RAPPORT. Vattenskydd Varberg VARBERG VATTEN AB RAGNHILDS KÄLLA TEKNISKT UNDERLAG FÖR UPPRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDFÖRESKRIFTER

Transkript

1 VARBERG VATTEN AB Vattenskydd Varberg UPPDRAGSNUMMER RAGNHILDS KÄLLA TEKNISKT UNDERLAG FÖR UPPRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDFÖRESKRIFTER Sweco Environment AB VATTENRESURSER Göteborg

2 Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Styrelsens säte: Stockholm Björn Göransson Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) bjorn.goransson@sweco.se källa\tu ragnhildskälla.docx

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Bedömningsunderlag 1 2 Ragnhilds källas vattentäkt Orientering Anläggning Försörjningsområde Planerat uttag 4 3 Hydrogeologiska förhållanden Geologi Nederbörd och avrinning Hydrogeologi Nybildningsområden Grundvattensårbarhet 7 4 Risker för vattentäkten Allmänt Riskkällor och emissioner Vägar och transporter Gårdar med jordbruk eller djurhållning Bostadshus och fritidshus Övrigt Verifierade risker 13 5 Riskanalys Allmänt Analys Resultat Användning Känslighet 14 6 Utformning av skyddsområde Allmänt Krav och allmän metodik Strategi och generella motiv Skyddszoner Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Avgränsning för Ragnhilds källa Arbetsmodell Indata 17 källa\tu ragnhildskälla.docx

4 6.5.3 Beräkningsresultat Zonindelning Sammanfattning 22 7 Bakgrund till skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå 23 Bilagor Bilaga 1: Riskanalys Tabell Bilaga 2: Förslag till skyddsföreskrifter Bilaga 3: Fastighetsförteckning Bilaga 4: Förslag till skyddsområde med platsspecifik motivering Bilaga 5: Beräkningsmetodik källa\tu ragnhildskälla.docx

5 1 Inledning På uppdrag av Varberg Vatten AB har Sweco upprättat ett tekniskt underlag med förslag till reviderat skyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten Ragnhilds källa i Varbergs kommun. Denna rapport är en revidering av tidigare tekniskt underlag upprättat av Sweco Bakgrund och syfte Ragnhilds källas vattentäkt utgörs av två uttagsbrunnar i jordlagren, samt två infiltrationsdammar där ytvatten från Stora Neden - Mäsen infiltreras. Endast en av dessa infiltrationsdammar används i dagsläget. För ytvattentäkten Stora Neden Mäsen finns ett fastställt vattenskyddsområde. Ragnhilds källa har ett befintligt vattenskyddsområde som fastställdes På grund av att gällande föreskrifter upplevs svårtolkade och att risksituationen undersökts noggrannare inom skyddsområdet sedan 2004 har Varberg Vatten beslutat att göra en översyn av det befintliga vattenskyddsområdet med tillhörande föreskrifter. Bakgrunden till denna bedömning beskrivs i en rapport från Miljö och Hälsa i Varbergs kommun, Rapport om tillsynsprojekt i vattenskyddsområdet Ragnhilds källa 2015, daterad Under 2015 gjordes även en grundvattensårbarhetsbedömning som ytterligare belyser behovet av översynen (Referat R). Berörda fastighetsägare redovisas i bilaga 3. Det nya förslaget till avgränsning som presenteras i detta PM är baserat på tillgänglig geologiskt och hydrogeologisk information, och är en sammanställning av bakgrunden till bedömningen av det nya förslaget till avgränsning. Utredningen har omfattat insamling, sammanställning/utvärdering och redovisning av uppgifter avseende följande: Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Grundvattensårbarhet Riskinventering Riskbedömning Översyn och justering av ny avgränsning har gjorts med utgångspunkt från befintlig avgränsning (fastställdes 2003), kompletterande beräkningar, grundvattenströmningsriktningar och är utöver detta också riskbaserad. Syftet med att upprätta ett nytt vattenskyddsområde, med tillhörande föreskrifter, är att ge grundvattentäkten ett bättre skydd som är anpassat till aktuella beräkningsmetoder och risker, liksom att vattenskyddsområdet ska vara ändamålsenligt. Nyttan av vattenskyddsområdet ska också vägas mot uppoffringen för enskilt berörda. 1.2 Bedömningsunderlag Nedanstående utredningar och underlag har använts: A) Gula kartan, skala 1: Topografiska kartan, skala 1: (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

6 B) Geologiska kartan 5B Varberg SO, SGU ser. Ae nr 102. C) Hydrogeologisk karta över Hallands län SGU ser Ah nr 8. D) Beskrivning till SGU ser Ah nr 8. E) Handbok om vattenskyddsområde, 2010:5, Naturvårdsverket. F) Avgränsning av skyddsområde för ytvattentäkt, Länsstyrelsen i Örebro län/snv/vbb VIAK , 1998, G) Befintligt skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter. H) Tekniska utredningar för fastställandet av skyddsområden för vattentillgångar, Sydsvenska Ingenjörsbyrån (SIB) AB (ingick som del av förfrågningsunderlaget). J) Samhällenas Vattenförsörjning, Information från Länsstyrelsen Hallands län. Meddelande 1975:5, K) SFS 1998:808, Miljöbalken, Miljödepartementet, L) SOU 1997:145, Förvalta med miljöansvar: Statsförvaltningens arbete för ekologisk hållbarhet, Delbetänkande av Miljövårdsberedningen, 1997 M) Managing Ground-Water Contamination Sources in Wellhead Protection Areas: A Priority Setting Approach, EPA 570/ , US Environmental Protection Agency, 1991 N) Metodik för inventering av förorenade områden, Rapport 4918, Naturvårdsverket, 1999 O) SOU 2000:52, Framtidens miljö, allas vårt ansvar. Slutbetänkande från Miljömålskommittén, Stockholm, P) NFS 2000:7, Naturvårdsverkets allmänna råd för tillståndsprövning enligt 14 SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde, Naturvårdsverket, Q) Pilotprojekt Ragnhildskälla, geologiskt och hydrogeologiskt underlagsmaterial, VBB VIAK, uppdragsnummer , R) Ragnhilds källa vattenskyddsområde, Risk och sårbarhetsinformation, Sweco, S) Rapport om tillsynsprojekt i vattenskyddsområdet Ragnhilds källa 2015, Miljö och Hälsa, Varbergs kommun, daterad (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

7 2 Ragnhilds källas vattentäkt 2.1 Orientering Ragnhilds källa vattentäkt ligger mellan strax söder om Ugglarp ca 11 km öster om Varberg, se Figur 1, och tillhör Himleåns dalgång. Omgivningarna är relativt flacka med undantag av enstaka uppstickande bergspartier samt grus- och morän-ackumulationerna mellan Källäng och Grimeton. I princip utgörs hela vattentäktens närområde av jordbruksmark. Mäsen Stora Neden Figur 1 Översiktskarta Ragnhilds källa, Varbergs kommun. Röd pil visar ungefärligt läge för Ragnhilds källa, Lantmäteriet/Optiway AB. 2.2 Anläggning Varbergs vattenförsörjning baseras till en del på grundvatten från grundvattenmagasinet i jordlagren. Vid Ragnhilds källa finns en uttagsplats bestående av två filterbrunnar. För att förstärka grundvattentillgången infiltreras ytvatten från sjön Stora Neden vid infiltrationsplatsen vid Källäng, ca 800 meter öster om uttagsplatsen. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten ingår som en del i vattenförsörjningen för Varbergs stad. 3 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

8 2.4 Planerat uttag Utgående vattenmängd från Ragnhilds källa var i medeltal beräknat till ca 2500 m 3 /dygn mellan 2015 och Infiltrerat ytvatten vid Källäng har varit i storleksordningen % av denna volym. Att notera är dock att allt infiltrerat vatten inte kan tillgodoräknas uttaget i brunnarna, då grundvattenströmningen delvis är riktad från brunnarna vid Källäng. Enligt vattendomen medges ett uttag av naturligt grundvatten och infiltrerat ytvatten till en sammanlagd volym av m 3 /dygn, dock högst 6920 m 3 /dygn räknat som medeltal. Av denna volym får högst 2600 m 3 (30 l/s) utgöra naturligt grundvatten. 3 Hydrogeologiska förhållanden 3.1 Geologi Avsnittet hämtat ur ref (I). Det aktuella området är beläget i den östligaste delen av halländska kustslätten, där den möter sydsvenska höglandets utlöpare. Himleåns dalgång är bred och har flack botten. I Figur 2 redovisas jordartskartan från Sveriges geologiska undersökning (SGU). Figur 2 Jordartskarta, Ragnhildskälla. Begränsningslinje visar gräns för föreslagen sekundär skyddszon. För teckenförklaring se SGU. 4 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

9 Till stor del består de ytligaste jordlagren av lera, vilken delvis har stor mäktighet. Leran är att betrakta som så gott som ogenomtränglig för vatten. Under leran ligger ett utbrett lager med sand och grus med en mäktighet som ställvis uppgår till mer än 20 meter. Vid Ragnhilds källa når det grövre materialet upp till markytan, varigenom ett naturligt grundvattenläckage tidigare förekom. Mellan Grimetons kyrka och Källäng, 2 km sydost om nämnda kyrka, sträcker sig ett höjdområde, som består av morän med ett stort antal nordväst-sydostligt orienterade ändmoränryggar. Åtminstone den nordostligaste av dessa vid Källäng har i likhet med andra bildningar av samma typ i Varbergstrakten visat sig bestå av sorterat sand- och grusmaterial med god genomsläpplighet. Detta material har förbindelse med sand- och gruslagren under leran i dalgången, vilket är en förutsättning för ovan nämnda infiltrationsanläggning. 3.2 Nederbörd och avrinning Den korrigerade medelnederbörden i området kan uppskattas till ca 950 mm/år och medelavrinningen till ca 400 mm/år (D) eller 12,7 l/s. Sjön Mäsen dränerar naturligt mot nordväst via Rydsån väster om Ragnhilds källa. Även sjön Oklången dränerar mot norr. 3.3 Hydrogeologi Vid Ragnhilds källa strömmar grundvattnet i Himleåns dalgång i stort sett mot väster i dalens längdriktning. Grundvattenytans lutning är inom större delen av området likformig och av måttlig storlek, vilket tyder på att vattengenomträngligheten i det grövre materialet under leran är god. Ett undantag härifrån utgör moränområdet söder om Ragnhilds källa där den hydrauliska gradienten är större. Grundvattennivån i området kartlades i en tidigare utredning utförd av VBB VIAK, se Figur 3 (referat Q). Denna har framställts genom kombination av historiska mätdata och konceptuella hydrogeologiska antaganden och kan inte låsas till faktiska nivåförhållanden vid en viss tidpunkt. Konceptuella antaganden har legat till grund för grundvattenytans utseende i områden där mätdata från observationspunkter saknas. Detta gäller bla. för höjdpartiet med morän söder om uttagspunkten. Redovisad grundvattennivåbild ger således en modell över grundvattenförhållandena i området och bör inte användas i fall då grundvattenytans läge ska bestämmas med hög noggrannhet. 5 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

10 Figur 3 Antagna grundvattennivåer och grundvattenströmning vid Ragnhilds källa (Referat Q). Röda linjer visar 2-meters kurvor för bedömd grundvattennivå och röda pilar strömningsriktning. Svart begränsningslinje visar gräns för befintligt skyddsområde. Antagen strömningsriktning baseras på framtagen grundvattennivåbild. Strömning sker normalt vinkelrätt mot grundvattenytans nivåkurvor. Huvudströmningsriktningen kan antas ha en bågform i riktningen, Källäng mot uttagsbrunnarna, ungefär i en sektor från nordost vid infiltrationsbassängerna över mot norr och sedan mot väster. I figuren går det att utläsa att strömningsriktningen i södra delarna är syd-ostlig till ostlig riktning inom det befintliga vattenskyddsområdet. Grundvattentransporten i mark styrs bland annat av den hydrauliska konduktiviteten, vilken beror på jordartstypen. Den hydrauliska konduktiviteten i moränen kan uppskattas till maximalt 10-6 m/s, medan den i isälvsmaterialet kan uppskattas till 10-3 m/s under gynnsamma förhållanden. Detta ger flödeshastigheter för grundvattnet på centimeternivå per dygn för morän och maximalt några till tiotals meter per dygn för isälvsmaterial. På regional nivå är det dock rimligt att anta att isälvsmaterialet har en hydraulisk konduktivitet som är lägre, i storleksordningen 10-4 m/s. 3.4 Nybildningsområden Nybildningsområde för vattentäkten utgörs bla. av området runt Källäng där en sand och grusavlagring går i dagen. I denna har infiltrationsbassänger anlagts för att förstärka grundvattenbildningen. Uppskattningsvis utgörs ca 30 % av uttagsmängden av vatten 6 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

11 från infiltrationsbassängerna vid Källäng. Förutom infiltrationsområdet vid Källäng bedöms nybildningsområdena i huvudsak utgöras av: Isälvsavlagringen vid Källäng och moränområde söder om uttagspunkten. Områden med isälvs- och moränmaterial uppströms vattentäkten i Himleåns dalgång. Området kring Källäng, tillsammans med isälvsavlagringarna syd-ost därom bedöms ha avgörande betydelse för nybildningen. För att uppskatta tillrinningsområdets storlek kan arean beräknas enligt beräkningsmodellen som beskrivs i Bilaga 5. Då tillrinningsområdet antas vara cirkulärt kan medelradien bestämmas till ca 870 m då pumptiden går mot oändligheten. Med hänsyn till geologin och topografin är det dock rimligt att anta att tillrinningsområdet snarare har en elliptisk bågform som sträcker sig uppströms uttagsbrunnarna i ostlig till sydostlig riktning. 3.5 Grundvattensårbarhet Sårbarheten betecknar här markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Himleåns dalgång kännetecknas i de centrala delarna av mäktiga lerlager vilka naturligt skyddar underliggande grundvattenmagasin mot ytliga föroreningar. Detta naturliga skydd är dock helt beroende av lerans mäktighet och frånvaro av genomgående transportvägar tex rotkanaler, borrhål, torrsprickor etc. Under leran ligger ett lager av sand och grus som uppmätts till mer än 20 meters mäktighet. Detta grova material har tolkats som isälvsmaterial. Sårbara områden dvs områden där det råder en stor risk för att en ytlig förorening når grundvattnet och hotar Ragnhilds Källa vattentäkt bedöms utgöras av: Källäng och området söder därom bedöms ha hög till mycket hög sårbarhet. Avsaknad av skyddande lerlager och att genomsläppliga jordlager går i dagen gör att området är sårbart. Vid infiltrationsområdet i Källäng är denna sårbarhet särskilt hög då infiltrationsbassängerna utgör en ytlig exponering av grundvattenmagasinet ur vilket uttaget sker. En ytlig förorening bedöms mycket snabbt kunna nå grundvattenmagasinet då grundvattenytan pga. bassängerna har direkt kontakt med de genomsläppliga jordlagren. Bergspartiet söder om uttagsbrunnarna bedöms som måttligt sårbart då grundvattentransport i berg är hänvisad till sprickor vilka kan uppvisa höga transporthastigheter. Anledningen till att sårbarheten bedöms som måttlig och inte hög är att marklutningen är stor varför en stor del av ytvattnet ej har möjlighet att infiltrera direkt via sprickor i berget. Att tillägga är att föroreningsspridning i berg är 7 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

12 mycket svårbedömd då det ofta saknas kunskap om sprickornas utbredning och vattenförande egenskaper. Områden där sandavlagringar går i dagen bedöms ha hög sårbarhet. Detta gäller även områden med otätt lerlager, orsakat exempelvis genom borrning eller schaktning eller genom förekomst av rotkanaler eller torrsprickor. Infiltrationsförsök har visat att lera och morän kan uppvisa betydande värden på infiltrationskapacitet genom förekomst av makroporer. Detta innebär att områden med grus och sand överlagrade av en relativt liten lermäktighet, dvs 1-3 meter är att betrakta som potentiellt sårbara. Områden som saknar matjordslager och som karakteriseras av ingen eller begränsad vegetation, tex gatumark, industritomter, vägrenar, banvallar och gårdsplaner är speciellt känsliga för bekämpningsmedelsanvändning då det föreligger stor risk för nertransport av bekämpningsmedel (Q). Sådana markytor har låg adsorptions- och nedbrytningsförmåga och i allmänhet hög vattenledande förmåga. Övergångszoner beträffande geologiska/hydrogeologiska förhållanden bör definieras som sårbara eftersom läget för övergång mellan isälvsmaterial och morän i grundvattenmagasinet är dåligt känd. Då det geologiska materialet är av avgörande betydelse för uppehållstids-beräkningarna har viss marginal utnyttjats då vid sårbarhetsbedömning av dessa övergångszoner. En bedömning av sårbara områden enligt ovanstående presenteras i Figur 4, där sårbarheten visualiseras i en femgradig skala. Bedömningen är schematisk och baseras på geologiska förhållanden. 8 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

13 Figur 4 Grundvattensårbarhetskarta för området kring Ragnhilds källa från 2015, Sweco. 4 Risker för vattentäkten 4.1 Allmänt Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. Storleken av risken består av en produkt av värderingsfri konsekvens och sannolikheten för utfall. Riskanalysen av inventerade riskkällor (i detta kapitel) presenteras i kapitel Riskkällor och emissioner Inom närområdet för Ragnhilds källa finns ett antal riskkällor, några av dessa ligger strax utanför föreslaget skyddsområde. Huvuddelen av redovisade riskkällor inventerades i samband med upprättandet av befintligt vattenskyddsområdet, men ytterligare några inventerades under 2015 (referat S). De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskobjektgrupper: Vägar/transporter Gårdar med jordbruk eller djurhållning Bostadshus/fritidshus Övrigt 9 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

14 I Figur 5 nedan, redovisas riskkällor identifierade i vattentäktens närområde. Riskobjekten är numrerande efter föroreningstyp 1-7 under respektive riskobjektsgrupp nedan Figur 5 Identifierade riskkällor i närområde till Ragnhilds källa. Numrering syftar till hänvisning i text. Observera att utöver redovisade riskkällor i Figur 5 finns ett flertal bristfälliga enskilda avlopp. Samtliga bostäder och gårdar bör i dagsläget därför klassas som riskkällor med hänsyn till avloppsrelaterade risker Vägar och transporter De riskkällor för Ragnhilds källa som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Slitage på vägar och fordon (oljedropp mm). Vägsalt (något kg/m 2 år) Luftutsläpp Konsekvensen av vägar/transporter är att emission av skadliga ämnen från dessa riskkällor via grundvattnet relativt snabbt kan transporteras till vattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. 10 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

15 Genom tillrinningsområdet passerar ett antal mindre grusvägar fram till olika fastigheter. Dessa vägar går på randen mellan de flacka lerområdena och kullarna av friktionsmaterial. I östra delen av tillrinningsområdet går vägen mellan Rolfstorp och Grimeton. (Vägar och transporter redovisas inte som numrerade riskkällor i Figur 5.) Gårdar med jordbruk eller djurhållning De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras hos gårdar med jord- eller skogsbruk är: Avlopp Bekämpningsmedel Jordbruksgödsling Hushålls/trädgårdskemikalier Trasiga bränsletankar Olyckor Den risk som kan uppkomma från gårdar med jordbruk och djurhållning är att skadliga ämnen från verksamheterna når grundvattnet för vidare transport till vattentäkten. Detta kan försämra vattenkvaliteten. Antalet gårdar är ca 5 stycken, av varierande storlek. Mark-användningen inom skyddsområdet domineras av jordbruk där viss del av jordbruksmarken används till hagmark och vall. Djurhållning i större skala förekommer på ett par ställen och utgörs av hönserier och häststallar. På gårdarna finns dieseltankar för traktorer mm. 1. Spridning av bekämpningsmedel på åkrar. Enligt uppgift från Miljö- och hälsoskyddskontoret har det förekommit spridning, och förekommer ansökningar om spridningstillstånd av bekämpningsmedel på åkrar i vattentäktens närområde. 2. Gödselstackar och famartankar. Gällande källan strax öster om uttagsbrunnarna finns en farmartank uppställd (2003). Tankens placering är mindre lämplig om tanken inte underlagras av täta jordlager. 3. Inom området finns två hönserier varav det ena är beläget nära infiltrationsplatsen i Källäng. Från dessa kan det finnas risk genom läckage av fekalier och andra näringsämnen. 4. Inom fyra fastigheter finns gårdar med hästverksamhet. Antalet hästar varierar från två till 30 hästar. Inom fastigheten finns två tomma cisterner och en gjuten gödselplatta som töms vart fjärde år. Det finns också planer på att utöka verksamheten genom att bygga ridhus med en avloppsanläggning för stallbyggnaderna omfattande toa, diskställ och tvättmaskin. Tillstånd för avloppsanläggning har sökts. 11 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

16 4.2.3 Bostadshus och fritidshus De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras hos bostadshus/fritidshus är: Avlopp Olyckor Hushålls/trädgårdskemikalier Konsekvensen av avlopp, olyckor och hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten. Det kan försämra vattenkvaliteten. Bostadsbebyggelsen inom tillrinningsområdet består av ett fåtal utspridda hus. Husen (och gårdarna) har en varierande avloppsstandard. Enligt uppgift från Miljö- och hälsoskyddskontoret är flera avloppsanläggningar bristfälliga. Alla bostadshus (och gårdar) bedöms således utgöra riskkällor i nuläget, varför dessa ej markerats i Figur Övrigt Två allmänna spridningsvägar kan definieras under posten övrigt : Luftutsläpp (t ex från brand) Nederbörd Konsekvensen av luftutsläpp, nederbörd mm är att skadliga ämnen kan nå grundvattnet och försämra vattenkvaliteten. För Ragnhilds källa har det identifierats risker i form av bilverkstäder, bensinpumpar och uppställda skrotbilar. 5. I anslutning till infiltrationsplatsen i Källäng finns en mindre bilmekanisk verkstad. Bilverkstaden bedöms utgöra en påtaglig risk för vattenkvaliteten vid Källäng, och således också för Ragnhilds källa, om inte verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att spill och läckage inte kan nå den naturliga marken. Enligt uppgift från Miljö- och hälsoskyddskontoret har platsen tidigare använts som uppställningsplats för skrotbilar. Fastighetsägaren har meddelats gällande skyddsföreskrifter. Nordost om skyddsområdet ligger en mindre mekanisk verkstad. Cistern samt viss lagring av material utomhus förekommer på fastigheten. 6. I östra delen av området (öster om Jutabäcken) påträffades en äldre bensinpump. Huruvida bensinpumpen är sammankopplad med en tank och fungerar eller om den endast utgör prydnad har inte utretts. Pumpen är tillsvidare att betrakta som fungerande. 12 (23) 7. I sydvästra delen av befintligt skyddsområde på fastighet Grimetons-Torstorp 6:3 förekommer/ har förekommit uppställning av skrotbilar enligt Miljö- och hälsoskyddskontoret, särskilt meddelande angående gällande skyddsföreskrifter har ej lämnats till fastighetsägaren. På Grimetons-Torstorp 2:13 fanns vid källa\tu ragnhildskälla.docx

17 inventeringstillfället 2015 tre skrotbilar som inte hade tömts på olja och andra miljöfarliga vätskor. 4.3 Verifierade risker Tidigare togs vatten för infiltration i Källäng ur Jutabäcken. Vid Ragnhilds källa påträffades bekämpningsmedel i Jutabäcken /14) och (SLV brev till Miljö- och hälsoskyddsnämnden ). I dricksvattnet från Ragnhilds källa påträffades spår av Bentazon vid fem tillfällen under Halten var < 0,05 g/l. Sedan man konstaterat förekomst av bekämpningsmedel i vattnet övergick man till att ta infiltrationsvattnet från Stora Neden och Mäsen. 5 Riskanalys 5.1 Allmänt Risken består av produkten mellan konsekvens och sannolikheten att detta skall inträffa. Konsekvensen är att vattentäktens vattenkvalitet försämras. För att rangordna riskkällorna för Ragnhilds källa kan följande sju sinsemellan oberoende parametrar tillsammans beaktas. Dessa omfattar troligheten för att ett transportsystem finns från föroreningen till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en modell för risk, som består av följande delar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet Antal emissioner, emissionsyta 5.2 Analys En schablonmässig värdering och kvantifiering av riskerna från de specifika riskkällor som identifierats att kunna hota Ragnhilds källa vattentäkt. Underlaget för riskanalysen återfinns i bilaga 1. Principerna för att risk uppstår/uteblir är: 1 Samtliga ovanstående parametrar är nödvändiga ingredienser och måste vara större än noll för att risk skall uppkomma. 2 Det räcker med att någon av parametrarna är noll för att risk inte kan existera. 13 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

18 5.3 Resultat Resultatet som är en systematisk och statistiskt baserad gruppering och rangordning redovisas i tabellform i bilaga 1. Genom att rangordna resultatet går det baserat på poängen utläsa tre grupper av riskkällor, där jordbruk, hästgårdar och nederbörd får den högsta riskklassen. Borrning, inventerad bensinpump, vägsalt, luftutsläpp, energibrunnar och skogsbruk tillhör den lägre riskklassen. 5.4 Användning Även om riskanalysen är grov, är den ändå ett systematiskt och transparent verktyg för att utgöra en grund för restriktionernas omfattning och skyddsområdets utsträckning. Arbetsmodellen är att i första hand fokusera på de högt värderade riskerna enligt riskanalysen, även om riskanalysen omfattar alla de risker som i mer eller mindre grad och med mer eller mindre säkerhet innebär ett hot mot Ragnhilds källas vattentäkt. 5.5 Känslighet Ett stort mått av subjektivitet är inbyggt i rangordningen. Den exakta rangordningen i bilaga 1 är därför fiktiv. Endast riskkällor som hamnar långt från varandra i rang, utgör verkligt skilda riskstorlekar för vattentäkten. Om en intuitiv bedömning istället utförs resulterar detta ofta i att olyckor eller andra drastiska händelser rankas högst som riskkällor. Den intuitiva bedömningen av risk ( riskupplevelse ) ger således ett delvis annat resultat, främst beroende på att sannolikheten i en intuitiv bedömning inte ges samma vikt som konsekvensen, samt att spektakulära händelser tenderar att få större uppmärksamhet än vardagliga i risksammanhang. 14 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

19 6 Utformning av skyddsområde 6.1 Allmänt Utifrån vattentäktens planerade uttag, hydrogeologiska förhållanden utförda vattenbalansräkningar samt riskanalys, föreslås ett skyddsområde för Ragnhilds källa enligt Bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt skydda en vattentäkt eller ett område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok om vattenskyddsområde (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 6.3 Strategi och generella motiv Utbredningen av skyddszoner baseras på vattenbalansberäkningar och strömningstidsberäkningar men är också riskbaserad. Enligt råd och anvisningar gäller 100 dygns uppehållstid för primär zon och 365 dygn för sekundär zon. Nedanstående generella motiv har beaktats vid utformning av vattenskyddsområdet: 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela tillrinningsområdet. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet ska inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet ska ha den storlek som krävs med hänsyn till det syftet. Syftet är att lämna garantier för att få en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten ska kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde ska därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken 15 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

20 avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning ska göras mellan det skyddade intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstagandet inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 6.4 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive höga krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnarna. Nedan redovisas generella motiv till zonindelning Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket utformas kring uttagsbrunnen/arna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktzonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t ex genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktzonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla utformas som vattentäktszoner Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att grundvattens horisontella uppehållstid är minst 100 dygn fram till vattentäkten. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. 16 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

21 6.4.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalité eller förbättra den. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på mindre än ett år Tertiär skyddszon Syftet med en tertiär skyddszon är att även perifert mark- och vattennyttjande som negativt kan påverka vattenförekomsten på ett långt tidsperspektiv omfattas av skyddsområdet. Den tertiära delen av skyddszonen omfattar i de delar av skyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsområdet till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. För Ragnhildskälla bedöms det inte vara motiverat att ha en tertiär skyddszon eftersom den det föreslagna vattenskyddsområdet bedöms omfatta tillrinningsområdet. För ytterligare motivering se Avgränsning för Ragnhilds källa Arbetsmodell Jordarternas utbredning och egenskaper, liksom naturlig grundvattengradient och uttagets storlek, är styrande för hur föroreningsspridning kan ske till grundvattenmagasinet. Vid beräkning av grundvattenströmningens transporttid för huvudströmningsriktningen, från Källäng till uttagsbrunnarna, har en analytisk modell använts, se Bilaga 5. För kontroll av strömningstider i övriga riktningar har även överslagsberäkningar gjorts med hjälp av Darcys lag: v = K x i n e v = medelströmningshastighet m/s K = hydraulisk konduktivitet m/s i = hydraulisk gradient n e = effektiv porositet Indata För att kunna beräkna påverkansområdet krävs parametrarna, uttagsflöde, hydraulisk konduktivitet, effektiv porositet, hydraulisk gradient och grundvattenbildning. Området kring Ragnhilds källa är relativt väl undersökt och inga kompletterande undersökningar har därför utförts. Antagna indata till beräkningsmodellen redovisas i Tabell (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

22 Tabell 1. Vald ingångsdata i beräkningsmodell. Parameter Valt värde Grundvattenuttag 3*10-2 m 3 /s (1 Hydraulisk konduktivitet, K, isälvsavlagringar Hydraulisk konduktivitet K, morän 10-3 m/s ( m/s Effektiv porositet 0,2 (2 Hydraulisk gradient, i, Källäng 1,3 % (3 Hydraulisk gradient, i, höjdområdet i sydväst 3.3 % (3 Grundvattenbildning 400 mm/år (2 I beräkningsmodellerna har den hydrauliska konduktiviteten i isälvavlagringarna antagits till K = 10-3 m/s och 10-5 i moränen. På stora avstånd är det dock rimligt att beräkningsresultatet överskattas då den hydrauliska konduktiviteten troligen är lägre på regional nivå. Motsvarande samband gäller för den effektiva porositeten. Att notera är att det valda K-värdet för moränen är konservativt. Anledningen är osäkerhet kring utbredningen av moränen och isälvavlagringarna. Enligt tidigare utförd utredning (Sweco, 2001) är den hydrauliska gradienten i storleksordningen 1,5 % i huvudströmningsriktningen mellan Källäng och uttagsbrunnarna. Denna siffra har antagits gälla under pågående grundvattenuttag och infiltration av ytvatten vid Källäng. För Ragnhildskälla bedöms ca 0,2 % av gradienten utgöras av infiltrationen och ca 0,2 % pågående grundvattenuttag, resterande del utgörs av den naturliga gradienten. Att även infiltrationen bidrar till en högre gradient, och därmed lokalt högre grundvattenströmningshastighet, beror på den nivåhöjning av som skapas. Beräkningarna har gjorts på säker sida genom att ta med infiltrationens del av den hydrauliska gradienten, eftersom infiltrationen medför ökad grundvattenströmningshastighet. Denna gradient kan ses som den fiktivt naturliga gradienten, det vill säga ökat flöde kräver ökad gradient om flödesbredd och transmissivitet inte ändras Beräkningsresultat Använd metodik för huvudströmningsriktningen från Källäng till uttagsbrunnarna ges av Bilaga 5. Flödesberäkningarna ger avstånd uppströms och nedströms grundvattenuttaget 18 (23) 1 Enligt vattendom, deldom VA 39/75, 30 l/s. 2 Enligt tekniskt underlag för upprättande av vattenskyddsområde (Sweco 2003). 3 Antagen som sammantagen gradient vid uttag och infiltration, Bilaga 6C (Sweco 2001). källa\tu ragnhildskälla.docx

23 för 100 respektive 365 dagars uppehållstid, ungefärlig medverkande flödesbredd vid brunnen, samt avståndet till inflexionspunkten nedströms. Med en hydraulisk gradient på K=10-3 m/s erhålls följande resultat uppströms (syd-ostlig riktning): ca 650 m för 100 dygn och 2200 m för 365 dygn. Nedströms är motsvarande avstånd ca 100 m respektive 1050 m. Att notera är dock att inflexionspunkten, xo, i beräkningarna blir 18 m. För beräkningsmodellen gäller xo > x365 > x100, vilket medför att xo ska betraktas som ett max-värde, givet antagna värden på uttag, transmissivitet och gradient. För att klarlägga osäkerheten i inflexionspunkten, xo, har en känslighetsanalys utförts. Genom att ansätta möjliga minimivärden på transmissiviteten och den hydrauliska gradienten, T= 2 x 10-3 m 2 /s och i=1.0 ges inflexionspunkt på 240 m. Detta avstånd bör betraktas som ett maximalt skyddsavstånd nedströms enligt beräkningsmodellen, och korresponderar också med befintligt avstånd nedströms. På stora avstånd bedöms K=10-3 vara för högt ansatt. En hydraulisk konduktivitet K=5 x 10-4 m/s bedöms vara mer representativt och kan betraktas som ett representativt medelvärde. För 365 dygns uppehålls visar en känslighetsanalys med avseende på K- värdet att ett K=5 x 10-4 m/s ger ett skyddsavstånd uppströms på ca 1200 m. För att kontrollräkna skyddsavstånd också för strömningen från höjdområdet uppströms i västra delarna har överslagsberäkningar gjorts för strömningstid i moränen. Resultatet visar ett avstånd på ca 50 m för 100 dygn och ca 200 m för 365 dygn. I den analytiska modellen blir motsvarande resultat ca 150 m respektive 320 m. Orsaker till dessa kortare avstånd är lägre genomsläpplighet, högre gradient och lägre effektiv porositet, som dock inte sammantaget förmår att ge en högre hastighet än i huvudströmningsriktningen Zonindelning Allmänt Eftersom en cykel/gångstig löper genom vattentäktsområdet vid uttagsbrunnarna föreslås en vattentäktzon som består av flera inhägnader för att inte hindra cykelgenomfart. Sammanfattningsvis bedöms den primära zonen vara bågformad i sydostlig riktning och sträcka sig ca 650 m uppströms uttagsbrunnarna. Den yttre gränsen för den sekundära skyddszonen uppströms bedöms till ca 1200 m. Nedströms bedöms det maximala skyddsavståndet till ca 240 m. I sidled visar beräkningarna en relativt snäv utsträckning, men baserat på riskperspektiv och grundvattenströmingsriktningar bedöms det vara rimligt i princip behålla den yttre avgränsningen för befintligt skyddsområde. I nedanstående kapitel redovisas platsspecifika motiv till avgränsningen. Den primära och sekundära skyddszonen bedöms omfatta de områden som är viktiga för grundvattenbildningen till vattentäkten. Dessutom visar beräkningar att tillrinningsområdets storlek ligger inom föreslaget skyddsområde (sekundär zon). Det bedöms därför inte motiverat att ha en tertiär skyddszon. Om grundvatten utanför skyddsområdet skulle nå uttagsbrunnarna skulle strömningstiderna beroende på de 19 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

24 geologiska förutsättningarna vara mycket långa (>> 1år). Spädningseffekten, och möjligheten för nedbrytning av eventuella föroreningarna gör att det inte går att motivera ett större skyddsområde. Det går dessutom inte att förutse några risker som skulle kunna påverka vattentäkten negativt. Platsspecifika motiv Valda gränser redovisas i Bilaga 4, med motiveringar enligt nedan. Bokstaven P står för primär zon och S för sekundär zon, se Figur 6. Figur 6 Reviderad avgränsning för Ragnhilds källas vattenskyddsområde. Primär zon: P1 Utförda beräkningar visar ett skyddsavstånd på ca m nedströms uttaget. Det är rimligt att anta att detta avstånd bör gälla även norrut. Befintlig gräns för vattenskyddsområdet har dock behållits, då tidigare utredningar visar att det inte går att utesluta förekomst av fönster till underliggande friktionslager i form av gamla märgelgravar, liksom att känslighetsberäkningar visar att befintligt avstånd inte kan uteslutas gälla. P2 Gränsen dragits in något och motiveras av täta jordlager och beräknade strömningstider. 20 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

25 P3, P4, P5 och P6 Tidigare och nu utförda beräkningar visar att gränsen för primär zon, 100 dagars uppehållstid uppströms kan, givet antagna förutsättningar, vara som störst ca 650 m. Med hänsyn till att isälvsavlagringarna går i dagen vid Källäng, och söder därom, har dock detta område tagits med som primär zon. Motiveringen är att området är ett betydande inströmningsområde och bedöms vara viktigt att skydda med hänsyn till vattentäktens värde och den direkta hydrauliska kontakten. Bedömningen är således slutligen riskbaserad. Den främsta risken för området bedöms vara spridning av bekämpningsmedel. I aktuellt område förekommer enligt Miljö- och hälsoskyddskontoret tillståndsansökningar för spridning av bekämpningsmedel. Området inkluderas i primär zon på grundval av följande: Indikationer om att skyddande lertäcke saknas eller har reducerad mäktighet Osäkerhet i strömningstidsberäkningar Risk för bekämpningsmedelsspridning P7 Området norr om bergpartiet, norr om förestående punkt, bedöms vara viktigt att skydda eftersom det kan utgöra ett inströmningsområde och ligger nära brunnen i uppströmsriktningen. Gränsdragningen är gjord med hänsyn till nu utförda överslagsberäkningar och analytiska beräkningar i såväl isälvsavlagringar som morän. P8 Avståndet mellan uttagsbrunnarna och skyddsgränsen är ca 250 m, medan beräkningarna visar ett skyddsavstånd om m nedströms. Tidigare gränsdragningen har dock behållits och motiveras med hänsyn till risken för fönster av att friktionsjord går genom det täckande lerlagret, liksom att känslighetsanalysen visar att befintligt avstånd inte kan uteslutas. Sekundär zon: S1 Gränsen sammanfaller med den primära zonen och inkluderar områden norr om uttagspunkten i Ragnhilds källa. Gränsdragningen stöds av beräkningar av inflexionspunkten och bredd på påverkansområdet. S2 Området norr om banvallen har exkluderats eftersom borrningar visat att lertäcket som överlagrar vattenförande friktionslager uppgår till ca. 40 m i undersökta punkter. Bedömda strömningshastigheter indikerar dessutom transporttider av storleksordningen 1 år, eller större, från föreslagen skyddsområdesgräns till uttagspunkt. S3 och S4 Utförda beräkningar stödjer tidigare skyddsområdesgräns, varför den ej ändrats. Beräkningsresultat visar att strömningstiden uppströms för 365 dagars uppehållstid kan vara upp mot 2,2 km givet homogena och isotropa förhållanden. Över stora avstånd bedöms det dock vara sannolikt att den regionala hydrauliska konduktiviteten är lägre än K = 10-3 m/s som antagits i beräkningarna, vilket medför reducering av omfattningen för gränsen för 365 dagars uppehållstid. Känslighetsanalysen med avseende på K-värdet ger ett skyddsavstånd på 1200 m som ligger i samma storleksordning som tidigare bedömd skyddsgräns för yttre zon. Dessutom överlagrar lera 21 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

26 och morän grundvattenmagasinet som har betydligt lägre hydraulisk konduktivitet. Bedömningen är således underbyggd med dels beräkningsresultat och är riskbaserad. S5 Gränsen har dragits in med hänsyn till att beräknade strömningstider är betydligt större än 365 dagar och gränsdragningen inte kan motiveras ur ett riskperspektiv. S6 Med hänsyn till grundvattenströmningsriktningen, och att det inte går att utesluta att området norr om förestående punkt utgörs av ett inströmningsområde, har gränsen valts att behållas. Bedömningen är således riskbaserad. S7 Gränsen har behållits med hänsyn till beräknad inflexionspunkt på maximalt 240 m, se även P1 för motivering. 6.6 Sammanfattning Vattentäkten i Ragnhilds källa har erhållit ett skyddsområde som indelats i en primär och sekundär skyddszon. I marken har avgränsningen skett i enlighet med miljöbalkens försiktighetsprincip och baseras på uppskattningar av grundvattentransporthastigheten, uppehållstider enligt SNV 90:15 (E) samt förekommande risker. Området närmast uttagsbrunnarna samt infiltrationsområdet avlyses som brunnsområde och får endast användas för vattentäktsverksamhet. En vattentäktszon markeras inte ut på kartan av säkerhetsskäl. Ur ett riskperspektiv bedöms det inte vara motiverat med att upprätta en tertiär skyddszon. Utanför den sekundära skyddszonen medför de geologiska förutsättningarna långa strömningstider innan de når grundvattenmagasinet. Dessutom går det inte att förutse några risker som skulle kunna påverka vattentäkten negativt. Vid utformningen av skyddsområdets gränser har även hänsyn tagits till ägogränser och urskiljbara terrängformer, eftersom det bedöms vara viktigt att det tydligt går att identifiera skyddsområdets avgränsning. 7 Bakgrund till skyddsföreskrifter 7.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 22 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx

27 7.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Ätran grundvattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt renings-förfarande även fortsättningsvis kan användas för dricksvattenförsörjning. 7.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om verksamheter som inte är aktuella idag. Björn Göransson Hydrogeolog Magnus Liedholm Specialist hydrogeologi Granskare 23 (23) källa\tu ragnhildskälla.docx