Välkomna! SOM.

Transkript

1

2 Välkomna! SOM

3 Vägskäl Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red.) SOM-rapport kapitel om (S)amhälle (O)pinion och (M)edier Pressträff den 27 juni 09:30-11:30 i Göteborg I boken medverkar bland andra Sören Holmberg : Jon Pierre : Jonas Bromander : Asbjørn Røiseland : Bo Rothstein : Frida Vernersdotter : Ann-Marie Ekengren : Love Christensen : Magnus Roos : Ulrika Andersson : Ingela Wadbring : Göran Bolin : Adam Shehata : Sandra Engelbrecht : Maria Oskarson : Lennart Nilsson : Karl Ydén : Joakim Berndtsson : Monika Bauhr : Mathias Färdigh : Oscar Westlund : Helena Rohdén : Carin Staland : Jonas Olsson : Ulf Bjereld : Marie Demker : Linn Sandberg : Lars Höglund : Marina Ghersetti : André Jansson

4 SOM-seminariet 2013 Åt rätt håll eller åt fel håll?

5 (S)amhälle (O)pinion (M)edier Opinioner, trender, analyser ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst Universitetsbaserad organisation för årligen återkommande undersökningar & analyser av svenska folkets medievanor, fritidsvanor, hälsa, värderingar och attityder som genomförs i samverkan med forskningsprojekt vid svenska universitets- och högskolor, Västra Götaland-regionen, Region Skåne och olika myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

6 SOM-institutets hemsida SOM-institutet på sociala #somgu Svensk nationell datajänst

7 Den nationella SOM-undersökningen 2012 Urvalsram: personer Folkbokförda i Sverige år Svenska och utländska medborgare Systematiska sannolikhetsurval: personer Fyra samtidiga undersökningar á i urvalet Politik & samhälle Medier & kultur Livsstil & hälsa Ekonomi & välfärd

8 Fältarbete 2012 Första kontakten 14/9 Aviseringskort 1/10 Tackkort 18/10 29/10 Telefon-påminnelser + Postal uppföljning 4/12 10/12 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 4 /1 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka + bortfallsenkät till övriga 4/2 Slutskanning 21/9 Brev: Formulär Infofolder Penna Svarskuvert 8/10 Brev: Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert + Webalternativ 13/11 19/11 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 19/12 SMS påminnelse 16/1 Formulär och bortfallsenkät 21/2 Sista enkäten anländer och knappas in för hand Fältstopp Fältperioden sträcker sig över 148 dagar motsv. 5 månader

9 Svarsfrekvens Riks-SOM Procent Riks-SOM Bruttourval Naturligt bortfall 903 Nettourval Antal vägrare/ej anträffade Antal svarande Papper Webb 278 Svarsfrekvens Brutto 52% Svarsfrekvens Netto 57%

10 Åt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON

11 Är Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Ekonomibedömningar Vänster- och högervindar Viktiga samhällsproblem Åt rätt håll eller åt fel håll?

12 Retrospektiva bedömningar av den svenska ekonomin försämrats 93 Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste tolv månaderna? - Den svenska ekonomin förbättrats Källa: De nationella SOM-undersökningarna

13 Retrospektiva bedömningar av den personliga ekonomin Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste tolv månaderna? - Din egen ekonomiska situation förbättrats försämrats Källa: De nationella SOM-undersökningarna

14 Vänster-högerideologi 50 Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? höger vänster Källa: De nationella SOM-undersökningarna

15 Viktiga samhällsproblem 2012 Tio-i-topp-listan Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem 1. Arbetsmarknad (38 procent) (1) 2. Utbildning (24 procent) (2) 3. Sjukvård (23 procent) (3) 4. Integration/immigration (20 procent) (8) 5. Äldrefrågor (16 procent) (5) 6. Sociala frågor/problem (14 procent) (4) 7. Miljö/energi (14 procent) (7) 8. Ekonomi (11 procent) (6) 9. Lag och ordning (7 procent) (9) 10.Familjepolitik (4 procent) (10) Andel som nämnt ett problem som förts till respektive kategori Rangplacering 2011

16 Viktiga samhällsproblem 80 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem Arbetsmarknad Ekonomi Källa: De nationella SOM-undersökningarna

17 Viktiga samhällsproblem Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem Utbildning Sjukvård Äldrefrågor Sociala frågor Källa: De nationella SOM-undersökningarna

18 80 Viktiga samhällsproblem Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem Integration/ migration Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna

19 Dagordning bland yngre och äldre Frågor som är viktigare för yngre än äldre Frågor som är viktigare för äldre än för yngre

20 Rätt håll eller fel håll? Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

21 Rätt håll eller fel håll? Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Åt rätt håll (30 procent) Åt fel håll (39 procent) Ingen uppfattning (31 procent) Balansmått (30-39 = - 9 procentenheter) Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

22 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Kön, ålder och utbildning Samtliga Kvinna Man år år år år Åt fel håll Åt rätt håll Låg utbildning Medellåg Medelhög Hög utbildning Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

23 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Vänster-högerideologi Åt fel håll Åt rätt håll Klart till vänster -60 Något till vänster Varken till vänster eller till höger Något till höger Klart till höger Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

24 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Partisympati Åt fel håll Åt rätt håll Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Annat parti Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

25 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Regeringsförtroende Åt fel håll Åt rätt håll Mycket stort förtroende +77 Ganska stort förtroende +29 Varken stort eller litet förtroende -22 Ganska litet förtroende -62 Mycket litet förtroende -82 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

26 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Hushållsinkomst Åt fel håll Åt rätt håll Max Mer än Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

27 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Ekonomibedömningar Åt fel håll Åt rätt håll Sveriges ekonomi Förbättrats Förblivit ungefär densamma Försämrats Den egna ekonomin Förbättrats Förblivit ungefär densamma Försämrats Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

28 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Oro för att sakna pengar vid oförutsedd utgift Åt fel håll Åt rätt håll Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

29 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Oro för att inte få en tillräckligt hög pension Åt fel håll Åt rätt håll Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

30 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Arbetsmarknadsgrupp Åt fel håll Åt rätt håll Förvärvsarbetande -7 Arbetslös -37 Ålderspensionär/avtalspensionär -12 Studerande +2 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

31 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Bedömning av eget hälsotillstånd Åt fel håll Åt rätt håll 0=Mycket dåligt =Mycket gott Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

32 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Nöjd med demokratin Åt fel håll Åt rätt håll Mycket nöjd +49 Ganska nöjd -1 Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

33 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Nöjd med livet Åt fel håll Åt rätt håll Mycket nöjd +8 Ganska nöjd -16 Inte särskilt nöjd -40 Inte alls nöjd -55 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

34 Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Mellanmänsklig tillit Åt fel håll Åt rätt håll Mellanmänsklig tillit Hög Låg Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

35 Vem tycker att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll? De som ideologiskt står till höger De som röstar på C FP M De som har stort förtroende för regeringen Högutbildade Förvärvsarbetande De med höga hushållsinkomster De som inte oroar sig för utgifter eller pensioner De friska De som är nöjda med livet och med demokratin De som litar på människor och samhällsinstitutioner

36 Samhällsoro Lena Wängnerud

37 SAMHÄLLSORO Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? mycket oroande ganska oroande inte särskilt oroande inte alls oroande

38 Andel mycket oroade Rangordning efter topp-tio år Miljöförstöring Organiserad brottslighet Stor arbetslöshet Förändringar i jordens klimat Försämrad havsmiljö Ökade sociala klyftor Politisk extremism Religiösa konflikter Terrorism Ökat antal flyktingar

39 Samhällsoro rangordning andel mycket oroade 2012 Procent + vissa särskilt noterbara förändringar från

40 Om du ser till din egen situation, hur oroande upplever du följande inför framtiden 2012 Procent, balansmått Oro för Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande N = Balans Andel oroade Att sakna pengar vid oväntad utgift Att inte få en tillräckligt stor pension Att bli arbetslös Att bli allvarligt sjuk Att bli utsatt för brott

41 Om du ser till din egen situation, hur oroande upplever du följande inför framtiden 2012 Skillnader kvinnor män. Procent, balansmått Inte Mycket Ganska särskilt Inte alls oroande oroande oroande oroande N = Balans Oro för Att sakna pengar vid oväntad utgift Att inte få en tillräckligt stor pension Kvinnor Män Kvinnor Män Att bli arbetslös Kvinnor Att bli allvarligt sjuk Att bli utsatt för brott Män Kvinnor Män Kvinnor Män Könsgap

42 Den årliga förtroendemätningen Lennart Weibull

43 Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit

44 Faktorer som påverkar förtroendet för en verksamhet är bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext

45 Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

46 Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

47 Förtroendet för samhällsinstitutioner 2012 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Sjukvården Universitet/högskolor Radio/TV Polisen Riksbanken Domstolarna FN Grundskolan Riksdagen Regeringen Svenska kyrkan Kungahuset Dagspressen Försvaret Kommunstyrelserna Storföretagen De fackliga org De politiska partierna Bankerna EU-kommissionen Europaparlamentet Kommentar: Tabellen redovisar en sammanläggning av resultaten från tre editioner av SOM-undersökningarna 2012 (Riks 1, Riks 2 och Riks 3) (antal svarspersoner är omkring 4 550). Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012.

48 Viktiga dimensioner Samhällsservice (t ex sjukvård, polis, domstolar, grundskolan) Politisk makt (t ex regeringen och riksdagen) Det etablerade (t ex Kungahuset Kyrkan och storföretagen)

49 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (förtroendebalans) förtroendebalans Sjukvården Universitet/ högskolor 26 Grundskolan

50 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Svenska kyrkan 12 5 Kungahuset -1 Försvaret

51 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Riksbanken Storföretagen De fackl org Bankerna

52 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Riksdagen 19 Regeringen Kommun- -3 styrelserna -10 De politiska partierna

53 Vinnare och förlorare Förtroendebalans för 21 samhällsinstitutioner 2010, 2011 och 2012 Samhällsinstitution Diff De fackliga organisationerna Svenska kyrkan Försvaret Dagspressen FN Universitet/högskolor ±0 Radio-TV Grundskolan Kommunstyrelserna Storföretagen Riksdagen Sjukvården Domstolarna De politiska partierna Polisen Riksbanken EU-kommissionen Europaparlamentet Kungahuset Regeringen Bankerna Totalt Källa: Riks-SOM 2010, 2011 och 2012.

54 Bedömningsskillnader efter Kön Ålder Utbildning Vänster-högerinställning

55 Största förtroendet 2012 (andel minst ganska stort förtroende) Bland de yngre (16 29 år) Universitet och högskolor (60 procent) Sjukvården (65 procent) Polisen (61 procent) Grundskolan (53 procent) Domstolarna (52 procent) FN (48 procent) Radio-tv (47 procent Bland de äldsta (65 85 år) Sjukvården (63 procent) Radio-tv (60 procent) Riksbanken (51 procent) Polisen (49 procent) Universitet/högskolor (48 procent) Regeringen (44 procent) Domstolarna (40 procent)

56 Största förtroendet 2012 (andel minst ganska stort förtroende) Bland dem som placerar sig till vänster Sjukvården (65 procent) Universitet/högskolor (57procent) Polisen (55 procent) Radio-tv (55 procent) Domstolarna (48 procent) Grundskolan (46 procent) Riksbanken (41 procent) Bland dem som placerar sig till höger Regeringen (75 procent) Sjukvården (64 procent) Riksbanken (62 procent) Universitet/högskolor (60 procent) Polisen (60 procent) Domstolarna (55 procent) Radio-tv (54 procent)

57 Vad har störst betydelse för vad? Vänster-högerinställning (12) Regeringen, storföretagen, fackliga organsationer och kungahuset Utbildning (13) Riksdagen, regeringen, försvaret och universitet Ålder (13) Europaparlamentet, FN Kön (11) Polisen, bankerna

58 Största skillnader (procentdifferens) Utbildning Universitet/högskolor (högutb) 33 Regeringen (högutb) 29 Domstolarna (högutb) 28 Riksdagen (högutb) 26 Riksbanken (högutb) 19 Grundskolan (högutb) 14 Genomsnitt 12 procentenheter

59 Största skillnader (procentdifferens) Vänster-högersjälvplacering Regeringen (höger) 52 Kungahuset (höger) 22 De fackliga organisationerna (vänster) 21 Riksbanken (höger) 21 Storföretagen (höger) 21 Riksdagen (höger) 19 Genomsnitt 11 procentenheter

60 Förtroende för regering och riksdag självplacering vänster respektive höger procent Höger, regeringen Höger, riksdagen Vänster, riksdagen Vänster, regeringen

61 Samhällsförtroende efter synen på om utvecklingen går åt rätt eller fel håll 2012 (procent stort förtroende) Åt rätt håll Åt fel håll Ingen uppfattning Diff rätt - fel Regeringen Riksdagen Riksbanken Storföretagen De politiska partierna Kungahuset Bankerna Universitet/högskolor Polisen Domstolarna Kommunstyrelserna EU-kommissionen Europaparlamentet Sjukvården Försvaret Dagspressen Radio-tv FN Grundskolan Svenska kyrkan De fackliga org Antal svar Källa: Riks-SOM 2012.

62 Några slutsatser Stor stabilitet i samhällsförtroendet mellan 2011 och 2012 Främst utbildning och ideologi skiktar samhällsförtroende Fortsatt stort samhällsförtroende bland Alliansens sympatisörer De som tycker att Sverige är på rätt väg har större samhällsförtroende

63 Mindre törst efter nyheter än förr? Ingela Wadbring

64 Vi vet att den tryckta dagspressen har problem 1. Vilka ytterligare nyhetsförmedlare har problem att nå sin publik? 2. Är det ett lokalt eller ett tryckt problem för dagspressen? 3. En generationsproblematik? 4. Bara ett övergångsproblem?

65 Regelbunden nyhetskonsumtion (procent) Någon papperstidning Riksnyheter i SVT Lokala nyheter i TV (SVT/TV4) Nättidning Nyheter i TV4 Ekot Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Regelbundet avser minst 5 dagar/vecka utom för tidningarna: någon dagstidning avser morgontidning minst 5 d/v och/eller kvällstidning minst 3 d/v, nättidning avser morgonoch/eller kvällstidning minst 3 d/v.

66 Ingen mer än papperstidningarna tycks ha problem. Ett lokalt problem eller ett tryckt problem?

67 Läsning av morgontidning på papper, (procent) Minst 5 dagar/vecka Mindre än 1 dag/vecka 3-5 dagar/vecka 1-2 dagar/vecka Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Med morgontidning avses de som svarat på en öppen fråga om läsning, även de som svarat en daglig gratistidning

68 Läsning av betalda morgontidningar på papper och/eller nät minst 5 dagar/vecka, (procent) Bara betald papperstidning Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Data är estimerade , Skalan för nättidningar är en annan 2001 och 2003: minst 6 dagar/vecka

69 Läsning av betalda morgontidningar på papper och/eller nät minst 5 dagar/vecka, (procent) Papper och nät Bara betald papperstidning Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Data är estimerade , Skalan för nättidningar är en annan 2001 och 2003: minst 6 dagar/vecka

70 Läsning av betalda morgontidningar på papper och/eller nät minst 5 dagar/vecka, (procent) Bara nät Papper och nät Bara betald papperstidning Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Data är estimerade , Skalan för nättidningar är en annan 2001 och 2003: minst 6 dagar/vecka

71 Läsning av olika slags innehåll i morgontidning, 2012 (procent) Lokala nyheter Olyckor och brott Inrikespolitik Utrikesnyheter Familjenyheter Insändare Radio- och tv-material Nöjesartiklar Ekonomi Ledare och kommentarer Lokala affärsannonser Kulturartiklar Sport Privata småannonser Allt/i stort sett allt Ganska mycket Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Utgår från dem som läser en morgontidning minst 1 dag per vecka.

72 Regelbunden kvällstidningsläsning på papper , fördelat på olika tidningar (procent) Totalt Aftonbladet Expressen GT/Kvällsposten Källa: Den nationella SOM-undersökningen Kommentar: Regelbunden läsning avser minst 3 dagar i veckan

73 Kvällstidningsläsning på papper och nät, (procent) aftonbladet.se expressen.se Aftonbladet Expressen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Kommentar: Med regelbunden läsning avses minst 3 dagar/vecka.

74 Definitivt ett tryckt problem. Men inte självklart ett lokalt problem. En generationsproblematik?

75 Åldrande/livscykel Biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande En ökad individualisering står i motsats till tanken om ålderskohorter som homogena grupper Unga människor ärver vanor från äldre människor Generationstillhörighet Medlemmar i en generation har något gemensamt med andra medlemmar i samma generation En generation bör konstrueras i relation till en bred samhällskontext Har olika generationer olika hjärnor?

76 Regelbunden läsning av tryckta morgontidningar i olika åldersgrupper, (procent) Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Med morgontidning avses de som svarat på en öppen fråga om läsning, även de som svarat en daglig gratistidning. Med regelbunden läsning avses minst fem dagar/vecka

77 Regelbunden läsning av tryckta morgontidningar i olika generationer, (procent) De plikttrogna -45 Baby Boomers GenXers DotNets Cirka 30 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Med morgontidning avses de som svarat på en öppen fråga om läsning, även de som svarat en daglig gratistidning. Med regelbunden läsning avses minst fem dagar/vecka

78 Regelbundet tittande på lokala/regionala nyheter på TV i olika generationer, (procent) Cirka 30 år Dutifuls Baby Boomers GenXers DotNets Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Med regelbundet tittande avses minst fem dagar/vecka

79 Ingen lokal kris. Bara ett övergångsproblem?

80 Under 2013 räknar ungefär 75 procent av tidningsföretagen med att börja ta betalt online. Vad händer då? Tidning Förändring v6-v i % Unika besökare Sydsvenskan -0,4 Hallandsposten -23 Hallands Nyheter -26 Göteborgs-Posten (ej betalvägg) -6 Helsingborgs Dagblad (ej betalvägg) +0,8 Sidvisningar Sydsvenskan -22 Hallandsposten -34 Hallands Nyheter -34 Göteborgs-Posten (ej betalvägg) -5 Helsingborgs Dagblad (ej betalvägg) 0

81 Konsekvenser av övergången från analogt till digitalt? Lokala morgontidningar på papper är förhållandevis präktiga på nätet sker en tabloidisering av innehållet Vad händer i mobilen? Automatgenerering eller något mer? Fortsätter de journalistiska idealen att vara desamma? Betydelsen av journalistiska neddragningar? Klickstatistikens betydelse? Alla människor är inte online och alla är inte villiga att betala aftonbladet.se:s dominans I tryckta medier leder presentationsformen till fler överraskningsmoment; det vi inte visste att vi ville veta något om Online tenderar man att ta del av nyheter som man redan visste att man var intresserad av; det vi redan vet att vi vill veta mer om

82 Är då glaset halvtomt eller halvfullt? Det beror på. Det lär bli svårt att undvika de stora nyheterna, som rapporteras om överallt Alltfler plattformar Dagspressen kommer rimligen att ha fortsatta problem att nå sin publik också vid övergången från analogt till digitalt Ett starkt public service fortsatt viktigt Viktigt men som inte visats här: Matteussyndromet får ökad betydelse

83 Tack för uppmärksamheten! Kontaktuppgifter: Ingela Wadbring Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Mittuniversitetet i Sundsvall Telefon: E-post: ingela.wadbring@miun.se

84 Val av informationskanaler när kriser inträffar Marina Ghersetti

85 Hur man helst vill bli larmad av myndigheterna vid en kris, procent Sirener Varning i radio/tv Larm i mobil Varning via sms Larm i hemmet Övriga kanaler Frågan lyder: Föreställ dig att det inträffar ett giftigt gasutsläpp där du bor, hur vill du helst bli larmad av myndigheterna? Kryssa för max tre alternativ.

86 Hur olika generationer vill bli larmade om en kris inträffar, procent Generationer (födelseår): Dotnets (1977 ) Sirener Stationära medier Mobila medier Generation X ( ) Baby Boomers ( ) Dutifuls ( 1945) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Frågan lyder: Föreställ dig att det inträffar ett giftigt gasutsläpp där du bor, hur vill du helst bli larmad av myndigheterna? Kryssa för max tre alternativ.

87 Vart människor skulle vända sig för information vid kriser, procent Totalt Hemma Jobb/skola Annan plats TV Radio Nyhetsmedier på internet Nyhetsmedier i mobil Sociala medier i dator Sociala medier i mobil Myndigheters hemsidor Frågan lyder När du fått reda på att ett giftigt gasutsläpp inträffat, vart vänder du dig i första hand för att få mer information om du befinner dig?

88 Vart olika generationer uppger att de i första hand skulle vända sig för information vid kriser, procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Hemma Jobb/skola Annan plats TV Nyhetsmedier på internet/mobil Myndigheters hemsidor Radio Sociala medier i dator/mobil

89 Sverige i krig Karl Ydén

90 SVERIGE I KRIG (?)

91 SVERIGE I KRIG (?)

92 ?

93

94

95

96

97

98

99 SVENSKARNA & FÖRSVARET FÖRSVARETS FÖRTROENDEBALANS +/- 0 (50% UPPGER VARKEN ELLER ) Polisen resp domstolarna noterar förtroendebalans +40 resp +30. (med 29% resp 35% varken eller )

100 SVENSKARNA & FÖRSVARET NEGATIV LÅNGTIDSTREND FÖR FÖRSVARET SEDAN TIDIGT 1990-TAL. EN ÖKANDE ANDEL ANGER VARKEN STORT ELLER LITET FÖRTROENDE.

101 FÖRSVARET: VI SYNS, VI VERKAR, VI RESPEKTERAS

102 ?

103 KALLA KRIGETS FOLKFÖRSVAR

104 ALLMÄN VÄRNPLIKT

105

106

107 ?

108 DET NYA FÖRSVARET

109

110 FÖRSVARETS UPPGIFTER STÖDET ÄR STARKT FÖR FÖRSVARETS TRADITIONELLA UPPGIFTER: -SKYDDA SVERIGE -FREDSBEVARANDE FN-UPPDRAG (INKLUSIVE SKYDD AV CIVILA) -HUMANITÄRA HJÄLPINSATSER

111 FÖRSVARETS UPPGIFTER STÖDET ÄR SVAGT FÖR INTERNATIONELLA OPERATIONER AV MER KRIGISK KARAKTÄR ( och allra svagast för parader & ceremonier )

112 DÖDADE & SKADADE SVENSKAR AV DEM SOM ANGER EN UPPFATTNING TYCKER 2 AV 3 ATT UTLANDSUPPDRAGEN INTE ÄR VÄRDA ATT SVENSKAR SKADAS ELLER DÖDAS. KNAPPT 29% HAR INGEN ÅSIKT

113 OMHÄNDERTAGANDE AV SOLDATER 60% UPPGER INGEN ÅSIKT OM SAMHÄLLET GER TILLRÄCKLIGT STÖD TILL SOLDATER EFTER UTLANDSTJÄNSTGÖRING

114 INGEN UPPFATTNING PÅ FRÅGOR OM FÖRSVARETS NYA UPPGIFTER REGISTRERAS HÖGA VÄRDEN PÅ INGEN UPPFATTNING eller VARKEN ELLER. DETTA GÄLLER SÄRSKILT FÖR KVINNOR.

115

116 AFGHANISTANUPPDRAGET INSATSEN FÅR RELATIVT SVAGT STÖD UPPFATTAS MER SOM KRIG ÄN SOM EN FREDSBEVARANDE INSATS

117 ?

118

119 Stödet för socialförsäkringarna Maria Oskarson Docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet

120 Socialförsäkringarna i Sverige Ryggrad i den svenska välfärdsmodellen Säkerhetsnät när vi inte har förvärvsinkomst Sjukförsäkring, pensioner, A-kassa, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring Generell logik inkomstbortfallsprincipen Oskarson:Stödet av socialförsäkringarna SOMseminariet 2013

121 Socialförsäkringar som politiserad sakfråga? Menar S allvar med att alla ska med? 17 mars 2013 kl 19:31, uppdaterad: 18 mars 2013 kl 06:36 REPLIK SOCIALFÖRSÄKRINGARNA M bör gå i täten för ny sjukförsäkring Sjukförsäkringen behöver förnyas och Moderaterna bör gå i täten för denna politik. En ny modell skulle kunna vara att staten betalar en premie för alla medborgare som sedan själva väljer vilken sjukvårdsgivare de vill ha via försäkringen. Det skriver Finn Bengtsson (M). 22 oktober 2011 kl 08:38, uppdaterad: 22 oktober 2011 kl 08:51 BRÄNNPUNKT MODERATERNA A-kassan är ingen medborgarlön Arbete måste vara det som kvalificerar en person för att få a-kassa. Vi kan inte acceptera en arbetslöshetsförsäkring som mer liknar en medborgarlön än en omställningsförsäkring, skriver S-ledamöterna i socialförsäkringsutredningen. 15 mars 2013 kl 01:26, uppdaterad: 16 mars 2013 kl 08:33 BRÄNNPUNKT SOCIALFÖRSÄKRINGAR Sämre a-kassa ger inte fler jobb Anders Borg hävdar att en höjning av taket i a-kassan med en hundralapp per dag under de tre första månaderna skulle kosta jobb. Finansministerns kalkyl är dock helt och hållet byggd på lösan sand, skriver TCO:s Göran Zettergren och Roger Mörtvik. 13 september 2012 kl 01:26, uppdaterad: 13 september 2012 kl 11:11 BRÄNNPUNKT ARBETSLÖSHET Oskarson:Stödet av socialförsäkringarna SOMseminariet 2013

122 Vad handlar debatten om? Finansieringsform mer / mindre privat ansvar Omfattning bör vara högre/lägre Legitimitet underutnyttjas / överutnyttjas

123 SOM: Hur nöjd är du med sjukförsäkringen/ pensionssystemet / A-kassan Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ingen uppfattning 2004 (1700 svarande) 2008 (2300 svarande) 2012 (1500 svarande)

124 Bedömning av socialförsäkringarna 2004, 2008 och 2012: andel mycket + ganska nöjda Procent pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa

125 Bedömning av socialförsäkringarna 2004, 2008 och 2012: andel mycket + ganska missnöjda Procent pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa

126 Opinionsbalans för bedömning av socialförsäkringarna 2004, 2008 och balansmått pension sjukförsäkring a-kassa

127 Pension 10% Balansmått 0% -10% -20% % -40% Klart till vänster Varken vänster eller höger Klart till höger Något till vänster Något till höger

128 20% 10% Sjukförsäkring Balansmått 0% -10% -20% -30% % Klart till vänster Varken vänster eller höger Klart till höger Något till vänster Något till höger

129 A-kassa Balansmått 20% 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% Klart till vänster Något till vänster Varken vänster eller höger Något till höger Klart till höger Oskarson:Stödet av socialförsäkringarna SOM-seminariet 2013

130 Bedömning av pensionssystemet bland socialdemokrater och moderater 10 5 Balansmått Socialdemokraterna Moderaterna

131 Bedömning av sjukförsäkringen bland socialdemokrater och moderater Balansmått Socialdemokraterna Moderaterna

132 Bedömning av A-kassan bland socialdemokrater och moderater Balansmått Socialdemokraterna Moderaterna

133 Slutsatser Svenska folket (SOM-folket) är inte nöjt med socialförsäkringarna Bedömningarna har starkare samband med ideologisk position 2012 än 2004 eller 2012 Socialdemokratiska sympatisörer har gått från nöjda till missnöjda Moderata sympatisörer var missnöjda 2004, mindre missnöjda 2008, men mer missnöjda 2012

134 Religiositet Jonas Bromander Docent i religionssociologi

135 Andel som bett till Gud/besökt gudstjänst eller religiöst möte minst en gång per månad, (procent)

136 Andel som bett till Gud/besökt gudstjänst eller religiöst möte minst en gång per månad, (procent)

137 Religiositetstrappa 100% 90% 80% 78% 70% 60% 50% 45% 40% 30% 20% 10% 22% 12% 0% Tillhörig religiös organisation Tror på Gud Ber till Gud minst en gång per kvartal Deltar i gudstjänst eller religiöst möte minst en gång per kvartal

138 Religiös tillhörighet

139 Religiositetstrappa och religiös tillhörighet

140 Tankar om religion = Svenska kyrkan = Muslim = Annat kristet samfund = Ej tillhörig religiös organisation

141 Tankar om religion = Svenska kyrkan = Muslim = Annat kristet samfund = Ej tillhörig religiös organisation

142 Välfärdspolitik och välfärdsopinion Vinster i välfärden? Lennart Nilsson

143 Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn (procent) Andel som motsätter sig en minskning av den offentliga sektorn Andel som vill minska den offentliga sektorn 0 Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget Minska den offentliga sektorn med svarsalternativen Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Värdena för avser den politikinriktade undersökningen.

144 Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn och partisympati (balansmått) V MP S SD C FP KD M NYD FI Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget Minska den offentliga sektorn med svarsalternativen Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen dåligt förslag minus andelen bra förslag. Partisympati avser bästa parti generellt.

145 Offentligt Privat Finansiering Produktion Reglering Finansiering Offentlig Privat Produktion Offentlig I II Privat III IV Privatisering geografisk funktionell

146 50 Svenska folkets inställning till förslag om privatisering av offentlig verksamhet (balansmått) Bedriva mer av sjukvården i privatregi Öka antalet privatskolor Överföra statlig affärsverksamhet tex Telia/Televerket i privata händer Låta privata företag svara för äldreomsorg Satsa mer på friskolor Förhindra företag med vinstsyfte att driva aktutsjukhus/sjukhus fr.o.m Fortsätta driva vattenverk i offentlig regi Låta staten överta ansvaret för skolan från kommunerna Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. Andelen som inte tagit ställning till respektive förslag utgöra andelen vet ej. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag, men för stopplagen, vattenförsörjning och vinstutdelning är positiv övervikt lika med negativ till privatisering.

147 Partisympati och förslag om förändring av den offentliga sektorns gränser, Sverige 2012 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Bedriva mer av sjukvården i privat regi Satsa mer på friskolor Förhindra företag med vinstsyfte att driva sjukhus Låta privata företag svara för äldreomsorg

148 Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg i SOM-undersökningar 2012 (procent) Riks 2 (balansmått 46) Riks 4 (balansmått 47) Riks, totalt (balansmått 46) Väst (balansmått 43) Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.

149 Partisympati och förslaget Vinstdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2012 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg Antal svarande

150 Inställning till förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg inom olika sociala grupper (balansmått) Grupp Balansmått Antal Kön Kvinnor Män Ålder Totalt

151 Inställning till förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg inom olika sociala grupper (balansmått), fortsättning Grupp Balansmått Antal Utbildning Hög Medelhög Medellåg Låg Subjektiv klass Företagare Högre tjänsteman Tjänsteman Jordbrukare Arbetare Totalt

152 Inställning till förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg inom olika sociala grupper (balansmått), fortsättning Grupp Balansmått Antal Anställningssektor Statlig Landstings/regional Kommunal Privat Ideell Hushållsinkomst Mer än Max Totalt

153 Inställning till förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg inom olika sociala grupper (balansmått), fortsättning Grupp Balansmått Antal Stad - land Stockholm, Göteborg och Malmö Stad eller större tätort Mindre tätort Ren landsbygd Totalt

154 Svenska folkets inställning till skatter (balansmått) 60 Sänka skatterna Höja skatterna hellre än att minska den offentliga servicen Höja kommunal/landstingsskatten hellre än att minska den offentliga servicen Kommentar: Balansmåttet avser andelen som anser att det är ett bra eller mycket bra förslag minus andelen som anser att det är ett dåligt eller mycket dåligt förslag. Andelen som inte tagit ställning till förslagen utgör andelen vet ej.

155 Partisympati och inställning till att sänka skatterna, Sverige 2012 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Sverige Partisympati och inställning till att höja kommunal-/landstingsskatten hellre än att minska servicen, Sverige 2012 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Sverige Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.

156 Välfärdspolitik - Välfärdsretorik Den starka staten/samhället Välfärdsstaten - grundtrygghet, selektiv, generell Solidaritet jämlikhet Full sysselsättning - arbetslinjen bidragslinjen Valfrihet - mångfald Skattesänkning jobbskatteavdrag skatt-välfärd Den svenska/nordiska modellen

157 Medietekniken drar åt olika håll Annika Bergström

158 Medieteknik i hushållen, (procent av befolkningen år) Mobiltelefon 94 Tv-apparat Internet Persondator Telefon Smartphone GPS TV-spelkonsol Blue-ray Surfplatta

159 Medieteknik i olika åldersgrupper, hösten 2012 (procent) år år år år Fast telefon Smartphone Persondator Internet Tv-spelkonsol Surfplatta

160 Internetanvändning minst någon gång i veckan, (procent minst flera gånger i veckan) år, 94 Hög utbildning, 93 Män Alla; 77 Kvinnor år, 47 Låg utbildning;

161 Användningsfrekvens, (procent) Flera gånger i veckan/dagligen Någon gång i veckan Ingen gång Någon gång i halvår/kvartal/månad Någon gång senaste 12

162 Användningsfrekvens i olika åldersgrupper, (procent)

163 Användningsområden på nätet , nytta (procent minst någon gång i veckan) Sökt fakta/information Använt e-post 60 Tagit del av nyhetstjänst Gjort bankärenden Sökt information om hälsa och sjukvård Köpt varor/tjänster Gjort biblioteksärenden

164 Användningsområden på nätet , nöje (procent minst någon gång i veckan) Använt sociala medier Använt musiktjänst Tittat på tv Läst bloggar Spelat onlinespel Tittat på e-sport Laddat ner film eller tv-seri Skrivit egen blogg

165 Användningsområden på nätet , interaktivt (procent minst någon gång i veckan) Använt sociala medier Spelat onlinespel Skrivit egen blogg Kommenterat nyhetsartikel

166 Användningsområden på nätet 2012, olika frekvenser (procent) Använt e-post Sökt fakta/information Tagit del av nyhetstjänst Använt sociala medier Läst bloggar Läst läsarkommentarer Gjort bankärenden Spelat onlinespel Laddat ner film eller tv-serier Skrivit egen blogg Kommenterat nyhetsartikel Gjort biblioteksärenden Sökt information om hälsa och sjukvård Köpt varor/tjänster Dagligen Flera ggr/v Någon g/v Någon g/mån Mer sällan

167 Dimensioner av internetanvändning bland användare, 2012 (faktorladdningar) Vardag Skapa Titta Sökt information fakta,873,089,194 Skickat/tagit emot e-post,873,072,148 Tagit del av nyheter/nyhetstjänst,782,085,323 Köpt/beställt varor eller tjänster,703,222,255 Använt sociala medier (ex Facebook, Twitter),622,464 -,006 Läst någon blogg,539,536,063 Skrivit egen blogg,072,802 -,056 Kommenterat nyhetsartiklar,023,634,384 Spelat onlinespel,121,576,272 Laddat ner film eller tv-serier,205,526,393 Gjort biblioteksärenden,153,392,206 Tittat på e-sport,017,212,753 Läst artikelkommentarer,338,227,642 Lyssnat på radio,398,103,591 Tittat på tv,486,178,541 Andel förklarad varians 26% 17% 15% Källa: Den nationella SOM-undersökningen

168 Genomsnittligt antal användningsområden i veckan 2012 (medelvärde bland personer som använt nätet någon gång, 15 möjliga områden) Alla 4,4 Kvinnor Män 4,3 4, år 6, år 5, år 3, år 3,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen

169 Användningsområden topp-5 bland kvinnor och män 2012 (procent någon gång i veckan) Kvinnor E-post 87 Informationssökning 85 Nyheter 66 Sociala medier 61 Bankärenden 47 Män Informationssökning 87 E-post 84 Nyheter 76 Bankärenden 52 Sociala medier Källa: Den nationella SOM-undersökningen

170 Användningsområden topp-5 bland beroende på ålder, 2012 (procent minst någon gång i veckan) år år år år Informationssökning 96 Informationssökning 92 Informationssökning 83 E-post 71 E-post 90 E-post 92 E-post 85 Informationssökning 72 Sociala medier 90 Nyheter 82 Nyheter 66 Nyheter 54 Nyheter 79 Sociala medier 67 Bankärenden 45 Bankärenden 41 Använt musiktjänst 81 Bankärenden 54 Sociala medier 41 Sociala medier Källa: Den nationella SOM-undersökningen

171 Åt olika håll och på olika sätt

172 Supervalåret 2014 Sören Holmberg 16 april 2013

173 Svenska folket bedömer regeringens arbete Sören Holmberg april 2013 Fråga: Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Fem svarsalternativ: mycket bra; ganska bra; varken bra eller dåligt; ganska dåligt; mycket dåligt bra dåligt bra dåligt S-regering B-regering S-regering B-regering Kommentar: Resultaten visar andel svarande som angett mycket eller ganska bra respektive dåligt. Procentbasen utgörs av samtliga svarande i SOM-undersökningen. Observera att åren 1991, 1994 och 2006 ägde det rum ett regeringsskifte mitt i undersökningsperioden för SOM-undersökningarna, därför är mätresultaten de åren inte jämförbara. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

174 Bedömningen av regeringens arbete bland olika partiers sympatisörer Sören Holmberg april 2013 Bra Betygsbalans M FP C KD M KD C FP Dåligt MP SD S V Samtliga MP S SD V Kommentar: Resultaten kommer från SOM-undersökningarna. Betygsbalansen visar andelen som tycker regeringen sköter sin uppgift bra minus andelen som tycker att regeringen sköter sin uppgift dåligt. Samtliga personer som deltar i respektive års SOM-studie ingår i procentbasen.

175 Sören Holmberg Svenska folkets bedömning av hur bra eller dåligt april 2013 en regering sköter sin uppgift två år före ett val har ett svagt samband med hur det senare går i valet procentenheters förändring i ett regeringsblocks röststöd B10 +3,0/+42 +1,1/+1 ±0,0/+3 S98-3,5/-20-5,3/-15 b =.14 Konstant = -3,0 R 2 =.39-6,8/-6 dåligt Kommentar: Resultaten visar utfallet av en regressionsanalys med förändringar i olika regeringsblocks valutfall som beroende variabel. Förändringen har mätts som ökningar eller minskningar i procentenheter i jämförelse med föregående val. Regeringsblock har definierats som V/S/MP 1988, 1991, 1998, 2002 och 2006 och som C/FP/KD/M 1994 och 2010: betecknade S respektive B. Regeringarnas betygsbalans bygger på en SOM-fråga om hur människor tycker regeringen sköter sin uppgift och anger andel bra-svar minus andel dåligt-svar. I ovanstående analys har regeringarnas betygsbalans beräknats två år före respektive val. bra En sittande regerings betygsbalans: % bra minus % dåligt