Organisation. Rapport till kongressen 2016

Transkript

1 Organisation Rapport till kongressen

2 Om rapporten Inledningsvis pekar vi på ett antal viktiga grundförutsättningar och vägval för att skapa en stark och stabil fackförening byggd på demokratisk grund. Rapporten försöker också ge en samlad bild av hur förbundets organisation ser ut och hur respektive organisationsleds ansvar och arbete kopplas till organisationsstrukturen. Ett avsnitt visar förtroendevaldas och anställdas roller i strukturen och vi avslutar med ett antal tankar, idéer och förslag inför den kommande kongressperioden. 2

3 Kommittén har haft följande sammansättning: Erik Georgii organisationsansvarig (sammankallande) Leif Johansson central ombudsman förbundskontoret Magnus Drougge central ombudsman förbundskontoret Carina Nilsson lokal ombudsman avdelning 14 Mellannorrland Dusan Lozic förtroendevald förbundsstyrelsen Ingemar Lovén förtroendevald avdelning 1 Västra Skåne Linda Tillybs verksamhetsassistent avdelning 9 Östra Svealand Pauline Hylander studieadministratör förbundskontoret (adjungerad) 3

4 4 Organisationsfakta

5 Medlemmar per (inom parentes siffrorna från 2011) (59 401) medlemmar inkl pensionärer (40 556) aktiva medlemmar på förbundets arbetsplatser (4 029) arbetsplatser med medlemmar 5

6 GS organisation (inom parentes siffrorna från 2011) 420 (539) arbetsplatser med klubb (25 223) medlemmar på arbetsplats med klubb, 60% (62%) (3 491) arbetsplatser utan klubb (15 333) medlemmar på arbetsplats utan klubb, 40% (38%) (9 495) medlemmar utanför våra arbetsplatser 89 (181) arbetsplatser med medlemmar utan avtal 6

7 GS organisation (inom parentes siffrorna från 2011) Av de (4 029) arbetsplatserna med medlemmar saknar (1 803) fackligt Förtroendevald, 48% (45%) Av de arbetsplatserna är det 131 (149) som har fler än 5 medlemmar Återstår (1 654) arbetsplatser med färre än 6 medlemmar 7

8 Grundförutsättningar och vägval

9 Varför organisera sig? All forskning, liksom exempel både från vårt eget land och från andra länder, visar tydligt att den viktigaste enskilda faktorn för att kunna uppnå bättre anställningsvillkor är att man klarar av att organisera sig fackligt. Varför väljer då vissa individer att inte organisera sig, trots att det uppenbart är mycket lönsamt på individnivå? Svaret är i de flesta fall ren okunskap. Mycket få skulle beskriva sitt val som ett kallt kalkylerande i att deras arbetskamrater ska betala kostnaden och de själva kunna åka snålskjuts. Det handlar alltså om att sprida kunskapen och det är vårt eget ansvar. Ingen annan kommer att göra det åt oss. Medlemmarnas förväntningar på sin fackförening När man går med i en förening förväntar man sig naturligtvis information om föreningens arbete så att man kan utvärdera sitt medlemskap. Man förväntar sig att man ibland ska tillfrågas om sin syn på aktuella frågor och också att man ska ges möjlighet att påverka besluten om man så önskar. Att föreningen ska upplevas alltid stå på sina medlemmars sida är en självklarhet. För en fackförening är det livsviktigt att upplevas som en mycket stark och stridbar motpart till arbetsgivaren, men också som en organisation som tar det ansvar som styrkan kräver. 9

10 Fackföreningen en motståndsrörelse En fackförening är alltid i opposition och bjuder alltid motstånd, även om metoderna kan variera beroende på omständigheterna. Man måste skilja på mål och medel, men en facklig organisation kan inte bara leverera medlemsanknutna nyttigheter och förmåner. Då har man fått mer karaktären av ekonomisk förening i stället för kamporganisation. En legitim fackförening har alltid medlemmarnas villkor på arbetsplatsen i fokus, allt annat är grädde på moset. Demokratin i högsätet Det är oftast i högtidstal vid jubiléer som lyriska beskrivningar av föreningens högt utvecklade representativa demokrati beskrivs som ett föredöme för alla andra i landet verksamma föreningar. I vardagen värnar vi kanske inte den demokratiska strukturen på samma mångordiga sätt. Om sanningen ska fram så kommer ofta demokratin i kläm i en fackförening där förtroendemannaorganisationen ska försöka hantera en struktur med anställda ombudsmän och experter. Likväl är det av yttersta vikt att i alla lägen värna organisationens demokratiska struktur i både ord och handling. Man kan säga att representativiteten legitimerar medlemskapet. När jag som medlem känner att jag har ett reellt inflytande över vilka som representerar mig kan jag också utkräva ansvar för hur man hanterat det förtroende jag gett. Därför ska GS aktivt sträva efter att beslutsfattande församlingar speglar medlemskårens sammansättning i så många aspekter som möjligt. Det 10

11 handlar både om yrkes- och avtalstillhörighet, geografi och koncerntillhörighet men också om kön, ålder, etnisk bakgrund och andra mer individuella egenskaper. Vi ska utbilda ledamöterna i valberedningen på alla nivåer i förbundet och aktivt motverka tendenser till tjänstemannastyre. En levande och vital intern demokrati är en förutsättning för att på bästa sätt kunna representera våra medlemmar. Den moraliska kompassen Som sägs ovan så är det ett aktivt val att organisera sig. Medlemskapet är också en del av den individuella identiteten, kanske på ett annat sätt än tidigare. De föreningar man valt att vara medlem i förväntas spegla ens goda sidor och man måste kunna stå för sitt ställningstagande på exempelvis sociala medier. Det gäller inte minst en fackförening, som förväntas stå upp inte bara för sina medlemmar utan också mer generellt för rättvisa, likabehandling och solidaritet. Anseenderisken är därför mycket större för en idéburen organisation som en fackförening än för exempelvis ett företag. Därför är det viktigt att ständigt aktivt arbeta med värdegrundsfrågorna och se till att dessa både är väl kända och faktiskt genomsyrar föreningens verksamhet. Förvalta eller förnya En fackförening byggs upp av sin generation och måste hela tiden byggas om för att anpassa sig till nya medlemmars behov. Ibland uppstår konflikter mellan att (alltför länge) hålla fast vid ett gammalt arbetssätt 11

12 eller (alltför lättvindigt) acceptera alla nymodigheter som hela tiden dyker upp. Det är viktigt att öppna upp beslutsstrukturer även för yngre medlemmar, som kompenserar bristen på erfarenhet med insikt i en ny generation medlemmars behov och krav på sin förening. Traditionellt har också tonvikten på det lokala fackliga arbetet legat mycket på medlems- och avtalsadministration. Utvecklingen mot en mer centraliserad administration och behovet av att utveckla nya metoder och arbetssätt i det ständigt pågående rekryteringsarbetet gör att mer kraft måste läggas på att hitta och utbilda lokala aktivister. Huvuduppgiften lokalt förskjuts alltmer mot medlemsrekrytering och organisering av arbetsplatser medan administrationen hanteras centralt. Det nationella och det lokala GS är en nationell fackförening med en lokal förankring. Den medlemsnära kontakten och dialogen måste hanteras lokalt, den lokala gemenskapen garanterar en samhörighetskänsla och tilltro till förbundet. Det är viktigt att inte bygga alltför stora geografiska strukturer, eftersom man då hamnar allt för långt från de enskilda medlemmarna. Konflikten mellan det krasst ekonomiskt rationella och vikten av det medlemsnära är en balans som alltid måste hanteras med klokhet, även om medlemsavgiftens storlek alltid kommer att spela en stor roll i rekryteringen måste förbundet också finnas i medlemmarnas vardag. 12

13 Förbundets värdegrund en viktig bottenplatta Under den gångna kongressperioden har flera viktiga uppdrag och fackliga områden, till exempel jämställdhet och antidiskriminering, fått maka på sig till förmån för ett mer generellt och tydligt ansvar för förbundets värdegrund. Detta ansvar bär inte bara den som utsetts till värdegrundsansvarig på lokal eller central nivå, utan alla som är aktiva i organisationen. Ansvaret ska genomsyra alla beslut på alla nivåer och tydligt kunna synas i hur vi beter oss mot andra, både internt och externt. 13

14 Medlemsnära Vi sätter medlemmen i centrum och finns nära våra medlemmar. Vi är lyhörda, öppna och engagerade för att aktivt driva våra medlemmars frågor. Vi är tillgängliga för våra medlemmar. Det innebär att vi strävar efter att alltid på vara på plats, ge snabb respons, hålla en hög servicegrad, utnyttja ny teknik för att uppnå våra mål. Vår ambition är också att utbilda/medvetandegöra medlemmar i alla led. Företrädare 14

15 Företrädare Vi ska vara en betydelsefull och trygg resurs för våra medlemmar. Vi ska vara en tydlig röst och en stark företrädare för våra medlemmar i lokala, nationella och internationella framtidsfrågor. Det innebär att vi tar ställning för medlemmens behov vi syns och hörs i samhällsdebatten. Vi är kompetenta och verbalt skickliga. Vi ligger steget före, tar initiativ, är enträgna och målmedvetna. Vi ger aldrig upp i vår strävan att förbättra våra medlemmars möjligheter i dagens och framtidens arbetsliv. 15

16 Allas lika värde Vi verkar för allas lika värde och möjlighet. Det innebär att vi lever som vi lär för medlemmen och för varandra. Vi utvecklar ständigt vår kompetens och vårt sätt arbeta. Vi visar respekt för varandras olikheter och fördömer all form av kränkning och diskriminering. Vi ger lika möjligheter för alla och strävar efter allas lika värde. Det är också viktigt att värdegrunden är ett levande dokument och ständigt utvärderas. 16

17 Styrning av förbundet GS är en decentraliserad och målstyrd organisation. Detta innebär för de olika organisationsleden en stor frihet i genomförandet av verksamheten. Men det innebär inte bara en stor frihet, det innebär även ett större ansvar för att verksamheten planeras och bedrivs med sikte på de mål som organisationen satt upp. Målstyrningen går till på det sättet att organisationen arbetar fram övergripande mål som fastställs årligen på förbundsmötet och sedan gäller för hela organisationen. För att målstyrningen ska fungera måste styrning och ekonomi kopplas samman. I en målstyrd verksamhet hänger verksamheterna ihop på ett sätt som gör att planeringen av verksamheten måste ske i en samlad bild. För att målstyrningen ska fungera måste den ekonomiska styrningen kopplas ihop med verksamhetsstyrningen, så att de ekonomiska resurserna söks och fördelas gemensamt. Förbundet bör under kongressperioden göra en översyn av målstyrningsprocessen med syfte att öka förståelsen och insikten i arbetssättet. 17

18 Metoder och roller i organisationsbygget 18

19 Organisationsarbete GS organisation är omfattande och har många organisationsled. Det är en sak att rita upp en organisation på papperet och att fylla detta med arbetsuppgifter. Än svårare är det att gå från ord till handling. Förbundets organisationsbygge blir aldrig klart, det sker ständiga förändringar. För att motverka att verksamheten stagnerar måste vi alltid arbeta strategiskt med organisationens utveckling. En nyanställd på ett av GS företag har ett behov av information kring det som gäller på arbetsplatsen. Dessa krav måste hanteras av den fackliga organisationen och arbetsgivaren. Vi har fyra olika typer av arbetsplatser, företag utan kollektivavtal, företag med avtal men där organisationen inte är representerad på företaget, företag med fackliga representanter samt företag med klubb. Dessa typer av arbetsplatser ställer var för sig krav på insatser, där ansvar och utförande varierar. GS har ett ansvar att närvara fackligt på arbetsplatsen oavsett om det finns fackliga representanter eller ej, hur detta ska utföras kan variera beroende på förutsättningarna. Det ständiga informationsflödet som omger oss människor idag gör det svårare för en facklig organisation att på ett exklusivt sätt nå ut till individen, därför är vårt naturliga forum för information och aktivitet våra arbetsplatser. 19

20 I texten som följer kommer vi att beskriva vad som behöver göras, var ansvaret ligger och vem som utför insatserna. I beskrivningen av fackliga representanter på arbetsplats har vi konsekvent använt termen förtroendevalda även i de fall ett uppdrag formellt tillsätts genom att avdelningsstyrelsen utser någon till uppdraget. Vi förutsätter dock att denna process föregåtts av någon form av val eller diskussion om vem som är bäst lämpad på arbetsplatsen, och att övriga berörda medlemmar getts möjlighet att påverka beslutet. Företag utan kollektivavtal En nyanställd person på ett avtalslöst företag har självklart ett behov av att få information om det som gäller på företaget, detta är arbetsgivarens ansvar. I nästa steg har personen ett behov av att få vetskap om vilken fackförening som har avtalsrätt på företaget, informationen måste vara lättåtkomlig via exempelvis förbundets eller LO:s hemsida. Ansvaret för detta ligger centralt på förbundets informationsavdelning. Anställda som på eget initiativ kontaktar förbundet för medlemskap vidarebefordras till berörd avdelning. Det åligger avdelningarna att ständigt bevaka att samtliga företag i GS branscher med medlemmar har kollektivavtal. 20

21 Företag med avtal men utan förtroendevalda På dessa företag ska det vara synligt och tydligt att det är GS som är avtalsbärande part och hur man blir medlem. Avdelningen tillser att samtliga anställda på arbetsplatsen har tillgång till sådan information, ansvaret för att denna information kommer till berörda arbetsplatser ligger hos avdelningsstyrelsen. Utförare av detta arbete, samt kontroll av att informationen är aktuell, utses av respektive avdelning. Normalt blir avdelningens verksamhetsassistent kontaktad av medlem/blivande medlem för ytterligare information, medlemskap eller besök. Verksamhetsassistenten tillser vid behov att person med rätt kompetens kopplas in. Det åligger också avdelningen att påbörja arbetet med att bygga en arbetsplatsnära organisation i form av förtroendevalda. Företag med förtroendevald Med förtroendevald menas här valda och registrerade kontaktombud, skyddsombud och förhandlingsombud. Ansvaret för registerhållningen ligger på avdelningens verksamhetsassistent. Förtroendevald ska vara väl införstådd med uppdraget och fungerar alltid som GS första kontakt gentemot medlemmar och nyanställda. Uppdraget består i att rekrytera medlemmar och förtroendevalda, vara kontaktperson mellan avdelning och medlemmar, rekrytera till facklig utbildning samt utföra ordinarie uppgifter tillhörande det specifika förtroendeuppdraget. 21

22 Förtroendevald har ett direkt informationsansvar gentemot avdelningen om vad som försiggår på den egna arbetsplatsen, samt rapporteringsplikt om vad som händer i närområdet. Om antalet medlemmar är tillräckligt stort för att bära en klubb, bör avdelningsstyrelsen undersöka om det finns intresse för att bilda en sådan. Företag med klubb Klubben är förbundets första organisationsled där medlemmarna direkt har ett demokratiskt inflytande och ansvar. Klubben är också, om så avdelningsstyrelsen beslutar, lokal part. Lokal part innebär att klubben är direkt ansvarig för samtliga arbetsrättsliga frågor, dock ska avdelningen vara behjälplig då klubben önskar stöd. Klubbens förtroendevalda ska vara väl införstådda med uppdraget och fungerar alltid som GS första kontakt gentemot medlemmar och nyanställda. Uppdraget består i att rekrytera medlemmar, vara kontaktperson mellan avdelning och medlemmar, rekrytera till facklig utbildning samt utföra ordinarie uppgifter tillhörande det specifika förtroendeuppdraget. Klubben har ett direkt informationsansvar gentemot avdelningen om vad som försiggår på den egna arbetsplatsen, samt rapporterings- plikt om vad som händer i närområdet. I huvudsak rekryteras förtroendevalda till avdelningen från klubbarna. Rekryteringen får inte dränera eller konkurrera med den arbetsplatsnära verksamheten. 22

23 Den arbetsplatsnära verksamheten och fackliga närvaron är en grundförutsättning för ett medlemsnära fackförbund. Detta kräver att verksamhetsassistenter, ombudsmän och förtroendevalda har rätt förutsättningar för att leva upp till förväntningarna och leverera ett gott fackligt arbete. Dessa förutsättningar är: Kunskap Teknik och behörighet Resurser 23

24 Avdelning Avdelningen är förbundets andra organisationsled, där medlemmarna har ett representativt demokratiskt inflytande och ansvar. Avdelningen är också lokal part på de företag där klubb saknas. Lokal part innebär att avdelningen är direkt ansvarig för samtlig arbetsrättslig verksamhet. På avdelningen finns centralt anställd personal, som består av ombudsmän, verksamhetsassistent och i vissa fall även medlemsassistent. Personalen är en resurs i den löpande verksamheten. Avdelningen ska inventera och kontrollera att samtliga företag med koppling till GS verksamhetsområden har kollektivavtal. Avdelningens uppdrag består i att förhandla, utbilda, vara tillgänglig för medlemmar samt budgetera och kontrollera verksamhet. Dessutom ska avdelningen rekrytera förtroendevalda och medlemmar samt synliggöra dem. Avdelningen har också i uppdrag att kontinuerligt uppdatera och informera förbundskontoret om verksamheten. Förbundskontoret Förbundskontorets uppdrag består i att samordna, utbilda och leda den operativa verksamheten. Arbetet innefattar insamlande och spridning av kunskaper och erfarenheter samt löpande kontakt med avdelningarna för att få ett helhetsgrepp och samtidigt kvalitetssäkra verksamheten. Förbundskontoret ansvarar även för det kontinuerliga arbetet med utveckling och bevakning av GS kollektivavtal via förhandlingsavdelningen. På förbundskontoret finns centralt anställd personal, som består av verk- 24

25 samhetsansvariga ombudsmän, verksamhetsassistenter, politisk sakkunniga, informationsavdelning, ekonomiavdelning, administrativ service, förbundsledning, personalchef och kanslichef. Demokrati Den kongressvalda förbundsstyrelsen och dess verkställande utskott har det yttersta ansvaret för den totala verksamheten och den anställda personalen. Förbundets demokrati utövas genom två parallella system, direkt demokrati på arbetsplatsnivå och representativ demokrati på avdelnings- och central nivå. Den direkta demokratin utövas av medlemmarna på arbetsplatsen, där varje medlem har rätt att lägga förslag och rösta. Med representativ demokrati menas att utsedd representant, genom val, företräder större grupp och åsikt. Teknik och verktyg GS ska förse förtroendevalda och anställda med de verktyg som krävs för att kunna fullgöra uppdraget på ett bra sätt. Detta kräver att man följer med i den tekniska utvecklingen och ständigt, i samråd med leverantörer och samarbetspartners, prövar om och hur verksamheten kan effektiviseras. Detta ska vägas mot kostnader och medlemsnytta. Medlemmar ska alltid få kontakt med någon när de ringer in till avdelningen eller förbundet. Om det inte finns någon tillgänglig på den egna avdelningen ska de andra avdelningarna bistå medlemmen. SMS-tjäns- 25

26 ter kan utvecklas ytterligare för information och delaktighet men kanske också för att kunna bli medlem i förbundet. Videokonferenssystemet måste utnyttjas maximalt för att hålla nere möteskostnaderna och ännu fler av förbundets utbildningar kan genomföras på detta sätt. Samtidigt ger systemet stora möjligheter för att på ett annat sätt än tidigare sprida information och kunskap brett inom förbundet till en rimlig kostnad. GS Direkt är ett koncept värt att utredas inom organisationen. Flera andra förbund har vittnat om att detta är ett fantastiskt verktyg. Inom både Handels och Kommunal har man ombudsmän som vissa dagar i månaden är uppkopplade mot direkten och hjälper medlemmen i diverse frågor som i många fall kan lösas via telefon och avlastar ombudsmännen lokalt. Inom nästan alla förbund pågår idag diskussioner, och i en del fall finns redan tekniska lösningar, för att kunna hantera inträdesansökningar digitalt och slippa ifrån pappers- och blanketthanteringen i samband med inträden. Detta kräver naturligtvis en del överväganden men möjligheterna bör utredas. Personal Arbetsledningsansvaret för samtliga personalgrupper ligger på förbundskontoret och utövas av förbundsledning och personalchef. För att organisationens demokratiska ledning ska få rätt beslutsunderlag ska berörd personal, tidigt, få vara en del i beslutsprocessen. 26

27 Att vara facklig förtroendevald i GS Att ha ett förtroendeuppdrag i GS innebär att vara aktiv i sitt uppdrag. Man bärs av medlemmarnas förtroende, och har hela tiden medlemmarnas behov i fokus. Förtroendeuppdrag som innebär att representera medlemmarna i styrelsearbete på olika nivåer innehåller många delar, bland annat att fungera som ledare i olika grupperingar. Det innebär att vid styrelsemöten vara delaktig i besluten, att emellan mötena vara delaktig i verksamhetens genomförande. Att inneha ett uppdrag som handlar om verksamhetsansvar innebär ansvar för att verksamheten, i hela den geografiska avdelningen, genomförs. Att ha ett förtroendeuppdrag i GS innebär att arbetet kan ske både med ersättning för förlorad arbetsförtjänst men även med ideellt arbete. Organisationen ansvarar för att stödja de förtroendevalda i sitt arbete. Det innebär att ge de förtroendevalda förutsättningar för att klara uppdraget. Det kan vara i form av utbildningar och inskolning i uppdraget. Det innebär att tydliggöra uppdragets befogenheter och ansvar. I detta arbete ska de av förbundsmötet beslutade befattningsbeskrivningarna för uppdragen användas. Fackföreningsrörelsen är en folkrörelse. Den bygger på att många delar på de fackliga uppdrag som organisationen kräver. När enskilda förtroendevalda tar på sig, eller tvingas ta på sig, för stor del av uppdragen riskerar folkrörelsen att förlora sin karaktär. Vi måste aktivt arbeta för att uppdragen sprids och motverka situationer där den förtroendevalde står 27

28 ensam, både med uppdraget och det medföljande ansvaret. En bredare bas av lokala fackliga företrädare skapar också förutsättningar för en mer medlemsnära organisation och en bredare rekryteringsbas till regionala och centrala uppdrag. Att vara lokalombudsman i GS Lokalombudsmannen ska företräda och stärka medlemmar och förtroendevalda, vara en resurs för avdelningen och medverka till att verksamhetsplaner genomförs. Ombudsmannen ska organisera medlemmar, teckna avtal och prioritera arbetsplatser där det inte finns fungerande klubb. I arbetsuppgifterna ingår också att förhandla, se till att lagar och avtal följs, vara förbundets ansikte utåt, utforma utbildningar, utbilda såväl förtroendevalda som medlemmar, handlägga försäkringsärenden och arbetsmiljöfrågor. Ombudsmannen ska också fungera som en resurs gentemot hängavtalsbundna företag. Att vara ombudsman inom GS ska innebära att man kontinuerligt utbildas för att möta organisationens krav. Det bör prövas om vi lagt nivån för utbildning allt för lågt, många andra förbund utbildar sina ombudsmän i exempelvis arbetsrätt på högskolenivå och många av våra medarbetare upplever sig som självlärda. Ombudsmannen ska naturligtvis vara utrustad med de verktyg och med den teknik som krävs för att klara uppdraget på ett bra sätt. Förutsättningar är lite olika i olika delar av landet och det kan innebära olika 28

29 behov på teknisk utrustning. Här bör prövas om tekniken går att individanpassa, det krävs då att man tittar på vilka behov man har i olika landsändar. Att vara verksamhetsassistent på avdelning i GS Verksamhetsassistenterna är anställda av förbundet men placerade på avdelning och har som huvuduppgift att serva samtliga verksamhetsområden och medverka till att framtagna verksamhetsplaner genomförs. En viktig roll är att vara en resurs i GS utåtriktade arbete och verka som första kontakt gentemot medlemmar och andra. Det utåtriktade arbetet kan bestå i att ge rådgivning åt medlemmar, argumentera för medlemskapets värde, förhindra utträden och introducera nya medlemmar. Det finns även en intern stöttande del i rollen som verksamhetsassistent exempelvis registerhantering, handläggning av ärenden, framtagning av statistik, uppföljning och hantering av organisationens informationsflöde. Att vara verksamhetsassistent inom GS ska innebära att man kontinuerligt utbildas för att möta organisationens krav. Att vara medlemsassistent i GS Medlemsassistenterna är lokalt placerade på olika avdelningskontor ute i landet, men är i första hand en del av förbundets centrala medlemsredovisning. Mycket av de konkreta arbetsuppgifterna handlar om medlemsadministration och avgiftshantering och därmed sammanhängande kontakter med både arbetsgivare och medlemmar. 29

30 Nuvarande arbetsuppgifter påverkas av den tekniska utvecklingen vilket innebär att även andra administrativa uppgifter tillförs medan andra försvinner. Att vara central verksamhetsansvarig ombudsman i GS Verksamhetsansvarig ombudsman ska företräda och stärka medlemmar och förtroendevalda, vara en resurs för förbundet på alla nivåer och medverka till att mål- och verksamhetsplaner utarbetas och genomförs. Rollen som ansvarig innebär att handlägga, bevaka, leda och utveckla aktuellt verksamhetsområde. I arbetsuppgifterna ingår också att vara förbundets ansikte utåt, utforma utbildningar, utbilda medlemmar, förtroendevalda och anställda. Övriga kategorier av anställd personal är stödfunktioner och helt vitala för förbundets interna verksamhet, men saknar den direkta medlemsoch arbetsplatsnära dagliga kontakten. Utbildning Grunden till hur vår förening ska se ut och verka, och faktiskt också till hur vårt samhälle ska utvecklas ur våra medlemsgruppers perspektiv, om tio eller femton år lägger vi idag. Framtida fackliga ledare går sin grundutbildning idag, och en bred facklig skolning byggd på en demokratisk grundsyn idag kommer att ge genomslag på hur våra arbetsplatser ser ut under kommande år. Facklig utbildning är ett verktyg för att forma framtiden. 30

31 Våra fackliga utbildningar ska utgå från arbetsplatsen och ge verktyg för förändring. Utbildningarna ska ge en aktiverande och aktionsinriktad kunskap, som leder till handling och genomsyras av ett kritiskt tänkande. Vi ska sträva efter tvärfackligt samarbete när det gäller de grundläggande utbildningarna, för att kunna erbjuda många medlemmar en möjlighet till utbildning inom rimlig tid och på rimligt avstånd från hem eller arbetsplats. När det gäller våra förbundsegna centrala utbildningar måste tillgången till utbildningsplatser anpassas till behovet så att vi inte tappar förtroendevalda i utbildningstrappan. Det bör prövas om vi inte genom det tvärfackliga samarbetet skulle kunna erbjuda alla nya medlemmar facklig introduktion eller grundutbildning i anslutning till medlemskapet. Vi behöver också göra insatser för att förbättra det administrativa stödet i utbildningsverksamheten. Genomförda fackliga utbildningar, oavsett vem som arrangerat utbildningen ska registreras på medlemmen. Det underlättar rekryteringen till andra utbildningar, underlättar för valberedningar som ska rekrytera till fackliga uppdrag och underlättar för den enskilde medlem som vill ha en komplett meritförteckning. 31

32 Metoder och roller i organisationsbygget 32

33 Organisationens utmaningar Hela vår organisations överlevnad handlar om att vi genom facklig utbildning och kompetenshöjning kan bygga förtroendemannaorganisationen så att den i stor utsträckning klarar av att hantera flertalet ärenden på lokal nivå. Förutom att skapa en mer effektiv organisation frigör det tid för de anställda att i större utsträckning kunna tillämpa ett konsultativt arbetssätt. Detta förutsätter stöd, en väl fungerande rekryteringsprocess till utbildningar och även att vi jobbar aktivt att rekrytera nya förtroendevalda. Att bilda klubbar är i sig självt inte ett mål, utan att även se till att de fungerar och får de verktyg som gör dem självgående är det ultimata målet. Starka och väl fungerande klubbar är en del av förbundets grundfundament, och det är oftast där som fackligt engagemang väcks och nya aktivister skolas. Det åligger avdelningen att följa upp och bevaka kvaliteten i klubbens verksamhet. Där vi inte kan bilda potentiella självgående klubbar måste man satsa på att stärka förhandlingsombudens kompetens och bilda förhandlingskommittéer. Utbildningen för båda dessa ska ske lokalt och tarvar ett genomtänkt och bra material, förbundets riktlinjer för klubbar är bra men utbildningar behöver utvecklas. Förbundet har ett behov av profilering och tydliggörande ute på arbetsplatserna att GS här är avtalsslutande part och schyssta villkor gäller för de anställda. Det bör utredas hur ett sådant informations- eller märkningssystem skulle kunna införas. 33

34 Antalet anställda, och därmed potentiella medlemmar, minskar inom hela industrin. Detta drabbar även vårt förbund, även om vi blivit mycket bättre på rekrytering och organisering under den gångna kongressperioden. Trots uppenbara möjligheter för delbranscher att öka antalet anställda och att organisationsgraden kan och ska öka, så finns det en risk att antalet medlemmar på lång sikt kan minska på grund av strukturförändringar. Detta kommer att ställa krav på en mer effektiv organisation. Förbundet behöver en beredskap för detta, liksom en analys av hur omvärldsförändringar påverkar förutsättningarna att bedriva fackligt arbete i våra branscher. Det behövs alltså en längre och grundligare utredning av förbundets organisation. En utredning som tittar på en organisation som är ekonomiskt hållbar, har en bred bas av medlemmar och förtroendevalda samt en stabil bas av anställda. En utredning som även skaffar sig kunskap om hur andra organisationer arbetar med organisationsförändringar och hur liknande förändringar skulle kunna effektivisera vår verksamhet. Härvid anser vi att de områden som måste få en hög prioritetsgrad är de grundläggande fackliga verksamheterna att organisera företag och rekrytera medlemmar samt att reglera medlemmarnas anställningsvillkor. 34

35 Samverkan med GS Arbetslöshetskassa Förbundets medlemmar bildade en gång i tiden en arbetslöshetskassa för att öka medlemmarnas ekonomiska trygghet på arbetsmarknaden och stärka deras ställning gentemot arbetsgivaren. Åren har gått och A-kassornas verksamhet har reglerats allt hårdare i lagstiftning och myndighetskrav, men organisatoriskt har i grunden inget förändrats. GS A-kassa är fortfarande en ideell förening med starka band till förbundet, till största delen gemensamma medlemmar och med gemensamma intressen. Förbundet bör politiskt verka för att minska det statliga inflytandet över villkor och regelverk i arbetslöshetsförsäkringen. Under den senaste kongressperioden och inte minst i samarbetet kring Gemensam satsning-projektet, har samarbetet mellan organisationerna förbättrats och utökats. Det är viktigt att den processen fortsätter. Den självklara utgångspunkten vid medlemsrekrytering i våra branscher är att vi rekryterar medlemmar till både förbundet och A-kassan. Ett sammanhållet och gemensamt medlemskap skapar förutsättningar för båda organisationerna att fullgöra sina åtaganden gentemot medlemmarna på bästa sätt. En gemensam utredning bör titta på möjligheterna att utöka samarbetet både vad det gäller rekryteringsfrågor, administrativa samarbeten och möjligheten till exempelvis samavisering av medlemsavgifter. 35

36 Verksamhetsavdelningar Förbundsstyrelsen har i ett särskilt uppdrag bett kommittén titta på vilka organisations- eller administrativa förändringar som skulle bli aktuella om stadgarna kompletteras med möjligheten att ombilda någon av dagens avdelningar till en verksamhetsavdelning, detta som ett alternativ till avdelnings upplösning eller sammanslagning. Alla dessa tre alternativ till avdelningsförändring medför vissa organisatoriska förändringar, varav ett ombildande till verksamhetsavdelning förmodligen skulle vara det bästa alternativet när det gäller den medlemsnära verksamheten. Så vitt vi kan bedöma skulle en sådan förändring främst påverka avdelningens ekonomihantering. 36

37 37 Förslag till beslut

38 Att under kongressperioden göra insatser för att utveckla organisationen att göra en översyn av målstyrningsprocessen att fortsatt prioritera medlemsrekrytering, organisering och organisationsbygge att höja statusen på valberedningarna och deras arbete att utreda möjligheterna till någon form av schyssta villkor -märkning på våra arbetsplatser att utreda möjligheten att inrätta ett GS Direkt att utreda möjligheten till helt digital inträdesprocess att fortsatt prioritera värdegrundsarbetet att tillsammans med GS Arbetslöshetskassa utreda ett fördjupat samarbete att tillsätta en organisationsutredning som under kongressperioden kan lägga förslag till organisationsförändringar, samt till kommande kongress lämnar en organisationsrapport. samt att i övrigt anta rapporten 38

39