KALLELSE. Datum Sessionssalen, stadshuset

Transkript

1 Kommunstyrelsen Maria Östgren KALLELSE Datum (2) Till Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare Kommunstyrelsen Tid: Tisdag 4 december 2018, kl. 14:00 Plats: Sessionssalen, stadshuset Ärenden Dnr 1 Val av justerare 2 Anmälan av extra ärenden 3 Vattenledningen Grängesberg 4 Information från räddningstjänsten 5 Antagande av riktlinjer vid hot, våld och 2018/164 trakasserier mot förtroendevalda politiker 6 Antagande av riktlinjer vid hot och våld mot 2018/181 anställda 7 Antagande av styrdokument för Ludvika 2017/387 Kommun Stadshus AB, Ludvika Kommunfastigheter AB, Ludvika Hem AB, Stora Brunnsvik AB, Västerbergslagen kraft AB och val av lekmannarevisor och styrelseledamöter 8 Överföring skolidrottshallar från SUN till KFN 2017/480 9 Godkännande av granskningsutlåtande och beslut 2018/421 om antagande av detaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera Genomfart: Korsning Gonäsvägen Snöåvägen 10 Samverkansavtal för E-arkivcentrum Dalarna 2018/ Upplägg för löne- och medarbetarsamtal 2018/ Rapport, status Ludvikamodellen 2018/ Antagande av förbundordningen för 2018/504 Räddningstjänsten Dala Mitt 14 Svar på motion - Folkomröstning om invandring 2018/ Redovisning av delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2017/417 Ludvika kommun Hemsida E-post info@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata Ludvika 1 Telefon Fax Bankgiro

2 Datum (2) 16 Redovisning av meddelanden till kommunstyrelsen 2017/ Ordförandeinformation Leif Pettersson ordförande Maria Östgren nämndsekreterare 2

3 Val av justerande 3

4 Anmälan av extra ärenden 4

5 Tjänsteskrivelser kommer senare 5

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2018/164 Antagande av riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker, daterade 27 april Riktlinjerna ersätter Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda som kommunstyrelsen antog den 6 maj Kommunstyrelsen uppdrar till kommunstyrelsens förvaltning att kommunicera ut riktlinjerna till förtroendevalda politiker i Ludvika kommun. Beskrivning av ärendet Politikernas trygghetsundersökning visade år 2016 att 25 procent av ledamöterna i Sveriges riksdag och i kommunernas fullmäktigeförsamlingar utsattes för hot, våld eller trakasserier. Frågan är viktig och även om kommunen inte har ett arbetsgivaransvar för de förtroendevalda politikerna ligger det i kommunens intresse att bistå förtroendevalda med kunskap kring hot, våld och trakasserier då kommunen är en politiskt styrd organisation. Idag har Ludvika kommun gemensamma riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda. Dessa föreslår nu kommunstyrelsens förvaltning att ersätts med Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 27 april Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker, daterade 27 april Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda, antagna den 6 maj Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

7 2(2) Behandling Mikaela Nordling och David Helsing föredrar ärendet. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 7

8 Kommunstyrelsens förvaltning Mikaela Nordling, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2018/164 1(3) Antagande av riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker, daterade 22 oktober Riktlinjerna ersätter Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda som kommunstyrelsen antog den 6 maj Kommunstyrelsen uppdrar till kommunstyrelsens förvaltning att kommunicera ut riktlinjerna till förtroendevalda politiker i Ludvika kommun. Sammanfattning Politikernas trygghetsundersökning visade år 2016 att 25 procent av ledamöterna i Sveriges riksdag och i kommunernas fullmäktigeförsamlingar utsattes för hot, våld eller trakasserier. Högskolan Dalarnas rapport över förtroendevaldas trygghet i Ludvika visar att 56 procent av de svarande har upplevt utsatthet eller oro av något slag under den senaste mandatperioden. Frågan är viktig och även om kommunen inte har ett arbetsgivaransvar för de förtroendevalda politikerna ligger det i kommunens intresse att bistå förtroendevalda med kunskap kring hot, våld och trakasserier då kommunen är en politiskt styrd organisation. Idag har Ludvika kommun gemensamma riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda. Dessa föreslår nu kommunstyrelsens förvaltning att ersätts med Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker. Beskrivning av ärendet Politikernas trygghetsundersökning, som Brottsförebyggande rådet genomför, visade år 2016 att 25 procent av ledamöterna i Sveriges riksdag och i kommunernas fullmäktigeförsamlingar utsattes för hot, våld eller trakasserier. Siffrorna från Högskolan Dalarnas rapport över förtroendevaldas trygghet i Ludvika antyder att ännu fler upplevt otrygghet eller oro i kommunen 56 procent av de svarande har angett att de upplevt utsatthet av något slag. Denna studie sträcker sig dock över en hel mandatperiod, då trygghetsundersökningen 8

9 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/164 2(3) enbart handlar om det senaste året. Siffrorna är inte helt jämförbara, men rapporten visar ändå på en hög utsatthet för förtroendevalda i Ludvika kommun. Förtroendevalda från merparten av partierna har upplevt hot, våld, trakasserier eller oro för sig själv eller anhöriga under mandatperioden 1. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sedan 2016 fått resurser från regeringen för att stödja kommuner i deras förebyggande arbete mot hat och hot mot förtroendevalda. SKL har tillsammans med några kommuner genomfört ett utvecklingsarbete, som bland annat resulterat i att kommunerna tagit fram riktlinjer för hur hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda ska hanteras. I Ludvika kommun har man idag gemensamma riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda. Kommunstyrelsen antog dessa 6 maj Kommunstyrelsens förvaltning har, efter samråd med kommunstyrelsens ordförande, valt att särskilja på förtroendevalda politiker och anställda. Detta eftersom kommunen inte har ett arbetsgivaransvar för de förtroendevalda. Att ha riktlinjer riktade till förtroendevalda är viktigt eftersom Ludvika kommun är en politiskt styrd organisation och kommunen har ett särskilt ansvar att skydda och bejaka de demokratiska värden som organisationen vilar på. Även om Ludvika kommun inte har ett arbetsmiljöansvar för förtroendevalda ligger det i kommunens intresse att säkerställa att de förtroendevalda i kommunen har viss grundläggande kunskap om hot, våld och trakasserier och vad de bör göra om de utsätts. Det yttersta ansvaret för säkerhetsfrågor gällande hot, våld och trakasserier har partierna själva. Införandet av riktlinjerna innebär i sig inga extra kostnader, då utbildning av de förtroendevalda i säkerhetsfrågor planeras ordnas i samband med ordinarie utbildning för nya förtroendevalda i början av den nya mandatperioden. Ärendets gång Riktlinjerna behandlades första gång på arbetsutskottets möte den 29 maj Arbetsutskottet gick på förvaltningens förslag till beslut. Riktlinjen gick dock inte vidare till beslut i kommunstyrelsen i juni eftersom riktlinjen vid hot och våld för anställda skulle samverkas i Cesam innan den antas, och denna riktlinje ville politiken ta parallellt med den andra. Förvaltningen har som ambition att informera förtroendevalda om riktlinjen i samband med utbildningen av förtroendevalda i början på nästa år. Förvaltningen väljer därför att skicka upp riktlinjen för beslut innan riktlinjen för anställda är samverkad, eftersom riktlinjen annars inte hinner antas innan den planerade utbildningen. Kommunstyrelsens förvaltning har även ändrat riktlinjerna något sedan de var uppe till diskussion i arbetsutskottet i maj. Kapitel 10 i den version som gick upp i maj har förvaltningen valt att lägga in som en bilaga, då kapitlet lyfter fram exempel på vardagliga rutiner, akuta situationer och förberedelser. Tanken 1 Förtroendevaldas trygghet i Ludvika kommun, Högskolan Dalarna, rapport nr

10 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/164 3(3) är att exemplen ska kunna användas ifall till exempel partierna tar fram egna säkerhetsrutiner eller så förtroendevalda kan förbereda sig för olika situationer som kan inträffa. Bilagorna kan vid behov revideras av kommunstyrelsens förvaltning utan att politiskt beslut tas. Förvaltningen har även flyttat kapitlet om larm från definitioner till kapitel 8 som handlar om akuta hot- och våldssituationer. Detta eftersom det i regel blir aktuellt med införande av larm först efter att det finns en risk/hotbild för en förtroendevald. Förvaltningar har också skrivit in att man ska följa kommunens kommunikationsprogram i förhållningssättet till media. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen antar Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker, daterade 22 oktober Riktlinjerna föreslås ersätta Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda som kommunstyrelsen antog den 6 maj Vidare föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen uppdrar till kommunstyrelsens förvaltning att kommunicera ut riktlinjerna till förtroendevalda politiker i Ludvika kommun. Jan Lindström Kommunchef Mikaela Nordling Utredare Bilagor 1. Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker, daterade 22 oktober Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda, antagna den 6 maj Beslut inklusive bilagor skickas till Kommunstyrelsens förvaltning för verkställighet Samtliga nämnder för kännedom Partiernas gruppledare för kännedom Styrdokument Akten 10

11 Kommunstyrelsens förvaltning RIKTLINJER Datum (16) Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker Dokumentnamn Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker Dokumentägare Kommunchef Författningsstöd Dokumentansvarig Säkerhetschef Dokumenttyp Riktlinjer Publicering Kommunala författningssamlingen Omfattning Alla förtroendevalda politiker med uppdrag i Ludvika kommun Beslutad [Skriv datum här] Revideringar Bör revideras senast 2022 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2018/164 Vad revideringen avsett Ersätter Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda, antagna av KS 6 maj

12 Ludvika kommun Datum (16) Innehåll 1 Inledning Syfte Mål Fördelning av ansvar Partiernas säkerhetsansvariga Förtroendevald Kommunen och säkerhetsfunktionen Polisen Definitioner Hot och våld Trakasserier och mobbning Förtroendevald Otillåten påverkan Åtkomstskyddad anmälan Förebyggande arbete Utbildning Samverkan Hot mot offentliga kommunala sammanträden Sammanträden Fullmäktige Beslut om genomförande av säkerhetskontroll Akuta hot- och våldssituationer Larm Mobila personlarm (överfallslarm) Fast monterat överfallslarm Uppföljning Polisanmälan Omhändertagande av drabbad Rättegång Förhållningssätt till media...8 Bilagor...9 Bilaga 1 - Exempel på vardagliga rutiner, akuta situationer och förberedelser...9 Bilaga 2 Checklista incident...15 Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 12

13 Ludvika kommun Datum (16) 1 Inledning Ludvika kommun är en politiskt styrd organisation och har därmed ett särskilt ansvar att skydda och bejaka de demokratiska värden som organisationen vilar på. Detta eftersom kommunen behöver förtroendevalda som kan åta sig de många förtroendeuppdrag som finns inom kommunen. Det är viktigt att de förtroendevalda känner sig trygga och säkra i sina kommunala förtroendeuppdrag. Statistik från Politikernas trygghetsundersökning (PTU), som Brottsförebyggande rådet genomför, visar att år 2016 utsattes 25 procent av ledamöterna i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar för trakasserier, hot eller våld. Trakasserier, hot och våld som riktas mot förtroendevalda och mot offentliga sammanträden innebär ett allvarligt hot mot det demokratiska styret. Konsekvenserna kan bli att förtroendevalda undviker vissa frågor, inte vill fatta beslut eller överväger att lämna eller har lämnat ett uppdrag. Ytterst är det de politiska partiernas ansvar att garantera sina medlemmars säkerhet eftersom kommunen inte har ett arbetsmiljöansvar för förtroendevalda. Ludvika kommun strävar till att vara en säker och trygg kommun att leva, bo och verka i. För att vara det har kommunen tagit fram dessa riktlinjer som ska fungera som stöd i arbetet med att förebygga hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda. 2 Syfte Dessa riktlinjer ska utgöra ett stöd och en vägledning för kommunens förtroendevalda i syfte att öka tryggheten vid utförande av sina offentliga förtroendeuppdrag. Ludvika kommun verkar genom dessa riktlinjer för att förtroendevalda genom hot, våld eller trakasserier inte ska kunna påverkas i sin roll som beslutsfattare. 3 Mål Målet med riktlinjen är att förtroendevalda: ska kunna fatta beslut utan rädsla att utsättas för hot och våld ska kunna utföra sitt uppdrag ska känna trygghet och säkerhet både under sitt uppdrag och i övriga sammanhang ska veta vad som förväntas av den förtroendevalde i händelse av en allvarlig incident eller hot om våld. 4 Fördelning av ansvar Förtroendevalda är inte formellt anställda av kommunen och därför är hot och våld mot dessa inte en specifik arbetsmiljöfråga för kommunen. Det är det egna Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 13

14 Ludvika kommun Datum (16) partiets organisation som ytterst har ansvar för säkerhetsfrågor gällande hot, våld och trakasserier. Kommunen har ett intresse och uppdrag att säkerställa att det demokratiska statsskicket upprätthålls och att den demokratiska processen kan fortgå utan att hindras av odemokratiska och brottsliga sätt att påverka beslutsfattare och verksamheter. Kommunen ska därför vara behjälplig de politiska organisationerna och vidta åtgärder i samråd med dessa. 4.1 Partiernas säkerhetsansvariga Partierna bör själva utse säkerhetsansvarig kontaktperson som till exempel gruppledare eller annan lämplig person som kan stödja medlemmar om de utsätts för hot, våld och trakasserier. Partiets säkerhetsansvarig bör också ha ett övergripande ansvar för kontakter med polis och kommunens säkerhetsfunktion. 4.2 Förtroendevald Den förtroendevaldas ansvar är att medverka vid utbildningar om hot, våld och trakasserier, samverka i det förebyggande arbetet och ha kännedom om hantering av incidenter. Den förtroendevalda ansvarar även för att rapportera incidenter till partiets säkerhetsansvarig eller gruppledare. 4.3 Kommunen och säkerhetsfunktionen Kommunens säkerhetsfunktion tillsammans med partiets säkerhetsansvarige ansvarar för rådgivning, stöd och samordning för utsatta och för att ta emot, dokumentera och administrera incidentrapporter. Kommunens säkerhetsfunktion ansvarar också för att vid behov informera och anordna utbildning, samt för att kontaktvägar med polis och andra berörda myndigheter finns upprättade. 4.4 Polisen Huvudansvaret för personskydd av förtroendevalda ligger på den lokala polisen. Det innebär att den polisiära handläggningen är en uppgift för det lokala polisområdet. Om en förtroendevald blivit utsatt ska kommunens säkerhetsfunktion ändå kontaktas för att tillsammans med polisen och partiets säkerhetsansvarige göra en riskbedömning och handlingsplan. 5 Definitioner 5.1 Hot och våld Våld kan variera från olika former av trakasserier, i vissa fall i form av hot via mänskliga kontakter, brev eller telefon, sexuellt våld, verbalt våld samt misshandel till mord. Våld kan användas planerat för att nå vissa mål, men våld kan också förekomma när miljön inbjuder till det. Hot om våld kan psykiskt vara lika skadligt som fysiskt våld. Våld kan ge både psykiska och fysiska skador. Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 14

15 Ludvika kommun Datum (16) 5.2 Trakasserier och mobbning Det gemensamma för alla typer av trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad eller illa behandlad. Trakasserier och mobbning är ett beteende som är ovälkommet. Det är du som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. 5.3 Förtroendevald Med förtroendevald avses person som har ett politiskt uppdrag för sitt parti i Ludvika kommun. 5.4 Otillåten påverkan Begreppet otillåten påverkan omfattar en rad olika handlingar som syftar till att påverka politikers och tjänstemäns beslutsfattande. När denna typ av brott begås på ett organiserat och systematiskt sätt kan det allvarligt skada det demokratiska systemet. Otillåten påverkan kan innebära en svår kränkning som kan medföra psykiska eller fysiska skador. Det är också ett arbetsmiljöproblem och kan vara ett säkerhetsproblem både för den drabbade och för kommunen. Otillåten påverkan kan handla om påtryckningar som till exempel trakasserier, exempelvis kränkning och ofredande, utpressning eller andra straffbara påtryckningar, hot om våld, fysiskt våld mot person eller egendom, korruption i form av otillbörliga erbjudanden av olika slag. Det är av största vikt att alla hjälps åt med att motverka och förebygga otillåten påverkan så att rättssäkerhet och demokrati inte påverkas. Alla former av otillåten påverkan ska polisanmälas. Överväg att åtkomstskydda anmälan. 5.5 Åtkomstskyddad anmälan Förtroendevalda har lagstadgad rätt att begära polisanmälan åtkomstskyddad. Det innebär att det enbart är de tjänstemän hos polisen som är berörda och arbetar med det ärendet som kan ta del av innehållet. 6 Förebyggande arbete Många åtgärder mot hot och våld kan göras i förebyggande syfte. Partiets organisation och kommunen måste utreda vilka risker för hot och våld som föreligger i verksamheten och sedan förebygga dessa så långt det är möjligt. Det kan handla om utbildning, förändringar eller anpassningar på arbets- eller mötesplatsen, särskilda rutiner och arbetssätt eller teknisk utrustning. Fokus bör ligga på att de förtroendevalda blir medvetna om riskerna. Genom att Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 15

16 Ludvika kommun Datum (16) medvetandegöra och mentalt förbereda sig blir det lättare att agera på ett sätt som minskar risken för- och skadorna av ett eventuellt angrepp. 6.1 Utbildning Förtroendevalda ska utbildas i frågor som rör hot, våld och trakasserier. Upprättade riktlinjer och tillhörande dokument ska göras kända. Även de politiska partierna rekommenderas att arbeta proaktivt med trygghetsfrämjande och förebyggande åtgärder. Kommunen utbildar i hanteringen av hot, våld och trakasserier i samband med utbildning för nya förtroendevalda. Därutöver utbildar kommunen vid behov förtroendevalda i dessa frågor. 6.2 Samverkan För att kommunen ska få en samlad lägesbild över risker, incidenter och händelser ska kommunen minst två gånger per år kalla partiorganisationernas säkerhetsansvariga till samverkanmöten. 7 Hot mot offentliga kommunala sammanträden 7.1 Sammanträden Om det finns risk för att det vid ett sammanträde kommer att utföras brott som innebär en allvarlig fara för liv, hälsa eller egendom så ska ordförande kontakta säkerhetsfunktionen i kommunen för en gemensam hotbildsbedömning. 7.2 Fullmäktige Det är fullmäktiges ordförandes roll att ansvara för ordningen under sammanträdet. Ordföranden har rätt att visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Bestämmelsen om ordförandes rätt att visa ut störande personer gäller såväl åhörare, ledamöter och ersättare. Om det under sammanträdet uppstår sådan oordning att sammanträdet inte på ett meningsfullt sätt kan fortsätta så får ordföranden bestämma att sammanträdet ajourneras eller upplöses. 7.3 Beslut om genomförande av säkerhetskontroll Ordföranden kan vid offentligt sammanträde om hotbild finns besluta om säkerhetskontroll för det specifika mötet. Beslutet måste tas i samråd med polisen. Det är polisen som beslutar om säkerhetskontroll ska genomföras av polis eller ordningsvakter. I det fall en säkerhetskontroll genomförs ska den omfatta undersökning av personer, väskor, paket och dylikt med hjälp av teknisk utrustning. Manuell kroppsvisitation är en undersökning där kontrollpersonalen letar efter otillåtna föremål. En sådan visitation får endast ske om det finns särskilda motiv för detta. Undersökningen får genomföras av polis eller ordningsvakt med godkännande av polismyndigheten för att utföra sådan kontroll. Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 16

17 Ludvika kommun Datum (16) 8 Akuta hot- och våldssituationer Att bli utsatt för ett direkt angrepp eller hot när man träffar en gärningsman öga mot öga kan vara skrämmande. Hur du ska agera i en sådan situation kan bero på förutsättningarna och är svårt att förutse. Varje arbetsplats ska därför upprätta egna rutiner och handlingsplaner att agera efter både vad gäller arbetsplatsen och för tjänsteutövande utanför arbetsplatsen. Varje parti bör också ha upprättade säkerhetsrutiner för de tillfällen man representerar sitt parti i offentlig miljö. Om du som förtroendevald har gått igenom vad du ska tänka på och har diskuterat rutiner med dina kollegor ökar möjligheten att hantera en situation på ett bättre sätt. I bilagorna i slutet av dokumentet finns exempel på händelser som kan inträffa och förslag på hur du kan hantera dessa. Generellt gäller alltid rapportera incidenten till din gruppledare dokumentera incidenten så noggrant som möjligt polisanmäl vid misstanke om brott undersök behov av stöd återkoppling till den utsatte och följ upp händelsen 8.1 Larm I vissa fall kan det vara nödvändigt att förse en förtroendevald eller en arbetsplats, och i vissa fall även hemmet, med larmanordning. Vilken typ av larmanordning bör väljas med hänsyn till den risk som kan förutses. Frågor kring larm och säkerhetsbedömning bör samrådas med kommunens säkerhetsfunktion och polisen Mobila personlarm (överfallslarm) Individer som kan vara utsatta för hot- och våldshändelser kan förses med mobilt överfallslarm. Alla mobila överfallslarm som tillhandahålls inom kommunens bevakningsavtal är anslutna till larmcentral med åtgärd av polis och väktare. Via GPSpositionering kan larmcentralen se vart du befinner sig. Tänk på att GPSpositionering inomhus är svårt. Meddela därför larmcentralen vart du befinner dig om du misstänker att du kan utsättas för hot eller våld Fast monterat överfallslarm Vissa förtroendevalda som har fasta arbetsplatser och som tar emot riskfyllda besök kan behöva fast monterat överfallslarm. Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 17

18 Ludvika kommun Datum (16) 9 Uppföljning 9.1 Polisanmälan Om polisanmälan inte gjorts i direkt anslutning till hot- eller våldshändelsen ska gruppledaren ta initiativ till anmälan omgående. Att angripa någon med våld eller hot om våld är ett brott och polisens uppgift är att utreda och lagföra gärningsman så att fler hot eller våldssituationer kan undvikas. Kommunens säkerhetsfunktion kan bistå med hjälp till berörda med polisanmälan. Se även information om åtkomstskyddad anmälan under kapitel 5: Definitioner. 9.2 Omhändertagande av drabbad Den som utsatts och människor kring den drabbade kan må mycket dåligt över det inträffade. Se till att du som gruppledare finns tillgänglig eller utse en kontaktperson som de kan prata med. Erbjud den hjälp som finns i form av företagshälsovård och liknande. Ta även kontakt med partiets säkerhetsansvarig och kommunens säkerhetsfunktion för hjälp med fortsatt hotbildsbedömning och eventuella skyddsåtgärder. 9.3 Rättegång När en våldshändelse leder till en rättegång är det viktigt att den drabbade får det stöd och den hjälp som den behöver. Den drabbade ska få veta hur en rättegång går till och bör få sällskap av annan person eller partikollega till rättegången. Den som har blivit utsatt för våld är skyldig att vittna, men en rättegång kan riva upp minnen och känslor från våldshändelsen. Lyssna därför på den drabbade och erbjud hjälp och stöd. Vid behov bör gruppledaren hjälpa den drabbade med framställning till domstol med begäran om att den åtalade får lämna rättssalen medan den drabbade hörs som målsägare eller vittne. 9.4 Förhållningssätt till media Hot- och våldssituationer drar till sig medias uppmärksamhet. Kommunikation med media ska följa kommunens kommunikationsprogram. I hot- och våldssituationer är det av utredningstekniska skäl viktigt att vara varsam med detaljer som om de röjs kan försvåra polisens utredning eller skapa osäkerhet, ovisshet och ryktesspridning. Ta tidigt kontakt med kommunikationsfunktionen eller säkerhetsfunktionen för rådgivning, hjälp och stöd i kontakter med media. Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 18

19 Ludvika kommun Datum (16) Bilagor Bilaga 1 - Exempel på vardagliga rutiner, akuta situationer och förberedelser Nedan följer några situationer som kan uppstå inom kommunens verksamheter. Det finns också råd för hur du kan agera för att minska risken för konflikter och agera för att hantera dem om de ändå uppkommer. Att ta emot besök Om du i förväg vet att besöket kan bli oroligt eller obehagligt så planera det väl. Bedöm om du ska ta besöket tillsammans med en tredje person och se till att det finns fler personer i anslutning till besöksrummet. Placera dig strategiskt vid möten med ökad risk för hot och våld. Gör tjänstemän/partikollegor medvetna om mötet så de kan vara uppmärksamma om något avvikande händer. I vissa fall kan det vara lämpligt att lämna dörren till mötesrummet öppen. Ett bord ska finnas mellan dig och mötesdeltagaren. Tänk på möbleringen så du har ryggen fri. Möten med drogpåverkade personer ska undvikas. Ny tid ska bokas. Blir det problem i samband med avvisningen ska polis/väktare kontaktas. Var uppmärksam på höjda röster. Om du hör något som kan verka hotfullt från ett mötesrum, gör dig ett ärende till rummet och ta reda på vad som händer. Ta hjälp av ytterligare personer om det behövs. Följ alltid ditt besök från mötesplatsen till utgången. Om du i ditt förtroendeuppdrag kan tänkas utsättas för hot ska du inte ha kort på din familj eller vänner synlig på din arbetsplats eller tjänsterum där du tar emot besök. Var noga med mötesplatsen innan mötet, var ni bestämmer träff och er väg till mötesrummet, mycket kan hända på vägen. Tänk på din placering. Aktivitet vid offentliga möten Informera alltid tjänstemän/partikollegor om vart du beger dig, vilken tid uppdraget beräknas ta och vilken färdväg du avser ta vid uppdrag utanför din arbetsplats. Parkera bilen i flyktläge så du snabbt kan lämna platsen utan att bilen behöver backas eller på annat sätt krånglas ut från parkeringen. Ta med reservnyckel. Se till att placera dig strategiskt så att du är närmast dörren eller utgången. Ha koll på dina ytterkläder och tillhörigheter om du snabbt behöver ta dig ut. Åk inte ensam på riskfyllda uppdrag. Se till att ha välladdad mobiltelefon och förprogrammera den med nummer så du snabbt kan tillkalla hjälp. Om du bedömer att det behövs förstärkning av till exempel vakt vid mötet så ta kontakt med säkerhetsfunktionen för bedömning och konsultation. Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 19

20 Ludvika kommun Datum (16) Hot När hot uttalats mot förtroendevald gäller följande: kontakta gruppledare, anmäl hotet till polisen. Alla hot ska polisanmälas för att polisen ska få en möjlighet till helhetsbild. Ju mer information polisen har, desto bättre beslut kan de fatta, kontakta säkerhetsfunktionen, dokumentera allt som är känt om hotet för att underlätta polisens arbete, bestäm vilka särskilda skyddsrutiner som ska införas, till exempel kontroll av in- och utpassering, förvaring av nycklar, låsningsrutiner eller insatser av vaktbolag. Hot via e-post, telefon, sociala medier, brev eller klotter och föremål Hot kan komma via olika medier eller uttryckas på olika sätt. spara alltid breven på ett skyddat sätt för polisens analys, radera inte e-post. Polisen kan ibland spåra vilken dator de skickats från. Skriv ut e-posten, om hot uttalas över telefon- försök dra ut på samtalet och följ Bilaga 2- Checklista för incident, om hotet kommer via SMS eller appar gör omedelbart en skärmdump i mobiltelefonen/surfplattan så att en bild skapas. Skriv ut bilden och spara de, om hotet kommer från en internetsida via sociala medier så skriv ut sidan och spara länken (URL-adressen), om hotet framförs via klotter eller föremål, fotografera med mobiltelefonen, om möjligt, försök att spela in telefonsamtalet, kontakta polisen vid alla typer av hot. Misstänkta brev eller försändelser Paket eller brev som kommer med posten eller levereras med bud kan innehålla allt från biologiska preparat och kemiska ämnen till sprängladdningar. Öppna inte försändelser som väcker misstankar. Var uppmärksam på försändelser som har nedanstående typiska igenkänningstecken ett ojämnt eller buckligt utseende och känns styvare än normalt. Bombkomponenter monteras ofta på kartongliknande material och farliga ämnen kan vara placerade i olika förpackningar, Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 20

21 Ludvika kommun Datum (16) en avvikande vikt, det vill säga ovanligt tungt eller lätt i förhållande till storleken, fettfläckar på kuvert eller omslag då sprängämnen ofta innehåller fett, underlig eller ovanlig lukt, märkliga adressetiketter,, avsändare och adress som tyder på önskad anonymitet ovanlig påskrift eller förtryckt med inskränkande text, till exempel Bråttom, personligt eller privat,, överdrivet antal frimärken tecken på att kuvertet eller omslaget har varit öppnat och sedan återförslutits, oförklarliga metallband, trådar, folie eller likande, ljud som det ger ifrån sig, till exempel surrande, tickande eller skvalpande. När en misstänkt försändelse inkommer var noga med följande. fotografera försändelsen och skriv ut bilden, be bud som levererar brev eller paket att visa legitimation, rör inte försändelse eller föremål du inte känner igen eller som väcker misstankar, öppna inte brev eller paket om du är osäker på eller misstänksam mot avsändaren, larma polisen genom att ringa 112. Polisen gör den samlade bedömningen om vilka åtgärder som krävs som till exempel utrymning, avspärrning och bevakning, isolera om möjligt misstänkta försändelser i tätt försluten plastficka eller liknande, notera tiden, hur försändelsen levererades och vilka som hanterat den, misstänker du att du fått ett farligt ämne på kroppen så skölj av dig och uppsök sjukvården. Utpressning Det förekommer att förtroendevalda utsätts för utpressning i sin yrkesroll. Ofta rör det sig om betalning i någon form. Om du blir utsatt för utpressningsförsök, ta kontakt med gruppledare eller kommunens säkerhetsfunktion för rådgivning. Tänk på att det i många fall ställs krav från utpressaren att du inte får kontakta polisen. Om du hamnar i en sådan situation är det viktigt att fundera över hur du kan kommunicera med polisen Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 21

22 Ludvika kommun Datum (16) och andra berörda, och samtidigt undgå att bli upptäckt. I dessa situationer ska du hålla informationen i en så liten krets som möjligt. Stalkning Stalkning har tidigare beskrivits som förföljelsesyndrom. En stalkare är fixerad vid en annan person och förföljer denne med ovälkomna telefonsamtal eller besök. Det är också vanligt förekommande att stalkaren producerar rättshaveristiska brev eller e-post samt utför andra hotfulla handlingar som förföljelse eller kartläggning. Det är vanligt att en stalkare är förälskad i den förföljde och att kontakterna till en början består av inviter och uppvaktning för att sedan övergå till något annat. Det är också vanligt att förföljelsen i exempelvis brev eller telefonsamtal är hotfull och aggressiv. Ofta är det då tjänstemän eller förtroendevalda som utsätts. Dokumentera allt som har med förföljelsen att göra. Det blir lättare för polisen att göra en bra bedömning om det finns mycket information att tillgå. spara all information som styrker trakasserier eller hot, kontakta partiets säkerhetsansvarige eller kommunens säkerhetsfunktion för att få stöd och hjälp att hantera situationen och dokumentera händelserna, gör polisanmälan till och ta hjälp av polisen för att bedöma vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Låt polisen göra en riskbedömning av gärningsmannen, låt den förföljde undvika all form av kontakt med stalkaren. Varje kontakt innebär en risk för positiv förstärkning och ökad intensitet, utse en kontaktperson som kan finnas där för personen och vara ett stöd, ta kontakt med företagshälsovården för professionell handledning eller samtalshjälp för den drabbade. Väpnat våld Genom att våga tänka, diskutera och öva väpnade våldssituationer med dina partikollegor i er möteslokal eller tjänstemännen om du har en arbetsplats i kommunens lokaler, har ni kommit långt på vägen för att bättre kunna hantera en sådan händelse. Genom mental förberedelse kommer stresspåslaget att bli lindrigare och förmågan att agera med lugn och logik ökar. Då ökar även förmågan att agera direkt om något inträffar. Här nedan följer några diskussionsfrågor som kan vara bra att använda sig av. Vilka är de mest troliga scenarierna på vår arbets- och mötesplats? Hur ser möjligheter ut för inrymning, utrymning, eller utestängning? Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 22

23 Ludvika kommun Datum (16) Finns larm som kan användas? Kan vissa dörrar vara låsta? Hur skapar vi en säkerhetskultur som bidrar till ett naturligt förebyggande arbete mot väpnat våld? Hur samarbetar vi med polisen? Utrymning En utrymning kan vara lämplig då du: misstänker att gärningspersonen kommer att använda sprängämnen eller annat medel med hög verkningsgrad. har andra lokala förutsättningar för att undvika hotet. Inrymning Inrymning kan vara ett sätt att undvika hot och våld i det akuta. Det innebär att du tar dig till ett rum eller avdelning där du kan låsa in dig i väntan på hjälp från polisen. Inrymning är ingen garanti för säkerhet men kan förhindra att människor kommer till skada. Eftersom varje arbetsplats/möteslokal är unik och utformad på olika sätt måste du ha funderat kring arbetsplatsens och möteslokalens utformning och hur en inrymning skulle kunna fungera. Att tänka på vid inrymning: lås dörrar och fönster, barrikadera även med annat löst material så som bokhyllor, bänkar och bord, släck lampor, dra för gardiner, undvik att vistas nära dörrar och fönster så att en gärningsman inte ser er, sätt mobiltelefoner på ljudlös, lägg er på golvet och invänta polis. Utestängning Utestängning kan vara ett alternativ då våldet sker utomhus eller utanför arbetsplatsen. Genom att låsa alla ingångar kan man förhindra att våldet sprider sig in i lokalen eller mellan byggnader. Utestängning kan även vara trygghetshöjande vid hot mot närliggande byggnader eller lokaler Tänk på att en utestängning även stänger ute eventuella hjälpinsatser. Lås inte om du inte har tillräcklig överblick över situationen. Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 23

24 Ludvika kommun Datum (16) Värsta scenario - Gömma och försvara sig När lokalen eller förutsättningarna inte tillåter någon annan utväg och våldet utgör fara för ditt liv är sista alternativet att gömma sig och försvara sig enligt nödvärnsrätten. Tänk på att: håll dig borta från öppna ytor med mycket folk, ha en plan B om du blir upptäckt, agera kraftfullt och med fokus på att rädda ditt liv. Larma 112 Prioritera att larma SOS-alarm för att snabbt få tillgång till hjälpinsatser. Vid samtalet ska du tänka på: svara på frågorna du får, uppge endast fakta, inte vad du tror, låta operatören till viss del styra ditt handlande. Polisinsatsen, så går det till Vid en utryckning till väpnat våld kommer polisen att agera annorlunda mot vad vi är vana med. Du kan förvänta dig att polisen direkt: påbörjar genomsökning av byggnaden omedelbart, avskärmar och oskadliggör gärningsmannen, fortsätter genomsökning för att säkra hela byggnaden och hitta fler gärningsmän. Situationen kommer vara kaotisk även för poliser som ingriper då det kan vara svårt att avgöra vem som är gärningsman. Poliserna kan därför tvingas agera på ett sätt som uppfattas som överdrivet. Polisen kommer inte att utföra några livsuppehållande åtgärder. Polisens mål är först och främst att oskadliggöra gärningsmannen och säkra platsen. Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 24

25 Ludvika kommun Datum (16) Bilaga 2 Checklista incident Datum: Klockslag: Plats: Lyssna noggrant, var lugn och vänlig och avbryt inte Vem har utsatts? Vad har personen utsatts för? Var inträffade händelsen? Finns vittnen? Varför? Vad hette den/de som utförde händelsen? Finns någon utlösande faktor/motiv? Från vilket telefonnummer ringer den som framför hotet? Hur uppfattades händelsen? Hotfullt/skrämmande? Har polis kontaktats?, om ja, när? Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 25

26 Ludvika kommun Datum (16) Iakttagelser av gärningsman 1.Identitet Man Kvinna Pojke Flicka 2. Röst Högljudd Sluddrig Ljus Mörk Tystlåten 3. Tal Snabbt Långsamt Välvårdat Distinkt Verkar förvrängt Svordomar Stammande Läspande Annat 4. Dialekt Lokal dialekt Annan dialekt Utländsk brytning Annat 5. Attityd Lugn Upphetsad Arg Annat 6. Bakgrundsljud Oväsen från maskiner Gatutrafik Musik Röster Andra kännetecken Övriga uppgifter Har den utsatte utryckt behov av hjälp/stöd? Har den utsatte fått hjälp/stöd? Vill den utsatte att händelsen polisanmäls? Åtgärder efter hotet framförts Kontakta (alla tre) Gruppledare/säkerhetsansvarig Polisen Säkerhetsfunktionen Prövning av beslutsunderlag och hotbild bedöms av polisen. Visar den samlade bedömningen att hotet är riktigt beslutar polisen om eventuella åtgärder. Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda politiker 26

27 STYRDOKUMENT RIKTLINJER 1 (2) Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda Inledning Arbete inom offentlig verksamhet, som förtroendevald eller anställd, kan innebära en utsatt position. Medverkan i kontroversiella beslut och debatter i infekterade frågor kan skapa reaktioner och känslor och få dramatiska följder. Som förtroendevald eller anställd är det viktigt att vara förberedd på det oväntade även om man vid första tanken inte tror att hot är något som kan inträffa. Övergripande styrdokument Kommunens säkerhetspolicy. Ansvar Chefer, säkerhetsansvariga på förvaltningar samt kommunens säkerhetssamordnare. Hotbild Olika typer av hot: - Hot mot person. - Hot mot objekt. - Hot mot utrustning, exempelvis tele och data. - Försändelser med skadligt innehåll. - Bombhot. Frågor att ställa vid hot Följande är exempel på frågor som man bör ställa sig vid hot: - På vilket sätt har hotet framförts? - Genom telefonsamtal, i brev eller vid personligt möte? - Vad är hotets syfte? - Finns det exempelvis hämndmotiv? - Riktas hotet mot någon utpekad person? Vid hotfulla situationer Tänk på följande vid hotfull eller livshotande situation: - Personlig säkerhet. - Handla eftertänksamt. - Försök undvika panik. Antagen av KS , 59 27

28 STYRDOKUMENT RIKTLINJER 2 (2) Försök undvika handlingsförlamning. - Lita på egen förmåga. Arbetssätt vid hotsituationer Vid behov av akut hjälp ring 112 Rapportera snarast hotsituationer till förvaltningens säkerhetsansvarig eller motsvarande som anmäler hotet till kommunens säkerhetssamordnare och polisen. Det är vanligt att förneka även tydliga varningssignaler. Risk- och hotbildsbedömning görs av säkerhetssamordnare och ansvarig vid berörd förvaltning tillsammans med polisen. Hotbildsbedömning görs snarast och delges den hotade tillsammans med förslag till säkerhetsåtgärder. I risk- och hotbildsbedömning ingår också en analys av säkerhetsåtgärder runt närmiljö, resor, bevakning, larm och dagliga rutiner. Rutiner ska skapas för bearbetning och analys av erhållen information samt för samtal med den hotade. Säkerhetssamordnare och ansvarig i berörd verksamhet ansvarar för detta. Kontaktperson Vid en hotsituation utses en kontaktperson/stödperson av ansvarig, till vilken den utsatta personen alltid kan vända sig. Kontaktpersonen ska ha en förteckning över olika vistelseadresser, anhörigas telefonnummer, e-postadresser, nycklar, fordonsregistreringsnummer etc. Förhållningssätt till media Förhållningssättet till media bör vid kriser generellt präglas av öppenhet och ärlighet. Kommunikation med media bör alltid ha syftet att stärka allmänhetens förtroende för kommunen och dess företrädare. Kommentera aldrig egen säkerhet, familjens säkerhet eller skyddsfrågor utan att kontaktat förvaltningens säkerhets- och informationsansvarig som i sin tur tar kontakt med kommunens informationsansvarig och säkerhetssamordnare. Antagen av KS , 59 28

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2018/181 Antagande av riktlinjer vid hot och våld mot anställda Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar Riktlinjer vid hot och våld mot anställda, daterade 22 maj Riktlinjerna ersätter Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda som kommunstyrelsen antog den 6 maj Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har sett över riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda från Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att separera anställda och förtroendevalda politiker, då kommunen inte har arbetsmiljöansvar för förtroendevalda. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen antar de nya riktlinjerna vid hot och våld mot anställda, daterade 22 maj 2018, och att dessa ersätter de befintliga riktlinjerna för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 22 maj Riktlinjer vid hot och våld mot anställda, daterade 22 maj Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda, antagna av kommunstyrelsen den 6 maj Behandling Mikaela Nordling och David Helsing föredrar ärendet. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 29

30 Kommunstyrelsens förvaltning Mikaela Nordling, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2018/181 1(3) Antagande av riktlinjer vid hot och våld mot anställda Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar Riktlinjer vid hot och våld mot anställda, daterade 8 november Riktlinjerna ersätter Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda som kommunstyrelsen antog den 6 maj Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har sett över riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda från Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att separera anställda och förtroendevalda politiker, då kommunen inte har arbetsmiljöansvar för förtroendevalda. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen antar de nya riktlinjerna vid hot och våld mot anställda, daterade 8 november 2018, och att dessa ersätter de befintliga riktlinjerna för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda. Beskrivning av ärendet Ludvika kommun har i dagsläge gemensamma riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda. Dessa antogs av kommunstyrelsen den 6 maj Under våren 2018 har kommunstyrelsens förvaltning sett över denna riktlinje. Efter diskussion med kommunstyrelsens ordförande har förvaltningen landat i att separera förtroendevalda från anställda och göra två riktlinjer. Detta eftersom Ludvika kommun inte har ett arbetsmiljöansvar för förtroendevalda politiker, något kommunen har för sina anställda. Andelen utsatta för hot och våld har ökat Statistik från Statistiska centralbyrån visar att fem procent av svenskarna över 16 år har utsatts för hot under de senaste 12 månaderna och tre procent för våld. Sammantaget har hotet och våldet ökat från två procent år till fem procent år Merparten utsätts för hot och våld i samband med 30

31 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/181 2(3) arbete, och kvinnor utsätts i större utsträckning för hot och våld på arbetsplatser än män. 1 Kvinnors ökade utsatthet belyses även i Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsmiljön Bland kvinnor har 19 procent utsatts någon gång de senaste 12 månaderna jämfört med 10 procent bland män. Bland vårdpersonal och socialsekreterare är den totala andelen personal som utsatts över 40 procent och bland grundskolelärare 35 procent. 2 Även samhället i stort ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Sverige har haft sitt första attentat på en skola (Trollhättan år 2015) och år 2017 skedde terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Säkerhetspolisen har i sin bedömning av terrorhotet för 2018 bedömt att Sverige har en förhöjd hotnivå 3. Beskrivning av riktlinjerna Jämfört med de befintliga riktlinjerna har de utökats i omfattning. De är tydliga och ska kunna fungera som stöd för anställda och chefer vid situationer då en anställd blivit utsatt för hot och våld. De ska även användas förebyggande för att personalen ska veta hur de agerar i en utsatt situation och bilagorna till riktlinjerna ska kunna användas vid framtagandet av arbetsplatsspecifika säkerhetsrutiner eller arbetssätt. Bilagorna kan vid behov revideras av kommunstyrelsens förvaltning utan att politiskt beslut tas. Kommunstyrelsens förvaltning håller även på att se över riktlinjerna från 2014 mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Då de riktar sig till anställda har förvaltningen valt att i denna riktlinje enbart fokusera på hot och våld. Detta har kommunicerats med Johan Wass på personalenheten, som även läst och kommenterat förslaget till riktlinjer vid hot och våld mot anställda. Även personalenhetens tidigare chef Anna-Karin Mässing har läst förslaget till riktlinjer. Ärendets gång Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade riktlinjerna på sitt möte den 29 maj Arbetsutskottets förslag till beslut gick i linje med förvaltningens. Innan riktlinjerna skulle upp till kommunstyrelsen den 12 juni framfördes synpunkten att riktlinjerna borde samverkas i Cesam. Detta eftersom de berör anställda. Kommunstyrelsens förvaltning har även ändrat riktlinjerna något sedan de var uppe till diskussion i arbetsutskottet i maj. Kapitel 8 har förvaltningen valt att lägga in som en bilaga, då kapitlet lyfter fram exempel på vardagliga rutiner, akuta situationer och förberedelser. Tanken är att exemplen ska kunna användas då arbetsgivaren utrett vilka hotbilder och risker det finns för arbetsplatsen och ska ta fram en rutin eller ett arbetssätt för att förebygga dessa. 1 Hot, våld och oro , Statistiska centralbyrån, Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:2 Arbetsmiljön

32 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/181 3(3) Förvaltningen har även flyttat kapitlet om larm från definitioner till kapitel 5 som handlar om akuta hot- och våldssituationer. Detta eftersom det i regel blir aktuellt med införande av larm först efter att arbetsgivaren eller polisen gjort en bedömning att det finns en risk/hotbild för en anställd eller för en arbetsplats. Förvaltningar har också skrivit in att man ska följa kommunens kommunikationsprogram i förhållningssättet till media. Riktlinjerna vid hot och våld mot anställda har samverkats vid Cesam den 7 november Förvaltningen har justerat riktlinjerna utifrån de synpunkter som framkom vid Cesam. Inga av synpunkterna ändrade på innehållet i riktlinjerna i stort. Kommunstyrelsen förvaltning föreslår att kommunstyrelsen antar Riktlinjer vid hot och våld mot anställda, daterade 8 november Riktlinjerna föreslås ersätta Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda som kommunstyrelsen antog den 6 maj Jan Lindström Kommunchef Mikaela Nordling Utredare Bilagor 1. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda, daterade 8 november Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda, antagna av kommunstyrelsen den 6 maj Beslut skickas till Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag inklusive bilaga 1. Styrdokument Akten 32

33 Kanslienheten RIKTLINJER Datum (17) Riktlinjer vid hot och våld mot anställda Dokumentnamn Riktlinjer vid hot och våld mot anställda Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Säkerhetschef Författningsstöd Arbetsmiljölagen (1977:1160) Afs 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete Afs 1993:2 våld och hot i arbetsmiljön Dokumenttyp Riktlinjer Publicering Kommunala författningssamlingen Omfattning Anställda i Ludvika kommun och de helägda bolagen Beslutad [Skriv datum här] Revideringar Bör revideras senast 2022 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2018/181 Vad revideringen avsett Ersätter Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda, antagna av KS 6 maj

34 Ludvika kommun Datum (17) Innehåll 1 Inledning Syfte Mål Fördelning av ansvar Arbetsgivarens ansvar Arbetstagarens ansvar Skyddsombudets roll Säkerhetsombudets roll Definitioner Hot och våld Anställd Otillåten påverkan Förebyggande arbete Akuta hot- och våldssituationer Larm Mobila personlarm (överfallslarm) Fast monterat överfallslarm Uppföljning Anmälan till polis och arbetsmiljöverket Omhändertagande av personal Rättegång Förhållningssätt till media...7 Bilagor...8 Bilaga 1 - Exempel på vardagliga rutiner, akuta situationer och förberedelser...8 Bilaga 2 Checklista hot/incident...15 Bilaga 3 Checklista för chef vid hot och våld...17 Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 34

35 Ludvika kommun Datum (17) 1 Inledning Arbete inom offentlig verksamhet kan innebära en utsatt position. Medverkan i kontroversiella beslut och debatter i infekterade frågor kan skapa reaktioner och känslor som kan få dramatiska följder. Som anställd ska du vara förberedd på det oväntade även om du vid första tanken inte tror att hot och våld är något som kan inträffa. Dokumentet innehåller riktlinjer för kommunens förebyggande arbete och exempel på hur du kan hantera olika händelser som kan inträffa i verksamheten. Riktlinjerna ska utifrån kommunens säkerhetspolicy ange inriktning, ramar och stöd för det systematiska säkerhetsarbetet mot hot och våld i kommunens alla förvaltningar och bolag. Dokumentet anger en miniminivå för kommunens verksamheter i alla förvaltningar och bolag. 1.1 Syfte Dessa riktlinjer är ett övergripande styrdokument för kommunens alla förvaltningar och bolag för att kunna efterleva arbetsmiljölagens och arbetsmiljöverkets föreskrifter om förebyggande arbete mot hot och våld. Syftet är att öka tryggheten vid utförande av uppdrag som anställd. Genom riktlinjen skapas tydlighet och ett gemensamt förhållningssätt för att förebygga och motverka hot och våld. 1.2 Mål Målet med riktlinjen är att anställda: ska kunna fatta beslut utan rädsla att utsättas för hot och våld. ska kunna utföra sitt uppdrag, ska känna trygghet och säkerhet både under sitt uppdrag och i övriga sammanhang. 2 Fördelning av ansvar 2.1 Arbetsgivarens ansvar Respektive nämnd eller styrelse är ansvarig för säkerheten inom sitt område och för att fastställa verksamhetsspecifika kompletterande styrdokument. Varje förvaltningschef eller motsvarande är ansvarig för att verksamheten har ett högt säkerhetsmedvetande, samt att styrdokument inom säkerhet följs. Vid behov ska extra instruktioner utarbetas. En chefsbefattning innebär utökat säkerhetsansvar och ansvar för att personalen är informerad om styrdokument och rutiner samt att dessa följs. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 35

36 Ludvika kommun Datum (17) 2.2 Arbetstagarens ansvar Arbetstagarens ansvar är att aktivt bidra i arbetsmiljöarbetet, följa lagar, avtal, föreskrifter och givna instruktioner. Arbetstagaren ska rapportera risker och oegentligheter till arbetsgivaren. 2.3 Skyddsombudets roll Skyddsombudets roll är att vaka över att arbetsmiljölagen följs. Skyddsombudet ska delta i arbetsmiljöarbetet och vara arbetstagarens röst i samverkan med arbetsgivaren när det gäller arbetsmiljö- och skyddsfrågor. Skyddsombudet kan ta stöd av arbetsmiljöverket om arbetsgivaren inte vill samverka till att eliminera risker. Skyddsombudet ska enligt lag ges tid och resurser för att kunna utföra sitt arbete. 2.4 Säkerhetsombudets roll Säkerhetsombudet är den som på arbetsplatsen är utsedd för att utföra arbetsuppgifter inom området säkerhet och kvalité. Säkerhetsombudet ska vara drivande i det operativa säkerhetsarbetet på arbetsplatsen och ges tid och resurser för att kunna utföra sitt arbete. 3 Definitioner 3.1 Hot och våld Våld kan variera från olika former av trakasserier, i vissa fall i form av hot via mänskliga kontakter, digitala medier, brev eller telefon, till sexuellt våld, verbalt våld, misshandel eller mord. Våld kan användas planerat för att nå vissa mål, men våld kan också förekomma när miljön inbjuder till det. Hot om våld kan psykiskt vara lika skadligt som fysiskt våld. Våld kan ge både psykiska och fysiska skador. 3.2 Anställd Med anställd avses person med anställning i Ludvika kommun eller i dess helägda bolag. 3.3 Otillåten påverkan Begreppet otillåten påverkan omfattar en rad olika handlingar som syftar till att påverka politikers och anställdas beslutsfattande. När denna typ av brott begås på ett organiserat och systematiskt sätt kan det allvarligt skada det demokratiska systemet. Otillåten påverkan kan innebära en kränkning som kan medföra psykiska eller fysiska skador. Det är också ett arbetsmiljöproblem och kan vara ett säkerhetsproblem både för den drabbade och för kommunen. Otillåten påverkan kan handla om påtryckningar som till exempel kränkning och ofredande, utpressning eller andra straffbara påtryckningar, Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 36

37 Ludvika kommun Datum (17) hot om våld, fysiskt våld mot person eller egendom, korruption i form av otillbörliga erbjudanden av olika slag. Det är av största vikt att alla hjälps åt med att motverka och förebygga otillåten påverkan så att rättssäkerhet och demokrati inte påverkas. Alla former av otillåten påverkan ska polisanmälas. 4 Förebyggande arbete Många åtgärder mot hot och våld kan göras i förebyggande syfte. Arbetsgivaren måste utreda vilka risker för hot och våld som föreligger i verksamheten och sedan förebygga dessa så långt det är möjligt. Det kan handla om utbildning, förändringar eller anpassningar på arbetsplatsen, särskilda rutiner och arbetssätt eller teknisk utrustning. Fokus bör ligga på att medarbetare blir medvetna om riskerna i verksamheten. Det ska i verksamheten finnas en enighet över arbetssätt och rutiner över hur arbetsuppgifter ska utföras för att upprätthålla en trygg och säker arbetsmiljö. 5 Akuta hot- och våldssituationer Att bli utsatt för ett direkt angrepp eller hot när man träffar en gärningsman öga mot öga kan vara skrämmande. Hur du ska agera i en sådan situation kan bero på förutsättningarna och är svårt att förutse. Varje arbetsplats ska därför upprätta egna rutiner och handlingsplaner att agera efter både vad gäller arbetsplatsen och för tjänsteutövande utanför arbetsplatsen. Om du som arbetstagare har gått igenom vad du ska tänka på och har diskuterat rutiner med dina kollegor ökar möjligheten att hantera en situation på ett bättre sätt. I bilagorna i slutet av dokumentet finns exempel på händelser som kan inträffa och förslag på hur du kan hantera dessa. Arbetsskadeanmälan ska alltid göras till Försäkringskassan och Afa. Gäller alltid rapportera incidenten till säkerhetsfunktionen och din närmsta chef, dokumentera incidenten så noggrant som möjligt, polisanmäl vid misstanke om brott, undersök behov av stöd, återkoppling till den utsatte och följ upp händelsen. 5.1 Larm I vissa fall när arbetsgivarens eller polisens bedömning visar det, kan det vara nödvändigt att förse personen eller arbetsplatsen, och vissa fall även hemmet med larmanordning. Vilken typ av larmanordning bör väljas med hänsyn till den Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 37

38 Ludvika kommun Datum (17) risk som kan förutses. Frågor kring larm och säkerhetsbedömning ska samrådas med säkerhetsfunktionen och polisen Mobila personlarm (överfallslarm) Vissa arbetsgrupper som kan vara utsatta för hot- och våldshändelser kan förses med mobilt överfallslarm. Alla mobila överfallslarm som tillhandahålls inom kommunens bevakningsavtal är anslutna till larmcentral med åtgärd av polis och väktare. Via GPSpositionering kan larmcentralen se vart du befinner sig. Tänk på att GPSpositionering inomhus är svårt. Meddela därför larmcentralen vart du befinner dig om du misstänker att du kan utsättas för hot eller våld Fast monterat överfallslarm Vissa yrkesgrupper som har fasta arbetsplatser och som tar emot riskfyllda besök kan behöva fast monterat överfallslarm, exempelvis under skrivbord eller andra strategiska platser. 6 Uppföljning 6.1 Anmälan till polis och arbetsmiljöverket Om polisanmälan inte gjorts i direkt anslutning till hot- eller våldshändelsen ska närmsta chef ta initiativ till anmälan omgående. Att angripa någon med våld eller hot om våld är ett brott och polisens uppgift är att utreda och lagföra gärningsman så att fler hot eller våldssituationer kan undvikas. Kommunens säkerhetsfunktion kan bistå med hjälp till berörda med polisanmälan. Allvarliga tillbud som våld eller hot om våld ska anmälas till arbetsmiljöverket. 6.2 Omhändertagande av personal Den som utsatts och personal kring den drabbade kan må mycket dåligt över det inträffade. Se till att du som chef finns tillgänglig eller utse en kontaktperson som de kan prata med. Erbjud den hjälp som finns i form av företagshälsovård och liknande. Ta även kontakt med säkerhetsfunktionen för hjälp med fortsatt hotbildsbedömning och eventuella skyddsåtgärder. 6.3 Rättegång När en våldshändelse leder till en rättegång är det viktigt att den drabbade får det stöd och den hjälp som den behöver. Den drabbade ska få veta hur en rättegång går till och få sällskap av annan person så som arbetsledare/chef, kollega eller facklig representant till rättegången. Den som har blivit utsatt för våld är skyldig att vittna, men en rättegång kan riva upp minnen och känslor från våldshändelsen. Lyssna därför på medarbetaren och erbjud hjälp och stöd. Vid behov bör arbetsgivaren hjälpa den drabbade med framställning till domstol med begäran om att den åtalade får lämna rättssalen medan medarbetaren hörs som målsägare eller vittne. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 38

39 Ludvika kommun Datum (17) 7 Förhållningssätt till media Hot- och våldssituationer drar till sig medias uppmärksamhet. Kommunikation med media ska följa kommunens kommunikationsprogram. I hot- och våldssituationer är det av utredningstekniska skäl viktigt att vara varsam med detaljer som om de röjs kan försvåra polisens utredning eller skapa osäkerhet, ovisshet och ryktesspridning. Den drabbade ska så långt som det är möjligt inte behöva uttala sig om händelsen, då hon eller han kan befinna sig i chocktillstånd eller affekt. Ta tidigt kontakt med kommunikationsfunktionen eller säkerhetsfunktionen för rådgivning, hjälp och stöd i kontakter med media. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 39

40 Ludvika kommun Datum (17) Bilagor Bilaga 1 - Exempel på vardagliga rutiner, akuta situationer och förberedelser Nedan följer några situationer som kan uppstå inom kommunens verksamheter. Det finns också råd för hur du kan agera för att minska risken för konflikter och agera för att hantera dem om de ändå uppkommer. Att ta emot besök Om du i förväg vet att besöket kan bli oroligt eller obehagligt så planera det väl. Bedöm om du ska ta besöket tillsammans med en kollega och se till att det finns kollegor i anslutning till besöksrummet. Placera dig strategiskt vid möten med ökad risk för hot och våld. Gör dina kollegor medvetna om mötet så de kan vara uppmärksamma om något avvikande händer. I vissa fall kan det vara lämpligt att lämna dörren till mötesrummet öppen. Ett bord ska finnas mellan dig och mötesdeltagaren. Tänk på möbleringen så du har ryggen fri. Möten med drogpåverkade personer ska undvikas. Ny tid ska bokas. Blir det problem i samband med avvisningen ska polis/väktare kontaktas. Var uppmärksam på höjda röster. Om du hör något som kan verka hotfullt från ett mötesrum, gör dig ett ärende till rummet och ta reda på vad som händer. Ta hjälp av ytterligare kollegor om det behövs. Undvik möten efter kontorstid men om så skulle vara fallet kontrollera då med dina kollegor att det finns fler på plats på arbetsstället. Ta aldrig emot besök efter kontorstid om du identifierat risker med besöket. Följ alltid ditt besök från avdelningen till utgången. Om du i din tjänst kan utsättas för hot ska du inte ha kort på din familj eller vänner synlig på din arbetsplats eller tjänsterum där du tar emot besök. Var noga med mötesplatsen innan mötet, var ni bestämmer träff och er väg till mötesrummet, mycket kan hända på vägen. Tänk på din placering. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 40

41 Ludvika kommun Datum (17) Hembesök eller tjänsteutövning utanför arbetsplatsen Informera alltid kollegor om vart du beger dig, vilken tid uppdraget beräknas ta och vilken färdväg du avser ta vid uppdrag utanför din arbetsplats. Parkera bilen i flyktläge så du snabbt kan lämna platsen utan att bilen behöver backas eller på annat sätt krånglas ut från parkeringen. Ta med reservnyckel ifall personen ifråga tar ifrån dig nyckeln för att kvarhålla dig. Håll reservnyckeln väl dold. Se till att placera dig strategiskt vid hembesök så att du är närmast dörren eller utgången. Ha koll på dina ytterkläder och tillhörigheter om du snabbt behöver ta dig ut. Fråga alltid innan hembesök om familjen har djur, till exempel hund. Om du inte är bekväm med det så be familjen ha djuret i ett annat rum. Om du känner tveksamhet och tvivel kring din egen säkerhet, erbjud istället ett möte på din egen arbetsplats. Åk inte ensam på riskfyllda uppdrag. Se till att ha välladdad mobiltelefon och förprogrammera den med nummer så du snabbt kan tillkalla hjälp. Om du bedömer att det behövs förstärkning av till exempel vakt vid mötet så ta kontakt med säkerhetsfunktionen för bedömning och konsultation. Ensamarbete Vid planering av ensamarbete måste du bedöma risken för hot och våld. Det har särskild betydelse när medarbetare handhar något som är stöldbegärligt, arbetar med patienter, klienter eller kunder som kan vara våldsbenägna, sjuka eller påverkade. Innebär en arbetsuppgift påtaglig risk för hot och våld får detta inte utföras som ensamarbete. Om du befinner dig ensam på arbetsplatsen, se till att dörrar och entréer är låsta. Hot När hot uttalats mot arbetsplatsen eller en medarbetare gäller följande: kontakta närmaste chef eller gruppledare, anmäl hotet till polisen. Alla hot ska polisanmälas för att polisen ska få en möjlighet till helhetsbild. Ju mer information polisen har, desto bättre beslut kan de fatta, kontakta säkerhetsfunktionen, dokumentera allt som är känt om hotet för att underlätta polisens arbete, bestäm vilka särskilda skyddsrutiner som ska införas, till exempel kontroll av in- och utpassering, förvaring av nycklar, låsningsrutiner, extra medarbetare eller insatser av vaktbolag, Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 41

42 Ludvika kommun Datum (17) bedöm behovet av att samla in förvaltningens krisledningsgrupp eller vid behov kommunens övergripande krisledningsgrupp. Hot via e-post, telefon, sociala medier, brev eller klotter och föremål Hot kan komma via olika medier eller uttryckas på olika sätt. spara alltid breven på ett skyddat sätt för polisens analys, radera inte e-post. Polisen kan ibland spåra vilken dator de skickats från. Skriv ut e-posten, om hot uttalas över telefon- försök dra ut på samtalet och följ bilaga 2 checklista för hot/incident, om hotet kommer via SMS eller appar gör omedelbart en skärmdump i mobiltelefonen/surfplattan så att en bild skapas. Skriv ut bilden och spara den, om hotet kommer från en internetsida via sociala medier, skriv ut sidan och spara länken (URL-adressen), om hotet framförs via klotter eller föremål, fotografera med mobiltelefonen, om möjligt, försök att spela in telefonsamtalet, kontakta polisen vid alla typer av hot. Misstänkta brev eller försändelser Paket eller brev som kommer med posten eller levereras med bud kan innehålla allt från biologiska preparat och kemiska ämnen till sprängladdningar. Öppna inte försändelser som väcker misstankar. Var uppmärksam på försändelser som har nedanstående typiska igenkänningstecken ett ojämnt eller buckligt utseende och känns styvare än normalt. Bombkomponenter monteras ofta på kartongliknande material och farliga ämnen kan vara placerade i olika förpackningar, en avvikande vikt, det vill säga ovanligt tungt eller lätt i förhållande till storleken, fettfläckar på kuvert eller omslag då sprängämnen ofta innehåller fett, underlig eller ovanlig lukt, märkliga adressetiketter, avsändare och adress som tyder på önskad anonymitet, ovanlig påskrift eller förtryckt med inskränkande text, till exempel Bråttom, personligt eller privat, överdrivet antal frimärken, tecken på att kuvertet eller omslaget har varit öppnat och sedan återförslutits, Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 42

43 Ludvika kommun Datum (17) oförklarliga metallband, trådar, folie eller likande, ljud som det ger ifrån sig, till exempel surrande, tickande eller skvalpande. När en misstänkt försändelse inkommer var noga med följande. fotografera försändelsen och skriv ut bilden, be bud som levererar brev eller paket att visa legitimation, rör inte försändelse eller föremål du inte känner igen eller som väcker misstankar, öppna inte brev eller paket om du är osäker på eller misstänksam mot avsändaren, larma polisen genom att ringa 112. Polisen gör den samlade bedömningen om vilka åtgärder som krävs som till exempel utrymning, avspärrning och bevakning, isolera om möjligt misstänkta försändelser i tätt försluten plastficka eller liknande, notera tiden, hur försändelsen levererades och vilka som hanterat den, misstänker du att du fått ett farligt ämne på kroppen så skölj av dig och uppsök sjukvården. Utpressning Det förekommer att medarbetare utsätts för utpressning i sin yrkesroll. Ofta rör det sig om betalning i någon form. Om du blir utsatt för utpressningsförsök, ta kontakt med närmaste chef eller kommunens säkerhetsfunktion för rådgivning. Tänk på att det i många fall ställs krav från utpressaren att du inte får kontakta polisen. Om du hamnar i en sådan situation är det viktigt att fundera över hur du kan kommunicera med polisen och andra berörda, och samtidigt undgå att bli upptäckt. I dessa situationer ska du hålla informationen i en så liten krets som möjligt. Stalkning Stalkning har tidigare beskrivits som förföljelsesyndrom. En stalkare är fixerad vid en annan person och förföljer denne med ovälkomna telefonsamtal eller besök. Det är också vanligt förekommande att stalkaren producerar rättshaveristiska brev eller e-post samt utför andra hotfulla handlingar som förföljelse eller kartläggning. Det är vanligt att en stalkare är förälskad i den förföljde och att kontakterna till en början består av inviter och uppvaktning för att sedan övergå till något annat. Det är också vanligt att förföljelsen i exempelvis brev eller telefonsamtal är hotfull och aggressiv. Ofta är det då anställda eller förtroendevalda som utsätts. Dokumentera allt som har med förföljelsen att göra. Det blir lättare för polisen att göra en bra bedömning om det finns mycket information att tillgå. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 43

44 Ludvika kommun Datum (17) spara all information som styrker trakasserier eller hot, kontakta närmaste chef eller säkerhetsfunktionen för att få stöd och hjälp att hantera situationen och dokumentera händelserna, gör polisanmälan till och ta hjälp av polisen för att bedöma vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Låt polisen göra en riskbedömning gärningsmannen, låt den förföljde undvika all form av kontakt med stalkaren. Varje kontakt innebär en risk för positiv förstärkning och ökad intensitet, utse en kontaktperson på arbetsplatsen som kan finnas där för personen och vara ett stöd, ta kontakt med företagshälsovården för professionell handledning eller samtalshjälp för den drabbade. Väpnat våld Genom att våga tänka, diskutera och öva väpnade våldssituationer med dina kollegor på arbetsplatsen har ni kommit långt på vägen för att bättre kunna hantera en sådan händelse. Genom mental förberedelse kommer stresspåslaget att bli lindrigare och förmågan att agera med lugn och logik ökar. Då ökar även förmågan att agera direkt om något inträffar. Här nedan följer några diskussionsfrågor som kan vara bra att använda sig av. Vilka är de mest troliga scenarierna på vår arbetsplats? Hur ser möjligheter ut för inrymning, utrymning, eller utestängning? Finns larm som kan användas? Kan vissa dörrar vara låsta? Hur skapar vi en säkerhetskultur på vår arbetsplats som bidrar till ett naturligt förebyggande arbete mot väpnat våld? Hur samarbetar vi med polisen? Hur kan samarbetet med kommunens förvaltningar förbättras? Utrymning En utrymning kan vara lämplig då du: misstänker att gärningspersonen kommer att använda sprängämnen eller annat medel med hög verkningsgrad. har andra lokala förutsättningar för att undvika hotet. Inrymning Inrymning kan vara ett sätt att undvika hot och våld i det akuta. Det innebär att du tar dig till ett rum eller avdelning där du kan låsa in dig i väntan på hjälp från polisen. Inrymning är ingen garanti för säkerhet men kan förhindra att människor kommer till skada. Eftersom varje arbetsplats är unik och utformad Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 44

45 Ludvika kommun Datum (17) på olika sätt måste din arbetsgrupp ha funderat kring arbetsplatsens utformning och hur en inrymning skulle kunna fungera. Att tänka på vid inrymning: lås dörrar och fönster, barrikadera även med annat löst material så som bokhyllor, bänkar och bord, släck lampor, dra för gardiner, undvik att vistas nära dörrar och fönster så att en gärningsman inte ser er, sätt mobiltelefoner på ljudlös, lägg er på golvet och invänta polis. Utestängning Utestängning kan vara ett alternativ då våldet sker utomhus till exempel utanför arbetsplatsen. Genom att låsa alla ingångar kan man förhindra att våldet sprider sig in i lokalen eller mellan byggnader. Utestängning kan även vara trygghetshöjande vid hot mot närliggande byggnader eller lokaler Tänk på att en utestängning även stänger ute eventuella hjälpinsatser. Lås inte om du inte har tillräcklig överblick över situationen. Värsta scenario Gömma och försvara sig När lokalen eller förutsättningarna inte tillåter någon annan utväg och våldet utgör fara för ditt liv är sista alternativet att gömma sig och försvara sig enligt nödvärnsrätten. Tänk på att: håll dig borta från öppna ytor med mycket folk, ha en plan B om du blir upptäckt, agera kraftfullt och med fokus på att rädda ditt liv. Larma 112 Prioritera att larma SOS-alarm för att snabbt få tillgång till hjälpinsatser. Vid samtalet ska du tänka på: svara på frågorna du får, uppge endast fakta, inte vad du tror, låta operatören till viss del styra ditt handlande. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 45

46 Ludvika kommun Datum (17) Polisinsatsen, så går det till Försök att avdela en person med nycklar och lokalkännedom att möta upp polisen. Vid en utryckning till pågående dödligt våld kommer polisen att agera annorlunda mot vad vi är vana med. Du kan förvänta dig att polisen direkt: påbörjar genomsökning av byggnaden omedelbart, avskärmar och oskadliggör gärningsmannen, fortsätter genomsökning för att säkra hela byggnaden och hitta fler gärningsmän. Situationen kommer vara kaotisk även för poliser som ingriper då det kan vara svårt att avgöra vem som är gärningsman. Poliserna kan därför tvingas agera på ett sätt som uppfattas som överdrivet. Polisen kommer inte att utföra några livsuppehållande åtgärder. Polisens mål är först och främst att oskadliggöra gärningsmannen och säkra platsen. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 46

47 Ludvika kommun Datum (17) Bilaga 2 Checklista hot/incident Datum: Klockslag: Plats: Telefonnummer som hotet rings från: Lyssna noggrant, var lugn och vänlig och avbryt inte När ska hotet genomföras? Mot vem riktas hotet? Var ska hotet genomföras? Vilken typ av hot? Varför? Vad heter den som ringer och vad representerar den? Verkar den som ringer känna till kommunens lokaler? Från vilket telefonnummer ringer den som framför hotet? Hur lät hotet? Vet du vem som framför hotet? Ange namn Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 47

48 Ludvika kommun Datum (17) Iakttagelser 1.Identitet Man Kvinna Pojke Flicka 2. Röst Högljudd Sluddrig Ljus Mörk Tystlåten 3. Tal Snabbt Långsamt Välvårdat Distinkt Verkar förvrängt Svordomar Stammande Läspande Annat 4. Dialekt Lokal dialekt Annan dialekt Utländsk brytning Annat 5. Attityd Lugn Upphetsad Arg Annat 6. Bakgrundsljud Oväsen från maskiner Gatutrafik Musik Röster Mottagarens uppgifter Namn Arbetsplats Telefonnummer E-post Åtgärder efter hotet framförts Kontakta (alla tre) Närmsta chef Polisen Säkerhetsfunktionen Prövning av beslutsunderlag och hotbild bedöms av polisen. Visar den samlade bedömningen att hotet är riktigt beslutar polisen om eventuella åtgärder. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 48

49 Ludvika kommun Datum (17) Bilaga 3 Checklista för chef vid hot och våld Ta aktiv ledning Nu är detta din högst prioriterade arbetsuppgift. Tag kontroll över situationen och agera som ledare. När du kommer till platsen Säkra verksamheten från våldsverkare. Ta hjälp av egna väktare och/eller polis på telefon 112. Ta hand om drabbade. Utse någon som följer med den skadade till vård och påminn om att begära rättsläkarintyg. Se till att anhöriga kontaktas. Andra övertar den drabbades eventuella besök och arbetsuppgifter. Överväg om arbetsplatsen ska stängas. Organisera omhändertagandet Samla berörd personal. Se till att det är lugnt, säkert och tryggt. Gå igenom laget runt med vad som inträffat och vilka intryck det har gett. Lyssna noga och ge varje medarbetare tid för att återge sin berättelse och sina reflektioner. utse stödpersoner till de drabbade, behöver någon följas hem? se till att händelsen blir polisanmäld, se till att ha regelbunden kontakt med den drabbade, gör en arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och Afa, gör en anmälan till AFA-försäkringar, följ regelbundet upp hur de drabbade mår och gör nya bedömningar över vilken hjälp som behövs. Åtgärda Behövs ytterligare säkerhetsåtgärder på arbetsplatsen eller i hemmet för den drabbade eller dennes familj? Planera information till egen personal och förvaltningschef. Bedöm risker och behov av åtgärder nu och framåt. Kontakta säkerhetsfunktionen för hjälp och stöd i det fortsatta säkerhetsarbetet. Återställ verksamheten så snart som det är möjligt. Ge stöd under rättsprocessen Var med till, under och efter polisförhör. Inga polisförhör bör ske i hemmet. Hänvisa till arbetsplatsen eller annan neutral plats. Var med till, under och efter en eventuell rättegång. Begär skadestånd för kränkningen och sveda och värk till den drabbade. Följ upp domen och var vaksam på den drabbades reaktion. Riktlinjer vid hot och våld mot anställda 49

50 STYRDOKUMENT RIKTLINJER 1 (2) Riktlinjer för hantering av hot och våld mot förtroendevalda och anställda Inledning Arbete inom offentlig verksamhet, som förtroendevald eller anställd, kan innebära en utsatt position. Medverkan i kontroversiella beslut och debatter i infekterade frågor kan skapa reaktioner och känslor och få dramatiska följder. Som förtroendevald eller anställd är det viktigt att vara förberedd på det oväntade även om man vid första tanken inte tror att hot är något som kan inträffa. Övergripande styrdokument Kommunens säkerhetspolicy. Ansvar Chefer, säkerhetsansvariga på förvaltningar samt kommunens säkerhetssamordnare. Hotbild Olika typer av hot: - Hot mot person. - Hot mot objekt. - Hot mot utrustning, exempelvis tele och data. - Försändelser med skadligt innehåll. - Bombhot. Frågor att ställa vid hot Följande är exempel på frågor som man bör ställa sig vid hot: - På vilket sätt har hotet framförts? - Genom telefonsamtal, i brev eller vid personligt möte? - Vad är hotets syfte? - Finns det exempelvis hämndmotiv? - Riktas hotet mot någon utpekad person? Vid hotfulla situationer Tänk på följande vid hotfull eller livshotande situation: - Personlig säkerhet. - Handla eftertänksamt. - Försök undvika panik. Antagen av KS , 59 50

51 STYRDOKUMENT RIKTLINJER 2 (2) Försök undvika handlingsförlamning. - Lita på egen förmåga. Arbetssätt vid hotsituationer Vid behov av akut hjälp ring 112 Rapportera snarast hotsituationer till förvaltningens säkerhetsansvarig eller motsvarande som anmäler hotet till kommunens säkerhetssamordnare och polisen. Det är vanligt att förneka även tydliga varningssignaler. Risk- och hotbildsbedömning görs av säkerhetssamordnare och ansvarig vid berörd förvaltning tillsammans med polisen. Hotbildsbedömning görs snarast och delges den hotade tillsammans med förslag till säkerhetsåtgärder. I risk- och hotbildsbedömning ingår också en analys av säkerhetsåtgärder runt närmiljö, resor, bevakning, larm och dagliga rutiner. Rutiner ska skapas för bearbetning och analys av erhållen information samt för samtal med den hotade. Säkerhetssamordnare och ansvarig i berörd verksamhet ansvarar för detta. Kontaktperson Vid en hotsituation utses en kontaktperson/stödperson av ansvarig, till vilken den utsatta personen alltid kan vända sig. Kontaktpersonen ska ha en förteckning över olika vistelseadresser, anhörigas telefonnummer, e-postadresser, nycklar, fordonsregistreringsnummer etc. Förhållningssätt till media Förhållningssättet till media bör vid kriser generellt präglas av öppenhet och ärlighet. Kommunikation med media bör alltid ha syftet att stärka allmänhetens förtroende för kommunen och dess företrädare. Kommentera aldrig egen säkerhet, familjens säkerhet eller skyddsfrågor utan att kontaktat förvaltningens säkerhets- och informationsansvarig som i sin tur tar kontakt med kommunens informationsansvarig och säkerhetssamordnare. Antagen av KS , 59 51

52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2017/387 Antagande av styrdokument för Ludvika Kommun Stadshus AB, Ludvika Kommunfastigheter AB, Ludvika Hem AB, Stora Brunnsvik AB, Västerbergslagen kraft AB och val av lekmannarevisor och styrelseledamöter Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Fullmäktige antar företagspolicy för Ludvika Kommun Stadshus AB, daterad den 29 oktober Fullmäktige antar gemensamma ägardirektiv för de helägda bolagen i Ludvika Kommun Stadshus AB, daterad den 29 oktober Fullmäktige antar särskilda ägardirektiv för Ludvika Kommunfastigheter AB, LudvikaHem AB, Stora Brunnsvik AB, Västerbergslagens Kraft AB, daterade den 29 oktober Fullmäktige antar bolagsordningar för Ludvika Kommunfastigheter AB, LudvikaHem AB, Stora Brunnsvik AB och Västerbergslagens Kraft AB, daterade den 29 oktober Fullmäktige utser lägst 5 men högst 9 stycken styrelseledamöter i Ludvika Kommun Stadshus AB. 6. Fullmäktige utser en lekmannarevisor i Ludvika kommun Stadshus AB. Beslut 1-6 fattas under förutsättning att fullmäktige beslutar att bilda en stadshuskoncern. Beslut 1. Arbetsutskottet beslutar att miljömålen i punkt e och g i ägardirektiven för VB Kraft ska strykas och istället lägga till naturvårdsmål i det gemensamma ägardirektivet. 2. Arbetsutskottet beslutar att stryka varav en sakkunnig i 8, bolagsordningen för VB Kraft. 3. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att revidera VB Krafts ägardirektiv till nästkommande kommunstyrelse. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 52

53 2(3) Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 9 februari 34 att uppdra till dåvarande stödoch styrningsförvaltningen, idag kommunstyrelsens förvaltning, att ta fram ett förslag till gemensamt ägardirektiv för kommunens bolag, med ett förtydligande kring samverkan, nyinvesteringar, hållbarhetsfrågor, värdeöverföringar och utdelningskrav. Detta arbete har pågått parallellt med uppdraget att utreda effekterna av att bilda en stadshuskoncern. I kommunallagen framgår det i kapitel 10 3 att om en kommun med stöd av 1 lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag ska fullmäktige bl.a.: 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan det fatas, 5. utse minst en lekmannarevisor. Mot den bakgrunden och om fullmäktige beslutar att bilda Ludvika Kommun Stadshus AB krävs det ett nytt antagande av bolagsordningarna och ägardirektiven för Ludvika Kommun Stadshus AB och dess dotterbolag. Vidare måste beslut ske om en lekmannarevisor och styrelseledamöter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att fullmäktige beslutar enligt föreliggande förslag punkt 1-6 ovan. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 24 oktober Gemensamt ägardirektiv för kommunens helägda och delägda bolag, daterad den 29 oktober Bolagsordning för Ludvika Kommunfastigheter AB, daterad den 3. Bolagsordning för Ludvika Hem AB, daterad den 29 oktober Bolagsordning för Stora Brunnsvik AB, daterad den 29 oktober Bolagsordning för VB-kraft AB, daterad den 29 oktober Ägardirektiv ör Ludvika Kommunfastigheter AB, daterad den 29 oktober Ägardirektiv för Ludvika Hem AB, daterad den 29 oktober Ägardirektiv för Stora Brunnsvik AB, daterad den 29 oktober Ägardirektiv för VB-kraft AB, daterad den 29 oktober Företagspolicy daterad den 29 oktober Behandling Utredare Malin Ekholm föredrar ärendet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 53

54 3(3) Yrkanden Hans Gleimar (C) gör ett ändringsyrkande som innebär att miljömålen i punkt e och g i ägardirektiven för VB Kraft ska strykas och istället lägga till naturvårdsmål i det gemensamma ägardirektivet. Leif Pettersson (S) föreslår att texten varav en sakkunnig 8 i bolagsordningen för VB Kraft stryks. Vidare föreslår han att kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att revidera VB Krafts ägardirektiv till nästkommande kommunstyrelse. Ordföranden ställer proposition på tilläggsyrkandena och finner att arbetsutskottet beslutar enligt dessa. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning för verkställighet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 54

55 Malin Ekholm, TJÄNSTESKRIVELSE Datum (3) Fullmäktige Antagande av styrdokument för Ludvika Kommun Stadshus AB, Ludvika Kommunfastigheter AB, Ludvika Hem AB, Stora Brunnsvik AB, Västerbergslagen kraft AB och val av lekmannarevisor och styrelseledamöter Förvaltningens förslag till beslut 1. Fullmäktige antar företagspolicy för Ludvika Kommun Stadshus AB, daterad den 29 oktober Fullmäktige antar gemensamma ägardirektiv för de helägda bolagen i Ludvika Kommun Stadshus AB, daterad den 29 oktober Fullmäktige antar särskilda ägardirektiv för Ludvika KommunFastigheter AB, LudvikaHem AB, Stora Brunnsvik AB, Västerbergslagens Kraft AB, daterade den 29 oktober Fullmäktige antar bolagsordningar för Ludvika KommunFastigheter AB, LudvikaHem AB, Stora Brunnsvik AB och Västerbergslagens Kraft AB, daterade den 29 oktober Fullmäktige utser lägst 5 men högst 9 stycken styrelseledamöter i Ludvika Kommun Stadshus AB. 6. Fullmäktige utser en lekmannarevisor i Ludvika kommun Stadshus AB. Beslut 1-6 fattas under förutsättning att fullmäktige beslutar att bilda en stadshuskoncern. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 9 februari 34 att uppdra till dåvarande stödoch styrningsförvaltningen, idag kommunstyrelsens förvaltning, att ta fram ett förslag till gemensamt ägardirektiv för kommunens bolag, med ett förtydligande kring samverkan, nyinvesteringar, hållbarhetsfrågor, värdeöverföringar och utdelningskrav. Detta arbete har pågått parallellt med uppdraget att utreda effekterna av att bilda en stadshuskoncern. 55

56 Ludvika kommun Datum (3) I kommunallagen framgår det i kapitel 10 3 att om en kommun med stöd av 1 lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag ska fullmäktige bl.a.: 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan det fatas, 5. utse minst en lekmannarevisor, Mot den bakgrunden och om fullmäktige beslutar att bilda Ludvika Kommun Stadshus AB krävs det ett nytt antagande av bolagsordningarna och ägardirektiven för Ludvika Kommun Stadshus AB och dess dotterbolag. Vidare måste beslut ske om en lekmannarevisor och styrelseledamöter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att fullmäktige beslutar enligt föreliggande förslag punkt 1-6 ovan. Jan Lindström Kommunchef Malin Ekholm Utredare Bilagor 1. Gemensamt ägardirektiv för kommunens helägda och delägda bolag, daterad den 29 oktober Bolagsordning för Ludvika Kommunfastigheter AB, daterad den 3. Bolagsordning för Ludvika Hem AB, daterad den 29 oktober Bolagsordning för Stora Brunnsvik AB, daterad den 29 oktober Bolagsordning för VB-kraft AB, daterad den 29 oktober Ägardirektiv ör Ludvika Kommunfastigheter AB, daterad den 29 oktober Ägardirektiv för Ludvika Hem AB, daterad den 29 oktober Ägardirektiv för Stora Brunnsvik AB, daterad den 29 oktober Ägardirektiv för VB-kraft AB, daterad den 29 oktober Företagspolicy daterad den 29 oktober Beslut inkl. bilagor skickas till Ludvika Kommunfastigheter för verkställighet Ludvika Hem AB för verkställighet Stora Brunnsvik AB för verkställighet VB-kraft AB för verkställighet 56

57 Ludvika kommun Datum (3) Ekonomienheten för verkställighet Ansvarig handläggare för verkställighet Kanslichef för kännedom Kommunchef för kännedom Akten 57

58 Kanslienheten GEMENSAMMA ÄGARDIREKTIV Datum Diarienummer KS 2017/387 1(8) Gemensamma ägardirektiv För Ludvika Kommun Stadshus AB, Ludvika Kommunfastigheter AB, LudvikaHem AB, Stora Brunnsvik AB, VB Kraft AB, VB- energi AB Org.nr: XXXXXX-XXXX, , , , Dokumentnamn Gemensamma ägardirektiv för Ludvika Kommun Stadshus AB Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Ekonomichef Författningsstöd [Skriv text här] Dokumenttyp Ägardirektiv Publicering Författningssamling Omfattning Kommunens helägdaoch delägda bolag Beslutad Fullmäktige 2018-xx-xx Bolagsstämman XX-xx Revideringar Bör revideras senast Vid behov med årlig översyn Vad revideringen avsett Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer Ks 2017/387 58

59 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 2(8) Innehåll 1. Gemensamma ägardirektiv för samtliga helägda kommunala aktiebolag Bolaget som en del av den kommunala organisationen Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagens verksamhet Ansvar för miljö och kvalitet Grundläggande principer för bolagens verksamhet Allvarliga händelser och ordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap Styrelsens arbetsordning Beslut per capsulam VD-Instruktion Underställningsplikt Budget och affärsplan Kapitalförvaltning Årsredovisning och bolagsstämma Informationsskyldighet Ägardialog Dialog med kommunala verksamheter Offentlighetsprincipen och utlämnande av allmänna handlingar Arkivreglemente Förvaltningsberättelsen Revision Lekmannarevisionens granskningsrapport Arvoden...8 Gemensamma ägardirektiv 59

60 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 3(8) 1. Gemensamma ägardirektiv för samtliga helägda kommunala aktiebolag Det specifika ägardirektiven och det gemensamma ägardirektivet antas av fullmäktige och ska bekräftas på bolagens bolagsstämmor. Det gemensamma ägardirektivet gäller för följande bolag: 1. Ludvika Kommun Stadshus AB 2. Ludvika Kommunfastigheter Aktiebolag, 3. LudvikaHem Aktiebolag, 4. Stora Brunnsvik Aktiebolag, 5. VB Kraft AB. Syftet med det gemensamma ägardirektivet är att ge en gemensam grund för styrningen av och uppsikten över bolagen samt att reglera ansvarsfördelningen för bolagsstyrningsfrågor. För varje bolag finns dessutom ett särskilt ägardirektiv som innehåller unika direktiv för respektive bolag samt eventuella preciseringar av sådant som står i detta gemensamma dokument. Ludvika Kommunfastigheter AB ansvarar för att Tryggheten i Ludvika KB följer de gemensamma ägardirektiven. Moderbolaget ansvarar för samordningen av de åtaganden mm. som anges nedan gentemot kommunstyrelsen och fullmäktige. 1.1 Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolagen ägs av Ludvika kommun. Bolagen är en del av kommunens verksamhet. Bolagen ska i sin verksamhet beakta detta. Förutom genom lag och författningar regleras bolagens verksamhet och bolagens förhållande till kommunen genom: a) bolagsordning, b) dessa gemensamma ägardirektiv, c) särskilda ägardirektiv för respektive bolag, d) av fullmäktige och/eller av kommunstyrelsen beslutade särskilda direktiv/uppdrag beträffande verksamheten, e) Förekommande avtal mellan kommunen och respektive bolag. 1.2 Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagens verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen, KL 6 kap 1. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion i enlighet med kommunstyrelsens reglemente. Gemensamma ägardirektiv 60

61 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 4(8) Kommunstyrelsen ska ges den information och tillställas de handlingar och räkenskaper som kommunstyrelsen begär. Rutiner för att informera bolagen om denna skyldighet åligger kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagens informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. Kommunstyrelsen ska, enligt kommunallagen 6 kap. 9, fatta årliga beslut, i samband med att bokslutet behandlas, huruvida verksamheten (bolagen) varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Bolagen ingår i en koncern med Ludvika Kommun Stadshus AB som moderbolag. Bolagen har att efterkomma de styrdokument som anges i punkt 1.1 och moderbolagets särskilda beslut såvida dessa inte strider mot kommunens mål med koncernen. 1.3 Bolagens verksamhet Bolagens verksamhet regleras främst av bolagsordningen och bolagen får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med denna. Bolagen får inte heller bedriva spekulativ verksamhet eller verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Ludvika kommun har en målmodell med tre strategiska målområden. Dessa är Barn och unga, Arbete och näringsliv samt Livsmiljö. Bolagen har att förhålla sig till dessa och att implementera samt följa upp målen i den utsträckning de är tillämpbara i respektive verksamhet. Bolagen omfattas av den vision, strategiska målområden och övergripande mål som fastställs av kommunfullmäktige. Bolagen ska ha en rullande affärsplan på minst 3 år som uppdateras årligen. Planen används till stöd för styrelsen och VD för att utveckla och förvalta bolagen utifrån ägarens krav och förväntningar. Affärsplanerna ska koordineras med kommunens övergripande årshjul för budgetprocessen Ansvar för miljö och kvalitet Bolagen ska delta i arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle och miljöperspektiv ska vara med i bolagens utvecklingsarbete. Bolagen ska följa de kommunövergripande målet en miljövänlig kommun. Bolagen ska även arbeta för att uppfylla kommunens miljö- och naturmål Grundläggande principer för bolagens verksamhet Bolagen ska teckna erforderliga ansvarsförsäkringar och svara för arbetsmiljölagens krav. Avvikelser som inte kan anses som oväsentliga, ska omgående av bolagen anmälas till kommunstyrelsen Allvarliga händelser och ordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap Bolagen ska ingå i kommunens organisation för allvarliga händelser och för extraordinära händelser och vidta de åtgärder som följer av kommunens Gemensamma ägardirektiv 61

62 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 5(8) planering och beslut. Således ska bolagen upprätta planer för sådana händelser, årligen revidera planerna och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet. Planer och riskanalyser ska göras enligt kommunens anvisningar Styrelsens arbetsordning Styrelsen ska upprätta en arbetsordning för dess arbete. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt ska stödja bolagets ändamål. Styrelsen ska vidare ansvara för att styrelseledamöterna erhåller erforderlig utbildning för uppdraget. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Utvärderingen ska minst omfatta följande: - Om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter. - Om dess arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas ska styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till kommunstyrelsen. Styrelsens samtliga ledamöter och ordförande samt vice ordförande väljs av fullmäktige. För suppleanters inträde i styrelsen gäller samma ordning som för ersättare i kommunstyrelsen. Suppleant ska kallas till styrelsen. Icke tjänstgörande suppleant har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträde. Suppleant som inte tjänstgör ska åläggas att iaktta samma tystnads- och lojalitetsplikt som ledamot. Ordföranden och VD i moderbolaget har närvaro- och yttranderätt i styrelserna i samtliga bolag i koncernen Beslut per capsulam Bolagsstyrelsen har möjlighet att fatta brådskande beslut utan att styrelsens medlemmar är samlade, ett så kallad beslut per capsulam. Beslutet kan ske muntligt eller skriftligt och ska protokollföras. I protokollet ska det skrivas in hur man fattat beslutet samt att beslutet har fattas enligt beslut per capsulam VD-Instruktion Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen 1 Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. 1 Tryggheten i Ludvikas förvaltning ombesörjes i sin helhet av Ludvika Kommunfastigheter AB 12 i bolagsordningen. Bolaget har ingen VD. Gemensamma ägardirektiv 62

63 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 6(8) I instruktionen ska anges de inom bolaget förekommande ärendena som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens Underställningsplikt Bolagen ansvarar för att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Moderbolaget fattar bl.a. beslut i frågor om: a) Moderbolaget får besluta om försäljning och/eller större investering i bolagets anläggningar mellan från 10 mnkr till 50 mnkr. Fullmäktige fattar bl.a. beslut i frågor om: b) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, c) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, d) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar som är större än 50 miljoner kronor, e) ändring av bolagsordning och ägardirektiv, f) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt Budget och affärsplan Bolaget ska årligen fastställa affärsplan för de närmaste tre räkenskapsåren och investeringsplaner för de närmaste fem åren. Både affärsplanen och investeringsplanen ska presenteras i form av en budget. Förslaget ska delges kommunstyrelsen i Ludvika kommun senast under april månad året före budgetåret Kapitalförvaltning Styrelsen ska tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet Årsredovisning och bolagsstämma Bolagen ska årligen, enligt kommunens gällande tidplan, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av kommunkoncernens årsredovisning samt delårsrapport. Uttalandet i redovisningens förvaltningsberättelse ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorns granskning liksom kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt kommunallagen (6 kap ). Kommunstyrelsen upprättar årligen en skriftlig rapport till fullmäktige hur uppsiktsplikten har utövats. Gemensamma ägardirektiv 63

64 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 7(8) Informationsskyldighet Bolagen ska hålla ägaren väl informerad om sin verksamhet. En del av denna information ska lämnas i form av budget för kommande år samt ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års verksamhet. Det åligger vidare bolagen att till kommunstyrelsen snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport efter 8 månader innehållande en årsprognos med inlämningstidpunkt enligt direktiv från kommunstyrelsens förvaltning, b) rapportering om bolagens resultat och prognos ska ges till kommunstyrelsen tre gånger på år, c) protokoll från bolagsstämma, d) protokoll från styrelsesammanträde, e) bolagets årsredovisning, f) revisionsberättelse Ägardialog Moderbolaget ska aktivt medverka till att en dialog förs med representanter för kommunstyrelsen. Dialogen ska hållas kontinuerligt och frågor av strategiskt och gemensamt intresse ska behandlas. Vid dessa möten ska även bolaget redovisa uppföljning och planerade insatser med anledning av ägardirektiv och affärsplan samt ekonomisk uppföljning. Redovisning av jämförelser med branschen i övrigt av nyckeltal och taxor ska ske ett tillfälle per år. Kommunstyrelsens förvaltning kallar till dessa möten Dialog med kommunala verksamheter Bolagen ska medverka vid möten med ägarens högste tjänsteman, kommunchefen enligt gällande instruktion för kommunchefen (koncernledningsmöten). Dessa möten hålls kontinuerligt i syfte att underlätta planering och genomförande av projekt i frågor av gemensamt och kommunövergripande intresse i syfte att underlätta kommunal planering och kommunala projekt Offentlighetsprincipen och utlämnande av allmänna handlingar Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos samtliga bolag enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. offentlighetoch sekretesslagen (2009:400). Frågan om nekande av utlämnande av handling avgörs av verkställande direktören, eller annan person som VD beslutar, efter VD:s bestämmelse Arkivreglemente Kommunens arkivreglemente gäller för bolagens dokumenthantering. Gemensamma ägardirektiv 64

65 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 8(8) Förvaltningsberättelsen Bolagens styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen, dessa direktiv samt de särskilda direktiven antagna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorns granskning liksom för kommunstyrelsens uppsikt enligt 6 kap. 1 och 9 kommunallagen Revision Bolagens revisorer ska, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med respektive bolags verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. I övrigt gäller kommunens revisionsreglemente för bolagens revision Lekmannarevisionens granskningsrapport Det åligger lekmannarevisionen att årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen, i det gemensamma ägardirektivet samt i de särskilda ägardirektiven för resp. bolag. Lekmannarevisionen ska snarast uppmärksamma ägaren på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket Arvoden Arvode och andra ersättningar som ska utgå till styrelseledamöter samt lekmannarevisorer framgår av beslut som fattats av fullmäktige. Gemensamma ägardirektiv 65

66 BOLAGSORDNING 1(5) Datum Diarienummer KS 2017/387 Kanslienheten Bolagsordning Ludvika Kommunfastigheter AB Org. nr Dokumentnamn Bolagsordning- Ludvika KommunFastigheter AB Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Ekonomichef Författningsstöd Kommunallag och aktiebolagslag Dokumenttyp Omfattning Bolagsordning Bolaget Publicering Kommunal författningssamling Beslutad KF xx-xx Bolagsstämma 2019 XX- XX Revideringar Bör revideras senast Vid behov med årlig översyn Vad revideringen avsett Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer KS 2017/387 66

67 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 2(5) Bolagsordning för Ludvika Kommunfastigheter AB 1 Firma Bolagets firma är Ludvika Kommunfastigheter Aktiebolag. 2 Säte Bolagets styrelse har sitt säte i Ludvika kommun, Dalarnas län. 3 föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Ludvika kommun äga och förvalta fastigheter för att till självkostnadspris tillhandahålla lokaler för kommunens samtliga verksamheter. Bolaget ska även som moderbolag äga och förvalta aktier i Ludvika KommunFastigheter helägda fastighetsbolag. Bolaget ska inom Ludvika kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta industri- och näringsfastigheter med lokaler för småindustri och tjänsteföretag. Marknadsmässiga priser och principer ska gälla kommersiella lokaler. De kommunalrättsliga principerna enligt 2 kap. i kommunallagen ska tillämpas av bolaget. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelats av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren i ägarens ställe. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att erbjuda lokaler för kommunens samtliga verksamheter. Bolaget ska därutöver främja näringslivet i kommunen genom att aktivt medverka till att lokalbehov tillgodoses samt att medverka till att öka företagandet och antalet arbetstillfällen. Bolaget ska även verka för effektivitet i fastighetsfrågor och samordning med dotterbolag samt med kommunens nämnder och förvaltningar. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda fullmäktige i Ludvika kommun möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten, som är av principiell betydelse eller annars av störres vikt fattas. 6 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kr och högst kr. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av sju ledamöter med möjlighet till nio ledamöter. Inga styrelsesuppleanter utses. Styrelsen utses av fullmäktige i Ludvika kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till fullmäktige förrättas intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till fullmäktige. Fullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i styrelsen. Bolagsordning 67

68 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 3(5) 9 Revisorer Bolaget ska ha en av bolagsstämman utsedd auktoriserad revisor och en revisorssuppleant. Valet sker för tiden från den bolagsstämma som inträffar närmast efter det att val till fullmäktige ägt rum till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till fullmäktige. 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som bolagets revisor ska fullmäktige i Ludvika kommun utse en lekmannarevisor. Första gången val sker väljs lekmannarevisorn från beslutsdatum vid extra bolagsstämma till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till fullmäktige. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse med handlingar till bolagsstämma ska ske genom brev eller med digital distribution till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. Övriga meddelanden till aktieägaren ska ske genom brev eller digital distribution. 12 Närvarorätt vid bolagsstämma Representanter som utses av fullmäktige i Ludvika kommun äger rätt att närvara vid bolagsstämman med yttranderätt Ärendena på årsstämma Årsstämma ska hållas i så god tid att en fastställd årsredovisning kan intagas i kommunens årsredovisning, varvid följande ärenden ska behandlas: 1. Stämmans öppnande, 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman, 3. Upprättande och godkännande av röstlängd, 4. Val av en eller två justerare, 5. Godkännande av dagordning, 6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad, 7. Föredragning av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport, 8. Beslut om: a) Fastställande av resultat och balansräkning b) Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, 1 Med representanter menas kommunstyrelsens ledamöter och ombud som väljs av fullmäktige. Ombuden har även rösträtt. Bolagsordning 68

69 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 4(5) c) Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, 9. Notering av kommunfullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisor samt övriga valärenden, 10. Fastställande av arvoden till styrelsen och lekmannarevisorn, 11. Val av revisor och suppleant, 12. Notering av ägardirektiv, 13. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: - Årligen fastställande av rullande affärsplan för de närmaste tre räkenskapsåren, - Fastställande av budget för verksamheten, - Ram för upptagande av krediter, - Ställande av säkerheter och eventualförpliktelser, - Bildande av bolag, - Köp eller försäljning av bolag eller andelar i sådant, - Köp eller försäljning av fast egendom till ett belopp av högst 10 miljoner kronor exklusive moms per affärstillfälle, - Andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts till ett värde av högst 10 miljoner kronor exklusive moms per affärstillfälle. - Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 15 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 16 Firmatecknare Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 17 Likvidation Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar utskiftas till Ludvika kommun. 18 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Ludvika kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamheter. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. Bolagsordning 69

70 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 5(5) Kommunstyrelsen äger rätten att delegera inspektionsrätt till berörda tjänstemän. 19 Offentlighetsprincipen Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 20 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i Ludvika kommun. Bolagsordning 70

71 BOLAGSORDNING 1(5) Datum Diarienummer KS 2017/387 Kanslienheten Bolagsordning LudvikaHem AB Org. nr Dokumentnamn Bolagsordning- LudvikaHem AB Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Ekonomichef Författningsstöd Kommunallag och aktiebolagslag Dokumenttyp Omfattning Bolagsordning Bolaget Publicering Kommunal författningssamling Utfärdade och fastställda av: KF 2017-xx-xx Antagna vid: Bolagsstämma 2017-xxxx Revideringar Bör revideras senast Vid behov, med årlig översyn Vad revideringen avsett Beslutsinstans fullmäktige Diarienummer KS 2017/387 71

72 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 2(5) Bolagsordning för LudvikaHem AB 1 Firma Bolagets firma är LudvikaHem Aktiebolag. 2 Säte Bolagets styrelse har sitt säte i Ludvika kommun, Dalarnas län. 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Ludvika kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och tomträtter med bostadslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt även med lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter. Med lokaler menas ytor som används för kommunal verksamhet eller kommersiell verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelats av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren i ägarens ställe. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Ludvika kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. 5 fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda fullmäktige i Ludvika kommun möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten, som är av principiell betydelse eller annars av störres vikt fattas. 6 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kr och högst kr. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av sju ledamöter med möjlighet till nio. Inga styrelsesuppleanter utses. Styrelsen utses av fullmäktige i Ludvika kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till fullmäktige förrättas intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Fullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i styrelsen. 9 Revisorer Bolaget ska ha en bolagstämman utsedd auktoriserad revisor och en revisorssuppleant. Bolagsordning 72

73 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 3(5) Valet sker för tiden från den bolagsstämma som inträffar närmast efter det att val till fullmäktige ägt rum till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till fullmäktige. 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Ludvika kommun utse en lekmannarevisor. Första gången val sker väljs lekmannarevisorn från beslutsdatum vid extra bolagsstämma till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till fullmäktige. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse och handlingar till bolagsstämma ska ske genom brev med post, eller med digital distribution till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. Övriga meddelanden till aktieägaren ska ske genom brev eller digital distribution. 12 Närvarorätt vid bolagsstämma Representanter som utses av fullmäktige i Ludvika kommun äger rätt att närvara vid bolagsstämman med yttranderätt Ärendena på årsstämma På årsstämman ska följande ärenden behandlas. 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman, 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Godkännande av dagordning; 6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad; 7. Föredragning av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport; 8. Beslut om a) Fastställande av resultat och balansräkning b) Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. c) Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. Notering av kommunfullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisor samt övriga valärenden, 1 Med representanter menas kommunstyrelsens ledamöter och ombud som väljs av fullmäktige. Ombuden har även rösträtt. Bolagsordning 73

74 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 4(5) 10. Val och fastställande av antalet revisorer och suppleanter 11. Val av revisor och suppleant, 12. Notering av ägardirektiv, 13. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. - Årligen fastställande av rullande affärsplan för de närmaste tre räkenskapsåren. - Fastställande av budget för verksamheten. - Ram för upptagande av krediter - Ställande av säkerheter och eventualförpliktelser - Bildande av bolag, - Köp eller försäljning av bolag eller andelar i sådant, - Köp eller försäljning av fast egendom till ett belopp av högst 10 miljoner kronor exklusive moms per affärstillfälle, - Andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts till ett värde av högst 10 miljoner kronor exklusive moms per affärstillfälle. - Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 15 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 16 Firmateckning Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 17 Likvidation Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar utskiftas till Ludvika kommun. 18 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Ludvika kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamheter. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. Kommunstyrelsen äger rätten att delegera inspektionsrätt till berörda tjänstemän. Bolagsordning 74

75 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 5(5) 19 Offentlighetsprincipen Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 20 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Ludvika kommun. Bolagsordning 75

76 BOLAGSORDNING Datum Diarienummer KS 2017/387 1(5) Kanslienheten Bolagsordning Stora Brunnsvik AB Org. nr Dokumentnamn Bolagsordning Stora Brunnsvik AB Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Ekonomichef Författningsstöd Kommunallag och aktiebolagslag Utfärdade och fastställda av: KF 2017-xx-xx Antagna vid: Bolagsstämma 2017-xxxx Revideringar Bör revideras senast Vid behov, med årlig översyn Vad revideringen avsett Nytt bolag Dokumenttyp Bolagsordning Publicering Internt och externt Beslutsinstans Kommunfullmäktige Omfattning Internt och externt Diarienummer KS 2017/387 76

77 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 2(5) Bolagsordning för Stora Brunnsvik AB 1 Firma Bolagets firma är Stora Brunnsvik AB. 2 Säte Bolagets styrelse har sitt säte i Ludvika kommun, Dalarnas län. 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Ludvika kommun äga, avyttra, bebygga och förvalta Brunnsviksfastigheterna 1:68 och 3:27 och därtill hörande kollektiva anordningar. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelats av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren i ägarens ställe. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att erbjuda lokaler för kommunens samtliga verksamheter. Bolaget ska därutöver främja näringslivet i kommunen genom att aktivt medverka till att dess lokalbehov tillgodoses samt medverka till att öka företagandet och antalet arbetstillfällen. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda fullmäktige i Ludvika kommun möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten, som är av principiell betydelse eller annars av störres vikt fattas. 6 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kr och högst kr. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av tre ledamöter men möjlighet till fem ledamöter. Inga styrelsesuppleanter utses. Styrelsen utses av fullmäktige i Ludvika kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till fullmäktige förrättas intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till fullmäktige. Fullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i styrelsen. 9 Revisorer Bolaget ska ha av bolagsstämman utsedd auktoriserad revisor och en revisorssuppleant. Valet sker för tiden från den bolagsstämma som inträffar närmast efter det att val till kommunfullmäktige ägt rum till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till fullmäktige. Bolagsordning 77

78 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 3(5) 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som bolagets revisor ska fullmäktige i Ludvika kommun utse en lekmannarevisor. Första gången val sker väljs lekmannarevisorn från beslutsdatum vid extra bolagsstämma till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till kommunfullmäktige. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse och handlingar till bolagsstämma ska ske genom brev med post, eller med digital distribution till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. Övriga meddelanden till aktieägaren ska ske genom brev eller digital distribution. 12 Närvarorätt vid bolagsstämma Representanter som utses av fullmäktige i Ludvika kommun äger rätt att närvara vid bolagsstämman med yttranderätt Ärendena på årsstämma På årsstämman ska följande ärenden behandlas. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller två justeringsmän 5. Godkännande av dagordning 6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Föredragning av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport 8. Beslut om: a) Fastställande av resultat och balansräkning b) Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. c) Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. Notering av kommunfullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisor samt övriga valärenden. 10. Fastställande av arvoden till styrelsen och lekmannarevisorn 11. Val av revisor och suppleant (i förekommande fall) 1 Med representanter menas kommunstyrelsens ledamöter och ombud som väljs av fullmäktige. Ombuden har även rösträtt. Bolagsordning 78

79 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 4(5) 12. Notering av ägardirektiv 13. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: - Årligen fastställande av rullande affärsplan för de närmaste tre räkenskapsåren. Fastställande av budget för verksamheten. - Ram för upptagande av krediter - Ställande av säkerheter och eventualförpliktelser - Bildande av bolag - Köp eller försäljning av bolag eller andelar i sådant - Köp eller försäljning av fast egendom till ett belopp av högst 10 miljoner kronor exklusive moms per affärstillfälle, - Andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts till ett värde av högst 10 miljoner kronor exklusive moms per affärstillfälle. - Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 15 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 16 Firmateckning Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 17 Likvidation Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar utskiftas till Ludvika kommun. 18 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Ludvika kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamheter. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. Kommunstyrelsen äger rätten att delegera inspektionsrätt till berörda tjänstemän. 19 Offentlighetsprincipen Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bolagsordning 79

80 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 5(5) 20 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Ludvika kommun. Bolagsordning 80

81 BOLAGSORDNING Datum Diarienummer KS 2017/193 1(4) BOLAGSORDNING för Västerbergslagens Kraft AB Org. nr Dokumentnamn Bolagsordning för Västerbergslagens Kraft AB Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Ekonomichef Författningsstöd Kommunallagen, Aktiebolagslagen Dokumenttyp Omfattning Bolagsordning Bolaget Publicering Kommunal författningssamling Utfärdade och fastställda av: KF 2017-xx-xx Antagna vid: Bolagsstämma 2017-xxxx Revideringar Bör revideras senast Vid behov, med årlig översyn Vad revideringen avsett Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer KS 2017/387 81

82 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/193 2(4) Bolagsordning för Västerbergslagens Kraft AB 1 Firma Bolagets firma är Västerbergslagens Kraft Aktiebolag. 2 Säte Bolagets styrelse har sitt säte i Ludvika kommun, Dalarnas län. 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva produktion av el. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att långsiktigt ansvara för förvaltning, drift, underhåll och investeringar i bolagets anläggningar. Detta ska göras kostnadseffektivt, på affärsmässiga principer, och med beaktande av den kommunala kompetensen i kommunallagen och kommunens mål. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda fullmäktige i Ludvika kommun möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten, som är av principiell betydelse eller annars av störres vikt fattas. 6 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst 15 miljoner ( ) och högst 60 miljoner ( ) kronor. 7 Aktie Bolaget ska ha lägst och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst fem med möjlighet till nio. Inga styrelsesuppleanter utses. Styrelsen utses av fullmäktige i Ludvika kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättas intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Fullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i styrelsen. 9 Revisorer Bolaget ska ha en av bolagsstämman utsedd auktoriserad revisor en revisorssuppleant. Valet sker för tiden från den bolagsstämma som inträffar närmast efter det att val till kommunfullmäktige ägt rum till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till fullmäktige. 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som bolagets revisor ska fullmäktige i Ludvika kommun utse en lekmannarevisor. Första gången val sker väljs lekmannarevisorn från beslutsdatum vid extra bolagsstämma till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till fullmäktige. BOLAGSORDNING 82

83 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/193 3(4) 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse med handlingar till bolagsstämma ska ske genom brev eller med digital distribution till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. Övriga meddelanden till aktieägaren ska ske genom brev eller digital distribution. 12 Närvarorätt vid bolagsstämma Representanter som utses av fullmäktige i Ludvika kommun äger rätt att närvara vid bolagsstämman Ärenden på årsstämma Årsstämma ska hållas i så god tid att en fastställd årsredovisning kan intagas i kommunernas årsredovisning, varvid följande ärenden ska behandlas; 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av två justerare. 5. Godkännande av dagordningen. 6. Prövning att stämman blivit behörigen sammankallad. 7. Föredragning av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport. 8. Beslut om: a) fastställelse av resultat- och balansräkning, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, 9. Notering av kommunfullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisor samt övriga valärenden. 10. Fastställande av arvoden till styrelsen och lekmannarevisorn 11. Val av revisor och suppleant 12. Notering av ägardirektiv 13. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämma: 1 Med representanter menas kommunstyrelsens ledamöter och ombud som väljs av fullmäktige. Ombuden har även rösträtt. BOLAGSORDNING 83

84 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/193 4(4) - Årligen fastställande av rullande affärsplan för de närmaste tre räkenskapsåren. - Fastställande av budget för verksamheten. - Ram för upptagande av krediter - Ställande av säkerheter och eventualförpliktelser - Bildande av bolag - Köp eller försäljning av bolag eller andelar i sådant - Köp eller försäljning av fast egendom till ett belopp av högst 10 miljoner kronor exklusive moms per affärstillfälle, - Andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts till ett värde av högst 10 miljoner kronor exklusive moms per affärstillfälle. - Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 15 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 16 Firmateckning Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 17 Likvidation Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar utskiftas till Ludvika kommun. 18 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Ludvika kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamheter. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. Kommunstyrelsen äger rätten att delegera inspektionsrätt till berörda tjänstemän. 19 Offentlighetsprincipen Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 20 Ändringen av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Ludvika kommun. BOLAGSORDNING 84

85 ÄGARDIREKTIV 1(4) Datum Diarienummer KS 2017/387 Kanslienheten Ägardirektiv Ludvika Kommunfastigheter AB, org.nr Dokumentnamn Ägardirektiv Ludvika KommunFastigheter AB Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Ekonomichef Författningsstöd Kommunallag och aktiebolagslag Dokumenttyp Omfattning Ägardirektiv Bolaget Publicering Kommunal författningssamling Utfärdade och fastställda av: KF 2017-xx-xx Antagna vid: Bolagsstämma 2017-xxxx Bör revideras senast Vid behov med årlig översyn Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer KS 2017/387 Revideringar Vad revideringen avsett 85

86 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 2(4) Särskilt ägardirektiv för Ludvika Kommunfastigheter Detta ägardirektiv avser Ludvika Kommunfastigheter AB ( ) och har antagits av fullmäktige i Ludvika kommun 2018-XX-XX. Ludvika Kommunfastigheter är 100 % ägare av Ludvika Hem AB, Stora Brunnsvik AB och komplementär för Tryggheten i Ludvika KB. Komplementären Ludvika Kommunfastigheter innehar 990 andelar i bolaget Tryggheten i Ludvika KB ( ). Kommanditdelägaren Ludvika Hem AB innehar 10 andelar. Ovannämnda parter har överenskommit via avtal daterat den 14 juli 2014 att gemensamt driva näringsverksamhet i kommanditbolaget. Bolagets uppgifter och ändamål Kommunala fastigheter och verksamhetslokaler a) Bolaget ska äga och förvalta fastigheter för att tillhandahålla kommunens verksamheter med lokaler och vara aktivt i att söka samordningsfördelar. Bolaget ska även förvalta andra fastigheter som ägs av kommunen enligt särskilda överenskommelser som tecknas mellan parterna. b) Bolaget ska sträva efter att lokalerna har en hög tillgänglighet för personer med en fysisk funktionsvariation och att inte någon stängs ute från kommunal verksamhet. c) Kommunen ska för ovanstående fastighetsförvaltning betala bolagets självkostnad. I bolagets självkostnad ska det räknas med samtliga kostnader som vid normal affärsmässig drift är motiverade från företagsekonomisk synpunkt. Det innebär att relevanta interna och kalkylerade kostnader ska ingå. I självkostnaden ska det också ingå kapitalkostnader. Näringslivsfastigheter 1 a) Bolaget ska inom Ludvika kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta industri- och näringslivsfastigheter med lokaler för småindustri och tjänsteföretag. b) Bolaget ska utifrån långsiktiga och affärsmässiga principer, lokaler för näringslivet medverka till att trygga dess lokalförsörjning i kommunen och därmed skapa kommunnytta. Bolaget ska vara en aktiv aktör på marknaden och därigenom medverka till att utveckla Ludvika som attraktiv kommun. c) Bolaget ska utöva sin verksamhet inom näringslivsområdet i överensstämmelse med kommunens fastställda mål. 1 Med näringslivsfastigheter menas affärs- och industrilokaler Ägardirektiv 86

87 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 3(4) d) Bolaget ska utöva ägarstyrning av bolag i fastighetskoncernen i enlighet med uppdrag givna av kommunfullmäktige i syfte att bl.a. uppnå samordning och optimalt resursutnyttjande. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse. Krav på bolaget: Kommunala fastigheter och verksamhetslokaler Bolaget ska: a) utveckla fastighetsbeståndet, b) vara en aktiv fastighetsägare, c) trygga kommunens behov av verksamhetslokaler. Näringslivsfastigheter Bolaget ska: a) utveckla fastighetsbeståndet, b) vara en aktiv fastighetsägare. Bolagets ekonomiska mål: Vinstutdelning Den vinstutdelning, som eventuellt sker från Ludvika Kommunfastigheter AB och dess dotterbolag, ska föras vidare till ägaren. Detta fastställs vid årsstämman. Bolagets resultatmål Bolaget ska: a) hålla en långsiktig hållbar lönsamhetsnivå och bedriva verksamheten utan behov av kapitaltillskott från Ludvika kommun. b) lönsamhetsnivån ska vara tillräcklig för att säkerställa bolagets förnyelse och tillväxt, c) fastställa eventuell utdelning och koncernbidrag för bolaget i samband med årsbokslut, d) hålla en långsiktig stabil soliditetnivå (20 % +/-5 % ska eftersträvas). Nivån kan variera över tid beroende av åtaganden som ägaren finner angelägna. Soliditetsnivå bör lägst vara 15 procent. Resultatmål för kommunala fastigheter och verksamhetslokaler a) Ekonomiska målet för kommunala fastigheter är att direktavkastningen på fastigheterna inte ska understiga 1 %. Direktavkastningen definieras som fastigheternas driftsnetto dividerat med aktuellt återanskaffningsvärde, och där driftsnettot är lika med fastigheternas intäkter minus drift och underhållskostnader samt fastighetsskatt. Ägardirektiv 87

88 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 4(4) Resultatmål för näringslivsfastigheter: a) Ekonomiska målet för näringslivsfastigheter är att direktavkastningen på fastigheterna inte ska understiga 3 %. Direktavkastning definieras som fastigheterna driftnetto dividerat med aktuellt återanskaffningsvärde och där driftnettot är lika med fastigheternas intäkter minus drift- och underhållskostnader samt fastighetsskatt Övrigt Om bolaget nyttjar kommunala resurser (t ex inom ekonomi, upphandling, personal, IT-tjänster, mark- och exploatering o.d.) ska bolaget till kommunen utge marknadsmässig ersättning. Ägardirektiv 88

89 ÄGARDIREKTIV 1(3) Datum Diarienummer KS 2017/387 Kanslienheten Ägardirektiv LudvikaHem AB, org.nr Dokumentnamn Ägardirektiv LudvikaHem AB Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Ekonomichef Författningsstöd Kommunallag och aktiebolagslag Dokumenttyp Omfattning Ägardirektiv Bolaget Publicering Kommunal författningssamling Utfärdade och fastställda av: KF 2017-xx-xx Antagna vid: Bolagsstämma 2017-xxxx Bör revideras senast Vid behov med årlig översyn Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer KS 2017/387 Revideringar Vad revideringen avsett 89

90 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 2(3) Särskilt ägardirektiv för LudvikaHem Detta ägardirektiv avser Ludvika Hem AB ( ) och har antagits av fullmäktige i Ludvika kommun 2018-XX-XX. Ludvika Hem AB är kommanditdelägare med 10 andelar i Tryggheten Ludvika KB ( ). Ovannämnda parter har överenskommit via avtal daterat den 14 juli 2014 att gemensamt driva näringsverksamhet i kommanditbolaget. Bolagets uppgifter och ändamål a) Bolagets verksamhet ska utifrån långsiktiga och affärsmässiga principer, i förvaltning och utveckling av bostäder och bostadsområden, medverka till att trygga bostadsförsörjningen i kommunen och därmed skapa den kommunnytta som gör det motiverat för Ludvika kommun att äga bolaget. b) Bolaget ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden och därigenom medverka till att utveckla Ludvika som attraktiv kommun. c) Bolaget ska utöva sin verksamhet i överensstämmelse med kommunens fastställda mål. d) Bolaget ska erbjuda en yttre och inre miljö som kan tilltala dagens bostadssökande med möjligheten till samvaro i grannskapet. Krav på bolaget: Bostadsutbud Bolaget ska: a) arbeta så kundorienterat att bolaget uppfattas som ett attraktivt alternativ på bostadsmarknaden, b) erbjuda ett varierat utbud av bostäder både geografiskt och storleksmässigt, c) medverka till att utveckla kommunen till en attraktiv boendeort genom att verka för ett ömsesidigt och kontinuerligt samråd sker med kommunen i markförvärvs- och planfrågor. Socialt och demokratiskt ansvar Bolaget ska: a) medverka till att en god service finns och att förutsättningar för social gemenskap skapas i bostadsområden, b) ha en så väl avvägd sammansättning av bostäder i olika områden att även socioekonomiskt svagare grupper kan beredas bostad, c) ansvara för att det finns bostäder anpassade till särskilda behov, Ägardirektiv 90

91 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 3(3) d) skapa och utveckla förutsättningar för de boendes inflytande och delaktighet i bolagets verksamhetsutveckling. Bolagets ekonomiska mål: Affärsmässighet Utifrån lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ställs krav på att bolaget ske bedriva sin verksamhet utifrån affärsmässiga och långsiktigt hållbara principer under iakttagande av det kommunala och allmännyttiga ändamålet med verksamheten. Det innebär bl.a. ett avsteg från den kommunalrättsliga principen om självkostnad. Avkastningskrav Bolaget ska ha som långsiktigt mål att generera en direktavkastning om 5 % per år. Direktavkastningen definieras som fastigheternas driftsnetto dividerat med beräknat marknadsvärde, och där driftsnettot är lika med fastigheternas intäkter minus drift och underhållskostnader samt fastighetsskatt. Soliditetskrav Bolaget ska långsiktigt arbeta för en tillfredsställande konsolidering av bolaget. Bolaget ska därför ha som mål att ha en soliditet (justerad) om minst 20 % och den får inte vara lägre än 15 % över tid. Med justerad soliditet menas eget kapital inklusive obeskattade reserver med avdrag för latent skatteskuld/totala tillgångarna. Vinstutdelning/värdeöverföring Eventuell vinstutdelning (tillsammans med andra eventuella värdeöverföringar) från bolaget till ägaren (Ludvika Kommunfastigheter AB) får högst uppgå till den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår, med ett tillägg av 1 % räknat på den del av aktiekapitalet, som ägaren skjutit till som betalning för aktier. Utdelningen (totala värdeöverföringen) för ett räkenskapsår får dock i regel inte överstiga hälften (1/2) av föregående års vinst för bolaget. Den vinstutdelning, som eventuellt ska ske till ägaren (Ludvika Kommunfastigheter AB), fastställs vid årsstämman. Borgensavgifter och lånevillkor Bolaget ska till kommunen utge en borgensavgift om 0,4 % för under året genomsnittlig utnyttjad borgensnivå. Övrigt Om bolaget nyttjar kommunala resurser (t ex inom ekonomi, upphandling, personal, IT-tjänster, mark- och exploatering o d) ska bolaget till kommunen utge marknadsmässig ersättning. Ägardirektiv 91

92 ÄGARDIREKTIV 1(3) Datum Diarienummer KS 2017/387 Kanslienheten Ägardirektiv Stora Brunnsvik AB, org.nr Dokumentnamn Ägardirektiv Stora Brunnsvik AB Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Ekonomichef Författningsstöd Kommunallag och aktiebolagslag Dokumenttyp Omfattning Ägardirektiv Bolaget Publicering Kommunal författningssamling Utfärdade och fastställda av: KF 2017-xx-xx Antagna vid: Bolagsstämma xx-xx Bör revideras senast Vid behov, med årlig översyn Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer KS 2017/387 Revideringar Vad revideringen avsett 92

93 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 2(3) Särskilt ägardirektiv för Stora Brunnsvik AB Detta ägardirektiv avser Stora Brunnsvik AB ( ) och har antagits av fullmäktige i Ludvika kommun 2018-XX-XX. Bolagets uppgifter och ändamål a) Bolaget ska äga och förvalta fastighetsbeståndet för att tillhandahålla kommunens verksamheter, näringslivet, offentliga aktörer, föreningar och privatpersoner med lokaler och/eller bostäder samt vara aktivt i att söka samordningsfördelar. b) Bolagets verksamhet ska utifrån långsiktiga och affärsmässiga principer, i förvaltning och utveckling av bostäder och lokaler medverka till att utveckla Brunnsviksområdet och därmed skapa den kommunnytta som gör det motiverat för Ludvika kommun att äga bolaget. c) Bolaget ska utöva sin verksamhet i överensstämmelse med kommunens fastställda mål. d) Bolaget ska erbjuda en yttre och inre miljö som kan tilltala kommunens verksamheter, bostadssökande, näringsidkare och offentliga aktörer med möjligheter till samvaro i området. Krav på bolaget Bolagets fastigheter Bolaget ska: a) förvalta och utveckla fastighetsbeståndet, b) vara en aktiv fastighetsägare, c) bidra till att täcka kommunens behov av verksamhetslokaler. Bolagets ekonomiska mål Bolaget ska: a) hålla en långsiktig hållbar lönsamhetsnivå och driva verksamheten utan behov av kapitaltillskott från sin ägare, b) fastställa eventuell utdelning eller koncernbidrag för bolaget i samband med årsbokslut, c) hålla en långsiktig stabil soliditetnivå (20 % +/-5% ska eftersträvas). Nivån kan variera över tid beroende av åtaganden som ägaren finner angelägna. Soliditetsnivå bör lägst vara 15 procent, d) ha som ekonomiskt mål att avkastningen på fastigheter som uthyrs till kommunal verksamhet aldrig ska överstiga 1 %, e) ha som ekonomiskt mål att avkastningen på fastigheter som uthyrs till näringsliv m.m. aldrig ska understiga 3 %. Avkastning definieras som fastigheternas driftnetto dividerat med aktuellt återanskaffningsvärde Ägardirektiv 93

94 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 3(3) och där driftnettot är lika med fastigheternas intäkter minus drift- och underhållskostnader samt fastighetsskatt. Övrigt Om bolaget nyttjar kommunala resurser (t ex inom ekonomi, upphandling, personal, IT-tjänster, mark- och exploatering o d) ska bolaget till kommunen utge marknadsmässig ersättning. Ägardirektiv 94

95 ÄGARDIREKTIV Datum Diarienummer KS 2017/193 1(2) ÄGARDIREKTIV för Västerbergslagens Kraft AB, org.nr Dokumentnamn Ägardirektiv för Västerbergslagens Kraft AB Dokumentägare Dokumentansvarig Kommunchef Ekonomichef Författningsstöd Kommunallagen, Aktiebolagslagen Dokumenttyp Omfattning Ägardirektiv Bolaget Publicering Kommunal författningssamling Utfärdade och fastställda av: KF 2017-xx-xx Antagna vid: Bolagsstämma 2017-xx-xx Revideringar Bör revideras senast Vid behov, med årlig översyn Vad revideringen avsett Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer KS 2017/ 95

96 Särskilt ägardirektiv för Västerbergslagens Kraft AB Detta ägardirektiv avser Västerbergslagens Kraft AB ( ) och har antagits av fullmäktige i Ludvika kommun 2018-XX-XX. Bolagets uppgift och ändamål Bolagets ska: Säkerställa en långsiktigt effektiv och hållbar elproduktion a) arbeta förebyggande så att nuvarande och kommande generationer säkerställs en god försörjning av el, b) god ekonomisk hushållning med långsiktig ekonomisk planering, c) lägre kostnadsutveckling, d) rationell drift med enhetlig teknisk standard ur driftsynpunkt, e) verka för att regional samverkan utvecklas, Skapa en effektiv och rationell organisation som är dimensionerad utifrån behoven a) organisationen (inklusive beredskap) ska vara anpassad så att optimal effektivitet uppnås med beaktande av bolagets uppdrag och marknadsförutsättningar, b) bolaget ska undvika att bygga upp egna administrativa resurser, c) verka för koncernnytta i kommunen där bolagets intressen kan komma att avvägas mot koncernens intressen, Säkerställande av kompetensförsörjning inklusive nyrekrytering a) identifiera strategiska kompetensbehov och arbeta för att säkerställa dessa, b) verka för likabehandling. Ekonomiska mål Bolaget ska: a) hålla en långsiktig hållbar lönsamhetsnivå och driva verksamheten utan behov av kapitaltillskott från ägaren, b) fastställa eventuell utdelning av bolaget i samband med bolagsstämmans fastställelse av årsbokslut, c) ha en lönsamhetsnivå som är tillräcklig för att säkerställa bolagets förnyelse och tillväxt, d) ha ett långsiktigt överskottsmål om 3 % räntabilitet på totalt kapital. e) hålla en soliditetsnivå på minst 40 %. Övrigt Om bolaget nyttjar kommunala resurser (t ex inom ekonomi, upphandling, personal, IT-tjänster, mark- och exploatering o d) ska bolaget till kommunen utge marknadsmässig ersättning. Ludvika kommun Postadress Ludvika Hemsida Besöksadress Dan Anderssons gata Ludvika 96 E-post info@ludvika.se Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr PlusGiro

97 POLICY Datum Diarienummer KS 2017/387 1(10) Företagspolicy För Ludvika kommuns helägda bolag Dokumentnamn Företagspolicy Ludvika kommun Dokumenttyp Policy Omfattning Bolaget Dokumentägare Kommunchef Dokumentansvarig Ekonomichef Publicering Kommunal författningssamling Författningsstöd 3 kap kommunallagen, 6 kap 1, 1a, 1b kommunallagen Beslutad Fullmäktige 2018-xx-xx Revideringar Bör revideras senast Vid behov med årlig översyn Vad revideringen avsett Beslutsinstans Fullmäktige Diarienummer KS 2017/387 97

98 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 2(10) Innehållsförteckning 1 Inledning ägaridé Definitioner Styrning och ledning av kommunens bolag Övergripande ledning Ledningsfunktioner Delägda bolag Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Samhällsnyttan Ägardirektiv Ägardirektiv för respektive bolag Ekonomiska mål Policys och andra styrdokument Styrelsearbetet Bolagsstyrningsrapport Informationsskyldighet och löpande rapporter Samordnad revision Personalfrågor...10 Företagspolicy 98

99 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 3(10) 1 Inledning ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som bedrivs i dessa bolag syftar till att skapa nytta för kommunen och kommuninvånarna. De kommunala bolagen är liksom nämnder och förvaltningar till för att bedriva verksamhet inom ramen för det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna. Verksamheten i de kommunala bolagen är inriktad mot affärsmässighet. Ludvika kommun organiserar de helägda bolagen under ett gemensamt moderbolag, Ludvika kommun stadshus AB (LKS). Motivet för kommunens ägande av moderbolaget är att ge kommunen en tydlig ägarroll för bolagen samt möjlighet till strategisk koordination för kommunens planering. Moderbolagets styrelse har därigenom fått rollen som koncernstyrelse. Det finns därmed ett behov av att tydliggöra vilka frågor som ankommer på koncern-styrelsen, både i relationerna till fullmäktige och till kommunstyrelsen, men även till respektive dotterbolags styrelse. En tydlig företagspolicy bidrar till att skapa förutsättningar för en fungerande ledning av den kommunala bolagsverksamheten. Om tveksamhet uppstår i frågor som berörs av denna policy ska kommun-styrelsen konsulteras. 2 Definitioner Förutom lagar och författningar regleras bolagens verksamhet och dess relation till kommunen genom: 1. Kommunstyrelsens reglemente 2. Bolagsordningar 3. Gemensamma ägardirektiv 4. Bolagsspecifika ägardirektiv 5. Eventuella avtal mellan kommunen och respektive bolag samt, 6. Eventuella avtal mellan kommunen och andra aktieägare i, av kommunen eller av bolagen, delägda bolag När det gäller begrepp ska följande användas: LKS-koncernen är det begrepp kommunen använder för att beskriva Ludvika Kommuns Stadshus AB med dess dotterbolag (hel- och delägda). Med koncernstyrelse avses styrelsen för Ludvika Kommuns Stadshus AB. Kommunkoncernen är ett begrepp som kommunen använder som ett sammanfattande begrepp för samtliga hel- och delägda bolag, nämn-der och förvaltningar. Företagspolicy 99

100 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 4(10) 3 Styrning och ledning av kommunens bolag 3.1 Övergripande ledning Ett viktigt inslag i ägarstyrningen är öppenhet och förtroende mellan ägaren och respektive bolagsstyrelse. Denna företagspolicy förutsätter en positiv och produktiv organisationskultur både inom den politiska nivån och inom den administrativa nivån i kommunkoncernen, samt ett aktivt styrelsearbete, såväl i kommunen som i bolagen, med en ömsesidig dialog. Aktiebolagslagen uppställer inga krav på styrning från ägarens sida utan endast formella krav riktade mot denne med anknytning till bolagsstämman. Inte desto mindre förfogar ägaren av ett bolag över detta med stöd av äganderätten. Av ägaren utfärdade direktiv vid bolagsstämma är således bindande för styrelse och verkställande direktör så länge de inte inkräktar på tvingande regler i aktiebolagslagen eller annan lag som styrelsen har att följa. Äganderätten utgör grunden för all koncernstyrning. Ägandet av kommunens bolag utgår från fullmäktige. Fullmäktige har dock i kommunstyrelsens reglemente delegerat en del uppgifter till kommunstyrelsen. Till detta kommer att LKS:s styrelse i egenskap av ägare till dotterbolagen också företräder ägaren, kommunen, i LKS- koncernen. Dotterbolagen i LKSkoncernen är indirekt ägda av kommunen. Kommunen strävar efter en effektiv styrning och väl avgränsade uppdrag till olika organ. För att tydliggöra de olika organens roller följer här en beskrivning av kommunkoncernens ledningsfunktioner. 3.2 Ledningsfunktioner Följande frågor ska vara förbehållna fullmäktige: Ärenden enligt 10 kap. 3 4 KL som innebär att: 1. Besluta om viss verksamhet skall bedrivas i bolagsform, 2. se till att det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter och styrelseersättare. 4. ta ställning i principiellt viktiga frågor eller annat som är av större vikt innan bolagen fattar beslut. Man ska också se till att detta regleras i samtliga helägda bolags bolagsordningar. Som exempel på sådana frågor kan nämnas: kapitaltillskott till företag förvärv och bildande av dotterföretag eller annat väsentligt företagsengagemang frivillig likvidation av företag försäljning av företag, del av företag eller rörelse Företagspolicy 100

101 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 5(10) 5. Ärenden som rör kommunkoncernens vision och övergripande mål samt fastställande av principer för ägarstyrningen i kommunens hel- och delägda bolag 6. Fastställande av de verksamhetsmässiga och ekonomiska kraven på bolagen i form av ägardirektiv till respektive bolag. 7. Grunderna för ekonomiska förmåner för styrelseledamöter, lekmannarevisorer och suppleanter i företagen 8. Ansvarsfrihet för styrelseledamot och verkställande direktör om revisor inte tillstyrkt sådan Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska i syfte att främja effektiviteten i kommunkoncernen fästa stor vikt vid samordningen av verksamheterna i bolagen och kommunen. Kommunstyrelsen ansvarar, med undantag för punkterna 1-8 ovan, för kommunens ägarfunktion gentemot LKS. Kommunstyrelsen ansvarar dessutom för ägarfunktionen i förhållande till de delägda bolag som inte ingår i LKS-koncernen. Ägarfunktionen omfattar framförallt att fatta nödvändiga beslut för att tillvarata kommunens intressen i sådana frågor som rör ändamål, samordning, ekonomi och efterlevnad av uppställda mål i LKS och i de av kommunen delägda bolagen. Kommunstyrelsen utser representanter till bolagsstämmor i LKS och kommunens delägda bolag som inte ingår i LKS-koncernen. Kommunstyrelsen utfärdar instruktioner till dessa representanter. Kommunstyrelsen har, utöver ägarfunktionen en uppsiktsplikt över samtliga hel- och delägda bolag. Med kommunstyrelsens uppsiktsplikt avses att man ska ha uppsiktsplikt över bolagen enligt Kommunallagen (KL) 6 kap Denna uppsiktsplikt ska inte blandas samman med ägarfunktionen då uppsiktsplikten omfattas av att pröva om verksamheten i bolagen bedrivs i enlighet med det kommunala ändamålet. Uppsiktsplikten omfattar samtliga bolag som kommunen äger direkt eller indirekt. Instruktioner till kommunstyrelsen avseende detta beskrivs nedan Styrelsen i Ludvika Kommuns Stadshus AB (LKS) Styrelsen för Ludvika Kommuns Stadshus AB ansvarar med undantag för punkterna 1-8 ovan, för ägarfunktionen gentemot dotterbolagen. Man ska fatta nödvändiga beslut i sådana frågor som rör ändamål, samordning, ekonomi och efterlevnad av uppställda mål men också med avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen i LKS-koncernen. Styrelsen har därmed ansvar för styrning och uppföljning av LKS-koncernens verksamhet. Styrelsen utser representanter till bolagsstämmor i dotterbolagen samt utfärdar instruktioner till dessa. Styrelsen beslutar om koncernbidrag inom bolagskoncernen utifrån regler i aktiebolagslagen och skattelagstiftningen. Företagspolicy 101

102 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 6(10) Vid sidan om ägarfunktionen har styrelsen för LKS ett ansvar att, för kommunstyrelsens räkning, samla underlag från dotterbolagen inför kommunstyrelsens årliga beslut med anledning av uppsiktsplikten Dotterbolagens styrelser Styrelserna i dotterbolagen ska bidra till kommunens vision inom sitt verksamhetsområde och ska arbeta i enlighet med fastlagda övergripande mål som bryts ned i respektive bolags verksamhetsplanering. De dotterbolag som i sin tur äger hel- eller delägda bolag bildar, inom LKS-koncernen, en egen underkoncern. I denna har dotterbolagets styrelse följande ansvar. - Utser representanter till bolagsstämmor i sina dotterbolag samt utfärdar instruktioner till dessa. - Beslutar om koncernbidrag inom sin underkoncern utifrån regler i aktiebolagslagen och skattelagstiftningen. - För kommunstyrelsens räkning, samla underlag från sina dotter-bolag i underkoncernen inför kommunstyrelsens årliga beslut med anledning av uppsiktsplikten. 3.3 Delägda bolag Kommunen äger andelar i ett antal delägda bolag. Kommunstyrelsen har ett ansvar att utöva ägarfunktionen i dessa. I de delägda bolagen ska kommunstyrelsen ansvara för att kommunens deltagande som delägare i respektive bolag dokumenteras i ett avtal med övriga aktieägare (aktieägaravtal). Aktieägaravtalet ska godkännas av fullmäktige. Utöver detta ska kommunstyrelsen tillse att det delägda bolaget rapporterar till kommunstyrelsen så att uppsiktsplikten över bolaget kan hanteras. 3.4 Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Som nämnts ovan ska kommunstyrelsen enligt Kommunallagen 6 kap fatta ett årligt beslut och i det pröva om den verksamhet som bolagen har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Inför kommunstyrelsens bedömning av uppsikten bör följande frågor besvaras. - Har den verksamhet som respektive bolag bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna? Hur beskrivs det kommunala ändamålet och uppfyllandet av de kommunala befogenheterna i bolagens styrdokument? Hur beskrivs årets viktiga händelser i bolagens delårsrapport och årsredovisning? Har annan rapportering skett till kommunstyrelsen under året från bolagen? Företagspolicy 102

103 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 7(10) - Behöver kommunstyrelsen vidta några åtgärder med anledning av detta? - Har kommunfullmäktige tagit ställning till beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt som avser bolagens verksamhet under året? Om kommunstyrelsen finner att bolag inte har bedrivit verksamheten enligt det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna ska man lämna förslag till kommunfullmäktige om nödvändiga åtgärder. 4 Samhällsnyttan Målsättningen för verksamheten inom kommunkoncernen ska vara att tillgodose intressen som gagnar kommunen i sin helhet. Det kan sammanfattas i begreppet samhällsnytta. Bolagen ska i sin verksamhet ta hänsyn till den samlade effekten för den kommunala organisationen för att åstadkomma största möjliga samhällsnytta. Bolagen ska därför i samråd med kommunens förvaltning söka lösningar som tillgodoser helhetsintresset. 5 Ägardirektiv Fullmäktige fastställer gemensamma ägardirektiv för LKS-koncernen. Dessa ägardirektiv ska bland annat följa de övergripande visioner och mål som fullmäktige antar. De dokumenteras i kommunens strategiska plan och är långsiktiga och uttrycks för en period om 3-4 år. Ägardirektiven ska ha följande struktur: - Ändamålet med bolagets verksamhet, precisering av bolagets samhällsnytta - Ägarens krav - Mål med verksamheten - Ekonomiska mål - Rapportering Fullmäktige fastställer enligt ägardirektiv för moderbolagets verksamhet. För att respektive bolag ska omfattas av direktiv ska dessa fastställas av bolagsstämman. Denna företagspolicy, som fastställer principerna för ägarstyrningen är ett sådant ägardirektiv och ska således behandlas på bolagens bolagsstämmor. 5.1 Ägardirektiv för respektive bolag Utöver de gemensamma ägardirektiven för bolagen i LKS- koncernen och företagspolicyn ska specifika ägardirektiv för respektive bolag formuleras. Dessa ägardirektiv ska bland annat uttrycka ägarens krav på respektive bolag. 5.2 Ekonomiska mål De ekonomiska målen kan uttryckas i form av avkastning och/eller soliditet. De ska ta hänsyn såväl koncernens som respektive bolags ändamål samt Företagspolicy 103

104 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 8(10) utvecklings- och investeringsbehov. Avkastningsmålen är inte detsamma som utdelning. 6 Policys och andra styrdokument Av fullmäktige och kommunstyrelsen fattade policybeslut och gemensamma styrdokument syftar till att lägga fast koncerngemensamma värderingar och uppnå ett gemensamt agerande i hela kommunkoncernen. Utifrån de olika bolagens förutsättningar ska dessa beslut och dokument därför följas av bolagen. I besluten i fullmäktige och kommunstyrelsen ska det anges om bolagen ska följa respektive beslut. Aktuella policybeslut och gemensamma styrdokument ska sedan antas på respektive bolagsstämmor och vara utgångspunkten för interna riktlinjer i de olika bolagen. 7 Styrelsearbetet För ägaren, kommunen, är det viktigt att styrelserna aktivt arbetar för att utveckla bolagens verksamhet samt att det råder ett förtroendefullt förhållande mellan ägaren och styrelserna. Bolagen ska bedriva sin verksamhet så att de långsiktigt bidrar till att främja utveckling och tillväxt i kommunen samt för att uppnå kommunens vision. Styrelsen i respektive bolag ska se till att bolaget har en väl fungerande ledning. Styrelsen ska fortlöpande följa upp bolagets verk-samhet mot bolagets ändamål samt de mål och riktlinjer som fast-ställts. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt arbete. Utvärderingen ska omfatta minst: - om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter och - om styrelsens arbetsformer fungerar, om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller arbetsfördelning inom styrelsen och eventuellt utskottsarbete. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas ska styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till ägaren. För dotterbolagen i koncernen ska anmälan göras till LKS och för LKS ska anmälan göras till kommunstyrelsen. Styrelsen ska också se till att kontrollen över bolagets ekonomiska situation är tillfredsställande, att bolagets riskexponering är väl avvägd, att redovisning och finansförvaltning håller hög kvalitet och kontrolleras på ett betryggande sätt samt att bolaget har god intern kontroll. Ramen för de kommunala bolagens interna kontroll bestäms av kommunens reglemente för internkontroll. Företagspolicy 104

105 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 9(10) 8 Bolagsstyrningsrapport Bolagen ska årligen upprätta en särskild rapport om bolagsstyrningsfrågor. Rapporten syftar till att informera ägaren kommunen, kommuninvånare och övriga intressenter om styrningen av bolaget. Den ska avges av bolagets styrelse och innehålla följande områden: - Beskrivning av hur bolagets verksamhet varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna som angetts i bolagsordningen. Beskrivningen ska bland annat omfatta frågeställningarna inför kommunstyrelsens årliga bedömning som ställs i avsnitt 3.4 (s 6). - Beskrivning och utvärdering av styrelsearbetet under räkenskapsåret - Hur den interna kontrollen vad avser uppfyllande av bolagets ändamål, av ägaren beslutade mål och bolagets finansiella rapportering är organiserad och hur väl den fungerat under det senaste räkenskapsåret. - Hur bolagets risker bedömts och följts upp. - Kommunikation med revisorer och lekmannarevisorer. - Beskrivning av ärenden som lämnats till fullmäktige för ställningstagande. Bolagsstyrningsrapporten ska följa kommunens årshjul för redovisning. Dotterbolagen lämnar sina rapporter till LKS som sedan ansvarar för at överlämna fullstädning rapport till kommunstyrelsen. 9 Informationsskyldighet och löpande rapporter Dotterbolagen skall hålla LKS väl informerad om sin verksamhet. LKS ska för LKS- koncernens räkning hålla kommunstyrelsen väl informerad om verksamheten. Kommunstyrelsen utfärdar anvisningar för kommunkoncernens arbete med budget, löpande rapportering och årsredovisning. Bolagen i kommunkoncernen ska därmed följa kommunkoncernens process för verksamhets- och ekonomistyrning. LKS utfärdar, vid behov, anvisningar för LKS-koncernens rapportering. 10 Samordnad revision De av fullmäktige valda lekmannarevisorerna i bolagen ska hämtas ur kretsen av kommunens revisorer. Det ska ske en samordning av revisionen av kommunens förvaltning och bolagen. Detta framgår närmare av kommunens revisionsreglemente. Företagspolicy 105

106 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/387 10(10) 11 Personalfrågor Bolagsstyrelsen fattar beslut om att utse eller att avsätta VD. Bolagsstyrelsen ska ha samråd med kommunstyrelsens ordförande samt med kommunchefen innan VD för bolaget tillsätts eller avsätts. Företagspolicy 106

107 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2017/480 Överföring skolidrottshallar från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utredningen och att lägga den till handlingarna. Beskrivning av ärendet Ärendet om skolidrottshallar har diskuterats sedan Inför 2018 planerade kultur- och fritidsnämnden och social- och utbildningsnämnden att flytta ansvaret för skolidrottshallarna till kultur- och fritidsförvaltningen. Med ansvaret planerades även budgetmedel för hyra och lokalvård att flyttas mellan nämnderna men detta har inte skett. Kommunstyrelsen beslutade den 10 april 93 att ge kommunchef i uppdrag att undersöka ärendet om överföringen av skolidrottshallar från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Då erforderliga beslut inte togs i nämnderna fattades inte heller ett beslut i fullmäktige ang. överföringen inkl. budgetmedlen omfattande tkr. Vilket innebär att medlen finns inom social- och utbildningsnämndens budgetram, dock har dessa medel fördelats på andra poster inom förvaltningen. Kommunstyrelsens förvaltnings utredning har kommit fram till att det finns en vinst med att kultur- och fritidsnämnden får helhetsansvaret för skolidrottshallarna. Det är fördelaktigt att man följer den struktur som finns i dagsläget dvs. att den som är fastighetsansvarig tar de övergripande ansvaret kring fastigheterna och dess tillhörande kostnader. En dialog fördes i ärendet den 23 oktober 2018 med berörda förvaltningschefer, kanslichef på kommunstyrelsens förvaltning, ansvarig utredare och kommunchefen. Då kostnader för skolidrottshallarna inte är budgeterat i socialoch utbildningsnämndens eller kultur- och fritidsnämndens budget för 2019 finns det svårigheter att överföra ansvaret till kultur- och fritidsnämnden. Då de ekonomiska förutsättningarna inte är klarlagda är inte att en överföring inte är möjlig i dagsläget. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna utredningen och att lägga den till handlingarna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 107

108 2(2) Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 24 oktober Utredning om överföring av skolidrottshallarna från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden, daterad den 3 oktober Protokollsutdrag från kommunstyrelsen daterad den 10 april Gränsdragningslita daterad den 3 juli Ekonomiskkalkyl daterad den 3 juli Yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 30 augusti Yttrande gällande gränsdragningslista från social- och utbildningsförvaltningen daterad den 17 augusti Yttrande gällande ekonomiskkalkyl från social- och utbildningsförvaltningen daterad den 17 augusti Protokollsutdrag från fullmäktige daterad den 6 november Protokollsutdrag från kommunstyrelsen daterad den 20 november Protokollsutdrag från kultur- och fritidsnämnden daterad den 24 oktober Beslut skickas till Social- och utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomienheten Verksamhetschef för fritid/idrott Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande 108

109 Stöd- och styrningsförvaltningen Malin Ekholm, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2017/480 1(2) Uppdrag - utredning kring överföring av skolidrottshallarna från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utredningen och att lägga den till handlingarna. Sammanfattning Ärendet om skolidrottshallar har diskuterats sedan Inför 2018 planerade kultur- och fritidsnämnden och social- och utbildningsnämnden att flytta ansvaret för skolidrottshallarna till kultur- och fritidsförvaltningen. Med ansvaret planerades även budgetmedel för hyra och lokalvård att flyttas mellan nämnderna men detta har inte skett. Kommunstyrelsen beslutade den 10 april 93 att ge kommunchef i uppdrag att undersöka ärendet om överföringen av skolidrottshallar från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Då erforderliga beslut inte togs i nämnderna fattades inte heller ett beslut i fullmäktige ang. överföringen inkl. budgetmedlen omfattande tkr. Vilket innebär att medlen finns inom social- och utbildningsnämndens budgetram, dock har dessa medel fördelats på andra poster inom förvaltningen. Kommunstyrelsens förvaltnings utredning har kommit fram till att det finns en vinst med att kultur- och fritidsnämnden får helhetsansvaret för skolidrottshallarna. Det är fördelaktigt att man följer den struktur som finns i dagsläget dvs. att den som är fastighetsansvarig tar de övergripande ansvaret kring fastigheterna och dess tillhörande kostnader. En dialog fördes i ärendet den 23 oktober 2018 med berörda förvaltningschefer, kanslichef på kommunstyrelsens förvaltning, ansvarig utredare och kommunchefen. Då kostnader för skolidrottshallarna inte är budgeterat i social- och utbildningsnämndens eller kultur- och fritidsnämndens budget för 2019 finns det svårigheter att överföra ansvaret till kultur- och fritidsnämnden. Då de ekonomiska förutsättningarna inte är klarlagda är inte att en överföring inte är möjlig i dagsläget. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna utredningen och att lägga den till handlingarna. 109

110 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/480 2(2) Jan Lindström Kommunchef Malin Ekholm Utredare Bilagor 1. Utredning om överföring av skolidrottshallarna från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden, daterad den 3 oktober Protokollsutdrag från kommunstyrelsen daterad den 10 april Gränsdragningslita daterad den 3 juli Ekonomiskkalkyl daterad den 3 juli 2018 Yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 30 augusti Yttrande gällande gränsdragningslista från social- och utbildningsförvaltningen daterad den 17 augusti Yttrande gällande ekonomiskkalkyl från social- och utbildningsförvaltningen daterad den 17 augusti Protokollsutdrag från fullmäktige daterad den 6 november Protokollsutdrag från kommunstyrelsen daterad den 20 november Protokollsutdrag från kultur- och fritidsnämnden daterad den 24 oktober Beslut inkl. bilaga 1 skickas till Social- och utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomienheten Verksamhetschef för fritid/idrott Akten 110

111 Kommunstyrelsens förvaltning Malin Ekholm, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Fullmäktige Diarienummer KS 2017/480 1(4) Utredning kring överföring av skolidrottshallar från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden Uppdraget Den 10 april gav kommunstyrelsen kommunchefen i uppdrag att undersöka ärendet kring överföring av skolidrottshallarna från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Nulägesanalys Tidigare kultur- och fritidsförvaltningen (KoF), som sedan 1 juli 2018 tillhör samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF), ansvarar för uthyrning av skolidrottshallar under kvällstid, helger och lov. Social- och utbildningsförvaltningen (SoU) ansvarar för skolidrottshallarna under schemalagd skoltid: Följande skolor har skolidrottshallar: - Björkås skola, Blötbergets skola, Fredriksbergs skola, Håkbergs skola, Junibackens skola, Lorensberg skola, Marnäs skola, Nyhammars skola, Parksskolan, Saxdalens skola, Sunnansjö skola, Sörviks skola och Vasaskolan. Inför 2018 var båda förvaltningarna överens om att det fanns ett värde i att överföra de faktiska kostnaderna för skolidrottshallarna från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Syftet med överföringen var att effektivisera den interna administrationen och samtidigt öka nyttjandegraden av kommunens egna lokaler genom att ge kultur- och fritidsnämnden ett helhetsansvar. Förvaltningarna var dock inte överens om gränsdragningslistan som gjordes. Båda förvaltningarna skrev fram två snarlika tjänsteskrivelser som innehöll två förslag till beslut. Den första punkten föreslog att respektive nämnd beslutade om att kultur- och fritidsnämnden skulle överta lokalansvaret för skolidrottshallarna från social- och utbildningsnämnden. Den andra punkten förslog att respektive nämnd skulle föreslå fullmäktige att omfördela för driftoch kapitalkostnad i rambudget för social- och utbildningsnämnden till kulturoch fritidsnämnden med totalt tkr (5 128 tkr för hyra och tkr för lokalvård). 111

112 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/480 2(4) Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 24 oktober enligt tjänsteskrivelsens förslag och social- och utbildningsnämnden behandlade inte ärendet i nämnden. Kommunstyrelsen beslutade den 24 oktober 228 att föreslå fullmäktige att besluta enligt kultur- och fritidsnämndens förslag. Fullmäktige valde att dra ut ärendet från dagordningen under sammanträdet den 6 november Då det inte fattades likalydande beslut i båda nämnderna överfördes ansvaret inte till kultur- och fritidsförvaltningen som planerat. Ekonomisk nulägesanalys Social- och utbildningsnämnden minskade sina ramäskanden med tkr till budgetberedningen Men under fullmäktiges sammanträde den 6 november beslutades det att ärendet skulle utgå. Det finns inte budgeterat, inom den kommunala budgeten, någon hyreskostnad för skolidrottshallar. De faktiska hyreskostnaderna ligger dock kvar inom socialoch utbildningsnämndens skolverksamhet. Under utredningen har det kommit fram att de tkr finns i social- och utbildningsnämnden rambudget och är fördelat på andra poster inom förvaltningen. Eftersom fullmäktige inte beslutade om ärendet innebär det att pengarna finns kvar i SoU:s budgetram. Tjänstemannautlåtande från samhällsbyggnadsförvaltningen och socialoch utbildningsförvaltningen Den 6 juli 2018 skickades ärendet på tjänstemannaremiss med tillhörande bilagor; gränsdragningslista och ekonomisk kalkyl, till social- och utbildningsförvaltning och samhällsbyggnadsförvaltningen för inhämtande av synpunkter. Social- och utbildningsförvaltningen inkom den 17 juli 2018 och samhällsbyggnadsförvaltningen inkom den 30 augusti 2018 med synpunkter på ekonomisk kalkyl, gränsdragningslista samt övriga synpunkter kring ärendet. Sammanfattningsvis framhåller de båda förvaltningarna att kostnader för höghöjdsstädning samt löpande kostnader måste beskrivas. Förvaltningarna påpekar även att gränsdragningslistan behöver tydliggöras. Båda förvaltningarna framhåller också att det krävs tydligare ansvarsfördelning. Kommunstyrelsens förvaltnings analys Kommunstyrelsens förvaltning har utrett frågan och haft en dialog med berörda förvaltningar samt ekonomienheten för handläggning. Utifrån den samlade analysen har kommunstyrelsens förvaltning kommit fram till att det finns en samordningsvinst att kultur- och fritidsnämnden övertar helhetsansvaret för hallarna. Det är fördelaktigt att man följer den struktur som finns i dagsläget dvs. att den som är fastighetsansvarig tar de övergripande ansvaret kring fastigheterna och dess tillhörande kostnader. 112

113 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/480 3(4) Att flytta över ansvaret från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden innebär det följande ansvar: - Uthyrning, dagtid, kvällstid, helger och lov - Grundstädning - Utförande och kostnader för höghöjdsstädning - Sköter utlämning av nycklar och taggar till kund - Information på hemsidor - Fakturering till externa parter - Avgifter för hallarna till externa parter - Rondering av hallarna varje vecka. Innefattar kontroll utrustning (lösa och fasta inventarier). - Skyddsronder (varje månad), brandskyddsronder - Miljöinspektion från miljöenheten samt åtgärder - Fastighetsfrågor och felanmälan - Skötsel och underhåll av inventarier - Lampbyten - Kostnader för skadegörelse som sker under kvällstid. Kostnader under dagtid bekostas av social- och utbildningsförvaltningen och övriga tider står Ludvika Kommunfastigheter AB för kostnaderna. - Kostnader för rondering, utryckningar av bevakningsföretag under kvällstid. Kostnader under dagtid bekostas av social- och utbildningsförvaltningen och övriga tider står Ludvika Kommunfastigheter AB för kostnaderna. Ekonomiska konsekvenser om en överföring av skolidrottshallar från social- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden skulle ske Tabellen nedan visar en uppskattad kostnadskalkyl framtaget den 27 september Vid utredningen har dialog förts med ekonomikontoret och kostnaderna är densamma för hyra inkl. kapitalkostnader och lokalvård. Kostnadsslag Tkr Hyra inkl. kapitalkostnader Lokalvård Totalt Ovan beskrivna kostnader ligger i dagsläget inom social- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Dessa kostnader kommer förslagsvis att överföras till kultur- och fritidsnämnden. Till dessa kostnader tillkommer kostnad för höghöjdsstädning och andra löpande kostnader. En generell kostnad för höghöjdsstädningen har uppskattats av kommunens lokalstrateg till kr/år exkl. sporthallen. Utöver denna kostnad tillkommer oförutsedda kostnader som, byte av lampor, skadegörelse, rondering etc. Dessa kostnader är inte inarbetade i budgetramen utan måste beaktas i det fortsatta arbetet med budgeten. 113

114 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/480 4(4) Slutgiltig hantering kring ärendet En dialog fördes i ärendet den 23 oktober 2018 med berörda förvaltningschefer, kanslichef på kommunstyrelsens förvaltning, ansvarig utredare och kommunchefen. Då kostnader för skolidrottshallarna inte är budgeterat i social- och utbildningsnämndens eller kultur- och fritidsnämndens budget för 2019 finns det svårigheter att överföra ansvaret till kultur- och fritidsnämnden. Då de ekonomiska förutsättningarna inte är klarlagda är inte att en överföring inte är möjlig i dagsläget. Jan Lindström Kommunchef Malin Ekholm Utredare 114

115 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsen Dnr Dnr. Överföring av skolidrottshallarna Beslut Kommunchefen får i uppdrag att undersöka överföringen av skolidrottshallarna. Återkoppling ska göras till kommande kommunstyrelse. Beskrivning av ärendet Kjell Israelsson (M) frågar kring överföringen av skolidrottshallar från kulturoch fritidsförvaltningen till social- och utbildningsförvaltningen. Leif Pettersson (S) lämnar aktuell information och att en översyn behöver öras kring detta ärende. Behandling Kjell Israelsson (M) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att undersöka överföringen av skolidrottshallarna. Återkoppling ska göras till kommande kommunstyrelse. Ordförande ställer frågan till kommunstyrelsen om kommunstyrelsen kan besluta enligt Kjell Israelsson (M) förslag och finner att kommunstyrelsen gör det. Beslut skickas till Akten Kommunchefen för verkställighet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 115

116 RAPPORT 1(1) Datum Diarienummer KS 2017/480 Stöd- och styrningsförvaltningen Malin Ekholm, Bilaga 1 gränsdragningslista Gränsdragningslista Samhällsbyggnadsförvaltnings ansvar: - Uthyrning, dagtid, kvällstid, helger och lov - Grundstädning - Höghöjdsstädning - Sköter utlämning av nycklar och taggar till kund - Information på hemsidor - Fakturering - Avgifter för hallarna Social- och utbildningsförvaltningens ansvar: - Rondering av hallarna varje vecka. Innefattar kontroll utrustning (lösa och fasta inventarier) - Skyddsronder (varje månad), brandskyddsronder - Miljöinspektion från miljöenheten (samhällsbyggnadsförvaltningen) samt åtgärder - Fastighetsfrågor, felanmälan - Skötsel och underhåll av inventarier - Lampbyten - Kostnader för skadegörelse - Kostnader för rondering, utryckningar av bevakningsföretag - Kostnader för höghöjdsstädning Ludvika kommun Hemsida E-post info@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata Ludvika 116 Telefon Fax Bankgiro

117 Malin Ekholm, Datum (1) Kostnadskalkyl, framtagen 2017 Kostnadsslag Tkr Hyra inkl. kapitalkostnader Lokalvård Totalt Ludvika kommun Hemsida E-post info@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata Ludvika 117 Telefon Fax Bankgiro

118 118

119 119

120 120

121 Social- och utbildningsförvaltningen Jonas Fors, SYNPUNKTER PÅ GRÄNSDRAGNINGSLISTA Datum Diarienummer 1(3) Social- och utbildningsförvaltningens synpunkter på gränsdragningslista Social- och utbildningsförvaltningens före detta förvaltningschef, Mikael Carstensen, företrädde förvaltningen i arbetet med att ta fram en gränsdragningslista som tydliggjorde ansvarsfördelningen när skolidrottshallarna skulle överföras från SoU till KOF inför Nedan följer Social- och utbildningsförvaltningens synpunkter på den gränsdragningslista som delgivits verksamhetenschef skola genom utredaren Malin Ekholm i juli Sunpunkter 1. Vid formuleringen av gränsdragningslistan skulle det underlätta om ansvarsfördelningen tydligare specificerades på verksamhetsnivå. T.ex. Social- och utbildningsförvaltningen Skolverksamheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen Fritidsverksamheten Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och planeringsverksamheten 2. Den förvaltning som har ansvaret för uthyrning av skolidrottshallarna behöver även ha ansvar fastighetsfrågor som har med felanmälan, drift- och underhåll att göra. Detta beror på att uthyrande förvaltning har kontakt med hyresgästen och även kunskap om vem som vistas i hallen vid vilket tillfälle. Till detta ansvar tillkommer sannolikt ytterligare kostnader. I händelse av att det handlar om att hyresgäster förstört någonting kan hyresgästen faktureras detta. Detta gäller såväl om hyresgästen är skolverksamhet, en förening eller privatperson. Social- och utbildningsförvaltningen är av uppfattningen att denna punkt var den stora anledningen till att skolidrottshallarna skulle föras över till kultur och fritidsförvaltningen inför Hösten 2017 var båda förvaltningarna överens om att det fanns ett värde i att överföra de faktiska kostnaderna för skolidrottshallarna från Social- och utbildningsförvaltningen till Kultur- och fritidsförvaltningen. Syftet med överföringen skulle vara att effektivisera den interna administrationen och samtidigt öka nyttjandegraden av kommunens egna lokaler genom att ge Kultur- och fritidsförvaltningen ett helhetsansvar. Bakgrunden till denna önskan var bland annat att det inte gick att komma tillrätta med problematik som uppkom i och med uthyrning av hallarna vid sidan om skoltid. Skadegörelse och allmän misskötsel kunde inte följas upp av skolan, eftersom de inte visste vilka som hyrde lokalerna. Istället fick skolan stå för kostnaderna utan möjlighet att hålla någon ansvarig för det. Det är viktigt att skolan inte har för avsikt att komma undan kostnader som uppkommer inom ramen för den egna verksamheten. Det som är avsikten är att kommunen ska få till en mer välfungerande och kostnadseffektiv uthyrning av skolidrottshallarna vid sidan om skoltid. Ludvika kommun Hemsida E-post info@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata Ludvika 121 Telefon Fax Bankgiro

122 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/480 2(3) 3. Vid en överföring av skolidrottshallarna till Samhällsbyggnadsförvaltiningens fritidsverksamhet är det viktigt att diskussionen om ansvarsfördelningen genomförs fullt ut. Kan inte förvaltningarna komma överens om ansvarsfördelningen i en gränsdragningslista är det tveksamt om det ursprungliga syftet med överföringen blir uppfyllt. Med nuvarande utseende på gränsdragningslistan anser Social- och utbildningsförvaltningen att syftet inte uppfylls och därmed finns inte heller något incitament att föra över hyresmedel och kostnader för städning. För att syftet ska uppfyllas behöver ansvar för fastighetsfrågor också överföras. 4. Kostnaden för höghöjdsstädning ligger med på både samhällsbyggnadsförvaltning och social- och utbildningsförvaltningen. Den ska endast ligga på den ena förvaltningen. 5. Kostnaden för höghöjdsstädning är nytillkommen kostnad utifrån ett myndighetsbeslut av Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö- och byggverksamheten. Den finns inte med i ordinarie städkostnader. Kostnaden behöver preciseras med ett belopp. Detta belopp behöver tillföras kostnadskalkylen för skolidrottshallarna. Observera dock att dessa pengar inte finns med i Socialoch utbildningsförvaltningens budget sedan tidigare och kan således inte lyftas bort från förvaltningens budget. 122

123 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2017/480 3(3) Bilaga 1 gränsdragningslista Gränsdragningslista Samhällsbyggnadsförvaltnings ansvar: - Uthyrning, dagtid, kvällstid, helger och lov - Grundstädning - Höghöjdsstädning - Sköter utlämning av nycklar och taggar till kund - Information på hemsidor - Fakturering - Avgifter för hallarna Social- och utbildningsförvaltningens ansvar: - Rondering av hallarna varje vecka. Innefattar kontroll utrustning (lösa och fasta inventarier) - Skyddsronder (varje månad), brandskyddsronder - Miljöinspektion från miljöenheten (samhällsbyggnadsförvaltningen) samt åtgärder - Fastighetsfrågor, felanmälan - Skötsel och underhåll av inventarier - Lampbyten - Kostnader för skadegörelse - Kostnader för rondering, utryckningar av bevakningsföretag - Kostnader för höghöjdsstädning 123

124 Social- och utbildningsförvaltningen Jonas Fors, SYNPUNKTER PÅ EKONOMISK KALKYL Datum Diarienummer 1(1) Social- och utbildningsförvaltningens synpunkter på ekonomisk kalkyl I kalkylen saknas fasta kostnader som tillkommer ansvaret för skolidrottshallarna. Dessa är: Höghöjdsstädning (vilket tillkommit som krav under 2018). Inspektionskostnader som uppkommer när Miljö- och byggförvaltningen genomför inspektioner. Vid sidan om detta uppkommer löpande kostnader för reparation vid sidan om ordinarie underhåll. Det kan vara frågan om kostnader för skadegörelse. Det är dock viktigt att påpeka att normalt underhåll ingår i hyreskostnaden, vilket innebär att den kostanden finns med i den ekonomiska kalkylen. Kostnadskalkyl, framtagen 2017 Kostnadsslag Tkr Hyra inkl. kapitalkostnader Lokalvård Totalt Ludvika kommun Hemsida E-post info@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata Ludvika 124 Telefon Fax Bankgiro

125 125

126 126

127 127

128 128

129 129

130 130

131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2018/421 Godkännande av granskningsutlåtande och beslut om antagande av detaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera Genomfart: Korsning Gonäsvägen Snöåvägen Arbetsutskottets förslag till beslut Fullmäktige antar ny detaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera, Genomfart: Korsningen Gonäsvägen Snöåvägen enligt 5 kapitlet 27 planoch bygglagen (2010:900). Beskrivning av ärendet Detaljplanen behöver ändras för att möjliggöra Trafikverkets vägplan och detaljplanen är en del av projektet Genomfart Ludvika. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra genomfartsprojektet och bland annat bygga en cirkulationsplats i korsningen Gonäsvägen Snöåvägen för att förbättra trafikflödet genom Ludvika tätort. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för utökat förfarande. Kommunstyrelsen har inte haft något att erinra mot planen varken under samrådstiden eller under granskningstiden. Samhällsbyggnadsnämnden har godkänt granskningsutlåtandet på sitt möte den 24 oktober och lämnar ärendet vidare till fullmäktige för antagande. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 1 november Sammanträdesprotokoll från samhällsbyggnadsnämnden 24 oktober Antagandehandlingar: - Planbeskrivning upprättad i maj 2018, reviderad i september Granskningsutlåtande, upprättat i september Plankarta upprättad i maj 2018, reviderad i september Detaljerad riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods, daterad 13 mars Justerandes sign Utdragsbestyrkande 131

132 2(2) Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 132

133 Kommunstyrelsens förvaltning Mikaela Nordling, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Fullmäktige Diarienummer KS 2018/421 1(2) Antagande av detaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera, "Genomfart: Korsningen Gonäsvägen - Snöåvägen" Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige antar ny detaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera, Genomfart: Korsningen Gonäsvägen Snöåvägen enligt 5 kapitlet 27 planoch bygglagen (2010:900). Beskrivning av ärendet Detaljplanen behöver ändras för att möjliggöra Trafikverkets vägplan och detaljplanen är en del av projektet Genomfart Ludvika. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra genomfartsprojektet och bland annat bygga en cirkulationsplats i korsningen Gonäsvägen Snöåvägen för att förbättra trafikflödet genom Ludvika tätort. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för utökat förfarande. Kommunstyrelsen har inte haft något att erinra mot planen varken under samrådstiden eller under granskningstiden. Samhällsbyggnadsnämnden har godkänt granskningsutlåtandet på sitt möte den 24 oktober och lämnar ärendet vidare till fullmäktige för antagande. Jan Lindström Kommunchef Mikaela Nordling Utredare Bilagor 1. Sammanträdesprotokoll från samhällsbyggnadsnämnden 24 oktober Antagandehandlingar: - Planbeskrivning upprättad i maj 2018, reviderad i september Granskningsutlåtande, upprättat i september Plankarta upprättad i maj 2018, reviderad i september Detaljerad riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods, daterad 13 mars

134 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/421 2(2) Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten 134

135 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Samhällsbyggnadsnämnden Dnr 2017/57 Deltaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera, "Genomfart: Korsningen Gonäsvägen - Snöåvägen" Beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna granskningsutlåtandet enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kapitlet Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att handlingarna ska färdigställas enligt granskningsutlåtande och lämnas vidare till kommunfullmäktige för antagande enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kapitlet 27. Paragrafen justeras omedelbart. Beskrivning av ärendet Detaljplanen är en del av projekt Genomfart Ludvika. Trafikverkets vägplan som tas fram för området kan inte strida mot gällande detaljplan, därför görs en ny detaljplan. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för utökat förfarande. Huvudsyftet är att möjliggöra för genomfartsprojektet. I korsningen ska en cirkulationsplats byggas för att förbättra trafikflödet genom Ludvika tätort. Utöver byggnation av cirkulationsplats ska väg 50 få en ny dragning närmare järnvägen samt ska ny lokalgata och nya gång- och cykelvägar byggas. Ett nytt handelsområde möjliggörs även i detaljplanen. Granskningen genomfördes från den 29 juni till och med den 8 augusti Under granskningen inkom tolv synpunkter, varav sex var med synpunkter och sex utan erinran. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från Samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 21 september Planbeskrivning. 3. Plankarta. 4. Granskningsutlåtande. 5. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott den 10 oktober Justerandes sign Utdragsbestyrkande 135

136 2(2) Behandling Ärendet föredras av Joel Lidholm. Beslut skickas till Joel Lidholm, planerare för handläggning. Kommunstyrelsens förvaltning, för handläggning Patricia Magnell, tf. planeringschef för kännedom Diariet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 136

137 Antagandehandling Diarienummer SBN 2017/57 Planbeskrivning Tillhörande ny detaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera Genomfart: Korsning Gonäsvägen - Snöåvägen I Ludvika Upprättad i maj 2018, reviderad i september 2018 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

138 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 2(26) Innehållsförteckning 1 Handlingar Planens syfte och huvuddrag Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Plandata Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Program för planområdet Behov av miljöbedömning Kommunala beslut i övrigt Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Förorenad mark Radon Risk för skred/höga vattenstånd Fornlämningar Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser, övrig bebyggelse Offentlig och kommersiell service Tillgänglighet Byggnadskultur Gestaltning Friytor Lek och rekreation Naturmiljö Vattenområden Strandskydd Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottag, utfarter Trygghet (26) 138

139 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 3(26) 6.8 Störningar Buller Luft Skyddsanordningar Riskanalys Kvantitativ riskanalys Riskbedömning Teknisk försörjning Vatten och avlopp Värme El Bredband Avfall Barnperspektiv Konsekvenser av planens genomförande Fastighetsrättsliga frågor Ingående fastigheter och markägoförhållande Fastighetsbildning Upphävande av fastighetsplaner Genomförandefrågor Kvartersmark Allmän platsmark Strandskydd Organisatoriska frågor Planförfarande Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Genomförandetid Ekonomiska frågor Tidplan Medverkande tjänstemän (26) 139

140 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 4(26) 1 Handlingar Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning 2 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet är att möjliggöra för en ny cirkulationsplats i korsningen Gonäsvägen Snöåvägen och tillhörande gång- och cykelvägar (GC-väg). Nya exploateringar möjliggörs söder om den nya dragningen av väg 50 och en ny lokalgata kommer att dras in mellan befintligt handelsområde och området för nya handelsexploateringar. På sträckan mellan fastigheten Bilen 2 och infarten till Lyviksberget kommer befintlig väg 50 göras om till lokalgata och väg 50 får en ny dragning mellan järnvägen och befintlig väg 50. Vissa delar av nya lokalgator kommer att få benämningen cykelfartsgata vilket är nytt i Ludvika kommun, på dessa sträckor har bilister väjningsplikt mot cyklister. Bild över planområdet. Gul linje är plangräns. 4(26) 140

141 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 5(26) 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Riksintresse i området är väg 50 som är riksintresse för kommunikation precis som järnvägen som dock löper parallellt norr om planområdet. 4 Plandata 4.1 Lägesbestämning Planområdet ligger vid Gonäsvägen (väg 608) och Snöåvägens korsning med väg 50. Planen begränsas av järnvägen i nordväst, i öster av ett bostadsområde och i söder av ett befintligt handelsområde. 4.2 Areal Planområdet omfattar knappa sju hektar. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag av bland annat Ludvika kommun och privatpersoner. Se även Tidigare ställningstaganden 5.1 Översiktliga planer Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, anger att marken mellan väg 50 och järnvägen norr om befintlig korsning är en möjlig plats för nytt verksamhetsområde. I översiktsplanen beskrivs genomfartsprojektet kortfattat. 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Tillägg till detaljplan förslag till ändring av stadsplan för Valhallavägen, Rasfallet m.m. i Ludvika kommun, laga kraft 2010 Detaljplan för kvarteret Bilen 1 och 2 m m (ICA-butik) i Ludvika kommun, laga kraft 1993 Detaljplan för riksväg 60, Lorentsberga 3:47 m fl Plan 2, Lorentsbergatjärn i Ludvika kommun, laga kraft 1998 Detaljplan för riksväg 60, Ludvika gård 1:397 m fl Plan 3, Lorentsberga trafikplats (Snöåvägen) i Ludvika kommun, laga kraft 1998 Detaljplan för del av Ludvika gård 1:395 och del av Poppeln 9 m.fl. (gång- och cykeltunnel) i Ludvika kommun, laga kraft Program för planområdet Ludvika kommun har inte upprättat något särskilt planprogram då den nya detaljplanen inte avviker särskilt från översiktsplanen. Verksamhetsområdet som nämns i kapitel 5.1 Översiktliga planer kommer att byggas över med ny dragning av väg 50 men planen möjliggör istället ett nytt handelsområde söder om den nya dragningen av väg 50. Detaljplanen är en del av genomfartsprojektet 5(26) 141

142 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 6(26) vilket görs tillsammans med Trafikverket. Trafikverkets vägplanehandlingar kan därför ses som planprogram. 5.4 Behov av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 1 för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL bedömdes inte behövas. Det är betydande miljöpåverkan 2 som utlöser MKB-kravet. 5.5 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 18 juni , att ge planeringsenheten i uppdrag att genomföra granskning för aktuell detaljplan. 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 6.1 Natur Mark och vegetation Marken i området är till stora delar platt. Viss höjdskillnad finns främst vid befintlig väg 50 och ner mot fastigheterna Bilen 2 och Kommersen 1. Fastigheterna Lorentsberga 1:2, 2:26 och 2:27 har en svag sluttning ner mot Lorensbergatjärn. De planerade åtgärderna i området kommer att medföra stora förändringar på marken och marknivån. Det förekommer en del grönska och fina naturvärden inom planområdet idag, till viss del kommer det att försvinna i samband med genomförandet av de planerade åtgärderna. Trots en ny cirkulationsplats, lokalgata och nya gång- och cykelvägar kommer det förekomma flera grönområden i planområdet. Se kapitel Naturmiljö för en mer utförlig beskrivning av planområdets befintliga naturvärden Geotekniska förhållanden Den ursprungliga marken inom området utgörs av sand i de västliga delarna av planområdet enligt kartan SGU Ser Aa nr 177. Längre österut utgörs jordarten av en siltig morän. Området kan delvis vara utfyllt. Berggrunden består av leptit enligt kartan SGU Ser Af nr 158. Enligt samma källa framgår att det finns ett lineament, troligtvis en sprickzon, längs Snöåvägen och i dess förlängning mot Lyvikens östra sida. Detta har dock ingen påverkan på de åtgärder som ska genomföras Förorenad mark Under ca 150 år har det förekommit olika typer av verksamhet inom planområdet. Järnväg, senare även starkt trafikerad riksväg med tung trafik löper i närheten eller genom planområdet. Fyra bensinmackar finns eller har funnits inom 1 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 2 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 6(26) 142

143 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 7(26) området. En nedlagd anläggning är undersökt i Spimfab projektet 3. Saneringsåtgärder bedömdes där inte vara nödvändiga. Bilförsäljning med tillhörande verkstad har funnits inom planområdet. Inom området kan det även ha funnits markförlagda cisterner för eldningsolja. Sammanfattningsvis kan sägas att olika typer av föroreningar från bland annat drivmedelsförsäljning kan förekomma inom planområdet. Fynd av detta har påträffats i borrhål, liksom oljelukt i grundvattenrör. En översiktlig miljöteknisk undersökning har gjorts av fastigheterna Bilen 1 och 2 4. Resultaten av undersökningen indikerar liten påverkan från de verksamheter som bedrivits på fastigheterna de senaste 70 åren. I totalt fyra provpunkter har alifater i fraktionen C16-C35 påvisats. Halterna är så låga att någon efterbehandlingsåtgärd i nuläget inte bedöms vara aktuellt baserat på nuvarande och framtida markanvändning. Inga efterbehandlingsåtgärder bedöms vara aktuella på undersökningsområdet med hänsyn till analysresultaten gällande riktvärden för grundvatten (petroleumkolväten) och gränsvärden för dricksvatten (metaller). Frågan gällande efterbehandlingsåtgärder kan dock komma att hanteras i samband med entreprenadarbetet om det då skulle konstateras att marken är mer förorenad än vad gjorda undersökningar tidigare har visat. Om det vid arbeten påträffas markföroreningar inom planområdet ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten och vid behov saneras Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark, men med anledning av att det kan finnas betydande mängder fyllnadsmassor inom området kan det innebära att det finns partier med högre radonrisk. Byggnader ska därför uppföras i radonsäkert utförande Risk för skred/höga vattenstånd Risken för skred och höga vattenstånd på grund av närliggande vattendrag bör vara minimal då området är så pass flackt. Gång- och cykelvägtunneln under Snöåvägen kommer att grävas ner så pass djupt att den kommer i närheten av nivån för grundvatten, läs med om detta i kapitel Vatten och avlopp Fornlämningar Två fornlämningar finns i området, ett vägmärke och fossil åker. 5 Dessa saknar dock betydelse för planen. 3 Ett projekt där saneringar av förorenad mark gjordes kring bensinstationer aktiva mellan 1969 och Översiktlig miljöteknisk undersökning av fastigheterna Bilen 1 och 2 i Ludvika kommun Norconsult, Riksantikvarieämbetets fornsök 7(26) 143

144 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 8(26) Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd. 6 Det innebär att nyupptäckta fornlämningar skyddas automatiskt. Om en fornlämning påträffas måste arbetet omedelbart avbrytas och meddela Länsstyrelsen. 6.2 Bebyggelseområden Bostäder Inom planområdet finns en äldre bostad norr om befintlig fyrvägskorsning. Det finns även två bostadsvillor som ligger längs med befintlig väg 50 (Grängesbergsvägen). Det finns ytterligare ett par villor i området men som numera används för kommunala verksamheter och inte som bostäder. Viss mark kommer att återföras till privatägda fastigheter då Trafikverket har haft vägrätt på dessa fastigheter och vägrätten kommer att tas bort. Mark som inte lösts in av kommunen i enlighet med gällande plan och som kommunen inte längre behöver kommer också att återföras. Denna mark kommer att få användningsbestämmelsen Bostäder, däremot kommer marken vara prickmarkerad vilket betyder att byggnad ej får uppföras med anledning av närhet till farligt gods-led. Befintliga villor i området norr om befintlig fyrvägskorsning. Villan nederst i bilden är den enda som används bostad. 6 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 8(26) 144

145 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 9(26) Arbetsplatser, övrig bebyggelse Väg 50 går rakt genom planområdet och delar av två handelsområden med olika verksamheter. Ludvika kommun har dock köpt in fastigheterna i handelsområdet norr om väg 50 och verksamheterna i handelsområdet kommer att avvecklas för att möjliggöra den nya cirkulationsplatsen och den nya dragningen av väg 50. Söder om väg 50 kommer ett nytt område för handelsverksamheter möjliggöras. De verksamheter som exploaterar nya handelsområdet och bygger nya byggnader måste uppfylla de skyddsavstånd och krav som beskrivs i kapitel kvantitativ riskanalys Offentlig och kommersiell service Skola (F-9) finns i Lorensberga strax söder om planområdet. Planeras för kommersiell service inom planområdet och finns redan i direkt anslutning till planområdet Tillgänglighet Gällande regler för tillgänglighet till de olika verksamheterna och gc-vägars lutningar ska tillämpas Byggnadskultur Inom planområdet finns inga byggnader av ett högre kulturellt värde som har ett särskilt skydd 7. Däremot har fastigheten Banvakten 4 ett lokalhistoriskt kulturvärde, bland annat för förståelsen av områdets framväxt. Till exempel för den stora parkliknande trädgården som troligtvis anlades mellan 1884 och 1906 som det fortfarande går att se vissa spår av, se kapitel 6:12 Konsekvenser och överväganden. Lorentsberga herrgårds fastighet Lorentsberga 1:2 ligger delvis inom planområdet men fastighetens byggnad ligger utanför planområdet Gestaltning Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan enligt plan- och bygglagen 8. Med tanke på byggnadernas viktiga läge vid väg 50 och den södra entrén till staden är det önskvärt och viktigt att aktivt arbeta med fasadernas utformning, till exempel med uppbrutna fasader som ger en känsla av mindre volymer. Även kulörer är viktigt för att ge ett positivt intryck av entrén till Ludvika. Skyltplacering för butiker bör vara på fasad/byggnad och inte sticka upp över den egna fastighetens högsta byggnads nockhöjd. Detaljplanen reglerar dock byggnadshöjd och inte nockhöjd. Skyltars utseende och utformning ska noga övervägas på grund av närheten till väg 50. Entréer och större fasadöppningar 7 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg Dalarnas museum, Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 pkt 1 och 8 kap 1 pkt 2 9(26) 145

146 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 10(26) får inte placeras mot väg 50 utifrån risksynpunkt, se kapitel Kvantitativ riskanalys. Mindre skärmtak på byggnader kan sticka ut över på område betecknat med P och prickmark. Verksamheternas upplag bör helst vara under ordnat tak då detta har positiva effekter för dagvattenhanteringen i området men även gestaltningsmässigt. Parkeringsytan får gärna delas upp i mindre delar för att kunna anlägga gröna kilar som även de kan hantera dagvatten som uppkommer på parkeringsytan. 6.3 Friytor Lek och rekreation Området är inte till för lek då den starkt trafikerade väg 50 går rakt genom planområdet och dessutom finns ett handelsområde med parkeringar i området. För rekreation passar området bättre då GC-vägarna ansluter på ett bra sätt till kommunens övriga GC-vägsystem. 10(26) 146

147 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 11(26) Naturmiljö Inom aktuellt planområde finns vissa naturvärden och det gäller främst olika typer av träd. Vissa träd har dock drabbats mycket negativt av luftföroreningar på grund av närheten till både väg 50 och väg 608 men även järnväg. Trädens bark har blivit impregnerad av försurande ämnen. Dock på senare tid har kvävet från biltrafiken gynnat både lavar och mossor. Vid infarten från väg 50 till fastigheten Banvakten 4 finns två stora och grova popplar. På dessa finns kvävegynnade lavar. På samma fastighet men på delen närmast Gonäsvägen finns två ekar som börjar bli i det stadiet artrikedomen ökar. Eken har naturlig sur bark, men med åren kompenseras detta med grov och lucker barkstruktur. Mot järnvägen står flera träd på rad vilket gör att dessa eventuellt kan klassas som en allé. Det är fyra lönnar, en ek och en lärk., samtliga träd med en omkrets kring två meter. Alléer är biotopskyddade och för att en allé ska tas ner krävs ansökan om dispens från biotopskydd och att träden ersätts på något sätt, till exempel genom nyplanteringar av träd. Dispens krävs även om arbeten endast medför att alléträd riskerar att skadas. Träd på fastigheten Banvakten 4. Byggnaden på tomten syns i bakgrunden. 11(26) 147

148 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 12(26) Längsmed järnvägen går en bankad vatten- och avloppsledning och kring den är det orörd lövskog, främst lönn och hägg. Det är två typiska arter som gärna etablerar sig på störd och bördig mark. De träd inom aktuellt planområde som inte behöver fällas ska i största möjliga utsträckning försöka skyddas och undvikas att tas ned i onödan. När ytterligare projektering görs och bygghandlingar ska upprättas kommer Ludvika kommun och Trafikverket se över ytterligare om det är möjligt att till rimliga kostnader skydda de naturvärdefulla träd som finns i området från att fällas. 6.4 Vattenområden I närheten av planområdet finns Lorensbergatjärnen, vilket gör att delar av planområdet berörs av strandskydd. I själva planområdet finns inget vattenområde. 12(26) 148

149 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 13(26) 6.5 Strandskydd Delar av planområdet berörs av strandskydd. Strandskyddet behöver därmed upphävas för att möjliggöra byggnation av cirkulationsplatsen, den nya dragningen av väg 50 och det nya handelsområdet. Området är sedan tidigare ianspråktaget i och med befintlig väg 50 och de handelsverksamheter som finns i området. Den nya dragningen av väg 50 och det nya handelsområdet som möjliggörs är även väl avskilt från närmaste strandlinje i och med befintliga handelsverksamheter och bostadsfastigheter. En riksväg kan även ses som ett mycket angeläget intresse och väg 50 kommer att få en ny dragning längre från närmaste strandlinje i jämförelse med befintlig dragning av väg 50. För upphävande av strandskydd åberopas därför miljöbalkens 7 kap 18c punkt 1, 2 och 5. Område med blå skraffering inom planområdet ligger inom strandskyddat område. Strandskyddet i planområdet upphävs inom område med blå skraffering, dock ej inom område betecknat med NATUR 13(26) 149

150 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 14(26) 6.6 Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Den signalreglerade fyrvägskorsningen är vissa tider hårt trafikerad och därför ska en cirkulationsplats anläggas på platsen då en cirkulationsplats ger ett jämnare trafikflöde. Cirkulationsplatsen dimensioneras för specialtransporter, till exempel långa timmerstockar till impregneringsanläggningen vid Lyviken. Modell framtagen av Sweco som visar den nya trafikplatsen sett från söder Sweco 2017 En ny lokalgata kommer att byggas för att möjliggöra anslutningar till vissa fastigheter inom det befintliga handelsområdet. I dagsläget har ett par bostadsfastigheter utfart mot Snöåvägen. Dessa utfarter stängs och i förlängningen av Hällvägen kommer en sträcka på befintlig GC-väg att göras om till lokalgata för att möjliggöra anslutning till dessa fastigheter. Denna lokalgata får bestämmelsen Cykelfartsgata i detaljplanen. I dagsläget är detta en inofficiell beteckning på en gata och vare sig bestämd hastighet eller andra officiella bestämmelser finns. Ett par andra kommuner har infört denna typ av gata och dessa gator har då fått en hastighetsbegränsning på 20 km/h 9. Anslutande gator har väjningsplikt mot cykelfartsgatan. På cykelfartsgata får även gångtrafikanter vistas. Även en sträcka på fastigheten Lorentsberga 1:2 kommer att göras om till allmän platsmark för cykelfartsgata för att möjliggöra anslutning till fastigheten. I gällande detaljplan är denna sträcka kvartersmark men utpekat som x-område, vilket betyder att marken ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. 9 GCM-handbok utformning, drift och underhåll med gång, cykel- och mopedtrafik i fokus Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), (26) 150

151 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 15(26) Vid cirkulationsplatsen kommer två planskilda korsningar finnas för gång- och cykeltrafikanter. Den ena kommer att läggas under Snöåvägen och sammanbinda stråket Skeppmora Ludvika centrum. Den andra kommer att förläggas under väg 50, norr om cirkulationsplatsen, för att möjliggöra en planskild passage vid väg 50 mellan Notgården och övriga Ludvika, bland annat Lorensbergaskolan som ligger ca 500 m söder om planområdet längs Snöåvägen. Även i närheten av Lorentsberga herrgård kommer det att finnas en planskild passage under väg 50. Idag finns det en planskild passage på ungefär samma plats, denna kommer dock tas bort och ersättas av en ny då väg 50 flyttas närmare järnvägen Kollektivtrafik De busshållplatser som ligger runt fyrvägskorsningen idag kommer att samlas till en hållplats med ett hållplatsläge på varsin sida av vägen beroende på om bussen ska norrut eller söderut. Båda hållplatslägena kommer att ha plats för två bussar samtidigt. Hållplatserna inringade med röd cirkel 10 Anledningen till att ett par hållplatser tas bort och istället samlas ihop till en plats är att försöka undvika spring över vägen och vid hållplatser kan det finnas 10 RV 50 Genomfart Ludvika, VP 1-2 Lyviksberget Valhallavägen Trafikverket, (26) 151

152 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 16(26) en risk att sådant spring sker. Därför ska bussarna samlas till en hållplats vid cirkulationsplatsen Parkering, varumottag, utfarter Området mellan område för handelsverksamheter och område betecknat med VÄG får bestämmelsen P (parkering) för att säkerställa att inga byggnader byggs i området. Bestämmelsen möjliggör att handelsverksamheter kan utnyttja marken för parkeringsplatser. Med fördel kan parkeringar förläggas på den ytan då ytparkeringar inte omfattas av ett visst skyddsavstånd till rekommenderad led för farligt gods. Vissa fastigheter kommer inte att ha utfart mot samma gata som i dagsläget när hela trafikplatsen med tillhörande cirkulationsplats, lokalgator och gång- och cykelvägar är byggd. I samband med att väg 50 flyttas närmare järnvägen blir ett par fastigheter av med sina utfarter mot väg 50. Dessa fastigheter kommer att få ny utfart mot den nya lokalgatan vid befintligt handelsområde. Öster om cirkulationsplatsen har flera fastigheter utfart mot Snöåvägen. För ett fåtal av dessa fastigheter kommer dessa utfarter stängas och ny utfart kommer att vara mot den nya cykelfartsgatan i förlängningen av Hällvägen. Läget på utfarterna kommer dock vara detsamma som idag. 6.7 Trygghet Goda siktlinjer är viktigt för den upplevda tryggheten. Även om GC-vägarna kommer gå ner i tunnlar under väg 50 och Snöåvägen är tunnlarna tänkta att få en konkav utformning för att ge så bra sikt som möjligt. GC-vägarna ner mot tunnlarna kommer ha slänter på sidorna och inte stödmurar, detta för att ha en god överblickbarhet över området, vilket i sin tur skapar en god upplevd trygghetskänsla. Även bra belysning är viktig för trygghetskänslan. Mellan järnvägen och väg 50 i planområdets nordvästra del kommer en ny tunnel under väg 50 att byggas. Mellan järnvägen och väg 50 kommer det att anläggas en serpentinsväng för att ta ut höjdskillnaden som finns i aktuellt område och för att klara av de krav som finns på tillgänglighet. Därför kommer siktlinjen brytas. 6.8 Störningar Buller Flertalet fastigheter kommer att få bulleråtgärder genomförda i samband med byggnation av cirkulationsplatsen och den nya dragningen av väg 50. Vilken typ av bulleråtgärd fastigheterna får beror på fastighetens förutsättningar. Vissa fastigheter får nya fönster medan andra fastigheter får bullerskydd för uteplats. Bulleråtgärderna kommer att genomföras av den entreprenör som vinner Trafikverkets upphandling för åtgärden. Bilden på nästa sida visar inte alla fastigheter som kommer att få bulleråtgärder. 16(26) 152

153 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 17(26) Fastigheter med byggnader inringade med grön cirkel kommer att få bulleråtgärder 11 För de olika verksamheter som kan tänkas exploatera det nya området för verksamheter är målet att de inomhus ska kunna ha en nivå på 35 dba i till exempel kontorsmiljö. Detta betyder att de bör ha en nivå på 65 dba vid fasad utomhus och detta klaras av. Nya och moderna fönster kan dämpa ljudnivån med 30 dba. 35 dba motsvarar vad ljudnivån max får vara i ett klassrum där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta vad som sägs Luft Ludvika tätort har god luftkvalitet. Även om mätpunkten är långt från planområdet finns det ingen anledning att tro att luftkvaliteten inte skulle vara bra i planområdet. En cirkulationsplats medför ett jämnare trafikflöde än en fyrvägskorsning med signalljus, därmed kan emissionerna (föroreningarna) antas att bli lägre jämfört med innan vägåtgärden utförts Skyddsanordningar Skyddsavstånd mellan väg 50 och ny bebyggelse kommer att upprättas i och med att väg 50 och järnvägen är rekommenderade leder för farligt gods (även väg 608 som dock ligger på behörigt avstånd). Räcke kommer att finnas längs vägen där det behövs för att hindra avkörningar. Längs med hela det nya handelsområdet kommer ett räcke sitta. Räcket kommer ha samma kapacitet som vid broar och därmed ska det klara av lastbilar. Ett bländskydd kommer att sät- 11 RV 50 Genomfart Ludvika, VP 1-2 Lyviksberget Valhallavägen Trafikverket, AFS 2005:16 17(26) 153

154 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 18(26) tas upp vissa delar av sträckan mellan den nya dragningen av väg 50 och befintlig väg 50 då detta numera är standard för att förhindra att trafikanter bländas från trafik på annan gata. Nya byggnader som byggs i handelsområdet som möjliggörs och placeras på ett avstånd av 20 m från väg 50 och påfyllningsplats på drivmedelsstation ska uppfylla de krav på utökat byggnadstekniskt brandskydd som beskrivs i kapitel Kvantitativ riskanalys. 6.9 Riskanalys Enligt Länsstyrelsens vägledning ska en riskanalys göras om en detaljplan tas fram inom 150 m från en farligt gods led 13. De avstånd som anges i vägledningen förutsätter att transportflödet av farligt gods är högt, att hastigheten på leden för farligt gods är km/h och att det inte finns några barriärer eller nivåskillnader som skärmar av leden från planområdet. Vidare sägs att vid planläggning av befintlig bebyggelse är det inte alltid möjligt att uppnå samma säkerhetsnivå, men man ska sträva efter att detaljplanen ger minskade risker. Väg 50 och väg 608 som går genom planområdet är rekommenderade leder för farligt gods vilket även järnvägen är som tangerar planområdet i norr. Väg 608 ligger dock på ett tillräckligt långt avstånd från handelsområdet för att inte ha en påverkan på planläggningen av handelsområdet. Planbestämmelser i detaljplanen kommer att utgå från resultatet i den kvantitativa riskanalysen som presenteras i kapitel i planbeskrivningen. Resultatet i den kvantitativa riskanalysen kommer från den detaljerade riskbedömning som finns som bilaga ( Detaljerad riskbedömning för detaljplan ) Kvantitativ riskanalys Målet med den detaljerade riskbedömningen var att utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. Den kvantitativa riskanalysen är mer teoretisk i jämförelse med den kvalitativa riskanalysen som fanns i samrådsskedet och den beräknar individrisken och samhällsrisken. Se bifogad bilaga Detaljerad riskbedömning för detaljplan, transport av farligt gods, Lorentsberga 3:47 med flera för mer utförlig sammanställning av resultat och beräkningar av riskerna. Byggnader som ska upprättas inom område för handelsverksamheter måste ligga på minst 30 m avstånd från vägkant på väg 50 och 30 m från fastighetsgräns till fastighet med drivmedelsstation enligt riskbedömningen. Byggnader kan upprättas på ett avstånd om 20 m från vägkant på väg 50 om byggnaderna uppfyller krav på utökat byggnadstekniskt brandskydd. Med utökat byggnadstekniskt brandskydd menas att ytterväggar och fasaddelar uppförs i lägst brandteknisk klass EI30 och fönster i lägst klass EW30. För att göra handelsområdet så pass flexibelt som möjligt gällande byggnaders placering så krävs det att byggnader som uppförs på handelsområde H och H 1 uppfyller det utökade byggnadstekniska brandskyddet. 13 Farligt gods, riskhantering i fysisk planering Länsstyrelsen Dalarnas län, (26) 154

155 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 19(26) Byggnaders avstånd om 30 m från fastighetsgräns till fastighet med drivmedelsstation kan ändras beroende på hur planområdet styrs. Vid en drivmedelsstation är påfyllningsplatsen den dimensionerade risken. Därav läggs det in en planbestämmelse om att påfyllningsplats för drivmedelsstation ska ligga på minst 30 m avstånd från byggrätterna på fastigheten Kommersen 2 14 och 3 15, 30 m från vägkant på väg 50 och 20 m från område H 1. Därmed behöver inte byggnader inom handelsområdet upprättas minst 30 m från drivmedelsstationens fastighetsgräns, utan istället ska påfyllningsplatsen placeras minst 20 m från område markerat med H 1. Byggnaderna ska dock uppfylla det byggnadstekniska brandskyddskravet. På fastigheten Kommersen 3 finns sedan tidigare en drivmedelsstation, påfyllningsplatsen för denna ligger på mer än 70 m avstånd från byggrätten i området för handel som möjliggörs i den nya detaljplanen och därmed hålls det rekommenderade skyddsavståndet. Byggnader som upprättas närmare än 30 m från vägkant på väg 50 ska upprättas med möjlighet till utrymning bort från respektive riskkälla, vilket är nämnda vägar och drivmedelsstationens påfyllningsplats. Entréer och större fasadöppningar får inte placeras vända mot väg 50, järnvägen eller drivmedelsstations påfyllningsplats. Detsamma gäller även ventilationens placering. Dessa avstånd på m motsvarar dagens situation sett till befintliga verksamheter på fastigheterna Bilen 1 och 2 och deras avstånd till järnväg och befintlig dragning av väg 50. Till närmaste bostadshus kommer avståndet vara ca 100 m från möjlig lokalisering för påfyllningsplats. Därmed hålls det rekommendera skyddsavståndet till bostadshus enligt länsstyrelsens riktlinjer 16. Tillåten markanvändning mellan 0 20 m från vägkant på väg 50 och väg 608 är enligt riskbedömningen odlingar, trafikytor, ytparkeringar och friluftsområden. Detaljplanen tillåter dock enbart ytparkeringar och tillhörande trafikytor inom detta område. Område markerat med P är dessutom prickmarkerat vilket säkerställer att inga byggnader byggs. 14 Detaljplan för Riksväg 60, Lorentsberga 3:47 m fl, Plan 2, Lorentsbergatjärn, laga kraft Detaljplan för Riksväg 60, Ludvika gård 1:397 m fl, Plan 3, Lorentsberga trafikplats (Snöåvägen), laga kraft Farligt gods, riskhantering i fysisk planering Länsstyrelsen Dalarnas län, (26) 155

156 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 20(26) Inom skrafferat område kan påfyllningsplats för drivmedelsstation ligga då den inom det området klarar av alla skyddsavstånd som krävs enligt planen Riskbedömning Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd bygger på att hastighetsbegränsningen är 90 km/h. På berörd sträcka förbi handelsområdet är hastighetsbegränsningen 40 km/h idag och kommer så att vara även i framtiden. Väg 50 kommer med den nya dragning att gå något högre jämfört med det handelsområde som detaljplanen möjliggör. Detta motsvarar dock dagens höjdförhållanden då väg 50 idag till stor del ligger ovanför de verksamheter som finns på sidan av vägen. Längs sträckan kommer ett räcke sättas upp för att minska riskerna att fordon vid olycka kör ut över kanten ner till det nya handelsområdet. Räckets kapacitet kommer att vara detsamma som vid broar och därmed ska räcket klara av att hålla kvar lastbilar på vägbanan. Olika verksamheter som till exempel snabbmatsrestauranger och verksamheter med drivmedelförsäljning anses kunna tillåtas i området i och med att dessa verksamheter normalt sett ligger i närheten av större vägar. Den strategiska placeringen i närheten av en större väg är viktigt för att dessa verksamheter ska kunna erbjuda motortrafikanter och andra personer dessa tjänster på ett lättillgängligt sätt. Mellan järnvägen och väg 50 kommer det vara en svacka. I och med det kommer eventuell brandfarlig vätska eller urspårat tåg stanna på ytan och inte vara en ytterligare risk för planens tillåtna handelsområde. Ytan mellan väg 50 och järnvägen får ej bebyggas och markanvändningen ska inte heller uppmuntra till 20(26) 156

157 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 21(26) stadigvarande vistelse. Markanvändning i området har beteckningen Natur, förutom en liten del som är till för GC-väg. Med anledning av föregående stycken och resultatet i riskbedömningen anses de handelsverksamheter som planen tillåter kunna vara verksamma på ett avstånd av 20 m från väg 50 och mellan m från järnvägen. Påfyllningsplats för eventuell drivmedelsstation ska vara på de avstånd från andra verksamheter som resultatet i riskbedömningen visar, se kapitel Kvantitativ riskanalys. I område betecknat med H tillåts handelsverksamheter, däribland verksamheter med drivmedelsförsäljning. Däremot tillåts ej verksamhet med drivmedelsförsäljning i område betecknat med H 1. Personintensiva verksamheter som till exempel livsmedelsförsäljning eller handelsverksamheter i form av galleria eller dylikt tillåts ej i något av områdena. Byggnadshöjd och våningsantal är densamma som de verksamheter som ligger nära väg 50 idag. Endast en våning och mindre byggnader tillåts för att begränsa antalet människor i området och säkerställa goda utrymingsmöjligheter. Vid en eventuell olycka så kan därmed verksamheter snabbt utrymma området. Det säkerställs ytterligare genom planbestämmelse om att entréer och utrymingsmöjligheter ska vara vända bort från riskkällan. Planområdet ligger i Ludvika tätort och räddningstjänstens fordon kan vara på plats inom tio minuter Teknisk försörjning Vatten och avlopp Detaljplanen tillåter mer hårdgjord yta i området än vad som är fallet idag. Detta kommer påverka dagvattnet och de ledningar som finns i marken. Med fördel kan den allmänna platsmarken användas för att hantera dagvatten via lokalt omhändertagande. Nya dagvattenledningar kommer att grävas ner i marken då stor del av befintligt nät antas ha dålig standard. Ett pumphus kommer att placeras i närheten av GC-tunneln under Snöåvägen då tunneln grävs ner på så pass djupt att man kommer i närheten av grundvattnet. Pumphuset ska se till att grundvattnet pumpas bort för att ej riskera förekomst av grundvatten i GC-tunneln. Om det vid entreprenadarbetet skulle påträffas föroreningar i grundvattnet tas då ställning till om det finns behov av sanering. Även möjliga effekter på grundvattnet är en fråga som får tas med i framtagandet av bygghandlingar och entreprenadarbetet för åtgärden Värme Fjärrvärmeledning finns i planområdet och därmed finns goda förutsättningar för att koppla upp sig till fjärrvärmenätet El Området är sedan tidigare exploaterat och därmed finns goda förutsättningar för utbyggnation av elnätet. 21(26) 157

158 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 22(26) Bredband Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning. Vissa befintliga ledningar kan behöva flyttas Avfall Fastighetsnära insamling av avfall bör finnas vid handelsverksamheterna. En återvinningsstation står idag på fastigheten Bilen 2 men kommer att behöva omlokaliseras efter iordningställandet av cirkulationsplatsen och övrig allmän platsmark Barnperspektiv Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för cirkulationsplats och tillhörande trafiklösning för gång- och cykeltrafikanter. Med två planskilda passager vid cirkulationsplatsen blir det en säkrare miljö för barn att vistas i området då de inte behöver passera väg i plan. Dessutom flyttas GC-vägen längre från väg 50 i jämförelse med dagens sträckning. Befintlig väg 50 bortanför fastigheten Kommersen 1 och upp till infarten till Lyviksberget kommer att göras om till lokalgata som kommer att vara en blandgata. Lokalgatan kommer att kopplas samman med GC-vägen till Skeppmora. Lokalgatan servar endast de boende efter lokalgatan, förutom gång- och cykeltrafikanter, och kommer därför inte att vara särskilt trafikerad. Via lokalgatan kan barn ta sig till och från Lorensbergaskolan. I övrigt lämpar sig inte området för barn och lek då det är ett område med en starkt trafikerad väg, svårtillgängliga grönområden och handelsområde Konsekvenser och överväganden Handelsverksamheterna på fastigheterna Bilen 1 och 2 måste avvecklas och byggnaderna dessa verksamheter har huserat i kommer att rivas för att möjliggöra den nya dragningen av väg 50. En alternativ placering av cirkulationsplatsen har förekommit tidigare men då kommunen fick möjligheten att köpa in fastigheterna Bilen 1 och 2 togs ett nytt förslag fram som syns i denna detaljplan. Det föregående förslaget var sämre bland annat trafiksäkerhetsmässigt och störningarna för bostäderna öster om planområdet minskar i detta förslag i jämförelse med det gamla. Likaså kommer de hus där det finns kommunal verksamhet rivas. Tre bostadsfastigheter kommer att lösas in. Hela fastigheten Banvakten 4 behöver i praktiken inte lösas efter att alla åtgärder och allmän plats byggts men då så stor del av fastigheten behövs tas i anspråk så anses totalinlösen vara det bästa alternativet. En ny lokalgata kommer att anläggas norr om fastigheterna med namn Kommersen. Norr om denna lokalgata kommer ett område möjliggöras för handelsverksamheter. Nya GC-vägar och nya dragningar av befintliga GC-vägar kommer att anläggas inom planområdet. Nya planskilda korsningar för GC-trafikanter kommer att iordningsställas under väg 50 och Snöåvägen. 22(26) 158

159 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 23(26) 7 Fastighetsrättsliga frågor 7.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande Ludvika kommun är fastighetsägare för Banvakten 1 och 3, Bilen 1 och 2, Boktryckaren 5, Lorentsberga 2:7, Lorentsberga 2:10, Lorentsberga 2:11, Lorentsberga 2:12 och Lorentsberga 3:47, Ludvika 6:1 samt Ludvika gård 1:395 och Ludvika gård 1:397. Trafikverket äger fastigheterna Taxen 7-10 och Taxen Övriga fastigheter inom planområdet: Banvakten 4, Boktryckaren 2, Kommersen 1-3, Lorentsberga 1:8, Lorentsberga 1:2, Lorentsberga 2:26, Lorentsberga 2:27, Taxen 11 och Taxen 17 är privatägda. Västerbergslagens Elnät innehar ledningsrätt på flera platser inom planområdet. 7.2 Fastighetsbildning I planens norra del ianspråktar kommunen ca 90 kvm av den privata fastigheten Skrivaren 4. Del av fastigheten är även i gällande detaljplan utlagt som allmän plats, däribland markområde som uppfattas som tomtmark. I denna detaljplan ändras detta så att allmän plats endast omfattar det som inte uppfattas som tomtplats. Marken överförs till Ludvika 6:1 genom en fastighetsreglering. För fastigheten Boktryckaren 2 ändras inte planförhållandet gentemot den gällande detaljplan från 1989, för det hörn av fastigheten som är allmän plats. Genom en fastighetsreglering överförs området till lämplig kommunal fastighet. Fastigheten Banvakten 4 är i detaljplanen utlagd som allmän plats och löses in i sin helhet. Fastigheterna Taxen 7-10 samt Taxen har Trafikverket löst in sedan tidigare i enlighet med miljöbalken. Dessa fastigheter övertar kommunen och regleras in i lämplig kommunal fastighet. De två fastigheterna Taxen 11 och 17 är privatägda. I samband med att detaljplanen vinner laga kraft har kommunen en rättighet att lösa in de två fastigheterna. Det område av fastigheten Lorentsberga 1:8 som ingår i detaljplanen belastas av vägrätt för väg 50. Då väg 50 får en ny dragning upphör vägrätten. Stor del av området fortsätter dock att utgöra vägområde, och kommunen löser in det område som utgör allmän plats. För att skapa en ändamålsenlig fastighetsindelning inom det tänkta handelsområdet förespråkar kommunen även att denna del av Lorentsberga 1:8 förvärvas av kommunen. För fastigheten Kommersen 1 samt Lorentsberga 1:2 ianspråktas ca 300 respektive ca 110 kvadratmeter. På dessa markområden iordningställs vändplats. Marken regleras till lämplig kommunal fastighet. Handelsfastigheterna Kommersen 2 samt Kommersen 3 berörs av detaljplanen då ca 240 kvadratmeter respektive ca 640 kvadratmeter är planlagt som allmän plats. Dessa områden överförs genom en fastighetsreglering till lämplig kommunal fastighet. 23(26) 159

160 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 24(26) För den gång- och cykelväg som genom ett servitut belastar fastigheten Lorentsberga 1:2 läggs området i detaljplaneförslaget som allmän plats samt utökas något. Marken, ca 430 kvadratmeter regleras till Lorentsberga 3:47. Servitut föreslås upphävas i samband med markregleringen. Av fastigheten Lorentsberga 2:26 löses ca 2400 kvadratmeter in för allmän plats och regleras till lämplig kommunal fastighet. Stor del av detta område belastas idag av vägrätt som upphör i och med nya sträckningen av väg 50. För Lorentsberga 2:27 innebär detaljplanen ett markanspråk på cirka 240 kvadratmeter som krävs för att anlägga in- och utfart till den lokalgata som sträcker sig söder om väg 50. Marken bör i en fastighetsreglering överföras till lämplig kommunal fastighet. För det område som i detaljplanen är utlagt som handelsområde utformas fastighetsbildningen efter vad som anses lämpligt av kommunen, lantmäteriet samt den aktör som köper marken. Övrig mark som anges som allmän plats förslås regleras in i lämplig kommunal fastighet för att skapa en ändamålsenlig fastighetsindelning. Mark som i detaljplanen är utlagd som allmän plats har kommunen rätt att lösa in i samband med att detaljplanen vinner laga kraft. Fastighetsägare ersätts enligt expropriationslagens ersättningsregler. Intentionen från kommunen är att finna frivilliga överenskommelser i de fall där kommunen ska ianspråkta privat mark för allmänt ändamål. Planområdet berör Ludvika gårds vägförening, Ludvika Gård ga:1. De förändringar som planen medför gör att gemensamhetsanläggningen bör omprövas i ny förrättning. Fastighetsbildning prövas av lantmäterimyndigheten efter ansökan från berörd sakägare. 7.3 Upphävande av fastighetsplaner Inga fastighetsplaner finns inom planområdet. 8 Genomförandefrågor 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. Den mark som anges som kvartersmark Tekniska anläggningar är avsett för pumphus för reglering av grundvattennivån. Vid genomförande av detaljplanen flyttas riksvägen och del av Lorentsberga 2:26 som idag belastas av vägrätt frigörs och återgår för att kunna nyttjas av fastighetsägarna i enlighet med detaljplanen samt kvarliggande rättigheter. 24(26) 160

161 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 25(26) 8.2 Allmän platsmark Planen är en del av projektet Genomfart Ludvika. Anläggande av allmän plats sker inom projektet och ansvarsfördelning mellan Ludvika kommun och Trafikverket fördelas i särskilt avtal. På fastigheten Bilen 1 finns två markupplåtelser. För att kunna iordningställa väg samt grönområden ska dessa sägas upp. 8.3 Strandskydd Strandskydd avses att upphävas inom detaljplaneområdet, se även Organisatoriska frågor 9.1 Planförfarande Planarbetet hanteras enligt reglerna för utökat förfarande då planen anses ha stort allmänt intresse. 9.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 9.3 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av 15 år. 10 Ekonomiska frågor Detaljplanen kommer innebära kostnader för iordningställande av allmänna platser, kostnader för markinlösen, fastighetsbildningskostnader samt plankostnader. Då detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika regleras kostnaderna i ett medfinansieringsavtal samt genomförandeavtal mellan Trafikverket och Ludvika kommun. 11 Tidplan Antagande december 2018 Laga kraft januari (26) 161

162 Ludvika Kommun Planbeskrivning Gonäsvägen - Snöåvägen 26(26) 12 Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av verksamhetsområde Planering. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och verksamhetsområden. Patricia Magnell tf planeringschef Joel Lidholm samhällsplanerare handläggare 26(26) 162

163 Verksamhetsområde Planering Joel Lidholm, ANTAGANDEHANDLING Datum Diarienummer SBN 2017/57 1(11) Granskningsutlåtande Detaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera Genomfart: Korsning Gonäsvägen Snöåvägen I Ludvika Upprättad i september 2018 Planområdet inom gul linje Ludvika kommun Hemsida E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Carlavägen Ludvika 163 Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

164 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 2(11) Innehåll 1. Granskningens bedrivande Inkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande Sammanfattning av inkomna yttranden med samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Ej tillgodosedda synpunkter från samrådet Övrigt Tidplan Slutsats Medverkande tjänstemän Granskningens bedrivande Den 18 juni 2018, 84 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge verksamhetsområde Planering i uppdrag att genomföra erforderlig granskning. Granskningen genomfördes under tiden 29 juni till och med den 8 augusti Allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera gavs då ytterligare ett tillfälle att yttra sig över den nya detaljplanen. Länsstyrelsen begärde förlängd granskningstid till den 31 augusti vilket förvaltningen gav tillåtelse till. Granskningen har kungjorts i lokalpressen och på kommunens anslagstavla. Granskningshandlingar har skickats ut till berörda remissinstanser enligt planeringsenhetens sändlista och fastighetsförteckning. Detaljplanen har även varit tillgängligt på kommunens hemsida på internet i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på plan 5 i Ludvika Folkets hus. Tolv yttranden har inkommit, varav ett efter ordinarie granskningstidens slut. Dock begärde länsstyrelsens som kom med sitt yttrande efter granskningstidens slut om förlängd granskningstid. 164

165 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 3(11) 2. Inkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande Av inkomna tolv yttranden var sex med synpunkter och sex utan erinran. Trafiksäkerhetsfrågan anses central: två av yttrandena vill ändra dragning av gång- och cykelvägar. Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen Dalarnas län G12 X Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kommunstyrelsens arbetsutskott G8 X Kultur- och fritidsnämnden G9 X Räddningstjänsten Västerbergslagen G2 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet Trafikverket Region Mitt G3 X Privatperson 1 G5 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet Privatpersoner, Läraren 4 och Läraren 5 G6 X Privatperson 2, Skrivaren 6 G10 X Intresseföreningar och sammanslutningar - Övriga privatpersoner - Övriga Bergsstaten G1 X Lantmäteriet G4 X Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna G7 X Dalatrafik G11 X 165

166 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 4(11) 3. Sammanfattning av inkomna yttranden med samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer G1 Bergsstaten Yttrande inkommet den 29 juni 2018 Bergsstaten har inga synpunkter eller erinringar angående detaljplanen. Det finns inga nu gällande rättigheter enligt minerallagen i det aktuella planområdet. G2 Räddningstjänsten Västerbergslagen Inkommet yttrande den 3 juli 2018 Vid granskning av det inkomna materialet har inga synpunkter framkommit. G3 Trafikverket Region Mitt Inkommet yttrande den 6 juli Planbestämmelser Det är bra att mark som tidigare kallades Park, i västra delen av planområdet nu kallas Natur. Det finns några små ytor som är kvar som Park. Vi önskar att de också blir Natur. I östra delen av planområdet finns mark som kallas Park. Vi önskar att den också kallas Natur. Skälet till det är trafiksäkerhet, att säkerställa att inga lekplatser, ytor för idrott, scener, kiosker mm kan placeras där. 2. Yta mellan väg och parkering Avstånd mellan väg och parkering bör vara tillräcklig för snöröjning. Förvaltningens kommentarer 1. Grundtanken med beteckningen Park i denna plan har aldrig varit att det ska tillåtas lekplatser, ytor för idrott och liknande utan enbart att säkerställa att marken klipps och sköts på ett bra och snyggt sätt. Detta kan dock säkerställas även via bestämmelsen Natur och genomförandeavtal, vilket ska upprättas, och därav ändras områden betecknat med Park till Natur. 2. Förvaltningen noterar skrivelsen. G4 Lantmäteriet Inkommet yttrande den 9 juli 2018 Vid genomgång av planförslaget granskningshandlingar (daterade maj 2018) har inga synpunkter noterats. G5 Privatperson 1 Inkommet yttrande den 11 juli Den vändplats (Röd markering) som ligger i bef gc-banan undrar jag dels om den kunde flyttas österut? Fördelar är att ni slipper göra intrång längs hela fastigheten Kommersen 1 samt i samma veva få mer yta för grönområde för att fortsätta den trädplantering jag sett på vissa visualiseringar mot Grängesberg, alt handelsområde (grön markering). En annan fördel är att då löser man problemet med infart av stora 166

167 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 5(11) fordon om man kan sätta ny grind i änden på vändzonen (lila markering). Gc vägen kan då gå i samma läge som idag. 2. Behövs egentligen vändzonen alls om man gör som förslag i punkt 3? All trafik kan ju nyttja infarterna till nya handelsområdet om man nu åkt fel och inte ska just dit. (grön/blå markering) 3. Eftersom hela vägen norrut för fastighetsägarna mot Grängesberg är delad väg med cyklister så skulle man med fördel även kunna ha det till infart till fastighet Lorensberga 1:2 (min fastighet) blått streck kunde alltså vara delad väg/gc eller cykelfartgatan som ni kallar det och ansluta mot den delen som är min infart (gul markering) och som nu blir cykelfartsgata Bild tillhörande yttrande från privatperson 1 inkommet den 11 juli 2018 Förvaltningens kommentarer 1. Noterar synpunkten men vändplanen kommer att fortsatt ligga kvar i samma läge för att undvika snabba beslut och förändringar i ett sent skede av planeringsprocessen då det kan riskera förseningar. 2. Bedömningen är att vändplatsen behövs i slutet av lokalgatan för att bland annat snöröjning och sophämtning ska kunna skötas inom allmän platsmark och att dessa fordon inte ska behöva använda sig av icke kommunal mark för att kunna vända. 167

168 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 6(11) 3. Noterar synpunkten men förslaget kommer ej att ändras för att undvika snabba beslut och förändringar i ett sent skede av planeringsprocessen då det kan riskera förseningar. G6 Privatpersoner, fastigheter Läraren 4 och läraren 5 Inkommet yttrande den 16 juli 2018 Ett förslag till ändring av planbeskrivning Lorensberga. Vi är två fastighetsägare Läraren 4 och Läraren 5 som har ett ändringsförslag av cykelbanan. Erat förslag att göra en cykelfartsgata men eftersom det finns god plats med gång och cykelbana utanför den gamla befintliga. Vi bor längst nere i backen på cykelbanan där många cyklister kommer i minst 40 km/tim och olyckor skett mellan cyklister och fordon. Med erat förslag skall vi samsas med våra fordon och åka längs efter cykelbanan och olycksrisken kommer att öka dramatiskt. Dessa trafikfaror kunde uteslutas helt om dragningen sker enligt vårat förslag. Vi har bott här i många år och det sker ofta olyckstillbud och värre blir det om vi skall ut med våra fordon på denna sträcka. Skickar en enkel skiss på ett förslag hur vi kan göra det trafiksäkrare. Skiss tillhörande yttrande från privatpersoner inkommet 16 juli 2018 (fastigheter Läraren 4 och Läraren 5) 168

169 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 7(11) Förvaltningens kommentar Lösningen med cykelfartsgata vid era infarter är en del av trafiklösningen för hela delåtgärden av genomfartsprojektet. En omdragning av gång- och cykelvägen enligt ert förslag skulle påverka resten av trafiklösningen. Vid aktuellt område kommer det att slutta ner mot gång- och cykelvägarna som leder in till tunnlarna under väg 50 och Snöåvägen. Med er föreslagna dragning skulle det behöva sättas in stödmurar vilket kan ha en negativ påverkan på den upplevda tryggheten. Sammantaget blir denna lösning vid era infarter enligt planförslaget den trafiksäkraste lösningen på hela åtgärden. Därav kan inte en omdragning av gång- och cykelvägen enligt ert förslag genomföras. G7 Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna Inkommet yttrande den 16 juli 2018 Polismyndigheten har tagit del av handlingarna och har inget att erinra. G8 Kommunstyrelsens arbetsutskott Inkommet yttrande den 31 juli 2018 Kommunstyrelsens ordförande yttrar sig å kommunenstyrelsens arbetsutskotts vägnar angående ny detaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera Genomfart: korsning Gonäsvägen-Snöåvägen. Kommunstyrelsens ordförande finner att det inte finns något att erinra mot förslaget. G9 Kultur- och fritidsnämnden Inkommet yttrande den 31 juli 2018 Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra. G10 Privatperson 2, fastighet Skrivaren 6 Inkommet yttrande den 7 juli 2018 Angående granskningshandling 29 juni 2018, Lorensberga 3:47 med flera genomfart: Korsning Gonäsvägen Snöåvägen. I granskningshandlingen punkt S10 privatperson 2 skrivaren 6, stämmer inte i antal passerande fordon och antal tunga fordon på Valhallavägen från de uppgifter jag har fått av Ludvika kommuns miljöchef Göran Eriksson. Det passerar närmare fordon/dygn än ca fordon/dygn och andelen tunga fordon är ca 11 % och inte 6 %. Enligt ABB:ansvariga så körs det mellan 70 och 90 st tunga fordon/dygn in på ABB:s område. Resten? Oavsett antal tunga fordon med dieselmotorer, är det rena vansinnet att bygga om den befintliga RV 50 genom de centrala Ludvika med de närbelägna bostadsområdena. De planerade ombyggnationerna av RV 50 från Grängesbergsvägen till övre Malsjön slutar med ett stort FIASKO. Tro mej! Förvaltningens kommentar Enligt tillgänglig statistik och den senaste trafikmätningen är årsmedelsdygnstrafiken på aktuell sträcka ca fordon, varav andelen tung trafik är 6 %. 169

170 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 8(11) Kommunen har noterat ert antagande gällande genomfartsprojektet. 170

171 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 9(11) G11 Dalatrafik Inkommet yttrande den 7 augusti 2018 Kollektivtrafikförvaltningen ser inga hinder med att bedriva vare sig befintligt eller framtida kollektivtrafik med den föreslagna detaljplanen men vill framhäva behovet av gång- och cykelvägar för tillgänglighet till busshållplatserna. Förvaltningens kommentar Mellan de två nya busshållplatserna som ska anläggas kommer det vara en tunnel för gång- och cykeltrafikanter under bilvägen för att resenärer på ett säkert sätt ska kunna ta sig mellan hållplatserna. Dessutom anläggs flera anslutningar till hållplatserna. G12 Länsstyrelsen Dalarnas län Yttrande inkommet den 29 augusti 2018 (begärde förlängd granskningstid) 1. Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10 Strandskydd På plankartan upphäver kommunen strandskyddet med en planbestämmelse som anger att upphävandet av strandskyddet är inom de delar av planområdet som berörs av strandskyddet. Dock är det inte utmarkerat på plankartan vilka området som berörs av upphävandet. Det är inte lämpligt att upphäva mer än vad som behövs av strandskyddet, därför ska kommunen komplettera plankartan med att ange vilka områden som berörs av upphävandet. 2. Frågor som kan leda till att den plan överprövas enligt PBL 11:10 Farligt gods Planbestämmelserna P 1 och b 2 på plankartan hänvisar till kapitel 6.9 i planbeskrivningen som säkerhetsåtgärder. De säkerhetsåtgärder som planbestämmelserna hänvisar till ska istället anges på plankartan som planbestämmelser för att säkerhetsåtgärderna kring transportleden ska kunna följas. 3. Frågor som kan leda till att den plan överprövas enligt PBL 11:10 Farligt gods När det gäller avståndet till drivmedelsstationen (påfyllningsplatsen) ska kraven på byggnadstekniskt brandskydd införas i plankartan om avståndet understiger 30 meter. 4. Övrigt Hälsa och säkerhet Farligt gods Beräkningarna av individrisken i riskanalysen visar på att risken sjunker kraftigt vid ett skyddsavstånd på ca 25 meter från väg och järnväg. Detta bör beaktas vid avvägning mot intressen att bygga intill 20 meter från vägen. 171

172 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 10(11) 5. Övrigt Tydlighet Planhandlingarna har olika rubriker och kommunen bör ange den korrekta rubriken på samtliga planhandlingar. 6. Övrigt Tydlighet Kommunen bör peka ut väg 50 och väg 608 på plankartan vilket främjar tydligheten Förvaltningens kommentarer 1. Plankartan kompletteras med angivelse om vilka områden som berörs av upphävandet. 2. Säkerhetsåtgärderna som nämns i planbeskrivningen läggs till som planbestämmelser på plankartan. 3. Planbestämmelse om krav på byggnadstekniskt brandskydd läggs till på plankartan. 4. Förslaget på byggrätt på 20 meter från väg 50 kommer att stå kvar. Kommunen grundar detta på att det enligt riskanalysen är acceptabelt att bygga på ett avstånd om 20 meter från väg 50 om det görs vissa säkerhetsåtgärder. Dessa säkerhetsåtgärder införs som planbestämmelser. I och med det håller kommunen fast vid byggrätter på ett avstånd om 20 meter från väg Rubrikerna ändras så att de stämmer överens med varandra. 6. Plankartan kompletteras och visar var väg 50 och väg 608 kommer att gå i framtiden. 4. Ej tillgodosedda synpunkter från samrådet Förslag om planfri korsning under/över väg 50 vid Lärkvägen. Förvaltningens kommentar Planfri korsning är utrymmeskrävande och på aktuell plats finns ej tillräckligt med utrymme. Träd med höga naturvärden bör skyddas genom planbestämmelser. Förvaltningens kommentar I dagsläget är det svårt att avgöra vilka träd som eventuellt kan stå kvar. Ludvika kommun och Trafikverket kommer att vid vidare projektering se om det är möjligt att till rimliga kostnader skydda de naturvärdesfulla träd som finns i området från att fällas. 172

173 Ludvika kommun Datum Diarienummer SBN 2017/57 11(11) 5. Övrigt Detaljplanen är en del av projekt Genomfart Ludvika. Trafikverket arbetar parallellt med en vägplan för den nya dragningen av väg 50 genom Ludvika tätort och denna detaljplans område. 6. Tidplan Detaljplanen beräknas antas av kommunfullmäktige under december månad Slutsats Samrådsyttranden föranledde ändringar i detaljplanen på ett antal punkter inför granskningen. Detta har gjort att antalet synpunkter har minskat i granskningsskedet. Nedan följer exempel på synpunkter från granskningsskedet, som inte är tillgodosedda: Ny dragning på gång- och cykelvägen vid fastigheterna Läraren 4 och Läraren 5 Förvaltningens kommentar Ej möjligt då det påverkar hela trafiklösningen i övrigt. Inga avgörande nya synpunkter framkom under granskningstiden. Samhällsbyggnadsnämnden föreslås godkänna granskningsutlåtandet och besluta om att lämna detaljplanen vidare till kommunfullmäktige för antagande. 8. Medverkande tjänstemän Granskningsutlåtandet har skrivits av verksamhetsområde planering. Patricia Magnell Tf Planeringschef Joel Lidholm Samhällsplanerare 173

174 slänt Strandskydd Strandskydd upphävs inom delar av planområdet som är markerat med blå skraffering. Strandskyddet upphävs ej inom område betecknat med Natur PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Detaljplanegräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns LUDVIKA 1 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser VÄG Genomfartstrafik GATA Lokaltrafik Upplysningar Alléer är generellt skyddade enligt miljöbalkens 7 kap, biotopskyddslagstiftningen. Definitionen på en biotopskyddad allé är "Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd." Dispens krävs för avverkning av sådana alléträd, samt för övriga åtgärder som kan riskera att skada träden. Ansökan om dispens skickas till Länsstyrelsen. GATA1 NATUR GÅNG CYKEL Kvartersmark B E H H1 P T Cykelfartsgata Naturområde Gång- och cykelväg Bostäder Tekniska anläggningar Mindre handel, ej personintensiva verksamheter såsom dagligvaruhandel, galleria och liknande verksamheter Mindre handel, ej drivmedelsförsäljning, ej personintensiva verksamheter som dagligvaruhandel, galleria och liknande verksamheter Parkering Trafik X= Y= Y= X= UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER slänt Slänt tunnel Gång- och cykelvägstunnel gång Gångväg NATUR GÅNG CYKEL B hpl Hållplats UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e1 00 Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea NATUR BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras X= z Marken ska vara tillgänglig för allmän körtrafik GATA NATUR x Marken ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik MARKENS ANORDNANDE Mark och vegetation + 000,0 Markens höjd får inte vara lägre över nollpunkten X= slänt slänt NATUR Utfart och stängsel PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering Utfartsförbud X= T Väg 608 x NATUR z GATA gång NATUR GÅNG CYKEL NATUR hpl slänt hpl tunnel slänt slänt NATUR slänt slänt slänt GÅNG CYKEL E NATUR NATUR GATA p1 Utformning och omfattning I entreer Påfyllningsplats för drivmedel ska placeras minst 30 meter från byggrätterna på fastigheterna Kommersen 2 och 3, minst 30 m från väg 50, minst 55 m från järnvägsspår och minst 20 m från område H1 Högst en våning Entrèer och större fasadöppningar får inte placeras vända mot väg 50, järnvägen eller drivmedelsstationens påfyllningsplats NATUR slänt slänt NATUR GATA 1 Utrymning Byggnader som placeras inom skyddsavståndet ska även upprättas med möjlighet till utrymning bort från väg 50, väg 608, järnväg och drivmedelsstationernas påfyllningsplats X= slänt NATUR slänt NATUR tunnel GÅNG CYKEL u 1 slänt NATUR Väg ,7 Utrymning P b 3 I b 1 H 1 entreer b 2 slänt +162,7 H VÄG u 1 p 1 b 1 e 1 50 I b 3 b 2 entreer GÅNG CYKEL NATUR Utrymning slänt tunnel slänt NATUR GATA NATUR GÅNG CYKEL NATUR GÅNG CYKEL Byggnadsteknik b1 b2 b3 Högsta byggnadshöjd i meter Byggnad skall uppföras i radonsäkert utförande Byggnader får endast uppföras om de uppfyller byggnadstekniskt brandskydd, lägst klass EI30 för ytterväggar och fasaddelar och lägst klass EW30 för fönster Ventilation får inte placeras vänd mot väg 50, järnvägen eller drivmedelsstationens påfyllningsplats ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft Rättighetsområden X= u B GATA 1 u u1 Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. Om ledningar flyttas eller kulverteras får marken bebyggas enligt angränsande egenskapsbestämmelser inom kvartersmarken GÅNG CYKEL Strandskydd X= GATA GATA 1 Upphävande av strandskydd inom områden betecknat med H, H1, B, E, P, VÄG, GATA, GATA1,GÅNG CYKEL som berörs av strandskydd. Strandskydd upphävs ej inom NATUR Till planen hör: slänt Planbeskrivning Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Detaljplan för Antagandehandling X= Y= Y= Y= Y= Y= Y= Y= PLANKARTA Y= Y= Y= Y= X= Del av Lorentsberga 3:47 med flera "Genomfart: Korsning Gonäsvägen - Snöåvägen Ludvika kommun Upprättad i maj 2018 utökat förfarande Reviderad i september 2018 Beslutsdatum Godkännande Antagande Laga kraft Instans SBN KF A1: Skala 1:2000 Patricia Magnell tf planeringschef Dnr: SBN 2017/57 Joel Lidholm samhällsplanerare 174

175 LUDVIKA KOMMUN DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN TRANSPORT AV FARLIGT GODS LORENTSBERGA 3:47 MED FLERA

176 Detaljerad riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods Lorentsberga 3:47 med flera Ludvika KUND Ludvika kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER PROJEKT Transport av farligt gods Ludvika UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Erik Svedberg, DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Fredrik Larsson GODKÄND AV Erik Svedberg Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 176

177 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Sammanfattning WSP har av Ludvika kommun fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med upprättande av detaljplan för Lorentsberga 3:47 med flera i Ludvika kommun. Målet med riskbedömningen är att utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. Rapporten ska även efter behov ge förslag på åtgärder. Genomförda beräkningar visar på att individrisknivåerna ligger inom området för ALARP ca 30 meter ifrån vägkant på Rv. 50. Bortom 30 meter är nivåerna att tolka som acceptabla. Nivåerna för samhällsrisk ligger på acceptabla nivåer för mindre och medelstora olyckor, och på gränsen till ALARP för större olyckor. Riskerna förknippade med drivmedelsstationerna behöver beaktas inom 30 meter till respektive stations fastighetsgräns. För att riskexponeringen för Lorentsberga 3:47 med flera ska kunna accepteras gör WSP bedömningen att följande riskreducerande åtgärder införs i detaljplanen: Ett skyddsavstånd upprättas på 30 meter från vägkant på Rv. 50, Rv. 608 och från fastighetsgräns till respektive drivmedelsstation. Tillåten markanvändning inom detta område är odlingar, trafikytor, ytparkeringar, friluftsområden. Byggnader får upprättas inom skyddsavståndet fram till 20 meter från respektive riskkälla förutsatt att de uppfyller krav på utökat byggnadstekniskt brandskydd. Med utökat byggnadstekniskt brandskydd menas att ytterväggar och fasaddelar uppförs i lägst brandteknisk klass EI 30 och fönster i lägst klass EW 30. Byggnader som placeras inom skyddsavståndet ska upprättas med möjlighet till utrymning bort från respektive riskkälla (Bergslagsbanan, Rv. 50, Rv. 608 och drivmedelsstationerna). Ytan mellan Rv 50 och Bergslagsbanan får ej bebyggas. Markanvändningen för heller inte uppmuntra till stadigvarande vistelse (exempelvis lekplats, uteservering, bollplan etc.) Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 3

178 INNEHÅLL 1 INLEDNING SYFTE OCH MÅL OMFATTNING AVGRÄNSNINGAR STYRANDE DOKUMENT INTERNKONTROLL 6 2 OMRÅDESBESKRIVNING OMGIVNING PLANOMRÅDET INFRASTRUKTUR BEFOLKNING OCH PERSONTÄTHET 10 3 RISKIDENTIFIERING IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER 12 4 RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING RISKNIVÅ RISKPÅVERKAN FRÅN DRIVMEDELSSTATIONERNA 17 5 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER 18 6 DISKUSSION 20 7 SLUTSATSER 21 BILAGA A. METOD FÖR RISKHANTERING 22 BILAGA B. STATISTISKT UNDERLAG 25 BILAGA C. FREKVENSBERÄKNINGAR VÄG 30 BILAGA D. KONSEKVENSBERÄKNINGAR VÄG 36 BILAGA E. FREKVENSBERÄKNINGAR JÄRNVÄG 41 BILAGA F. KONSEKVENSBERÄKNINGAR JÄRNVÄG46 BILAGA G. BEFOLKNINGSTÄTHET 50 BILAGA H. REFERENSER Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 178

179 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM INLEDNING WSP har av Ludvika kommun fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med upprättande av detaljplan för Lorentsberga 3:47 med flera i Ludvika kommun. Norr om planområdet löper Rv. 50 och Bergslagsbanan, som båda är transportleder för farligt gods. Kortaste avstånd mellan planerad bebyggelse och farligt gods-led är ca 20 meter. I anslutning till detaljplaneområdet finns två drivmedelsstationer, ST1 och OKQ8. Enligt länsstyrelsen i Dalarnas län ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods-led [1]. Med anledning av länsstyrelsernas krav upprättas denna riskbedömning. Riskbedömningen upprättas som ett underlag för fattande av beslut om lämpligheten med planerad markanvändning, med avseende på närhet till farligt gods-led. 1.1 SYFTE OCH MÅL Syftet med denna riskbedömning är att uppfylla Plan- och bygglagens (2010:900) krav på lämplig markanvändning med hänsyn till risk, samt länsstyrelsens krav på beaktande av riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill farligt gods-led. Målet med riskbedömningen är utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på åtgärder. 1.2 OMFATTNING Riskbedömningen avser beskriva riskbilden med syfte att möjliggöra en bedömning av detaljplanens lämplighet med avseende på liv och hälsa i enlighet med krav för markanvändning i Plan-och bygglagen, samt att vid behov föreslå riskreducerande åtgärder. Bedömningen tar huvudsakligt avstamp i nedanstående frågeställningar: Vad kan inträffa? (riskidentifiering) Hur ofta kan det inträffa? (frekvensberäkningar) Vad är konsekvensen av det inträffade? (konsekvensberäkningar) Hur stor är risken? (riskuppskattning) Är risken acceptabel? (riskvärdering) Rekommenderas åtgärder? (riskreduktion) Mer djupgående beskrivning av riskhanteringsprocessens olika steg och de metoder som använts i riskbedömningen redogörs för i Bilaga A. 1.3 AVGRÄNSNINGAR I riskbedömningen belyses risker förknippade med urspårning/ transport av farligt gods på Bergslagsbanan, risker förknippade med transport av farligt gods på Rv. 50 och risker förknippade med hantering av brandfarlig vara vid drivmedelsstationerna. De risker som har beaktas är plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Bedömningen beaktar inte påverkan på egendom, miljö eller arbetsmiljö, personskador som följd av påkörning eller kollision eller långvarig exponering av buller, luftföroreningar samt elsäkerhet. Resultatet av riskbedömningen gäller under angivna förutsättningar. Vid förändring av förutsättningarna behöver riskbedömningen uppdateras Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 5

180 1.4 STYRANDE DOKUMENT I detta avsnitt redogörs för de dokument som huvudsakligen varit styrande i framtagandet och utformningen av riskbedömningen Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (2010:900) ställer krav på att bebyggelse lokaliseras till för ändamålet lämplig plats med syfte att säkerställa en god miljö för brukare och omgivning. Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till [ ] människors hälsa och säkerhet, (PBL 2010: kap. 5 ) Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till [ ] skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, (PBL 2010: kap. 6 ) Riktlinjer Enligt länsstyrelsen i Dalarnas län vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods [1] ska riskhanteringsprocessen beaktas vid markanvändning inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I Figur 1 illustreras lämplig markanvändning i anslutning till transportleder för farligt gods. Notera dock att vissa planeringssituationer kräver att riskerna med farligt gods beaktas även längre bort än 150 meter. Detta kan exempelvis vara om typen av markanvändning ställer särskilda krav på skyddsavstånd (så som vid mycket personintensiv verksamhet), intill leder med mycket omfattande transporter av explosiva ämnen eller där andra intilliggande riskobjekt kan innebära att riskområden överlagrar varandra. Om riktlinjerna frångås behöver detta styrkas med en genomförd riskbedömning för det aktuella objektet. [1] Figur 1. Markanvändning som normalt kan planeras utan särskild riskhantering. Avstånden gäller från väg- och rälskant. [1]. För bensinstationer gäller att ambitionen vid nyplanering alltid bör vara att hålla ett avstånd på minst 100 meter från bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus [2]. Ytterligare rekommenderade avstånd till drivmedelsstationer redogörs för i MSB:s handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer [3] och beror av bebyggelsetyp och hanterade ämnen. 1.5 INTERNKONTROLL Rapporten är utförd av Erik Svedberg (Civilingenjör Riskhantering) med den samme som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Fredrik Larsson Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 180

181 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM OMRÅDESBESKRIVNING I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av planområdet med omgivning med syfte att redogöra för de förutsättningar och konfliktpunkter som utgör grund för bedömningen. 2.1 OMGIVNING Lorentsberga 3:47 med flera ligger i de södra delarna av centrala Ludvika, se Figur 2. Närområdet (1 km 2 ) till planområdet utgörs huvudsakligen av bostadsområden och mindre verksamhetsområden. Söder om Lorentsberga 3:47 med flera ligger Lorensbergatjärnen som är en mindre sjö. Figur 2. Översiktlig lokalisering för aktuellt planområde. 2.2 PLANOMRÅDET Planområdet planeras att huvudsakligen utgöras av park och handelsyta, se Figur 3. Befintlig väg är tänkt att dras om och flyttas närmare mot järnvägsspåret som går längs med den nordvästra gränsen av planområdet Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 7

182 Figur 3. Urklipp från detaljplaneförslag för del av Lorentsberga 3:47 med flera. Grön yta markerar anlagd park, orange yta utgör handelsytor och gråprickad mark utgör ytor som inte får bebyggas. [4] I direkt anslutning till detaljplanen ligger en bensinstation (ST1) som kommer rivas i samband med planens genomförande. Planförslaget avser därför utreda möjligheterna att tillåta en drivmedelsstation inom det nya handelsområdet. Detta kan innebära att ST1 erbjuds en omlokalisering för den rivna stationen, men kan även innebära att andra aktörer tillåts nyttja platsen. En förutsättning för detta är dock att riskerna med den framtida verksamheten kan tillåtas Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 182

183 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM INFRASTRUKTUR Figur 4. Primära transportleder för farligt gods i Ludvika (Grön linje). Utmarkerade leder är Rv. 50 och Rv. 608 [5]. I närheten till Lorentsberga 3:47 med flera finns två primära transportleder för farligt gods, Rv. 50 och Rv Parallellt med planområdet löper även Bergslagsbanan där farligt gods transporter förekommer, se Figur 4. Det aktuella förslaget till detaljplanen innebär att Rv. 50 till viss del dras om och att nya anslutningar till angränsande lokalgator upprättas. Trafikmätningar inom projektet har utförts 2015 för dimensionerande timme (kl 16-17). Enligt mätningarna uppgår trafikmängden till ca fordon årsdygnstrafik (ÅDT) på sträckan Lyviksberget Snöåvägen, och cirka fordon ÅDT på Rv. 50 norrut (Valhallavägen). Av dessa var andelen tung trafik ca 6 %, vilket bedöms vara en snittmängd för vägen genom Ludvika [6]. Kortast avstånd mellan Rv. 50 och planerat handelsområde är ca 20 meter. Hastighetsbegränsningen för vägavsnittet förbi aktuellt planområde är 40 km/h. Trafikmängderna på de angränsande vägarna Gonäsvägen (väg 608) och Snöåvägen är ca ÅDT och ÅDT respektive. Samtliga vägar bedöms följa Trafikverkets basprognoser för trafikökning, vilket innebär en ökning av trafikmängden på ca 30 % fler personbilar och ca 66 % fler godstransporter på väg fram till år [7], [8]. På Bergslagsbanan går det ca 25 regionaltåg per dygn samt ca godståg per dygn. Övriga tåg förekommer i liten utsträckning (uppskattningsvis ca 2 tåg per dygn) [6]. Enligt Trafikverket beräknas antalet persontåg öka med 50 % fram till år 2040 [7]. Motsvarande ökning för godstransporterna är ca 70 % [8]. Prognoserna är på en nationell nivå men det finns inget som typer på att Bergslagsbanan skulle avvika från prognoserna. Kortast avstånd mellan järnvägsspåren och planerat handelsområde är ca meter. Som tidigare nämnts kan Lorentsberga 3:47 komma att möjliggöra att en framtida bensinstation tillåts inom handelsområdet. Ytterligare en drivmedelsstation, OKQ8, finns i nära anslutning till detaljplanen och ligger på Snöåvägen, se Figur Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 9

184 2.4 BEFOLKNING OCH PERSONTÄTHET Lorentsberga 3:47 med flera omges huvudsakligen av fem olika områden med bostäder: Lorensberga, Ludvika gård, Notgården, Rasfallet och Solsidan. Respektive område varierar i storlek och befolkningstäthet, se Tabell 1. Persontätheten bygger på antalet folkbokförda inom respektive område, för en mer detaljerad redovisning se Bilaga G. Tabell 1. Uppskattad befolkningstäthet för närområdet till aktuell detaljplan. Stadsdel Befolkningstäthet Lorensberga 341 invånare/km 2 Ludvika gård 3007 invånare/km 2 Notgården 952 invånare/km 2 Rasfallet 1990 invånare/km 2 Solsidan 1160 invånare/km 2 Eftersom inga bostäder ska upprättas inom den aktuella detaljplanen bedöms befolkningstätheten i snitt över dygnet inte påverkas nämnvärt av planens genomförande. För att inte underskatta risknivåerna utgår beräkningarna ifrån en jämn befolkningstäthet för närområdet och detaljplanen, på ca 2000 invånare/km 2. Detta bedöms vara ett konservativt antagande utifrån det underlag som redovisas i Tabell Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 184

185 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM RISKIDENTIFIERING I detta kapitel redovisas riskidentifieringen. 3.1 IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR Riskidentifieringen bygger till stor del på den kvalitativa riskbedömning som tidigare har genomförts inom projektet [9]. De riskkällor som identifierats är: Urspårning och mekanisk skada samt transport av farligt gods på Bergslagsbanan Transport av farligt gods på Rv. 50 Transport av farligt gods till drivmedelsstationerna Hantering av brandfarlig vara på drivmedelsstation inom Lorentsberga 3:47 Hantering av brandfarlig vara på drivmedelsstation på Snöåvägen Transport av farligt gods på Bergslagsbanan och Rv.50 Utifrån bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka med farligt gods, se avsnitt B.3, bedöms följande farligt gods-kategorier vara relevanta för den fortsatta riskbedömningen; klass 1, 2, 3 och 5. Övriga klasser transporteras i begränsad mängd, eller bedöms inte ge signifikanta konsekvenser förutom i olycksfordonets omedelbara närhet Hantering av brandfarlig vara på drivmedelsstationer Tre olika typer av olycksscenarier bedöms vara aktuella för drivmedelsstationer: transport av farligt gods till anläggningarna, olycka vid tankning och olycka vid påfyllnad av cistern för brandfarlig vätska. Försäljningsvolymen för ST1 är i dagsläget av ca 3000 m 3 brandfarlig vätska (diesel, bensin, E85) per år [10]. För OKQ8 är motsvarande volym något lägre, ca 2700 m 3 brandfarlig vätska (diesel, bensin, E85) [11]. Ingen försäljning av fordonsgas sker på stationerna. Försäljningsvolymerna innebär ca 0,5-1 leverans i veckan av klass 3 till respektive drivmedelsstation. På grund av de låga leveransvolymerna bedöms riskerna med transport av farligt gods till stationscisternerna kunna accepteras och utreds inte vidare i denna rapport. De båda drivmedelsstationernas försäljningsvolymer ligger på någorlunda samma nivå. Det finns därför anledning att tro att försäljningsvolymen för den framtida drivmedelsstation som tillåts inom handelsområdet ligger på motsvarande nivå. De utsläpp som kan antas inträffa i samband med tankning är exempelvis då någon glömmer att hänga tillbaka pistolhandtaget på mätarskåpet efter avslutad tankning, låser pistolhandtaget men inte ansluter handtaget till bilens drivmedelstank etc. Dagens mätarskåp är i regel utrustade med flödesbegränsare som stryper pumpen efter 100 liter. Med ett pöldjup på ca 1 cm skulle den resulterande pölen bli ca 10 m 2. Större olyckor vid drivmedelsstationer sker generellt i samband med lossning av drivmedel från tankfordon till cistern. Olyckor kan uppkomma exempelvis om slangen mellan bilen och cisternen brister eller lossnar, handhavandefel av operatör, påkörning under lossning, felfungerande pump/nödstopp etc. Vid ett läckage kan det uppkomma en bränslepöl som i sin tur kan antändas och därmed hota såväl byggnader som tankbilen och omgivningen. Dagens tankbilar gör det dock möjligt för chauffören att snabbt kunna stoppa lossningen. Det dimensionerande skadefallet för läckage på drivmedelsstation anges i Länsstyrelsen i Stockholms riktlinjer till en bränslepöl motsvarande ett Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 11

186 läckage på ca 10 m 3 [12]. Detta värde bedöms vara något högt eftersom tankbilar idag är sektionerade. Ett mer troligt fall är istället att ett helt fack i tankbilen rinner ut, viket motsvarar cirka 5 m 3 bränsle. 3.2 SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER Baserat på de farligt gods-klasser som utreds vidare, har ett antal dimensionerande olycksscenarier med potentiellt dödlig konsekvens sammanställts i Tabell 2. Tabell 2. Övergripande sammanställning över dimensionerande olycksscenarier baserat på rådande förutsättningar. Urspårning Mekanisk skada Urspårning < 5 m Urspårning 5-15 m Urspårning m Urspårning m Explosiva Brandfarlig gas Giftig gas Brandfarlig Oxiderande ämnen vätska ämnen Klass 1 Klass 2.1 Klass 2.3 Klass 3 Klass 5.1 Liten explosion BLEVE Litet läckage Liten pölbrand Explosion Medelstor explosion Gasmolnsexplosion Medelstort läckage Medelstor pölbrand Stor explosion Liten jetflamma Stort läckage Stor pölbrand Mellan jetflamma Stor jetflamma Brand De dimensionerande olycksscenarier som bedöms vara aktuella för hantering av brandfarligt vätska vid drivmedelsstationerna sammanfattas i Tabell 3. Tabell 3. Dimensionerande olycksscenarier för hantering av brandfarlig vätska vid drivmedelsstation Brandfarlig vätska Liten pölbrand (volym: 100 liter) Medelstor pölbrand (volym: 5 m 3 ) Stor pölbrand (volym: 10 m 3 ) Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 186

187 Frekvens att omkomma, år-1 Frekvens att N omkommer, år-1 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING I detta kapitel redovisas individrisknivån och samhällsrisknivån för området med avseende på identifierade riskscenarier förknippade med farligt gods-transport/urspårning. Risker förknippade med hantering av brandfarlig vara vid drivmedelsstation hanteras kvalitativt i slutet på kapitlet. I Sverige finns inget nationellt beslut om vilket tillvägagångssätt eller vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Praxis vid riskvärderingen är att använda Det Norske Veritas förslag på kriterier för individ- och samhällsrisk [13]. Risker kan kategoriskt delas upp i; oacceptabla acceptabla med restriktioner och acceptabla Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt höga och tolereras ej. Dessa risker kan vara möjliga att reducera genom att åtgärder vidtas. De risker som bedöms vara acceptabla med restriktioner behandlas enligt ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, accepteras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör inte lika hårda krav ställas på riskreduktion, men möjliga åtgärder till riskreduktion ska beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnads-nyttoanalys. De risker som kategoriseras som låga kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas där åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. I Tabell 4 redogörs för DNV:s uppställda kriterier för värdering av individ- och samhällsrisk enligt ovan nämnd kategorisering. Kriterier återfinns i riskvärderingen för bedömning av huruvida risknivån år acceptabel eller ej. Gränserna markeras med streckade linjer enligt Figur 5. Tabell 4. Förslag till kriterier för värdering av individ och samhällsrisk enligt DNV. Riskmått Acceptabel risk ALARP Oacceptabel risk Individrisk < till 10-5 > 10-5 Samhällsrisk* < till 10-4 > 10-4 *Lutning på F/N-kurva: -1 1,E-03 Individrisk 1,E-03 Samhällsrisk 1,E-04 Oacceptabel risk 1,E-04 Oacceptabel risk 1,E-05 1,E-06 ALARP 1,E-05 1,E-06 ALARP 1,E-07 1,E-08 Acceptabel risk 1,E-07 1,E-08 Acceptabel risk 1,E Avstånd, m 1,E Antal omkomna, N Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 13

188 Figur 5. Föreslagna kriterier på individrisk samt samhällsrisk enligt DNV [13]. Individrisk Sannolikheten att en individ som kontinuerligt vistas i en specifik punkt omkommer. Individrisken är platsspecifik och oberoende av hur många personer som vistas inom det givna området. Syftet med riskmåttet är att kvantifiera risken på individnivå för att säkerställa att enskilda individer inte utsätts för oacceptabel risk. Individrisk redovisas ofta med en individriskprofil (t.v. i Figur 5) som beskriver frekvensen att omkomma som en funktion av avståndet till en riskkälla. Kan även redovisas som konturer på karta. Samhällsrisk Beaktar hur stor konsekvensen kan bli med avseende på antalet personer som påverkas vid olika scenarier där hänsyn tas till befolkningstätheten inom det aktuella området. Hänsyn tas även till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året och låg under andra tider. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva (t.h. i Figur 5) som visar den ackumulerade frekvensen för N eller fler omkomna till följd av de antagna olycksscenarierna. 4.1 RISKNIVÅ Det är nödvändigt att använda sig av både individrisk och samhällsrisk vid uppskattning av risknivån i ett område så att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som samtidigt påverkas. För uppskattning av risknivån har årsmedeldygnstrafik (ÅDT), vägkvalitet, hastighetsbegränsning etc. för aktuella vägavsnitt använts som indata. Med hjälp av Räddningsverkets (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skrift Farligt gods riskbedömning vid transport [14] beräknas frekvensen för att en trafikolycka, med eller utan farligt gods, inträffar på aktuellt vägavsnitt. För beräkning av frekvenser/ sannolikheter för respektive skadescenario används händelseträdsanalys, se Bilaga C. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar redovisas mer i Bilaga D. Med hjälp av Banverkets (nuvarande Trafikverket) rapport [15] beräknas frekvensen för att en järnvägsolycka, med eller utan farligt gods, inträffar på den aktuella sträckningen. För beräkning av frekvenser/sannolikheter för respektive skadescenario används händelseträdsanalys. Metod för frekvensberäkningarna redovisas i Bilaga E. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar redovisas mer omfattande i Bilaga F Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 188

189 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Individrisknivå med avseende på transport av farligt gods Figur 6. Individrisknivå med avseende på farligt gods-transporter på Bergslagsbanan. Figur 7. Individrisknivå med avseende på farligt gods-transporter på Rv. 50 och Rv 608. I Figur 6 och Figur 7 illustreras individrisknivån för aktuellt område längs Bergslagbanan, Rv. 50 och Rv 608. De vågräta linjerna markerar övre och undre gräns för ALARP-området. För att kunna utläsa individrisknivåerna i höjd med planerad handelsbebyggelse behöver riskexponeringen från respektive transportled dock slås ihop, se Figur Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 15

190 Figur 8. Individrisknivåerna för transport av farligt gods, normerat mot vägkant. I beräkningen har individrisknivåerna från järnvägen normerats mot vägkant. Avståndet mellan järnvägen och vägkant har satts till 35 meter. Ur figuren kan utläsas att den samlade individrisken ligger inom området för ALARP inom ca 30 meter ifrån vägkant. Därefter bedöms individrisknivåerna ligga på acceptabla nivåer. Eftersom planerad handelsbebyggelse ligger inom 20 meter från vägkant ska riskreducerande åtgärder föreslås innan risknivåerna kan accepteras avseende individrisk som bedömningsgrund Samhällsrisknivå med avseende på transport av farligt gods Figur 9. Sammanslagen samhällsrisknivå med avseende på farligt gods-transporter på Bergslagsbanan, Rv. 50 och Rv I Figur 9 illustreras samhällsrisknivån för närområdet (1km 2, se Figur 2) till Lorentsberga 3:47 med flera. Ur figuren kan utläsas att risken ligger på acceptabla nivåer för mindre och medelstora olyckor, Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 190

191 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM och på gränsen till ALARP för större olyckor. Inga riskreducerande åtgärder bedöms krävas avseende samhällsrisk som bedömningsgrund. 4.2 RISKPÅVERKAN FRÅN DRIVMEDELSSTATIONERNA De huvudsakliga riskerna som bedöms vara aktuella för den befintliga och den möjliga framtida drivmedelsstationen är strålningspåverkan vid olycka med brandfarlig vätska. För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser för omgivningen kan uppkomma när vätskan läcker ut och antänds. Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma direkt alternativt till följd av brandspridning till byggnader, antas vara där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2. Detta är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder) samt den strålningsnivå som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassad fasad. [16] [17] De pölstorlekar som antas kunna bildas vid läckage av brandfarlig vätska är beroende på utsläppets storlek. De troliga utsläppsmängderna bedöms vara ca 100 liter vid tankning, och ca 5-10 m 3 vid lassning/lossning eller vid olycka på väg. Pölstorleken kommer dock även variera med pöldjupet. För att fånga upp osäkerheter i bedömningen har tre olika pölstorlekar antagits kunna uppstå: 10 m 2 (litet), 200 m 2 (mellanstort), respektive 400 m 2 (stort). All brandfarlig vätska (bensin, diesel och E85) antas i beräkningarna utgöras av bensin, vilket bedöms vara konservativt. Strålningsberäkningar har genomförts med hjälp av handberäkningar [16]. I Tabell 5 redovisas konsekvensområden inom vilket värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2 vid olika pölstorlekar. Tabell 5. Avstånd till kritisk strålningsnivå på halva flammans höjd (15 kw/m 2 ) för olika pölstorlekar. Scenario Storlek på pölbranden Avstånd till 15 kw/m 2 från pölkant Pöldiameter Aktuellt vid Litet utsläpp 10 m 2 5 meter Ca 2 meter Tankning Mellanstort utsläpp 200 m 2 23 meter Ca 8 meter Lossning och transport på väg Stort utsläpp 400 m 2 30 meter Ca 11 meter Lossning och transport på väg Resultatet i Tabell 5 innebär att riskerna förknippade med drivmedelsstationerna behöver beaktas för byggnader som placeras inom 30 meter från stationernas fastighetsgräns Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 17

192 5 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Om risknivån bedöms som ej acceptabel ska riskreducerande åtgärder identifieras och föreslås. Exempel på vanligt förekommande riskreducerande åtgärder anges i Boverkets och Räddningsverkets (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner [18], vilken är lämplig att använda som utgångspunkt. Åtgärder redovisas som kan eliminera eller begränsa effekterna av de identifierade scenarier som bedöms ge störst bidrag till risknivån utifrån de lokala förutsättningarna. För att rangordna och värdera åtgärders effekt kan med fördel kostnads-effekt- eller kostnads-nyttoanalys användas. Riskbilden efter de valda åtgärdernas genomförande bör verifieras. Åtgärderna kan antingen vara sannolikhetsreducerande eller konsekvensbegränsande. I samband med fysisk planering är det utifrån Plan- och bygglagen svårt att reglera sannolikhetsreducerande åtgärder, eftersom riskkällorna och åtgärderna i regel är lokaliserade utanför området, eller regleras med andra lagstiftningar. De åtgärder som föreslås kommer därför i första hand vara av konsekvensbegränsande art. Åtgärdernas lämplighet och riskreducerande effekt baserar sig i huvudsak på bedömningar gjorda i Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner [18]. De åtgärder som bedöms lämpliga att genomföra givet projektets förutsättningar och beräknade risknivåer presenteras och diskuteras nedan. Observera att avsnittet utgör ett diskussions- och beslutsunderlag för vidare planering och således inte har formulerats som konkreta planbestämmelser. 5.1 REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER Samtliga åtgärder är inte lämpliga att reglera i en detaljplan, utan beaktas först i senare skede. Där inget annat nämns nedan, anses åtgärderna, enligt Boverkets skrift, vara lämpliga att reglera i detaljplan. Det huvudsakliga bidraget till risknivåerna är strålningspåverkan från olyckor med brandfarlig gas (klass 2.1) och brandfarlig vätska (klass 3). Nedanstående förslag på åtgärder syftar således till att begränsa konsekvenserna för dessa olyckstyper Skyddsavstånd Åtgärden innebär att skyddsvärt objekt inte får placeras inom ett visst avstånd från en riskkälla. Inom ett skyddsavstånd kan mindre störningskänsliga verksamheter finnas, liksom skyddsanordningar, t.ex. vall och plank. Skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd har hög tillförlitlighet och fungerar oberoende av andra åtgärder. Åtgärden är mest effektiv på korta avstånd, och effektiviteten avtar med avståndet. För Lorentsberga 3:47 med flera innebär åtgärden att ett skyddsavstånd på 30 meter upprättas från vägkant på Rv. 50, från vägkant på Rv. 608 och från fastighetsgränsen till drivmedelsstationerna. Tillåten markanvändning inom detta område är endast de som listas i länsstyrelsen i Dalarnas län vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods 0-30 m: odlingar, trafikytor, ytparkeringar och friluftsområden. Byggnader får dock upprättas inom detta område fram till 20 meter från vägkant till Rv. 50 och/eller Rv. 608 förutsatt att de uppfyller nästföljande krav på utökat byggnadstekniskt brandskydd. WSP gör även bedömningen att ytan mellan Rv. 50 och Bergslagsbanan inte är lämplig att bebyggas. Markanvändningen här bör heller inte uppmuntra till stadigvarande vistelse (exempelvis lekplats, uteservering, bollplan etc.) Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 192

193 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Byggnadstekniskt brandskydd Åtgärden innebär att ytterväggar, tak, fasad och/eller fönster utformas på ett sätt vilket reducerar konsekvensen i händelse av brandpåverkan till följd av pölbrand och/eller jetflamma. Obrännbara fasadmaterial och takytskikt kan användas för att försvåra brandspridning till byggnaden, men innebär inte explicit att brand- eller brandgasspridning in i byggnaden till följd av ledning eller otätheter förhindras. Brandtekniskt klassade ytterväggar och fönster kan användas som komplement till obrännbara fasadmaterial för att förhindra brand- och brandgasspridning till inomhusmiljön. Genom att utforma ytterväggar inom 30 meter från väg i lägst brandteknisk klass EI 30 och fönster i lägst klass EW 30 görs bedömning att risken för brandspridning in i byggnaden i händelse av pölbrand eller jetflamma reduceras på ett tillfredsställande sätt. Observera att brandklassade väggar kan utformas med brännbara material och ytskikt. Byggnader som placeras inom skyddsavståndet ska även upprättas med möjlighet till utrymning bort från riskkällorna (Bergslagsbanan, Rv. 50, Rv. 608 och drivmedelsstationerna) Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 19

194 DISKUSSION Riskbedömningar av detta slag är alltid förknippade med osäkerheter, om än i olika stor utsträckning. Osäkerheter som påverkar resultatet kan vara förknippade med bl.a. det underlagsmaterial och de beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på. De beräkningar, antaganden och förutsättningar som bedöms vara belagda med störst osäkerheter är: Personantal inom området, utformning och disposition av etableringar, farligt gods-transporter förbi planområdet, schablonmodeller som har använts vid sannolikhetsberäkningar och antal personer som förväntas omkomma vid respektive skadescenario. De antaganden som har gjorts har varit konservativt gjorda så att risknivån inom området inte ska underskattas. Ett första exempel på osäkerheter som inte framgår i rapporten är lokala persontätheter inom närområdet till Lorentsberga 3:47. Exempelvis innehar stadsdelen Lorensberga större ytor för skola, idrott och handel vilket innebär att det under dagtid kan tänkas vara betydligt fler personer i området än de 340 invånare per km 2 som utgör underlag. Detta hanteras till stor del genom att beräkningarna utgår från en betydligt högre persontäthet (2000 invånare per km 2 ). En annan osäkerhet är avvikande transportfördelningar av farligt gods, både på väg och järnväg. Nuvarande transportmängder skiljer sig markant åt riksgenomsnittet avseende fördelning mellan ADR-S/RID-S vilket styr risknivåerna. Skulle dessa visa sig vara felaktiga eller förändras i framtiden behöver riskbedömningen uppdateras och behovet av riskreducerande åtgärder utredas på nytt. Vid analyser av detta slag råder ibland brist på relevanta data, behov av att göra antaganden och förenklingar och svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter som dessutom är mer eller mindre osäkra. Dessa svårigheter innebär att olika riskanalyser/riskanalytiker ibland kan komma fram till motstridiga resultat på grund av skillnader i antaganden, metoder och/eller ingångsdata. [19] Det finns flera skäl till varför systematiska riskanalyser är att föredra framför andra mer informella eller intuitiva sätt att hantera den stora, men långt ifrån fullständiga, kunskapsmassa som finns beträffande riskerna med farligt gods. Användning av riskanalysmetoder av den typ som presenteras i VTI Rapport 389:1 och som använts i detta projekt innebär att befintlig kunskap insamlas, struktureras och sammanställs på ett systematiskt sätt så att kunskapsluckor kan identifieras. Detta medför att analysens förutsättningar kan prövas, ifrågasättas och korrigeras av oberoende. Metoden innebär också att de antaganden och värderingar som ligger till grund för olika skattningar tydliggörs för att undvika missförstånd vid information, diskussion och förhandling mellan beslutsfattare, transportörer och allmänhet. Riskanalyser utgör därigenom ett viktigt led i den demokratiska process som omger transporter av farligt gods i samhället. [19] Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 194

195 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM SLUTSATSER Genomförda beräkningar visar på att individrisknivåerna ligger inom området för ALARP ca 30 meter ifrån vägkant på Rv. 50. Bortom 30 meter är nivåerna att tolka som acceptabla. Nivåerna för samhällsrisk ligger på acceptabla nivåer för mindre och medelstora olyckor, och på gränsen till ALARP för större olyckor. Riskerna förknippade med drivmedelsstationerna behöver beaktas inom 30 meter till respektive stations fastighetsgräns. För att riskexponeringen för Lorentsberga 3:47 med flera ska kunna accepteras gör WSP bedömningen att följande riskreducerande åtgärder införs i detaljplanen: Ett skyddsavstånd upprättas på 30 meter från vägkant på Rv. 50, Rv. 608 och från fastighetsgräns till respektive drivmedelsstation. Tillåten markanvändning inom detta område är odlingar, trafikytor, ytparkeringar, friluftsområden. Byggnader får upprättas inom skyddsavståndet fram till 20 meter från respektive riskkälla förutsatt att de uppfyller krav på utökat byggnadstekniskt brandskydd. Med utökat byggnadstekniskt brandskydd menas att ytterväggar och fasaddelar uppförs i lägst brandteknisk klass EI 30 och fönster i lägst klass EW 30. Byggnader som placeras inom skyddsavståndet ska upprättas med möjlighet till utrymning bort från respektive riskkälla (Bergslagsbanan, Rv. 50, Rv. 608 och drivmedelsstationerna). Ytan mellan Rv 50 och Bergslagsbanan får ej bebyggas. Markanvändningen för heller inte uppmuntra till stadigvarande vistelse (exempelvis lekplats, uteservering, bollplan etc.) Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 21

196 BILAGA A. METOD FÖR RISKHANTERING Detta kapitel innehåller en beskrivning av begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering i projektet samt de metoder som använts. A.1. BEGREPP OCH DEFINITIONER Begreppet risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen, d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, är känd. Riskanalys omfattar, i enlighet med de internationella standarder som beaktar riskanalyser i tekniska system [20] [21], riskidentifiering och riskuppskattning, se Figur 10. Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser, medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Sannolikhet och frekvens används ofta synonymt, trots att det finns en skillnad mellan begreppen. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, t.ex. antalet bränder per år, och kan därigenom anta värden som är både större och mindre än 1. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan 0 och 1. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. Riskhantering Riskbedömning Riskanalys Avgränsning Identifiera risker Riskuppskattning Riskvärdering Acceptabel risk Analys av alternativ Riskreduktion/ -kontroll Beslutsfattande Genomförande Övervakning Figur 10. Riskhanteringsprocessen. Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Som en del av riskvärderingen kan det även ingå förslag till riskreducerande åtgärder och verifiering av olika alternativ. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/-kontroll. I det skedet fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och reduktion/-kontroll, medan riskbedömning enbart avser analys och värdering av riskerna. A.2. A.2.1 RISKANALYSMETODER Kvalitativa metoder Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 196

197 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM I kvalitativa metoder används beskrivningar av typen stor, mellan eller liten, utan försök att närmre precisera sannolikheter för olika utfall utan, eftersom det primära syftet med klassificeringen är att jämföra riskerna med varandra [22]. A.2.2 Semi-kvantitativa metoder De semi-kvantitativa metoderna är mer detaljerade än de renodlat kvalitativa metoderna, och innehåller delvis numeriska riskmått. De numeriska måtten behöver inte vara precisa, utan kan beteckna storleksordningar för att jämföra olika alternativ. En riskmatris är ett exempel på ett semi-kvantitativt verktyg [22]. Riskmatriser är vanligt förekommande riskhanteringsverktyg och de kan vara av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, se Figur 11. En riskmatris gör det möjligt att grovt rangordna olika skadehändelsers risknivåer. De skadehändelser som finns i matrisens övre högra hörn, d.v.s. de händelser som har hög sannolikhet och allvarliga konsekvenser, utgör stora risker som bör reduceras omedelbart. De skadehändelser som återfinns i matrisens nedre vänstra hörn utgör mindre allvarliga eller obetydliga risker som troligen inte behöver åtgärdas. Nivån på de risker som accepteras bör naturligtvis stämma överens med myndigheters och företagets eller organisationens övergripande nivå för acceptabla risker, om sådana finns formulerade [23] Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 23

198 Sannolikhet Kvalitativt Kvantitativt Värde Sannolik > 1 gång/ år 5 Mycket trolig 1 gång/ 1-10 år 4 Trolig 1 gång/ år 3 Sällsynt 1 gång/ år 2 Osannolik < 1 gång/ 1000 år 1 Värde Konsekvens Konsekvens Kvantitativt Övergående lindriga skador Enstaka skadade, varaktiga obehag Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enstaka döda eller svårt skadade Några döda eller svårt skadade Kvalitativt Obetydlig Mindre Stor Allvarlig Mycket allvarlig Liv och hälsa Figur 11. Exempel på en semi-kvantitativ riskmatris [24]. A.2.3 Kvantitativa metoder Kvantitativa metoder är helt numeriska och beskriver således risker med kvantitativa termer, exempelvis förväntat antal omkomna per år [25] Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 198

199 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM BILAGA B. STATISTISKT UNDERLAG I denna bilaga redovisas det statistiska underlag för transporter av farligt gods som utgjort grund för genomförda bedömningar och beräkningar. B.1. BERÄKNING AV OLYCKSFREKVENS VÄG I Räddningsverkets (nuv. MSB) rapport Farligt gods riskbedömning vid transport [14] presenteras metoder för beräkning av frekvens för trafikolycka samt trafikolycka med farligt gods-transport på väg. Rapporten är en sammanfattning av Väg och- transportforskningsinstitutets rapport [26] och den beskrivna metoden benämns VTI-modellen. VTI-modellen analyserar och kvantifierar sannolikheter för olycksscenarier med transport av farligt gods mot bakgrund av svenska förhållanden. Vid uppskattning av frekvensen för farligt gods-olycka på en specifik vägsträcka kan två olika metoder användas. Antingen kan en olyckskvot uppskattas utifrån specifik olycksstatistik för sträckan, eller utifrån nationell statistik över liknande vägsträckor. I denna riskanalys används det andra av dessa alternativ. Olyckskvotens storlek beror på ett antal faktorer såsom vägtyp, hastighetsgräns, siktförhållanden samt vägens utformning och sträckning. Generellt gäller att vägtyper som tillåter högre hastighet är utformade på ett sätt vilket medför en lägre olyckskvot än där lägre hastighetsbegränsning råder. Korsningar, cirkulationsplatser och dylika utformningar ger högst olyckskvot. Antalet singelolyckor och sannolikheten att en olycka leder till en konsekvens med farligt gods (index) ökar med hastigheten. Antalet trafikolyckor med transport av farligt gods som leder till konsekvens mot omgivningen beräknas enligt nedanstående metodik med indata enligt Tabell 6. Som underlag för beräkningarna av den förväntade frekvensen för trafikolycka respektive farligt gods-olycka används prognos för trafikflödet år Olyckor Total (O) = ÅTD Total 365 Sträcka(km) OK Olyckor FG = O [(SiO ÅDT FG ) + (1 SiO) ( 2 ÅDT FG ÅDT Total ÅDT Total ÅDT 2 FG 2 ÅDT Total )] Index Tabell 6. Indata till frekvensberäkning för farligt gods-olycka enligt Farligt gods riskbedömning vid transport. Indataparameter RV. 50 Rv. 608 ÅDTtotal ÅDTFG Hastighetsgräns 40 km/h 40 km/h Olyckskvot (OK) 1,5 1,5 Andel Singelolyckor (SiO) 0,1 0,1 Index 0,02 0,02 Frekvens FG-olycka 3,25 *10-2 1,45* Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 25

200 B.2. BERÄKNING AV OLYCKSFREKVENS JÄRNVÄG För att kunna kvantifiera risknivån i området behövs ett mått på frekvensen för de skadescenarier som identifierats och bedömts kunna inträffa på den planerade järnvägssträckningen i höjd med studerat område. Denna frekvens beräknas enligt Trafikverkets (tidigare Banverkets) Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen [27]. Därefter används händelseträdsmetodik för att bedöma frekvenserna för de scenarier som kan få konsekvensen att minst en person skadas allvarligt eller omkommer. Det bör påpekas att det är frekvensen för järnvägsolycka (antal olyckor per år) och inte sannolikheten som skattas med denna modell. B.2.1 Sannolikhet för urspårning De indata som krävs för att kunna skatta frekvensen för järnvägsolycka är: Den studerade sträckans längd (km) som bestäms av den sträcka på vilken en olycka kan påverka planområdet. Studerad sträcka är i detta fall 1 km. Totalt antal tåg som passerar den studerade sträckan under den tidsperiod som skattningen avser (tåg/år 2040) är cirka 61. Totalt antal vagnar som passerar den studerade sträckan under den tidsperiod som skattningen avser (vagnar/år), vilket är cirka Antal vagnaxlar per vagn, vilket antagits till 3 st. Inga växlar finns på den studerade sträckan Inga plankorsningar finns på den studerade sträckan. Frekvenser för beräkning av sannolikhet för urspårning av tåg redovisas i Tabell 7 [27]: Tabell 7. Ingående parametrar vid beräkning av sannolikhet för urspårning. Identifierade olyckstyper för urspårning Frekvens (per år) Enhet Rälsbrott 5, vagnaxelkm Solkurvor 1, spårkm Spårlägesfel 4, vagnaxelkm Växel sliten, trasig 5, antal tågpassager Växel ur kontroll 7, antal tågpassager Vagnfel Persontåg 9, vagnaxelkm Godståg 3, vagnaxelkm Lastförskjutning 4, vagnaxelkm (godståg, annat) Annan orsak 5, tågkm Okänd orsak 1, tågkm B.2.2 Sammanstötningar I denna grupp innefattas sammanstötningar mellan rälsburna fordon, som t.ex. sammanstötning mellan två tåg, mellan tåg och arbetsfordon etc. Sannolikheten för en sammanstötning med tåg på en linje antas vara så låg att den inte är signifikant [27] och kommer därför inte att beaktas i de fortsatta beräkningarna. B.2.3 Plankorsningsolyckor I höjd med planområdet finns inga plankorsningar. B.2.4 Växling och rangering Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 200

201 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM I höjd med planområdet sker inget växlingsarbete eller rangering. B.2.5 Resultat Frekvensen för en olycka med godståg beräknas med formeln: Godståg ( st) Urspårningsfrekvens ( per år) Frekvens, godstågsolycka ( per år) Totalt antal tåg ( st) B.3. FÖRDELNING MELLAN DE OLIKA ADR-S/RID-S KLASSERNA Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar [28] som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods på väg delas in i nio olika klasser enligt ADR-S/RID-S-systemet där kategorisering baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. Detta innebär inte att ett ämne inte kan ge upphov till typkonsekvenser motsvarande de för en annan klass. T.ex. transporteras vätefluorid under klass 8 eftersom dess primära risk utgörs av frätskador. Ämnet är dock mycket giftigt och kan ge upphov till dödliga konsekvenser över relativt stora avstånd. I tabellen nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Tabell 8. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning. ADR-S / RID-S Klass 1 Kategori Beskrivning Konsekvenser Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton [28]. Klass 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). Orsakar tryckpåverkan, brännskador och splitter. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner orsaka skador på uppemot 700 m [29]. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 27

202 ADR-S / RID-S Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6 Klass 7 Klass 8 Klass 9 Kategori Beskrivning Konsekvenser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen, organiska peroxider Giftiga ämnen, smittförande ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar som rymmer maximalt 50 ton. Kiseljärn (metallpulver), karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Medicinska preparat. Vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, värmestrålning eller giftig rök. Konsekvensområden för brännskador utbreder sig vanligtvis inte mer än omkring 30 m från en pöl. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning och giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartat brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider som kommer i kontakt med brännbart organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 120 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet [26]. Personskador kan uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Statistik från Räddningsverket (nuv. MSB) [30] visar transporterade mängder farligt gods längs den aktuella vägsträckan. Tabell 9 och Tabell 10 redovisar fördelningarna mellan ADR-S/RID-S klasserna utifrån en sammanvägning av 1998 och 2006 års transportstatistik samt uppskattade medellastmängder per transport från den nationella statistiken [31]. Tabell 9. Antalet farligt godstransporter framräknat enligt beräkningsmodellen samt fördelning mellan ADR-S klasser baserat på körda kilometer. Rv. 50 Rv. 608 ÅDTFG ADR-S klass 1 0,15 % 0,15 % ADR-S klass 2.1 3,87 % 3,87 % ADR-S klass % 0 % ADR-S klass 3 35,52 % 35,52 % ADR-S klass 5 0 % 0 % ADR-S övriga 60,46 % 60,46 % Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 202

203 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Tabell 10. Fördelning mellan RID-S klasser baserat på 2006 års transportstatistik. Bergslagsbanan VAGNARFG per dygn 17 RID-S klass 1 0 % RID -S klass ,05 % RID -S klass 2.3 0,39 % RID -S klass 3 4,80 % RID -S klass 5 1,27 % RID -S övriga 7,49 % Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 29

204 BILAGA C. FREKVENSBERÄKNINGAR VÄG I frekvensberäkningarna beräknas en grundfrekvens för olyckor med transporter av farligt gods på en 1 km lång vägsträcka enligt VTI-modellen. Med händelseträdsmetodik beräknas sedan frekvenser för respektive olycksscenario för de olika klasserna. Händelseträden utvecklas i kommande avsnitt för varje ADR-S klass. Vid behov anpassas frekvenser till analysens geografiska avgränsningar. C.1. ADR-S KLASS 1 EXPLOSIVA ÄMNEN OCH FÖREMÅL ADR-S klass 1 omfattar explosiva ämnen, pyrotekniska satser och explosiva föremål [28]. Dessa inkluderar exempelvis sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier. Samtliga dessa varor kan genom kemisk reaktion alstra sådan temperatur och sådant tryck att de kan skada eller påverka omgivningen genom värme, ljus, ljud, gas, dimma eller rök. För att en sådan reaktion ska initieras krävs att tillräcklig energi tillförs ämnet. Vid ett olyckstillfälle kan en kraftig stöt eller en brand tillföra sådan energi till explosivämnet att det detonerar. C.1.1 Transporterad mängd Beroende på explosivämnenas kemiska och fysikaliska egenskaper är de indelade i riskgrupper ( ). Enligt Räddningsverket (nuvarande MSB) [32] utgörs % av de transporter som sker med explosiva ämnen av riskgrupp 1.1 (ämnen och föremål med risk för massexplosion). Vid beräkningar används riskgrupp 1.1 som representant för vidare utredning av ämnen i ADR-S klass 1. Detta bedöms vara ett konservativt antagande. Transporterad mängd är avgörande för explosionsverkan. Maximal mängd massexplosiva varor som får transporteras på väg är 16 ton, men de flesta transporter innefattar endast små nettomängder av massexplosiva varor. C.1.2 Händelseträd med sannolikheter Figur 12 redovisar sannolikheterna givet att en olycka skett involverande ett fordon lastat med explosiva ämnen. Dessa sannolikheter ligger till grund för frekvensberäkningar och motiveras i texten. Liten 85.0% Liten explosion 1.83E-06 Ja 50.0% Lastmängd Mellanstor Stor 14.5% Mellanstor explosion 3.12E % Stor explosion 1.07E-08 Trafikolycka med ADR-S klass 1 Ja 0.4% Spridning till last 50.0% Nej 2.15E-06 alt E-03 Antändning av fordon Kraftig 0.1% Liten Lastmängd 85.0% Liten explosion 9.10E-07 Mellanstor Stor 14.5% Mellanstor explosion 1.55E % Stor explosion 5.35E-09 Nej 99.6% Stötinitiering 99.9% Ingen/liten alt liten Figur 12. Händelseträd med sannolikheter för ADR-S klass E Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 204

205 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM C ANTÄNDNING AV FORDON De brandscenarier som kan leda till påverkan på lasten bedöms i huvudsak kunna uppkomma om transporten är involverad i en olycka som föranleder brand eller till följd av fordonsfel som leder till brand, till exempel överhettade bromsar eller elektriska fel. Tillgänglig statistik över omfattningen av bränder inom transportsektorn är begränsad. Utifrån tillgänglig statistik från olika länder (bland annat Japan och Tyskland) anges en olyckskvot på cirka 1 fordonsbrand per 10 miljoner fordonskilometer [33]. Enligt svensk statistik är sannolikheten för att ett fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna cirka 0,4 % [34] [35]. C BRANDSPRIDNING TILL LASTEN Sannolikheten för spridning till last och detonation beror på vilken typ av ADR-S klass som involveras, vilket ämne, brandens storlek, mängden transporterat ämne med mera. En fransk studie av fordonsbränder i tunnlar visar att 4 av 10 bränder släcks av personer på plats [36], med hjälp av enklare släckutrustning. Sådan släckutrustning finns dock sällan tillgänglig på ytvägnäten, men regelverken för transporter av farligt gods ställer krav på transportören att ha handbrandsläckare, och andelen släckta bränder i ADR-S klassade transporter bedöms vara något högre än vid andra olyckor. Resterande bränder antas bli släckta av räddningstjänsten, men då osäkerheter råder om insatstiden kan det inte förutsättas att räddningstjänsten alltid förhindrar att branden sprider sig till den explosiva lasten. Utifrån detta resonemang görs samma bedömning som i Göteborgs fördjupade översiktsplan [16], att sannolikheten för att en brand sprider sig och leder till en explosion är 50 %. C STÖT Med stöt avses sådan med intensitet och hastighet att den kan initiera en detonation. Det krävs kollisionshastigheter som uppgår till flera hundra m/s [37]. Det saknas dock kunskap om hur stort krockvåld som behövs för att initiera detonation i det fraktade godset. HMSO [38] anger att sannolikheten för en stötinitierad detonation vid en kollision är mindre än 0,2 %. Med hänsyn till den utveckling som skett inom fordonsutformning och trafiksäkerhet de senaste 20 åren antas sannolikheten för en stötinitierad detonation vara lägre än de 0,2 % som HMSO anger. Utifrån ovanstående bedöms sannolikheten för att en stöt initierar en detonation vara 0,1 %. C FÖRDELNING MELLAN LASTMÄNGDER Genomfartstrafik respektive transporter till centrallager bedöms vanligen utgöras av maximalt lastade fordon, vilket motsvarar en last på 16 ton med fordon av EX/III-klass. Detta har framkommit i intervjuer med tillverkare och transportörer av explosiva ämnen [39] [40]. Statistik från Räddningsverket (nuvarande MSB) [41] anger att genomfartstrafik utgör omkring 0,5 % av alla transporter med farligt gods. Transporter med 16 ton antas därmed utgöra mindre än 0,5 % av samtliga transporter i klass 1. Detta överensstämmer med uppgifter från tre stora transportörer, som anger att andelen transporter med så stora lastmängder utgör mindre än 1 % av det totala antalet transporter med explosiva varor [42]. Övriga transporter utgörs av mindre mängder. Fördelningen mellan viktklasserna uppgår enligt Polisens [43] tillståndsavdelning till 0,50; 0,35; 0,10 respektive 0,05. Utifrån dessa uppgifter antas fördelningen enligt Tabell 11, för lastmängder av explosiva ämnen. Tabell 11. Fördelning mellan lastmängder vid vägtransport av ADR-S klass 1. Lastmängd Inkluderat viktintervall Andel Representativ lastmängd för konsekvensberäkningar Mycket stor ( kg) 0,5 % kg Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 31

206 Mellanstor ( kg) 14,5 % kg Liten (<500 kg) 85 %. 150 kg C.2. ADR-S KLASS 2 GASER ADR-S klass 2 omfattar rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen. Gaser tillhörande ADR-S klass 2 är indelade i olika riskgrupper beroende på dess farliga egenskaper; brandfarliga gaser (riskgrupp 2.1.), icke brandfarliga, icke giftiga gaser (riskgrupp 2.2) samt giftiga gaser (riskgrupp 2.3) [28]. Volymen per transport kan, beroende på fordon och ämne, uppgå till cirka 30 ton. Störst skadeverkan vid vådautsläpp orsakar kondenserade gaser (i flytande form vid förhöjt tryck), brandfarliga gaser eller giftiga gaser. Nedan beskrivs riskgrupp 2.1 och riskgrupp 2.3 närmre. C.2.1 ADR-S Riskgrupp 2.1 Brandfarliga gaser ADR-S riskgrupp 2.1 omfattas av brandfarliga gaser, exempelvis väte, propan, butan och acetylen. Här utgör brand den huvudsakliga faran, och gaserna är vanligtvis inte giftiga 1. Brandfarliga gaser är ofta luktfria [44]. Gasol ansätts som dimensionerande ämne att basera beräkningarna på, eftersom gasol på grund av dess låga brännbarhetsgräns samt att den transporteras tryckkondenserad och i stor utsträckning gör ämnet till ett konservativt val [16]. För brandfarliga gaser bedöms konsekvenserna för människor bli påtagliga först sedan utsläppet antänts. Nedanstående avsnitt beskriver hur en olycka med gods i klass 2.1 kan ta uttryck, samt vilka dimensionerande scenarier och tänkbara skadehändelser som kan uppträda. C GASLÄCKAGE Gaser transporteras i regel under tryck i tankar med större tjocklek och därmed större tålighet [45]. Erfarenheter från utländska studier visar att sannolikheten för läckage av det transporterade godset då sänks till 1/30 av värdet för läckage i tankbil med ADR-S klass 3 [14]. C LÄCKAGESTORLEK Ett läckage till följd av en olycka med en transport av brandfarlig gas antas kunna bli litet, medelstort eller stort, där utsläppsstorlekarna är definierade i [14] utifrån massflöde: 0,09 kg/s (litet), 0,9 kg/s (medelstort) respektive 17,9 kg/s (stort). Med gasol som gas har arean på läckaget beräknats till 0,1; 0,8 respektive 16,4 cm 2. Vid läckage från tjockväggiga tankbilar bedöms sannolikheten för respektive storlek vara 62,5 %, 20,8 % och 16,7 % [14]. C ANTÄNDNING När ett läckage av brandfarlig gas, klass 2.1, har skett finns det en risk att gasen antänds. Antändningen kan inträffa direkt eller vara fördröjd. En direkt antändning antas leda till att en jetflamma uppstår, medan en fördröjd antändning kan innebära att en gasmolnsexplosion inträffar. För ett utsläpp som är mindre än 1500 kg anges sannolikheterna för direkt antändning, fördröjd antändning och ingen antändning vara 10 %, 50 % respektive 40 % [46], varför dessa värden kan antas gälla för litet läckage. För ett utsläpp som är större än 1500 kg anges motsvarande siffror vara 20 %, 80 % och 0 %. Dessa värden används för stort läckage. För medelstort läckage antas ett medeltal av ovanstående sannolikheter rimligt att använda, det vill säga 15 %, 65 % och 20 %. 1 Vissa giftiga gaser, som exempelvis ammoniak, är vid höga koncentrationer även brandfarliga. De beaktas i huvudsak med avseende på de giftiga egenskaperna, vilka ger upphov till längre konsekvensavstånd än de brandfarliga egenskaperna Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 206

207 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM C BLEVE En BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) kan inträffa om en tank med tryckkondenserad gas värms upp så snabbt att tryckökningen leder till att tanken rämnar. Detta resulterar i att den kokande vätskan (tryckkondenserad gas) momentant släpps ut och antänds. Detta resulterar i ett mycket stort eldklot. En BLEVE antas kunna uppstå i en oskadad tank, utan fungerande säkerhetsventil eller där säkerhetsventilen inte snabbt nog hinner avlasta tycket. Det krävs då att en direkt antändning har skett vid en intilliggande tank och orsakat jetflamma som är riktad direkt mot den oskadade tanken. Sannolikheten för att ovan givna förutsättningar ska infalla samtidigt och leda till en BLEVE bedöms vara liten, uppskattningsvis 1 %. C.2.2 Händelseträd med sannolikheter Figur 13 redovisar sannolikheterna i händelseträdet som används för en olycka som involverar ett fordon med brandfarlig gas. Dessa sannolikheter motiveras i efterföljande text. Omedelbar 10.0% Ja BLEVE 1.0% BLEVE 6.60E-09 Litet 62.5% Antändning Nej 99.0% Liten jetflamma 6.53E-07 Fördröjd Ingen 50.0% Gasmolnsexplosion 3.30E % 2.64E-06 Ja 0.4% Läckagestorlek Omedelbar 15.0% Ja BLEVE 1.0% BLEVE 3.30E % Mellanstort Antändning Nej 99.0% Mellanstor jetflamma 3.26E-07 Fördröjd Ingen 65.0% Gasmolnsexplosion 1.43E % 4.39E-07 Omedelbar 20.0% Ja BLEVE 1.0% BLEVE 3.53E-09 Stort 16.7% Antändning Nej 99.0% Stor jetflamma 3.49E-07 Trafikolycka med ADR-S riskgrupp 2.1 Fördröjd Ingen 80.0% Gasmolnsexplosion 1.41E % 0.00E+00 alt E-03 Gasläckage Nej 99.6% 2.87E-03 Figur 13. Händelseträd med sannolikheter för ADR-S klass Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 33

208 C.2.3 ADR-S riskgrupp 2.3 Giftiga gaser Inga transporter med ADR-S riskgrupp 2.3 bedöms ske på Rv. 50. C.3. ADR-S KLASS 3 BRANDFARLIGA VÄTSKOR ADR-S klass 3 omfattar brandfarliga vätskor, exempelvis bensin, E85, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel etc. De flesta transporter av farligt gods utgörs av brandfarliga vätskor. C.3.1 Händelseträd med sannolikheter Figur 14 redovisar sannolikheterna givet att en olycka skett med ett fordon lastat med brandfarlig vätska. Dessa sannolikheter motiveras i texten. Litet 25.0% Ja Antändning 3.3% Liten pölbrand 2.18E-05 Nej 96.7% 6.39E-04 Ja 11.0% Läckagestorlek Mellanstort 25.0% Ja Antändning 3.3% Mellanstor pölbrand 2.18E-05 Nej 96.7% 6.39E-04 Ja 3.3% Stor pölbrand 4.36E-05 Trafikolycka med ADR-S klass 3 Stort 50.0% Antändning Nej 96.7% 1.28E-03 alt E-02 Läckage Ja 50.0% Stor pölbrand 4.28E-05 Ja 0.4% Spridning till last Nej 50.0% 4.28E-05 Nej 89.0% Fordonsbrand Nej 99.6% 2.13E-02 Figur 14. Händelseträd med sannolikheter för ADR-S klass 3. Sannolikhet för läckage regleras av index, se Tabell 4 C LÄCKAGE Sannolikheten för att en trafikolycka med en farligt gods-transport inblandad leder till läckage definieras av sträckans farligt gods-index, se Tabell 6. C LÄCKAGESTORLEK Storleken på läckaget varierar beroende på tankbilens storlek och typ. Enligt uppgifter från transportbolagen, när det gäller klass 3-produkter, är det vanligast att tankbilar med släp transporterar godset [47] [48]. Vid läckage från tankbil med släp fastställs sannolikheten för ett litet, mellanstort och Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 208

209 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM stort läckage vara 25 %, 25 % respektive 50 % [14]. De olika läckagen definieras utifrån vilken pölstorlek som de ger upphov till: 50 m 2 (litet), 200 m 2 (mellanstort) samt 400 m 2 (stort). C ANTÄNDNING Bensin och diesel utgör tillsammans majoriteten av produkterna i ADR-S klass 3 [49]. Sannolikheten för antändning av läckage med diesel på väg är mycket låg på grund av dess höga flampunkt, medan sannolikheten för antändning av ett bensinläckage är större. Förenklat (och konservativt) antas samtliga transporter av brandfarlig vätska vara bensin. Sannolikheten att antändning sker givet läckage av bensin, oberoende av om det är litet, mellanstort eller stort, är 3,3 % [38]. C FORDONSBRAND I enlighet med tidigare antagande avseende sannolikheten för att en trafikolycka leder till brand i fordon (se avsnitt C.1.2) är denna cirka 0,4 %. Fordonsbranden kan sprida sig till lasten, och denna sannolikhet uppskattas till 50 %. C.4. ADR-S KLASS 5 OXIDERANDE ÄMNEN OCH ORGANISKA PEROXIDER Inga transporter med ADR-S klass 5 bedöms ske på Rv. 50. C.5. ACKUMULERAD OLYCKSPÅVERKAN Grundfrekvensen för olyckorna gäller för 1 km vägsträcka, vilket får till följd att frekvensen måste justeras med hänsyn till hur stort konsekvensavstånd som varje olycksscenario ger upphov till (konsekvensavstånd redovisas i Bilaga D) Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 35

210 BILAGA D. KONSEKVENSBERÄKNINGAR VÄG I detta avsnitt beskrivs hur konsekvensområdet och det förväntade skadeutfallet för olika klasser kvantifierats. Beräkningarna redogörs separat för respektive ADR-S klass. D.1. PERSONTÄTHET I samhällsriskberäkningar tas hänsyn till hur många personer som kan antas uppehålla sig i området kring vägen, vilket gjorts genom att ansätta en persontäthet per kvadratkilometer. Riskbedömningen grundar sig på att analysera olyckor med centrum i aktuell riskkälla samt åt 500 meter i vardera riktningen enligt Figur 15. Figur 15. Principskiss för hur persontätheten har räknats fram. Personerna inom hela området antas befinna sig jämt utspridda över ytan. Grundantagandet är att personer uppehåller sig jämnt utspridda över hela ytan, även närmast vägkant. Detta antagande är grovt varför en befolkningsfri yta baserad på avståndet till väg (20 meter) ansätts i beräkningarna. Detta innebär att personantalet inom detta område subtraheras från resultatet för varje olycksscenario i samhällsriskberäkningarna. Skattningen av persontätheten utgår ifrån underlaget som redovisas i Bilaga G. För individrisken är detta avstånd oväsentligt, eftersom riskmåttet anger hur stor frekvensen är att en fiktiv person som uppehåller sig på ett givet avstånd under ett års tid omkommer. D.2. ANTAGANDE OM OLYCKANS PLACERING Konsekvenser som uppstår vid olycksscenerierna antas utgå från vägkant närmast området. Om det finns en mittbarriär eller avståndet mellan två körriktningar är stort används ett differentierat konsekvensavstånd. Individriskkurvor från respektive körfält slås ihop till en, där det ena körfältets konsekvensavstånd korrigerats för att gälla för det ökade avståndet från vägkanten Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 210

211 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM D.3. ADR-S KLASS 1 EXPLOSIVA ÄMNEN Den påverkan som kan uppkomma på människor till följd av tryckvågor kan delas in i direkta och indirekta skador. Vanliga direkta skador är spräckt trumhinna eller lungskador. De indirekta skadorna kan uppstå antingen då människor kastas iväg av explosionen (tertiära), eller då föremål (splitter) kastas mot människor (sekundära) [50]. Sannolikheten för en individ att träffas av splitter är låg, och antalet omkomna till följd av splitterverkan bedöms därför bli litet. Sammantaget bedöms riskbidraget från splitterverkan vara försumbart. Vad gäller trycknivåer, och de direkta skador som de ger upphov till, går gränsen för lungskador vid omkring 70 kpa och direkt dödliga skador kan uppkomma vid 180 kpa [51]. Dessa värden avser dock direkt tryckpåverkan, mot vilken den mänskliga kroppen är relativt tålig. Tertiära skador (då människor kastas iväg av explosionen) bedöms leda till dödsfall vid betydligt lägre tryck än 180 kpa. Byggnader har normalt en relativt låg trycktålighet, och skadas svårt eller rasar vid tryck på kpa. 20 kpa bedöms vara ett representativt medelvärde för när byggnader skadas. Sammantaget bedöms det lämpligt att dela upp konsekvensberäkningarna i två zoner, med hänsyn till de stora skillnaderna i trycknivåer som kan leda till dödlig påverkan, beroende på vilken effekt som studeras. Följande antaganden har gjorts vad gäller konsekvenserna: Inom det område där trycket överstiger 180 kpa antas 100 % av personerna omkomma. Inom det område där trycket hamnar i intervallet kpa antas 20 % av personerna omkomma. Skadeverkan vid varje explosionsscenario har därför delats upp i två delkonsekvenser, a och b, beroende på avstånd till trycknivåerna 180 respektive 20 kpa enligt Figur 16. Figur 16. Skadeverkan från en explosion har delats upp i två zoner, i vilka sannolikheten att omkomma är olika. Utifrån beräkningsgång i Konsekvensanalys explosioner [52] har avstånd, dit tryckvågen överstiger 180 respektive 20 kpa, tagits fram för de olika representativa dynamiska lastmängderna, vilka redovisas i uppstå på ännu längre avstånd. Tabell 12. Denna analys beaktar inte egendomsskador, vilka kan uppstå på ännu längre avstånd Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 37

212 Tabell 12. Avstånd inom vilket personer antas omkomma för olika laddningsvikt av ADR-S klass 1 gods. Explosionen antas vid vägtransport vara så nära marken att man får full markreflexion, dvs halvsfärisk utbredning av luftstötvågen. Konsekvens Representativ mängd gods Avstånd P 180 kpa Avstånd P 20 kpa Liten explosion 150 kg 13 meter 41 meter Mellanstor explosion kg 28 meter 88 meter Stor explosion kg 62 meter 193 meter D.4. ADR-S KLASS 2 GASER En viktig faktor för spridningen av en gas vid ett läckage är påverkan av vinden, både för scenarier med brandfarliga och giftiga gaser. De huvudsakliga konsekvenserna uppkommer i vindriktningen från utsläppet. Eftersom konsekvenserna drabbar ett mindre område reduceras frekvensen för respektive scenario med hänsyn till vilken ungefärlig spridningsvinkel som konsekvensområdet får. Samtliga vindriktningar antas ha samma sannolikhet, vilket innebär att konsekvensområdets utbredning har samma sannolikhet i alla riktningar från läckaget. D.5. ADR-S RISKGRUPP 2.1 BRANDFARLIGA GASER Vid beräkning av konsekvenserna av en farligt gods-olycka med utsläpp av brandfarlig gas (gasol) uppskattas det grovt att samtliga transporter utgörs av tankbilar, och att mängden gas i en tankbil är 25 ton. Programvaran Spridning Luft [53] används för spridningsberäkningarna. Läckagestorleken har räknats fram utifrån det massflöde av gasol som anges i [14] för respektive storlek. För varje hålstorlek finns en ansatt sannolikhet. Tabell 13. Framräknad läckagestorlek för gasol. Läckagestorlek Massflöde, Q Läckagestorlek, Läckagestorlek, A Litet 0,09 kg/s 0,32 cm 0,08 cm 2 Mellanstort 0,9 kg/s 1,03 cm 0,83 cm 2 Stort 17,9 kg/s 4,56 cm 16,4 cm 2 Vid beräkningarna har följande antaganden gjorts: Gasen antas vara propan (gasol). Hålet antas vara intryckt utifrån. En jetflamma antas vara horisontell. D.6. BLEVE Konsekvenserna av en BLEVE beräknas enligt exempel i Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor [51]. Antagen mängd gasol är satt till 25 ton i en lastbil. Avståndet inom vilket man antas omkomma är beräknat till 170 m. D.7. JETFLAMMA En jetflamma kan uppstå om ett utsläpp av en brännbar gas antänds och förbränns direkt i anslutning till själva läckaget. En mycket kraftig stående flamma uppstår då när gasen trycks ut från kärlet. Konsekvenserna av en jetflamma har beräknats utifrån exempel i Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor [51], där flammans längd och bredd beräknas. Beräkningsgång i Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 212

213 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis [54] används sedan för att beräkna ett riskavstånd dit 50 % antas få dödliga skador av strålningen inom tiden t = 10 s. För frekvensreducering med hänsyn till att en jetflammas konsekvensområde inte är cirkulärt används en metod med en representativ del av en cirkel, enligt Figur 17. Figur 17. Förhållandet mellan konsekvensområde och en representativ del av en cirkel för frekvensreducering i samband med jetflamma. D.8. GASMOLNSEXPLOSION En gasmolnsexplosion kan uppstå vid en fördröjd antändning av en utsläppt gasmassa som hunnit sprida sig och inte längre befinner sig under tryck. Konsekvensområdet beror på hur gasen sprids i omgivningen, vilket i sin tur beror på en mängd faktorer som vind, stabilitetsförhållanden, hinder, utströmmande flöde och densitet, med mera. Vid en antändning förbränns hela den gasvolym som befinner sig inom brännbarhetsområdet. I det fysiska område där detta sker blir konsekvenserna mycket allvarliga med dödliga förhållanden. Utanför detta område förväntas dock konsekvenserna bli lindriga, men strålningspåverkan kan uppkomma. Programvaran Spridning Luft [53] används för spridningsberäkningarna där avståndet till halva den undre brännbarhetsgränsen beräknas. Detta avstånd beräknas är för att på ett konservativt sätt ta hänsyn till strålningspåverkan, som kan ske även utanför den gasvolym som förbränns. Gasmolnsexplosionen beräknas utifrån ett stort läckage. Beräknat konsekvensområde approximeras med en cirkelsektor enligt Figur 17. D.9. KONSEKVENSAVSTÅND ADR-S RISKGRUPP 2.1 Nedan sammanställs de framräknade konsekvensavstånden för ADR-S klass 2.1. BLEVE 170 meter Liten jetflamma 5 meter Medelstor jetflamma 17 meter Stor jetflamma 73 meter Gasmolnsexplosion 42 meter D.10. ADR-S KLASS 3 För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser för omgivningen kan uppkomma när vätskan läcker ut och antänds. Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma direkt alternativt till följd av brandspridning till byggnader, antas vara där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2. Det är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder) samt den strålningsnivå som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassad fasad [16] [17] Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 39

214 De pölstorlekar som antas kunna bildas vid läckage av brandfarlig vätska har för olycka på väg antagits till 50 m 2 (litet), 200 m 2 (mellanstort) respektive 400 m 2 (stort). All brandfarlig vätska (bensin, diesel och E85) antas i beräkningarna utgöras av bensin, vilket bedöms vara konservativt. Strålningsberäkningar har genomförts med hjälp av handberäkningar [16]. I Tabell 14 redovisas konsekvensområden inom vilka personer kan antas omkomma vid olika pölstorlekar. Tabell 14. Avstånd till kritisk strålningsnivå på halva flammans höjd (15 kw/m 2 ) för olika pölstorlekar. Scenario Pölbrand av varierande storlek Avstånd till 15 kw/m 2 från pölkant Litet utsläpp 50 m 2 12 meter Mellanstort utsläpp 200 m 2 23 meter Stort utsläpp 400 m 2 30 meter Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 214

215 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM BILAGA E. FREKVENSBERÄKNINGAR JÄRNVÄG E.1. AVSTÅND FRÅN SPÅR FÖR URSPÅRANDE VAGNAR Alla urspårningar leder inte till negativa konsekvenser för omgivningen. Huruvida personer i omgivningen skadas eller ej beror på hur långt ifrån rälsen en vagn hamnar efter urspårning. I Tabell 15 nedan redovisas fördelningen för avstånd från spår som vagnar förväntas hamna efter urspårning, fördelat på trafikandelar (67 % persontåg och 33 % godståg) [27]. Tabell 15. Avstånd från spår (m) för urspårade vagnar. Avstånd från spår 0-1 m 1-5 m 5-15 m m >25 m Resandetåg 77,53% 17,98% 2,25% 2,25% 0,00% Godståg 70,33% 19,78% 5,49% 2,20% 2,20% Viktat medel efter andel 75,12% 18,58% 3,33% 2,23% 0,74% Sannolikheten att en vagn hamnar så långt som 25 meter från spåret vid urspårning är mycket liten [55]. Enligt Tabell 15 ovan varierar sannolikheten för respektive konsekvensavstånd något beroende på vilken tågtyp som går på det aktuella spåret. En sammanvägning (viktning) av dessa sannolikheter används tillsammans med den totala urspårningsfrekvensen för både gods- och resandetåg för att beräkna riskbidraget från urspårande tåg. Ett händelseträd som beskriver detta presenteras i Figur 18. Figur 18. Händelseträd med sannolikheter för urspårningar. E.2. JÄRNVÄGSOLYCKA MED TRANSPORT AV FARLIGT GODS Enligt tidigare resonemang bedöms inte alla farligt gods-klasser relevanta vid uppskattning av risknivån på det aktuella området. Således är de RID-S-klasser som beaktas mer detaljerat i riskuppskattningen Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 41

216 därför explosiva ämnen (klass 1), gaser (klass 2), brandfarliga vätskor (klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5). Frekvensen för en olycka med godståg är enligt avsnitt B.2.5 beräknad till 2,08*10-3 per år. I genomsnitt omfattar en urspårning 3,5 vagnar [56]. Farligt gods-vagnar antas utgöra 5 % av det totala antalet godsvagnar. Sannolikheten att en eller flera av de inblandade godsvagnarna i en urspårning innehåller farligt gods är då: 1-(1-0,05) 3,5 Frekvensen för att en farligt gods-vagn spårar ur på den aktuella sträckan beräknas bli cirka 3,41*10-4 per år. I händelseträdet, se Figur 19, redovisas frekvensen för olycka med transport av aktuella farligt godsklasser inblandade utifrån uppskattad andel av respektive klass. Figur 19. Händelseträd med sannolikhet för olycka med farligt gods. E.3. OLYCKSSCENARIER HÄNDELSETRÄDSMETODIK I denna del av bilagan redovisas frekvensberäkningar som genomförts med hjälp av händelseträdsmetodik. E.3.1 RID-S-klass 1 Explosiva ämnen Inga transporter med RID-S klass 1 bedöms gå på järnvägen. E.3.2 RID-S-klass 2 Gaser Baserat på transportflödena som uppmätts 2006 [57], antas 86 % av transporterna inom RID-S-klass 2 utgöras av brandfarliga gaser. 0,4 % antas vara giftiga gaser. Sannolikheten för att en olycka leder till läckage av farligt gods antas variera beroende på om det rör sig om en tunn- eller tjockväggig vagn. Gaser transporteras vanligtvis tryckkondenserade i tjockväggiga tryckkärl och tankar med hög hållfasthet. Sannolikheten för stort respektive litet läckage (punktering) som följd av en olycka är för tjockväggiga vagnar 1 % i båda fallen [27]. Sannolikheten för inget läckage är följaktligen 98 %. För brännbara gaser bedöms konsekvenserna för människor bli påtagliga först sedan utsläppet antänts. Tre scenarier kan antas uppstå beroende av typ av antändning. Om den trycksatta gasen antänds omedelbart vid läckage uppstår en jetflamma. Om gasen inte antänds direkt kan det uppstå ett brännbart gasmoln som sprids med vinden och kan antändas senare. Det tredje scenariot, BLEVE Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 216

217 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion), är mycket ovanligt och kan endast inträffa om vagnen saknar säkerhetsventil och tanken utsätts för en omfattande brand. En BLEVE kan då uppkomma om tanken utsatts för kraftig brandpåverkan under en längre tid. För ett litet utsläpp brännbar gas (punktering av vagn) ansätts följande sannolikheter [58] för: omedelbar antändning (jetflamma): 10 % fördröjd antändning (brinnande gasmoln): 0 ingen antändning: 90 % För ett stort utsläpp (stort hål) är motsvarande siffror 20 %, 50 % och 30 % [58]. En BLEVE antas enbart kunna uppstå i intilliggande tank om eventuell jetflamma är riktad direkt mot tanken under en lång tid. Vid fördröjd antändning av den brännbara gasen antas gasmolnet driva iväg med vinden och därför inte påverka intilliggande tankar vid antändning. Sannolikheten för att en BLEVE ska uppstå till följd av jetflamma är mycket liten. Konservativt ansätts 1 %. För olycka med giftiga gaser påverkar vindstyrkan utsläppets konsekvenser på omgivningen. Vindstyrkan antas vara antingen hög (8 m/s) eller låg (3 m/s) med lika stor sannolikhet. I Figur 20 redovisas olika scenarier för en olycka med gas. Jetflamma direkt riktad mot oskadad tank Antändning 1% 4,4E-10 Ja - BLEVE omedelbar = jetflamma 10% Läckage 99% 4,3E-08 Nej Punktering 1% fördröjd = gasmoln ingen 0% 0,0E+00 90% 4,0E-07 Brännbar gas 73% Jetflamma direkt riktad mot oskadad tank 1% 8,8E-10 Ja - BLEVE omedelbar = jetflamma 20% Nej 99% 8,7E-08 Stort hål 1% fördröjd = gasmoln ingen 50% 2,2E-07 30% 1,3E-07 Ej läckage 98% 4,3E-05 Olycka med gas Vindstyrka 6,0E-05 50% 8,1E-08 Låg Punktering 1% Hög 50% 8,1E-08 Giftig gas 27% Låg 50% 8,1E-08 Stort hål 1% Hög 50% 8,1E-08 Ej läckage 98% 1,6E Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 43

218 Figur 20 Händelseträd för farligt gods-olycka med gas i lasten. E.3.3 RID-S-klass 3 Brandfarliga vätskor För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser kan uppstå först när vätskan läcker ut och antänds. Brandfarliga vätskor antas oftast transporteras i tunnväggiga tankar, och sannolikheten för ett litet läckage (punktering) respektive stort läckage vid urspårning är 25 % och 5 % [27]. I 70 % av fallen förekommer inget läckage. Sannolikheten för att ett litet respektive stort läckage av brandfarliga vätskor på järnväg ska antändas antas vara 10 % respektive 30 % [27]. I Figur 21 redovisas olika scenarier för en olycka med brandfarlig vätska. Scenariot stor pölbrand bedöms som mycket konservativt om underlaget vid järnvägsbanken består av makadam som är ett lättgenomsläppligt material, vilket försvårar bildandet av pölar vid utsläpp. Läckage Punktering 25% Antändning Ja 10% 4,1E-07 Nej 90% 3,7E-06 Olycka med brandfarlig vätska 1,6E-05 Ja 30% 2,5E-07 Stort hål 5% Nej 70% 5,7E-07 Ej läckage 70% 1,1E-05 Figur 21 Händelseträd för farligt gods-olycka med brandfarlig vätska i lasten. E.3.4 RID-S-klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Oxiderande ämnen brukar vanligtvis inte leda till personskador, förutom om de kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (t.ex. bensin, motorolja etc.). Blandningen kan då leda till självantändning och kraftiga explosionsförlopp. Det är dock inte samtliga oxiderande ämnen som kan självantända. Vattenlösningar av väteperoxider med över 60 % väteperoxid bedöms kunna leda till kraftiga brandoch explosionsförlopp och detsamma gäller för organiska peroxider. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms däremot inte kunna leda till explosion. Oxiderande ämnen är brandbefrämjande ämnen som vid avgivande av syre (oxidation) kan initiera brand eller understödja brand i andra ämnen, t.ex. brand i vegetation kring banvallen. Explosion kan inträffa i vissa fall. Vissa organiska peroxider är så känsliga att de endast får transporteras under temperaturkontrollerade förhållanden. Dessa ämnen får ej transporteras på järnväg enligt RID. Transportstatistik [59] anger att 93 % av transporterna i RID-S-klass 5 utgörs av oxiderande ämnen, och 7 % av organiska peroxider. En huvuddel av de oxiderande ämnen som transporteras i Sverige bedöms kunna självantända explosionsartat vid kontakt med organiskt material. Utifrån detta antas 90 % av transporterna med klass 5 kunna leda till explosionsartade förlopp Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 218

219 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Oxiderande ämnen antas bli transporterade i tunnväggiga vagnar och sannolikheten för läckage är då 30 % (se ovan i avsnitt E.3.3 avseende litet respektive stort läckage). Sannolikheten för att det utläckta ämnet ska komma i kontakt med väl blandat och organiskt material har i aktuellt fall antagits till 1 % [60]. Givet att blandning skett antas en antändning uppstå med sannolikheten 10 %. 10 % av fallen då blandningen antänt antas gå till detonation, medan resterande 90 % antas utvecklas till en kraftig brand. I Figur 22 redovisas olika scenarier för en olycka med oxiderande ämnen. Förbränning Kontakt och väl blandat med organiskt material Explosionsartat förlopp, 25 ton 1% 1,6E-08 Ja 20% 9% 1,5E-07 Gräsbrand el liknande Läckage Nej 90% 1,5E-06 Vattenlösningar > 60 % Ja 30% väteperoxid eller org. peroxider Nej 80% 6,6E-06 Ja 90% Nej 70% 1,9E-05 Olycka Oxiderande ämnen 3,1E-05 Nej 10% 3,1E-06 Figur 22 Händelseträd för farligt gods-olycka med oxiderande ämnen i lasten. E.4. ANPASSNING AV SANNOLIKHETEN ATT PÅVERKAS UTIFRÅN KONSEKVENSAVSTÅNDETS LÄNGD För individriskberäkningarna görs en frekvensreducering med avseende på att vissa scenarier har konsekvensavstånd som inte sträcker sig över hela den studerade sträckan. En specifik plats drabbas bara av olyckans konsekvenser om den inträffar på en viss sträcka i närheten. Längden på denna sträcka antas vara det uppskattade konsekvensavståndet multiplicerat med en faktor 2. Detta värde dividerat med den totala studerade sträckan ger därmed en frekvensreduktionsfaktor för respektive scenario. Även för samhällriskberäkning anpassad till planområdet tillämpas en typ av frekvensanpassning. Konsekvenserna i antal döda uppskattas utifrån att olyckan inträffar så att konsekvenserna riktas mot planområdet (exempelvis att jetflamman eller utsläppet är riktat mot planområdet). Därför kan frekvensen i samhällsriskberäkning anpassad till planområdet halveras då jetflammor (med flera) som är riktade bort från planområdet inte ska bidra till grupprisken för planområdet. Förfarandet bedöms vara konservativt, då vissa scenarier har ett spridningsområde (andel av cirkulärt område) som är mindre än 50 % - vilket de i praktiken nu får. För olycksscenarier med cirkulärt konsekvensområde (ex. explosioner) görs ingen sådan reducering Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 45

220 BILAGA F. KONSEKVENSBERÄKNINGAR JÄRNVÄG De riskmått som används i denna riskbedömning är individrisk och samhällsrisk. Indata till beräkningar är bl.a. avståndet inom vilket personer antas omkomma, med avseende på respektive skadescenario. Alla konsekvensavstånd för olyckor med farligt gods har beräknats utifrån att olyckan inträffar på spåret, från vilket alla konsekvensavstånd sedan uppskattas. Vid beräkning av mekanisk skada orsakad av urspårning har dock de urspårande vagnarnas avstånd från spåret beaktats. F.1. PERSONTÄTHET Samhällsriskberäkningar för järnväg upprättas på samma sätt som för vägtransport, se D.1. Befolkningsfri yta till järnväg ansätts i beräkningarna (30 meter). Detta innebär att personantalet inom detta område subtraheras från resultatet för varje olycksscenario i samhällsriskberäkningarna. Skattningen av persontätheten utgår ifrån underlaget som redovisas i Bilaga G. För individrisken är detta avstånd oväsentligt, eftersom riskmåttet anger hur stor frekvensen är att en fiktiv person som uppehåller sig på ett givet avstånd under ett års tid omkommer. F.2. MEKANISK SKADA VID URSPÅRNING I samband med urspårningar antas dödlig påverkan uppstå på alla människor som befinner sig inom det avstånd på vilket tåget hamnar. Risken för mekanisk påverkan på människor eller byggnader är oberoende av om det rör sig om persontåg eller godståg. Riskerna begränsas till området närmast banan, cirka m, vilket är det avstånd som urspårade vagnar i de flesta fall hamnar inom. F.3. UPPSKATTADE KONSEKVENSER FÖR OLYCKOR MED FARLIGT GODS Eftersom egenskaperna hos ämnena i de olika farligt gods-klasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för de scenarier som beskrivs i 0. Litteraturstudier, simuleringsprogram och handberäkningar är exempel på olika metoder som har använts. F.3.1 RID-S-klass 1 Explosiva ämnen Inga transporter av RID-S klass 1 bedöms transporteras på järnvägen. F.3.2 RID-S-klass 2 Gaser Gaser indelas i brännbara, inerta och giftiga. Det är endast de brännbara (RID-S-klass 2.1) och giftiga gaserna (RID-S-klass 2.3) som antas kunna innebära dödliga konsekvenser för omgivningen vid olycka. Brännbar gas, RID-S-klass 2.1 Konservativt antas att det är tryckkondenserad gasol i samtliga vagnar, eftersom gasol har en låg brännbarhetsgräns, vilket antas medföra att antändning kommer att kunna inträffa på ett längre avstånd från olycksplatsen. Mängden gas i en järnvägsvagn antas till cirka 40 ton [61]. Utsläppsstorlekarna (för jetflamma och gasmoln) antas till: punktering (hålstorlek 20 mm) och stort hål (hålstorlek 100 mm) [62]. För respektive utsläppsstorlek beräknas, med simuleringsprogrammet Gasol Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 220

221 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM [63], dels eventuell jetflammas längd vid omedelbar antändning, dels det brännbara gasmolnets volym samt området som påverkas vid en BLEVE. För jetflamma och brinnande gasmoln varierar skadeområdet med läckagestorlek, direkt alternativt fördröjd antändning samt vindhastighet. Beroende på om läckage inträffar i tanken i gasfas, i gasfas nära vätskefas eller i vätskefas kan utsläppets storlek och konsekvensområde variera. De värsta konsekvenserna bedöms uppstå om utsläppet sker nära vätskeytan och därför antas det konservativt att detta är fallet. För värmestrålning antas en rimlig kritisk nivå där människor förväntas omkomma vara 15 kw/m 2 (vilket orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering). De indata som använts i Gasol för att simulera konsekvensområden för jetflamma och gasmoln presenteras nedan: Lagringstemperatur: 15 C Lagringstryck: 7 bar övertryck Utströmningskoefficient (Cd): 0,83 (Rektangulärt hål med kanterna fläkta utåt) Tankdiameter: 2,5 m (jvg) Tanklängd: 19 m (jvg) Tankfyllnadsgrad: 80 % Tankens vikt tom: kg Designtryck: 15 bar övertryck Bristningstryck: 4*designtrycket Lufttryck: 760 mmhg Omgivningstemperatur: 15 C Relativ fuktighet: 50 % Molnighet: Dag och klart Omgivning: Många träd, häckar och enstaka hus (tätortsförhållanden) I Tabell 16 visas de avstånd inom vilka personer antas omkomma för respektive scenario vid olika typer av utsläpp. För jetflamma och brinnande gasmoln blir inte skadeområdet cirkulärt runt olycksplatsen utan mer plymformat. För brinnande gasmoln antas det att gasmolnet antänds då det fortfarande befinner sig vid tanken och inte har hunnit spädas ut ytterligare. Det brännbara molnets volym bedöms där vara som störst. Det skadedrabbade området, med avseende på brinnande gasmoln, uppskattas vara molnets storlek plus avståndet där tredje gradens brännskada kan uppnås från gasmolnsfronten. Tabell 16 Konsekvensavstånd där personer förväntas omkomma, för olika scenarier med brännbara gaser. Scenario Källstyrka Antändning Konsekvensavstånd BLEVE - - Cirkulärt 200 m radie Punktering Stort hål 2,4 kg/s 60 kg/s Jetflamma Gasmoln Jetflamma Gasmoln 18 m 18 m 91 m 21 m Giftig gas, RID-S-klass 2.3 Den icke brännbara men giftiga gasen antas vara klor som är en av de giftigaste gaserna som transporteras på järnväg i Sverige. Att använda klor som representativt ämne bedöms vara konservativt, jämfört med exempelvis ammoniak eller svaveldioxid. Med simuleringsprogrammet Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 47

222 Spridning luft [64] beräknas storleken på det område där koncentrationen klor antas vara dödlig (utomhus). Använt gränsvärde för dödliga skador (LC50 2 ) för klor är 250 ppm. Mängden i en järnvägsvagn antas till 65 ton [64]. Utsläppsstorlekarna uppskattas till litet läckage (punktering 0,45 kg/s) och stort läckage (stort hål 112 kg/s) [64]. Gasens spridning beror bland annat på vindstyrka, bebyggelse och tid på dygnet. Spridning luft visar spridningskurvor och uppskattningar av hur stor andel av befolkningen inom området som förväntas omkomma. Denna andel avtar med avståndet både i längd med och vinkelrätt mot gasmolnets riktning, se Tabell 17. De indata som använts i Spridning luft för att simulera konsekvensområden för utsläpp av giftig gas presenteras nedan. Vindstyrkan kommer att varieras från 3-8 m/s och simuleringar kommer att göras med olika stora utsläppsmängder, men i övrigt hålls faktorerna konstanta: Kemikalie: Klor Emballage: Järnvägsvagn ( kg) Bebyggelse: Bebyggt Lagringstemperatur: 15 C Omgivningstemperatur: 15 C Molnighet: vår, dag och klart Tabell 17 Konsekvensavstånd där personer förväntas omkomma vid farligt godsolycka med giftig gas i lasten. Scenario Källstyrka Vindstyrka Konsekvensavstånd Punktering Stort hål 0,45 kg/s 112 kg/s 3 m/s 8 m/s 3 m/s 8 m/s 38 m 34 m 755 m 880 m F.3.3 RID-S-klass 3 Brandfarliga vätskor För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser kan uppstå först när vätskan läcker ut och antänds. Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma direkt alternativt som följd av brandspridning till byggnader, antas vara där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2, vilket är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder) samt den strålningsnivå som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassad fasad [62]. Vid beräkning av konsekvensen av en farligt gods-olycka med brandfarlig vätska antas tanken rymma bensin. Uppskattningsvis rymmer en järnvägsstank cirka 45 ton bensin. Vanligtvis är tankar dock uppdelade i mindre fack, och därför är sannolikheten för att all bensin läcker ut mycket liten. Beroende på utsläppsstorleken antas olika stora pölar med brandfarlig vätska bildas, vilket leder till olika mängder värmestrålning. Ett stort läckage antas bilda en 400 m 2 pöl medan en punktering grovt antas bilda en 100 m 2 pöl. Strålningsberäkningarna har genomförts med hjälp av handberäkningar. Använda formler och samband är etablerade och har använts under många år vid bedömning av olika typer av brandförlopp [65]. I Tabell 18 redovisas skadeområden inom vilka personer kan omkomma vid olika stora pölbränder. Eftersom strålningsberäkningarna utgår från pölens kant är det viktigt att även räkna med pölradien för att få det aktuella avståndet med utgångspunkt från olycksplatsen, eftersom den brandfarliga vätskan 2 Värden för människa exponerad via inhalation under 30 minuter Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 222

223 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM kan spridas över ett relativt stort område beroende på topografi med eventuella diken osv. I detta fall antas konservativt att pölen breds ut cirkulärt med centrum vid olycksplatsen på spåret. Tabell 18 Skadedrabbat område, inom vilket personer förväntas omkomma, för olika scenarier vid farligt godsolycka med brandfarlig vätska i lasten. Scenario Pölradie Avstånd från pölkant till kritisk strålningsnivå Liten pölbrand bensin (100 m 2 ) 5,6 m 17 m 22 m Stor pölbrand bensin (400 m 2 ) 11 m 29 m 40 m Konsekvensområde F.3.4 RID-S-klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Vid olycka med oxiderande ämne antas personer i omgivningen kunna omkomma om det oxiderande ämnet kommer i kontakt med organiskt material och ger upphov till förbränning. Förbränning antas leda till explosionsartade förlopp alternativt till kraftiga bränder i vegetation eller liknande i banvallens närhet. Vid transport kan en vagn med 25 ton gods av RID-S-klass 5 vid urspårning kollidera med en vagn innehållande någon form av brännbart ämne som t.ex. bensin. Den blandning som då bildas kan motsvara 25 ton massexplosiv vara och leda till samma typ av konsekvenser som vid olycka med massexplosiva varor [60], se vidare avsnitt E.3.1. Om det utläckande godset inte exploderar utan istället fungerar brandunderstödjande och bidrar till vegetationsbrand eller liknande antas att konsekvensområdet blir liknande det för stor pölbrand enligt avsnitt E.3.3. Tabell 19 Konsekvensuppskattningar oxiderande ämnen och organiska peroxider. Scenario Explosion 25 ton Gräsbrand etc. Avstånd till dödliga förhållanden 250 m 40 m F.4. BEDÖMNING AV ANTAL OMKOMNA I RESPEKTIVE SCENARIO För att uppskatta antalet omkomna i respektive olycksscenario, enligt avsnitt E.3, multipliceras aktuellt konsekvensområde, enligt avsnitt F.3, med den persontäthet som antagits i området, enligt avsnitt F.1. Samtliga personer inom den area som utsätts för dödliga konsekvenser antas omkomma i grundberäkningen Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 49

224 BILAGA G. BEFOLKNINGSTÄTHET Nedan redovisas tillgängligt underlag för folkbokförda inom respektive område [6]. Figur 23. Folkbokförda och persontäthet för stadsdelen Solsidan Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 224

225 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Figur 24. Folkbokförda och persontäthet för stadsdelen Lorensberga Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 51

226 Figur 25. Folkbokförda och persontäthet för stadsdelen Ludvika gård Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 226

227 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Figur 26. Folkbokförda och persontäthet för stadsdelen Notgården Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 53

228 Figur 27. Folkbokförda och persontäthet för stadsdelen Rasfallet Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 228

229 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM BILAGA H. REFERENSER [1] Länsstyrelsen i Dalarnas län, Farligt gods, riskhantering i fysisk planering - Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods, Falun, [2] Länsstyrelsens i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvgar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, [3] MSB, Handbok - Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, [4] Ludvika kommun, Granskningshandling - Detaljplan för del av Lorentsberga 3:47 med flera, Ludvika, [5] Trafikverket, NVDB på webb - Rekomenderade vägar för farligt gods, Göteborg, Hämtat [6] Ludvika kommun, Underlag från beställare, Ludvika, [7] Trafikverket, Prognos för godstransporter Trafikverkets Basprognoser 2016, [8] Trafikverket, Prognos för persontrafiken Trafikverkets Basprognoser 2016, [9] Ludvika kommun, Kvalitativ riskbedömning för Lorentsberga 3:47 med flera, [10] Ludvika kommun, Sammanlagd frsäljningsvolym ST1 år 2016, Ludvika, [11] Ludvika kommun, Försäljningsvolym OKQ8 2017, Ludvika, [12] Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transport av farligt gods samt bensinstationer, Räddnings och säkerhetsavdelningen. [13] G. Davidsson, M. Lindgren och L. Mett, Värdering av risk, Statens Räddningsverk, [14] Räddningsverket, Statens räddningsverk, [15] S. Fredén, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket, Borlänge, [16] Stadsbyggnadskontoret Göteborg, Stadsbyggnadskontoret Göteborg, [17] BBR, Boverket, [18] Räddningsverket och Boverket, Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner - Vägledningsrapport 2006, Statens Räddningsverk, Boverket, [19] Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI rapport 387:1, [20] IEC, International Standard , Geneve: International Electrotechnical Comission, Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 55

230 [21] ISO, Risk management - Vocabulary, Geneva: International Organization for Standardization, [22] B. Mattsson, Riskhantering vid skydd mot olyckor, Karlstad: Räddningsverket, [23] Räddningsverket, Handbok för riskanalys, Karlstad: Räddningsverket, [24] J. Nilsson, Introduktion till riskanalysmetoder, Lund: Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola, [25] F. Nystedt, Riskanalysmetoder, Lund: Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola, [26] VTI, Konsekvensanalys av olika olyckscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, Väg- och transportforskningsinstitutet, [27] S. Fredén, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket, Borlänge, [28] MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, [29] Räddningsverket, Förvaring av explosiva varor, Karlstad, [30] Räddningsverket, Statens räddningsverk, 2006b. [31] TRAFA, Lastbilstrafik Swedish national and international road goods transport, Trafikanalys, [32] M. Gustavsson, Muntligen , Räddningsverket, [33] H. Ingasson, A. Bergqvist, A. Lönnermark, H. Frantzich och K. Hasselrot, Statens Räddningsverk, [34] SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, [35] VTI, Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), Statens Väg- och trafikforskningsinstitut, [36] PIARC, PIARC - World Road Association, [37] S. Lamnevik, Explosivämneskunskap, Institutionen för energetiska material Försvarets forskningsanstalt (FOA), [38] HMSO, London: Advisory Commitee on Dangerous Substances Health & Safety Commission, [39] T. Daggård, Muntligen , Orica Services Nora, [40] T. Pålsson, Muntligen , Scanexplo EPC-Sverige. Torshälla, [41] MSB, Trafikflöde på väg [Elektronisk]. Hämtad , Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, [42] Dyno Nobel, BAE & Smålandslogistik, Dyno Nobel Sweden AB, BAE Systems AB, Smålandslogistik AB, [43] P. Jansson, Muntligen , [44] S. Halmemies, Räddningsverket, Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 230

231 UPPDRAGSNAMN Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika FÖRFATTARE Erik Svedberg UPPDRAGSNUMMER DATUM [45] J. Wahlqvist, Muntligen , Statoil, [46] G. Purdy, Risk analysis of the transport of dangerous goods by road and rail, Journal of Hazardous Materials, vol. 3 (1993), pp , [47] R. Lindström, Muntligen: , Statoil, [48] T. Gammelgåård, Muntligen: , OKQ8, [49] SPI, Leveranser bränslen per månad. [Elektronisk] Hämtad , Svenska Petroleum Institutet, [50] R. Forsén och S. Lamnevik, Verkan av explosioner i det fria, Stefan Lamnevik AB, [51] FOA, Försvarets forskningsanstalt, [52] S. Lamnevik, Stefan Lamnevik AB, [53] MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, [54] CCPS, Center for Chemical Process Safety, [55] Banverket och Räddningsverket, Säkra järnvägstransporter av farligt gods, [56] Väg- och transportforskningsinstitutet, Om sannolikhet för järnvägsolyckor med farligt gods, VTIrapport 387:2, [57] MSB, Trafikflödet på järnväg 2006., [58] G. Purdy, Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Journal of Hazardous materials, 33, [59] Trafik analys - TRAFA, Bantrafik 2010, Statistik 2011:24, [60] Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad, Översiktplan för Göteborg, fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GODS., [61] Svenska gasföreningen, Åtgärder vid olyckor under gasoltransporter, [62] Väg- och transportforskningsinstitutet, Konsekvensanalys av olika olycksscenarior vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, [63] Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola, Datorprogrammet Gasol. [64] RIB, Statens räddningsverk, Spridning luft, Simulering av kemikalieutsläpp, version , en del av Räddningsverkets informationsbank. [65] Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Brandskyddshandboken, Rapport 3161, Lund, [66] E. Sverige, Anvisningar - tankstationer för metangasdrivna fordon, Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 57

232 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. wsp.com WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Kvantitativ riskanalys för planläggning, Ludvika 232

233 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2018/400 Antagande av samverkansavtal för länsgemensamt e- arkiv Dalarna Arbetsutskottets förslag till beslut Fullmäktige beslutar att anta samverkansavtal avseende E-arkivcentrum Dalarna. Beskrivning av ärendet Den 5 april beslutade kommunstyrelsen att Ludvika kommun ska delta i det gemensamma projektet för e-arkiv för kommunerna i Dalarna. Det länsgemensamma projektet Digitalt långtidsbevarande (e-arkiv), fick i uppdrag av Dalarnas kommunchefer att utreda frågan om hur kommunerna i Dalarna kan samarbeta kring frågan om att långtidsbevara digital information (e-arkiv). Projektet rekommenderade i sin delrapport att kommunerna i Dalarna samverkar genom avtal om en gemensam central organisation som är stödjande i leveransprojekt samt förvaltar ett arkivsystem. Alla samverkanskommuner lämnade under våren 2018 avsiktsförklaringar om att fortsätta arbetet med att upphandla ett system och etablera en organisation. E-arkivcentrum Dalarna har nu ett leverantörsavtal tecknats mellan alla kommuner och leverantören av e-arkivsystemet Ida Infront. För att kunna ta del av fördelarna kring en samverkan så behöver alla samverkanskommuner teckna ett samverkansavtal med Säters kommun, som är samordnande kommun för e-arkiv. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 23 oktober Delrapport Länsgemensamt e-arkiv Dalarna. 3. Protokoll från fullmäktige i Säters kommun15 oktober Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 233

234 Kanslienheten Ulf Johansson, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018/400 Fullmäktige 1(3) Antagande av samverkansavtal för länsgemensamt E-arkivcentrum Dalarna Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige beslutar att anta samverkansavtal avseende E-arkivcentrum Dalarna. Sammanfattning Den 5 april beslutade kommunstyrelsen att Ludvika kommun ska delta i det gemensamma projektet för e-arkiv för kommunerna i Dalarna. Det länsgemensamma projektet Digitalt långtidsbevarande (e-arkiv), fick i uppdrag av Dalarnas kommunchefer att utreda frågan om hur kommunerna i Dalarna kan samarbeta kring frågan om att långtidsbevara digital information (e-arkiv). Projektet rekommenderade i sin delrapport att kommunerna i Dalarna samverkar genom avtal om en gemensam central organisation som är stödjande i leveransprojekt samt förvaltar ett arkivsystem. Alla samverkanskommuner lämnade under våren 2018 avsiktsförklaringar om att fortsätta arbetet med att upphandla ett system och etablera en organisation. E-arkivcentrum Dalarna har nu ett leverantörsavtal tecknats mellan alla kommuner och leverantören av e-arkivsystemet Ida Infront. För att kunna ta del av fördelarna kring en samverkan så behöver alla samverkanskommuner teckna ett samverkansavtal med Säters kommun, som är samordnande kommun för e-arkiv. Beskrivning av ärendet Den 5 april beslutade kommunstyrelsen att Ludvika kommun ska delta i det gemensamma projektet för e-arkiv för kommunerna i Dalarna. Kommuncheferna/ kommundirektörerna för Dalarnas kommuner beslutade 14 mars 2017 att bedriva projektet Digitalt långtidsbevarande (e-arkiv), med målet att kommuner i Dalarnas län ska erbjuda medborgare, näringsliv, forskning och förvaltning enkel tillgång till offentlig digital information. Genom kommunsamverkan kan de gemensamma resurserna användas mest kostnadseffektivt och kommunerna får ett funktionellt verktyg för att uppnå öppenhet, demokrati, rättssäkerhet, ökad effektivitet och utveckling. I delrapporten för projektet Länsgemensamt e-arkiv Dalarna, daterad den 11 december 2017, rekommenderades en avtalssamverkan kring anskaffning och förvaltning av e-arkiv. Dalarnas kommuner har gett avsiktsförklaringar om att 234

235 Ludvika kommun Datum (3) samverka i anskaffandet och förvaltning av e-arkivet samt att ge Säters kommun uppdraget att inneha värdskap för tjänsten e-arkivcentrum Dalarna. Ett leverantörsavtal har tecknats mellan alla kommuner och leverantören av e- arkivsystemet Ida Infront. I föreslaget samverkansavtal beskrivs vad som gäller avseende tjänstens innehåll, organisation och beslutsbefogenheter, ersättning och tvist. Ett första förslag till samverkansavtal togs fram av Säters kommun. Styrgruppen, som består av en representant från varje samverkanskommun (representant från Ludvika kommun är kanslichef), beslöt den 14 september 2018 att remittera samverkansavtalet till kommundirektörerna i kommunerna. Projektets styrgrupp reviderade utifrån inkomna synpunkter, och fastställde därefter, ett nytt förslag. Samverkansavtalet beslutades av Säters kommunfullmäktige den 15 oktober 2018 och skickades därefter ut till kommunerna. Samverkanskommunernas ansvar Kommunerna är arkivmyndighet för sina arkivhandlingar enligt gällande lagstiftning. Kommunen ansvarar för arkivhantering vilket bland annat avser arkivredovisning, utlämnade av allmänna handlingar och gallringsutredningar. Kommunen ansvarar fullt ut för skapande och kostnaderna för inleveranspaketen. Kommunen förbinder sig att tillämpa de standarder, strategier och riktlinjer för långsiktigt bevarade som man i samråd gemensamt fastställer. Kommunen förbinder sig att ingå i, och aktivt bidra till arbetet i, den organisation som framhålls i samverkansavtalet 4. Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för den gemensamma organisationen ska fördelas mellan kommunerna, självkostnadsprincipen gäller. Budget och fördelning uppdateras årligen där värdkommunen lämnar budgetförslag till avtalskommuner senast april månad året innan budgetår. Dessa kostnader finns inte inarbetade i budgeten i dagsläget och kommunstyrelsens förvaltning föreslår att detta beaktas i det fortsatta budgetarbetet. I samverkansavtalet uppskattas kostnaderna för driften för e-arkiv i Ludvika kommun till kr för Eftersom dessa pengar inte finns budgeterade i kanslienhetens budgetram föreslår kommunstyrelsens förvaltning att man gör ett tilläggsäskande i budget 2019 om kr till e-arkivets driftkostnader. Kommunstyrelsens förvaltnings analys Kommunstyrelsens förvaltning ser fördelar e-arkiv bl.a.; samordningsfördelar vad gäller kostnad och kompetens, ökad insyn för medborgaren, tidseffektiv hantering av dokument m.m. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår därmed att fullmäktige beslutar att anta samverkansavtal avseende e-arkivcentrum Dalarna. 235

236 Ludvika kommun Datum (3) Jan Lindström Kommunchef Ulf Johansson Kommunarkivarie Beslut skickas till Kommunstyrelsens ordförande för verkställighet Säters kommun Kanslichef Akten 236

237 Delrapport Länsgemensamt e-arkiv Dalarna 237

238 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Vision och mål för ett länsgemensamt e-arkiv Konsekvenser av att inte införa e-arkiv Nyttor med e-arkiv Samverkan Rekommenderad samverkansform Organisation Målbild Central organisation Lokal organisation Styrning Ekonomi Krav på it-lösningen, system för bevarande Arbetet inom den enskilda kommunen Fortsatt arbete Behov av beslut Referenser...10 Bilaga 1 Bilaga 2 Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv Dalarna 2 (11) 238

239 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Sammanfattning Projekt-, styr- och kommunchefs-grupp förordar att samverka kring ett länsgemensamt e-arkiv genom interkommunalt avtal. För att anskaffningsprocessen av e-arkiv ska ske utan tidsavbrott behövs ett beslut snarast avseende fortsatt arbete samt vilken kommun som skall ha värdskap för e-arkivet. Återstående leveranser från projektet, bl.a. krav på e-arkiv, har planerad färdigtidpunkt Värdkommunen bör vara med i slutgranskning av upphandlingsunderlaget och förbereda avrop under första kvartalet Bakgrund Kommuncheferna/ kommundirektörerna beslutade att bedriva projektet Digitalt långtidsbevarande ( e-arkiv) med kommundirektörerna/kommuncheferna som projektägare och Borlänge kommun som värdkommun. Enligt uppdragsdirektivet skall projektet vara ettårigt och leda till ett underlag med förslag till lösning/ar för långsiktigt digitalt bevarande med tekniska, organisatoriska, juridiska och ekonomiska förutsättningar. Ambitionen är att hitta någon form av samverkanslösning för kommunerna. Vidare ska det i projektet utarbetas en kravspecifikation och ett upphandlingsunderlag inför en eventuell upphandling av ett system för digitalt långtidsbevarande. Projektet har genomförts med representanter från de 14 deltagande kommunerna. Specialistkompetens har konsulterats i juridiska-, It- och upphandlingsfrågor. Styrning och uppföljning har skett genom regelbundna styrgruppsmöten och återrapportering till kommunchefsgruppen. 3 Vision och mål för ett länsgemensamt e-arkiv Kommuner i Dalarnas län ska erbjuda medborgare, näringsliv, forskning och förvaltning enkel tillgång till offentlig digital information. Detta förverkligas genom ett länsgemensamt e-arkiv, som är en funktion för att ta emot, långtidsbevara och tillhandahålla digital information. E-arkivet skall uppfylla krav på riktighet, tillgänglighet och konfidentialitet enligt gällande lagstiftning. Informationens egenskaper som ska bevaras är autenticitet, tillförlitlighet, integritet och användbarhet. Genom kommunsamverkan kan våra gemensamma resurser användas mest kostnadseffektivt och kommuner får ett funktionellt verktyg för att uppnå öppenhet, demokrati, rättssäkerhet, ökad effektivitet och utveckling. 4 Konsekvenser av att inte införa e-arkiv Digitalisering av kommunal verksamhet försvåras I dagens samhälle lagras allt mer information i kommunernas IT-system. För att ta tillvara digitaliseringens möjligheter fullt ut är det nödvändigt att införa en hållbar digital informationshantering. Idag sker arbetet till stora delar med digital ärendehantering, men när informationen ska bevaras så sker arkivering fortfarande i pappersform. För att få ett helt digitalt flöde Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 3 (11) 239

240 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: krävs tillgång till ett e-arkiv. E-arkivet ska ses som en viktig och nödvändig del i utvecklingen av e- förvaltningen och e-samhället. Lagbrott Information är en av de viktigaste strategiska tillgångarna för en organisation. Därför är det viktigt att medvetandegöra vilka konsekvenserna blir av att inte införa ett system för digitalt långtidsbevarande. Den övergripande risken med att inte införa ett digitalt slutarkiv är att inte klara av de juridiska krav som läggs på kommunerna enligt arkivlagen och offentlighetslagstiftningen, t.ex. att ej beslutat gallring sker när äldre it-system läggs ned eller ersätts. Informationsförlust De senaste decenniernas utveckling inom digital informationshantering har medfört att mycket information som ska bevaras ligger i förvaltningarnas verksamhetssystem. När dessa system slutar användas behöver informationen arkiveras. Att skriva ut ett verksamhetssystem från digitalt format till papper är arbetstidskrävande och dyrt, och dessutom så tappar man också möjligheten att återsöka och sammanställa informationen. Riksarkivet rekommenderar att informationen ska bevaras på det medium som den skapats så långt det går. Detta eftersom ett byte av lagringsmedium är att jämställa med gallring i och med att information kan gå förlorad. Om det inte finns något e-arkiv och man inte skriver ut det som ska bevaras på papper blir det ingen arkivering av information som borde bevaras. Detta leder till informationsförlust som i sin tur kan ge allvarliga konsekvenser, inte bara för kulturarvet utan även för privatpersoner. Till exempel om det saknas informationen om hur en anställd har arbetat så kan det leda till att personen i fråga inte får den pension den har rätt till. SKL har konstaterat att en hållbar digital informationshantering måste komma högre upp på prioriteringslistan för att inte offentlig information ska gå förlorad. 2 Många verksamhetssystem, som till exempel bygglovshantering och skolhälsojournaler, är byggda för att behandla informationen flexibelt och användarvänligt, men inte att lagra den effektivt. Det finns en risk att systemen blir långsammare om de aldrig töms eller rensas på information. Förvaring i arkivmoduler i verksamhetssystemen är inte arkivering i egentlig mening utan att jämföra med förvaring i ett närarkiv. Kommunerna kommer att få ökade kostnader för licenser och driftskostnader för system som blivit föråldrade. På sikt försvinner verksamhetens kompentens om systemen och dessutom upphör leverantörernas support vilket riskerar informationsförluster. Om bevarandeinformationen istället överförs till ett e-arkiv kan systemen stängas ner och informationen säkras genom e-arkivet. Svårt att ställa krav på nya verksamhetssystem Kravställning vid anskaffning av IT-tjänster och verksamhetssystem försvåras då man inte kan beskriva hur den elektroniska informationen ska hanteras vid gallring, avställning, leverans till och bevarande i e- arkivet. Att inte heller gallra information som ska gallras betyder ökade kostnader för lagringsutrymme, och kan i vissa fall bryta mot lagen. 5 Nyttor med e-arkiv Säkrad informationsförsörjning Ett av huvudsyftena med e-arkiv, precis som med ett pappersarkiv, är att säkra informationsförsörjningen över tid. Det gäller både gentemot allmänheten och mot de kommunala verksamheterna. En snabb och säker informationshantering bidrar till att stärka förtroendet mellan kommun och allmänhet, andra myndigheter och näringsliv. För de enskilda kommunala verksamheterna kommer hanteringen och åtkomsten av handlingar att förenklas, vilket är en nödvändighet för en säker handläggning och för att kunna fatta välgrundade beslut. Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 4 (11) 240

241 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Lagefterlevnad E-arkivet kommer att medföra en ökad tillgång till information, både internt och externt, vilket i sin tur stärker kommuninvånarnas demokratiska rättigheter. När man undersöker nyttorna och de positiva effekterna med e-arkiv så är det inte rimligt att ställa det mot att fortsätta med dagens pappersrutiner, eftersom e-arkiv är en nödvändighet för kommunerna ska kunna uppfylla de lagar som finns på området, bland annat offentlighetsprincipen och arkivlagen. Effektivare förvaltning Dessutom får man en minskad arbetstid för pappershantering samt effektivare och enklare bevarande. Genom digitala handlingar minskar också tillväxten i pappersarkivet vilket ger en indirekt besparing i att man inte behöver öka lokalytorna för arkivering. Arbetstid kommer fortfarande att behöva läggas på arkivering mindre analogt och mer digitalt. Införandet av e-arkiv kommer dock att förutsätta en intensivare uppstartsperiod. Arbetsinsatsen kommer förmodligen att trappas av något i takt med att allt fler verksamhetssystem upphandlas med en funktion för leverans till e-arkiv, vilket få system/it-tjänster idag har. Man kommer att se stora nyttor i form av en effektivare förvaltning, samtidigt som den långsiktiga digitala informationsförsörjningen säkerställs. Det finns ett flertal nyttokalkyler för e-arkiv utförda (se referensförteckning). Projektet har valt att göra mindre modifieringar och redovisa den nyttostruktur som beskrivs i Jönköpings län 1 (med inspiration av PENG-modellen, nedan) Minskade kostnader Möjlighet att stänga ner IT-system Effektivare kommun Minskad utbyggnad av arkivlokaler Ökad medborgarnytta Ökad inre effektivitet Förenklad arkivläggning/vård Lagring i digitalt långtidsformat. (ej på papper) Snabbare tillgång till information Ökad medborgarservice Förbättrade e- tjänster Enklare återsökning av information En obruten digital kedja Stärkt demokrati Säkrare informations - försörjning Underlätta forskning Säkrare informations - försörjning på lång sikt Minskad risk för informations - förlust. Ger nytta Ökad medborgarnytta och underlätta forskning Strukturen ovan är en sammanfattning och beskriver sambanden mellan identifierade nyttoområden. När strukturen läses från höger till vänster ger varje steg nytta till kommunen. Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 5 (11) 241

242 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Samverkan 6.1 Rekommenderad samverkansform Huvudalternativen för samverkansformerna är kommunalförbund, gemensam nämnd, interkommunalt avtal eller bolagsbildning. En detaljerad beskrivning av alternativen finns i referensdokumentet FAIS Samverkansformer_bilagor 7. Det är idag inte möjligt för den enskilda kommunen att ha två olika organisationer som arkivmyndighet, vilket medför att arkivhantering för pappersdokument och den digitala informationen måste utföras i en och samma juridiska organisation. Om man väljer att bilda en länsgemensam arkivmyndighet i form av kommunalförbund eller gemensam nämnd, måste den också ta över ansvaret för kommunernas traditionella pappersarkiv. Detta kräver en mer omfattande omstrukturering av personal och ansvarsområden. Det är därför inget som projektet rekommenderar i nuläget. Men vi anser att man bör ha en öppenhet i framtiden för en länsgemensam arkivmyndighet som ett nästa steg i utvecklingen. Projektgruppen rekommenderar att den fortsatta samverkan sker i formen av interkommunalt avtal där funktionen för arkivmyndigheten ligger kvar i resp. kommun. 6.2 Organisation Målbild E-arkiv Dalarna består av ett system för bevarande, en central organisation och lokala organisationer i varje kommun. Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 6 (11) 242

243 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Central organisation Den centrala organisationen fungerar som en depå för den digitala informationen. Det betyder att ansvaret för innehållet i arkivet behålls i respektive kommun. Den centrala organisationens huvudsakliga uppgifter är att ta fram de gemensamma riktlinjerna för digitalt bevarande, ansvara för drift och förvaltning av IT-lösningen. Utöver detta, ska den centrala organisationen vara behjälplig vid leverans till systemet för bevarande och kunna erbjuda specialistkompetens i e-arkivfrågor. Den centrala organisationen bör även kunna utbilda de lokala organisationerna i relevanta frågor. Det krävs olika kompetenser i den centrala organisationen för att utföra önskade uppgifter. Applikationstekniker som ansvarar för drift, uppgraderingar och validering/laddning av levererat material. Leveranssamordnarna/projektledare för att samordna kommunernas leveranser. I den centrala organisationen behövs även en e-arkivspecialist för att utarbeta riktlinjer, föreslå gemensamma arkivvårdsinsatser och kunna stödja kommunerna i arbetet kring arkiveringen av digital information, till exempel med gallringsutredningar, informationsträffar. Ansvaret för den centrala organisationens funktioner kan innehas av en eller flera värdkommuner Lokal organisation Arkivmyndigheten i varje kommun är ansvarig för sin information i e-arkivet. Det krävs också flera olika roller i arkivsamverkans lokala organisation. E-arkivarie som ansvarar för att vårda kommunens information i arkivet och stöder verksamhetens leveransprojekt i frågor om metadata, gallring m.m. It-tekniker som har kunskap om förutsättningarna för arkivering av informationen från de lokala systemen och stöder skapandet av leveranspaketen. Även i den lokala organisationen krävs en samordnande roll gentemot den centrala organisationen och kommunens verksamheter. 6.3 Styrning Ekonomiska förutsättningar, organisation, beskrivningar av tjänster och servicenivåer anges i samverkansavtal mellan parterna. En värdkommun ansvarar för avtalet med leverantör av systemet för bevarande. En operativ styrgrupp utses av kommunchef/direktörsgruppen. Styrgruppen följer upp och föreslår årliga förvaltningsplaner som beslutas av kommunchef/direktörsgrupp. Förvaltningsledarna ansvarar för verkställandet av förvaltningsplanerna. Förvaltningsledarna inrättar samrådsgrupper, med representanter från alla parter, för planering och genomförande av det operativa arbetet. Systemägare Budgetnivå Verkställande nivå Verksamhetsnära IT-nära förvaltning förvaltning Kommunchef/direktörsgrupp Operativ Styrgrupp Central Central Systemförvaltningsledare IT- Systemförvaltningsledare Operativ nivå Leveranssamordnare Applikationstekniker Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 7 (11) 243

244 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Central e-arkivarie Lokala e-arkivarier och samordnare Basdriftstekniker Lokala leveranstekniker Helpdesk 6.4 Ekonomi När man inför e-arkiv så minskar kostnader för licenser och underhåll av föråldrade system som drifts för att säkerställa åtkomst till information. På sikt kommer e-arkivet leda till minskade kostnader för konverteringar i samband med systembyten. Ett e-arkiv medför att man inte behöver bygga ut arkivlokalerna i samma takt som tidigare. Dessutom kommer e-arkivet skapa nyttor för kommunens verksamheter bland annat i mindre handpåläggning när det gäller registrering och arkivering samt frigöra personalresurser som kan lägga mer energi på sin kärnverksamhet. Hittills gjorda studier av andra kommuner har visat på stor spännvidd för anskaffnings- och förvaltningskostnader (se bilaga 2). Nedanstående siffror är ett försök att visa på en kostnadsbild. En osäkerhetsfaktor är kostnaden för IT-lösningen. SKL har en pågående ramavtalsupphandling som beräknas vara tillgänglig i februari Anskaffningskostnader och fasta förvaltningskostnader delas av deltagande kommuner. Ju fler deltagande kommuner, desto lägre kostnader per kommun. Exempel Anskaffa/upphandla och etablera (Införandeprojekt) o Investering: kkr Förvalta och ansluta/leverera: o Fasta kostnader (e-arkivspecialist, licens etc.) : kkr/år o Leverans (drivs som projekt) kkr/system. Man får göra antagande att en kommun levererar 1-3 system/år under de kommande 10 åren. Varje kommun ansvarar för resurstillsättning i den lokala organisationen. Kommunen ansvarar också för de kostnader som kan uppkomma i samband med leverans av ett verksamhetssystem till e-arkivet. Exempel på en sådan kostnad är anlitande av konsulter från systemleverantören i de fall det utvecklas lösningar för att exportera eller transformera bevarandeinformationen. Denna typ av kostnad kan minimeras om riktlinjer för bevarande tidigare följts vid anskaffning av systemet och i det löpande verksamhetsarbetet. Införandeprojektet och förvaltningskostnader i den centrala organisationen samfinansieras av deltagande kommuner. Om kostnadsuppskattningarna fördelas mellan de deltagande kommunerna enligt befolkningsstatistik ges följande tabell(de högre värdena för kostnadsuppskattningarna har använts): Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 8 (11) 244

245 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Krav på IT-lösningen, system för bevarande Grundläggande krav är att lösningen ska hantera information från flera arkivmyndigheter. Vidare ska det vara möjligt att lagra information i mellan- och slut-arkiv. Med mellanarkiv avses här att verksamheten är informationsägare, medan lagringsstruktur och funktioner är samma som i slutarkivet. Lösningen ska anskaffas som en produkt där IT-driften ska ske av en kommun som ingår i samverkan. Systemet ska kunna hantera information som har olika säkerhetsklasser. Däremot ska inte hemlig information, skyddas för rikets säkerhet, lagras i systemet. Övriga krav redovisas i projektets slutrapport. Beräknad färdigtidpunkt Arbetet inom den enskilda kommunen Redovisas inte i denna delrapport. Beräknad färdigtidpunkt Fortsatt arbete Vid tidpunkten för denna delrapport fortsätter projektarbetet med kravställning på e-arkiv och kommunernas enskilda arbete för att förbereda leveranser. 9.1 Behov av beslut Vid tidpunkten för denna delrapport behövs beslut om vilken kommun som skall vara värdkommun för den gemensamma e-arkivtjänsten samt en avsiktsförklaring från kommunerna avseende deltagande i upphandling- och införande-fasen. 10 Referenser 1 Förstudie e-arkiv i Jönköpings län, Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 9 (11) 245

246 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: SKL Rapport, Framgång med e-arkiv 3 Förstudie e-arkiv, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping kommuner 4 E-arkiv 2018, Hässleholm kommun 5 Förstudie för ett centralt e-arkiv, Mölndal stad 6 E-arkiv Förstudie; Kumla Kommun, Askersunds Kommun, Laxå Kommun, Lekebergs Kommun, Hallsbergs Kommun och Karlskoga Kommun 7 FAIS Samverkansformer_bilagor Bilagor: Bilaga 1: Värdskap för e-arkiv (separat fil) Bilaga 2: Sammanställning av kostnadsuppskattningar från andra e-arkivförstudier. (se nedan) Bilaga 3: Bedömning av antal system och volymer. (se nedan) Bilaga 2. Andra e-arkivförstudier har fått fram olika siffror när det gäller kostnaden för förvaltning av e-arkiv. Projekten har haft olika beräkningsgrunder och därmed inte helt jämförbara mellan varandra. Följande tabell ger en bild av förvaltningskostnad per år efter genomfört upphandling o implementeringsprojekt: Underhåll Support Drift och förvaltning ITdrift Admin. resurser Specialistkompetens kring e-arkiv Projekt för leveranser till e- arkivet Helsingborg 400 kkr. 260 kkr./system Nacka kkr kkr. Mölndal 280 kkr. Sydarkivera* 4400 kkr kkr. ingår Gävle m.fl kkr 2700 kkr kkr. 700 kkr. Hässleholm kkr kkr kkr./system Malmö kkr kkr./system FREDA ** kkr 1000 kkr * Kommunalförbund i Blekinge Kronoberg ** Samverkan mellan 12 kommuner i Jönköpings län Alternativa kostnader Att det kostar pengar att införa e-arkiv är ett känt faktum. Men vad kostar det att låta bli? Om det inte finns lösningar för elektroniskt bevarande kommer det att finnas ett fortsatt behov av arkivering på papper. Det innebär fortsatt ökade kostnader för manuell hantering och arkivering. Bilaga 3: Bedömning av antal system och volymer. Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 10 (11) 246

247 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Bedömningen är att det antal system som arkiveras under avtalsperioden kan beräknas till per år. Datavolymerna för dessa system är extremt varierande. De bedöms dock att vara i storleksordningen GB snarare än TB. Slutsatsen är då att det handlar om arkivering av tiotals system med en lagringsvolym som ökar i storleksordningen hundratals GB per år. Ändringslogg Version Dokumentdatum Ändring Namn 0.1 Utkast kap 2,3,4,5 Lennart Larsson 0.2 Utkast kap 6 och bilaga 1,2 Lennart Larsson 0, Delrapport Lennart Larsson 0, Tillägg avseende grundläggande krav i kap. 7 0, Små justeringar inför inriktningsbeslut av upphandling Lennart Larsson Lennart Larsson Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 11 (11) 247

248 248

249 249

250 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsens personalutskott Dnr 2018/262 Upplägg för löne- och medarbetarsamtal Personalutskottets förslag till beslut Fullmäktige beslutar att inte inleda någon åtgärd utifrån social- och utbildningsnämndens föreslagna alternativ. Beslut Personalutskottet noterar vikten av att löne- och medarbetarsamtal ingår i återkommande utbildning för ledare och chefer. Beskrivning av ärendet Den 13 juni beslutade social- och utbildningsnämnden att föreslå fullmäktige att: Alternativ 1: Avsätta medel för att förstärka chefsorganisationen så att cheferna inom förvaltningens utbildningsdelar ges möjlighet att leva upp till de krav som ställs i nuvarande modell för verksamhetsutveckling och lönepolicy. Alternativ 2: Uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att i samverkan med övriga förvaltningar omarbeta upplägget för verksamhetsutveckling och lönepolicy så att upplägget inte skapar en ohållbar arbetssituation för befintliga chefer med påföljden att kvaliteten på verksamhetens resultat försämras. Kommunstyrelsens förvaltning menar att upplägget med medarbetar- och lönesamtal är integrerade och viktiga delar i den kommungemensamma planerings- och uppföljningsprocessen, som ett led i att kommunen skiftat fokus från budgetstyrning till målstyrning. Förvaltning håller med om att många medarbetare per chef kan försvåra för cheferna att genomföra medarbetar- och lönesamtal under en koncentrerad period under året, likaväl som för andra arbetsuppgifter under året som helhet. Den budget som överenskoms mellan kommunledning och nämnderna, för att genomföra uppdraget, beslutas inom ramen för kommunens planeringsprocess. Styrningen av verksamheten är en del av uppdraget, där målstyrning via medarbetar- och lönesamtal ingår som delar i styrningen. Den chefsorganisation som behövs för styrningen bör därför ingå jämte övriga delar i budgetarbetet. Som stöd i chefsuppdraget behövs kunskap om och förtrogenhet i att hålla i medarbetar- och lönesamtal. Som ny chef vore det positivt om kommunen har Justerandes sign Utdragsbestyrkande 250

251 2(2) en etablerad obligatorisk utbildning, som även kan ges till övriga chefer med behov att uppdatera sina kunskaper. Personalenheten menar att det är möjligt att ta fram en sådan utbildning inom ramen för den översyn av olika HR-processer som nu pågår på enheten men pekar på behovet av utbildningsresurser. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 1 november Sammanträdesprotokoll från social- och utbildningsnämnden, daterad 13 juni Verksamhetsplanering en process som lyfter och styr, daterad 27 januari Utredning om omständigheterna för kommunens upplägg med löne- och medarbetarsamtal, daterad 1 november Behandling Personalutskottet noterar vikten av att löne- och medarbetarsamtal ingår i återkommande utbildning för ledare och chefer. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 251

252 Kommunstyrelsens förvaltning Johan Wass, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Fullmäktige Diarienummer KS 2018/262 1(4) Er referens SUN 2018/ Framställan från social- och utbildningsnämnden om förändrat upplägg för löne- och medarbetarsamtal Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige beslutar att inte inleda någon åtgärd utifrån social- och utbildningsnämndens förslagna alternativ. Sammanfattning Den 13 juni beslutade social- och utbildningsnämnden att föreslå fullmäktige att: Alternativ 1: Avsätta medel för att förstärka chefsorganisationen så att cheferna inom förvaltningens utbildningsdelar ges möjlighet att leva upp till de krav som ställs i nuvarande modell för verksamhetsutveckling och lönepolicy. Alternativ 2: Uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att i samverkan med övriga förvaltningar omarbeta upplägget för verksamhetsutveckling och lönepolicy så att upplägget inte skapar en ohållbar arbetssituation för befintliga chefer med påföljden att kvaliteten på verksamhetens resultat försämras. Kommunstyrelsens förvaltning menar att upplägget med medarbetar- och lönesamtal är integrerade och viktiga delar i den kommungemensamma planerings- och uppföljningsprocessen, som ett led i att kommunen skiftat fokus från budgetstyrning till målstyrning. Förvaltning håller med om att många medarbetare per chef kan försvåra för cheferna att genomföra medarbetar- och lönesamtal under en koncentrerad period under året, likaväl som för andra arbetsuppgifter under året som helhet. Den budget som överenskoms mellan kommunledning och nämnderna, för att genomföra uppdraget, beslutas inom ramen för kommunens planeringsprocess. Styrningen av verksamheten är en del av uppdraget, där målstyrning via medarbetar- och lönesamtal ingår som delar i styrningen. Den chefsorganisation som behövs för styrningen bör därför ingå jämte övriga delar i budgetarbetet. Som stöd i chefsuppdraget behövs kunskap om och förtrogenhet i att hålla i medarbetar- och lönesamtal. Som ny chef vore det positivt om kommunen har en etablerad obligatorisk utbildning, som även kan ges till övriga chefer med behov att uppdatera sina kunskaper. Personalenheten menar att det är möjligt att ta fram en sådan utbildning inom ramen för den översyn av olika HR-processer som nu pågår på enheten men pekar på behovet av utbildningsresurser. 252

253 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/262 2(4) Beskrivning av ärendet Den 13 juni beslutade social- och utbildningsnämnden att föreslå fullmäktige att: Alternativ 1: Avsätta medel för att förstärka chefsorganisationen så att cheferna inom förvaltningens utbildningsdelar ges möjlighet att leva upp till de krav som ställs i nuvarande modell för verksamhetsutveckling och lönepolicy. Alternativ 2: Uppdra åt Kommunstyrelsens förvaltning att i samverkan med övriga förvaltningar omarbeta upplägget för verksamhetsutveckling och lönepolicy så att upplägget inte skapar en ohållbar arbetssituation för befintliga chefer med påföljden att kvaliteten på verksamhetens resultat försämras. Nämnden menar att upplägget med medarbetarsamtal och lönesamtal, som är delar i den kommungemensamma planeringsprocessen beslutad i fullmäktige den 26 maj , är kontraproduktivt ur ett resultatperspektiv. I synnerhet i månaderna januari, februari och mars upplever sig cheferna försatta i en situation där de måste prioritera bort stora delar av sin verksamhet för att hinna med medarbetar- och lönesamtalen. Vidare skriver nämnden att cheferna behöver förbättrade förutsättningar att närvara i klassrum, på konferenser eller på avdelningarna genom att samtal kopplade till verksamhetsutvecklingsprocessen och löneöversynen minskas. Förvaltningens svar Kommunstyrelsens förvaltning pekar på att upplägget med medarbetar- och lönesamtal är integrerade och viktiga delar i den kommungemensamma planerings- och uppföljningsprocessen, som ett led i att kommunen skiftat fokus från budgetstyrning till målstyrning (Bilaga 2, Verksamhetsplanering en process som lyfter och styr). Kommunens mål ska brytas ned till verksamhetsmål och vidare till individuella mål, vilka ska följas upp över tid för att möjliggöra justeringar. Det tidsspann som avgör när det första medarbetarsamtalet kan hållas och när slutligen lönesamtalet kan hållas bestäms av dels när i tid planering och beslut om enheters mål är klara för kommande år, dels när nya löner som regel ska vara klara inför ny lön den 1 april. Kommunens verksamhetsplanenering, som beslutades av fullmäktige den 26 maj , inleds för ett specifikt år då kommunens så kallade basgrupp samlas för att ta fram mål sett över en fyraårsperiod. Kommunstyrelsens förvaltning konstaterar att det ännu inte gått en fyraårsperiod. Ytterligare tid kan behövas för att trimma in planeringsmodellen. Kommunstyrelsens förvaltning håller med om att många medarbetare per chef kan försvåra för cheferna att genomföra medarbetar- och lönesamtal under en koncentrerad period under året, likaväl som för andra arbetsuppgifter under året som helhet. Antal medarbetare per chef har visat sig betydelsefullt för hälsoläget både för chefen själv och för dennes medarbetare (Första linjens chefer, projektrapport, Arbetsmiljöverket; Hälsa på arbetsplatsen, ISM-rapport 21, sid. 119) och för att hinna med de arbetsuppgifter som chefen förväntas utföra (Rektorn och styrkedjan, SOU 2015:22, sid. 124; Hur många direkt underställda kan en chef ha? 253

254 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/262 3(4) Om kontrollspann i vård och omsorg, artikelnummer: , Socialstyrelsen, sid 36). Kommunstyrelsens förvaltning pekar på att den budget som överenskoms mellan kommunledning och nämnderna, för den organisation som verksamheterna behöver för att genomföra uppdraget, beslutas inom ramen för kommunens planeringsprocess. Styrningen av verksamheten är en del av uppdraget, där målstyrning via medarbetar- och lönesamtal ingår som delar i styrningen. Den chefsorganisation som behövs för styrningen bör därför ingå jämte övriga delar för en ändamålsenlig organisation, då nämnderna har dialog med kommunledningen om respektive förvaltnings budget. En av förutsättningarna för att cheferna ska kunna hålla i medarbetar- och lönesamtal är kunskap och förtrogenhet i att leda dessa samtal. I takt med att nya chefer anställs i organisationen behöver arbetsgivaren erbjuda dem utbildning. Som ny chef är medarbetar- och lönesamtal en av flera viktiga arbetsuppgifter. Kommunstyrelsens förvaltning menar därför att en sådan utbildning bör finnas som obligatorisk för nya chefer och kunna erbjudas till övriga chefer som behöver uppdatera sina kunskaper. Personalenheten menar att det är möjligt att ta fram en sådan utbildning inom ramen för den översyn av olika HR-processer som nu pågår, där utbildningsfrågor är ett område. Samtidigt pekar personalenheten på behovet av resurser för att kunna anordna och genomföra olika utbildningar med god kvalitet, resurser som idag inte finns i tillräcklig utsträckning sett till de olika uppdrag personalenheten har idag och framöver. I bilaga 3 ges en utförligare förklaring till förvaltningens svar, med stöd av en utredning om omständigheterna för kommunens upplägg med löne- och medarbetarsamtal. Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige beslutar att inte inleda någon åtgärd utifrån social- och utbildningsnämndens förslagna alternativ. Orsaken är att den kommungemensamma planeringsprocessen är förhållandevis ny och upplägget med medarbetar- och lönesamtal ingår som centrala aktiviteter för målstyrningen i denna process. Jan Lindström Kommunchef Johan Wass HR-Controller/Utredare Bilagor 1. Sammanträdesprotokoll från social- och utbildningsnämnden, daterad 13 juni Verksamhetsplanering en process som lyfter och styr, daterad 27 januari

255 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/262 4(4) 3. Utredning om omständigheterna för kommunens upplägg med löne- och medarbetarsamtal, daterad 1 november 2018 Beslut skickas till Social- och utbildningsnämnden för kännedom Kommunstyrelsens förvaltning för verkställighet av beslutssats två. Akten 255

256 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Social- och utbildningsnämnden Dnr 2018/ Upplägg för löne- och medarbetarsamtal Beslut Social- och utbildningsnämnden föreslår till kommunfullmäktige att: Alternativ 1: Avsätta medel för att förstärka chefsorganisationen så att cheferna inom förvaltningens utbildningsdelar ges möjlighet att leva upp till de krav som ställs i nuvarande modell för verksamhetsutveckling och lönepolicy. Alternativ 2: Uppdra åt Kommunstyrelsens förvaltning att i samverkan med övriga förvaltningar omarbeta upplägget för verksamhetsutveckling och lönepolicy så att upplägget inte skapar en ohållbar arbetssituation för befintliga chefer med påföljden att kvaliteten på verksamhetens resultat försämras. Beskrivning av ärendet Social- och utbildningsförvaltningen konstatarer i denna skrivelse att det gått tre år sedan nuvarande system med medarbetarsamtal och lönesamtal infördes. Utfallet av det nuvarande systemet har inneburit att cheferna upplever sig försatta i en situation där de måste prioritera bort stora delar av sin verksamhet för att hinna med medarbetarsamtal och lönesamtal. Detta gäller i synnerhet i månaderna januari, februari och mars. Social- och utbildningsförvaltningen upplever det nuvarande upplägget är kontraproduktivt ur ett resultatperspektiv. Chefernas förutsättningar att bedriva samtliga delar av sitt arbete behöver förbättras. De behöver framför allt få förbättrade förutsättningar att närvara i klassrum, på konferenser eller på avdelningarna genom att antalet samtal kopplade till verksamhetsutvecklingsprocessen och löneöversynen minskas. Social- och utbildningsförvaltningen ser därför att chefstätheten behöver förstärkas kraftigt för att förvaltningen ska kunna leva upp till de krav som ställs på cheferna i form av medarbetarsamtal och lönesamtal. Alternativt ser förvaltningen att den nuvarande modellen för verksamhetsutveckling och lönepolicyn ses över i syfte att minska antalet samtal för befintliga chefer. Arbetsutskottets förslag till beslut: Social- och utbildningsnämnden föreslår till kommunfullmäktige att: Justerandes sign Utdragsbestyrkande 256

257 2(2) Alternativ 1: Avsätta medel för att förstärka chefsorganisationen så att cheferna inom förvaltningens utbildningsdelar ges möjlighet att leva upp till de krav som ställs i nuvarande modell för verksamhetsutveckling och lönepolicy. Alternativ 2: Uppdra åt Kommunstyrelsens förvaltning att i samverkan med övriga förvaltningar omarbeta upplägget för verksamhetsutveckling och lönepolicy så att upplägget inte skapar en ohållbar arbetssituation för befintliga chefer med påföljden att kvaliteten på verksamhetens resultat försämras. Beslutsunderlag 1. Protokoll från arbetsutskottet den 30 maj 2018, Tjänsteskrivelse från förvaltningen daterad den 18 april Behandling Jakob Wedman (MP), Hans Esselöv (V) och Hanna Lindgren (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Mikaela Nordling (M) och Fredrik Trygg (SD) föreslår att nämnden beslutar endast enligt alternativ 2. Ordförande ställer de två förslagen mot varandra och finner att social- och utbildningsnämnden beslutat enligt arbetsutskottets förslag. Beslut skickas till Fullmäktige, inkl tjänsteskrivelse Verksamhetschef skola Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande 257

258 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (5) Diarienummer SUN 2018/ Kommunfullmäktige Skrivelse med anledning av upplevt behov av att förändra upplägg för medarbetarsamtal och lönesamtal Förvaltningens förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden föreslår till kommunfullmäktige att: Alt 1: Avsätta medel för att förstärka chefsorganisationen så att cheferna inom förvaltningens utbildningsdelar ges möjlighet att leva upp till de krav som ställs i nuvarande modell för verksamhetsutveckling och lönepolicy. Alt 2: Uppdra åt Kommunstyrelsens förvaltning att i samverkan med övriga förvaltningar omarbeta upplägget för verksamhetsutveckling och lönepolicy så att upplägget inte skapar en ohållbar arbetssituation för befintliga chefer med påföljden att kvaliteten på verksamhetens resultat försämras. Sammanfattning Social- och utbildningsförvaltningen konstatarer i denna skrivelse att det gått tre år sedan nuvarande system med medarbetarsamtal och lönesamtal infördes. Utfallet av det nuvarande systemet har inneburit att cheferna upplever sig försatta i en situation där de måste prioritera bort stora delar av sin verksamhet för att hinna med medarbetarsamtal och lönesamtal. Detta gäller i synnerhet i månaderna januari, februari och mars. Social- och utbildningsförvaltningen upplever det nuvarande upplägget är kontraproduktivt ur ett resultatperspektiv. Chefernas förutsättningar att bedriva samtliga delar av sitt arbete behöver förbättras. De behöver framför allt få förbättrade förutsättningar att närvara i klassrum, på konferenser eller på avdelningarna genom att antalet samtal kopplade till verksamhetsutvecklingsprocessen och löneöversynen minskas. Social- och utbildningsförvaltningen ser därför att chefstätheten behöver förstärkas kraftigt för att förvaltningen ska kunna leva upp till de krav som ställs på cheferna i form av medarbetarsamtal och lönesamtal. Alternativt ser förvaltningen att den nuvarande modellen för verksamhetsutveckling och lönepolicyn ses över i syfte att minska antalet samtal för befintliga chefer. Bakgrund I Ludvika kommun finns såväl en gemensam verksamhetsplaneringsprocess som en övergripande lönepolicy. Dessa riktlinjer fastställer att chefer ska genomföra två medarbetarsamtal varje år med den enskilda medarbetaren. 258

259 Ludvika kommun Datum Diarienummer SUN 2018/ (5) Vidare ska chefen även genomföra ett lönesamtal där uppsatta mål och uppnådda resultat under aktuell löneöversynsperiod (från förra lönesättningstillfället) ska bedömas. Efter avslutad löneöversyn lämnar lönesättande chef ett lönebesked till medarbetaren. Kombinationen av upplägget med medarbetarsamtal och lönesamtal har varit styrande för de kommunala verksamheterna sedan den 10 mars Socialoch utbildningsförvaltningen kan efter tre års tid konstatera att nuvarande modell är oförenlig med de förutsättningar som utbildningsverksamheterna bedrivs under. Denna tjänsteskrivelse har för avsikt att belysa de praktiska svårigheter som finns med genomförandet, samt de konsekvenser som detta medför för verksamheterna. Upplägget på medarbetarsamtal Enligt Ludvika kommuns verksamhetsplaneringsprocess, som antogs i kommunfullmäktige , ska alla medarbetare ha två medarbetarsamtal varje år. I linje med verksamhetsplaneringsprocessen antog kommunfullmäktige reviderade riktlinjer för medarbetarsamtal Riktlinjerna slår fast att det första medarbetarsamtalet ska hållas i februari till mars och det andra samtalet ska hållas i september till oktober. Beträffande längden på samtalen säger riktlinjerna att Det kan vara lämpligt att avsätta 1-1 ½ timme. för varje samtal. För medarbetarsamtalens genomförande finns såväl tips till chefen vad som ska känneteckna samtalen, samt en kommungemensam mall för båda samtalen, samt kopplingen mellan dem. Bland annat står där att tidpunkten för medarbetarsamtalet ska bestämmas god tid i förväg för att både chef och medarbetar ska hinna förbereda sig. Dessutom ska samtalet dokumenteras i avsedd mall, samt skrivas ut för signering. Det finns således ett visst för- och efterarbete som inte är tidsatt kring varje medarbetarsamtal. Upplägget på lönesamtalen Ludvika kommun har även en lönepolicy. Den nuvarande lydelsen togs i kommunstyrelsen Den innebär att ett lönesamtal, samt ett efterföljande samtal för meddelande om ny lön, ska genomföras. Dvs totalt två samtal som relaterar till löneöversynen. Lönesamtal Lönepolicyn fastslår att lönesättningen ska föregås av de medarbetarsamtal som chefen ska ha med medarbeten. Sedan genomförs ett lönesättande samtal eller ett lönesamtal mellan lönesättande chef och medarbetare för att klargöra lönesättande chefs motiv för löneförändringen. Lönesamtalet ska kretsa kring de gemensamma lönekriterierna och medarbetaren ska bedömas utifrån de fyra nivåer som finns för detta. Samtal med besked om ny lön När löneöversynen är färdig ska även lönesättande chef lämna lönebesked till medarbetaren. Den nya lönen ska meddelas personligen av lönesättande chef 259

260 Ludvika kommun Datum Diarienummer SUN 2018/ (5) enligt utbildningsmaterialet Nya lönekriterier Utbildning och information som finns i form av ett bildspel på intranätet Kuriren. Undantaget är de personalgrupper som omfattas av Dialogmodellen. Dessa är dock i kraftig minoritet inom utbildningsverksamheterna. Utbildningsmaterialet på intranätet ger även följande tidplan för cheferna att förhålla sig till beträffande den samlade bilden av medarbetarsamtal och lönesamtal. Utbildningsverksamheternas dilemma Cheferna inom Social- och utbildningsförvaltningen har verksamhetsansvar, budgetansvar och personalansvar. Samtliga ansvarsområden är att betrakta som mycket viktiga är ett kommunalt perspektiv. Det är ett ansvar som förvaltningen även tar på största allvar. Samstämmig forskning visar att framgångsfaktorer inom utbildningsverksamheterna kännetecknas av närvarande chefer som sätter det pedagogiska ledarskapet och skolresultat högt på agendan. Forskning betonar vikten av att cheferna ska lägga tid på pedagogiskt utvecklingsarbete, genomföra lektionsobservationer med efterföljande feedback, samt följa upp resultatet av lärarnas arbete för att skolresultatet ska höjas. Detta är avgörande för vår kommuns skolresultat när eleverna efter sin tid i förskola och skola slutar årskurs 9. Nuvarande upplägg på medarbetarsamtal och lönesamtal kan tyckas ligga i linje med att cheferna behöver vara närvarande i verksamheterna, men tyvärr är Social- och utbildningsförvaltningen av den motsatta uppfattningen. Genom nuvarande upplägg blir cheferna fast i samtal på sina kontor utifrån den kommunala rutinen. Detta är inte kännetecknande för framgångsrika utbildningsverksamheter utan måste dessvärre ses som direkt kontraproduktivt i förhållande vad som leder till förbättrade skolresultat. Räkneexempel chef med 30 medarbetare 260

261 Ludvika kommun Datum Diarienummer SUN 2018/ (5) En chef med 30 medarbetare kan tjäna som ett illustrativt räkneexempel för hur tidsåtgången blir med nuvarande upplägg på medarbetarsamtal och lönesamtal. 30 medarbetare är varken många eller få inom Social- och utbildningsförvaltningen. Det är att betrakta som ett normalt antal anställd för cheferna. De två medarbetarsamtalen Utifrån riktlinjerna för medarbetarsamtalens genomförande (1 1,5 timme per medarbetare) ska exempelchefen således boka in minst 30 timmar effektiv tid för varje medarbetasamtal. Till detta ska även tid för förberedelse inför varje samtal avsättas, samt tid för att skriva ut och signera avsedd mall för medarbetarsamtal. Uppskattningsvis genererar varje samtal ca 30 minuter ytterligare tid, vilket i så fall ger en total tidsåtgång till för- och efterarbete om 15 timmar. Total tid att avsätta till samtal för vår exempelchef blir vid varje tillfälle 45 timmar. Detta ska läggas in under perioden februari till mars, samt oktober till november. Lönesamtalet När det blir dags för lönesamtal finns inte några fastställda ramar för tidsåtgång, men cheferna känner att en rimlig tid för lönesamtal kan vara den samma som medarbetarsamtalen. Vår chef med 30 medarbetare hamnar då i ungefär samma situation som vid medarbetarsamtalen och får lägga in ca 45 timmar i agendan för genomförandet av lönesamtalen. Dessa samtal ska ske i januari till februari. Samtal med besked om ny lön Avslutningsvis ska vår exempelchef meddela sina 30 anställda personer vilken lön de får. Detta ska ske personligen vilket föranleder att ytterligare tider för att meddela ny lön bokas in. Dessa samtal är emellertid inte längre än ca 5-10 minuter. Vår chef med 30 medarbetare avsätter därför 4 timmar till detta, vilket i praktiken blir svårt att hålla, men det kan inte jämföras med de övriga tre samtalet. Dessa samtal ska ske i mars månad. Samlade tidsåtgången fördelad på ett år för en chef med 30 medarbetare Månad Medarbsamtal Lönesamtal Lönebesked TOTALT Kommentar Januari 22,5 tim 22,5 tim Julledigt Februari 22,5 tim 22,5 tim 45 tim Sportlov för lärare 1 v. Mars 22,5 tim 4 tim 26,5 tim April Maj Juni Juli Augusti September Oktober 22,5 tim 22,5 tim November 22,5 tim 22,5 tim December TOTALT 90 tim 45 tim 4 tim 139 tim 261

262 Ludvika kommun Datum Diarienummer SUN 2018/ (5) Med nuvarande upplägg innebär det en orimligt hög belastning med samtal för cheferna i januari, februari och mars. Tidsåtgången på samtal är så omfattande att chefen helt eller till stor del får avstå andra arbetsuppgifter. Det handlar framför allt om följande ansvarsområden som cheferna får avstå från: pedagogiskt ledarskap, barn-, elev -och vårdnadshavarfrågor, arbetsmiljö, budget och budgetuppföljning. Sammanfattande slutsats Social- och utbildningsförvaltningen konstatarer i denna skrivelse att det gått tre år sedan nuvarande system med medarbetarsamtal och lönesamtal infördes. Utfallet av det nuvarande systemet har inneburit att cheferna upplever sig försatta i en situation där de måste prioritera bort stora delar av sin verksamhet för att hinna med medarbetarsamtal och lönesamtal. Detta gäller i synnerhet i månaderna januari, februari och mars. Chefernas förutsättningar att bedriva samtliga delar av sitt arbete behöver förbättras. De behöver framför allt få förbättrade förutsättningar att närvara i klassrum, på konferenser eller på avdelningarna genom att antalet samtal kopplade till verksamhetsutvecklingsprocessen och löneöversynen minskas. Social- och utbildningsförvaltningen ser därför att chefstätheten behöver förstärkas kraftigt för att förvaltningen ska kunna leva upp till de krav som ställs på cheferna i form av medarbetarsamtal och lönesamtal. Alternativt ser förvaltningen att den nuvarande modellen för verksamhetsutveckling och lönepolicyn ses över i syfte att minska antalet samtal för befintliga chefer. Barbro Forsberg Nystedt Tf förvaltningschef Jonas Fors Verksamhetschef skola 262

263 263

264 264

265 265

266 266

267 267

268 268

269 269

270 270

271 271

272 Kommunstyrelsens förvaltning Johan Wass BILAGA Datum Diarienummer KS 2018/262 1(5) Er referens SUN 2018/ Utredning om omständigheterna för kommunens upplägg med löne- och medarbetarsamtal Bakgrund Följande utredning har genomförts av personalenheten med anledning av en framställan från social- och utbildningsnämnden om att förändra upplägget med medarbetarsamtal och lönesamtal (SUN den 13 juni ). Nämnden föreslår fullmäktige att: Alternativ 1: Avsätta medel för att förstärka chefsorganisationen så att cheferna inom förvaltningens utbildningsdelar ges möjlighet att leva upp till de krav som ställs i nuvarande modell för verksamhetsutveckling och lönepolicy. Alternativ 2: Uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att i samverkan med övriga förvaltningar omarbeta upplägget för verksamhetsutveckling och lönepolicy så att upplägget inte skapar en ohållbar arbetssituation för befintliga chefer med påföljden att kvaliteten på verksamhetens resultat försämras. Kommunstyrelsens förvaltning menar att upplägget med medarbetar- och lönesamtal är integrerade och viktiga delar i den kommungemensamma planerings- och uppföljningsprocessen, som ett led i att kommunen skiftat fokus från budgetstyrning till målstyrning. Utredningen går igenom hur och varför löne- och medarbetarsamtal är en del i den kommungemensamma verksamhetsplaneringen men går även övergripande igenom hur forskningsläget ser ut när det gäller antal medarbetare per chef. Från budgetstyrning till målstyrning Syftet med den kommungemensamma modellen för verksamhetsplanering är dels att planering ska göras kommungemensamt, dels att planeringen kopplas samman med budget- och ekonomiprocessen (vilka redan var kommungemensam). I och med den antagna modellen skiftade kommunen styrningen från budgetstyrning till målstyrning. En konsekvens av den nyinrättade styrmodellen är att verksamhetsplanerna på de olika förvaltningarna inte kan utformas enskilt var för sig, utan ska synkroniseras med planeringen för kommunen som helhet, både i framtagande och struktur. Den kommungemensamma modellen för verksamhetsplanering bygger på dels en planeringsprocess, dels en uppföljningsprocess. I planeringsprocessen tas [Skriv här] 272

273 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/262 2(5) målen fram och därefter utarbetas aktiviteter för att nå målen. I uppföljningsprocessen återkopplas lägesrapporter under innevarande år, för att möjliggöra för korrigeringar, samt summeras i årsredovisningen. Mål på individnivå är en del i planerings- och uppföljningsprocessen Eftersom kommunens och enhetens måluppfyllelse åstadkoms i verksamheterna så bygger den kommungemensamma modellen även på att mål bryts ned och planeras på individnivå. Alla anställda involveras därför i planeringsprocessen via medarbetarsamtal om personliga mål och måluppfyllelse. Medarbetarsamtal nummer ett inträffar i tid efter det att organisationen gjort en handslagning om förvaltningens mål och aktiviteter. Tidpunkten för medarbetarsamtal nummer ett blir därför början på året för aktuellt år. Vid detta tillfälle bryts enhetens mål ner på individnivå och en överenskommelse träffas om individuella mål och aktiviteter. Medarbetarsamtal nummer två är en del i uppföljningsprocessen I bilaga 2, Verksamhetsplanering en process som lyfter och styr (tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen daterad 6 maj, till fullmäktiges möte den 5 juni 66) är både medarbetasamtal ett och två satta under uppföljningsprocessen. Logiskt bör dock medarbetarsamtal nummer ett ingå som en del i planeringsfasen, på medarbetarnivå, eftersom mål och aktiviteter överenskoms vid det tillfället. Däremot är det logiskt att medarbetarsamtal nummer två och efterföljande lönesamtal ingår i uppföljningsfasen. I kommunens målstyrning ingår att möjliggöra korrigeringar under innevarande år, beroende på lägesprognoser om att nå uppsatta mål. Med samma tankemodell har därför medarbetarsamtal nummer två tillkommit. I medarbetarsamtal nummer två ges tillfälle att stämma av under innevarande år om lägesprognosen om att nå uppsatta mål på individnivå. Tanken är att kunna göra justeringar och/eller omprioriteringar för berörd medarbetare för att nå målen på individnivå, och således att även enheten kan nå målen. Planerings- och uppföljningsprocessen hänger samman med löneprocessen Som ett led i kommunens målstyrning kopplas verksamhetsplaneringsprocessen till kommunens lönepolicy. Kopplingen innebär att måluppfyllelse ska beaktas i den individuella och differentierade lönesättningen. Enhetens styrning mot mål går till stor del via medarbetarsamtal ett och två samt ett summerande och värderande lönesamtal. Det betyder att samtliga samtalstillfällen mellan chef och medarbetare är en av grundbultarna i den kommungemensamma planerings- och uppföljningsprocessen. Lönebildningsprocessen Inför lönesamtalet mellan chef och medarbetare har en löneöversyn genomförts. Denna översyn är baserad på en aktivitetsplan beslutad i förhandlingsutskottet daterad 3 oktober Den antagna 273

274 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/262 3(5) aktivitetsplanen är beslutad för att kunna vara en del i den kommungemensamma verksamhetsplaneringsprocessen. Stoppdatum för aktivitetsplanen sammanfaller med den tid på året då ny lön betalas ut, förutsatt att förhandlingar kunnat avslutas i tid de år nytt avtal förhandlas. Lönesamtalen ska därför ha genomförts enligt den beslutade aktivitetsplanen för att klara av löneöversynsprocessen inom tillgänglig tid. Givna avgränsningar i tid för medarbetarsamtal och lönesamtal Som beskrivits ovan avgör den kommungemensamma planeringsprocessen när det är möjligt att genomföra medarbetarsamtal nummer ett. Det är först när enhetens mål beslutats som målen kan brytas ned på individnivå. Dessutom så avgör löneöversynsprocessen när lönesamtalen ska vara genomförda. Medarbetarsamtal ett hamnar då i början på år 1 och lönesamtalet i början på år 2 (vilket då sammanfaller i tid med medarbetarsamtal nummer ett för år 2). Att ett medarbetarsamtal för innevarande år sammanfaller i tid med ett lönesamtal om föregående år innebär att en stor del av samtalstiden koncentreras till perioden januari till och med mars. För cheferna så genererar samtalen fler timmar i takt med att antalet medarbetare per chef ökar. Kort om forskning om antal medarbetare per chef Det finns anledning att beakta antalet medarbetare per chef när verksamheten organiseras. Studier av chefers arbetssituation inom både skolan och vård- och omsorg visar att det finns svårigheter att hinna med arbetsuppgifterna om antalet underställa blir fler än 30 (Rektorn och styrkedjan, Betänkande av Utredningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet, SOU 2015:22, sid 124; Hur många direkt underställda kan en chef ha? Om kontrollspann i vård och omsorg, artikelnummer: , Socialstyrelsen, sid 36). I ovan studie inom vård- och omsorg summerades all tid för chefens arbetsuppgifter sett över ett verksamhetsår och ställdes i relation till tillgänglig årsarbetstid. Det studien visade var att den totala tiden för de sysslor chefen förväntades utföra motsvarade den tillgängliga årsarbetstiden då antalet medarbetare var 30. Med fler medarbetare räckte inte tiden till. Det studien inte fångade är då timmarna inte fördelas jämt över året. Ibland kan vissa arbetsuppgifter koncentreras till olika perioder av året, vilket kan göra det svårt att få tiden att räcka till om inte andra arbetsuppgifter kan flyttas på. Studien inom skolan visade att skolledare i genomsnitt arbetade strax under 47 timmar per vecka och att det ändå var vanligt att vissa arbetsuppgifter prioriterades bort som till exempel egen kompetensutveckling, verksamhetsobservationer och systematiskt kvalitetsarbete. En studie genomförd av författaren till Rektorn och styrkedjan visade att en rektor i genomsnitt har cirka 30 medarbetare lärare men att det finns en stor variation (Rektor en stark länk i styrningen av skolan, SNS Förlag 2013, sid 65). I en sammanställning gjord av Institutet för stressmedicin om hälsa på arbetsplatsen lyfter forskarna fram att antal medarbetare per chef även påverkar chefens egen hälsa och hur hälsoläget ser ut i övrigt på arbetsplatsen. I takt med 274

275 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/262 4(5) att antalet medarbetare blir fler ökar även chefens kontrollspann vilket påverkar personalomsättningen och arbetsmiljön negativt och slutligen även verksamhetens kvalitet (Hälsa på arbetsplatsen, ISM-rapport 21, sid. 119). Institutet för stressmedicin visar också i sin sammanställning att det ofta är av större vikt med färre medarbetare per chef inom människovårdande verksamheter eftersom dessa verksamheter tenderar att uppfylla satta kriterier för när ett färre antal medarbetare är att föredra: en geografisk spridd verksamhet, ibland med långa öppettider, chefer har komplexa arbetsuppgifter där krav och önskemål från flera intressenter i och utanför organisationen ska förenas, medarbetarna har komplexa och föränderliga arbetsuppgifter som kräver anpassning till brukarnas behov, verksamheten omorganiseras ofta och det finns en stor rörlighet bland chefer och medarbetare (Hälsa på arbetsplatsen, ISM-rapport 21, sid. 123) För enskilda verksamheter och enskilda chefer finns en stor variation när det gäller både organisatoriska förutsättningar och egna handlingsstrategier och kompetens. Med det sagt ger ändå studierna ovan en indikation på hur möjligheterna i stort ser ut när det gäller antal medarbetare per chef. Mer än bara antal medarbetare per chef I en rapport från Arbetsmiljöverket, om första linjens chefer, uppges antal medarbetare per chef som avgörande för hur enhetschefernas arbetsmiljöförutsättningar ser ut, men avstår ändå från att ta ställning till ett konkret storleksspann. Arbetsmiljöverket menar att det är fler faktorer som behöver vägas in såsom chefernas förståelse och kunskap om chefsuppdraget, chefsintroduktion, administrativt stöd och det stöd expertfunktioner erbjuder till exempel inom IT-frågor, HR-frågor och ekonomifrågor (Första linjens chefer, projektrapport, Arbetsmiljöverket). Behov av utbildning Förutom organisatoriska förutsättningar för att möjliggöra chefsuppdraget behöver cheferna ha kunskap och förtrogenhet till exempel om att hålla i medarbetar- och lönesamtal. Som ny chef är medarbetar- och lönesamtal en av flera viktiga arbetsuppgifter. I takt med att nya chefer anställs behöver arbetsgivaren erbjuda dem en sådan utbildning. Senast en systematisk utbildning om medarbetar- och lönesamtal genomfördes i organisationen var under 2015 i samband med införandet av nya lönekriterier. Idag finns ingen sådan pågående utbildning. För att stödja cheferna med att genomföra medarbetar- och lönesamtal vore det en fördel om arbetsgivaren etablerar en sådan utbildning dels som obligatorisk för nya chefer, dels som erbjudande till övriga chefer med behov att uppdatera sina kunskaper. 275

276 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/262 5(5) Personalenheten menar att det är möjligt att ta fram en sådan utbildning inom ramen för den översyn av olika HR-processer som nu pågår, där utbildningsfrågor är ett område. Samtidigt pekar personalenheten på behovet av resurser för att kunna anordna och genomföra olika utbildningar med god kvalitet, resurser som idag inte finns i tillräcklig utsträckning sett till de olika uppdrag personalenheten har idag och framöver. Jan Sinclair Stöd- och styrningschef Johan Wass HR-Controller/Utredare Bilagor 1. Sammanträdesprotokoll från social- och utbildningsförvaltningens sammanträde, daterad 13 juni Verksamhetsplanering en process som lyfter och styr, daterad 27 januari

277 Kommunstyrelsens förvaltning Mikaela Nordling, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Fullmäktige Diarienummer KS 2018/504 1(2) Antagande av förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige antar förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt, daterad 19 januari Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har granskat tagna beslut inför Ludvika kommuns inträde i Räddningstjänstens Dala Mitt (RDM) vid årsskiftet. Den 28 maj beslöt fullmäktige att kommunen ska gå med i RDM senast vid årsskiftet 2018/2019. Fullmäktige antog även konsortialavtalet som gäller för de kommuner som ingår i RDM. Utöver detta beslöt fullmäktige att kommunen tillsammans med övriga medlemskommuner skulle anpassa bland annat förbundsordningen. Ludvika kommuns fullmäktige har ännu inte antagit förbundsordningen för kommunalförbundet RDM. De fyra övriga medlemskommunerna (Borlänge, Falun, Gagnef och Säter) har under våren godkänt den nya förbundsordningen. Kommunstyrelsens förvaltning noterar att förslaget till förbundsordning innehåller hänvisningar till den gamla kommunallagen istället för den nya som trädde i kraft 1 januari Punkt 10 i förbundsordningen handlar om hur kommunalförbundets tillkännagivanden ska göras. I den förbundsordning som de övriga medlemskommunerna godkänt sägs att kungörelser och tillkännagivanden genom medlems försorg ska anslås på varje medlems officiella anslagstavla. Enligt nya kommunallagen ska kommunalförbund också ha en egen anslagstavla på sin webbplats. Detta framkommer av kapitel 9 17 i kommunallagen (2017:725). Eftersom alla medlemskommuner måste anta samma förbundsordning kan inte kommunstyrelsens förvaltning göra ändringar i förbundsordningen. Förvaltningen kommer att meddela RDM de felaktigheter förvaltningen sett. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att fullmäktige antar förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt, daterad 19 januari

278 Ludvika kommun Datum Diarienummer KS 2018/504 2(2) Jan Lindström Kommunchef Mikaela Nordling Utredare Bilagor 1. Förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt, daterad 19 januari Sammanträdesprotokoll från fullmäktiges möte den 28 maj Beslut skickas till Räddningstjänsten Dala Mitt Styrdokument Akten 278

279 Dnr Förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt 1 Namn, säte och medlemskommuner Kommunalförbundets namn är Räddningstjänsten Dala Mitt, som förkortas RDM, med säte i Falu kommun och med medlemskommunerna Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. 2 Ändamål och verksamhet, uppdraget till RDM RDM skall fullfölja de skyldigheter som åvilar de ingående kommunerna enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) utom vad avser; samordning av olycksförebyggande verksamhet, att leda arbetet för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (LSO kap 3 1) och när kommunen är att betrakta som enskild (LSO kap 2). Därutöver skall RDM, i skälig omfattning stödja medlemmarna i deras övriga arbete för skydd mot oönskade händelser bland annat med utgångspunkt från Boverkets byggregler (BBR) och Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, (LEH). Handlingsprogram för det olycksförebyggande arbetet upprättas av respektive medlem i samarbete med RDM. Handlingsprogram för räddningstjänst som visar hur RDM avser lösa räddningstjänstuppdraget upprättas av RDM. Avtal mellan medlemmen och RDM kan tecknas om enskild kommun vill ha ytterligare tjänster, som anknyter till lagar som behandlar säkerhet och trygghet samt till den politiska visionen och uppdraget för aktuell mandatperiod, utförda av RDM. Dessa tjänster finansieras utanför anslagsramen för uppdraget. Enskild kommun, två eller flera kommuner i förening eller kommunerna samfällt, kan genom avtal lämna uppdrag till förbundet att ansvara för utbildning av skolelever, personal samt brukare av kommunal hemsjukvård och hemtjänst. Sanering av vägbana och järnvägsbank efter trafikolycka med syftet att göra banan framkomlig för trafik utförs av RDM. RDM kan efter överenskommelse utföra uppgifter åt annan än medlem. Att utföra sjukvårdsuppgifter i väntan på ambulans (IVPA) är ett exempel på sådant uppdrag. Åtagandet regleras genom avtal. Räddningstjänsten Dala Mitt Förbundsordning n 1 av 7 279