styrelse i Bolaget samt arvodesberedning för styrelsearvoden och lön till VD.[, [samt] utse medlemmar till valberedning.] Ägarrådets sammansättning Ägarrådet ska bestå av sju (7) ledamöter varvid varje aktieägare som tillhör den grupp om sju (7) aktieägare som har störst finansiellt nettoengagemang i Bolaget utser sin ledamot. Ägarrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ägarrådets ledamöter består av förtroendevalda. Ägarrådets ledamöter bör även representera sin respektive ägare vid bolagsstämma i Bolaget Ägarrådets uppgifter Ägarrådet har som huvuduppgift att hålla sig väl informerat om Bolagets utveckling. Enligt Ägardirektivet ska ägarrådet träffa Bolagets ledning/styrelse minst två gånger per år. Ägarrådet ansvarar för att dessa träffar kommer till stånd. Vid dessa möten med ägarrådet ska Bolaget redovisa hur verksamhet och ekonomi utvecklats. Vid mötena ska protokoll upprättas, som ska tillställas alla ägare. Bolagets styrelse ska samråda med Ägarrådet om fråga som uppkommit är av större vikt, som kräver ställningstagande från samtliga fullmäktigeförsamlingar. Ägarrådet har att tillsammans med Bolaget verka för att frågor av större vikt som kräver fullmäktiges ställningstagande bereds i syfte att undvika att delägarna kommer till skilda ställningstaganden. Ägarrådet ska även tillse att frågor som de finner bör behandlas i Bolagets styrelse anmäls till styrelsen eller VD. Bolagets styrelse ska vidare samråda med Ägarrådet avseende rekrytering/avveckling och anställningsvillkor för VD. Styrelsens instruktion till VD ska godkännas skriftligen av ägarrådet Valberedningens uppgifter C (1)

195 Ledamöterna i Bolagets styrelse och dess ordförande ska nomineras av valberedningen. Styrelseledamöterna ska representera skilda kompetenser inom de områden som Bolaget har att verka. Styrelsens sammansättning ska i övrigt präglas av mångsidighet och erfarenhet. Styrelsen ska bestå av icke förtroendevalda ledamöter/personer som inte är aktiva företrädare för ett politiskt parti. Vid nomineringen av ledamöter till styrelsen ska eftersträvas att ledamot har erfarenhet och bred kompetens av eller anknytning till ägarnas uppgifter på kollektivtrafikområdet. En jämn könsfördelning i styrelsen ska eftersträvas. Ledamöterna i styrelsen väljes slutligen av bolagsstämman Valberedning Ägarrådet ska utse tre (3) ledamöter till valberedningen vars närmare uppgifter och sammansättning anges i [Instruktion för valberedning]. C (1)

196 INSTRUKTION FÖR VALBEREDNING I AB TRANSITIO 1 Bakgrund I syfte att tillgodose en effektiv och grundlig beredning av styrelseval i AB Transitio org. nr ( Bolaget ) har en valberedning inrättats. Valberedningens uppgifter och sammansättning regleras i denna instruktion. [Instruktionen utgör en bilaga till [ägardirektivet/aktieägaravtalet] för Bolaget som har antagits på bolagstämma [ ].] 2 Valberedningens sammansättning 2.1 Valberedningen ska bestå av fem (5) ledamöter. Tre (3) ledamöter utses av ägarrådet och två (2) ledamöter utses av årstämma, varvid endast aktieägare som inte är representerade i ägarrådet har rätt att lämna förslag till ledamöter. 3 Valberedningens uppgifter 3.1 Valberedningen lämnar förslag till ledamöterna i Bolagets styrelse och dess ordförande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas. Vid nomineringen av ledamöter till styrelsen ska eftersträvas att ledamot har erfarenhet och bred kompetens av eller anknytning till ägarnas uppgifter på kollektivtrafikområdet. Styrelsen ska bestå av icke förtroendevalda ledamöter/personer som inte är aktiva företrädare för ett politiskt parti. C (1)

197 18 (27) Ärende 9 Kostnadsfördelningen för den regionala kollektivtrafiken i Västerbottens län Dnr: 15RKTM0039 Förslag till beslut - Förbundsfullmäktige föreslås anta upprättat dokument som beskriver kostnads- och intäktsfördelningen för den regionala kollektivtrafiken i Västerbotten län. Ärendebeskrivning Kollektivtrafikutskottet beslutade uppdra till myndighetschefen att genomföra en översyn av kostnadsfördelningsmodellen för den regionala kollektivtrafiken i Västerbotten. Avsikten är att tydliggöra respektive finansiärs kostnadsansvar för den upphandlade kollektivtrafiken. Antagandet av dokumentet förutsätter att beslut om fördelning av Trafikverkets medfinansiering tas av Förbundsfullmäktige i enlighet med kollektivtrafikutskottets förslag. Bakgrund Den anpassning som sker till den gällande kostnadsfördelningsmodellen har medfört för många kommuner en väsentlig nettokostnadsökning. Den gällande modeller behöver förtydligas och ev. överenskommelse om hur olika poster ska fördelas. Beslutsunderlag Kollektivtrafikutskottet Upprättat dokument för antagande, beskrivning av kostnads- och intäktsfördelningen för den regionala kollektivtrafiken i Västerbottens län

198

199

200

201

202 Den regionala kollektivtrafiken i Västerbottens län Ansvar och finansiering Ansvar inom ett län Landstinget och kommunerna inom ett län ansvarar gemensamt för den regionala kollektivtrafiken. Landstinget och kommunerna får dock komma överens om att antingen landstinget eller kommunerna ska bära ansvaret. Den eller de som ansvarar för kollektivtrafiken ansvarar också för persontransporter enligt lagen (1997:736) om färdtjänst eller lagen (1997:735) om riksfärdtjänst i sådana kommuner som överlåtit sina uppgifter enligt någon av dessa lagar till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Regional kollektivtrafikmyndighet I varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. I de län där kommunerna och landstinget gemensamt bär ansvaret för den regionala kollektivtrafiken ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten organiseras som ett kommunalförbund. Detsamma gäller i de län där kommunerna ensamma bär ansvaret för den regionala kollektivtrafiken. I fall som sägs om kommunerna ensam är regional kollektivtrafikmyndighet får de som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i länet komma överens om att organisera den regionala kollektivtrafikmyndigheten som en gemensam nämnd i stället för som ett kommunalförbund. Bakgrund Lag (SFS 2010:1065) om Kollektivtrafik kom den 1 januari 2012 och skulle bidra till en ökat strategiskt målsättning för den regionala kollektivtrafiken med starkare politiskt inflytande i planerings-processen. Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbottens län bildades utifrån lagens inriktning att en regional kollektivtrafikmyndighet skulle finnas i alla län/regioner. Gemensamt ansvar för kommunerna och landstinget i respektive län är enligt ovanstående, grundförutsättningen för kollektivtrafiken i Västerbotten. Organisationen för Västerbottens kollektivtrafikmyndighet blev med anledning av detta i regionförbundet, Region Västerbotten. Länstrafiken i Västerbotten AB finns kvar som helägt bolag i organisationen med dotterbolagen Bussgods i Västerbotten AB (100 %) samt Norrtåg AB (25 %). Ansvarsfördelning Kommuner / Landsting: - Planering av trafiken - Fastställer trafikplan och/eller planeringsförutsättningar - Beställer trafik och ev. förändringar hos kollektivtrafikmyndigheten - Informeras om trafikkostnaderna kommande trafikår - Betalar sina trafikkostnader till

203 Länstrafikbolaget - Samråder med kollektivtrafikmyndigheten om ev. planering av särskild trafik som t.ex. skolskjutsar - Äger och ansvarar för länets hållplatsanläggningar inom respektive kommun och verksamhetsområde Kollektivtrafikmyndigheten: - Upprättar ett regionalt trafikförsörjningsprogram - Upprättar o fastställer mål och åtgärder för trafikförsörjningen i länet - Beslutar om trafikplikt och taxor inom den regionala kollektivtrafiken - Beslutar om överlämnande av befogenhet till kommun att upphandla inomkommunal regional kollektivtrafik i de fall det blir aktuellt - Informeras om trafikkostnaderna kommande trafikår - Kollektivtrafikmyndigheten bevakar länets trafikkostnader - Uppföljning av ekonomin - Ansvarar för samverkansavtal med olika parter t.ex. Trafikverket - Strategiska val, ex inom tillgänglighet mm - Ägare av Länstrafiken AB inkl dotterbolag Bussgods Västerbotten AB, Norrtåg AB, Aktier i Samtrafiken AB samt medlemskap i Svensk Kollektivtrafik - Utövar den tillsyn av bolaget, Länstrafiken i Västerbotten AB med tillhörande dotterbolag som följer av ägandet Länstrafiken - Uppföljning av resandestatistik - Avtalstolkning - Kostnadsberäkningar för beställd trafik - Upphandlar o driver trafik enligt trafikförsörjningsprogrammet och kollektivtrafikmyndighetens beställningar - Tecknar avtal med entreprenörer - Sammanställer budget för trafikkostnaderna - Fakturerar och erhåller ersättning från kommuner och landsting - Ersätter entreprenörerna

204 Information, marknadsföring, kundtjänst - Uppföljning av entreprenörerna och dess trafikavtal - Tillhandahålla underlag för uppföljning av trafikkostnaderna och intäkter - Äger o förvaltar teknisk infrastruktur - Sköta drift, underhåll samt utveckling av biljett- och betalsystem - Delta i o driva utvecklingsprojekt inom kollektivtrafiken - Samordning av hållplatsfrågor och beslutade åtgärder Kostnadsfördelning Det gemensamma ansvaret avser också en överenskommelse mellan kommunerna och landstinget om hur kostnaderna för kollektivtrafiken i länet ska fördelas. Västerbottens län är föregångare i Sverige att genom gemensam upphandling mellan kommuner och landsting i olika avtal samordnat trafiken för bästa möjliga tillgänglighet till bästa priset. Länstrafiken i Västerbotten AB har ansvaret för genomförande av upphandlingarna i länet. Dotterbolaget Norrtåg AB har befogenheten att genomföra upphandling av tågentreprenör för Norrtågstrafiken i de fyra nordligaste länen. Ett generellt ställningstagande vid kollektivtrafikmyndigheten säger att bussgods ska ingå i den regionala kollektivtrafiken, på persontrafikens villkor. I Västerbotten beställer kommunerna och finansierar den inomkommunala allmänna kollektivtrafiken, inklusive den inomkommunala anropsstyrda kollektivtrafiken, t.ex. så kallad ringbil. Landstinget har det finansiella ansvaret för tågtrafiken som beställs i samråd med övriga län i Norrtågssamarbetet, Västernorrland, Jämtland/Härjedalen samt Norrbotten. Landstinget har det finansiella ansvaret för kommun- och länsgränsöverskridande busstrafik och avropsstyrd kollektivtrafik med huvudsaklig inriktning att trafikera mellan kommuncentrum i och utanför länet. Beställningen av denna trafik sker efter nära samverkan med berörda kommuner och grannlänen. Trafikverket har statens och regeringens uppdrag att främja tillgängligheten i landet. Detta görs bland annat genom att medfinansiera interregional kollektivtrafik med buss och tåg i Norrland. Med interregional kollektivtrafik avses trafik som innebär en resa som är minst 100 km lång eller korsar två kommungränser alternativt en länsgräns. En ersättning utgår till delar av den landstingsfinansierade trafiken, för att uppnå detta. Landstinget utger ersättning för trafik till angelägna mål i länets fjällkommuner, Dorotea, Vilhelmina, Storuman samt Sorsele för främjande av godstransporter och besöksnäringen utanför kommuncentrum. Ersättning prövas av landstinget i särskild ordning. Landstinget har kostnadsansvaret för den ledsagningsservice som bedrivs i länet vid prioriterade bytespunkter. Kostnader för ledsagningar kopplade till tågtrafiken bärs av tågoperatören.