PROJEKTPLAN FÖR. Förstärkning av kunskap och trygghet för somalier i skolan

Transkript

1 PROJEKTPLAN FÖR Förstärkning av kunskap och trygghet för somalier i skolan Mars 2013 juni 2015

2 Innehåll 1 Omvärldsanalys 2 Intressentanalys 2.1 Projektgruppen/vägledarna som arbetar operativt 2.2 Ledningen vid deltagande skolor 2.3 Verksamhetschef för grundskolan år F Utvecklingsledaren i IDA- enheten 2.5 Barn- och ungdomsnämnden 3 Problemanalys 3.1 Hemmet/föräldrarna 3.2 Fritid/föreningar 3.3 Skolan 4 Målanalys 4.1 Syfte 4.2 Övergripande mål 4.3 Huvudmål 4.4 Delmål Delmål Delmål Delmål Förväntad prestation 5 Aktivitetsplan 6 Resursplanering 6.1 Personal 6.2 Projektets styrgrupp 6.3 Lokaler 6.4 Budget 7 Indikator och verifikationskällor 7.1 Indikatorer för delmål Indikatorer för delmål Indikatorer för delmål 3 8 Riskanalys och riskhantering 9 Analys av antaganden/förutsättningar

3 1. Omvärldsanalys Utgångspunkten i skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig skola. Det finns en väsentlig risk att detta inte kan uppfyllas om trenden med segregerade bostadsområden och skolor fortsätter. Skolan kan inte ensam bryta en bredare samhällsutveckling, men kan vara en utgångspunkt i ett förändringsarbete i bostadsområdena och bli en motor för hållbar social utveckling. I Västmanland har det kommit många nyanlända somaliska barn det senaste året. Kommunerna Västerås, Köping och Fagersta är de kommuner som har tagit emot flest familjer/barn (anhöriginvandring) från Somalia, men fler kommuner har tagit emot många. Det finns ett behov av att lära sig mer om hur vi mest effektivt stödjer barnen så att de når skolans kunskapskrav och inkluderas i svenska samhället. Alternativet är annars ofta utanförskap i samhället med stora risker att hamna i misär, konflikter eller utanför svenska rättssystemet. Det finns behov av kunskaper om modeller för att stödja barnens skolgång. Här kommer MKL Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande att vara med och stötta projektet med följeforskare och sedan hjälpa till med spridningskanaler i Västmanland/Södermanland för den modell vi har för avsikt att arbeta fram. Utifrån ett tidigare projekt drivet av IDA och stött av ESF, En skola för alla, även för våra somalier drog vi flera lärdomar om hur somaliska barn på bästa sätt behövde stöd för att lyckas i skolan. Det visade sig att väldigt bra effekt på lärandet får man om man när man arbetar nära barnets ordinarie miljö - i skolan, hemma och fritiden. Det tidigare projektet fanns i sex månader, men nådde lyckade resultat med sitt sätt att arbeta på kort tid. Vad projektet arbetade med framgångsrikt och som är viktiga erfarenheter till detta nya projekt är att arbeta med en holistisk syn på barnet (se modell nedan). En syn där barnets finns i ett sammanhang där skola, hem och fritid utgör en helhet där alla delar är viktiga att de fungerar för att barnets skolgång ska underlättas.

4 Förälder Barnet Skola Fritid (Modell över IDA:s holistiska syn på barnet och dess miljö) IDA- enheten i Västerås stad fungerar som en brygga mellan skola/förskola och hemmen. IDA startade 2006 som ett projekt för att speciellt arbeta med inkludering, delaktighet och aktiviteter i skolan och förskolan som utgångspunkt. IDA:s målsättning är att höja studieresultaten, höja attraktiviteten för utbildning till elever, ge stöd utifrån ett positivt förhållningssätt till föräldrar i föräldraskapet, till elever och personal, öka förståelsen hos personal för ett interkulturellt synsätt samt sprida ett positivt förhållningssätt. IDA blev en permanentad verksamhet inom kommunen Året efter vann IDA Götapriset som Sveriges bästa kommunala utvecklingsprojekt. På flera platser i Sverige råder just nu stora oroligheter i bostadsområden med hög andel med invandrarbakgrund. Misshandel, kravaller, bränder och allmän förstörelse påverkar svenskt samhälle och politik i allra högsta grad. Vad som är orsak och verkan låter vi vara osagt, men det är en komplex bild som träder fram över situationen i dessa områden. Just dessa bostadsområden präglas av en hög andel invandrare, stor arbetslöshet, flera skolor med mycket låg måluppfyllelse samt känslan av utanförskap i samhället. Behovet av kunskap att på rätt sätt stödja barn och föräldrar för att känna trygghet är efterfrågat, stort och viktigt. En viktig faktor för att inkluderas i svenska samhället är att klara kunskapskraven i skolan och därmed kunna bli antagen till gymnasie- och vidare utbildningar.

5 2. Intressentanalys 2.1 Projektgruppen/vägledarna som arbetar operativt Inställning: Ibland vägledarna som kommer att arbeta med projektet operativt finns en stor optimism kring projektet och en positiv förväntan att vilja göra skillnad. De ser projektet som ett viktigt inslag för somaliska barn för att ge trygghet och kunskap. Vägledarna känner sig motiverade och alla är mycket positiva till att det här är viktigt. Förväntningar: Det är höga förväntningar på att projektet kommer att lyckas. Man är själv villig att satsa hårt på detta och man förväntar sig av målgruppen att barnen lyckas höja sina betyg samt att föräldrarna till barnen själva hittar sina inre krafter att vilja utveckla sig själva (egenmakt). Det finns också förväntningar på att arbetsgruppen tar ansvar och hjälps åt med projektet även i varandras uppgifter om det behövs och att det leder till stor öppenhet och bra samarbetsklimat i arbetsgruppen. Dessutom att detta leder till ett eget lärande för arbetsgruppen så att de fortsätter att utvecklas efter projektet. Krav: Det finns krav på att det ska finnas tillräckliga resurser att göra det vi vill och att var och en av vägledarna gör det som bestäms på våra möten genomförs och att de genomförs enligt tidsplan. Projektledningen vill att samtliga vägledare prioriterar att komma till de möten vi kommer att ha regelbundet samt att styrgruppen finns till förfogande när projektledaren kallar till möte. Kan bidra med/mina bästa förmågor: Kunskaper, samarbete, öppenhet, engagemang, erfarenhet, specialpedagogisk kompetens, kontakter med somaliska familjer, tydlighet, struktur, initiativrikedom, driv. 2.2 Ledningen vid deltagande skolor Inställning till projektet: Jag är alltid positiv till extrasatsningar men är mån om att det inte ska vara utpekande för folkgruppen så att det underblåser motsättningar mellan folkgrupper och tycker att man ska vara mycket försiktig med hur man pratar och skriver om det!

6 Min inställning till projektet är att vi tillsammans kommer att göra allt för att lyckas. Att bidra till forskning ställer jag upp på. Vi behöver göra mer tillsammans att verklighetsanknytning forskning som ger bra metoder är ett bra sätt anser jag. Förväntningar: På Trollbacksskolan sker mycket bra när det gäller interkulturalitet, modersmål och satsningar på föräldrakontakter! Vi gör mycket redan men ser att vi saknar somaliska på heltid. Farhiya jobbar hårt och slits mellan skolor! Min förhoppning är att detta kan utökas, Farhiyas tid eller någon mer person! Jag vill få fler föräldrar till skolan och att vi ska kunna fånga in dem i större utsträckning i form av mötesplats! Att ni lyssnar till oss och att tar det vi säger på allvar. Sen är det ett givande och tagande, jag hoppas att våra elever får högre måluppfyllelse och att våra föräldrar får ett större tillit till oss och stannar kvar i vår skola. Krav på projektet: Att det kopplas till alla grupper och ingen ställs utanför! Personalen behöver få känna att det blir en satsning så att det inte blir så att de som redan arbetar hårt förväntas göra mer! Personalsatsning! Trollbackspersonal har gått kurs i Genrepedagogik, en satsning mellan IDA och Mdh och de flesta har läst en del litteratur. Att de pengar som projektet har generat kommer att gagna vår verksamhet på ett eller annat sätt. Vi ställer upp och bidrar till forskningen och för det bör vi få nått i gengäld. Kan bidra med: Idéer- dialog, lokaler, tid på exempelvis föräldraråd Jobbar för ökat förtroende för föräldrar genom att ha fler öppna föräldraråd där vi diskutera skolans verksamhet med våra föräldrar, vad anser de att vi bör göra för att bli bättre. Att få ett bättre samarbeta med modersmålslärarna och ha gemensamma teman(sagor, yrken lekar)och utvecklingssamtal med klass lärarna. Ha läxläsning på fritids för att öka måluppfyllelse. 2.3 Verksamhetschef för grundskolan år F- 5 Inställning till projektet: Positiva och har höga förväntningar. I och med att jag varit delaktig framtagandet av projektet har jag sett ett stort behov av rätta insatser. För får barnen rätt stöd kan de göra underverk

7 Förväntningar: Att ta fram en modell som skolorna kan använda och förhoppningsvis nå lika fina resultat som på S:t Ilians skola Krav på projektet: Att de som är deltagare i projektet gör allt för att leverera. Kan bidra med/mina bästa förmågor Dels utifrån mina erfarenheter som IDA enhetschef och nu som Vc. Som Vc kan jag vara på mina rektorer och lyfta frågan regelbundet. 2.4 Utvecklingsledare i IDA- enheten Inställning till projektet: Jag tycker att med rätt stöd kan barnen komma väldigt lång med sin skolgång. Är väldigt positiv och hoppfull till projektet med stora krav på alla som ska vara involverade i det. Förväntningar: Jag förväntar mig att modellen vi tar fram kan gynna många barn på många skolor. Krav på projektet: Att alla involverade satsar hårt för att kunna hitta de insatserna som verkligen ger resultat. Kan bidra med/mina bästa förmågor Kan bidra med frågor utifrån min erfarenhet som utvecklingsledare inom IDA. 2.5 Barn- och ungdomsnämnden (möte med ordf. och vice ordf.) Barn- och ungdomsnämndens ordförande och vice ordförande anser projektet vara viktigt i Västerås. Ett av målen med projekt att det blir bestående och det är bra att vi politiker får veta vad som görs och syftet med det redan nu. De ville att vi skulle presentera hela projektet för alla i barn- och ungdomsnämnden i höst för att få till en grundlig förankring vilket är avgörande för om projektet ska kunna bli en del av stadens ordinarie verksamhet.

8 2. Problemanalys För att nå fram till de somaliska barnen och stödja deras kunskapsutveckling och känsla av trygghet krävs insatser på flera fronter samtidigt. Ett barn som bara får stöd i skolan, av skolan, med skolarbetet kan förvisso nå en liten bit på vägen mot högre måluppfyllelse, men för att skapa kunskap och trygghet behövs för de somaliska barnen göras insatser med barnets hela tillvaro. Problemet är inte bara barnets förmåga att inhämta kunskaper utan också föräldrars oförmåga att stödja sitt barns skolgång samt skolans oförmåga att ge de somaliska barnen rätt stöd för att nå kunskapskraven i grundskolan. 3.1 Hemmet/föräldrarna Forskning visar att somaliska barn och deras familjer ofta har en hög grad av barnfattigdom och låg socioekonomisk bakgrund vilket påverkar barnens skolprestationer negativt. Dels har föräldrarna ofta kort eller ingen skolutbildning själva, vilket gör att det kan vara svårt att stödja barnens skolgång, både vad gäller förmågan att hjälpa till med t.ex. läxor och av att visa att utbildning är viktigt. Dels lever många somaliska barn i fattigdom med arbetslösa föräldrar som i det nya landet Sverige inte förstår hur landets infrastruktur och (skol- )kultur är ordnad. Det leder till utanförskap, segregation och lägre tro på framtiden. Just föräldrarna och deras förmåga att stötta sitt barns skolgång har stor betydelse för barnets studieresultat. Det gäller såväl svenska som utlandsfödda föräldrar och barn. Den somaliska gruppen föräldrar uppvisar generellt en väldigt låg utbildningsbakgrund, vilket gör att de somaliska barnen får extra lågt stöd. På grund av den korta eller ibland obefintliga skolgången hos de somaliska föräldrarna utgör de heller ingen förebild för sina barn när det gäller att satsa på utbildning. Skolan och lärarna i Somalia har en tydligare pondus och auktoritet än den svenska. Där är skolans och lärarens ord lag. Det är obestridbart och många av de somaliska föräldrarna är osäkra och/eller rädda för att närma sig skolan i Sverige. I Somalia går man inte vidare från en årskurs till nästa förrän man klarat den tidigare. Man kallas också till samtal med läraren då lärandet för barnet INTE fungerar. Där finns inte utvecklingssamtal i den utsträckning det finns i Sverige. Det innebär att en förälder vars barn går vidare från en årskurs till en annan många gånger tror att alla kunskaper är godkända och avklarade från året innan. Och blir man sen kallad till skolan för samtal

9 med läraren uppstår en rädsla av att mitt barn klarar inte skolan eller har gjort något fel. Med anledning av föräldrarnas väldigt viktiga inflytande på och stöd för sina barn väljer vi att också låta detta projekt i stor utsträckning stödja även föräldrarna till barnen. 3.2 Fritid/föreningar En meningsfull och utvecklande fritid är en av de främsta preventiva aktiviteterna för ungdomar även om skolan är i fokus. Skolan är i fokus i vårt projekt, men en meningsfull, aktiv och rik fritid gynnar lärandet. Det visar också forskning. Det är viktigt att dessa ungdomar får prova många olika fritidsaktiviteter och i stor grad blir aktiva i stadens föreningsliv. Även här gäller att få föräldrar att förstå att en meningsfull fritid gynnar barnets välmående. Föräldrar behöver få insikt i hur ett föreningsliv fungerar. Det finns många outtalade insatser som man som förälder till ett barn i en förening tvingas ställa upp på, t.ex. skjutsa, sälja fika, bingolotter, etc och det behöver de somaliska föräldrarna få förståelse för. Om man får det och kan delta i föreningslivet som barn och familj blir tillvaron i föreningen längre för barnet. Och både barn och föräldrar får tillfälle att utöka sitt sociala nätverk vilket också bidrar till känslan av trygghet. Ett problem med dagens föreningsliv är att det ofta kostar mycket pengar för en familj, särskilt om man har många barn, vilket är fallet med de flesta somaliska familjer. Vi kommer att låta barn få testa en mängd olika aktiviteter alldeles gratis med en möjlighet till fast medlemskap i föreningen efter prövoperioden. Inom IDA har vi ett samverkansarrangemang med föreningslivet i Västerås som vi kallar för Try it IDA. Det har sitt nav under två veckor i augusti på Swedbank Park, Rocklunda, i Västerås. Verksamheten Try it IDA innefattar även friluftsdagar gentemot skolor samt 40 veckors verksamhet i föreningslivets ordinarie regi. Ett barn kan alltså prova verksamheten i augusti och sedan få fortsätta efter prövoperioden under resten av året. En dörröppnare in i föreningslivet. 3.3 Skolan Västerås bostadsområden ser relativt olika ut vad gäller befolkningens utbildning, bakgrund, boendeformer och ekonomi. Det skapar också skolor och förskolor som på samma sätt har skilda elevunderlag och därmed olika förutsättningar för att arbeta och

10 stödja barnens lärande. På vissa skolor är andelen med invandrarbakgrund, varav många nyanlända, med föräldrar med låg utbildningsbakgrund kraftigt överrepresenterade. Dessa bakgrundsfaktorer är en mycket viktig förklaring till att skolor på en generell nivå når olika resultat. Trots riktade satsningar genom omfördelning av resurser och ett hårt arbete av personalen når man på många håll lägre resultat, får kämpa med låg attraktivitet och vikande elevunderlag. På sikt kan man se en uppenbar risk att förutsättningarna ytterligare polariseras och en negativ spiral mot en segregerad skola och förskola. Den somaliska gruppen barn utgör en betydande andel av de nyanlända med föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Grundskolan utgör, menar vi, de kritiska åren i när det gäller att fånga in dessa barn för att de med rätt stöd ska kunna nå kunskapskraven i matematik, svenska och engelska. Utan godkända betyg minskar möjligheten att komma in på och klara ett gymnasieprogram avsevärt. Och just gymnasieutbildning är idag nödvändigt för att få inträde till olika t.ex. yrkesutbildningar. Skolans personal är en hårt pressad yrkeskår. De kämpar med att inspirera och lära sina elever de nödvändiga kunskaperna som krävs för att nå godkända betyg. Sammansättningen av lärare i skolorna representerar inte den sammansättning av elever som går i de skolor som ligger i de områdena med stor andel invandrare. Trots stora arbetsinsatser och ett helhjärtat engagemang saknas i många fall full förståelse för hur barnen från bl.a. Somalia tänker, agerar och förstår. Ett barn från Somalia som är nyanlänt kanske för sex månader sedan aldrig gått i skolan, levt i misär, bar på ett vapen och ska nu bära skolböcker och penna. Det är en levnadskonflikt som är svår att överblicka och att stödja på rätt sätt.

11 4. Målanalys 4.1 Syfte Syftet med projektet är att ta fram en modell vilken ska bidra till att minska betydelsen av en låg socioekonomisk bakgrund för barn med utländsk bakgrund att nå kunskapskraven i grundskolan. 4.2 Övergripande mål: Barn i familjer med utländsk och låg socioekonomisk bakgrund får rätt stöd av skola (samhället) för att nå målen i skolan samt tas väl omhand av föreningslivet för att de ska få ingå i gemenskapen med andra i meningsfull sysselsättning på fritiden. 4.3 Huvudmål Stärkta förutsättningar för att föräldrar och skola bättre ska kunna stödja somaliska barn att nå kunskapskraven i grundskolan. 4.4 Delmål 1 Förbättrade studieresultat för de somaliska barnen. Indikator är att av de somaliska barnen ska 51 % av dem nå godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk i juni Verifikationskällor är nationella prov i år 3 samt betyg i år 6, 7, 8 och Delmål 2 En upplevd förbättrad kunskap om svenska samhället, speciellt om skolgången i Sverige och delaktighet i skolan för de somaliska föräldrar. Indikator och verifikationskällor utgörs av enkäter till deltagande föräldrar efter genomförda dialoggrupper. 4.6 Delmål 3 Skolpersonal på de fyra skolorna upplever att de har ökad förståelse och medvetenhet kring somaliska barnens villkor i samhälle och skola. Indikator och verifikationskällor utgörs av enkäter till deltagande personal efter genomförda dialoggrupper.

12 4.7 Delmål 4 Antalet somaliska barn som deltar i föreningsliv och/eller Try it IDA 40 veckor utanför skolan har ökat med 15 % under i till juni Verifikationskällor är de deltagarlistor som finns i try it IDA samt genom att fråga de somaliska barnen/föräldrarna och föreningarna. 4.8 Förväntad prestation: Att två lärcentra körs igång i augusti/september Att vi genomför de övriga planerade aktiviteterna.

13 5. Aktivitetsplan Nedan beskrivs delmål för delmål och vilka aktiviteter som i skrivande stund är planerade att genomföras. De grönmarkerade fälten är de aktiviteter som direkt är kopplade till delmålet och de som är vita är sådana aktiviteter som indirekt påverkar möjligheten att nå delmålet. DELMÅL 1 Förbättrade studieresultat för de somaliska eleverna i sv, ma och eng. Indikator är att minst 51% av de somaliska eleverna(som i juni 2013 inte når målen) kommer att nå minst godkänt, betyg E. Mäts i nationella proven i år 3 samt betyg i år 6,7,8 och 9. SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN AKTIVITETER SKOLA START SLUT 1:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället, t.ex. myndigheter, i stort 1:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 1:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och A,B,C,D enskilt. 1:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D :5 Handledning/coaching och interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i skolorna. 1:6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma med information, stöd och handledning på somaliska A,B,C,D

14 1:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av A,B,C,D erfarenheter 1:8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet :9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 1:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. 1:11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser :12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta. 1:13 Fördjupade dialoggrupper startas A :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de A,B,C,D somaliska barnen 1:16 Interkulturella dialoggrupper med tjejeroch killar startas A,B,C,D :17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN DELMÅL 2 HEM/FÖRÄLDRAR En upplevd förbättrad kunskap om svenska samhället, speciellt om skolgången i Sverige och delaktighet i skolan för de somaliska föräldrarna. Indikator och verifikationskällor utgörs av enkäter till deltagande föräldrar efter genomförda dialoggrupper. AKTIVITETER SKOLA START SLUT 2:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället i stort A,B,C,D

15 2:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 2:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och enskilt. 2:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D, A,B,C,D A,B,C,D :5 Handledning/coaching och interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i skolorna :6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma A,B,C,D med information, stöd och handledning på somaliska. 2:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av erfarenheter A,B,C,D :8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet :9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 2:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. A,B,C,D :11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser :12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra A,B,C,D erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta. 2:13 Fördjupade dialoggrupper startas A,B,C,D :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de somaliska barnen A,B,C,D :16 Interkulturella dialoggrupper med tjejer-och killar startas : 17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation A,B,C,D, :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D

16 DELMÅL 3 SKOLPERSONAL Skolpersonal på de fyra skolorna upplever att de har ökad föståelse och medvetenhet kring somalika barnens vilkor i samhälle och skola SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN AKTIVITETER SKOLA START SLUT 3:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället i stort 3:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 3:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och enskilt. 3:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D A,B,C,D :5 Handledning/coaching och Interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i de skolor som A,B,C,D har somalier. 3:6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma med A,B,C,D information, stöd och handledning på somaliska. 3:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av erfarenheter A,B,C,D :8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet. A,B,C,D :9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 3:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. A,B,C,D :11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser :12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta. 3:13 Fördjupade dialoggrupper startas A,B,C,D :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de somaliska barnen A,B,C,D :16 Interkulturella dialoggrupper med tjejer-och killar startas

17 3:17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D :21 Litteraturseminarium med personal om boken "Greppa språket" A,B,C,D DELMÅL 4 FRITID Öka antalet somaliska barn i föreningslivet och/eller try it IDA med minst 15 % fram till juni 2015 SKOLOR A BÄCKBYSKOLAN B NYBBYGESKOLAN C TROLLBACKESKOLAN D VALLBYSKOLAN AKTIVITETER SKOLA START SLUT 4:1 Regelbundna föräldramöten på somaliska Detta för att skapa en bra föräldrakontakt samt att öka förståelsen för svenska skolsystemet och svenska samhället i stort 4:2 Föräldrautbildning t.ex. KOMET (Kommunikationsmetod)/ABC kommer att fortsätta erbjudas på somaliska. 4:3 Stöd och vägledning, för somaliska elever (i klassrum och läxhjälp) i grupp och enskilt. 4:4 Daglig kommunikation med skola och förälder. A,B,C,D A,B,C,D A,B,C,D :5 Handledning/coaching och Interkulturell dialoggrupp till personal som verkar i skolorna :6 Vägledarna är med på utvecklingssamtal tillsammans med undervisare lärare. De ska inte agera som vanliga tolkar utan att kunna komma med information, stöd och handledning på somaliska. 4:7 Interkulturella dialoggrupper med föräldrar. En mötesplats/arena för utbyte av erfarenheter 4:8 Handledning i lösningsfokuserat handlingssätt till personal för projektet. 4:9 Uppföljning och utvärdering kommer att göras kontinuerligt efter varje insats. Ytterligare kommer att sammanställas i en extern utvärdering efter projektet är slut. 4:10 Föreläsningar med personer som har stor erfarenhet med somaliska elever 1ggr per år. 4:11 Spridning av erfarenheter inom och utom Sveriges gränser. 4:12 Kontinuerlig dokumentation av våra erfarenheter, för att möjliggöra en spridning av våra erfarenheter även efter projektet. En följeforskare är kopplad till detta A,B,C,D

18 4:13 Fördjupade dialoggrupper startas A,B,C,D :14 Två lärcenter startas med olika aktiviteter A,B :15 Dagligt stöd och vägledning till lärare för deras relation och arbete med de somaliska barnen A,B,C,D :16 Interkulturella dialoggrupper med tjejer-och killar startas A,B,C,D :17 Spridningskonferenser :18 Planering, rekrytering och upptakt av projektet :19 Try IDA, föreningsinformation A,B,C,D :20 Dialoggrupp om Att vara förälder i Sverige A,B,C,D :21 Dialoggruppen med föreningar (Vägledarna) A,B,C,D

19 6. Resursplanering 6.1 Personal Projektet kommer att drivas operativt av följande personer med olika ansvarsområden. Utöver de som är direkt knutna till projektet kommer det finnas personal på skolorna som kommer att stödja och projektets operativa personer när så behövs. Ifrah Mohamoud Hassan, integrationsassistent IDA 50 % Mooner Hassler, vägledare IDA 60 % Ali Javaheri, vägledare IDA 20 % Omar Abdullahi Farah 50 % Michael Fredqvist, projektledare 80 % Camey Raage 60 % Farhyia Omar Ahmed 60 % Abdilaahi Hassan 20 % Aurora Persson 100 % Denna personalfördelning är utökad jämfört med budget men vi väljer att utöka personalstyrkan med egna medel för att vi bedömer att arbetet kommer att kräva det. 6.2 Projektets styrgrupp Erik Johansson, Verksamhetschef för f- 5- skolorna i Västerås Enhetschef IDA, ännu ej rekryterad (juni 2013) Araceli Garcia de Jansson, utvecklingsledare IDA Maria Lindh, enhetschef centrum för tvåspråkighet Västerås stad/ida Somalisk man Somalisk kvinna Styrgruppens funktioner kommer att vara att: Godkänna projektplanen Ansvara för att projektet går framåt enligt planerna Att styra och prioritera arbetet Verka för ett positiv klimat som banar väg för projekt

20 Stödja projektets uppfyllande av tidsmål, resultat och kostnadsbudget och undanröja hinder Följa upp projektets status och resultat genom projektrapporter Sprida information och kommunicera projektet som helhet för hela Västerås stad Styrgruppsmöten håller möte två gånger per termin. Sammankallande av projektledaren 6.3 Lokaler Lokaler att vara i med de lärcenter vi kommer att starta finns i skolorna. Lokalerna kan komma att behöva utrustas med diverse skolmaterial. I övrigt är vi i skolornas befintliga lokaler.