PROJEKTPLAN FÖR. Förstärkning av kunskap och trygghet för somalier i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTPLAN FÖR. Förstärkning av kunskap och trygghet för somalier i skolan"

Transkript

1 PROJEKTPLAN FÖR Förstärkning av kunskap och trygghet för somalier i skolan Mars 2013 juni 2015

2 Innehåll 1 Omvärldsanalys 2 Intressentanalys 2.1 Projektgruppen/vägledarna som arbetar operativt 2.2 Ledningen vid deltagande skolor 2.3 Verksamhetschef för grundskolan år F Utvecklingsledaren i IDA- enheten 2.5 Barn- och ungdomsnämnden 3 Problemanalys 3.1 Hemmet/föräldrarna 3.2 Fritid/föreningar 3.3 Skolan 4 Målanalys 4.1 Syfte 4.2 Övergripande mål 4.3 Huvudmål 4.4 Delmål Delmål Delmål Delmål Förväntad prestation 5 Aktivitetsplan 6 Resursplanering 6.1 Personal 6.2 Projektets styrgrupp 6.3 Lokaler 6.4 Budget 7 Indikator och verifikationskällor 7.1 Indikatorer för delmål Indikatorer för delmål Indikatorer för delmål 3 8 Riskanalys och riskhantering 9 Analys av antaganden/förutsättningar

3 1. Omvärldsanalys Utgångspunkten i skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig skola. Det finns en väsentlig risk att detta inte kan uppfyllas om trenden med segregerade bostadsområden och skolor fortsätter. Skolan kan inte ensam bryta en bredare samhällsutveckling, men kan vara en utgångspunkt i ett förändringsarbete i bostadsområdena och bli en motor för hållbar social utveckling. I Västmanland har det kommit många nyanlända somaliska barn det senaste året. Kommunerna Västerås, Köping och Fagersta är de kommuner som har tagit emot flest familjer/barn (anhöriginvandring) från Somalia, men fler kommuner har tagit emot många. Det finns ett behov av att lära sig mer om hur vi mest effektivt stödjer barnen så att de når skolans kunskapskrav och inkluderas i svenska samhället. Alternativet är annars ofta utanförskap i samhället med stora risker att hamna i misär, konflikter eller utanför svenska rättssystemet. Det finns behov av kunskaper om modeller för att stödja barnens skolgång. Här kommer MKL Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande att vara med och stötta projektet med följeforskare och sedan hjälpa till med spridningskanaler i Västmanland/Södermanland för den modell vi har för avsikt att arbeta fram. Utifrån ett tidigare projekt drivet av IDA och stött av ESF, En skola för alla, även för våra somalier drog vi flera lärdomar om hur somaliska barn på bästa sätt behövde stöd för att lyckas i skolan. Det visade sig att väldigt bra effekt på lärandet får man om man när man arbetar nära barnets ordinarie miljö - i skolan, hemma och fritiden. Det tidigare projektet fanns i sex månader, men nådde lyckade resultat med sitt sätt att arbeta på kort tid. Vad projektet arbetade med framgångsrikt och som är viktiga erfarenheter till detta nya projekt är att arbeta med en holistisk syn på barnet (se modell nedan). En syn där barnets finns i ett sammanhang där skola, hem och fritid utgör en helhet där alla delar är viktiga att de fungerar för att barnets skolgång ska underlättas.

4 Förälder Barnet Skola Fritid (Modell över IDA:s holistiska syn på barnet och dess miljö) IDA- enheten i Västerås stad fungerar som en brygga mellan skola/förskola och hemmen. IDA startade 2006 som ett projekt för att speciellt arbeta med inkludering, delaktighet och aktiviteter i skolan och förskolan som utgångspunkt. IDA:s målsättning är att höja studieresultaten, höja attraktiviteten för utbildning till elever, ge stöd utifrån ett positivt förhållningssätt till föräldrar i föräldraskapet, till elever och personal, öka förståelsen hos personal för ett interkulturellt synsätt samt sprida ett positivt förhållningssätt. IDA blev en permanentad verksamhet inom kommunen Året efter vann IDA Götapriset som Sveriges bästa kommunala utvecklingsprojekt. På flera platser i Sverige råder just nu stora oroligheter i bostadsområden med hög andel med invandrarbakgrund. Misshandel, kravaller, bränder och allmän förstörelse påverkar svenskt samhälle och politik i allra högsta grad. Vad som är orsak och verkan låter vi vara osagt, men det är en komplex bild som träder fram över situationen i dessa områden. Just dessa bostadsområden präglas av en hög andel invandrare, stor arbetslöshet, flera skolor med mycket låg måluppfyllelse samt känslan av utanförskap i samhället. Behovet av kunskap att på rätt sätt stödja barn och föräldrar för att känna trygghet är efterfrågat, stort och viktigt. En viktig faktor för att inkluderas i svenska samhället är att klara kunskapskraven i skolan och därmed kunna bli antagen till gymnasie- och vidare utbildningar.

5 2. Intressentanalys 2.1 Projektgruppen/vägledarna som arbetar operativt Inställning: Ibland vägledarna som kommer att arbeta med projektet operativt finns en stor optimism kring projektet och en positiv förväntan att vilja göra skillnad. De ser projektet som ett viktigt inslag för somaliska barn för att ge trygghet och kunskap. Vägledarna känner sig motiverade och alla är mycket positiva till att det här är viktigt. Förväntningar: Det är höga förväntningar på att projektet kommer att lyckas. Man är själv villig att satsa hårt på detta och man förväntar sig av målgruppen att barnen lyckas höja sina betyg samt att föräldrarna till barnen själva hittar sina inre krafter att vilja utveckla sig själva (egenmakt). Det finns också förväntningar på att arbetsgruppen tar ansvar och hjälps åt med projektet även i varandras uppgifter om det behövs och att det leder till stor öppenhet och bra samarbetsklimat i arbetsgruppen. Dessutom att detta leder till ett eget lärande för arbetsgruppen så att de fortsätter att utvecklas efter projektet. Krav: Det finns krav på att det ska finnas tillräckliga resurser att göra det vi vill och att var och en av vägledarna gör det som bestäms på våra möten genomförs och att de genomförs enligt tidsplan. Projektledningen vill att samtliga vägledare prioriterar att komma till de möten vi kommer att ha regelbundet samt att styrgruppen finns till förfogande när projektledaren kallar till möte. Kan bidra med/mina bästa förmågor: Kunskaper, samarbete, öppenhet, engagemang, erfarenhet, specialpedagogisk kompetens, kontakter med somaliska familjer, tydlighet, struktur, initiativrikedom, driv. 2.2 Ledningen vid deltagande skolor Inställning till projektet: Jag är alltid positiv till extrasatsningar men är mån om att det inte ska vara utpekande för folkgruppen så att det underblåser motsättningar mellan folkgrupper och tycker att man ska vara mycket försiktig med hur man pratar och skriver om det!

6 Min inställning till projektet är att vi tillsammans kommer att göra allt för att lyckas. Att bidra till forskning ställer jag upp på. Vi behöver göra mer tillsammans att verklighetsanknytning forskning som ger bra metoder är ett bra sätt anser jag. Förväntningar: På Trollbacksskolan sker mycket bra när det gäller interkulturalitet, modersmål och satsningar på föräldrakontakter! Vi gör mycket redan men ser att vi saknar somaliska på heltid. Farhiya jobbar hårt och slits mellan skolor! Min förhoppning är att detta kan utökas, Farhiyas tid eller någon mer person! Jag vill få fler föräldrar till skolan och att vi ska kunna fånga in dem i större utsträckning i form av mötesplats! Att ni lyssnar till oss och att tar det vi säger på allvar. Sen är det ett givande och tagande, jag hoppas att våra elever får högre måluppfyllelse och att våra föräldrar får ett större tillit till oss och stannar kvar i vår skola. Krav på projektet: Att det kopplas till alla grupper och ingen ställs utanför! Personalen behöver få känna att det blir en satsning så att det inte blir så att de som redan arbetar hårt förväntas göra mer! Personalsatsning! Trollbackspersonal har gått kurs i Genrepedagogik, en satsning mellan IDA och Mdh och de flesta har läst en del litteratur. Att de pengar som projektet har generat kommer att gagna vår verksamhet på ett eller annat sätt. Vi ställer upp och bidrar till forskningen och för det bör vi få nått i gengäld. Kan bidra med: Idéer- dialog, lokaler, tid på exempelvis föräldraråd Jobbar för ökat förtroende för föräldrar genom att ha fler öppna föräldraråd där vi diskutera skolans verksamhet med våra föräldrar, vad anser de att vi bör göra för att bli bättre. Att få ett bättre samarbeta med modersmålslärarna och ha gemensamma teman(sagor, yrken lekar)och utvecklingssamtal med klass lärarna. Ha läxläsning på fritids för att öka måluppfyllelse. 2.3 Verksamhetschef för grundskolan år F- 5 Inställning till projektet: Positiva och har höga förväntningar. I och med att jag varit delaktig framtagandet av projektet har jag sett ett stort behov av rätta insatser. För får barnen rätt stöd kan de göra underverk

7 Förväntningar: Att ta fram en modell som skolorna kan använda och förhoppningsvis nå lika fina resultat som på S:t Ilians skola Krav på projektet: Att de som är deltagare i projektet gör allt för att leverera. Kan bidra med/mina bästa förmågor Dels utifrån mina erfarenheter som IDA enhetschef och nu som Vc. Som Vc kan jag vara på mina rektorer och lyfta frågan regelbundet. 2.4 Utvecklingsledare i IDA- enheten Inställning till projektet: Jag tycker att med rätt stöd kan barnen komma väldigt lång med sin skolgång. Är väldigt positiv och hoppfull till projektet med stora krav på alla som ska vara involverade i det. Förväntningar: Jag förväntar mig att modellen vi tar fram kan gynna många barn på många skolor. Krav på projektet: Att alla involverade satsar hårt för att kunna hitta de insatserna som verkligen ger resultat. Kan bidra med/mina bästa förmågor Kan bidra med frågor utifrån min erfarenhet som utvecklingsledare inom IDA. 2.5 Barn- och ungdomsnämnden (möte med ordf. och vice ordf.) Barn- och ungdomsnämndens ordförande och vice ordförande anser projektet vara viktigt i Västerås. Ett av målen med projekt att det blir bestående och det är bra att vi politiker får veta vad som görs och syftet med det redan nu. De ville att vi skulle presentera hela projektet för alla i barn- och ungdomsnämnden i höst för att få till en grundlig förankring vilket är avgörande för om projektet ska kunna bli en del av stadens ordinarie verksamhet.

8 2. Problemanalys För att nå fram till de somaliska barnen och stödja deras kunskapsutveckling och känsla av trygghet krävs insatser på flera fronter samtidigt. Ett barn som bara får stöd i skolan, av skolan, med skolarbetet kan förvisso nå en liten bit på vägen mot högre måluppfyllelse, men för att skapa kunskap och trygghet behövs för de somaliska barnen göras insatser med barnets hela tillvaro. Problemet är inte bara barnets förmåga att inhämta kunskaper utan också föräldrars oförmåga att stödja sitt barns skolgång samt skolans oförmåga att ge de somaliska barnen rätt stöd för att nå kunskapskraven i grundskolan. 3.1 Hemmet/föräldrarna Forskning visar att somaliska barn och deras familjer ofta har en hög grad av barnfattigdom och låg socioekonomisk bakgrund vilket påverkar barnens skolprestationer negativt. Dels har föräldrarna ofta kort eller ingen skolutbildning själva, vilket gör att det kan vara svårt att stödja barnens skolgång, både vad gäller förmågan att hjälpa till med t.ex. läxor och av att visa att utbildning är viktigt. Dels lever många somaliska barn i fattigdom med arbetslösa föräldrar som i det nya landet Sverige inte förstår hur landets infrastruktur och (skol- )kultur är ordnad. Det leder till utanförskap, segregation och lägre tro på framtiden. Just föräldrarna och deras förmåga att stötta sitt barns skolgång har stor betydelse för barnets studieresultat. Det gäller såväl svenska som utlandsfödda föräldrar och barn. Den somaliska gruppen föräldrar uppvisar generellt en väldigt låg utbildningsbakgrund, vilket gör att de somaliska barnen får extra lågt stöd. På grund av den korta eller ibland obefintliga skolgången hos de somaliska föräldrarna utgör de heller ingen förebild för sina barn när det gäller att satsa på utbildning. Skolan och lärarna i Somalia har en tydligare pondus och auktoritet än den svenska. Där är skolans och lärarens ord lag. Det är obestridbart och många av de somaliska föräldrarna är osäkra och/eller rädda för att närma sig skolan i Sverige. I Somalia går man inte vidare från en årskurs till nästa förrän man klarat den tidigare. Man kallas också till samtal med läraren då lärandet för barnet INTE fungerar. Där finns inte utvecklingssamtal i den utsträckning det finns i Sverige. Det innebär att en förälder vars barn går vidare från en årskurs till en annan många gånger tror att alla kunskaper är godkända och avklarade från året innan. Och blir man sen kallad till skolan för samtal

9 med läraren uppstår en rädsla av att mitt barn klarar inte skolan eller har gjort något fel. Med anledning av föräldrarnas väldigt viktiga inflytande på och stöd för sina barn väljer vi att också låta detta projekt i stor utsträckning stödja även föräldrarna till barnen. 3.2 Fritid/föreningar En meningsfull och utvecklande fritid är en av de främsta preventiva aktiviteterna för ungdomar även om skolan är i fokus. Skolan är i fokus i vårt projekt, men en meningsfull, aktiv och rik fritid gynnar lärandet. Det visar också forskning. Det är viktigt att dessa ungdomar får prova många olika fritidsaktiviteter och i stor grad blir aktiva i stadens föreningsliv. Även här gäller att få föräldrar att förstå att en meningsfull fritid gynnar barnets välmående. Föräldrar behöver få insikt i hur ett föreningsliv fungerar. Det finns många outtalade insatser som man som förälder till ett barn i en förening tvingas ställa upp på, t.ex. skjutsa, sälja fika, bingolotter, etc och det behöver de somaliska föräldrarna få förståelse för. Om man får det och kan delta i föreningslivet som barn och familj blir tillvaron i föreningen längre för barnet. Och både barn och föräldrar får tillfälle att utöka sitt sociala nätverk vilket också bidrar till känslan av trygghet. Ett problem med dagens föreningsliv är att det ofta kostar mycket pengar för en familj, särskilt om man har många barn, vilket är fallet med de flesta somaliska familjer. Vi kommer att låta barn få testa en mängd olika aktiviteter alldeles gratis med en möjlighet till fast medlemskap i föreningen efter prövoperioden. Inom IDA har vi ett samverkansarrangemang med föreningslivet i Västerås som vi kallar för Try it IDA. Det har sitt nav under två veckor i augusti på Swedbank Park, Rocklunda, i Västerås. Verksamheten Try it IDA innefattar även friluftsdagar gentemot skolor samt 40 veckors verksamhet i föreningslivets ordinarie regi. Ett barn kan alltså prova verksamheten i augusti och sedan få fortsätta efter prövoperioden under resten av året. En dörröppnare in i föreningslivet. 3.3 Skolan Västerås bostadsområden ser relativt olika ut vad gäller befolkningens utbildning, bakgrund, boendeformer och ekonomi. Det skapar också skolor och förskolor som på samma sätt har skilda elevunderlag och därmed olika förutsättningar för att arbeta och

10 stödja barnens lärande. På vissa skolor är andelen med invandrarbakgrund, varav många nyanlända, med föräldrar med låg utbildningsbakgrund kraftigt överrepresenterade. Dessa bakgrundsfaktorer är en mycket viktig förklaring till att skolor på en generell nivå når olika resultat. Trots riktade satsningar genom omfördelning av resurser och ett hårt arbete av personalen når man på många håll lägre resultat, får kämpa med låg attraktivitet och vikande elevunderlag. På sikt kan man se en uppenbar risk att förutsättningarna ytterligare polariseras och en negativ spiral mot en segregerad skola och förskola. Den somaliska gruppen barn utgör en betydande andel av de nyanlända med föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Grundskolan utgör, menar vi, de kritiska åren i när det gäller att fånga in dessa barn för att de med rätt stöd ska kunna nå kunskapskraven i matematik, svenska och engelska. Utan godkända betyg minskar möjligheten att komma in på och klara ett gymnasieprogram avsevärt. Och just gymnasieutbildning är idag nödvändigt för att få inträde till olika t.ex. yrkesutbildningar. Skolans personal är en hårt pressad yrkeskår. De kämpar med att inspirera och lära sina elever de nödvändiga kunskaperna som krävs för att nå godkända betyg. Sammansättningen av lärare i skolorna representerar inte den sammansättning av elever som går i de skolor som ligger i de områdena med stor andel invandrare. Trots stora arbetsinsatser och ett helhjärtat engagemang saknas i många fall full förståelse för hur barnen från bl.a. Somalia tänker, agerar och förstår. Ett barn från Somalia som är nyanlänt kanske för sex månader sedan aldrig gått i skolan, levt i misär, bar på ett vapen och ska nu bära skolböcker och penna. Det är en levnadskonflikt som är svår att överblicka och att stödja på rätt sätt.

11 4. Målanalys 4.1 Syfte Syftet med projektet är att ta fram en modell vilken ska bidra till att minska betydelsen av en låg socioekonomisk bakgrund för barn med utländsk bakgrund att nå kunskapskraven i grundskolan. 4.2 Övergripande mål: Barn i familjer med utländsk och låg socioekonomisk bakgrund får rätt stöd av skola (samhället) för att nå målen i skolan samt tas väl omhand av föreningslivet för att de ska få ingå i gemenskapen med andra i meningsfull sysselsättning på fritiden. 4.3 Huvudmål Stärkta förutsättningar för att föräldrar och skola bättre ska kunna stödja somaliska barn att nå kunskapskraven i grundskolan. 4.4 Delmål 1 Förbättrade studieresultat för de somaliska barnen. Indikator är att av de somaliska barnen ska 51 % av dem nå godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk i juni Verifikationskällor är nationella prov i år 3 samt betyg i år 6, 7, 8 och Delmål 2 En upplevd förbättrad kunskap om svenska samhället, speciellt om skolgången i Sverige och delaktighet i skolan för de somaliska föräldrar. Indikator och verifikationskällor utgörs av enkäter till deltagande föräldrar efter genomförda dialoggrupper. 4.6 Delmål 3 Skolpersonal på de fyra skolorna upplever att de har ökad förståelse och medvetenhet kring somaliska barnens villkor i samhälle och skola. Indikator och verifikationskällor utgörs av enkäter till deltagande personal efter genomförda dialoggrupper.

12 4.7 Delmål 4 Antalet somaliska barn som deltar i föreningsliv och/eller Try it IDA 40 veckor utanför skolan har ökat med 15 % under i till juni Verifikationskällor är de deltagarlistor som finns i try it IDA samt genom att fråga de somaliska barnen/föräldrarna och föreningarna. 4.8 Förväntad prestation: Att två lärcentra körs igång i augusti/september Att vi genomför de övriga planerade aktiviteterna.

13 5. Aktivitetsplan Nedan beskrivs delmål för delmål och vilka aktiviteter som i skrivande stund är planerade att genomföras. De grönmarkerade fälten är de aktiviteter som direkt är kopplade till delmålet och de som är vita är sådana aktiviteter som indirekt påverkar möjligheten att nå delmålet. DELMÅL 1 Förbättrade studieresultat för de somaliska eleverna i sv, ma och eng. Indikator är att minst 51% av de somaliska eleverna(som i juni 2013 inte når målen) kommer att nå minst godkänt, betyg E. Mäts i nationella proven i år 3 samt betyg i år 6,7,8 och 9. SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN AKTIVITETER SKOLA START SLUT 1:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället, t.ex. myndigheter, i stort 1:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 1:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och A,B,C,D enskilt. 1:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D :5 Handledning/coaching och interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i skolorna. 1:6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma med information, stöd och handledning på somaliska A,B,C,D

14 1:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av A,B,C,D erfarenheter 1:8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet :9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 1:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. 1:11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser :12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta. 1:13 Fördjupade dialoggrupper startas A :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de A,B,C,D somaliska barnen 1:16 Interkulturella dialoggrupper med tjejeroch killar startas A,B,C,D :17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN DELMÅL 2 HEM/FÖRÄLDRAR En upplevd förbättrad kunskap om svenska samhället, speciellt om skolgången i Sverige och delaktighet i skolan för de somaliska föräldrarna. Indikator och verifikationskällor utgörs av enkäter till deltagande föräldrar efter genomförda dialoggrupper. AKTIVITETER SKOLA START SLUT 2:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället i stort A,B,C,D

15 2:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 2:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och enskilt. 2:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D, A,B,C,D A,B,C,D :5 Handledning/coaching och interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i skolorna :6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma A,B,C,D med information, stöd och handledning på somaliska. 2:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av erfarenheter A,B,C,D :8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet :9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 2:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. A,B,C,D :11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser :12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra A,B,C,D erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta. 2:13 Fördjupade dialoggrupper startas A,B,C,D :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de somaliska barnen A,B,C,D :16 Interkulturella dialoggrupper med tjejer-och killar startas : 17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation A,B,C,D, :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D

16 DELMÅL 3 SKOLPERSONAL Skolpersonal på de fyra skolorna upplever att de har ökad föståelse och medvetenhet kring somalika barnens vilkor i samhälle och skola SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN AKTIVITETER SKOLA START SLUT 3:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället i stort 3:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 3:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och enskilt. 3:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D A,B,C,D :5 Handledning/coaching och Interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i de skolor som A,B,C,D har somalier. 3:6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma med A,B,C,D information, stöd och handledning på somaliska. 3:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av erfarenheter A,B,C,D :8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet. A,B,C,D :9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 3:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. A,B,C,D :11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser :12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta. 3:13 Fördjupade dialoggrupper startas A,B,C,D :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de somaliska barnen A,B,C,D :16 Interkulturella dialoggrupper med tjejer-och killar startas

17 3:17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D :21 Litteraturseminarium med personal om boken "Greppa språket" A,B,C,D DELMÅL 4 FRITID Öka antalet somaliska barn i föreningslivet och/eller try it IDA med minst 15 % fram till juni 2015 SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN AKTIVITETER SKOLA START SLUT 4:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället i stort 4:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 4:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och enskilt. 4:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D A,B,C,D A,B,C,D :5 Handledning/coaching och Interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i skolorna :6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma med information, stöd och handledning på somaliska. 4:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av erfarenheter 4:8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet. 4:9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 4:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. 4:11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser. 4:12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta A,B,C,D

18 4:13 Fördjupade dialoggrupper startas A,B,C,D :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de somaliska barnen A,B,C,D :16 Interkulturella dialoggrupper med tjejer-och killar startas A,B,C,D :17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation A,B,C,D :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D :21 Dialoggruppen med föreningar (Vägledarna) A,B,C,D

19 6. Resursplanering 6.1 Personal Projektet kommer att drivas operativt av följande personer med olika ansvarsområden. Utöver de som är direkt knutna till projektet kommer det finnas personal på skolorna som kommer att stödja och projektets operativa personer när så behövs. Ifrah Mohamoud Hassan, integrationsassistent IDA 50 % Mooner Hassler, vägledare IDA 60 % Ali Javaheri, vägledare IDA 20 % Omar Abdullahi Farah 50 % Michael Fredqvist, projektledare 80 % Camey Raage 60 % Farhyia Omar Ahmed 60 % Abdilaahi Hassan 20 % Aurora Persson 100 % Denna personalfördelning är utökad jämfört med budget men vi väljer att utöka personalstyrkan med egna medel för att vi bedömer att arbetet kommer att kräva det. 6.2 Projektets styrgrupp Erik Johansson, Verksamhetschef för f- 5- skolorna i Västerås Enhetschef IDA, ännu ej rekryterad (juni 2013) Araceli Garcia de Jansson, utvecklingsledare IDA Maria Lindh, enhetschef centrum för tvåspråkighet Västerås stad/ida Somalisk man Somalisk kvinna Styrgruppens funktioner kommer att vara att: Godkänna projektplanen Ansvara för att projektet går framåt enligt planerna Att styra och prioritera arbetet Verka för ett positiv klimat som banar väg för projekt

20 Stödja projektets uppfyllande av tidsmål, resultat och kostnadsbudget och undanröja hinder Följa upp projektets status och resultat genom projektrapporter Sprida information och kommunicera projektet som helhet för hela Västerås stad Styrgruppsmöten håller möte två gånger per termin. Sammankallande av projektledaren 6.3 Lokaler Lokaler att vara i med de lärcenter vi kommer att starta finns i skolorna. Lokalerna kan komma att behöva utrustas med diverse skolmaterial. I övrigt är vi i skolornas befintliga lokaler.

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ekorren 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ekorren 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ekorren 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS... 5 Ansvarig...

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Kållekärrs förskola Långekärrs

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. ROBERT OLSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 35 78 388 393 Kommunbidrag

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:2016-2017 Grunduppgifter

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-03-31 Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF 2015-160 Christin Ericsson Lina Marcusson Kultur- och fritidsnämnden El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål Förskolan Blåsippan Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Carina

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft Vår förskola Fylld av tillit och växtkraft Tillit känna sitt eget värde våga lita på andra Växtkraft våga vara sig själv ta ansvar ha inflytande erövra kunskaper växa genom utmaningar och erfarenheter

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :23 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :23 1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Vattmyra förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Vattmyra

Läs mer

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Planen upprättad 2016-11-01 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Tillsammans når vi toppen!

Tillsammans når vi toppen! Barn- och utbildningsförvaltningen Tillsammans når vi toppen! Årsredovisning 2015 Astrid Lindgrens skola Årsberättelse 2015 Beskriv kortfattat vilken typ av verksamhet och service ni har till kommuninnevånarna

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2016-02-20 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Granens förskola Österbybruk 2016 för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Samverkan för bästa skola

Samverkan för bästa skola Samverkan för bästa skola Nu genomför vi på Skolverket insatser för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Syftet är att förbättra elevernas resultat och även öka likvärdigheten inom och mellan skolor

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Lösningsfokus i skolan. martin & micke Lösningsfokus i skolan martin & micke Länk till rapporten https://www.facebook.com/groups/losningsfokusiskolan/files/ 16 H HUR? Effekter på olika nivåer Resultat i klassrummet och avseende elever Resultat

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Västanvinden 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer