PROJEKTPLAN FÖR. Förstärkning av kunskap och trygghet för somalier i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTPLAN FÖR. Förstärkning av kunskap och trygghet för somalier i skolan"

Transkript

1 PROJEKTPLAN FÖR Förstärkning av kunskap och trygghet för somalier i skolan Mars 2013 juni 2015

2 Innehåll 1 Omvärldsanalys 2 Intressentanalys 2.1 Projektgruppen/vägledarna som arbetar operativt 2.2 Ledningen vid deltagande skolor 2.3 Verksamhetschef för grundskolan år F Utvecklingsledaren i IDA- enheten 2.5 Barn- och ungdomsnämnden 3 Problemanalys 3.1 Hemmet/föräldrarna 3.2 Fritid/föreningar 3.3 Skolan 4 Målanalys 4.1 Syfte 4.2 Övergripande mål 4.3 Huvudmål 4.4 Delmål Delmål Delmål Delmål Förväntad prestation 5 Aktivitetsplan 6 Resursplanering 6.1 Personal 6.2 Projektets styrgrupp 6.3 Lokaler 6.4 Budget 7 Indikator och verifikationskällor 7.1 Indikatorer för delmål Indikatorer för delmål Indikatorer för delmål 3 8 Riskanalys och riskhantering 9 Analys av antaganden/förutsättningar

3 1. Omvärldsanalys Utgångspunkten i skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig skola. Det finns en väsentlig risk att detta inte kan uppfyllas om trenden med segregerade bostadsområden och skolor fortsätter. Skolan kan inte ensam bryta en bredare samhällsutveckling, men kan vara en utgångspunkt i ett förändringsarbete i bostadsområdena och bli en motor för hållbar social utveckling. I Västmanland har det kommit många nyanlända somaliska barn det senaste året. Kommunerna Västerås, Köping och Fagersta är de kommuner som har tagit emot flest familjer/barn (anhöriginvandring) från Somalia, men fler kommuner har tagit emot många. Det finns ett behov av att lära sig mer om hur vi mest effektivt stödjer barnen så att de når skolans kunskapskrav och inkluderas i svenska samhället. Alternativet är annars ofta utanförskap i samhället med stora risker att hamna i misär, konflikter eller utanför svenska rättssystemet. Det finns behov av kunskaper om modeller för att stödja barnens skolgång. Här kommer MKL Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande att vara med och stötta projektet med följeforskare och sedan hjälpa till med spridningskanaler i Västmanland/Södermanland för den modell vi har för avsikt att arbeta fram. Utifrån ett tidigare projekt drivet av IDA och stött av ESF, En skola för alla, även för våra somalier drog vi flera lärdomar om hur somaliska barn på bästa sätt behövde stöd för att lyckas i skolan. Det visade sig att väldigt bra effekt på lärandet får man om man när man arbetar nära barnets ordinarie miljö - i skolan, hemma och fritiden. Det tidigare projektet fanns i sex månader, men nådde lyckade resultat med sitt sätt att arbeta på kort tid. Vad projektet arbetade med framgångsrikt och som är viktiga erfarenheter till detta nya projekt är att arbeta med en holistisk syn på barnet (se modell nedan). En syn där barnets finns i ett sammanhang där skola, hem och fritid utgör en helhet där alla delar är viktiga att de fungerar för att barnets skolgång ska underlättas.

4 Förälder Barnet Skola Fritid (Modell över IDA:s holistiska syn på barnet och dess miljö) IDA- enheten i Västerås stad fungerar som en brygga mellan skola/förskola och hemmen. IDA startade 2006 som ett projekt för att speciellt arbeta med inkludering, delaktighet och aktiviteter i skolan och förskolan som utgångspunkt. IDA:s målsättning är att höja studieresultaten, höja attraktiviteten för utbildning till elever, ge stöd utifrån ett positivt förhållningssätt till föräldrar i föräldraskapet, till elever och personal, öka förståelsen hos personal för ett interkulturellt synsätt samt sprida ett positivt förhållningssätt. IDA blev en permanentad verksamhet inom kommunen Året efter vann IDA Götapriset som Sveriges bästa kommunala utvecklingsprojekt. På flera platser i Sverige råder just nu stora oroligheter i bostadsområden med hög andel med invandrarbakgrund. Misshandel, kravaller, bränder och allmän förstörelse påverkar svenskt samhälle och politik i allra högsta grad. Vad som är orsak och verkan låter vi vara osagt, men det är en komplex bild som träder fram över situationen i dessa områden. Just dessa bostadsområden präglas av en hög andel invandrare, stor arbetslöshet, flera skolor med mycket låg måluppfyllelse samt känslan av utanförskap i samhället. Behovet av kunskap att på rätt sätt stödja barn och föräldrar för att känna trygghet är efterfrågat, stort och viktigt. En viktig faktor för att inkluderas i svenska samhället är att klara kunskapskraven i skolan och därmed kunna bli antagen till gymnasie- och vidare utbildningar.

5 2. Intressentanalys 2.1 Projektgruppen/vägledarna som arbetar operativt Inställning: Ibland vägledarna som kommer att arbeta med projektet operativt finns en stor optimism kring projektet och en positiv förväntan att vilja göra skillnad. De ser projektet som ett viktigt inslag för somaliska barn för att ge trygghet och kunskap. Vägledarna känner sig motiverade och alla är mycket positiva till att det här är viktigt. Förväntningar: Det är höga förväntningar på att projektet kommer att lyckas. Man är själv villig att satsa hårt på detta och man förväntar sig av målgruppen att barnen lyckas höja sina betyg samt att föräldrarna till barnen själva hittar sina inre krafter att vilja utveckla sig själva (egenmakt). Det finns också förväntningar på att arbetsgruppen tar ansvar och hjälps åt med projektet även i varandras uppgifter om det behövs och att det leder till stor öppenhet och bra samarbetsklimat i arbetsgruppen. Dessutom att detta leder till ett eget lärande för arbetsgruppen så att de fortsätter att utvecklas efter projektet. Krav: Det finns krav på att det ska finnas tillräckliga resurser att göra det vi vill och att var och en av vägledarna gör det som bestäms på våra möten genomförs och att de genomförs enligt tidsplan. Projektledningen vill att samtliga vägledare prioriterar att komma till de möten vi kommer att ha regelbundet samt att styrgruppen finns till förfogande när projektledaren kallar till möte. Kan bidra med/mina bästa förmågor: Kunskaper, samarbete, öppenhet, engagemang, erfarenhet, specialpedagogisk kompetens, kontakter med somaliska familjer, tydlighet, struktur, initiativrikedom, driv. 2.2 Ledningen vid deltagande skolor Inställning till projektet: Jag är alltid positiv till extrasatsningar men är mån om att det inte ska vara utpekande för folkgruppen så att det underblåser motsättningar mellan folkgrupper och tycker att man ska vara mycket försiktig med hur man pratar och skriver om det!

6 Min inställning till projektet är att vi tillsammans kommer att göra allt för att lyckas. Att bidra till forskning ställer jag upp på. Vi behöver göra mer tillsammans att verklighetsanknytning forskning som ger bra metoder är ett bra sätt anser jag. Förväntningar: På Trollbacksskolan sker mycket bra när det gäller interkulturalitet, modersmål och satsningar på föräldrakontakter! Vi gör mycket redan men ser att vi saknar somaliska på heltid. Farhiya jobbar hårt och slits mellan skolor! Min förhoppning är att detta kan utökas, Farhiyas tid eller någon mer person! Jag vill få fler föräldrar till skolan och att vi ska kunna fånga in dem i större utsträckning i form av mötesplats! Att ni lyssnar till oss och att tar det vi säger på allvar. Sen är det ett givande och tagande, jag hoppas att våra elever får högre måluppfyllelse och att våra föräldrar får ett större tillit till oss och stannar kvar i vår skola. Krav på projektet: Att det kopplas till alla grupper och ingen ställs utanför! Personalen behöver få känna att det blir en satsning så att det inte blir så att de som redan arbetar hårt förväntas göra mer! Personalsatsning! Trollbackspersonal har gått kurs i Genrepedagogik, en satsning mellan IDA och Mdh och de flesta har läst en del litteratur. Att de pengar som projektet har generat kommer att gagna vår verksamhet på ett eller annat sätt. Vi ställer upp och bidrar till forskningen och för det bör vi få nått i gengäld. Kan bidra med: Idéer- dialog, lokaler, tid på exempelvis föräldraråd Jobbar för ökat förtroende för föräldrar genom att ha fler öppna föräldraråd där vi diskutera skolans verksamhet med våra föräldrar, vad anser de att vi bör göra för att bli bättre. Att få ett bättre samarbeta med modersmålslärarna och ha gemensamma teman(sagor, yrken lekar)och utvecklingssamtal med klass lärarna. Ha läxläsning på fritids för att öka måluppfyllelse. 2.3 Verksamhetschef för grundskolan år F- 5 Inställning till projektet: Positiva och har höga förväntningar. I och med att jag varit delaktig framtagandet av projektet har jag sett ett stort behov av rätta insatser. För får barnen rätt stöd kan de göra underverk

7 Förväntningar: Att ta fram en modell som skolorna kan använda och förhoppningsvis nå lika fina resultat som på S:t Ilians skola Krav på projektet: Att de som är deltagare i projektet gör allt för att leverera. Kan bidra med/mina bästa förmågor Dels utifrån mina erfarenheter som IDA enhetschef och nu som Vc. Som Vc kan jag vara på mina rektorer och lyfta frågan regelbundet. 2.4 Utvecklingsledare i IDA- enheten Inställning till projektet: Jag tycker att med rätt stöd kan barnen komma väldigt lång med sin skolgång. Är väldigt positiv och hoppfull till projektet med stora krav på alla som ska vara involverade i det. Förväntningar: Jag förväntar mig att modellen vi tar fram kan gynna många barn på många skolor. Krav på projektet: Att alla involverade satsar hårt för att kunna hitta de insatserna som verkligen ger resultat. Kan bidra med/mina bästa förmågor Kan bidra med frågor utifrån min erfarenhet som utvecklingsledare inom IDA. 2.5 Barn- och ungdomsnämnden (möte med ordf. och vice ordf.) Barn- och ungdomsnämndens ordförande och vice ordförande anser projektet vara viktigt i Västerås. Ett av målen med projekt att det blir bestående och det är bra att vi politiker får veta vad som görs och syftet med det redan nu. De ville att vi skulle presentera hela projektet för alla i barn- och ungdomsnämnden i höst för att få till en grundlig förankring vilket är avgörande för om projektet ska kunna bli en del av stadens ordinarie verksamhet.

8 2. Problemanalys För att nå fram till de somaliska barnen och stödja deras kunskapsutveckling och känsla av trygghet krävs insatser på flera fronter samtidigt. Ett barn som bara får stöd i skolan, av skolan, med skolarbetet kan förvisso nå en liten bit på vägen mot högre måluppfyllelse, men för att skapa kunskap och trygghet behövs för de somaliska barnen göras insatser med barnets hela tillvaro. Problemet är inte bara barnets förmåga att inhämta kunskaper utan också föräldrars oförmåga att stödja sitt barns skolgång samt skolans oförmåga att ge de somaliska barnen rätt stöd för att nå kunskapskraven i grundskolan. 3.1 Hemmet/föräldrarna Forskning visar att somaliska barn och deras familjer ofta har en hög grad av barnfattigdom och låg socioekonomisk bakgrund vilket påverkar barnens skolprestationer negativt. Dels har föräldrarna ofta kort eller ingen skolutbildning själva, vilket gör att det kan vara svårt att stödja barnens skolgång, både vad gäller förmågan att hjälpa till med t.ex. läxor och av att visa att utbildning är viktigt. Dels lever många somaliska barn i fattigdom med arbetslösa föräldrar som i det nya landet Sverige inte förstår hur landets infrastruktur och (skol- )kultur är ordnad. Det leder till utanförskap, segregation och lägre tro på framtiden. Just föräldrarna och deras förmåga att stötta sitt barns skolgång har stor betydelse för barnets studieresultat. Det gäller såväl svenska som utlandsfödda föräldrar och barn. Den somaliska gruppen föräldrar uppvisar generellt en väldigt låg utbildningsbakgrund, vilket gör att de somaliska barnen får extra lågt stöd. På grund av den korta eller ibland obefintliga skolgången hos de somaliska föräldrarna utgör de heller ingen förebild för sina barn när det gäller att satsa på utbildning. Skolan och lärarna i Somalia har en tydligare pondus och auktoritet än den svenska. Där är skolans och lärarens ord lag. Det är obestridbart och många av de somaliska föräldrarna är osäkra och/eller rädda för att närma sig skolan i Sverige. I Somalia går man inte vidare från en årskurs till nästa förrän man klarat den tidigare. Man kallas också till samtal med läraren då lärandet för barnet INTE fungerar. Där finns inte utvecklingssamtal i den utsträckning det finns i Sverige. Det innebär att en förälder vars barn går vidare från en årskurs till en annan många gånger tror att alla kunskaper är godkända och avklarade från året innan. Och blir man sen kallad till skolan för samtal

9 med läraren uppstår en rädsla av att mitt barn klarar inte skolan eller har gjort något fel. Med anledning av föräldrarnas väldigt viktiga inflytande på och stöd för sina barn väljer vi att också låta detta projekt i stor utsträckning stödja även föräldrarna till barnen. 3.2 Fritid/föreningar En meningsfull och utvecklande fritid är en av de främsta preventiva aktiviteterna för ungdomar även om skolan är i fokus. Skolan är i fokus i vårt projekt, men en meningsfull, aktiv och rik fritid gynnar lärandet. Det visar också forskning. Det är viktigt att dessa ungdomar får prova många olika fritidsaktiviteter och i stor grad blir aktiva i stadens föreningsliv. Även här gäller att få föräldrar att förstå att en meningsfull fritid gynnar barnets välmående. Föräldrar behöver få insikt i hur ett föreningsliv fungerar. Det finns många outtalade insatser som man som förälder till ett barn i en förening tvingas ställa upp på, t.ex. skjutsa, sälja fika, bingolotter, etc och det behöver de somaliska föräldrarna få förståelse för. Om man får det och kan delta i föreningslivet som barn och familj blir tillvaron i föreningen längre för barnet. Och både barn och föräldrar får tillfälle att utöka sitt sociala nätverk vilket också bidrar till känslan av trygghet. Ett problem med dagens föreningsliv är att det ofta kostar mycket pengar för en familj, särskilt om man har många barn, vilket är fallet med de flesta somaliska familjer. Vi kommer att låta barn få testa en mängd olika aktiviteter alldeles gratis med en möjlighet till fast medlemskap i föreningen efter prövoperioden. Inom IDA har vi ett samverkansarrangemang med föreningslivet i Västerås som vi kallar för Try it IDA. Det har sitt nav under två veckor i augusti på Swedbank Park, Rocklunda, i Västerås. Verksamheten Try it IDA innefattar även friluftsdagar gentemot skolor samt 40 veckors verksamhet i föreningslivets ordinarie regi. Ett barn kan alltså prova verksamheten i augusti och sedan få fortsätta efter prövoperioden under resten av året. En dörröppnare in i föreningslivet. 3.3 Skolan Västerås bostadsområden ser relativt olika ut vad gäller befolkningens utbildning, bakgrund, boendeformer och ekonomi. Det skapar också skolor och förskolor som på samma sätt har skilda elevunderlag och därmed olika förutsättningar för att arbeta och

10 stödja barnens lärande. På vissa skolor är andelen med invandrarbakgrund, varav många nyanlända, med föräldrar med låg utbildningsbakgrund kraftigt överrepresenterade. Dessa bakgrundsfaktorer är en mycket viktig förklaring till att skolor på en generell nivå når olika resultat. Trots riktade satsningar genom omfördelning av resurser och ett hårt arbete av personalen når man på många håll lägre resultat, får kämpa med låg attraktivitet och vikande elevunderlag. På sikt kan man se en uppenbar risk att förutsättningarna ytterligare polariseras och en negativ spiral mot en segregerad skola och förskola. Den somaliska gruppen barn utgör en betydande andel av de nyanlända med föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Grundskolan utgör, menar vi, de kritiska åren i när det gäller att fånga in dessa barn för att de med rätt stöd ska kunna nå kunskapskraven i matematik, svenska och engelska. Utan godkända betyg minskar möjligheten att komma in på och klara ett gymnasieprogram avsevärt. Och just gymnasieutbildning är idag nödvändigt för att få inträde till olika t.ex. yrkesutbildningar. Skolans personal är en hårt pressad yrkeskår. De kämpar med att inspirera och lära sina elever de nödvändiga kunskaperna som krävs för att nå godkända betyg. Sammansättningen av lärare i skolorna representerar inte den sammansättning av elever som går i de skolor som ligger i de områdena med stor andel invandrare. Trots stora arbetsinsatser och ett helhjärtat engagemang saknas i många fall full förståelse för hur barnen från bl.a. Somalia tänker, agerar och förstår. Ett barn från Somalia som är nyanlänt kanske för sex månader sedan aldrig gått i skolan, levt i misär, bar på ett vapen och ska nu bära skolböcker och penna. Det är en levnadskonflikt som är svår att överblicka och att stödja på rätt sätt.

11 4. Målanalys 4.1 Syfte Syftet med projektet är att ta fram en modell vilken ska bidra till att minska betydelsen av en låg socioekonomisk bakgrund för barn med utländsk bakgrund att nå kunskapskraven i grundskolan. 4.2 Övergripande mål: Barn i familjer med utländsk och låg socioekonomisk bakgrund får rätt stöd av skola (samhället) för att nå målen i skolan samt tas väl omhand av föreningslivet för att de ska få ingå i gemenskapen med andra i meningsfull sysselsättning på fritiden. 4.3 Huvudmål Stärkta förutsättningar för att föräldrar och skola bättre ska kunna stödja somaliska barn att nå kunskapskraven i grundskolan. 4.4 Delmål 1 Förbättrade studieresultat för de somaliska barnen. Indikator är att av de somaliska barnen ska 51 % av dem nå godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk i juni Verifikationskällor är nationella prov i år 3 samt betyg i år 6, 7, 8 och Delmål 2 En upplevd förbättrad kunskap om svenska samhället, speciellt om skolgången i Sverige och delaktighet i skolan för de somaliska föräldrar. Indikator och verifikationskällor utgörs av enkäter till deltagande föräldrar efter genomförda dialoggrupper. 4.6 Delmål 3 Skolpersonal på de fyra skolorna upplever att de har ökad förståelse och medvetenhet kring somaliska barnens villkor i samhälle och skola. Indikator och verifikationskällor utgörs av enkäter till deltagande personal efter genomförda dialoggrupper.

12 4.7 Delmål 4 Antalet somaliska barn som deltar i föreningsliv och/eller Try it IDA 40 veckor utanför skolan har ökat med 15 % under i till juni Verifikationskällor är de deltagarlistor som finns i try it IDA samt genom att fråga de somaliska barnen/föräldrarna och föreningarna. 4.8 Förväntad prestation: Att två lärcentra körs igång i augusti/september Att vi genomför de övriga planerade aktiviteterna.

13 5. Aktivitetsplan Nedan beskrivs delmål för delmål och vilka aktiviteter som i skrivande stund är planerade att genomföras. De grönmarkerade fälten är de aktiviteter som direkt är kopplade till delmålet och de som är vita är sådana aktiviteter som indirekt påverkar möjligheten att nå delmålet. DELMÅL 1 Förbättrade studieresultat för de somaliska eleverna i sv, ma och eng. Indikator är att minst 51% av de somaliska eleverna(som i juni 2013 inte når målen) kommer att nå minst godkänt, betyg E. Mäts i nationella proven i år 3 samt betyg i år 6,7,8 och 9. SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN AKTIVITETER SKOLA START SLUT 1:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället, t.ex. myndigheter, i stort 1:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 1:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och A,B,C,D enskilt. 1:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D :5 Handledning/coaching och interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i skolorna. 1:6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma med information, stöd och handledning på somaliska A,B,C,D

14 1:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av A,B,C,D erfarenheter 1:8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet :9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 1:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. 1:11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser :12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta. 1:13 Fördjupade dialoggrupper startas A :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de A,B,C,D somaliska barnen 1:16 Interkulturella dialoggrupper med tjejeroch killar startas A,B,C,D :17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN DELMÅL 2 HEM/FÖRÄLDRAR En upplevd förbättrad kunskap om svenska samhället, speciellt om skolgången i Sverige och delaktighet i skolan för de somaliska föräldrarna. Indikator och verifikationskällor utgörs av enkäter till deltagande föräldrar efter genomförda dialoggrupper. AKTIVITETER SKOLA START SLUT 2:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället i stort A,B,C,D

15 2:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 2:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och enskilt. 2:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D, A,B,C,D A,B,C,D :5 Handledning/coaching och interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i skolorna :6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma A,B,C,D med information, stöd och handledning på somaliska. 2:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av erfarenheter A,B,C,D :8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet :9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 2:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. A,B,C,D :11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser :12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra A,B,C,D erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta. 2:13 Fördjupade dialoggrupper startas A,B,C,D :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de somaliska barnen A,B,C,D :16 Interkulturella dialoggrupper med tjejer-och killar startas : 17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation A,B,C,D, :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D

16 DELMÅL 3 SKOLPERSONAL Skolpersonal på de fyra skolorna upplever att de har ökad föståelse och medvetenhet kring somalika barnens vilkor i samhälle och skola SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN AKTIVITETER SKOLA START SLUT 3:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället i stort 3:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 3:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och enskilt. 3:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D A,B,C,D :5 Handledning/coaching och Interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i de skolor som A,B,C,D har somalier. 3:6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma med A,B,C,D information, stöd och handledning på somaliska. 3:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av erfarenheter A,B,C,D :8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet. A,B,C,D :9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 3:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. A,B,C,D :11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser :12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta. 3:13 Fördjupade dialoggrupper startas A,B,C,D :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de somaliska barnen A,B,C,D :16 Interkulturella dialoggrupper med tjejer-och killar startas

17 3:17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D :21 Litteraturseminarium med personal om boken "Greppa språket" A,B,C,D DELMÅL 4 FRITID Öka antalet somaliska barn i föreningslivet och/eller try it IDA med minst 15 % fram till juni 2015 SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN AKTIVITETER SKOLA START SLUT 4:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället i stort 4:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 4:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och enskilt. 4:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D A,B,C,D A,B,C,D :5 Handledning/coaching och Interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i skolorna :6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma med information, stöd och handledning på somaliska. 4:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av erfarenheter 4:8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet. 4:9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 4:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. 4:11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser. 4:12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta A,B,C,D

18 4:13 Fördjupade dialoggrupper startas A,B,C,D :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de somaliska barnen A,B,C,D :16 Interkulturella dialoggrupper med tjejer-och killar startas A,B,C,D :17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation A,B,C,D :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D :21 Dialoggruppen med föreningar (Vägledarna) A,B,C,D

19 6. Resursplanering 6.1 Personal Projektet kommer att drivas operativt av följande personer med olika ansvarsområden. Utöver de som är direkt knutna till projektet kommer det finnas personal på skolorna som kommer att stödja och projektets operativa personer när så behövs. Ifrah Mohamoud Hassan, integrationsassistent IDA 50 % Mooner Hassler, vägledare IDA 60 % Ali Javaheri, vägledare IDA 20 % Omar Abdullahi Farah 50 % Michael Fredqvist, projektledare 80 % Camey Raage 60 % Farhyia Omar Ahmed 60 % Abdilaahi Hassan 20 % Aurora Persson 100 % Denna personalfördelning är utökad jämfört med budget men vi väljer att utöka personalstyrkan med egna medel för att vi bedömer att arbetet kommer att kräva det. 6.2 Projektets styrgrupp Erik Johansson, Verksamhetschef för f- 5- skolorna i Västerås Enhetschef IDA, ännu ej rekryterad (juni 2013) Araceli Garcia de Jansson, utvecklingsledare IDA Maria Lindh, enhetschef centrum för tvåspråkighet Västerås stad/ida Somalisk man Somalisk kvinna Styrgruppens funktioner kommer att vara att: Godkänna projektplanen Ansvara för att projektet går framåt enligt planerna Att styra och prioritera arbetet Verka för ett positiv klimat som banar väg för projekt

20 Stödja projektets uppfyllande av tidsmål, resultat och kostnadsbudget och undanröja hinder Följa upp projektets status och resultat genom projektrapporter Sprida information och kommunicera projektet som helhet för hela Västerås stad Styrgruppsmöten håller möte två gånger per termin. Sammankallande av projektledaren 6.3 Lokaler Lokaler att vara i med de lärcenter vi kommer att starta finns i skolorna. Lokalerna kan komma att behöva utrustas med diverse skolmaterial. I övrigt är vi i skolornas befintliga lokaler.

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

En kunskapsskola i världsklass Västeråsmoderaternas skolprogram för 2014-2018

En kunskapsskola i världsklass Västeråsmoderaternas skolprogram för 2014-2018 En kunskapsskola i världsklass Västeråsmoderaternas skolprogram för 2014-2018 Inledning Vi moderater vill ha en skola som präglas av kunskap, arbetsro och trygghet, där varje elev ska kunna utveckla sin

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Logical Framework Approach steg 2

Logical Framework Approach steg 2 Logical Framework Approach steg 2 Upplägg Dag 1 LFA 5-9 Dag 2 LFA i praktiken LFA ett arbete i nio steg 1. Omvärldsanalys 2. Intressentanalys 3. Problemanalys LFA arbete i nio steg 4. Målanalys 5. Aktivitetsplanering

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-03-31 Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF 2015-160 Christin Ericsson Lina Marcusson Kultur- och fritidsnämnden El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Ansökan medel från Europeiska flyktingfonden

Ansökan medel från Europeiska flyktingfonden Ansökan medel från Europeiska flyktingfonden Praktisk yrkesinriktad OS integration Projektbeskrivning 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Huvudmål 4 Delmål 5 Indikatorer 5 Genomförande

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Sveriges Islamiska Skolor

Sveriges Islamiska Skolor Sveriges Islamiska Skolor 2008 SIS, Sveriges Islamiska Skolor SIS veriges Islamiska Skolor, som förkortas SIS, är en intresseorganisation för fristående skolor i Sverige som har muslimsk inriktning eller

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017

Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017 Denna projektplan är uppdaterad 29/1 2015 och beslutad av styrelsen 14/2 2015 //BO Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017 Projektnamn: Mötesplats- Tanzania/Sverige Projektägare Dövas Afrikamission

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer