VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Transkript

1

2 VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

3 Dagens program

4 (S)amhälle (O)pinion (M)edier Opinioner, trender, analyser ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst Universitetsbaserad organisation som är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen som genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor, hälsa, värderingar och attityder som finansieras genom forskningssamverkan med projekt vid svenska universitet, VG-regionen och myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller surveymetodologi och att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

5

6 Mittfåra & Marginal Annika Bergström & Henrik Oscarson (Red.) SOM-rapport kapitel om (S)amhälle (O)pinion och (M)edier Pressträff tisdagen den 24 juni 09:30-11:30 i Göteborg I boken medverkar bland andra Sören Holmberg : Frida Vernersdotter : Ulrika Andersson : Ingela Wadbring : Lennart Nilsson : Maria Oskarson : Richard Svensson : Filip Fors : Lennart Weibull : Per Oleskog Tryggvason : Oscar Westlund : Maria Edström : Britt Börjesson : Ulf Bjereld : Jonas Ohlsson : Anders Sannerstedt : Per Hedberg : Monika Bauhr : Bengt Brülde : Edvin Boije : Gissur Erlingsson : Mikael Persson : Mattias Ottervik : Sara Ödmark : Anna Bendz : Karl Ydén : Lars Höglund : Josefine Bové

7 Den nationella SOM-undersökningen 2013 Urvalsram: personer Folkbokförda i Sverige år Svenska och utländska medborgare Systematiska sannolikhetsurval: personer Fem parallella undersökningar á i urvalet Långa enkäter ( frågor : analysvariabler)

8 Fältarbete 2013: 20 september februari 2014 Första kontakten 13/9 Aviseringskort 30/9 Tackkort 17/10 29/10 Telefon-påminnelser + Postal uppföljning 27/11 SMS till alla som sagt på telefon att de ska medverka 28/11 SMS till dem vi aldrig haft kontakt med 23/12 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka 20/1 Bortfallsenkät till resterande 3/2 Slutskanning 20/9 Brev: Formulär Infofolder Penna Svarskuvert 7/10 Brev: Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert + Webbalternativ 12/11 19/11 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 3/12 9/12 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 8/1 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka + bortfallsenkät till övriga 27/2 Sista enkäten anländer och knappas in för hand Fältstopp Väst skickas med en veckas förskjutning Fältperioden sträcker sig över 148 dagar motsv. 5 månader

9 Svarsfrekvenser för de nationella SOMundersökningarna Procent Nationella SOM 2013 Bruttourval Naturligt bortfall Nettourval Antal vägrare/ej anträffade Antal svarande Papper Webb 634 Svarsfrekvens Brutto 49% Svarsfrekvens Netto 53%

10 OPINIONSSKIFTE HENRIK EKENGREN OSCARSSON

11 Opinionsklimatet 2013 Några nyckelindikatorer Vänster-högeridentifikation Svenska folket bedömer ekonomin Svenska folket oroar sig Svenska folkets dagordning

12 50 IDEOLOGISK VÄNSTER-HÖGERIDENTIFIKATION Höger Vänster Procent Kommentar: Personer som ej besvarat frågan ingår ej i analysen. De utgör omkring 3 5 procent av svarspersonerna genom åren. Fem svarsalternativ: klart till vänster; något till vänster; varken till vänster eller till höger; något till höger; klart till höger. Frågeformulering: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

13 Svenska folket bedömer ekonomin Utvecklingen av den egna ekonomin Utvecklingen av Sveriges ekonomi Utsikter för den egna ekonomin Utsikter för den svenska ekonomin

14 BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN AV DEN EGNA EKONOMIN Procent Förbättrats Försämrats 0 Kommentar: Kommentar: Alla svarande i SOM-studierna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har din egen ekonomi under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?

15 BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN FÖR SVERIGES EKONOMI Procent Försämrats Förbättrats Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?

16 BEDÖMNING AV UTSIKTERNA FÖR DEN EGNA EKONOMIN DE KOMMANDE 12 MÅNADERNA Procent Förbättras Försämras Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Hur tror du att ekonomin kommer att förändras under de kommande 12 månaderna?

17 BEDÖMNING AV UTSIKTERNA FÖR SVERIGES EKONOMI DE KOMMANDE 12 MÅN Procent Försämras 14 Förbättras Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Hur tror du att ekonomin kommer att förändras under de kommande 12 månaderna? Den svenska ekonomin

18 Svenska folket oroar sig Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? (andel mycket oroande )

19 80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Procent Stor arbetslöshet Ekonomisk kris 10 0 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

20 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Miljöförstöring Procent Förändringar i jordens klimat Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

21 80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Procent Organiserad brottslighet Terrorism År Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen

22 80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Procent Sociala klyftor Ökat antal flyktingar 10 0 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? År Källa: Den nationella SOM-undersökningen

23 Sammanfattning av svensk samhällsoro Mer oroande än 2012 Mindre oroande än 2012 Oförändrat Ej tidigare mätt

24 Befolkningens dagordning 2013 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

25 70 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM SOM-2013 (1-3) ARBETSMARKNAD, SKOLAN OCH SJUKVÅRDEN Procent Sjukvården 17 Arbetsmarknad Utbildning Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

26 70 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEMEN SOM-2013 (4-6) INTEGRATION, ÄLDREFRÅGOR OCH SOCIALA FRÅGOR Procent Äldrefrågor Integration Sociala frågor Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

27 Andel som nämner integration/immigration som en viktig fråga eller samhällsproblem bland samtliga och i grupper med olika inställning till flyktingmottagning Samtliga Restriktiva Neutrala Generösa

28 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEMEN SOM-2013 (7-9) MILJÖ, EKONOMI OCH LAG OCH ORDNING 50 Miljö 40 Ekonomi Lag och ordning Källa: Den nationella SOM-undersökningen Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

29 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region Infrastruktur Styrelseskick/politik Svensk utrikespolitik EU och internationella frågor Moral/etik Ideologi Systemmissbruk Jordbruk/naturbruksfrågor Demografiska frågor Näringsliv Medier Kultur/Fritid/Idrott Övriga sakfrågor n= % som nämner problem/fråga i respektive kategori Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

30 Befolkningens dagordning: Ålder Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region % som nämner problem/fråga i respektive kategori år år

31 Befolkningens dagordning: Kön Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region % som nämner problem/fråga i respektive kategori Män Kvinnor

32 Befolkningens dagordning: Utbildning Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region Låg utbildning Hög utbildning % som nämner problem/fråga i respektive kategori

33 Befolkningens dagordning: Ideologi Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region Klart till vänster Klart till höger % som nämner problem/fråga i respektive kategori

34 Befolkningens dagordning: Partisympati Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region S M SD % som nämner problem/fråga i respektive kategori

35 Viktiga samhällsproblem 2013 Tio-i-topp-listan 1. Arbetsmarknad (33 procent -5) (1) 2. Utbildning (30 procent +6) (2) 3. Sjukvård (28 procent +5) (3) 4. Integration/immigration (22 procent +2) (4) 5. Äldrefrågor (17 procent +1) (5) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem 6. Sociala frågor/problem (14 procent +/-0) (6) 7. Miljö/energi (13 procent -1) (7) 8. Ekonomi (7 procent -4) (8) 9. Lag och ordning (7 procent +/-0) (9) 10.Familjepolitik (4 procent +/-0) (10) Andel som nämnt ett problem som förts till respektive kategori Rangplacering 2012

36 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL

37 Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext

38 Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

39 Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit

40 Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

41 Förtroendet för samhällsinstitutioner 2013 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Riksbanken Radio/TV Domstolarna Grundskolan FN Riksdagen Regeringen Svenska kyrkan Kungahuset Dagspressen De fackliga org Försvaret Storföretagen Bankerna De politiska partierna Kommunstyrelserna EU-kommissionen Europaparlamentet Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan och Analysen bygger på de editioner av SOM 2013 (Riks-SOM 1, 2 och 3) där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013.

42 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (förtroendebalans) förtroendebalans Sjukvården Universitet/ högskolor Grundskolan

43 100 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret

44 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Riksbanken De fackl org Storföretagen Bankerna

45 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Riksdagen Regeringen De politiska partierna Kommunstyrelserna

46 100 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans FN EUkommissionen EUparlamentet

47 Vinnare och förlorare (balansmått) Samhällsinstitution De fackliga organisationerna Svenska kyrkan Universitet/högskolor Dagspressen FN Försvaret Radio/TV Grundskolan Europaparlamentet Sjukvården Storföretagen EU-kommissionen Riksbanken Domstolarna Polisen De politiska partierna Riksdagen Kommunstyrelserna Kungahuset Bankerna Regeringen Genomsnitt

48 Vad har störst betydelse för vad 2013? Vänster-högerinställning Regeringen, storföretagen, fackliga organsationer och kungahuset Utbildning Universiteten, regeringen, domstolarna och riksdagen Ålder Universiteten, försvaret, Europainstitutionerna och radio-tv Kön Polisen, bankerna, Europainstitutionerna och Svenska kyrkan

49 Största polariseringen (procentdifferens) Vänster-högersjälvplacering Regeringen (höger) 49 De fackliga organisationerna (vänster) 34 Storföretagen (höger) 22 Kungahuset (höger) 21 Riksbanken (höger) 19 Riksdagen (höger) 16 Genomsnitt 12 procentenheter

50 Förtroende för regering och riksdag självplacering vänster respektive höger procent Höger, regeringen Höger, riksdagen Vänster, riksdagen Vänster, regeringen

51 Vad ligger i människors förtroende? 1. Egen grundsyn 2. Erfarenhet/berördhet 3. Opinionen/medierna

52 Grundsyn: korrelationer mellan institutionsförtroende och tillit till andra människor, 2013 Domstolarna Riksdagen De politiska partierna Riksbanken Sjukvården Kommunstyrelserna Polisen FN Regeringen EU-kommissionen Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen Europaparlamentet Grundskolan Svenska kyrkan De fackliga organisationerna Storföretagen Försvaret Bankerna Kungahuset 0,14 0,11 0,11 0,09 0,29 0,29 0,26 0,25 0,22 0,22 0,21 0,21 0,21 0,20 0,19 0,19 0,19 0,19 0,18 0,18 0,18 Anm: Produktmomentkorrelationer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013.

53 Erfarenhet/berördhet Har barn 7 15 år Förtroende för grundskolan Stort Varken eller Litet Ja Nej Förtroende för de fackliga organisationerna Stort Varken eller Litet Ej fackligt ansluten Fackligt ansluten Fackliga uppdrag

54 Betydelsen av medierna Förenklat antagande: Större uppmärksamhet medför ofta mera negativ rapportering Hypotes: Större uppmärksamhet minskat förtroende Test på fem institutioner i ett medium (DN) under ca 20 år: Utfall i linje med hypotesen skäl att analysera vidare

55 Korta slutsatser Viss försvagning i samhällsförtroendet mellan 2012 och 2013 En allmän nedgång för de politiska institutionerna efter 2010 i linje med valårseffekten Främst utbildning och ideologi skiktar samhällsförtroende men grundsyn, berördhet och medieuppmärksamhet har stor betydelse

56 ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM

57

58 Förklaringsfaktorer till oro vid användning Egen erfarenhet av internet och olika digitala applikationer Personliga karaktäristika som kön, ålder och utbildning Allmän tendens till oro och tillit Politisk orientering En mer generell syn på övervakning

59 Graden av oro vid användning av olika digitala applikationer (procent totalt och bland användare) Söker information på internet (bland användare) Använder e-post (bland användare) Använder sociala medier (bland användare) Använder betalkort på internet Mycket oroad Ganska oroad Inte särskilt oroad Inte alls oroad Inte aktuellt (bland användare) Använder mobiltelefon (bland användare)

60 80 Användningsområden på internet, (procent minst någon gång i veckan) Använt e-post; 76 Sökt fakta/information; Använt sociala medier; Gjort bankärenden; Köpt varor/tjänster; 4

61 Oro i relation till användning (korrelation: Pearson s r) Sökt information Använt e-post Använt sociala medier Beställt varor eller tjänster Använt mobil Oroad när man: söker information använder e-post använder sociala medier använder betalkort använder mobil

62 Oro i relation till användning (korrelation: Pearson s r) Sökt information Använt e-post Använt sociala medier Beställt varor eller tjänster Använt mobil Oroad när man: söker information -,06 ** -,08 ** använder e-post -,06 ** -,09 ** använder sociala medier använder betalkort använder mobil -,06 * -,08 ** -,08 ** -,09 ** -,05 **

63 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på internetvanor (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Använder internet flera gånger i veckan eller dagligen Använder internet någon gång i veckan Använder internet mer sällan Oroad när söker information

64 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på sociala nätverksvanor (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Lägger ut eller kommenterar i sociala medier varje dag Lägger ut eller kommenterar i sociala medier varje vecka Lägger aldrig ut eller kommenterar i sociala medier Oroad när söker information

65 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på kön (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Kvinnor Män Oroad när använder e-post Oroad när söker information

66 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på ålder (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla år år år år Oroad när använder e-post Oroad när söker information

67 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på utbildning (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Låg utbildning Medellåg Medelhög Hög utbildning Oroad när söker information

68 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på politisk orientering (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Politiskt till vänster Varken vänster eller höger Politiskt till höger Oroad när använder e-post Oroad när söker information

69 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på mellanmänsklig tillit (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Låg tillit till andra människor Varken låg eller hög Hög tillit till andra människor Oroad när använder e-post Oroad när söker information

70 Oro vid användning av digitala applikationer beroende på synen på dataövervakning (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Alla Oroad när använder sociala medier Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör alltid kunna användas Oroad när använder e-post Oroad när söker information Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör kunna användas i undantagsfall Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör aldrig kunna användas

71 Slutsatser: Ju mer specifika applikationer, desto mer upplevd oro Ju mer personligt, desto mer oro Det kan finnas en förhandling mellan oro och nytta, där nyttan går segrande ur striden t.ex. vid e-post och informationssökning Mellanmänsklig tillit och internetvana är mycket betydelsefulla för den upplevda oron Utbildning av medborgare är helt nödvändig så att vi kan förhålla oss klokt till oro; vara oroliga när det är befogat och ha en trygg digital användning utan onödig oro

72 SVENSK ÖVERVAKNINGSOPINION HENRIK EKENGREN OSCARSSON

73 Våld kan endast mötas med våld. Om den demokratiska staten vill bestå, måste den med alla medel försvara sig mot våldsangrepp och har därmed icke brutit något mot sina egna principer Alf Ross (1948) Varför demokrati s 169.

74 Det övervakade folket Att mäta tvångsmedelsopinionen

75 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Kameraövervakning av offentliga platser Balans alltid-aldrig

76 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Telefonavlyssning Balans alltid-aldrig

77 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Post- och paketkontroll Balans alltid-aldrig

78 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige Balans alltid-aldrig -3-12

79 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Åsiktsregistrering Balans alltid-aldrig

80 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Förbud mot möten och demonstrationer Balans alltid-aldrig

81 Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Censur i press, radio och TV Balans alltid-aldrig

82 Tvångsmedelsopinionen % bör aldrig kunna användas censur 2. mötesförbud 3. åsiktsregistrering övervakning av tele- och datatrafik post/paketkontroll 6. telefonavlyssning 7. kameraövervakning

83 PARTIKRIS GISSUR Ó ERLINGSSON Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

84 Minns ni tongångarna på 1990-talet? Till exempel Temanummer Statsvetenskaplig tidskrift (1995): Partiernas kris SNS Demokratirådsrapport (2000) Demokrati utan partier Ställde frågan: Håller partiernas kris på att utvecklas till en kris för hela demokratin? Demokratiutredningen (SOU 2001:1) Frågan om partikris på agendan i ett par olika avseenden Oron vid 90-talets slut berättigad av minst tre skäl

85 Inte konstigt (1): Stora medlemsförluster Demokratirådets rapport (2000) - Rejäla medlemsförluster på väldigt kort tid - Enkel framräkning: medlemmarna helt borta 2013!

86 Inte konstigt (2): Rekryteringsproblem Gidlund & Möller (1999) Demokratins trotjänare. SOU 1999:30 Hur var tillgången på personer som var villiga att ställa upp vid nomineringarna till kommunfullmäktige inför valet? Andel som svarade: - ej fullt tillräckligt + klart otillräckligt Alltså: Stigande problem att hitta folk som vill ta på sig uppdrag

87 Inte konstigt (3): Förtroenderas (t.o.m. -98 ) Se: Valundersökningarna Partierna är bara intresserade av folks röster, inte av deras åsikter Andel som tar avstånd, dvs. svarar "delvis motsatt åsikt" eller "helt motsatt åsikt".

88 Vad har då hänt sedan slutet på 90-talet? Visserligen fortsatta medlemsförluster Men i avtagande takt; och sedan 2005/2006 rätt stabilt Till och med svag tillväxt! (se Hjertqvist 2013) Studier av uppdragsvillighet - inte upprepats Men: verkar i vart fall inte blivit enklare (Karlsson & Lundmark 2011; SOU 2012:30 Vital demokrati) Tilltron till partierna då? Bett SOM upprepa Demokratirådets (2000) frågebatteri Identiska frågor (inte ställts av SOM sedan 1999)

89 Hur fungerar partierna? (Balansmått) Hur fungerar partierna när det gäller att Ta ansvar för svåra och långsiktiga beslut? Ge medlemmarna inflytande över partiets politik? Ta fram lämpliga personer till förtroendeuppdrag Föra fram medborgarnas krav och önskemål Förändring, balansmått

90 Förstärker intrycket från tidigare studier: ökat förtroende! (Valundersökningarna)

91 Slutsatser? Partierna har det besvärligt i vissa avseenden Svårigheter att hitta uppdragsvilliga kandidater, tror vi Inte superattraktiva för presumtiva medlemmar men hyfsat i ett par andra ingen jättekris, ändå? Medlemstappet planat ut och t o m ökat lite grand Hyggligt ekonomiskt starka pga partistödet (Hjertqvist 2013) (Relativ) förtroendemässig uppryckning Representativa valdemokratins dagsform, ändå OK? Övergång från Masspartier & folkrörelsedemokrati till Professionella kampanjpartier & konkurrensdemokrati Stör det verkligen medborgarna så mycket? Jämför Esaiasson med flera (2011)

92 Förtroende (1999 vs 2013) Bra Dåligt Vet ej Ta ansvar Ge medl Få fram Föra fram Bra Dåligt Vet ej

93 Dräneringen av medlemmar avstannat (2007/2008) och t.o.m. vänt litet Från: Hjertqvist, O. (2013). De politiska partiernas bidragsberoende.

94 Ställda inför idealtypen valdemokrati och idealtypen deltagardemokrati majoriteten väljer valdemokratin, och i ökande grad så. Från Esaiasson, Gilljam & Persson (2011). Medborgarnas demokratiuppdattningar, i Lycksalighetens ö. (SOM-institutet)

95 Dagens program