Handlingsplan mot hot och våld

Transkript

1 1 (15) Handlingsplan mot hot och våld Antagen xx 2013 Framtagen av Magnus Dahlberg och Annika Ekberg, Kommunledningsförvaltningen och Malin Ekblad, Säkerhetsavdelningen Revideras vart tredje år Trelleborg2000, v 1.0,

2 2 (15) Innehåll Roller och ansvar 3 Arbetsgivaren... 3 Arbetstagaren... 3 Skyddsombud... 3 Företagshälsovård... 3 Fysisk och psykosocial miljö 3 Fysisk miljö... 3 Lokaler 4 Inredning och utrustning... 4 Larm och andra tekniska hjälpmedel... 4 Psykosocial miljö... 4 Organisation... 4 Ledarskap... 4 Attityder och normer... 4 Psykologisk belastning... 4 Riskkällor 4 Ensamarbete... 4 Värdehantering... 4 Myndighetsutövning... 5 Möten med personer som uppträder hotfullt eller våldsamt... 5 Kvälls- och nattarbete... 5 Undersökning 5 Riskbedömning 5 Vid skada ohälsa 6 Stöd i arbetet med att förebygga, bemöta och följa upp hot och våld i arbetsmiljön 8 Bilaga 1 Checklista vid kartläggning av risker för hot och våld i arbetsmiljön 9 Bilaga 2 - Riskbedömning och handlingsplan vid systematiskt arbetsmiljöarbete 12 Bilaga 3 - Checklista för åtgärder när hot och/eller våld inträffat 13 Bilaga 4 - Åtgärder vid en hotbild 14

3 3 (15) Handlingsplan mot hot och våld Det är arbetsgivarens ansvar att identifiera risker och vidta åtgärder för att minimera hot och våld om våld på arbetsplatsen. Roller och ansvar Arbetsgivaren Arbetsgivaren har huvudansvaret för att risker för hot och våld på arbetsplatsen undersöks, riskbedöms, åtgärdas och följs upp. Arbetsgivaren ska se till att det finns särskilda säkerhetsrutiner för att minska riskerna att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetstagarna har tillräcklig utbildning och information för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Arbetsgivaren ska tillhanda hålla särskilt stöd och handledning om behov för detta finns. Trelleborgs kommuns säkerhetsavdelning finns tillhands som stöd i det säkerhetsrelaterade arbetet. Chefen ska samverka frågor om hot och våld med sina medarbetare och skyddsombud på arbetsplatsen. På samverkansgruppnivåerna samverkar arbetsgivaren med de fackliga organisationerna och skyddsombuden. Arbetstagaren Arbetstagaren ska vara uppmärksam på arbetsgivarens instruktioner och följa givna föreskrifter och använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet som behövs för att undvika och förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetstagare som bedömer att en arbetsuppgift kan medföra risk att drabbas av olycksfall eller ohälsa ska underrätta arbetsgivaren om detta. Skyddsombud Skyddsombudets uppgift är att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning, delta i planeringen samt hos arbetsgivaren begära de åtgärder som ombudet anser behövs för att undanröja risker. Även arbetsgivaren har nytta av att skyddsombudet bevakar arbetsmiljöfrågorna. Företagshälsovård Vid behov ska arbetsgivaren anlita företagshälsovården som har kompetens inom området hot och våld. Fysisk och psykosocial miljö Fysisk miljö Kontakta gärna säkerhetsavdelningen för bedömning och stöd gällande säkerheten på arbetsplatsen.

4 4 (15) Lokaler Där det går att bygga bort risker eller använda ny teknik bör detta ske. Det är viktigt att planera till exempel entréer, receptioner och personalingångar så att de placeras på för verksamheten och säkerheten bästa sätt. Inredning och utrustning Det är viktigt att tänka på hur inredning och utrustning planeras och placeras. Det kan i vissa miljöer behöva finnas möjligheter till reträtt. Det kan exempelvis gälla besöksrum. Larm och andra tekniska hjälpmedel Larm kan vara nödvändigt på vissa arbetsplatser. Typ av larm bör väljas med hänsyn till den risk som kan förutses. För att larmet ska vara effektivt är det nödvändigt att arbetstagaren vet hur det används och att det finns rutiner för hur larmet ska tas emot. Psykosocial miljö Organisation Se över huruvida det finns bättre sätt att organisera arbetet för att förebygga hot och våldssituationer. Ledarskap Chefens säkerhetsprioriteringar formar ofta de anställdas säkerhetsengagemang, vilket också rör frågor kring hot och våld. Som chef är det viktigt att alltid tillse att risker, tillbud och skador rapporteras, följs upp och åtgärdas. Attityder och normer Om en acceptans för hot och våld finns på arbetsplatsen finns risk att den sprider sig vilket kan medföra större risker. Därför ska nolltolerans gälla för hot och våld. Det är av största vikt att fokus på säkerhet genomsyrar alla nivåer på arbetsplatsen. Som medarbetare förväntas man reflektera över vilka konsekvenser ens handlingar får gällande säkerheten. Psykologisk belastning Risken att hamna i hot- och våldssituationer ökar med en högre psykologisk belastning. Det kan gälla stor arbetsmängd, arbete under tidspress, högt arbetstempo, rollkonflikter, otydlig arbetsfördelning, brister i kunskap, erfarenhet eller utbildning. Riskkällor Ensamarbete Innebär en arbetsuppgift en påtaglig risk för ohälsa på grund av hot eller våld får den inte utföras som ensamarbete. Det kan till exempel gälla våldsbenägna kunder, klienter eller brukare. Arbetsmiljöverkets definition av ensamarbete liknas vid arbete där arbetstagaren måste använda någon form av tekniskt hjälpmedel för att tillkalla hjälp. Värdehantering Arbete med, eller ansvar för varor, föremål, pengar eller dylikt som någon vill komma åt kan ofta vara förenat med risk.

5 5 (15) Myndighetsutövning Arbetstagare som har, eller uppfattas ha, en makt- eller myndighetsfunktion gentemot exempelvis kund, klient, brukare eller elev och har rätt att neka eller ändra på något som denne vill eller att kräva något som denne inte accepterar, kan löpa högre risk att utsättas för hot eller våld. Hot med avsikt att skada, skrämma eller hämnas kan komma att riktas mot arbetstagaren. Det kan ske direkt och oplanerat eller komma som hämnd, mer eller mindre planerat. Möten med personer som uppträder hotfullt eller våldsamt På de arbetsplatser där man möter personer som är aggressiva och våldsbenägna ökar risken för att utsättas för hot och våld. Kvälls- och nattarbete Kvälls- och nattarbete kan innebära en ökad risk för hot och våld. Undersökning Exempel på undersökningsverktyg: Rapporteringssystem Skyddsrond Intervju Observationer Enkät Arbetsplatsträffar Checklista (se bilaga 1) Medarbetarsamtal Riskbedömning En riskbedömning går till så att du för varje riskkälla som identifierats i undersökningarna gör en bedömning utifrån:

6 6 (15) 1. Hur sannolikt är det att något ska hända som förorsakar ohälsa 2. Hur allvarligt konsekvensen blir om det händer. Kan händelsen leda till allvarliga konsekvenser så som dödsfall, sjukhusvistelse, risk för sjukskrivning och rehabilitering eller blir skadorna mer begränsade. Genom att tänka i dessa termer kan man göra en enkel riskbedömning och avgöra om risken är angelägen eller inte. Bedöms risken som angelägen krävs omedelbara åtgärder. Se bilaga 2 Riskbedömning och handlingsplan vid systematiskt arbetsmiljöarbete Det dagliga arbetet Fokus ska alltid ligga på att genomföra tillräckligt kraftfulla förebyggande åtgärder så att skada/ohälsa aldrig uppstår. Utbildning/information Rutiner ska göras kända hos medarbetarna. Finns utrustning ska samtliga ha utbildning i hur den fungerar Utrustning Arbetsgivaren ska säkra att all utrustning som kan förebygga risker för hot och våld ska finnas tillgänglig. Det gäller exempelvis utrustning som gör att anställda snabbt kan kalla på hjälp. Rutiner Det ska finnas rutiner för att snabbt kunna kalla på hjälp vilka alla medarbetare ska känna till. Finns elektroniska larm ska det finnas rutiner för att dessa testas och att övningar görs. Underhåll Arbetet mot hot och våld måste underhållas både vad gäller utrustning (exempelvis byte av batterier och se till att all belysning fungerar) men även vad gäller utbildning, information och rutiner. Vid skada ohälsa Akut krishantering Trots förebyggande arbete kan olyckor ske. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Det ska finnas rutiner för hur den anställde ska få rätt hjälpinsats. Rutinerna ska vara kända av samtliga medarbetare. Mildrande åtgärder Tänk på att ha viktiga telefonnummer till exempel polis, skyddsombud, företagshälsovård, eventuellt kristeam, chefer och anhöriga lättillgängliga. Anmälan Skada/ohälsa till följd av våld och hot ska rapporteras till arbetsgivaren så fort som möjligt. Meddela närmaste chef och använd kommunens rapporteringsverktyg. Arbetsgivaren ska i sin tur anmäla till: Försäkringskassan Arbetsgivaren ska så fort som möjligt göra en anmälan till Försäkringskassan.

7 7 (15) Arbetsmiljöverket Arbetsgivaren ska enligt Arbetsmiljöförordningen anmäla allvarliga olyckor eller allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. Polisen Händelser som innebär hot eller våld ska polisanmälas. Närmsta chef ansvarar för att anmälan upprättas, men det kan göras av antingen den enskilde eller den närmsta chefen. Adressen som lämnas i anmälan ska vara till arbetsplatsen. o Vid brott som omfattar olika typer av hot och angrepp, ringer man o Anmälan kan också göras genom att man vänder sig till närmaste polisstation, att en polispatrull tar upp en anmälan på plats eller att man gör det på o Vid pågående brott och i akuta situationer ringer man 112. Det finns flera olika anledningar till varför en polisanmälan ska upprättas vid hot och/eller våldssituationer. o o o Ansvaret läggs tydligt på rätt person, d.v.s. gärningsmannen. Anmälan bidrar till att signalera vad kommunen inte godtar. Anmälan synliggör inför medarbetare, samhället och för polisen vilka problem man brottas med. Arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivaren ska ordna arbetsanpassning och rehabilitering om någon av arbetstagarna drabbas av ohälsa. Om behov av anpassning och rehabilitering uppstår finns kommunens policy respektive handlingsplan för rehabilitering till stöd. Utredning och analys Det är viktigt att dokumentera det som hänt och analysera varför det skett. Detta för att kunna lära av erfarenheter och undvika att samma sak händer igen. De slutsatser som dras ska användas i det förebyggande arbetet i strävan efter ständig förbättring. Uppföljning Det kan dröja en tid innan den som utsätts för hot eller våld reagerar på det inträffade. Närmsta chef ansvarar alltid för att händelsen följs upp inom två veckor. Vid samtalet kan chefen vid behov erbjuda kontakt med företagshälsovården. Stödjande samtal vid ett tillfälle är obligatoriskt för alla som utsätts för hot eller våld på arbetsplatsen. Detta stödjande samtal utförs av närmsta chef eller någon av denne utsedd person. Tänk på att även arbetskamrater kan reagera mycket starkt på händelsen. Motsvarande insatser som för den direkt drabbade kan erbjudas även dem vid behov.

8 8 (15) Stöd i arbetet med att förebygga, bemöta och följa upp hot och våld i arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, AFS Arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1 Kränkande särbehandling, AFS 1993:17 Omvårdnadsarbete i enskilt hem, AFS 1990:18 Ensamarbete, AFS 1982:3 Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Arbetsmiljöförordningen, AFS 2003:791 (angående anmälan om allvarlig skada/tillbud) Broschyrer Våld och hot inom vården, ADI 609 Undersök riskerna för våld och hot på jobbet, ADI 553 Ensamarbete om möjligheterna att underlätte ensamarbetets påfrestningar, ADI 252 Våld och hot inom omsorg och skola, ADI 552 Bra arbetsmiljö på väg, ADI 578 Skydd mot rån i handeln (Finns att få via Säkerhetsavdelningen) Webbutbildning Säkerhetsavdelningen rekommenderar webbutbildning (gratis) för chefer och anställda: Bilagor Bilaga 1 Checklista vid kartläggning av risker för hot och våld i arbetsmiljön Bilaga 2 Riskbedömning och handlingsplan vid systematiskt arbetsmiljöarbete Bilaga 3 - Checklista för åtgärder när våld och/eller hot inträffat Bilaga 4 - Åtgärder vid en hotbild

9 9 (15) Bilaga 1 Checklista vid kartläggning av risker för hot och våld i arbetsmiljön Riskinventering 1. Risker var eller vilka? JA NEJ a) Vet du var riskerna för hot och våld finns på din arbetsplats? b) Finns det särskilda risker i vissa situationer eller på vissa platser? c) Känner alla medarbetare, även elever, nyanställda och vikarier till riskerna? Förebyggande åtgärder Exempel på förebyggande åtgärder: 2. Agera JA NEJ Vet alla medarbetare och elever hur man bör agera i en hot- eller våldssituation? 3. Utbildning JA NEJ Har alla medarbetare tillräcklig utbildning för att kunna arbeta säkert och tryggt? 4. Lokaler JA NEJ Är arbetsplatsen utformad och utrustad så att man kan förebygga eller undvika hot- eller våldssituationer? 5. Snabb hjälp JA NEJ Går det att få snabb hjälp vid en hot- eller våldssituation?

10 10 (15) 6. Larm JA NEJ a) Finns larm? b) Finns fastställda rutiner för hur larmsituationer ska hanteras? c) Känner alla medarbetare till rutinerna och vet hur de ska använda dem? d) Övar ni hur ni ska handla när ett larm utlöses? e) Underhåller och kontrollerar ni larmen kontinuerligt? 7. Ensamarbete JA NEJ a) Händer det att någon arbetar ensam? b) Finns det särskilda risker för hot och våld vid ensamarbete? c) Händer det att minderåriga arbetar ensamma? 8. Säkerhetsrutiner gällande pengar JA NEJ a) Finns regler för hur mycket pengar som får finnas i kassan? b) Finns säker hantering och tömning av kassalådan? c) Finns rutiner för säker uppräkning av pengar? d) Finns rutiner för säker transport av pengar? e) Finns rutiner för säker öppning och stängning av lokalen? f) Kan medarbetarna säkerhetsrutinerna? g) Efterlevs rutinerna? 9. Dokumentation JA NEJ a) Skriver ni ner händelser beträffande hot och våld? b) Utreder ni dessa händelser? c) Anmäler ni allvarliga olycksfall och tillbud till Arbetsmiljöverket?

11 11 (15) Hjälp och stöd efteråt 10. Hjälp om något hänt JA NEJ a) Vet ni vilken form av fysisk och psykologisk hjälp eller socialt stöd som ska ges för att undvika och lindra skador? b) Finns särskild hjälp att tillgå, t.ex. företagshälsovård eller skolhälsovård? När ni gått igenom frågorna, diskutera de frågor där ni svarat nej. Diskutera hur man kan hitta lösningar. Dokumentera vad som ska göras och av vem: Planerade åtgärder: Vem utför: Klart den: Arbetsplats: Datum:

12 12 (15) Bilaga 2 - Riskbedömning och handlingsplan vid systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsplats: Datum: Risker Konsekvenser Allvarlig risk Annan risk AFS Åtgärder/ kommentarer Ansvarig Klart Kontroll

13 13 (15) Bilaga 3 - Checklista för åtgärder när hot och/eller våld inträffat Informera närmaste chef Kontakta säkerhetsavdelningen om händelsen, som då kan hjälpa till med eventuella stödpaket. Se över säkerheten på arbetsplatsen och informera dina kollegor om situationen. Informera din familj/närstående om vad som hänt. Dessa måste också vara medvetna om vad som händer i ditt liv eftersom det även kan påverka dem. Variera dina vardagliga rutiner. Exempelvis handla inte i samma affär, ät inte på samma restaurang, tanka inte på samma ställe etc. Se över säkerheten i bostaden vad gäller vägar in, brevinkast och behov av dörrkik. Parkera bilen på upplysta platser eller i ett övervakat parkeringsgarage. Ta en runda runt bilen innan avfärd för att kontrollera så att det inte är någon åverkan på bilen. Får du en misstänkt försändelse, ta kontakt med polisen direkt. Känner du dig förföljd? Ta kontakt med polisen. Är hotet av allvarlig karaktär kan det finnas behov av att byta bostad under en period. Finns det behov av att ansöka om besöksförbud? Kontakta polisen Trelleborg2000, v 1.0,

14 14 (15) Bilaga 4 - Åtgärder vid en hotbild Skydda bostaden Det finns en del åtgärder du kan vidta för att göra din bostad säkrare, och framför allt se till att vägarna in till din bostad är säkra. Exempel på vägar in i en bostad är genom entrédörren, fönster, källaren samt fasadmonterade brand- och utrymningsstegar. Du bör dessutom ha alternativa utrymningsvägar ifall något skulle hända. En dörrkik bör monteras på dörren, och denna bör ha en vidvinkelfunktion. Då har du chans att se personer utanför din dörr utan att behöva öppna för att se vem det är. Tänk även på att det är bra att förhindra insyn i dörrkiken genom att montera ett skydd över den. Har du inget skydd över dörrkiken, släck ljuset när du närmar dig dörren så går det inte att se när du är framme. Om det finns risk för angrepp bör du undvika att ha ett brevinkast, eftersom det vid ett angrepp finns risk att man kastar in brännbar vätska eller brännbart material. Är det svårt att hitta ett alternativ till brevinkast, montera en postuppsamlare på insidan av dörren som är av brandsäkert material. Det finns säkerhetsrådgivning att få vad gäller skyddet i din bostad, kontakta säkerhetsavdelningen och behovet skulle uppstå. Olika typer av larm Det finns arbetsplatser inom kommunen som har installerade larm, vilket innebär att det då även ska finnas skriftliga rutiner för agerande när ett sådant aktiveras. Inbrottslarm Som extra skyddsåtgärd kan du välja att installera ett inbrottslarm i din bostad. Det finns larm som är ljudande som en siren, men även larm som går direkt till en larmcentral. Överfallslarm och personlarm En uppkommen situation kan för den enskildes säkerhet innebära att det är motiverat att bära ett överfallslarm eller ett personlarm. Skillnaden är att ett överfallslarm är en fast installation i din bostad, och personlarmet är något du bär med dig oavsett var du befinner dig. Det finns olika typer av personlarm, och skulle det finnas behov av ett sådant, ta kontakt med kommunens säkerhetsavdelning. Skyddsåtgärder för närstående Att du som person utsätts för hot eller angrepp innebär även en risk för din familj. Gärningsmannen kan välja att gå via någon i din familj för att komma åt dig som person. Det är därför viktigt att samtliga familjemedlemmar är införstådda med vad som händer runt dig som person, men även att de blir insatta i de skyddsåtgärder som tagits kring dig som person. Glöm inte prata med barnen! Prata med dem om vikten att inte släppa in främmande människor i bostaden, att inte följa med någon som de inte känner och att inte ta emot saker från främmande personer. Glöm inte visa hur man ringer 112.

15 15 (15) Resor med bil När du färdas med bil, tänk på att parkera denna på platser som är upplysta, gärna övervakade parkeringsplatser eller i ett väl skyddat garage. Innan du startar bilen är det bra att kontrollera så att inga avvikande saker eller föremål finns på marken eller under bilen. Det kan även vara bra att ta en koll runt bilen så att däcken är intakta och det inte finns någon åverkan på dem, och det gäller även avgasröret. Misstänker du att något hänt med din bil, så kontakta omedelbart polisen. Byte av bostad Hotbilden mot dig kan vara så stark och allvarlig att bedömning görs att det inte går att bo kvar i bostaden. En tillfällig lösning är då en övernattningslägenhet eller att man får bo på hotell eller liknande under en tid. En akut hotsituation kan även innebära att både du och din familj flyttas till hemlig ort. Genom att vistas på en annan adress eller ort under en period kan din tillvaro bli tryggare. Det blir också tid över till att analysera över den uppkomna situationen samt planera för eventuella framtida skyddsåtgärder. Besöksförbud Den person som hotar eller trakasserar dig, kan få besöksförbud. Detta innebär att personen i fråga är förbjuden att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter dig. Du begär att besöksförbud ska meddelas hos åklagare, och denna begäran kan polisen hjälpa dig med. Misstänkta försändelser Var uppmärksam på försändelser som är oväntade och avvikande, och tänk på att dessa kan dyka upp både i ditt hem och på din arbetsplats. Misstänker du att ett brev eller en försändelse kan innehålla en bomb eller något annat farligt, försök inte öppna det utan kontakta polisen direkt. Du bör vara misstänksam på försändelser som har: Ett ojämnt eller buckligt utseende samt känns styvare än normalt. En avvikande vikt, d.v.s. ovanligt lätt eller tungt i förhållande till storleken. Fettfläckar på kuvertet eller omslaget då sprängämnen kan innehålla fett. Underlig eller ovanlig lukt. Adressetikett eller okänd handskriven adress. Ovanlig påskrift eller förtryckt med text som säger Brådskande, Privat eller Personligt. Avsändare och adress som tyder på oönskad anonymitet. Överdrivet antal frimärken. Tecken på att kuvertet eller omslaget har varit öppnat och sedan återförslutits. Oförklarliga metallband, trådar, folie eller liknande. Ljud som det ger ifrån sig, t.ex. surrande, tickande eller skvalpande. Dykt upp oväntat och oförklarligt, t.ex. via specialleverans med bud eller till receptionen på din arbetsplats.