VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Transkript

1

2 VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

3 Dagens program

4 (S)amhälle (O)pinion (M)edier Opinioner, trender, analyser ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst Universitetsbaserad organisation som är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen som genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor, hälsa, värderingar och attityder som finansieras genom forskningssamverkan med projekt vid svenska universitet, VG-regionen och myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller surveymetodologi och att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

5

6 Mittfåra & Marginal Annika Bergström & Henrik Oscarson (Red.) SOM-rapport kapitel om (S)amhälle (O)pinion och (M)edier Pressträff tisdagen den 24 juni 09:30-11:30 i Göteborg I boken medverkar bland andra Sören Holmberg : Frida Vernersdotter : Ulrika Andersson : Ingela Wadbring : Lennart Nilsson : Maria Oskarson : Richard Svensson : Filip Fors : Lennart Weibull : Per Oleskog Tryggvason : Oscar Westlund : Maria Edström : Britt Börjesson : Ulf Bjereld : Jonas Ohlsson : Anders Sannerstedt : Per Hedberg : Monika Bauhr : Bengt Brülde : Edvin Boije : Gissur Erlingsson : Mikael Persson : Mattias Ottervik : Sara Ödmark : Anna Bendz : Karl Ydén : Lars Höglund : Josefine Bové

7 Den nationella SOM-undersökningen 2013 Urvalsram: personer Folkbokförda i Sverige år Svenska och utländska medborgare Systematiska sannolikhetsurval: personer Fem parallella undersökningar á i urvalet Långa enkäter ( frågor : analysvariabler)

8 Fältarbete 2013: 20 september februari 2014 Första kontakten 13/9 Aviseringskort 30/9 Tackkort 17/10 29/10 Telefon-påminnelser + Postal uppföljning 27/11 SMS till alla som sagt på telefon att de ska medverka 28/11 SMS till dem vi aldrig haft kontakt med 23/12 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka 20/1 Bortfallsenkät till resterande 3/2 Slutskanning 20/9 Brev: Formulär Infofolder Penna Svarskuvert 7/10 Brev: Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert + Webbalternativ 12/11 19/11 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 3/12 9/12 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 8/1 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka + bortfallsenkät till övriga 27/2 Sista enkäten anländer och knappas in för hand Fältstopp Väst skickas med en veckas förskjutning Fältperioden sträcker sig över 148 dagar motsv. 5 månader

9 Svarsfrekvenser för de nationella SOMundersökningarna Procent Nationella SOM 2013 Bruttourval Naturligt bortfall Nettourval Antal vägrare/ej anträffade Antal svarande Papper Webb 634 Svarsfrekvens Brutto 49% Svarsfrekvens Netto 53%

10 OPINIONSSKIFTE HENRIK EKENGREN OSCARSSON

11 Opinionsklimatet 2013 Några nyckelindikatorer Vänster-högeridentifikation Svenska folket bedömer ekonomin Svenska folket oroar sig Svenska folkets dagordning

12 50 IDEOLOGISK VÄNSTER-HÖGERIDENTIFIKATION Höger Vänster Procent Kommentar: Personer som ej besvarat frågan ingår ej i analysen. De utgör omkring 3 5 procent av svarspersonerna genom åren. Fem svarsalternativ: klart till vänster; något till vänster; varken till vänster eller till höger; något till höger; klart till höger. Frågeformulering: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

13 Svenska folket bedömer ekonomin Utvecklingen av den egna ekonomin Utvecklingen av Sveriges ekonomi Utsikter för den egna ekonomin Utsikter för den svenska ekonomin

14 BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN AV DEN EGNA EKONOMIN Procent Förbättrats Försämrats 0 Kommentar: Kommentar: Alla svarande i SOM-studierna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har din egen ekonomi under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?

15 BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN FÖR SVERIGES EKONOMI Procent Försämrats Förbättrats Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?

16 BEDÖMNING AV UTSIKTERNA FÖR DEN EGNA EKONOMIN DE KOMMANDE 12 MÅNADERNA Procent Förbättras Försämras Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Hur tror du att ekonomin kommer att förändras under de kommande 12 månaderna?

17 BEDÖMNING AV UTSIKTERNA FÖR SVERIGES EKONOMI DE KOMMANDE 12 MÅN Procent Försämras 14 Förbättras Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Hur tror du att ekonomin kommer att förändras under de kommande 12 månaderna? Den svenska ekonomin

18 Svenska folket oroar sig Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? (andel mycket oroande )

19 80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Procent Stor arbetslöshet Ekonomisk kris 10 0 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

20 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Miljöförstöring Procent Förändringar i jordens klimat Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

21 80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Procent Organiserad brottslighet Terrorism År Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

22 80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Procent Sociala klyftor Ökat antal flyktingar 10 0 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? År Källa: Den nationella SOM-undersökningen

23 Sammanfattning av svensk samhällsoro Mer oroande än 2012 Mindre oroande än 2012 Oförändrat Ej tidigare mätt

24 Befolkningens dagordning 2013 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

25 70 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM SOM-2013 (1-3) ARBETSMARKNAD, SKOLAN OCH SJUKVÅRDEN Procent Sjukvården 17 Arbetsmarknad Utbildning Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

26 70 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEMEN SOM-2013 (4-6) INTEGRATION, ÄLDREFRÅGOR OCH SOCIALA FRÅGOR Procent Äldrefrågor Integration Sociala frågor Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

27 Andel som nämner integration/immigration som en viktig fråga eller samhällsproblem bland samtliga och i grupper med olika inställning till flyktingmottagning Samtliga Restriktiva Neutrala Generösa

28 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEMEN SOM-2013 (7-9) MILJÖ, EKONOMI OCH LAG OCH ORDNING 50 Miljö 40 Ekonomi Lag och ordning Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

29 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region Infrastruktur Styrelseskick/politik Svensk utrikespolitik EU och internationella frågor Moral/etik Ideologi Systemmissbruk Jordbruk/naturbruksfrågor Demografiska frågor Näringsliv Medier Kultur/Fritid/Idrott Övriga sakfrågor n= % som nämner problem/fråga i respektive kategori Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

30 Befolkningens dagordning: Ålder Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region % som nämner problem/fråga i respektive kategori år år

31 Befolkningens dagordning: Kön Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region % som nämner problem/fråga i respektive kategori Män Kvinnor

32 Befolkningens dagordning: Utbildning Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region Låg utbildning Hög utbildning % som nämner problem/fråga i respektive kategori

33 Befolkningens dagordning: Ideologi Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region Klart till vänster Klart till höger % som nämner problem/fråga i respektive kategori

34 Befolkningens dagordning: Partisympati Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region S M SD % som nämner problem/fråga i respektive kategori

35 Viktiga samhällsproblem 2013 Tio-i-topp-listan 1. Arbetsmarknad (33 procent -5) (1) 2. Utbildning (30 procent +6) (2) 3. Sjukvård (28 procent +5) (3) 4. Integration/immigration (22 procent +2) (4) 5. Äldrefrågor (17 procent +1) (5) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem 6. Sociala frågor/problem (14 procent +/-0) (6) 7. Miljö/energi (13 procent -1) (7) 8. Ekonomi (7 procent -4) (8) 9. Lag och ordning (7 procent +/-0) (9) 10.Familjepolitik (4 procent +/-0) (10) Andel som nämnt ett problem som förts till respektive kategori Rangplacering 2012

36 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL

37 Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext

38 Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

39 Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit

40 Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

41 Förtroendet för samhällsinstitutioner 2013 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Riksbanken Radio/TV Domstolarna Grundskolan FN Riksdagen Regeringen Svenska kyrkan Kungahuset Dagspressen De fackliga org Försvaret Storföretagen Bankerna De politiska partierna Kommunstyrelserna EU-kommissionen Europaparlamentet Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan och Analysen bygger på de editioner av SOM 2013 (Riks-SOM 1, 2 och 3) där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013.

42 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (förtroendebalans) förtroendebalans Sjukvården Universitet/ högskolor Grundskolan

43 100 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret

44 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Riksbanken De fackl org Storföretagen Bankerna

45 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Riksdagen Regeringen De politiska partierna Kommunstyrelserna

46 100 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans FN EUkommissionen EUparlamentet

47 Vinnare och förlorare (balansmått) Samhällsinstitution De fackliga organisationerna Svenska kyrkan Universitet/högskolor Dagspressen FN Försvaret Radio/TV Grundskolan Europaparlamentet Sjukvården Storföretagen EU-kommissionen Riksbanken Domstolarna Polisen De politiska partierna Riksdagen Kommunstyrelserna Kungahuset Bankerna Regeringen Genomsnitt

48 Vad har störst betydelse för vad 2013? Vänster-högerinställning Regeringen, storföretagen, fackliga organsationer och kungahuset Utbildning Universiteten, regeringen, domstolarna och riksdagen Ålder Universiteten, försvaret, Europainstitutionerna och radio-tv Kön Polisen, bankerna, Europainstitutionerna och Svenska kyrkan

49 Största polariseringen (procentdifferens) Vänster-högersjälvplacering Regeringen (höger) 49 De fackliga organisationerna (vänster) 34 Storföretagen (höger) 22 Kungahuset (höger) 21 Riksbanken (höger) 19 Riksdagen (höger) 16 Genomsnitt 12 procentenheter

50 Förtroende för regering och riksdag självplacering vänster respektive höger procent Höger, regeringen Höger, riksdagen Vänster, riksdagen Vänster, regeringen

51 Vad ligger i människors förtroende? 1. Egen grundsyn 2. Erfarenhet/berördhet 3. Opinionen/medierna

52 Grundsyn: korrelationer mellan institutionsförtroende och tillit till andra människor, 2013 Domstolarna Riksdagen De politiska partierna Riksbanken Sjukvården Kommunstyrelserna Polisen FN Regeringen EU-kommissionen Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen Europaparlamentet Grundskolan Svenska kyrkan De fackliga organisationerna Storföretagen Försvaret Bankerna Kungahuset 0,14 0,11 0,11 0,09 0,29 0,29 0,26 0,25 0,22 0,22 0,21 0,21 0,21 0,20 0,19 0,19 0,19 0,19 0,18 0,18 0,18 Anm: Produktmomentkorrelationer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013.

53 Erfarenhet/berördhet Har barn 7 15 år Förtroende för grundskolan Stort Varken eller Litet Ja Nej Förtroende för de fackliga organisationerna Stort Varken eller Litet Ej fackligt ansluten Fackligt ansluten Fackliga uppdrag

54 Betydelsen av medierna Förenklat antagande: Större uppmärksamhet medför ofta mera negativ rapportering Hypotes: Större uppmärksamhet minskat förtroende Test på fem institutioner i ett medium (DN) under ca 20 år: Utfall i linje med hypotesen skäl att analysera vidare

55 Korta slutsatser Viss försvagning i samhällsförtroendet mellan 2012 och 2013 En allmän nedgång för de politiska institutionerna efter 2010 i linje med valårseffekten Främst utbildning och ideologi skiktar samhällsförtroende men grundsyn, berördhet och medieuppmärksamhet har stor betydelse

56 ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM

57

58 Förklaringsfaktorer till oro vid användning Egen erfarenhet av internet och olika digitala applikationer Personliga karaktäristika som kön, ålder och utbildning Allmän tendens till oro och tillit Politisk orientering En mer generell syn på övervakning

59 Graden av oro vid användning av olika digitala applikationer (procent totalt och bland användare) Söker information på internet (bland användare) Använder e-post (bland användare) Använder sociala medier (bland användare) Använder betalkort på internet Mycket oroad Ganska oroad Inte särskilt oroad Inte alls oroad Inte aktuellt (bland användare) Använder mobiltelefon (bland användare)

60 80 Användningsområden på internet, (procent minst någon gång i veckan) Använt e-post; 76 Sökt fakta/information; Använt sociala medier; Gjort bankärenden; Köpt varor/tjänster; 4

61 Oro i relation till användning (korrelation: Pearson s r) Sökt information Använt e-post Använt sociala medier Beställt varor eller tjänster Använt mobil Oroad när man: söker information använder e-post använder sociala medier använder betalkort använder mobil

62 Oro i relation till användning (korrelation: Pearson s r) Sökt information Använt e-post Använt sociala medier Beställt varor eller tjänster Använt mobil Oroad när man: söker information -,06 ** -,08 ** använder e-post -,06 ** -,09 ** använder sociala medier använder betalkort använder mobil -,06 * -,08 ** -,08 ** -,09 ** -,05 **

63 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på internetvanor (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Använder internet flera gånger i veckan eller dagligen Använder internet någon gång i veckan Använder internet mer sällan Oroad när söker information

64 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på sociala nätverksvanor (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Lägger ut eller kommenterar i sociala medier varje dag Lägger ut eller kommenterar i sociala medier varje vecka Lägger aldrig ut eller kommenterar i sociala medier Oroad när söker information

65 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på kön (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Kvinnor Män Oroad när använder e-post Oroad när söker information

66 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på ålder (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla år år år år Oroad när använder e-post Oroad när söker information

67 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på utbildning (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Låg utbildning Medellåg Medelhög Hög utbildning Oroad när söker information

68 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på politisk orientering (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Politiskt till vänster Varken vänster eller höger Politiskt till höger Oroad när använder e-post Oroad när söker information

69 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på mellanmänsklig tillit (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Låg tillit till andra människor Varken låg eller hög Hög tillit till andra människor Oroad när använder e-post Oroad när söker information

70 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på synen på dataövervakning (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Alla Oroad när använder sociala medier Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör alltid kunna användas Oroad när använder e-post Oroad när söker information Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör kunna användas i undantagsfall Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör aldrig kunna användas

71 Slutsatser: Ju mer specifika applikationer, desto mer upplevd oro Ju mer personligt, desto mer oro Det kan finnas en förhandling mellan oro och nytta, där nyttan går segrande ur striden t.ex. vid e-post och informationssökning Mellanmänsklig tillit och internetvana är mycket betydelsefulla för den upplevda oron Utbildning av medborgare är helt nödvändig så att vi kan förhålla oss klokt till oro; vara oroliga när det är befogat och ha en trygg digital användning utan onödig oro

72 SVENSK ÖVERVAKNINGSOPINION HENRIK EKENGREN OSCARSSON

73 Våld kan endast mötas med våld. Om den demokratiska staten vill bestå, måste den med alla medel försvara sig mot våldsangrepp och har därmed icke brutit något mot sina egna principer Alf Ross (1948) Varför demokrati s 169.

74 Det övervakade folket Att mäta tvångsmedelsopinionen

75 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Kameraövervakning av offentliga platser Balans alltid-aldrig

76 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Telefonavlyssning Balans alltid-aldrig

77 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Post- och paketkontroll Balans alltid-aldrig

78 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige Balans alltid-aldrig -3-12

79 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Åsiktsregistrering Balans alltid-aldrig

80 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Förbud mot möten och demonstrationer Balans alltid-aldrig

81 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Censur i press, radio och TV Balans alltid-aldrig

82 Tvångsmedelsopinionen % bör aldrig kunna användas censur 2. mötesförbud 3. åsiktsregistrering övervakning av tele- och datatrafik post/paketkontroll 6. telefonavlyssning 7. kameraövervakning

83 PARTIKRIS GISSUR Ó ERLINGSSON Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

84 Minns ni tongångarna på 1990-talet? Till exempel Temanummer Statsvetenskaplig tidskrift (1995): Partiernas kris SNS Demokratirådsrapport (2000) Demokrati utan partier Ställde frågan: Håller partiernas kris på att utvecklas till en kris för hela demokratin? Demokratiutredningen (SOU 2001:1) Frågan om partikris på agendan i ett par olika avseenden Oron vid 90-talets slut berättigad av minst tre skäl

85 Inte konstigt (1): Stora medlemsförluster Demokratirådets rapport (2000) - Rejäla medlemsförluster på väldigt kort tid - Enkel framräkning: medlemmarna helt borta 2013!

86 Inte konstigt (2): Rekryteringsproblem Gidlund & Möller (1999) Demokratins trotjänare. SOU 1999:30 Hur var tillgången på personer som var villiga att ställa upp vid nomineringarna till kommunfullmäktige inför valet? Andel som svarade: - ej fullt tillräckligt + klart otillräckligt Alltså: Stigande problem att hitta folk som vill ta på sig uppdrag

87 Inte konstigt (3): Förtroenderas (t.o.m. -98 ) Se: Valundersökningarna Partierna är bara intresserade av folks röster, inte av deras åsikter Andel som tar avstånd, dvs. svarar "delvis motsatt åsikt" eller "helt motsatt åsikt".

88 Vad har då hänt sedan slutet på 90-talet? Visserligen fortsatta medlemsförluster Men i avtagande takt; och sedan 2005/2006 rätt stabilt Till och med svag tillväxt! (se Hjertqvist 2013) Studier av uppdragsvillighet - inte upprepats Men: verkar i vart fall inte blivit enklare (Karlsson & Lundmark 2011; SOU 2012:30 Vital demokrati) Tilltron till partierna då? Bett SOM upprepa Demokratirådets (2000) frågebatteri Identiska frågor (inte ställts av SOM sedan 1999)

89 Hur fungerar partierna? (Balansmått) Hur fungerar partierna när det gäller att Ta ansvar för svåra och långsiktiga beslut? Ge medlemmarna inflytande över partiets politik? Ta fram lämpliga personer till förtroendeuppdrag Föra fram medborgarnas krav och önskemål Förändring, balansmått

90 Förstärker intrycket från tidigare studier: ökat förtroende! (Valundersökningarna)

91 Slutsatser? Partierna har det besvärligt i vissa avseenden Svårigheter att hitta uppdragsvilliga kandidater, tror vi Inte superattraktiva för presumtiva medlemmar men hyfsat i ett par andra ingen jättekris, ändå? Medlemstappet planat ut och t o m ökat lite grand Hyggligt ekonomiskt starka pga partistödet (Hjertqvist 2013) (Relativ) förtroendemässig uppryckning Representativa valdemokratins dagsform, ändå OK? Övergång från Masspartier & folkrörelsedemokrati till Professionella kampanjpartier & konkurrensdemokrati Stör det verkligen medborgarna så mycket? Jämför Esaiasson med flera (2011)

92 Förtroende (1999 vs 2013) Bra Dåligt Vet ej Ta ansvar Ge medl Få fram Föra fram Bra Dåligt Vet ej

93 Dräneringen av medlemmar avstannat (2007/2008) och t.o.m. vänt litet Från: Hjertqvist, O. (2013). De politiska partiernas bidragsberoende.

94 Ställda inför idealtypen valdemokrati och idealtypen deltagardemokrati majoriteten väljer valdemokratin, och i ökande grad så. Från Esaiasson, Gilljam & Persson (2011). Medborgarnas demokratiuppdattningar, i Lycksalighetens ö. (SOM-institutet)

95 Dagens program

96

97 Dagens program

98 VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON

99 Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd

100 Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn (procent) Andel som motsätter sig en minskning av den offentliga sektorn Andel som vill minska den offentliga sektorn 0 Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget Minska den offentliga sektorn med svarsalternativen Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Värdena för avser den politikinriktade undersökningen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

101 Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn och partisympati (balansmått) V MP S SD C FP KD M NYD FI Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget Minska den offentliga sektorn med svarsalternativen Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen dåligt förslag minus andelen bra förslag. Partisympati avser bästa parti generellt. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

102 Svenska folkets inställning till skatter (balansmått) Sänka skatterna Höja skatterna hellre än att minska den offentliga servicen Höja kommunal/landstingsskatten hellre än att minska den offentliga servicen Kommentar: Balansmåttet avser andelen som anser att det är ett bra eller mycket bra förslag minus andelen som anser att det är ett dåligt eller mycket dåligt förslag. Andelen som inte tagit ställning till förslagen utgör andelen vet ej.

103 Svenska folkets inställning till förslag om privatisering av offentlig verksamhet (balansmått) Bedriva mer av sjukvården i privatregi Öka antalet privatskolor Överföra statlig affärsverksamhet tex Telia/Televerket i privata händer Låta privata företag svara för äldreomsorg Satsa mer på friskolor Förhindra företag med vinstsyfte att driva aktutsjukhus/sjukhus fr.o.m Fortsätta driva vattenverk i offentlig regi Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. Andelen som inte tagit ställning till respektive förslag utgöra andelen vet ej. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag, men för stopplagen och vattenförsörjning är positiv övervikt lika med negativ till privatisering.

104 Partisympati och förslag om förändring av den offentliga sektorns gränser, Sverige 2013 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Bedriva mer av sjukvården i privat regi Satsa mer på friskolor Förhindra företag med vinstsyfte att driva sjukhus

105 Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige och Västsverige (procent) Mycket bra förslag 60 Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag Sverige 2012 (balansmått +46) Sverige 2013 Västsverige 2012 (balansmått +56) (balansmått +43) Västsverige 2013 (balansmått +54) Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.

106 Olika förslag om Vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2013, (procent) 100 Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg Vinstutdelning ska vara tillåtet inom skattefinansierad vård, skola och omsorg 5 Begränsa vårdföretagens möjligheter att ta ut vinster från verksamheten Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag Formulär 4 (balansmått +56) Formulär 5 (balansmått -49) Fomulär 2 (balansmått +60) Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.

107 Partisympati och förslaget Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2013 (procent och balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Bra förslag Varken eller Dåligt förslag Ingen åsikt Summa procent Balansmått Antal svarande (32)

108 Inställningen till vinstutdelning bland brukare och nära anhöriga till brukare av offentlig och privat skola och sjukvård i Sverige 2013 (procent) Kommunal skola Friskola Offentlig vårdcentral Privat vård-central /läkare Brukare: Bra Varken eller Dåligt Vet ej Summa Antal svar 133 (38) Anhörig: Bra Varken eller Dåligt Vet ej Summa Antal svar

109 Partisympati och olika förslag om vinstutdelning i företag inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2013 (procent och balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Företag ska som idag själva bestämma om vinstutdelning Det mesta av vinsten ska återinvesteras i verksamheten och endast en mindre del ska få delas ut Vinster ska endast få återinvesteras i verksamheten Vinstutdelning ska inte tillåtas Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande (31)

110 Hur viktigt anser du att det är med valfrihet mellan olika servicegivare inom: (procent) Mycket viktigt Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Ingen uppfattning

111 Partisympati och vikten av valfrihet inom skola, Sverige 2013 (procent) V S MP C FP KD M SD Totalt Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande (31)

112 Inställningen till valfrihet bland brukare och nära anhöriga till brukare av offentlig och privat skola och sjukvård i Sverige 2013 (procent) Brukare: Kommunal skola Friskola Offentlig vårdcentral Privat vårdcentral /läkare Mycket viktig Ganska viktig Inte särskilt viktig Inte alls viktig Ingen uppfattning Summa procent Antal svar 129 (37) Anhörig: Mycket viktig Ganska viktig Inte särskilt viktig Inte alls viktig Ingen uppfattning Summa procent Antal svar

113 Förslaget att vinstutdelning inte ska tillåtas och vikten av valfrihet inom skolan, Sverige 2013 (procent) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Ingen uppfattning Totalt Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Summa procent Antal svarande

114 Förslag: det ska finnas tillgång till vinstdrivande företag inom skattefinansierad vård, skola och omsorg vid sidan av kommun och landsting/region, Sverige 2013 (procent) Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning

115 Förslag: det ska finnas tillgång till icke-vinstdrivande organisationer inom skattefinansierad vård, skola och omsorg vid sidan av kommun och landsting/region, Sverige 2013 (procent) Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning

116 Partisympati och förslaget att det ska finnas tillgång till icke-vinstdrivande organisationer inom skattefinansierad vård, skola och omsorg vid sidan av kommun och landsting/region, Sverige 2013 (procent och balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Summa procent Balansmått Antal svarande (30)

117 Sammanfattning Ökat stöd för den offentliga sektorn Minskat stöd för skattesänkningar Ökad kritik mot privatiseringar Nej till vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg Ja till valfrihet inom barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg Ja till ideella organisationer/andra icke-vinstdrivande organisationer

118 VÄLFÄRDSOPINION MARIA OSKARSON

119 Socialförsäkringar för alla?

120 Socialförsäkringarna i Sverige Ryggrad i den svenska välfärdsmodellen Säkerhetsnät när vi inte har förvärvsinkomst De-kommodifiering Sjukförsäkring, pensioner, A-kassa, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring Generell logik inkomstbortfallsprincipen Generella försäkringar för bred legitimitet Socialförsäkringarna ger centrala incitament för arbetsmarknadsdeltagande

121 Omdebatterade Successivt sänkta ersättningsnivåer (takbelopp, indexering) Valrörelsen 2006 Arbetslinjen Skärpta kvalifikationskrav Sänkta nivåer / jobbskatteavdrag Avtalsförsäkringar & privata tilläggsförsäkringar Otydlighet

122 SOM: Hur nöjd är du med sjukförsäkringen/ pensionssystemet / A-kassan Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ingen uppfattning 2004 (1700 svarande) 2008 (2300 svarande) 2012 (1500 svarande) 2013 ( 1600 svarande)

123 Bedömningar av socialförsäkringarna 2013 Pensionssystemet Sjukförsäkringen A-kassan Mycket nöjd 2 2,6 1,6 Ganska nöjd 14,5 15,1 10,5 Varken nöjd eller missnöjd 24,8 25,7 22,5 Ganska missnöjd 19,9 15,6 12,9 Mycket missnöjd 14,7 9,7 10,2 Ingen uppfattning 23,5 31,3 42,2 Total 100,0 100,0 100,0 Antal I de fortsatta analyserna utesluts ingen uppfattning ur procentbasen

124 % mycket + ganska nöjda Andel nöjda (mycket + ganska) med socialförsäkringarna pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa

125 % mycket + ganska missnöjda Andel missnöjda (mycket+ ganska) med socialförsäkringarna pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa

126 Opinionsbalans nöjda-missnöjda Opinionsbalans pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa

127 För vem är socialförsäkringarna en trygghet? Social position Ideologisk position Hyp 1: Medelklassen har blivit missnöjd då de inte får inkomstersättning Hyp 2: De med mest utsatt socio-ekonomisk position är missnöjda då de inte kommer i åtnjutande av dem Hyp 3: Missnöjet handlar inte alls om egenintresse utan om ideologi Oskarson: Attityder till socialförsäkringarna SOM-seminariet 2014

128 Opinionsbalans Arbetsmarknadsstatus 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% pension sjukförsäkring a-kassa Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

129 Opinionsbalans Inkomst 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% -30% -35% max pension sjukförsäkring a-kassa Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

130 Opinionsbalans Hur man bedömer sannolikheten för att den egna levnadsstandarden ska öka under kommande 10 år Mycket sannolikt Ganska sannolikt Ganska osannolikt Mycket osannolikt Ingen uppfattning är inte med i procentbasen Pension Sjukförsäkring A-kassa

131 Opinionsbalans VH-position 20% 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% Klart till vänster Något till vänster Varken till vänster eller till höger Något till höger pension sjukförsäkring a-kassa Klart till höger Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

132 Opinionsbalans Inställning offentlig sektor Bra minska offsekt Dåligt minska off sekt -50 pension sjukförsäkring A-kassa Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

133 Partisympati (opinionsbalans) pension Sjukförsäkring a-kassa Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

134 Övervägande missnöje med socialförsäkringarna, men många har ingen uppfattning Något minskat missnöje med sjukförsäkringarna och A- kassan, men ökat avseende pensionerna Missnöjet visst samband med social position Missnöjet tydligt samband med ideologi Missnöjet hänger samman med generell inställning till offentlig sektor & välfärdsstaten

135 NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING

136 Nyhetsinteraktion på webben tar sociala medier över nyhetsfunktionen i takt med att betalväggarna blir fler?

137 Mediernas traditionella funktioner Informera om vad som händer i samhället Granska makten Fungera som forum för debatt mellan och inom grupper

138

139 Blir betalväggarna/premiumtjänsterna alltfler? De allra flesta morgontidningar har redan eller kommer att sätta upp betalväggar/premiumtjänster under 2014 Aftonbladets lägger allt mer material inom ramen för sin Plustjänst men antalet prenumeranter är relativt få: cirka fullbetalande helåret 2013 Exempelvis SVT och Omni har inga betalväggar/premiumtjänster

140 Typer av betalväggar för dagspress Totalmodellen: sajten är i princip stängd för dem som inte prenumererar, utom för händelsenyheter och notiser Frekvensmodellen: man får ta del av ett begränsat antal artiklar gratis, sedan börjar det kosta pengar Plusmodellen: det mesta materialet är öppet, men det finns en del som kräver inloggning Mest intressant? Konverteringsgrad

141 Potentialen för nyhetsinteraktion online, 2013 (procent) Andel som regelbundet är online 80 Andel som regelbundet använder sociala medier Andel som regelbundet läser kvällstidningar online Andel som regelbundet läser morgontidningar online Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 Kommentar: Med regelbundet avses för online och sociala medier flera gånger i veckan, för kvälls- och morgontidningar minst 3 dagar i veckan.

142 Andel som delar nyheter, bland befolkningen respektive bland dem som är aktiva på sociala medier, 2013 (procent) Något innehåll Kultur Nöje Debatt Politik/ekonomi Olyckor/brott Sport Minst någon gång bland dem som använder sociala medier regelbundet Minst någon gång bland befolkningen som helhet Livsstil Källa: Den nationella SOM-undersökningen

143 10 texter med mest interaktion* någonsin 8 kommer från dagspress 1 kommer från ett magasin 1 kommer från annat än medieorganisation * Delningar, gillande, kommenterande på Facebook (Källa: Emanuel Karlstens blogg)

144 En ny slags opinionsledare? 67 procent av befolkningen har aldrig delat en nyhet 33 procent av befolkningen har åtminstone någon gång delat en nyhet i sociala medier 12 procent av befolkningen har delat nyheter i sociala medier flera gånger Kan den dryga tiondelen av befolkningen karaktäriseras som opinionsledare och visionärer?

145

146 Nyhetsdelare i förhållande till ickedelare Medelålder: 44 år (ickedelare: 56 år) Ingen skillnad män-kvinnor Högre utbildning än ickedelarna Mer politiskt intresserade än ickedelarna Inga direkta geografiska skillnader Tar del av medier i traditionella plattformar i lägre utsträckning än ickedelarna Tar del av medier online i högre utsträckning än ickedelarna Är mer sociala än ickedelarna Tveksamt svar: skillnader finns, men de är inte precis revolutionerande

147 Åter till frågan om huruvida sociala medier tar över nyhetsfunktionen

148 Konsumtionen av de flesta andra medier är stabil Dagstidning på papper Lokala nyheter i tv Riksnyheter i SVT1 Nättidning Riksnyheter i TV4 Ekot 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen respektive år.

149 Ett nytt digitalt gränsland Vilka funktioner kan tas över av sociala medier? Information Granskning Kommunikation Vem har resurserna att skapa ett nyhetsflöde som är trovärdigt? Vilka alternativa röster får möjlighet att växa fram? Slutsats: sociala medier tar inte över nyhetsfunktionen, men kompletterar de traditionella medierna

150 Tack för att ni har lyssnat! Ingela Wadbring Mittuniversitetet Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Telefon Mejl:

151 EUROPAOPINIONEN LINDA BERG

152 Europaopinionen extra intressant år 2014! 25 maj Val till: Europaparlamentet (20 svenska ledamöter ska utses) 14 september Val till: Sveriges riksdag Landsting/region Kommun

153 Tillbakablick sedan 1990-talet 14 november är det 20 år sedan folkomröstningen om medlemskap i EU! Från en krisperiod till en annan EU har förändrats under dessa två decennier - Från 15 till 28 medlemsstater - Europaparlamentet har mer makt (ordinarie lagstiftningsförfarandet) - Fler politikområden som beslutas gemensamt inom EU (ökat med varje nytt fördrag) och även svenska folkets inställning till EU har förändrats

154 procent Åsikt om svenskt medlemskap i EU, Folkomröstning 1994 Sveriges första ordförandeskap 2001 För Emot Ingen uppfattning Krisens effekter mer påtagliga /

155 Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU? procent Män mer än kvinnor Högutbildade Högt förtroende Politiskt intresserade Mer till höger politiskt Storstadsbor Elitgrupper antas ha mest att vinna Men även geografiska skillnader: Sydsverige (Skåne & Blekinge) mer än Norrland Syd Norr

156 Men inte bara egenintresse spelar roll även kulturella förklaringar - identitet Flernivåidentifikation och åsikt om det svenska EU-medlemskapet För Mot Ingen åsikt summa Icke-identifierare Främst subnationella Alla inhemska Främst nationella Främst Europa Alla nivåer lika Totalt Källa: Svenska Europaparlamentsvalsundersökningen 2009, Valforskningsinstitutet

157 Men - bland alla grupper finner vi en nedgång efter 2010 Påverkan av krisen Likaså när vi formulerar frågor annorlunda, t.ex. allmän inställning till EU Allmän inställning till EU Positiv Negativ Finner vi samma mönster i hela EU?

158 EU Politiskt förtroende för EU, nationellt parlament och nationell regering , EU27 Sedan en mer kraftig nedgång i förtroende för EU Nationellt parlament Nationell regering Först en liten nedgång för nationellt politiskt förtroende

159 Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Svagt övervikt för bra förslag 2009 Dåligt förslag Bra förslag

160 Slutsatser EU-opinionen har förändrats mycket sedan 1995 Överlag negativ under 1990-talet Ökande positiv inställning under 2000-talet Vissa grupper stadigt mest positiva (män, högutbildade, politiskt intresserade, höger & storstadsbor) MEN: krisen får opinionen att bli mer negativ särskilt svenskarnas åsikter om euron!

161 MORGONTIDNINGSLÄSNINGENS FÖRTJÄNSTER JONAS OHLSSON

162 Detta har hänt Ökad konkurrens om läsarnas tid och pengar Ökad konkurrens på reklammarknaden Redaktionella neddragningar Konsekvenser Tecken på ökade informationsklyftor i samhället Risk för mindre systematisk nyhetsbevakning? Dagspressen allt viktigare för det lokala nyhetsflödet

163 Två frågor 1. Hur hänger läsning av den lokala morgontidningen samman med användning av andra nyhetsmedier? 2. Vilken betydelse har en regelbunden tidningskonsumtion i ett lokaldemokratiskt perspektiv? Intresse för lokal politik Förtroende för hemkommunens politiker Bedömning de lokala politikernas prestationer Underlag: den regionala SOM-undersökningen i Västsverige 2013

164 Tidningsläsning i olika grupper, Västra Götaland 2013 (procent) Lokal-tidni ng Nationell tidning Gratistidning Kvällstidning Ingen tidning Samtliga Man Kvinna år år Arbetarhem Högre tjänstem. hem Liten hemkommun Medelstor hemkommun Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

165 Lokala tv- och radionyheter: ett substitut för lokaltidningen? Lokala tv-/radionyheter Hög Medel Låg Lokaltidningsläsning Hög Medel Låg Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

166 Tidningsläsning och intresse för politik på olika nivåer (procent intresserade) Politisk nivå: Samtliga Lokaltidningsläsare Övriga Diff. EU Sverige Regionalt Hemkommunen Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

167 Tidningsläsning och förtroende för hemkommunens politiker (procent) Samtliga Lokaltidningsläsare Övriga Diff. Stort förtroende Varken stort eller litet Litet förtroende Ingen uppfattning Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

168 Tidningsläsning och värdering av kommunstyrelsens arbete (procent) Samtliga Lokaltidningsläsare Övriga Diff. Bra arbete Varken bra eller dåligt Dåligt arbete Ingen uppfattning Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

169 Vad påverkar förmågan att ta ställning? Självständiga effekter av olika bakgrundsfaktorer Förtroende för hemkommunens politiker Värdering av kommunstyrelsens arbete Intresse för kommunpolitik JA JA Ålder JA JA Utbildningsnivå JA JA Lokala morgontidningen JA JA Lokala tv- och radionyheter NEJ NEJ Kommunstorlek (ja) (ja) Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

170 Slutsatser 1. Den lokala nyhetsanvändningen tydligt socialt och demografiskt skiktad 2. Tidningsläsningen ofta del i ett bredare nyhetsintag 3. Lokalpressens läsare är mer politiskt intresserade: i synnerhet när det gäller regional och kommunal politik 4. Tidningsläsning föder medvetenhet: Tydligt samband mellan exponering för lokalpressens journalistik och förmåga att kunna värdera lokalpolitikernas prestationer.

171 BETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG

172 Svenska folket bedömer regeringens arbete Fråga: Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Fem svarsalternativ: mycket bra; ganska bra; varken bra eller dåligt; ganska dåligt; mycket dåligt bra dåligt bra dåligt S-regering B-regering S-regering B-regering Kommentar: Resultaten visar andel svarande som angett mycket eller ganska bra respektive dåligt. Procentbasen utgörs av samtliga svarande i SOM-undersökningen. Observera att åren 1991, 1994 och 2006 ägde det rum ett regeringsskifte mitt i undersökningsperioden för SOM-undersökningarna, därför är mätresultaten de åren inte jämförbara. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

173 Bedömningen av regeringens arbete bland olika partiers sympatisörer Bra Betygsbalans M FP 49 C KD /63 57 M FP/KD C Dåligt MP -25 S -34 SD -41 V Samtliga Kommentar: Resultaten kommer från SOM-undersökningarna. Betygsbalansen visar andelen som tycker regeringen sköter sin uppgift bra minus andelen som tycker att regeringen sköter sin uppgift dåligt. Samtliga personer som deltar i respektive års SOM-studie ingår i procentbasen MP S SD V

174 AVSLUTNING HENRIK EKENGREN OSCARSSON

175 Sugen på mer från SOM? Vetenskapsfestivalen 9 maj 19:30 Skiftande medielandskap : Vilka partier klarar fyraprocentspärren? : Vem kommenterar på nätet? : Kulturvanor i förändring : Europaopinionen inför EUparlamentsvalet : Svenska folkets framtidstro Pressträff för boken Mittfåra & Marginal 24 juni 09:30 Lycka : Partiledarpopularitet : Alkoholopinion : E-böcker : Lycka : TV-reklam : Korruption : Sverigedemokraterna : Civilsamhället Seminarium i Almedalen 30 juni 12:00 Biblioteket Om 2013 års SOM-undersökningar : Energiopinionen : Forskningsförtroende : Försvarsopinionen : Svensk tolerans Arbetsrapporter Förtroende för myndigheter : Partiernas väljare : Svenska folkets åsikter i sakfrågor

176 SOM-institutets hemsida SOM-institutet på sociala #somgu