Stärkande kultur Samverkansprojekt hösten 2004 våren 2007 Slutrapport

Transkript

1 Stärkande kultur Samverkansprojekt hösten 2004 våren 2007 Slutrapport Birgitta Ekeberg musikterapeut Paula Eriksson folkhälsoplanerare

2 FÖRORD Det är inte ofta man stöter på en verksamhet eller ett projekt där alla inblandade är positivt berörda. Men så är det med Stärkande Kultur. Jag har i uppdraget som utvärderare haft förmånen att följa projektet under det senaste året. Och jag hoppas att den positiva kraft och glädje jag har mött hos patienter, anhöriga, personal och musiker ska märkas även i slutrapporten. Lena Hugo Johansson 2

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Stärkande Kultur initierades av länsmusikchefen på Smålands Musik och Teater, och musikterapeuten på psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, som senare även blev projektledare augusti Stärkande Kultur är ett samverkansprojekt mellan Landstinget i Jönköpings län och Jönköpings kommun, Per Brahe gymnasiet, Södra Vätterbygdens folkhögskola (SVF), Institutet för tro och musik (ITM) och enskilda musiker. Bidragsgivare har varit Landstinget i Jönköpings län genom utbildnings- och kulturdelegationen och Jönköpings sjukvårdsområde samt Jönköpings kommun. Målgruppen är människor med psykiska och/eller fysiska funktionshinder i åldern 20 till 65 år och människor i den palliativa vården. Målet med Stärkande kultur är att öka tillgängligheten så att alla, oberoende av funktionshinder, ska få del av kulturens stärkande, behandlande och rehabiliterande effekter och därmed få förbättrad livskvalitet. Syftet var att under projekttiden bygga upp fungerande nätverk/modell och utveckla samverkan mellan personal inom offentlig sektor, kulturaktörer och studenter med kulturinriktning. Ett syfte var även att ge de studenter som ingår i projektet en ökad kunskap och förståelse om alternativa sätt att arbeta med kultur. Projektets verksamhet har bestått av fem delar; Musikcafé, Spela med, Sjunga med, Beställa musikupplevelse och Foajémusik. Dokumentation har gjorts under hela projekttiden genom enkäter till aktörer, deltagare och personal samt dagboksanteckningar på Ekhagens gästhem. Underlag för utvärderingen är även intervjuer med deltagare, anhöriga, aktörer och personal under våren 2006 och våren Delar av intervjuerna har filmats och blivit DVD-film. Resultatet Musikcaféerna har skapat en gemenskap mellan åhörare och musiker, och gett deltagarna möjlighet att delta utifrån egna villkor. Enkätsvaren visar tydligt att deltagarna blivit positivt berörda och glada av musikcaféerna. Majoriteten har dessutom påverkats att besöka andra kulturevenemang. Studenterna som ingått i projektet har vuxit musikaliskt och som människor i mötet med målgruppen. Förväntningarna på verksamheten Spela med var bland annat bruten isolering, stärkt självkänsla och att deltagarna hittar en plats för gemenskap. Av deltagares och anhörigas kommentarer och enkätsvar samt av deltagarnas utveckling, glädje och engagemang i spelningarna, framgår att förväntningarna till stor del har uppfyllts. Det är inte enbart spelningarna som varit positiva för deltagarna utan verksamheten har haft långt mer positiva effekter på deltagarnas vardag. Deltagarna har haft något att se fram emot och de har fått möjlighet att hålla på med något de är bra på, vilket stärkt deras friska sida och självkänsla. Det har även betytt mycket att få ingå i en gemenskap där man behövs och är saknad om man inte kommer. Förväntade resultat på verksamheten Sjunga med var bland annat att förebygga/bryta isolering, utforma verksamheten så att deltagarna känner delaktighet och gemenskap och vågar uttrycka sig utifrån var och ens förutsättningar. Förhoppningen var att detta skulle bidra till ökad livskvalitet och stärkt identitet. Enkätsvaren och kommentarerna från deltagare, ledare och personal visar att deltagarna i hög grad vågat uttrycka sig i sången och att de anser 3

4 att verksamheten påverkat deras livstillfredställelse positivt. Det framkommer även att verksamheten har haft en viktig social funktion. Utvärderingen visar vidare att Beställa musikupplevelse har varit uppskattat av de patienter som önskat en spelning, och av de musiker/elever som genomfört dem. Det framkommer även att det är en speciell och utlämnande situation både för musiker och patienter, med en närhet som både kan skrämma och stärka. Samtliga musiker har uttryckt nervositet och osäkerhet inför spelningarna, men att de trots det anser att det kunnat förmedla glädje genom musiken. 90 procent av aktörerna är tacksamma för spelningen och kan tänka sig att göra det igen. Foajéspelningarna på Länssjukhuset Ryhov var initialt planerade som marknadsföring för projektet, men fick så positiv respons att de utvecklades till att bli en återkommande verksamhet. De förbipasserande uppger att spelningarna förmedlar glädje, bidrar till ett lugnare tempo samt skapar möten och kontakt mellan människor i foajén. Stärkande kultur har drivits framåt av projektgruppen som varit nyckelpersoner med stort personligt intresse och insikt om musikens betydelse i vården. Drivkraften hos var och en har varit en förutsättning för projektets utveckling. Detsamma gäller lärarna på de inblandade skolorna. Under projekttiden har verksamheten på de olika avdelningarna till stor del varit beroende av de enskilda gruppmedlemmarna och deras engagemang. På grund av knappa resurser har en del arbete gjorts utan ersättning och på ledig tid. Det har blivit tydligt att arbetsbelastningen i det ordinarie arbetet i kombination med det administrativa logistikarbetet mellan alla inblandade i projektet, förutsätter att det finns en samordningsansvarig person, en spindel i nätet, för att allt ska fungera och utvecklas. För deltagarna i projektgruppen har Stärkande Kultur bidragit till mycket glädje dels genom egen upplevelse men även genom att se de positiva upplevelser musiken gett till deltagande patienter och anhöriga. Förhoppningen är nu att projektets positiva effekter och den organisation som byggts upp kan bidra till att de olika delarna i projektet kan implementeras i den ordinarie verksamheten. Slutsatser Levande musik, i form av musikcafeér på avdelningen skapar glädje, kontakt och förväntan hos patienter, anhöriga och personal. Dessutom ger det gemensamma upplevelser att samtala om. Det leder till positivare arbetsmiljö för personalen, och skapar ett sammanhang för gemenskap för alla. Att sjunga eller spela med andra människor i samma sjukdomssituation bidrar till en avslappnad gemenskap, och ökar känslan av delaktighet. Musiken stärker det friska och påverkar både rehabiliteringen och vardagen generellt positivt. Att erbjuda önskemusik i livets slutskede har lett till en höjd livskvalité hos beställaren. 4

5 Levande musik i foajé/väntrum är välkomnande och skapar ett lugnare tempo och en harmonisk miljö, vilket bl a leder till mindre stressade patienter/anhöriga/personal. Studenterna/musikerna har i mötet med målgruppen tvingats släppa fokus på sig själva och sitt framförande. Det har lett till större förståelse för andra, och insikter om att musiken skapar glädje och kommunikation. För att driva projektet/verksamheten behövs en spindel i nätet med ansvar för utveckling av kontakter och logistiken mellan patienter/brukare vårdavdelningar/öppenvård musiker och skolor. 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 7 Bakgrund 7 Processen 8 RESULTATREDOVISNING 8 RESULTAT MUSIKCAFÉ 9 Enkäter deltagare 9 Dagboksanteckningar, patienter Ekhagens gästhem 10 Enkäter personal 11 Intervjuer och kommentarer 11 Enkäter/intervjuer aktörer 14 Intervjuer lärare 15 Sammanfattning 16 RESULTAT SPELA MED 16 Enkäter deltagare 17 Kommentarer verksamhetsansvarig 18 Intervju deltagare och anhörig 18 Sammanfattning 19 RESULTAT SJUNGA MED 19 Enkäter deltagare 20 Dagboksanteckningar 22 Sammanfattning 22 RESULTAT BESTÄLLA MUSIKUPPLEVELSE 22 Kommentarer/intervjuer/enkäter 23 Beställning hösten Beställning hösten intervjuer 23 Kommentarer aktörer och personal 23 Sammanfattning 24 RESULTAT FOAJÉSPELNING 25 Enkäter, övriga kommentarer 25 Intervju aktör 25 Sammanfattning 25 REFERENSER 26 BILAGOR Projektgruppens deltagare Bil. 1 Tidslinjen Bil. 2 Dagboksanteckningar Bil. 3 6

7 INLEDNING När var du på en konsert senast? En kabaré, teaterföreställning eller dansuppvisning? När sjöng eller spelade du tillsammans med andra? Och hur mådde du efter det? Ledande frågor, javisst. För svaret är så givet. Vi mår bra av musik! Alla former av kultur berör oss och berikar oss som människor, även långt efter att tonerna tystnat och ridån har gått ner. Redan de gamla grekerna visste att använda kulturen i stärkande och rehabiliterande syfte. Ett exempel är det medicinska centret i Epidauros (600 f Kr) som Even Ruud berättar om i sin bok Varma ögonblick - om musik, hälsa och livskvalitet (1) Där fanns vid sidan av lokaler för behandling även tempel, bibliotek, konsertsal, teater och idrottsarenor. Den bärande tanken var att det är nödvändigt att stärka sin själ med kulturella aktiviteter för att bevara och behandla sin hälsa. Nutida forskning bekräftar detta. I studier har det bland annat framkommit att vi höjer vårt lugn och ro-hormon oxytocin genom att utöva sång (2), att lyssna till sång sänker det skadliga stresshormonet kortisol (3). Vidare har man sett att musik minskar smärta och oro vid förlossning (4), och ökar sömnkvalitet efter operation (5). Studier har även påvisat att musik minskar oro och sorg vid cancer (6), och minskar smärta vid omläggning av brännskadade (7) för att nämna några studerade effekter. Bakgrund I dagens samhälle kan inte alla ta del av de kulturevenemang som erbjuds. För de människor som är begränsade av sjukdom eller handikapp är steget stort, och inte sällan för stort, för att kunna ta del av det allmänna utbudet. För att öka tillgängligheten så att alla, oberoende funktionshinder, ska få del av kulturens stärkande, behandlande och rehabiliterande effekter och därmed få en förbättrad livskvalitet startades projektet Stärkande kultur. Projektet initierades av länsmusikchefen på Smålands Musik och Teater, och musikterapeuten på psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, som blev projektledare vid starten i augusti Stärkande Kultur har varit ett samverkansprojekt mellan Landstinget i Jönköpings län, Jönköpings kommun, Per Brahe gymnasiet, Södra Vätterbygdens folkhögskola (SVF), Institutet för tro och musik (ITM) och enskilda musiker. Bidragsgivare har varit Landstinget i Jönköpings län genom utbildnings- och kulturdelegationen och Jönköpings sjukvårdsområde samt Jönköpings kommun. Projektgruppens deltagare se bil. 1. Målgruppen var människor med psykiska och/eller fysiska funktionshinder i åldern 20 till 65 år och människor i den palliativa vården. Målet med Stärkande kultur var att öka tillgängligheten så att alla, oberoende av funktionshinder, ska få del av kulturens stärkande, behandlande och rehabiliterande effekter och därmed få förbättrad livskvalitet. Ett syfte var att under projekttiden bygga upp fungerande nätverk/modell och utveckla samverkan mellan kulturaktörer, personal inom offentlig sektor och studenter med kulturinriktning. Ett annat syfte var att ge de studenter som ingår i projektet en ökad kunskap och förståelse om alternativa sätt att använda kultur, genom att spela och sjunga för människor de annars inte möter. Projektets verksamhet har bestått av fem delar; Musikcafé, Spela med, Sjunga med, Beställa musikupplevelse och Foajémusik. 7

8 Processen Den ursprungliga projektgruppen bildades i maj 2003, och bestod av 11 personer. När målgruppen för projektet avgränsades till personer med psykiska och/eller fysiska funktionshinder i åldern 20 till 65 år, samt personer i palliativ vård, fick projektgruppen en konstellation bestående av 8 engagerade deltagare från; Landstinget i Jönköpings län (Psykiatrin, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Folkhälsoavdelningen ) och Jönköpings kommun (Psykiatrin, dagcenter Husaren, Ekhagens gästhem). Utifrån den specificerade målgruppen utformade projektgruppen de olika verksamheterna; Musikcafé, Spela med, Sjunga med, Beställa musikupplevelse och Foajémusik på Ryhov. Gruppens deltagare höll i kontakterna med respektive områdeschef och medarbetare. Deras entusiasm lade grunden för det fortsatta arbetet långt innan projektet fick klartecken. Eleverna från Per Brahegymnasiet hade möjlighet att delta som aktörer i Stärkande kultur genom att välja det som sitt projektarbete och delta på schemalagd projekttid. Majoriteten av deltagarna i projektgruppen har kunnat delta på sin arbetstid. Marknadsföring och förankring på ledningsnivå har skett parallellt med det övriga arbetet. Projektgruppen har haft regelbundna möten en gång i månaden och har under projekttiden träffats vid 40 tillfällen. Processen i projektet redovisas även genom tidslinjen i bilaga 2. Stärkande kultur har drivits framåt av projektgruppen som varit nyckelpersoner med stort personligt intresse och insikt om musikens betydelse i vården. Drivkraften hos var och en har varit en förutsättning för projektets utveckling. Detsamma gäller lärarna på de inblandade skolorna. Under projekttiden har verksamheten på de olika avdelningarna till stor del varit beroende av de enskilda gruppmedlemmarna och deras engagemang. På grund av knappa resurser har en del arbete gjorts utan ersättning och på ledig tid. Det har blivit tydligt att arbetsbelastningen i det ordinarie arbetet i kombination med det administrativa logistikarbetet mellan alla inblandade i projektet, förutsätter att det finns en samordningsansvarig person, en spindel i nätet, för att allt ska fungera och utvecklas. För deltagarna i projektgruppen har Stärkande Kultur bidragit till mycket glädje dels genom egen upplevelse men även genom att se de positiva upplevelser musiken gett till deltagande patienter och anhöriga. Förhoppningen är nu att projektets positiva effekter och den organisation som byggts upp kan bidra till att de olika delarna i projektet kan implementeras i den ordinarie verksamheten. RESULTATREDOVISNING Underlag för utvärderingen har varit enkäter, intervjuer och dagboksanteckningar. Enkäter har delats ut till deltagare, aktörer och personal under hela projekttiden. Intervjuer har gjorts med deltagare, anhöriga, aktörer och personal under våren 2006 och våren Delar av intervjuerna har filmats och ligger till grund för en DVD-film som har producerats. Dagboksanteckningar fördes på Ekhagens gästhem. 8

9 RESULTAT MUSIKCAFÈ Musikcaféerna är den verksamhetsgren i projektet som förmedlat kulturupplevelser till flest åhörare. Syfte och mål var ökad tillgänglighet av kulturupplevelser, gemenskap och ökad livskvalitet. Dagcenter Husaren, Ekhagens gästhem och Rehabiliteringsmedicinska kliniken har fått musikcaféer i genomsnitt en gång i månaden under hela projekttiden, med ett upplägg på cirka 45 minuter musik och en gemensam fika efteråt. Våren 2005 tillkom avdelningar inom Psykiatriska kliniken. Våren 2006 erbjöds Onkologkliniken på Ryhov samt gruppboendet Torpleden under två månader ett musikcafé per vecka tack vare musiker som ställde upp utan ersättning. Under våren 2007 genomfördes tre musikcaféer mot betalning på Onkologavdelning. Fram till hade 193 musikcaféer genomförts. Av dessa 193 var fem gemensamma konserter som genomförts en gång per termin. Konserterna har besökts av patienter på Rehabiliteringsmedicinska kliniken och dagcenter Husaren. Enkäter deltagare gällande musikcafé Enkäter har delats ut till deltagare och aktörer vid varje speltillfälle. Totalt 501 enkäter har lämnats in Majoriteten av deltagarna (79%) instämmer i påståendet jag känner mig gladare efter att ha varit på ett musikcafé (Figur 1). Figur 1. Upplevelser hos deltagare. Jag känner mig gladare efter att ha varit på ett musikcafé % Instämmer Instämmer delvis Instämmer inte Läsåret 2004/2005, 155 svarande. Inför höstterminen 2005 gjordes en omarbetning av enkäterna för att få fram ett bredare spektra av känslor och mer preciserade svar. Istället för att fråga om deltagarna blir gladare ställs frågan om de blir berörda. Om svaret är ja, får de precisera det under rubrikerna glad, orolig, harmonisk, sorgsen, pigg, lugn, eller under annat (Figur 2-3). Enkätsvaren visar att deltagarna blivit positivt berörda och glada av musikcaféerna. Majoriteten har dessutom påverkats att besöka andra kulturevenemang (Figur 4) 9

10 Figur 2. Upplevelser hos deltagare. Hur känner du dig efter att ha varit på musikcafé? % Berörd Ingen skillnad Bortfall Läsåret 2005/ /07 (t o m 15/3), 346 svarande. Figur 3. Upplevelser hos deltagare. På vilket sätt känner du dig berörd? % Glad Orolig Harmonisk Sorgsen Pigg Lugn Annat Bortfall Läsåret 2005/ /07 (t o m 15/3), 283 svarande. Annat = en blandning av ovanstående alternativ +egna beskrivningar Figur 4. Deltagares planerade besök av musikevenemang. Musikcaféerna har påverkat mig så att jag planerar att besöka andra musikevenemang % Instämmer 35 Instämmer delvis 12 Instämmer inte 3 Bortfall Samtliga år ht (tom 15/3), 501 svarande. Dagboksanteckningar gällande musikcafé På Ekhagens gästhem användes inte enkäter eftersom gästerna är i livets slutskede. Istället användes dagboksanteckningar för att fånga upp hur gästerna upplevde musikcaféerna. Dokumentationen påbörjades hösten 2004 och avslutades i mars Se Bilaga 3. På grund av en stor omorganisation upprätthölls inte dokumentationen. 10

11 Sammanställningen av dagboksanteckningarna visar att caféerna har upplevts positivt för stunden samt ger associationer och naturliga samtalsämnen med anhöriga och personal. Enkät personal gällande musikcafé Personalenkäter till berörda har delats ut en gång i halvåret år 2005 och Totalt har 111 enkätsvar inkommit. Ekhagens gästhem, Rehabiliteringsmedicinska kliniken och dagcenter Husaren har deltagit hela projekttiden, Psykiatriska kliniken från och med 2006 och gruppboendet Torpleden och Onkologavdelningen på Ryhov endast under våren Enkäterna visar tydligt att personalen är positiv till musikcaféerna och dess effekter på patienter, stämning och arbetsmiljö (Figur 5). Samtliga ser ett värde för patienterna med återkommande musikevenemang. 98% anser att patienterna påverkas positivt. I enkäten finns även utrymme för personalen att kommentera sina svar. Exempel på kommentarer gällande hur personalen anser att musikcaféerna påverkat patienterna är; Caféerna ger ökat livsinnehåll, något att prata om. Musik stimulerar sinnet. Patienten kan fokusera på något annat en stund. De behöver all stimulans de kan få. Skapar glädje. Är läkande. De behöver något som bryter vardagen. Figur 5. Personalens uppfattning om musikcaféernas påverkan på arbetsmiljön. % Tycker du att de återkommande musikevenemangen påverkar stämningen/arbetsmiljön för dig som personal? Ja Nej Bortfall 5 Personalen anser vidare att musikcaféerna Skapar förväntningar i veckan. Och bidrar till att patienterna mår bättre och de ger en gladare stämning, något att samla alla kring. Samtliga vill att musikcaféverksamheten fortsätter. Intervjuer gällande musikcafé Intervjuerna genomfördes under 2005 och Deltagare på dagcenter Husaren Vad betyder det här med musiken och kulturen för dig? Jo det är roligt. Man blir lite gladare och piggare. På vilket sätt får du del av musik och kultur idag? Ja radio och TV hör jag ju alltid på. Musikcaféerna som ni har haft med jämna mellanrum, vad tycker du om dem? Jo, det tycker jag är uppiggande. Skulle du vilja ha mer av såna här tillställningar? Jaa, det är la lagom man ser ju fram emot dem. Vad är det som är bra med dem då? Det brukar va fin musik. De sjunger och spelar bra. 11

12 Hur känner du dig då, när de spelar bra? Ja, det kan jag inte svara på. Jag har ju sjungit själv i många år vet du, så en känner sig lite hemma. Tror du man blir friskare av att ta del av musik och kultur? Nej, friskare blir man inte men man blir piggare. Terapibiträde, Dagcenter Husaren Musikcaféerna är ett efterlängtat och uppskattat avbrott i vardagen. Våra gäster är ofta aktiva, gillar allsång och att klappa takten. Man märker att de blir väldigt glada. Och det blir vi i personalen också! Patient på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Ryhov Jag är skogsbrukare, jordbrukare och företagare. Och skälet till att jag är på sjukhus just nu är att jag har skadat mig. Jag har fått ett träd på mig och har alltså en skada på ryggen. Hur får du del av musik och kultur i din rehabilitering? I Linköping hade vi en mycket drivande musikpedagog som hette Birgitta Andersson, och vi hade en timme per vecka, ibland något mer, då man fick egen musikterapi. Vi fick alltså sjunga, och det är bra med sång i rehabiliteringen för dels tränar det upp din musikalitet som bevisligen är mycket dålig för alla som känner mig, och dels tränar du upp din lungkapacitet vilket också är viktigt. Sen är det ju som så att musiken är läkande, om man då lyssnar på rock n roll så kan det ju diskuteras, men normalt sett så ska det vara så. Vad betydde det för dig när du var i Linköping? Det betydde att vi fick en samvaro och gemenskap runt musik och kultur som jag tror var lite unik för en rehabilitering på ett sjukhus. Och lite grand fortsätter man ju i den svängen här i Jönköping i och med att man har cafékvällar där man sjunger och spelar, och till och med patienterna får ju vara med och sjunga emellanåt. Skulle du vilja ha mer av musik och kultur? Jag tror det vore bra om du kunde ha lite mer musik i rehabiliteringen förvisso, sen vet man ju att det är en resurs som kostar också, så jag inser ju att det finns en utgiftssida i det kravet också. Tror du att man blir friskare eller mår bättre av musiken och kulturen? Ja, alltså en viktig del av rehabiliteringen är ju att du har ett gott sinnelag. Du måste ha en positiv inställning till att du ska bli bra, och kämpa för att du ska bli bra. Och under träning och den tid det tar att bli bra är musiken en viktig del. Patient på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Ryhov På vilket sätt får du del av musik och kultur i din rehabilitering? Ja, sen jag kom till Jönköping så är det ju ganska väl ordnat. Dels med arrangemang här på Rehabkliniken, och sen i syfte att vi ska få träna i andra miljöer kan vi ju åka ut ibland på konserter och andra evenemang. Så det är väldigt positivt att komma ut och få den impulsen. 12

13 Mår man bättre, eller blir man friskare av musik och kultur? Jag upplever ju att det är positivt och kan mycket väl tänka mig att det är en hjälp i rehabiliteringen. För egen del mår jag alltid bättre efter att ha lyssnat på god musik och trevlig underhållning. Du har varit på musikcafé ikväll, hur tyckte du att det var? Ja, det är fantastiskt bra tycker jag. Det är ungdomar från folkhögskolan här som har underhållit oss. Och de har ju energi som smittar av sig, så det är positivt! Arbetsinstruktör, Rehabiliteringsmedicinska kliniken Många av våra patienter är ju ganska svårt skadade, och många anhöriga kan tycka det är lättare att komma och hälsa på när de får sitta med i en grupp med andra, än att sitta ensam med patienten på ett rum. Man är ju ledsen som anhörig också. En annan kommentar är att det är bra med musikcaféerna för då har man en chans att träffa och prata med andra anhöriga. Undersköterska, Rehabiliteringsmedicinska kliniken Har vi musikcafé eller någon annan kvällsaktivitet kan ju de anhöriga tänka tvärtom; har man en anhörig som är svårt skadad som man känner att man måste hälsa på, men vet att det händer något annat på sjukhuset så kan man ju välja att stanna hemma med gott samvete och ta hand om sig själv lite grand. För att orka bättre. Sjuksköterska, Ekhagens gästhem En förutsättning för att musikcaféerna har kunnat bli en sån succé är den höga kvaliteten på musiken. Det har ju varit en starkt bidragande orsak till att det har blivit ett så positivt utfall på de olika ställena. Det kräver nog lite extra. Vi har ju sett det som ett festtillfälle, att nu händer det något utöver det vanliga. Undersköterska, Ekhagens gästhem Kan du ge ord åt vad du tror att det här har betytt för patienter och anhöriga? De säger egentligen inte så mycket om det mer än att de tycker att det är en trevlig stund. Det förgyller liksom dan för dem lite grand. Sen finns det ju vissa som visar väldigt starka känslor, och man blir väldigt djupt berörd. Det är lite olika. Det är klart att man sitter med mycket i sin ryggsäck när man väl sitter och lyssnar, och sen spelar och sjunger de så fantastiskt fint så det berör ju även om man inte är sjuk eller anhörig. Det berör ju oss andra som personal också. Sen har vi ju boende från äldreboendet här intill som kommer också, och de tycker ju det är väldigt roligt att få komma bort. De får ju gå bort då kan man säga, när de kommer hit då. Sen fikar vi ju alltid efteråt och gör lite gott till kaffet och så. Så det blir en lite extra grej? Det blir en extra grej, ja! Är det positivt för er som personal också? - Absolut! Det är det! 13

14 Ser du fram emot de här dagarna när det är musikcafé? Ja, det kan jag säga att jag gör. Visst blir det lite mer pyssel, man får fixa lite, vi försöker duka lite fint och vi bakar nåt om vi har möjlighet eller så. Så visst blir det lite mer pyssel. Men, det är jätteroligt, och kul att se de här ungdomarna. Har det varit lagom intervall på de spelningar som har varit? Jag tycker nog det har varit ganska lagom. Jag har inte varit med på alla riktigt, men rätt så många, och då kan man ju känna att det är rätt så lagom. Men det är klart att missar man det gång på gång så vill man väl ha mer kanske. Enhetschef, Onkologavdelningen Ryhov Musikcaféerna gick över alla förväntningar och var väldigt uppskattade även av personalen. Den spontana reaktionen var att det var trevligt! Det är ju en helt annan upplevelse än att lyssna på radio eller band. Nu kunde de prata med musikern och önska musik. Vi hade ett café i månaden och det kändes lagom. Det fanns en förväntan bland både patienter och personal. Oftast bänkade sig patienterna till caféet men ibland fanns inte orken att gå ut, utan de stannade på rummen och kunde ändå ta del av musiken. Vi vill absolut se en fortsättning på det här, det är positivt för alla! Enkäter och intervjuer aktörer och skolpersonal, gällande musikcafé Nedan redovisas enkätsammanställning och intervjumaterial gällande aktörernas upplevelser av projektet. Aktörer är musikelever från Per Brahegymnasiet, Södra Vätterbygdens folkhögskola och Institutet för tro och musik, musiker på Smålands musik och teater samt enskilda musiker. Cirka 85 elever har varit med i Stärkande Kultur. Enkäter har delats ut vid varje speltillfälle (51 tillfällen, totalt 571 enkäter). Enkäterna är fyllda av positiva kommentarer och reaktioner. Vilket även framkommer i den intervju som gjordes med elever från Södra Vätterbygdens folkhögskola som redovisas nedan. Musikelever på Södra Vätterbygdens folkhögskola (SVF) A: Alltså, de här spelningarna tycker jag nästan har varit de roligaste under året, både för egen del och för responsen man har fått. De personer man spelar för uppskattar det ju verkligen. Man får inte kontakt med alla, men man märker att det är många som uppskattar det. Och personalen också. Har ni någon spontan reaktion som ni kommer ihåg när det gäller responsen? A: Jag har en tydlig grej; det var en äldre man som efter att vi hade spelat kom fram och tog tag i en gitarr och började köra och fick med oss då, och det var jätteroligt. Och man märkte så väl att han blev väldigt glad. Det var roligt! B: Jag har ju spelat ganska mycket folkmusik, och då märker man ibland att de klappar med och så, och då känner man att det är roligt med såna reaktioner. C: Ibland kan man tycka att folk inte verkar uppskatta det man gör utan sitter bara och är tysta och verkar inte visa så mycket. Men sen kanske någon har kommit fram och skakat hand och verkligen tackat. Och då förstår man att det betydde verkligen mycket. Vad har ni fått med er av erfarenheter och lärdomar från projektet? C: Att musiken kan betyda väldigt mycket för människor. 14

15 B: Såna här spelningar tar bort fokus från en själv som musiker. I andra sammanhang kan det bli väldigt mycket prestation, men här förmedlar man glädje på ett mer prestigelöst sätt. C: Sen kan man ju märka att musiken väcker så många minnen hos folk, så det är ju inte bara det som vi gör utan det kanske startar någonting så att de minns och kanske upplever saker igen som är positivt för dem. B: Vi hade utvärdering i musikettan och då frågade läraren om det här var någonting som var bra och som vi ville fortsätta med, och då tyckte allihopa att det var något som var värt att arbeta vidare med. Så det finns även en positiv respons hos oss. C: Det är ju viktigt för oss också att komma ihåg att det viktiga med musiken är inte bara att man ska få spela på en jättestor scen med tusen åskådare, det kanske betyder ännu mer att få vara i en liten grupp och verkligen få säga nåt. Linjeledare för musiklinjen på SVF När vi fick förfrågan från Stärkande Kultur om att låta våra elever delta i projektet bestämde vi oss väldigt snabbt! Ur pedagogisk synvinkel är det bra för eleverna att få bilda små ensembler som övar ihop ett program och få framföra det för en publik. Ur lyssnarnas synvinkel är det ju också bra. De är tacksamma och tycker det är jättefint med ungdomarna som spelar och sjunger. Jag tycker samarbetet har fungerat väldigt bra, och gensvaret från eleverna har varit mer positivt än vad jag från början trodde. Hur menar du? Jag är inne på mitt 38: e år med 20-åringar, och de senaste 5 åren har det varit påtagligt mer Fame Factory- och Idol-tänkande bland eleverna. De drömmer om stora scener och strålkastare, och då är åtta lyssnare och ett halvdant piano inget drömscenario, men de gör det. För musiker är det här ett jobb som ska göras, och här har det varit svårt och många har varit tveksamma inför utmaningen, men de gör det väldigt bra. Jag ser att det frigör kreativitet när de bildar ensembler som de aldrig skulle gjort annars. Och när du tänker framåt? Jag vill att vi ska fortsätta med det här. Det är ganska mycket administrativt jobb med att få ihop grupperna med bokningarna, att se till att skolans bil är bokad, ordna logistiken, och så vidare. Men under de här åren har jag inte hört något negativt från någon av de inblandade! Musiklärare på Per Brahegymnasiet Om jag säger Stärkande Kultur, vad säger du då? Rent spontant tänker jag så här; Stärkande Kultur är givetvis stärkande för de patienter och brukare som får del av det, men jag tror att det är stärkande för alla oss som är inblandade. Eleverna har fått se så många andra sidor av musiken, de har fått stärkt självförtroende när de inser att allt inte måste vara perfekt, det betyder mycket ändå. Och det har gjort dem stärkta i sitt musicerande. Det som har känts svårast och mest ovant och gjort eleverna mest fundersamma; att komma in på Hospis med så svårt sjuka människor, är också det som påverkat dem mest. De har fått arbeta sig in i många helt nya situationer och det har genererat väldigt mycket; En elev som spelade på musikcaféerna på psykvården har börjat läsa psykologi, en elev läser till musikterapeut, och flera andra har gjort yrkesval inom sjukvården. Jag har jobbat över 20 år som lärare men jag har aldrig haft något projekt eller arbete som jag blivit så berörd av! Det är bara goda erfarenheter! 15

16 Inget negativt? Första läsåret blev det lite för många uppdrag och många upplevde det som stressande. Men det har vi balanserat nu, så det fungerar bra. Dessutom kan det kännas stressigt för eleverna att svara på enkäter efter varje spelning. Kanske att vi skulle ta ett tillfälle efter att projektarbetena är inlämnade, då var och en kan utvärdera det hela i lugn och ro. Om du tänker framåt då? Jag blir jätteledsen varje gång jag tänker på att projekttiden snart är slut. Stärkande Kultur är så enormt viktigt! Det genererar så goda saker för dem som lyssnar, för dem som beställer musikupplevelser, men också för alla andra aktiva i projektet. Jag tycker det är enormt viktigt att projektet får leva vidare! Sammanfattning musikcaféer Utifrån enkäter, dagboksanteckningar, personalenkäter och intervjuer med elever, lärare, patienter och personal kan musikcaféerna sammanfattas med att alla inblandade har upplevt caféerna positivt och givande. De anser att de bidragit till glädje och positiv förväntan hos patienter och personal och gett gemensamma upplevelser som fungerat som innehåll för samtal. Studenterna som ingår i projektet har vuxit musikaliskt och som människor i mötet med målgruppen, vilket också var ett av syftena med projektet. Skillnaden mellan att lyssna på inspelad musik och att uppleva en livespelning är delaktigheten och kommunikation mellan musiker och publik. Caféerna skapar en gemenskap mellan åhörare och musiker, och ger deltagarna möjlighet att delta efter bästa lust och förmåga, vilket i sig är en måluppfyllelse. RESULTAT SPELA MED Spela med riktar sig till personer med psykiska funktionshinder som hanterar ett instrument och/eller kan sjunga. Inom psykiatrin finns det många människor som på olika sätt sysslar med musik. På grund av sin sjukdomssituation kan de ha svårt att spela på egen hand, eller tillsammans med andra. Genom gruppspelningar och/eller enskilda spelningar är syftet att stärka det friska hos deltagarna för att det ska generera kraft till det svaga. Målet är att förbättra livskvalitén. Genom att syssla med något man tycker om, att ha någonting att längta till, att ha en plats där man fyller en funktion och är efterfrågad får man automatiskt en bättre självbild, starkare självförtroende och högre livskvalitet. Hösten 2004 startade verksamheten med en rockgrupp som träffades var 14:e dag. Våren 2005 tillkom ytterligare en rockgrupp, och 2007 även en visgrupp. Initiativet till att delta har dels tagits av brukarna själva eller anhörig och dels från kommunpsykiatrin eller landstingspsykiatrin (öppenvården, slutenvården inklusive rättspsykiatrin). Från och med januari 2006 anställdes den verksamhetsansvarige på 30 procent i projektet. Det innebar att han kunde träffa grupperna varje vecka, samt inleda uppsökande verksamhet med enskilda spelningar. Idag är sammanlagt 15 brukare aktiva i Spela med varje vecka; elva i de olika grupperna och fyra i enskilda spelningar. Under 2006 inleddes ett samarbete med Höglandets sjukvårdsområde, psykiatriska kliniken, samt Eksjö, Vetlanda och Nässjö kommun. Samtal har också inletts med Värnamo 16

17 sjukvårdsområde, psykiatriska kliniken för att på dessa platser framöver kunna starta Spela med-verksamhet. I dagsläget förs samtal med Jönköpings kommun om en eventuell framtida implementering av Spela med i den ordinarie verksamheten. Hösten 2007 tar Jönköpings kommun arbetsgivaransvaret för 50 % fortsatt arbete med Spela med. Enkäter deltagare gällande Spela med Enkäterna till deltagarna i Spela med verksamheten har delats ut vid 3 tillfällen, en gång varje läsår. Totalt har 22 enkätsvar lämnats. Fram till och med december 2006 låg närvaron i grupperna på över 80 procent. På de enskilda spelningarna har det varit 75% närvaro från starten fram till mars Närvaron är ovanligt hög för personer med denna sjukdomsbild som bland annat bidrar till att man har svårt att motivera sig. I Spela med motiverar sig över hälften av deltagarna själva till att komma regelbundet. Sjukdomsbilden gör också att man isolerar sig och har svårt med relationer eller att ta nya kontakter. I Spela med trivs deltagarna med varandra, och närmare 60 % har hittat någon att spela med på fritiden. Nedan citat från deltagare: Det här var den roligaste dagen det här året Efter att ha spelat går man med ett leende på läpparna hela dagen Att spela hjälper till att hålla bort problemen och tänka på något roligt Jag längtar redan till nästa övning Figur 6. Vem som motiverat deltagarna att delta. % Vem har oftast motiverat dig att gå till spela med-träffarna? Jag själv Kontaktperson Anhörig Annan 4 23 Annan: Jag själv och kontaktperson (2 st), Jag själv och anhörig, Ledaren, Kamrater 17

18 Figur 7. Deltagare som hittat någon att spela med. % Har du träffat någon du kan fortsätta spela med på fritiden? Ja Nej Annat Annat: Kanske, Vet ej (2 st, ) Bortfall 3 som spelar individuellt. Verksamhetsansvarig Spela med Egentligen har allt med Spela med fungerat mycket bättre än vad jag hade trott. Det har utvecklats till tre olika grupper, med folk som skriver egna låtar, och det har varit som en explosion av kreativitet i de här grupperna. Så det har blivit mycket större både i antal och i innehåll än vad jag hade räknat med. Det roligaste är dels när någon har kommit och skrivit egna låtar och man verkligen lyckas jobba ihop deras alster, men framför allt att se glädjen hos dem. De kan vara ganska märkta av sin sjukdom när man pratar och så, men så plötsligt kan de bara gå in i musiken och spela som gamla rockrävar. Och den sociala kontakten de får med varandra, de blir faktiskt vänner. En del känner ju varandra sen tidigare men återupptar kontakten och träffas faktiskt en del på fritiden. Jag har ändå lyckats få till det på en rätt lagom nivå, det handlar om att hitta en bra balans. Vissa kan bli lite stressade av att någon annan mår dåligt, men det mesta ordnar sig eftersom alla vet hur det är att må dåligt. De kan ha ganska stort överseende och har ett gott hjärta till varandra. Jag har en kille som är trummis och som hade väldigt mycket tvång och var inlagd. Han var jättenervös när han gick igenom dörrar och kollade så han inte tappat någonting. Han sätter sig vid trummorna och spelar och då är allting borta. Det finns så mycket friskt hos dem. Och det är så roligt att hjälpa dem komma tillbaka till en frisk stund som inte har med sjukdomen att göra. Det är den friska sidan. Och just att de kommer, att de är glada, det gör ju att livet får en högre kvalitet. Och det kan jag känna att psykiatrin över huvud taget behöver jobba mer med, att ge människor lite mer mening i livet och inte bara ta bort symtomen. Bara detta att kunna säga att jag spelar i ett band det är egentligen något rent allmänmänskligt; alla vill ha något att se fram emot med någon eller några, och göra något som de tycker är roligt, annars är ju livet rätt trist. Så är det för de här människorna med. Deltagare i Spela med Vad tycker du om Spela med? Jättekul! Jag längtar till varje gång! Det är roligt med några nya ansikten och vi har lärt känna varandra bra. Ledaren är bra. Han lär ut en massa också, han kan ju det. 18

19 Hur funkar det med de andra i gruppen tycker du? Det är jättebra. Alla får vara med och bestämma vilka låtar vi ska spela. Det är kul med bra texter. Vi har spelat in när vi spelade och lyssnat lite. Har det blivit mer musik för dig nu? Ja, jag spelar lite varje dag. Och så har jag köpt nya gitarrer och en nytillverkad voxförstärkare, det är jättekul. Vill du att Spela med ska fortsätta? Jag vill att det fortsätter! Det är jättebra! Anhörig till deltagare i Spela med Spela med är jättebra! Det måste de fortsätta med. Min son längtar till spelningarna på måndagarna. Det funkar väldigt bra i gruppen och han trivs med de andra och med ledaren. Vad har spelningarna fått för konsekvenser för din son? - Han fungerar bättre i fler sammanhang. Musiken och gemenskapen är lugnande för honom. - Sedan har det blivit mer musik alla dagar. Han har köpt nya gitarrer och en förstärkare, musiken och spelandet har blivit en större drivkraft för honom. - Jag ser att han funkar bättre socialt. Att finnas med i en grupp gör att allt verkar funka bättre för honom, och det är jättekul. - Det funkar väldigt bra med ledaren, han kan det här och är väldigt observant. Det var han som tog tag i att min son inte tagit sin medicin en period, och det gör oss trygga. - Det här måste fortsätta! Nu kommer han och de andra ut från sina lägenheter i alla fall en gång i veckan, de behöver det! Sammanfattning Spela med Förväntningarna på verksamheten har varit bruten isolering, stärkt självkänsla och identitet, ökad livskvalité och att deltagarna hittar en plats för gemenskap. Av deltagares och anhörigas kommentarer och enkätsvar, samt av deltagarnas utveckling, glädje och engagemang i spelningarna, är det tydligt att förväntningarna uppfyllts. Det är inte bara en stund i veckan som är positiv för dem utan det får långt mer positiva effekter på deras vardag. RESULTAT SJUNGA MED Sjunga med riktar sig till personer med någon form av afasi och har bedrivits på Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Ryhov, som är en länsklinik. Att drabbas av afasi efter en sjukdom eller olycka förändrar och försvårar mycket av det sociala livet. Verksamheten erbjuder en liten grupp med människor som lär sig förstå och anpassa sig till de specifika behov som funktionshindret innebär. Syftet med Sjunga med är att höja livskvalitén genom att sjunga och umgås, och därmed skapa förutsättningar för att våga kommunicera. Upplägget är 30 minuters sång och efterföljande fika. Deltagarna är antingen patienter inlagda på avdelning, eller utskrivna med fortsatt rehabiliteringsbehov. Initialt varierade deltagarantalet från gång till gång, men efter första årets utvärdering ändrades upplägget för att bilda en fast grupp med maximalt sex deltagare. Den gruppen har träffats regelbundet under 2005/

20 Hösten 2006 startades en ny grupp och samtal med Afasiföreningen i Jönköping inleddes. Föreningen bedriver en verksamhet i länet under namnet Prova på-rummet, och våren 2007 utvecklades samarbetet genom att implementera Sjunga med i föreningens etablerade verksamhet. Det innebär att deltagarna från Rehabiliteringsmedicinska kliniken erbjuds en fortsättning där med samma ledare. Från början leddes Sjunga med av musikelever från SVF, men från och med ändringarna hösten 2005 utvecklades verksamheten och två musikpedagoger från studieförbundet ABF rekryterades till att leda sångtillfällena. Enkäter deltagare gällande Sjunga med Enkät har delats ut vid 4 tillfällen (vår och höst 2005, våren 2006 och våren 2007) till deltagarna i Sjunga med. Totalt har 26 enkäter lämnats in. Enkäten har ändrats 3 gånger. Drygt hälften av deltagarna har själva motiverat sig till att delta vid sjunga med tillfällena (figur 8) Figur 8. Fördelning av vem som motiverat till att delta vid sjunga med träffarna. % Vem har oftast motiverat dig att gå till Sjunga med-träffarna? Jag själv Kontaktperson /assistent Anhörig Personalen Jag själv och personalen Samma fråga i alla enkäterna. 26 svarande För att kunna utläsa om deltagarna känt sig trygga i gruppen och om Sjunga med har påverkat deltagarnas livstillfredställelse, ändrades enkäten inför Deltagarna uppger då att de i hög grad har vågat uttrycka sig i sången och att de anser att verksamheten påverkat deras livstillfredställelse positivt (Figur 9-10). Figur 9. Deltagande i sången. % 100 Har du vågat deltaga/uttrycka dej i sången? Inte alls I hög grad 6 Våren 2007, 4 svarande. 20

21 Figur 10. Ökad livstillfredsställelse hos deltagarna. % Har du upplevt större livstillfredsställelse när du deltagit i Sjunga med? Inte alls I hög grad 6 Våren 2007, 4 svarande. Nedanstående figurer innehåller samma frågeställningar, men ändrades våren 2006 i utformning från svarsalternativen i figur 11 till svarsalternativen i figur 12, med syfte att underlätta för deltagarna att beskriva och uttrycka sina upplevelser. Figur 11. Deltagarnas upplevelse inför övningarna. % Hur har du känt dig inför övningarna? Glad Nervös Orolig Förväntansfull Glad och förväntansfull Vår och höst 2005, 18 svarande Figur 12. Deltagarnas upplevelse inför övningarna % Hur har du känt dig inför övningarna? Glad Varen eller Ledsen Våren 2006 och 2007, 8 svarande. Samtliga deltagare kände glädje och/eller förväntan inför övningarna det första året. Andra året fortsatte med samma positiva respons, där samtliga även uppger att de vill se en fortsättning av Sjunga med. 21

22 Dagboksanteckningar från ledare av Sjunga med Glimtar från Sjunga med hösten Deltagarnamnen är fingerade. Vi börjar med att kort presentera oss och vårt arbetssätt eftersom gruppen är ny. Sedan går vi laget runt. Eva och Carina hjälper deltagarna vid behov. Det märks att de nya deltagarna är ganska spända och nervösa inför presentationen och den nya situationen. Här har vi dock draghjälp av våra gamla deltagare Axel och Rickard. Axel har sin fru med sig. Hon hjälper honom att uttrycka det han vill ha sagt Uppsjungningen går bra. Den har egentligen två syften: dels att mjuka upp stämbanden och dels att få till stånd en avslappnad och lättsam stämning. När man sjunger upp är man tvungen att spela lite teater, härma ledaren som har allt i sin hand Mitt i nästa sång börjar Kerstin gråta. Carina frågar om hon vill gå tillbaka till avdelningen, men Kerstin avböjer, visar att hon vill stanna kvar. Vi försöker gå vidare som om inget har hänt. Kerstin ser efter en stund lättad ut och det värsta lägger sig Let it be är Rickards favoritsång och återkommer därför ofta. Den blir även denna gång en succé. Vi låter några bilder av Beatles gå runt bland deltagarna. Bilder är bra, de väcker intresse och lockar fram känslor och engagemang Om vi ska sammanfatta hur verksamheten i gruppen har utvecklats under hösten, tänker vi på följande; gruppen har svetsats samman, trygghet har uppstått, musikaliska aktiviteten har ökat, deltagarna kommunicerar med varandra spontant, vissa vågar testa kommunikation genom tal. Sammanfattning Sjunga med Önskade resultat av Sjunga med var att förebygga/bryta isolering, upprätthålla/skapa intresse, känna delaktighet, våga uttrycka sig på olika sätt utifrån var och ens förutsättningar samt stärkt självkänsla och identitet. Förväntade resultat var högt uppsatta men enkätsvar och kommentarer från deltagare, ledare och personal tyder på att stora delar har uppnåtts. Kommentarer från deltagare ; Jag tycker det här är jättebra! Trevligt att träffas. Det är värt så mycket, trots att det är långt att åka. Jag vill inte missa det här. Verksamheten verkar ha en viktig social funktion något som en av personalen lyfter upp; Det är ju roligt att sjunga, men det bästa är nog det sociala, att man träffas, att de bryr sig om varandra och frågar efter dem som saknas. Huruvida självkänsla och identitet har påverkats är svårt att avläsa på grund av deltagarnas kommunikationssvårigheter. En arbetsinstruktör vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken belyser de utmaningar som finns i verksamheten; Det är inte alltid man lyckas förstå vad de försöker förmedla. Man kan se på deras deltagande och ansiktsuttryck, men aldrig få höra precis vad de tycker, få åsikter och synpunkter. RESULTAT BESTÄLLA MUSIKUPPLEVELSE Patienter inskrivna i den palliativa vårdkedjan, med ett uttalat musik- och kulturintresse men för sjuka för att kunna ta del av det ordinarie utbudet, har erbjudits möjligheten att beställa en individuell musikupplevelse, med syftet att ge ökad livskvalitet vid livets slut. Spelningarna har genomförts på patientens rum på Ekhagens Gästhem, i patientens hem eller på något äldreboende, tillsammans med närstående eller helt ensam. Patienterna har kunnat önska ett speciellt musikstycke, musik med favoritinstrumentet, musik av en speciell artist eller musikstil. Musiker har varit elever från någon av de medverkande musiklinjerna. 22

23 Från och med projektstarten fram till och med februari 2007 har fem spelningar genomförts, och en sjätte är under våren på gång. Önskemålen har växlat mellan instrumentet viola, dansbandsmusik, gospel, klassiskt och visor, samt Elvislåtar och schlagermusik. Verksamheten är unik i sitt slag. När information om verksamheten lades ut på Svenskt palliativt nätverk, SPN:s hemsida, blev nätverkets ansvariga mycket entusiastiska. Något liknande fanns tidigare endast i Brasilien. Kommentarer, intervjuer och enkäter Enkäter har delats ut till aktörerna och intervjuer har gjorts med anhöriga och personal. Beställd musikupplevelse våren 2005 Den 78-årige man som beställde en musikupplevelse 2005 var väldigt nöjd. Detta var det roligaste jag varit med om under hela min sjukdomstid! Även kommentarer från personalen bekräftar den positiva effekten. Det finns inga mediciner som kan ersätta detta. Att se honom under konserten och dagarna efter blev en stor förändring i hans psykiska hälsa. När han berättar om konserten skiner han med hela ansiktet. Beställd musikupplevelse december Intervju med anhörig till den sjuka kvinnan Spelningen var väldigt positiv för min dotter! Hon är ju mycket svårt sjuk, och kan inte tala alls, och det är inte enkelt att komma hem till någon i en sådan situation. Men jag tycker att flickorna gjorde det väldigt bra. Innan hon blev sjuk var musiken ett stort intresse. Hon sjöng i kör och spelade både piano och tvärflöjt, så det kändes extra bra att det var just de instrumenten på spelningen. Kan du beskriva hur hon reagerade? Hon hade varit ledsen och inåtvänd innan, men nu satt hon oerhört koncentrerad och tittade på flickorna hela tiden. Och det märktes att hon satte stort värde på det. Hon njöt, och man kunde nästan se ett leende på läpparna. Och efteråt? Hon var väldigt avslappnad efteråt, och jag kan ärligt säga att jag inte har sett att hon upplevt någonting så positivt de senaste fyra-fem åren. Så vi sätter oerhört stort värde på spelningen! Ni har önskat ytterligare en spelning Ja, när det nu faktiskt finns något man kan göra som hjälper min dotter att slappna av och må bättre, vill vi givetvis att hon får uppleva det igen. Flickorna var väldigt duktiga och gjorde det bra, men vi är tacksamma för vad som helst! Beställd musikupplevelse december Intervju med assistent till den sjuka kvinnan Hur uppfattade du den enskilda spelningen i december? Jag tyckte det var väldigt mysigt, och det tror jag att hon gjorde också. Märktes det på henne på något sätt? Ja, hon blev väldigt lugn, så det var positivt! Ingenting som märktes långt efteråt, men den dagen. Jag tycker att det var en verkligt bra grej! Beställd musikupplevelse december Intervju med aktör, musikelev SVF. När vår kursföreståndare frågade mig kände jag direkt att jag ville göra det här. Det 23