Bilaga 79 a. Landstingsplan och budget

Transkript

1 Bilaga 79 a Landstingsplan och budget

2 Bilaga 79 a

3 Bilaga 79 a INNEHÅLL INLEDNING... 3 POLITISK HUVUDINRIKTNING... 4 EN VÅRD UTAN KÖER... 4 PATIENTEN I FOKUS... 4 KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE LÄN... 4 ANSVAR FÖR DET GEMENSAMMA... 4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...5 HÄLSOUTVECKLING... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 5 DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN... 6 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 Landstingsprisindex... 6 Särskilda satsningar Nettokostnad och finansieringen... 7 Investeringar... 7 Skatteintäkter... 8 Statsbidrag... 8 Riks- och regionvårdsintäkter Patientavgifter Medarbetare Läkemedelskostnader Hyror och service Räntekostnader Fördubblad kollektivtrafik 2020 en ekonomisk utmaning Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Finansiering av Citybanan LANDSTINGETS STYRNING STYRMODELL LANDSTINGETS BALANSERADE STYRKORT MEDBORGARE OCH KUND KVALITET GENOM GOD TILLGÄNGLIGHET, GOTT BEMÖTANDE OCH HÖG SÄKERHET Kvalitet i hälso- och sjukvården (god vård) ETT HÄLSOINRIKTAT PERSPEKTIV Tillgänglig kollektivtrafik Ett bra kulturliv för hela länet Kultur för, av och med barn och unga Kulturlivet kräver goda kommunikationer Nya satsningar på kulturområdet ÖKAD MÖJLIGHET ATT VÄLJA VÅRDGIVARE EKONOMI ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING, PLANERING OCH UPPFÖLJNING Ekonomisk styrning Beslutsprocess fastighetsinvesteringar EN EFFEKTIV VERKSAMHET God hushållning Ersättningssystem i sjukvården Långsiktig finansiering PRODUKTION STANDARDISERADE PROCESSER OCH JÄMNA FLÖDEN Produktionsplanering inom hälso- och sjukvården It i vården (57)

4 Bilaga 79 a Renodlat uppdrag för sjukhusen KVALITETSUTVECKLING Uppföljning och kvalitetssäkrad vård Fungerande kollektivtrafik Minskad miljöpåverkan FÖRNYELSE STÄRKT FORSKNING OCH UTVECKLING Teknikutveckling STRATEGISKA OMRÅDEN Utveckling av närvård Landstinget en viktig regional samhällsaktör Kulturens roll för regional utveckling Kulturutveckling i samverkan KUNSKAPSSTYRNING TILLÄMPAS Kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården Kunskapsutveckling inom området kultur och hälsa SAMARBETE MED LEDANDE AKTÖRER Samverkan inom sjukvårdsområdet MEDARBETARE RÄTT KOMPETENS ENGAGERADE MEDARBETARE TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA CHEFER ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI BESLUT BILAGOR BUDGET 2014 OCH PLAN INVESTERINGSPLANER Investeringsplan fastigheter Investeringsplan maskiner och utrustning Investeringsplan konst INTERN KONTROLL (57)

5 Bilaga 79 a Inledning Landstingets verksamhetsidé Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet och våra lagar och förordningar. Det är landstingsfullmäktige som beslutar om innehållet i Landstingsplan och budget. Det fungerar sedan som landstingets övergripande styrande dokumentet, som anger inriktningen för verksamheterna. Landstingsplanens primära målgrupper är dels landstingets politiker, dels förvaltningschefer och övriga chefer som ska genomföra de politiska besluten. I landstinget strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. 3 (57)

6 Bilaga 79 a Politisk huvudinriktning Landstinget fortsätter under planperioden det framgångsrika reformarbetet som präglat landstinget de senaste åren. Vår utgångspunkt är den enskilde och dennes behov. Landstinget ska erbjuda en tillgänglig hälsooch sjukvård av högsta kvalitet, en modern och serviceinriktad kollektivtrafik samt ett brett kulturutbud. En vård utan köer Förnyelsen inom hälso- och sjukvården ska fortsätta. Denna förnyelse utgår från patientens behov och önskemål vilket förutsätter tillgänglighet, valfrihet och mångfald. Ingen patient ska behöva vänta på vård. Grundkravet är att landstinget klarar den lagstadgade vårdgarantin. Idag lever landstinget inte upp till dessa krav vilket kräver förbättringar på en lång rad områden. För att tillmötesgå patientens behov till fullo är målet en hälso- och sjukvård utan köer. Patienten i fokus Patientens makt och inflytande över vården är viktig och därför ska valfriheten öka. Vårdvalet ska utvecklas. Det ska vara lätt att välja och jämföra olika vårdgivare. Valfriheten är idag till stor del begränsad till det egna länet, men målet är att patienterna i framtiden ska kunna välja vårdcentral och specialistvård utanför länets gränser. Genom en utvecklad närvård ska patienter i hela länet erbjudas en större del av sitt vårdbehov i närmiljön. Målet är en smidig sjukvård och omsorg där patienten inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna. Patienter och anhöriga ska känna tillit och trygghet i vården och vården ska ges med värdighet och respekt för människors lika och okränkbara värde. Vården ska kännetecknas av ett gott bemötande. Den vård som landstinget finansierar ska hålla högsta möjliga kvalitet. Därför är det viktigt att kvalitets- och uppföljningsarbetet fortsätter att utvecklas. Resultat av kvalitetsgranskning ska göras tillgängliga för allmänheten. Kollektivtrafik för ett växande län Landstinget i Uppsala län har ett stort ansvar för länets kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska bidra till utveckling i hela länet, minskad klimatpåverkan och förenklat resande över länsgränserna. Den ska också underlätta människors vardag. Landstinget har anslutit sig till fördubblingsmålet inom kollektivtrafiken som övergripande mål. Ansvar för det gemensamma All verksamhet inom landstingets ansvarsområde finansieras huvudsakligen med skattemedel. Därför vilar ett stort ansvar på förtroendevalda, chefer och medarbetare att gemensamt använda skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt. En förutsättning för att landstinget ska kunna utveckla de verksamheter som landstinget ansvarar för är en ekonomi i balans. Landstinget ska inte förbruka mer än vad som tas in via skatt, statsbidrag och avgifter. Avsättningar måste också göras till pensioner och investeringar. Landstinget har de senaste åren haft en god ekonomisk utveckling och kunnat göra stora avsättningar för framtida utmaningar. De kommande åren präglas av en svagare ekonomisk utveckling. En central uppgift under kommande planperiod är därför att se till att kostnadsutvecklingen är i takt med de ekonomiska förutsättningarna. Alla verksamheter ska ha ett ansvarsfullt ledarskap där budget är i balans. Det ställer i sin tur krav på förbättrad styrning och ledning så att landstingets pengar används mer effektivt. 4 (57)

7 Bilaga 79 a Planeringsförutsättningar Hälsoutveckling Medellivslängden är en god indikator på hälsotillståndet i befolkningen. Uppsala län ligger på fjärde plats i riket när det gäller medellivslängden för kvinnor, 83,7 år. För män är Uppsala län på första plats när det gäller medellivslängden, 80,4 år. Hälsoutvecklingen i länet är god. Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2012 (HLV 2012) ger en god anvisning om befolkningens hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är däremot mycket stor. Ett generellt mönster är att god hälsa samvarierar starkt med utbildningsnivåer i kommunerna. Det är 2,5 gånger vanligare att personer med kort utbildning har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. De med ett gott allmänt hälsotillstånd är i större utsträckning fysiskt aktiva och klarar sina dagliga aktiviteter bättre. Nedsatt psykiskt välbefinnande är relativt oberoende av utbildningsnivå, däremot är det förknippat med dålig ekonomi. Psykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem. 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnornas psykiska välbefinnande har ökat sedan Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 86 procent av 6-åringarna har kariesfria mjölktänder och 34 procent av 19- åringarna har kariesfria tänder Andelen dagligrökare har vare sig minskat eller ökat sedan Totalt är det elva procent av kvinnorna och tio procent av männen som röker dagligen. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen som angav att de druckit så mycket alkohol att de varit berusade uppgick 2012 till 27 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär samma nivå sedan Sjukpenningdagar har ökat för båda könen under Bland kvinnorna motsvarar ökningen 12,2 procent och bland männen 6,2 procent. Orsakerna kan exempelvis vara att utförsäkrade återgår till sjukskrivning, men även att det har varit ovanligt många sjuka i influensa under vintern. En stigande medellivslängd och en bättre hälsa bland de äldre innebär inte minskat behov av vård. Andelen som är 65 år och äldre har ökat från 16 procent 2009 till 17 procent En orsak till detta är den medicinska utvecklingen som gör att sjukvården kan göra allt mer för allt äldre patienter. Med fler år kvar att leva är det motiverat att ge även mycket gamla personer avancerad vård. En annan orsak till att efterfrågan på vård ökar är att patienterna blir allt bättre informerade om de medicinska möjligheterna, vilket innebär att de har allt högre förväntningar och större krav. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i länet kommer fortsatt att vara positiv. Ökningen bedöms uppgå till cirka 0,8 procent per år. År 2015 kommer länets befolkning att uppgå till cirka invånare. Prognoserna pekar på att antalet personer i ålder år kommer att öka fram till år 2015 med drygt 3000 personer. Under samma period kommer antalet personer som är 65 år och äldre att öka med drygt Demografiska förutsättningar Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet jämfört med riket. Det finns också stora skillnader mellan länsdelarna. Hur sjukligheten kommer att se ut i framtiden beror bland annat på hur befolkningsstorlek och befolkningssammansättning för- 5 (57)

8 Bilaga 79 a ändras men också på hur frisk- och riskfaktorerna utvecklas. Under senare decennier är det minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke, som har bidragit mest till ökad medellivslängd, och då främst bland äldre. Flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade, framför cancersjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorganen. Då en tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården är över 70 år får det till följd att antalet patienter ökar. Detta innebär, för Uppsala län, att hälso- och sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov. Emellertid har Uppsala län bättre förutsättningar att klara framtidens behov i jämförelse med riket. Befolkningen är i stort sätt frisk, har relativ goda levnadsvanor och är i genomsnitt yngre än i riket. Tabell 1: Årlig demografiuppräkning Procent Demografiuppräkning 1,31 1,29 1,33 Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Det ökande vårdbehovet som kommer av en växande andel äldre utgör en svårighet för hälso- och sjukvården. Den demografiska faktorn spelar en mindre roll för kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvård än vad tidigare beräkningar pekat på. De stora kostnaderna för vården kommer istället att genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. Den verkligt stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som bör värderas högre än de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempel på välfärdsvinster är fler levnadsår med god hälsa. Den medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen går hand i hand. Möjligheterna att förutsäga, diagnosticera och behandla olika sjukdomstillstånd kommer sannolikt att öka dramatiskt. Genteknologin är ett exempel på ett kunskapsområde vars nya landvinningar idag bara kan anas, men troligen kommer kunskaperna att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Utvecklingen inom sjukvårdteknologin ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna mer än den demografiska utvecklingen. Den medicintekniska utvecklingen påverkar utbudet och därigenom behovet av hälso- och sjukvård. Det är omöjligt att förutsäga alla framsteg som den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården måste vara beredda på att flexibelt arbeta med införande av nya metoder, parallellt med att utmönstra metoder som visat sig vara ineffektiva/kostnadsdrivande utan nyttoeffekt. Finansiella förutsättningar Landstingsprisindex I landstingsprisindex ger Sveriges Kommuner och Landsting sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) baseras på Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. LPIK exklusive läkemedel beräknas till 2,8 procent för 2014, samt 2,1 procent 2015 och 3,2 procent Under planperioden sker uppräkning enligt LPIK exklusive läkemedel i landstingets budget. 6 (57)

9 Bilaga 79 a Särskilda satsningar 2014 Under 2014 görs satsningar både inom hälsooch sjukvård, kollektivtrafik och kulturområdet. Utöver detta förstärks it-budgeten i landstinget för att kunna genomföra satsningar på nytt office-paket, ny version av Cosmic och driften av Min journal på nätet. Inom hälso- och sjukvården fortsätter satsningen från 2013 för att korta köerna till hälso- och sjukvård. Förutom den fortsatta kösatsningen görs ytterligare satsningar om cirka 20 miljoner kronor inom hälso- och sjukvårdsområdet. Konsekvensen av att nettokostnaden ökar mer än skatter och statsbidrag blir minskade marginaler. För att landstinget fortsatt ska kunna ha ett positivt resultat måste nettokostnadsutvecklingen minska till en nivå som är lägre än utvecklingen av skatter och statsbidrag. Det finns dock ett flertal saker som talar för att det blir svårt att hålla nere nettokostnadsutvecklingen på en låg nivå kommande år. De stora investeringsnivåerna kommer leda till ökade kostnader. Samtidigt planeras satsningar både inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Diagram 1: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling 9% 8% 7% 6% Utveckling skatter och statsbidrag Utveckling nettokostnad Utveckling skatter och statsbidrag inkl skatteväxling resp skattehöjn Utveckling nettokostnad inkl skatteväxling resp skattehöjn Kollektivtrafiken inför från 2014 det nya biljettsystemet BIMS. För att kunna realisera den satsningen satsas 8 miljoner kronor inom kollektivtrafikområdet. Procent 5% 4% 3% 2% Landstingsfullmäktige antog i juni 2012 Regional kulturplan för Uppsala län Med anledning av den nya planen kommer nya satsningar att göras inom kulturområdet, till exempel regional bildkonstverksamhet och scenkonstkarusell. Nettokostnad och finansieringen Det är viktigt att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Ett generellt vedertaget mått bland landstingen är att nettokostnaderna maximalt ska utgöra 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Nettokostnaderna ökade med 3,2 procent under 2012 (exklusive jämförelsestörande poster). Det kan jämföras med 2011, då ökningen var 4,0 procent. Nettokostnadsutvecklingen har varit högre än utvecklingen av skatter och statsbidrag de tre senaste åren är prognosen för utvecklingen nettokostnaderna respektive skatter och statsbidrag ungefär lika. 1% 0% År Investeringar Landstingets investeringar uppgår totalt till miljoner kronor under planperioden, vilket ska jämföras med miljoner kronor i föregående landstingsplan. De stora investeringsnivåerna beror främst på investeringar i Framtidens Akademiska men även på nya bussdepåer. Under 2013 ska en ny beslutsprocess för främst fastighetsinvesteringar, men även för utrustningsinvesteringar, införas. Den nya processen kommer att leda till en tydligare process där ansvarsfördelningen mellan tjänstemän och styrelser/nämnder kommer att klargöras. Fastigheter Tidigare har uppdelningen av fastighetsinvesteringar handlat om planerade respektive beslutade investeringar. Dessa begrepp säger egentligen inte så mycket då det under planering och genomförande av en fastighetsinvestering i olika skeden tas flera olika beslut. I den nya processen kommer fokus att ligga på faserna behov, behovsanalys, förstudie, program respektive genomförande. Två ytterligare faser är leverans och uppföljning 7 (57)

10 Bilaga 79 a Behov uppstår till exempel vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde. Behov kan initieras av hyresgästen, förvaltningsorganisationen eller av ägaren. I behovsanalysen beskrivs orsakerna till behovet. I behovsanalysen identifieras och specificeras behov och problem. I förstudien presenteras olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen. Från denna fas börjar mer betydande kostnader bindas i ett fastighetsprojekt. I programfasen tas mål och kravställningar för projekt fram. Ekonomisk ram och förutsättningar för projektets genomförande tas också fram i denna fas. I genomförandefasen sker själva byggandet. I landstingsplanen kommer investeringsplanen att ställas upp efter dessa faser. främst beror på ett nytt biljettsystem och nytt radiofrekvenskommunikationssystem. Totalt för planperioden kommer utrustningsinvesteringarna i landstinget ligga på miljoner kronor, varav 828 miljoner kronor för Akademiska och 95 miljoner kronor för Kollektivtrafikförvaltningen. Skatteintäkter I landstingets budget används SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket avseende skattunderlaget för planperioden (april 2013). Landstingets genomsnittliga skatteutveckling för planperioden beräknas till 4,0 procent årligen. Under 2014 är den endast 3,0 procent för att öka de två kommande åren. Skatteintäkterna för planperioden beräknas bli miljoner kronor. Diagram 2: skatteutveckling Skatteutveckling i % Landstinget har haft relativt små investeringar i fastigheter under den senaste tioårsperioden, med undantag för Psykiatrins hus. Det finns ett stort investeringsbehov för ny-, omoch tillbyggnad av landstingets vård- och behandlingsbyggnader, främst på Akademiska sjukhusområdet. De totala fastighetsinvesteringarna uppgår för planperioden till miljoner kronor varav miljoner kronor enbart på Akademiska sjukhusområdet. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% * 2012** 2013*** Inom kollektivtrafiken finns ett behov av nya bussdepåer. Detta kommer att resultera i stora investeringar framöver. Om alla depåer byggs enligt nuvarande planer kommer investeringarna att ligga på 840 miljoner kronor under planperioden. Utrustning Investeringarna i utrustning kommer för planperioden att öka jämfört med föregående planperiod. Förvaltningar med de högsta investeringsnivåerna är Akademiska sjukhuset och Kollektivtrafikförvaltningen. Flera år med låga investeringsnivåer gör att Akademiska sjukhuset under 2014 kommer göra en ordentlig investeringssatsning. Kollektivtrafikförvaltningens höga investeringsnivå Landstingsskatten i Uppsala län är 11,16 kronor från och med Statsbidrag Statens bidrag till landstinget består i huvudsak av bidraget för kommunalekonomisk utjämning, generella statsbidrag och statsbidrag för speciella användningsområden. Utjämningsbidrag Skillnader i till exempel landstingens befolkningsstruktur gör att landstingen har olika ekonomiska förutsättningar att klara kostnaderna för hälso- och sjukvården. Syftet med det kommunala utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla landsting i landet att tillhandahålla 8 (57)

11 Bilaga 79 a likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Finansdepartementet har i en promemoria (Dnr Fi2012/4726) lämnat förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Promemorian utgår från Utjämningskommittén08:as förslag (SOU 2011:39). För Landstinget i Uppsala län påverkar det nya systemet främst kostnadsutjämningen. Skillnaden beror främst på förändringar av strukturen såsom befolkningsstruktur och kostnadsnivå för hälso- och sjukvård men det beror även vissa förändringar i kostnadsutjämningsmodellen. I Utjämningskommittén.08:as förslag gjordes en beräkning utifrån utjämningsåret För Landstinget i Uppsala län blev då den totala konsekvensen av förslaget en minskning med 8 kronor per invånare (cirka 2,8 miljoner kronor). Finansdepartementet har i sin promemoria utgått från samma beräkningsgrunder men har istället baserat dessa på utjämningsåret Konsekvensen för Landstinget i Uppsala län blir då en minskning med 61 kronor per invånare (cirka 21 miljoner kronor). Med detta som grund kan det alltså konstateras att det är strukturförändringar som främst påverkar landstingets kostnader. De flesta landsting inklusive Uppsala kommer dock få ytterligare kostnadskonsekvenser med anledning av det nya utjämningssystemet. I Finansdepartementets promemoria togs det upp att ett införandebidrag ska införas under en övergångsperiod. Det beskrevs dock inga konsekvenser av detta. SKL har i april 2013 tydliggjort vad konsekvenserna av detta blir. För att mildra den negativa effekten av kostnadsutjämningen för fem landsting kommer därför ett införandebidrag införas. Övriga landsting får finansiera detta åren År 1 får övriga landsting finansiera detta med 95 kronor/invånare, år 2 med 49 kronor per invånare, år 3 med 24 kronor per invånare, år 4 med 15 kronor per invånare, år 5 med 8 kronor per invånare och år 6 med 1 krona per invånare. För Landstinget i Uppsala län, åren , beräknas den totala effekten av den ökade kostnadsutjämningen och införandebidraget bli minus 53, minus 38 respektive minus 30 miljoner kronor per år. Enligt prognos från SKL i april 2013 är den totala effekten av utjämningsbidraget för landstinget, efter avdrag för kostnadsutjämning, miljoner kronor för planperioden. I denna summa är dock inte effekterna av det nya utjämningssystemet med. Landstinget kommer att ta med dessa konsekvenser i budgeten, vilket innebär att summan för planperioden istället blir miljoner kronor Läkemedel Statsbidraget för läkemedel fördelas till landstingen enligt en behovsmodell som är baserad på befolkningsstruktur och socioekonomi. Behovsmodellen baseras på förbrukningen av läkemedel i olika åldrar givet kön, men hänsyn tas dessutom till att behovet skiljer sig åt med hänsyn till socioekonomiska förhållanden som inkomst, boende, sysselsättning och civilstånd. I 2011 års avtal kom parterna överens om att inleda diskussioner om förutsättningarna för att föra över ersättningen till den kommunalekonomiska utjämningen. En gemensam arbetsgrupp har gjort en översyn av hur detta skulle kunna utformas, storleken på ett växlingsbelopp samt även fördelningsmodellen och den solidariska finansieringen. Arbetsgruppen redovisade uppdraget i oktober Något beslut har dock ännu inte fattats. För närvarande finns det inget avtal mellan SKL och staten, vare sig för 2013 eller framåt. Utbetalningarna från regeringen har minskat dels för att avtal saknas, dels för att läkemedelskostnaderna har minskat de senaste åren. För minskar dock antalet patentutgångar kraftigt och Socialstyrelsen prognostiserar att kostnadsutvecklingen återgår till en historiskt sett mer normal ökningstakt på mellan 1,5 och 4 procent. Utifrån den kostnadsutveckling som beräknas kommer landstinget budgetera med en utveckling av läkemedelsstatsbidraget på 2,5 procent årligen. 9 (57)

12 Bilaga 79 a Sjukskrivningsmiljarden Regeringen har sedan 2006 avsatt stimulansmedel för att hälso- och sjukvården ska utveckla sjukskrivningsprocessen. Regeringen anser att erfarenheterna från sjukskrivningsmiljarden har varit positiva. För ändamålet beräknas därför ett anslag om miljard per år fram till Kriterier för varje år har meddelats med kort framförhållning och kraven för att uppnå målen är prestationsbaserade. Målen har delvis varit svåra att styra över och därmed prognostisera. Historiskt har dock landstinget fått minst 20 miljoner kronor per år. Landstinget väljer därför att budgetera 20 miljoner kronor per år under planperioden. Rehabiliteringsgarantin Den statliga rehabiliteringsgarantin ska stimulera en utveckling av vårdens möjligheter att ge rehabilitering till patienter med psykisk ohälsa och långvarig smärta. Åtgärderna syftar till att personerna ska kunna återgå i arbete eller underlätta att kunna fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. Garantin har funnits sedan Bidraget tillfaller verksamheterna och budgeteras därför inte på landstingsnivå. Kömiljarden Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse om insatser för att förbättra tillgängligheten för patienterna till hälso- och sjukvården. Landstingen är enligt lag skyldiga att tillhandahålla vård inom de tidsgränser som ställs upp i förordning (2010:349) om vårdgaranti. Överenskommelsen om den prestationsbaserade ersättningen syftar till att genom ekonomiska incitament uppmuntra och stärka tillgänglighetsarbetet. Överenskommelsen mellan staten och SKL beslutas för ett år i taget. I statsbudgeten för 2013 finns 1 miljard kronor avsatt till och med Det troliga är dock att kömiljarden kommer att finnas kvar även Inför 2014 ska kösituationen vara under kontroll. Om alla mål i kömiljarden uppnås får landstinget minst 35 miljoner kronor. Landstinget kommer därför att budgetera motsvarande summa årligen under planperioden. Övriga specialdestinerade statsbidrag Statsbidraget för alf-medel (avtal om läkarutbildning och forskning) regleras i ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälsooch sjukvården. Det centrala avtalet kompletteras av regionala avtal mellan i vårt fall landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet. Statsbidraget för alf-medel är på cirka 270 miljoner kronor. Det centrala avtalet har sagts upp från statens sida. Uppsägningen träder i kraft den 1 januari Förhandling om ett nytt avtal pågår. Andra specialdestinerade statsbidrag är statsbidrag för sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre, förbättrad patientsäkerhet, satsning på psykiatrin, tolkbidrag, personalanknutna statsbidrag, bidrag för folkhögskola, kulturbidrag och asylbidrag. Det finns även andra mindre statsbidrag som också ges direkt till verksamheterna. Riks- och regionvårdsintäkter År 2010 slöts femåriga vårdavtal mellan Landstinget i Uppsala län och landstingen i Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro, Sörmland och Västmanland. Sammantaget innebär vårdavtalen att Akademiska sjukhuset beräknas sälja vård för cirka 1,3 miljarder kronor årligen och att cirka patienter får vård på Akademiska sjukhuset. Även Stockholms läns landsting är en stor köpare av vård, liksom Norrlandstingens regionförbund och Åland. Utöver avtalen om regionvård utför Akademiska sjukhuset en del av rikssjukvården, men den är en mindre del av intäkterna. År 2012 sålde Akademiska sjukhuset vård till andra landsting för miljoner kronor. Uppsala Care inom Akademiska sjukhuset förmedlar högspecialiserad vård till patienter från hela världen och omsatte 45 miljoner kronor Akademiska sjukhuset har fortsatt en hög ambitionsnivå att förmedla högspecialiserad vård till utländska patienter. Samarbetet mellan länder bidrar till kunskapsutbyte och kompetensutveckling vilket gagnar både patienter och anställda inom hälso- och sjukvården. För Uppsalas del innebär det att fler blir medvetna om den spjut- 10 (57)

13 Bilaga 79 a spetskompetens som Akademiska sjukhuset kan erbjuda. Patientavgifter Patientavgifter regleras vart fjärde år, året efter ett valår. Höjningarna ska kopplas till landstingsprisindex med individuella prövningar. Detta innebär att patientavgifterna regleras nästa gång år Det högsta tillåtna beloppet för vårdavgifter i slutenvård är reglerat i hälso- och sjukvårdslagen. Under 2012 tillsatte regeringen en utredning med uppgift att göra en översyn av avgiftsstrukturen inom hälso- och sjukvård. Detta har lett till ett beslut om en ny maxavgift inom slutenvården. Från och med år 2013 är maxbeloppet indexreglerat och uppgår till 0,23 procent av prisbasbeloppet avrundat ner till närmsta 10-tal kronor. För 2013 är maxbeloppet 100 kronor. I linje med detta beslut kommer Landstinget i Uppsala län höja vårdavgiften för slutenvård år 2014 till motsvarande maxavgift. Medarbetare Personalkostnader Landstingets personalkostnader utgör 51 procent av verksamhetens kostnader, vilket motsvarar miljoner kronor Planperioden präglas av stora utmaningar varför personalkostnaderna måste hållas inom givna ekonomiska ramar. Landstinget måste fortsätta säkra nyckelkompetenser för att bland annat minska kostnaderna för inhyrd personal. I landstingets sociala avgifter ingår de statliga arbetsgivaravgifterna, avtalsförsäkringarna samt kostnader för avtalspensioner. På grund av ökade kostnader för avtalspensioner höjs de sociala avgifterna med 1,1 procent. Det innebär att för 2014 är de sociala avgifterna är 45,25 procent för Landstinget i Uppsala län. Pensionskostnader För redovisning av pensioner använder landstinget den så kallade blandmodellen. Den innebär att pensioner som är intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader. Kostnaden uppstår först vid själva utbetalningen och den definieras därför som en ofinansierad kostnad. Pensioner intjänade efter 1998 kostnadsförs däremot direkt när skulden uppstår. Totalt kommer pensionskostnaderna i landstinget att ligga på miljoner kronor, inklusive särskild löneskatt, för planperioden. Det innebär en genomsnittlig årlig pensionskostnad på 940 miljoner kronor. Diagram 3: Ofinansierad del av pensionskostnaden Mnkr 350 Ofinansierad kostnad Särskild löneskatt År 11 (57)

14 Bilaga 79 a Kostnaden för den ofinansierade delen (ansvarsförbindelsen) är totalt för planperioden 746 miljoner kronor. Det innebär en genomsnittlig årlig kostnad på 249 miljoner kronor. Diagrammet nedan visar den förväntade kostnadsutvecklingen för den ofinansierade delen av pensionskostnaderna i landstinget. Kostnaden för den ofinansierade delen kommer att öka varje år fram till Med fortsatt stigande medellivslängd kommer kostnaderna att öka ännu mer än vad diagrammet visar. Som mest kommer kostnaden, inklusive löneskatt, att vara cirka 103 miljoner kronor högre än Genomsnittskostnaden under den närmaste tjugoårsperioden beräknas bli cirka 75 miljoner kronor högre än kostnaden för Läkemedelskostnader Landstinget ska arbeta för att uppnå en kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning och en läkemedelsanvändning inom landstingets samtliga berörda förvaltningar samt privata verksamheter. Läkemedelskommittén och läkemedelsenheten kommer att utgöra ett stöd för verksamhetschefer och förskrivare att minska onödiga läkemedelskostnader så att resurser kan säkerställas för prioriterade effektiva/dyrare preparat. Landstinget utvecklar systematiska metoder för att värdera nya läkemedel och metoder för att på ett ordnat sätt införa nya läkemedel. Prioriteringar måste dock göras på alla nivåer såsom enskilda kliniker, vårdcentraler och motsvarande. För att uppnå en kostnadseffektiv förskrivning bör läkemedel inte betraktas som en fri nyttighet och kostnadsansvaret för läkemedel bör så långt som möjligt decentraliseras För år 2013 förväntas kostnaderna för läkemedelsförmånen öka med cirka 1 procent jämfört med Åren minskar antalet patentutgångar kraftigt och Socialstyrelsen prognostiserar att kostnadsutvecklingen återgår till en historiskt sett mer normal ökningstakt på mellan 1,5 och 4 procent (Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos, Socialstyrelsen maj 2012). Orsaker till denna ökning är en förväntad ökad förskrivning av läkemedel mot rörelseorganens sjukdomar (till exempel så kallade TNF-alfahämmare, andra biologiska läkemedel och läkemedel mot osteoporos) samt en eventuell ökning av ett vissa hjärt-kärl läkemedel, till exempel nya trombocythämmare och nya perorala antikoagulantia samt vissa nyare läkemedel mot typ 2-diabetes. Landstinget beställde läkemedel via rekvisition för 346 miljoner år 2012, vilket motsvarar en ökning med 9,5 procent jämfört med föregående år. Introduktionen av nya, dyra specialläkemedel samt relativt måttliga effekter av patentutgångar inom slutenvården gör att kostnadsökningstakten förväntas bli cirka 8 procent år Kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel under 2013 kan således bli cirka 25 miljoner kronor. För åren 2014 och framåt finns i dagsläget ingen prognos gjord. Utvecklingen beror i hög grad på hur utveckling och introduktion av så kallade biosimilars (kopior av dyra biologiska läkemedel) kommer att introduceras och förskrivas samt i vilken utsträckning ett antal nya dyra specialistläkemedel kommer att användas. Läkemedelskommitténs rekommendationer ska följas för att undvika onödiga kostnader där det finns billigare och likvärdiga alternativ. Alla hälso- och sjukvårdsverksamheter inom landstinget ska driva ett aktivt arbete kring enhetens läkemedelsfrågor och vid behov ta hjälp av läkemedelsenheten för detta. System för att värdera nya och dyra läkemedel ska fortsätta och utvecklas vidare inom ramen för vårdavtalen. Hyror och service För att kunna bedriva god, modern och effektiv vård investerar landstinget i fastighetsbeståndet. Detta kommer att ge ökade hyreskostnader. Fastighetsinvesteringarna kan leda till vissa effektiviseringsmöjligheter i verksamheten. Dessa är dock begränsade i förhållande till den totala kostnadsökningen. Förvaltningarna kommer inte att kunna finansiera alla framtida fastighetsinvesteringar med nuvarande ersättningsnivåer. Under planperioden kommer därför ersättningen till förvaltningarna att utökas med anledning av detta. Under 2014 tillskjuts 6 miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Dessa medel är dedikerade för att finansiera ökade hyreskostnader. 12 (57)

15 Bilaga 79 a På landstingsfullmäktige i april 2013 beslutades om en ny hyresmodell och ny prissättningsmodell för service. De nya modellerna baseras från och med 2014 på en självkostnadsprincip. Konsekvenserna av de nya modellerna blir olika för olika förvaltningar. Vissa förvaltningar kommer att få ökade kostnader och vissa förvaltningar får minskade kostnader. För att denna förändring ska vara kostnadsneutral justeras ersättningen till respektive förvaltning. Räntekostnader Landstingets likviditet tillåter en självfinansiering av investeringar på cirka miljoner kronor årligen. Investeringsnivåer över detta innebär att de likvida medlen urholkas. Den högre investeringstakten som landstinget planerar medför att de likvida medlen kommer att minska. För att kunna finansiera de ökade investeringarna utan att äventyra likviditeten behöver likviditeten säkras genom extern finansiering. Hittills har landstingets likviditet varit så bra att fastighetsinvesteringarna har kunnat självfinansierats. Från 2014 kommer dock landstinget behöva låna till fastighetsinvesteringarna. Landstinget ska dock självfinansiera minst 50 procent av fastighetsinvesteringarna. Utgångspunkten är att dessa investeringar ska amorteras på 40 år, vilket är i nivå med avskrivningarna. Med en ränta på 3,0 3,5 procent kommer räntekostnaden att ligga på 13 miljoner kronor 2014, 35 miljoner kronor 2015 och 63 miljoner kronor Fördubblad kollektivtrafik 2020 en ekonomisk utmaning En ökad kollektivtrafik, som tar andelar från bilismen, har gynnsamma effekter på bland annat miljö, klimat och skatteunderlag. Landstinget har anslutit sig till kollektivtrafikbranschens fördubblingsmål som har som delmål att antalet resor ska ha fördubblats fram till år Den ekonomiska utmaningen ligger i att hitta lösningar som gör kollektivtrafiken mer effektiv så att ökade krav på skattefinansiering reduceras och intäkternas andel ökar. Det handlar om bättre kapacitetsutnyttjande och ökad beläggning inom befintlig trafik genom lösningar som rör marknadsföring, utformning av trafik, turfrekvens, val av fordon och samverkan med kommersiella aktörer. Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Den ambitiösa satsningen på kollektivtrafiken i län, med bland annat kraftig utökning av tågtrafiken, medför ökade krav på finansiering från såväl landstinget som de resande. En prishöjning på färdbiljetter, inklusive skolkort, på i genomsnitt 3 procent krävs för att tillsammans med ökad skattefinansiering täcka de ökade kostnaderna. Prishöjningen beräknas ge cirka 20 miljoner kronor i ökade biljettintäkter. Den fortsatta satsningen på fossilfritt drivmedel kommer också att innebära ökade kostnader som en konsekvens av nya investeringar i bussar och depåer. Under perioden planeras för en satsning på stadstrafiken i Uppsala, vilket initialt kan komma att kräva ytterligare resurser. Finansiering av Citybanan I december 2007 undertecknade landstinget ett avtal om medfinansiering av Citybanan. Landstingets del är 297,6 miljoner kronor som indexuppräknats från prisnivån per Ursprungsbeloppet upplöses på 25 år. Den årliga upplösningskostnaden är 12 miljoner kronor. Varje år sker även en indexuppräkning som också innebär en kostnad för landstinget. Hur stor den kostnaden blir beror på beror på hur mycket entreprenadindex E84 ökar. Landstinget budgeterar med en kostnad på 5 miljoner årligen för detta. Landstinget medverkar aktivt i arbetet så att alla delar som berör Uppsala län genomförs enligt plan. Citybanan beräknas stå klar Enligt Trafikverket ska dubbelspårsutbyggnaden genom Gamla Uppsala vara klar till samma år. Vad gäller arbetet med fyra spår på sträckan Tomteboda Kallhäll på Mälarbanan har första etappen inletts. 13 (57)

16 Bilaga 79 a Landstingets styrning Landstinget är en politiskt styrd organisation och styrs ytterst av politiska beslut. Förutom den politiska styrningen regleras landstingets verksamhet av de lagar och förordningar som styr offentlig förvaltning i Sverige, främst: kommunallagen hälso- och sjukvårdslagen lagen om kollektivtrafik Utöver lagar och förordningar finns till exempel Socialstyrelsens föreskrifter, interna policier, program, planer, riktlinjer, ersättningsprinciper, regelverk och anvisningar som reglerar olika verksamheter. Staten har under senare år blivit en mer aktiv part i landstingens arbete genom bland annat utvecklad kunskapsstyrning och styrning med hjälp av ekonomiska incitament inom prioriterade områden. Landstinget deltar också aktivt i och påverkas därmed av det regionala utvecklingsarbetet inom ramen för regionförbundet, liksom med andra frågor som regionförbundet hanterar, till exempel FoU-stödsverksamhet, strategiska folkhälsofrågor och samordning inom vård- och omsorgsområdet. Landstinget är en aktiv part i andra regionala sammanhang, främst i Samverkansnämden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion men även i till exempel Mälardalsrådet. Styrmodell Grunden för styrningen av landstinget är beställar-utförarmodellen. De förtroendevaldas och de politiska organens uppgifter framgår av landstingets reglemente. Landstingsstyrelsen utövar den samlade ledningen och Landstingets ledningskontor lyder direkt under landstingsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beställarstyrelse för hälso- och sjukvård och skriver avtal med vårdgivare utifrån befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Avtalen preciserar vårdgivarnas uppdrag, inriktning och mål, samt vilka resurser som fördelas till respektive vårdgivare. Produktionsstyrelsen är styrelse för alla förvaltningar som arbetar med hälso- och sjukvård, Landstingets resurscentrum och Landstingsservice. Produktionsstyrelsen ansvarar för att förvaltningarna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Styrelsen ska se till att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomför uppdragen och uppfyller målen i vårdavtalen med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Produktionsstyrelsen fastställer även budgeten för dessa förvaltningar. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen, UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden. Kulturnämnden leder landstingets kulturverksamhet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola. Kultur i länet lyder under kulturnämnden. Patientnämnden är patientnämnd enligt lagen om patientnämndsverksamhet. Patientnämndens kansli är en egen förvaltning. Styrmodellen utgår från kommunallagens krav om att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. Landstinget använder sedan 2012 ett styrsystem med balanserat styrkort som innehåller fem olika perspektiv och som fokuserar på det som är strategiskt viktigt för verksamheten. Styrkortet består bland annat av strategiska mål och framgångsfaktorer för att uppnå målen. Det balanserade styrkortet innebär att landstinget får en tydlig styrning med en röd tråd från politik till praktik. I det balanserade styrkortet har landstinget valt att betrakta verksamheten utifrån följande perspektiv. medborgare och kund ekonomi produktion förnyelse medarbetare. Landstingsplan och budget, som antas av landstingsfullmäktige i juni varje år, är det övergripande styrdokumentet som med ett treårsperspektiv anger inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten. Landstingsplanen är strukturerad efter det balanserade 14 (57)

17 Bilaga 79 a styrkortet. Som grund för landstingsplanen finns landstinget Strategiska plan, där strategiska mål på års sikt anges. Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Utifrån landstingsplanen, det landstingsövergripande balanserade styrkortet och styrdirektiv från styrelser och nämnder tas styrdokument och ett balanserat styrkort fram för respektive förvaltning. Styrkortet ska beslutas av respektive styrelse eller nämnd. Landstinget arbetar med att ta fram ett kvalitetsledningssystem som ska utgöra en viktig grund för den framtida styrningen av landstinget. Landstingets styrning kräver att verksamheterna följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet, främst i delårsbokslut och i årsredovisning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning ska bland annat innehålla en avstämning av god ekonomisk hushållning. Ekonomin sätter alltid en gräns för verksamhetens omfattning. Om en styrelse eller nämnd befarar att verksamheten inte ryms inom anvisad budget måste styrelsen eller nämnden vidta åtgärder omgående. Förvaltningschefen ansvarar för att ta fram förslag som ger nämnden möjlighet att nå anvisad budgetnivå. Om styrelsen eller nämnden anser att åtgärderna står i strid med landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, ska fullmäktige pröva åtgärderna. 15 (57)

18 Bilaga 79 a Landstingets balanserade styrkort Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och Mått 2014 Medborgare och kund Ekonomi Produktion Landstinget har medborgaren i fokus Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget bidrar till ökad patientmakt Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet. Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga. Landstingets verksamheter är effektiva. Landstingets verksamheter är av god kvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - God vårdkonceptet Hälsoinriktat arbete Ökad möjlighet att välja vårdgivare Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan för att - standardisera processer - jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Ökad faktisk tillgänglighet. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Nya vårdvalsområden införs. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. Pensionsplaceringarna ska öka med 100 mnkr. Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 %. Landstingets resultat ska vara minst 1 % av skatt och statsbidrag. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade. Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas. Andelen resor med kollektivtrafiken ska öka jämfört med Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 % i jämförelse med Förnyelse Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning). Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Alla förvaltningarnas kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat. 75 % av medarbetarna har individuella styrkort. Upplevelsen av delaktighet har ökat. Minst 90 % av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda. Sjukfrånvaron är högst 4,4 %. 16 (59)

19 Bilaga 79 a Medborgare och kund Strategiskt mål Landstinget har medborgaren i fokus. Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget bidrar till ökad patientmakt. Landstinget bidrar till en ökad tillväxt i hela länet. Framgångsfaktorer för att nå målet är kvalitet genom: gott bemötande god tillgänglighet hög säkerhet god vårdkonceptet hälsoinriktat arbete ökad möjlighet att välja vårdgivare. Kvalitet genom god tillgänglighet, gott bemötande och hög säkerhet Både den akuta och den planerade vården ska utmärkas av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållande- och mottagningstider ska anpassas efter befolkningens behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. Den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök och information om behandlingsresultat, ska också användas i patienternas kommunikation med landstingets verksamheter. Ur Nationella jämförelsers primärvårdsundersökningen går att utläsa att Uppsala läns patienter hör till de minst nöjda i riket med tiden de fick vänta på sitt besök. När de emellertid fick en besökstid fick de i högre grad än rikssnittet en tid hos den person de önskade och mötet började oftare i tid. Länets patienter hör också till dem som mest positivt bedömer mottagningarnas tillgänglighet sett till tillgänglighet per telefon, e- post eller personligt besök. För frågor om tillgänglighet så ligger Uppsala i slutenvårdsundersökningen bland de sämre på frågan hur länge patienten fick vänta på en tid och även något sämre än riket på frågan om vad patienten ansåg om tiden de fick vänta. Länsinvånarna ska ges utökade möjligheter att kunna nå den specialiserade vården via telefon. Mina vårdkontakter ska fortsätta utvecklas där fler elektroniska vårdtjänster kommer att finnas tillgängliga dygnet runt. Vårdguiden 1177 och 1177.se har service dygnet runt och ger allmänheten information och råd om vård. Dessa servicetjänster ska utvecklas vidare och andelen samtal som snabbt besvaras ska fortsätta att öka. Informationen om öppettider och telefontider ska regelbundet uppdateras i HSA-katalogen och på 1177.se för att förbättra servicen till befolkningen. I vårdavtalen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska målen som syftar till att förbättra tillgängligheten ses över, exempelvis kortare väntetider till besök och behandling inom specialistvården. Fokus på detta område kommer att vara en del i vårdavtalsarbetet under planperioden. Tillgängligheten till specialisttandvård ska öka i södra länsdelen genom Folktandvårdens satsning på ett kompetenscentrum i Enköping med samtliga specialiteter representerade. 17 (59)

20 Bilaga 79 a Tillgängligheten inom Primärvården har stadigt förbättrats och arbetet fortsätter med att fortsatt nå över 90 procent vad gäller telefontillgänglighet och besök inom 7 dagar. Vad gäller bemötande visar resultaten från Nationella jämförelsers primärvårdsundersökning att bemötandet från läkaren bedöms mer positivt än vad som gäller för snittet för riket, och Uppsala placerar sig inom snittet på frågan om patienten känt sig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Även i undersökningen av den somatiska vården placerar sig Landstinget i Uppsala län nära eller bättre än rikets snitt i frågor om bemötande. För att patienterna ska känna sig trygga med den vård landstinget erbjuder och för att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande är det viktigt med ett gott bemötande. Landstingets verksamheter ska därför fortlöpande utbilda sin personal i bemötandefrågor, i ett utökat samarbete med brukar- och anhörigföreningar. Metoder för stöd till anhöriga ska utvecklas och goda exempel ska systematiskt spridas till andra verksamheter. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Information som ges vid utskrivning ska under planperioden förbättras och tydliggöras, likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Under planperioden ska även information och bemötande vad gäller anhöriga förbättras. Projektet Förbättrat anhörigstöd har i samarbete med flera förvaltningar arbetat med att se över vilka förbättringar som behöver genomföras för att anhöriga ska känna sig trygga och välinformerade och uppleva ett bra bemötande och stöd inom vården. En övergripande handlingsplan för stöd till anhöriga ska tas fram utifrån de förbättringsområden som identifierats i projektet och nya rutiner ska införas i den ordinarie verksamheten. Inför 2014 intensifieras patientsäkerhetsarbetet. Statens patientsäkerhetssatsning är en del, kompletterad med ett mer integrerat arbete gällande pateintsäkerhetsarbete mellan slutenvård och primärvård. Chefläkargruppen har ett utökat ansvar för att patientsäkerhetsarbetet drivs i en riktning där fynd och iakttagelser i patientsäkerhetsberättelser kopplas till konkreta handlingsplaner i verksamheterna. Kvalitet i hälso- och sjukvården (god vård) Landstingets samtliga verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Som ett led i arbetet med att införa ett processbaserat ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet har pilotstudier genomförts på Eriksbergs VC, Habilitering och Hjälpmedel samt inom verksamhetsområdet plastik- och käkkirurgi, på Akademiska sjukhuset. På Landstingets ledningskontor pågår ett arbete med att ta fram ett ledningssystem. Ledningssystemet omfattar all hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Erfarenheterna ska ligga till grund för ett breddinförande som påbörjas under Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Epidemiologisk bevakning som kunskapsunderlag Länsinvånarnas hälsa är totalt förhållandevis god även om det förekommer geografiska och socioekonomiska variationer. Uppsala län brottas dock liksom övriga Sverige med folkhälsopolitikens övergripande mål. Enkätundersökningarna Liv och hälsa samt Liv och hälsa ung kartlägger befolkningens hälsa och behov och ger en möjlighet att följa eventuella förändringar vad gäller folkhälsa. Tillsammans med kunskap och information från andra undersökningar, som Nationella patientenkäter och Vårdbarometern får landstinget ett bättre underlag för planering och prioriteringar inom hälso- och sjukvården. 18 (57)

21 Bilaga 79 a Utvecklingsarbete för att öka kunskapsstyrningen, Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enats om insatser som syftar till att hälso- och sjukvården ska bli mer kunskapsbaserad och att resultaten ska bli mer transparenta och jämförbara. S2012/8768/FS Överenskommelsen omfattar insatser för fortsatt utveckling av stödstrukturer för kunskapsstyrning, pilotarbete inom diabetesområdet, insatser för genomförande och utveckling av öppna jämförelser samt insatser inom cancer- och läkemedelsområdet som SKL slutredovisar till Socialdepartementet i mars Överenskommelsen fokuserar på stöd inom hälso- och sjukvårdsområdet. Samtidigt ska samordningen av kunskapsstöd mellan till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård och folkhälsa utvecklas. Ett särskilt fokus behöver läggas på samverkan med andra näraliggande arbeten som ofta sker via andra överenskommelser mellan regeringen och SKL. I Uppsala-Örebroregionen har ett samarbete utvecklats via dess regionala kunskapsstyrningsgrupp, utvecklingsgrupp, läkemedelsråd och de 23 specialitetsråden, dels kring Socialstyrelsens nationella riktlinjer dels för övriga frågor kring kunskapsstyrning och prioritering. Samarbetet har visat att det finns ett behov av att bättre belysa hälso- och sjukvården ur ett ledningsperspektiv och att koordinera de ingående landstingens samverkan i enlighet med beslut i regionens samverkansnämnd. Frågeställningar kring införande av ny teknik och nya behandlingsmetoder värderas utifrån evidens och prioritering men behöver också värderas ovanför den egna verksamhetsledningen. Det behövs en bättre systematisering av ett ordnat införande av nya metoder respektive ordnad utmönstring av gamla metoder. Specialitetsråden, som utgör det medicinska expertstödet, har ett övergripande ansvar för att ta fram regionala riktlinjer och vårdprogram och bidrar till kompetensutveckling inom respektive specialitet. Landstingets ledningskontor ska under 2014 förstärka arbetet med att skapa en systematik för kunskapsstyrning i landstingets planerings- och budgetprocess. Det behövs en hållbar struktur för att ta emot kunskap, hantera och prioritera kunskap samt sprida och säkerställa användning av kunskap. Läkemedelskommittéerna inom Uppsala- Örebroregionen har på Samverkansnämndens uppdrag bildat ett regionalt läkemedelsråd. Regionala läkemedelsrådets uppdrag är bland annat att verka för kostnadseffektivitet, patientsäkerhet, bidra till att nationella riktlinjer implementeras på ett likartat sätt i regionen, och att tillhandahålla underlag för prioriteringar och utbudsbegränsningar. Inom området äldre och läkemedel samverkar, under ledning av läkemedelskommittén, en grupp med representanter för öppen- och slutenvård, Regionförbundet Uppsala län, länets kommuner samt representant för allmänheten med syfte att öka kunskapsstyrningen kring äldres läkemedelsanvändning. Sverige är det land i världen som kommit längst med att utveckla kvalitetsregister i hälso- och sjukvården. De nationella registren används för kvalitetsutveckling, uppföljning och forskning inom hälso- och sjukvården och förväntas kunna spela en avgörande roll för den fortsatta utvecklingen av kunskapsuppbyggnaden. Registren ger stora möjligheter att göra sjukvården bättre och säkrare för patienterna. På uppdrag av regeringen och SKL har en genomgripande översyn av de nationella kvalitetsregistrens fortsatta utveckling genomförts. I rapporten, Guldgruvan i hälso- och sjukvården, redovisas översynens resultat och en rad förslag lämnas på hur en fortsatt utveckling av de nationella kvalitetsregistren kan se ut. Landstinget ska i sitt interna utvecklingsarbete beakta översynens förslag och aktivt arbeta med att rapportera in till berörda kvalitetsregister. Under planperioden kommer automatisk överföring av data från den elektroniska patientjournalen till kvalitetsregister implementeras. Den tillgång som kvalitetsregistren utgör ska tas tillvara i FoU-arbetet samt i utvecklingen av den dagliga verksamheten. Öppna jämförelser, som tas fram i samarbete mellan SKL och Socialstyrelsen, ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården. Öppna jämförelser är ett viktigt verktyg för att identifiera och analysera ojämlikheter i vården. 19 (57)

22 Bilaga 79 a Landstinget ska aktivt delta i det nationella utvecklingsarbetet kring Öppna jämförelser. Socialstyrelsens arbete rörande God vård och uppföljningar av Nationella riktlinjer är andra viktiga instrument i detta sammanhang. Landstinget ska även ta tillvara arbetet med medicinska indikationer som genomförs inom SKL. Den statliga rehabiliteringsgarantin är en nationell satsning som bidrar till bättre kvalitet. Garantin ska stimulera en utveckling av vårdens möjligheter att ge evidensbaserad rehabilitering till män och kvinnor med psykisk ohälsa och långvarig smärta. Nytt för 2013 är ökat fokus på arbetsförmåga och tidig samverkan med andra aktörer, exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, och länets kommuner. Hälsoekonomiska analyser är ytterligare ett verktyg som bör användas i större omfattning, i förvaltningarnas beslutsprocesser. Dessa analyser som kräver stora resurser utförs idag, i vissa specifika frågor, i samarbete med Uppsala Universitet. Med hjälp av exempelvis detta samarbete får landstinget ett bättre underlag för att kunna ta ställning till hur resurser kan fördelas mellan olika insatser och verksamheter, för att så långt som möjligt uppnå hälsopolitiska mål. Säker hälso- och sjukvård Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. När säkerheten brister handlar det ofta om organisationen eller bristande rutiner. En ny patientsäkerhetslag trädde i kraft den 1 januari Den nya lagen innehåller bestämmelser om att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete samt krav på att vårdgivaren årligen ska sammanställa en patientsäkerhetsberättelse. Vårdgivaren får med den nya lagen ett större och tydligare ansvar för att utreda händelser och förebygga vårdskador. I den nya lagen finns även krav på att personalens kompetens tillgodoser kravet på god vård. Lagen syftar också till att öka patientinflytandet. Regeringens satsning på patientsäkerhet ska stimulera landstingen att skapa en säkrare vård. Staten och SKL har i en överenskommelse enats om en prestationsbaserad ersättningsmodell. Den nationella patientsäkerhetssatsningen har en central roll i kvalitetsutvecklingen inom landstinget. Satsningen innefattar en rad mätbara mål som gör det möjligt att följa upp genomförda åtgärder inom flera av landstingets verksamheter. Tydlig fokus i satsningen ligger också på arbetet med att förebygga infektioner och på arbetet med en ändamålsenlig antibiotikaförskrivning och på införandet av standardiserad läkemedelsinformation till patienten. Infektionsverktyget ska ge förutsättningar för ett mer systematiskt förbättringsarbete vad gäller de vårdrelaterade infektionerna. På sikt har det också betydelse för att uppnå en mer rationell antibiotikaanvändning, minskad antibiotikaresistens samt för att få statistik kring förekomsten av infektioner. Det är angeläget att varje verksamhet använder sig av verktyget och registrerar ett antal utvalda relevanta vårdrelaterade infektioner. För att uppnå ett bra hygienarbete är det även fortsättningsvis angeläget att registrering och uppföljning av basala hygienregler och klädregler regelbundet sker för all personal inom landstinget. En mycket stor andel av vårdrelaterade skador orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Socialstyrelsen har därför i ändringsförfattningen SOSFS 2012:9 presenterat skärpta krav på läkemedelsgenomgångar för alla patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv läkemedelsterapi. Under året ska det säkerställas att läkemedelsgenomgångarna i sin helhet genomförs. Under 2014 ska driften vid landstingets bårhus samordnas under ledning av Klinisk patologi och cytologi vid Akademiska sjukhuset. Idag drivs verksamheten vid bårhusen i Tierp och Östhammar av Primärvården och i Enköping av Lasarettet i Enköping. Det direkta handhavandet i bårhuset av avlidna sköts främst av extern entreprenör. Förändringen bedöms innebära högre personalkompetens som innebär bättre säkerhet när det gäller smittorisker och bättre möjligheter till samordning. 20 (57)

23 Bilaga 79 a Patientfokuserad hälso- och sjukvård Det är viktigt att landstingets olika verksamheter har metoder för att systematiskt och regelbundet ta del av patienters och närståendes behov och förväntningar på vården. I patientmätningar ska det framgå hur patienten värderar områden som information, tillgänglighet, bemötande och delaktighet. Landstinget deltar i Nationell patientenkät som ger nationellt jämförbara siffror kring ovan nämnda områden är sista året för nuvarande avtal kring Nationell patientenkät och landstinget kommer delta i arbetet, som samordnas inom SKL, med hur enkätundersökningen därefter ska utformas och genomföras. Under våren 2013 genomförs en pilotverksamhet på lasarettet i Enköping för att minska återinläggningarna. En viktig del i projektet är att förbättra utskrivningsprocessen, bland annat kommer rutiner kring skriftligt utskrivningsmeddelande samt information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök/behandlingar att förbättras. För att säkerställa ett bra omhändertagande efter sjukhusvistelsen kommer primärvården ges ett utökat uppdrag för så kallade uppföljningssamtal för de patienter som bedöms ha en hög risk för återinläggning. Om utvärderingen av projektet ger ett positivt resulat kommer modellen att vara fullt införd på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping under 2014 Diskussioner sker löpande mellan beställaren och utförarna kring utformning av ett mer enhetligt system för skriftlig information till patienterna, gällande den vård de ska genomgå samt i samband med utskrivningstillfället Projekt Förbättrat anhörigstöd prövar under 2013 rutiner för stöd till anhöriga i en pilotverksamhet på Tierps vårdcentrum, Lasarettet i Enköping och på två medicinavdelningar inom Akademiska sjukhuset samt en avdelning inom slutenvården psykiatrin. Rutinerna ska följas upp och utvärderas tillsammans med kommunerna. Under 2014 ska en övergripande Handlingsplan för stöd till anhöriga inom Landstinget Uppsala län tas fram utifrån de förbättringsområden projektet har identifierat. Arbetet med att implementera rutiner för stöd till anhöriga vuxna och barn fortsätter under året och sker utifrån erfarenheter gjorda i pilotprojekten. Tillsammans med Handikappföreningarnas samarbetsorgan Uppsala län (HSO) och i samverkan med kommunernas anhörigstöd ska en plan för utveckling och implementering av den så kallade Akermodellen, tas fram. Akermodellen innebär att informationen baseras på patientens och anhörigas frågor. Landstingets verksamheter ska fördjupa sina kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är särskilt viktigt för de brukare, patienter och anhöriga som är i behov av särskilt stöd och de verksamheter som arbetar med dessa uppdrag ska få ett bredare uppdrag för att tillgodose behoven. Effektiv hälso- och sjukvård Den verksamhet som landstinget finansierar ska sträva efter att effektivisera vårdens flöden för att korta väntetiderna, skapa en mer flexibel verksamhet och öka kvaliteten för patienten. Samtliga förvaltningar inom landstinget ska från och med 2013 tillämpa den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering. Modellen innebär i korthet att systematiskt fånga behov, produktionsplanera verksamheten utifrån dessa behov, resursplanera verksamheten efter produktionsplanen och sedan följa upp verksamheten efter produktionsplanen. Syftet är att korta ledtiderna och effektivisera verksamheten för att få en mer tillgänglig och kostnadseffektiv vård. Arbetet ska också resultera i ökad kvalitet för patienterna. Landstinget har utarbetat ett gemensamt itverktyg för produktionsplanering ProVer. Verktyget är tillgängligt för användare i hela landstinget men har utformats i första hand för att planera mottagningsbesök och operationer. Under första delen av 2013 sker utbildning och driftsättning av verktyget vid våra sjukhus. Tillsammans med ovanstående arbete krävs en tydlig ekonomisk styrning för att landstinget ska uppnå kraven på en patientfokuserad vård och god ekonomisk hushållning. Läs mer om effektiv hälso- och sjukvård under rubriken produktionsplanering inom hälso- och sjukvården. Vårdavtalen för 2014 revideras i syfte att förbättra beställarstyrningen och verksamhetsuppföljningen samt för att renodla upp- 21 (57)

24 Bilaga 79 a draget. Samtidigt kommer det att ske en tydligare koppling till landstingets balanserade styrkort. Verksamhetsuppföljningen kommer att vidareutvecklas under planperioden i dialog mellan parterna. Samtliga berörda förvaltningar samt privata aktörer ska arbeta med att vidareutveckla en kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Läkemedelskommittén utgör ett stöd i detta arbete. Läkemedelskommittén har identifierat ett antal läkemedelsområden där en mer kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning kan frigöra resurser utan att den medicinska kvaliteten försämras. Ökad användning av it i vården Mina vårdkontakter är en e-tjänst som är tillgänglig för alla landsting. Genom Mina vårdkontakter ges patienten ökad möjlighet att exempelvis boka besökstider, få SMSpåminnelser, följa aktuella kötider, eller framföra önskemål om receptförnyelser via webben. Boende i Uppsala län kan dessutom ny- och omlista sig på vårdcentraler/husläkare och/eller BVC mottagning via webben. Det finns även möjlighet att ta del av egen journalinformation, provsvar och andra personliga vårdfakta. Idag finns det tidsenliga, säkra och enkla metoder och verktyg för att patienter ska komma åt sin egen journal. Patienter och även närstående som patienten själv har valt, kan ges möjlighet att vara mer delaktiga i vården. De kan själva styra över vårdens tillgång via spärrtjänster. Spärrtjänst för journalsystemet är införd, nu fortgår arbetet med att införa spärrtjänster på allt fler Itstöd. Antalet utdrag ur journaler, logglistor och önskemål om spärr fortsätter att öka. Sannolikt beroende på den ökade informationen om patienternas rättigheter. Landstinget deltar även i det EUfinansieradet projektet Sustains med 16 organisationer i elva länder. Inom projektet lanseras självbetjäningstjänster där patienter och betrodda närstående ska kunna utföra vissa tjänster elektroniskt. Sådana tjänster kan exempelvis vara att boka/avboka tider, förnya recept, begära förlängning av sjukskrivningar, läsa den egna journalen, betala patientavgift, följa remisser och fylla i hälsodeklaration. Tjänsterna kan utföras idag, men merparten med manuell betjäning och inte via internet. EU-projektet kommer att studera följande tre aspekter, stärks patientens ställning, ökar effektiviteten i vården och ökar den medicinska kvalitén när patienten får tillgång till elektroniska självbetjäningstjänster. Center för ehälsa i samverkan (CeHis) träffade under mars 2013 en överenskommelse om att använda e-tjänsten "Min Journal" som Uppsala tagit fram inom ramen för Sustains. Det innebär att Uppsalas lösning successivt blir tillgänglig för alla invånare i Sverige. Integrated Care är en trend i Europa, som handlar om att erbjuda kroniskt sjuka äldre vård, omsorg och kommunikation med vården. Detta sker i eller i nära anslutning till det egna hemmet med hjälp av tekniska lösningar. Informationen kommer att lagras på det egna rummet på nätet och den som uppgifterna gäller bestämmer själv vem som ska ta del av informationen. Ett EU-finansierat projekt inom detta område kommer att genomföras under Projektet förutsätter fortsatt samverkan mellan landstinget och kommunerna, både när det gäller utveckling av vårdprocesser och it-lösningar. Jämlik hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Enkäter som Hälsa på lika villkor och Nationell patientenkät visar emellertid att ojämlikhet i hälsa mellan olika sociala grupper är ett växande problem och att hälso- och sjukvården inte når alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Exempelvis avstår socialt utsatta grupper i större utsträckning än andra från att söka vård, trots att behov finns, och det finns tydliga skillnader i upplevelser av vården mellan olika sociala grupper. Det finns ett behov av att inom landstinget förtydliga definition och ambitionsnivå för vård på lika villkor. Utifrån den framarbetade definitionen och utifrån analyser av bland annat Nationell patientenkät, och Hälsa på lika villkor, ska sedan landstinget ta fram en strategi kring jämlik vård samt skapa en ändamålsenlig uppföljning av likabehandlingspolicyn med medföljande plan. Erfarenheter från gjorda uppföljningar ska återföras till verksamheterna i takt med att mål och uppföljning arbetas fram kring jämlik vård. 22 (57)

25 Bilaga 79 a Genom landstingets likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Planen innehåller mål som verksamheterna ska arbeta med att förverkliga under planperioden. Återrapportering sker i respektive förvaltnings delårsrapport och årsredovisning. Ett mål i planen avser ökade kunskaper om HBTpersoner (homosexuella, bisexuella och/eller transpersoner) i vården och arbetet med att avhjälpa eventuella brister i personalens attityder. Ett gott bemötande och en verksamhet tillgänglig för alla är centrala utgångspunkter i likabehandlingsarbetet. Landstingets fullmäktige antog år 2000 en policy för barnkonventionen och det finns många verksamheter och insatser för barn i landstinget. De synliga resultaten av ett systematiskt arbete med barnets rättigheter har dock inte varit tillfredsställande, vilket bland andra landstingets revisorer slog fast Därför antog i april 2013 landstingsfullmäktige en ny policy och en handlingsplan baserad på regeringens strategi för genomförandet av barnets rättigheter. Handlingsplanen har som strategiska mål att säkerställa att barnkonventionens principer och artiklar finns i alla styrdokument och beslutsprocesser, att relevant och tillräcklig kunskap om barnkonventionen finns i verksamheten, att systematiska arbetssätt för genomförandet utvecklas och att barn och ungdomar får möjlighet till delaktighet. Sedan november 2012 finns en Länsbarnombudsman (Läns- BO) att tillgå i arbetet med barnets rättigheter. Läns-BO är tillgänglig både för landstingets verksamheter och för kommunerna i länet. En samlad utbildningsplan för anställda och förtroendevalda tas fram under Då de förtroendevaldas kunskap är viktig för att nå framgång i frågan kring barns rättigheter är de den första gruppen som utbildas. Flera aktiviteter ska enligt handlingsplanen genomföras under 2014, exempelvis ska ett arbete genomföras inom landstinget för att säkerställa att de verksamheter som möter föräldrar också informerar om barnets rättigheter. Inom detta område pågår redan idag ett arbete och de förvaltningar som inte kommit igång kan inspireras av det arbete som redan sker. Vidare ska goda exempel på former för dialog med barnet som brukare och anhörig dokumenteras och spridas. Ett tredje nyckelområde är arbetet med anmälan till socialtjänsten när oro finns för att ett barn far illa, eller riskerar att fara illa. Många verksamheter har kunskaper och rutiner för anmälan, men nu tas det fram en handlingsplan för att säkerställa dessa. Ytterligare ett exempel är att alla vårdavdelningar för vuxna ska redovisa fungerande rutiner för information och delaktighet för anhöriga under 18 år, i linje med kravet i 2g HSL. Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar är ett prioriterat område. Under de senaste åren har landstingets verksamheter arbetat med att tillgänglighetsgranska lokalerna och ta fram åtgärdsplaner. Det faktiska arbetet med att anpassa befintliga lokaler fortgår och den sista etappen av arbetet i sin helhet ska genomföras under I avtal med externa utförare/nya vårdgivare ställs krav på att lokalerna uppfyller kraven i gällande lagstiftning samt landstingets riktlinjer för tillgänglighet. Landstinget i Uppsala län ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Män och kvinnor kan ha samma sjukdom men med olika symptom. I vissa fall är det ena könets symptom mer kända vilket kan leda till missade sjukdomsförlopp. Vid flera folkhälsosjukdomar finns det skillnader mellan könen. Skillnaderna kan exempelvis gälla orsaker, symptom och prognos. Dessa skillnader måste beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. För att kunna följa upp att landstinget bedriver en jämlik vård ska, där det är möjligt och relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Eftersom kvinnor tenderar att ha ett högre ohälsotal än män ska sjukskrivningsprocessen analyseras utifrån jämställdhetsperspektiv. Under 2014 ska jämställdhetsarbetet fortgå exempelvis genom utbildning av berörd personal och utveckling av journaldokumentation. 23 (57)

26 Bilaga 79 a Hjälpmedelsförskrivningen inom landstinget genomgår en förändring där förskrivning ska baseras på patienten/brukarens behov och inte som tidigare på diagnos eller om produkten finns i sortimentet. En behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning sker på individnivå då likartade behov eller insatser kan ha olika hälsoeffekt beroende av hälsoproblemets svårighetsgrad, personliga faktorer och omgivningsfaktorer. För att säkerställa nyttan med hjälpmedlet är det viktigt att patient/brukare vet hur denne använder hjälpmedlet. Alla i Sverige har rätt till vård på lika villkor. Det innebär att tillståndslösa ska få tillgång till samma subventionerade vård som asylsökande, det vill säga omedelbar sjuk- och tandvård som inte kan anstå, inklusive mödravård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Barn ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande, således subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. En av fyra vuxna i Sverige klarar inte att läsa en text som man borde klara efter att ha gått ut grundskolan. Det kan bero på att personen har ett annat modersmål, synnedsättning, dyslexi eller annan diagnos, sjukdom eller bara är ovan vid att läsa. Enkla texter på svenska kan de flesta medborgare ta del av. Därför ska landstinget kontinuerligt utbilda sina publicerare i att skriva enkelt, korrekt och nära talspråket på webbplatserna. Landstinget ska översätta viktig information om politiska beslut och förändringar i landstinget till vissa andra språk. Landstinget ska sträva efter att samarbeta om översättningarna med övriga landsting och regioner på den gemensamma webbplatsen, När landstinget talar om att information ska vara tillgänglig, handlar det både om att informationen ska vara enkel att ta till sig, och att den ska fungera för alla medborgare, oavsett enhet. Allt fler surfar på enheter som smarta telefoner eller surfplattor, i stället för datorer. Telefoner och surfplattor har dock små skärmar, medan landstingets webbplatser är uppbyggda för större skärmar. Dels blir webbplatserna svåra att använda i en smart telefon eller en surfplatta, dels fungerar de annorlunda och ibland inte alls. Mobilanpassade webbplatser är ett prioriterat område under planperioden. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Målsättningen för landstinget i Uppsala län är en sjukvård där patientens behov av vård tillgodoses inom ramen för vårdgarantin. För många patienter innebär väntetiden på akutmottagningen en fysisk och psykisk påfrestning. Det är därför av stor vikt att väntetiderna förkortas. Arbetet med åtgärdsprogrammet för att förkorta väntetiderna ska intensifieras. Det utvecklingsarbete som Socialstyrelsen inlett, för att skapa en modell för nationella mätningar av väntetider på akutmottagningar, ska beaktas. För att uppnå en hållbar förbättring i en så komplex verksamhet som en akutmottagning krävs dessutom insatser i verksamheter utanför mottagningen. Under planperioden kommer regelböckerna för vårdcentralerna att kompletteras så att de innehåller ett tydligt uppdrag om att ge primärvården ett utökat ansvar för det akuta omhändertagandet som inte kräver sjukhusets resurser. Patienter med mindre akuta ärenden tas bland annat omhand vid Uppsala närakut, som därmed avlastar i första hand primärvården men även akutsjukvården vid Akademiska sjukhuset. Vid Uppsala närakut finns även en ortopedmottagning, som riktar sig till patienter med lättare ortopediska skador. I arbetet med att tillgodose och förbättra vården för de patienter som har svårigheter att ta sig till sjukvårdsinrättning och/eller har sjukdomstillstånd som bedöms vara smittsamma, så har landstinget under en längre tid upphandlat hembesöksverksamhet. Målgruppen för verksamheten har i första hand varit patientgrupperna äldre i ordinärt boende och barn (barnfamiljer). Vårdgarantin är en del av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och innebär att patienten ska få vård inom en viss tid. Landstingets mål är att klara vårdgarantin som brukar uttryckas med siffrorna , vilka anger gällande tidsgränser i antal dagar för olika steg i vårdkedjan. Kontakt via besök eller telefon med primärvården ska ske sam- 24 (57)

27 Bilaga 79 a ma dag som patienten söker hjälp, exempelvis hos vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst sju dagar. Inom den specialiserade vården ska ingen behöva vänta mer än 90 dagar på besök eller behandling/operation. Landstinget ska se till att patienten kan få vård hos annan vårdgivare, utan extra kostnad, om landstinget inte klarar att uppfylla tidsgränserna för vårdgarantin. Landstingen och de enskilda yrkesutövarna åläggs att ge patienten individuellt anpassad information om vårdgarantin. För att ytterligare tillgodose att patienten snabbt får hjälp inom vården arbetar landstinget för att uppnå målen för den så kallade kömiljarden. Kömiljarden är ett stimulansbidrag som staten delar ut till de landsting som kortar sina vårdköer och förbättrar tillgängligheten i den specialiserade vården. Kömiljardens grundkrav för 2013 är att andel patienter, som har väntat 60 dagar eller kortare på första besök respektive behandling, inom vissa delar av specialistvården, ska uppgå till minst 70 procent för respektive mätperiod. För att få ta del av stimulansmedlen krävs också att minst 70 procent av de köande patienterna har genomfört ett första besök respektive behandling inom 60 dagar. Kraven för 2014 kan komma att skärpas. En överenskommelse träffas i december För barn och ungdomar med psykisk ohälsa finns en förstärkt vårdgaranti. Vårdgarantin innebär att alla barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter ska kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Även här utgår medel utifrån uppnådda resultat. Beställarrollen stärks genom att metoder för att kontinuerligt mäta och prognostisera befolkningens behov av hälso- och sjukvård utvecklas. Metoder för att prognostisera framtida behov av vård har tagits fram. Detta ger ett tillförlitligare och mer ändamålsenligt sätt att beräkna framtida behov av vård. Ett hälsoinriktat perspektiv Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska integreras med och ligga till grund för det hälsoinriktade arbetet inom landstinget. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården med syfte att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Hälso- och sjukvårdens åtgärder bygger på tre nivåer av samtal, enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Införandet av sjukdomsförebyggande metoder innebär en stor satsning på kompetenshöjning hos personalen om levnadsvanor, ett hälsofrämjande förhållningssätt och rekommenderade åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtal om levnadsvanor är framför allt att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Arbetssättet innebär att hälso- och sjukvården i större utsträckning än idag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring. Fokus i riktlinjerna ligger till stor del på resultat och utfall av åtgärd vilket ställer extra krav på Cosmic. För att underlätta enhetlig dokumentation och säkerställa datatillgång för uppföljning av riktlinjerna har Socialstyrelsen tagit fram koder för klassifikation av vårdåtgärder som är direkt anpassade till riktlinjerna. Under 2014 ska landstingets verksamheter kvalitetssäkra arbetsrutiner och dokumentation av åtgärder samt effekter av insatta åtgärder för de fyra levnadsvanorna utifrån upprättade vårdavtal och regelböcker. I de nationella riktlinjerna för vuxentandvård framgår att beteendemedicinsk prevention och behandling är den effektivaste metoden för att ändra beteenden och främja god munhälsa. Folktandvården ska öka kunskapen om metoden så att fler patienter med allvarlig förekomst av munsjukdom erbjuds sådant stöd. För att kunna erbjuda stöd till patienterna ska personalen utbildas i motiverande samtal. 25 (57)

28 Bilaga 79 a Arbetet med att på olika sätt stödja förändring av levnadsvanor är nära sammankopplat med synsättet att en aktiv och effektiv sjukskrivning utgör en del av vård och behandling. När det gäller det hälsoinriktade arbetet är det viktigt att utgå från individens specifika behov och önskemål. Landstinget vill främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan. Detta sker genom att människor ges ökad kunskap och insikt om vad som krävs för att kunna påverka den egna hälsoutvecklingen. Enkätundersökningen Liv och hälsa har genomförts år, 2000, 2004 och Från och med 2012 medverkar landstinget i undersökningen Hälsa på lika villkor, som genomförs av Statens Folkhälsoinstitut. I undersökningen ingår delar av Liv och hälsa som en tilläggsmodul. Undersökningarna visar att det finns en koppling mellan självskattad hälsa och vårdkonsumtion. När en riskfaktor blir vanligare i befolkningen ökar samtidigt antalet personer som har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Detta medför i sin tur en ökad vårdkonsumtion vilket får ekonomiska konsekvenser för landstingen. Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt att landstinget arbetar med hälsoinriktade insatser i de grupper där behoven är störst. Att följa Socialstyrelsens riktlinjer är en del i det arbetet där exempelvis fysisk aktivitet på recept och screening vad gäller riskbruk av alkohol och tobak är viktiga hälsoinriktade insatser. Förändrade levnadsvanor kan ge positiva hälsoeffekter även högt upp i åldrarna. Hälsoinriktade insatser ska därför utvecklas även för gruppen äldre. Det kan handla om att förebygga olycksfall, stimulera till motion och fysisk aktivitet, stödja anhöriga och skapa förutsättningar för ett rikt socialt liv. Personer med funktionsnedsättningar har generellt sett sämre hälsa än övriga befolkningen, även om det råder stora variationer inom gruppen. En nationell kartläggning visar att problem med övervikt, matvanor och rökning är vanligt och den självskattade hälsan är tio gånger sämre än hos andra grupper. Ny kunskap om levnadsförhållanden bland personer med funktionshinder ska tillvaratas i det hälsoinriktade arbetet infördes ett tvådelat särskilt tandvårdsstöd för personer som till följd av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har ett ökat behov av tandvård. Landstinget är huvudman för den ena delen som innebär att personer med stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling ska få sina tandvårdsbehov tillgodosedda. Försäkringskassan är huvudman för den andra delen som består av ett särskilt tandvårdsbidrag till personer som har ett ökat behov av förebyggande tandvård. Många nyanlända flyktingar visar tecken på både psykisk och fysisk ohälsa. Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) vid Akademiska sjukhuset tar emot flyktingar och invandrare med traumatiska upplevelser bakom sig. Inom primärvården finns flyktingmedicinska hälsocentret Cosmos, vars verksamhet riktar sig till asylsökande. Dessa verksamheter ska under 2014 samordna sina kompetenser i ett centrum för integration och hälsa, som också ska kunna erbjuda vård till nyanlända invandrare under introduktionstiden. Tillgänglig kollektivtrafik Ett kollektivtrafiksystem som på allvar kan konkurrera med bilen bidrar på flera olika sätt till en hållbar utveckling. En ökad andel kollektivtrafik på bekostnad av bilen understödjer angelägna samhällsmål när det gäller exempelvis miljö, sysselsättning, trafiksäkerhet och jämställdhet. Ökad marknadsandel bör därför vara ett överordnat mål för kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafikbranschen har på nationell nivå lanserat fördubblingsmålet, som innebär fördubblad marknadsandel på lång sikt och fördubblat resande till år För att nå målet krävs att andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken ökar. Uppsala läns geografiska placering i Mälardalen och närheten till Stockholm innebär att länets invånare pendlar mer över länsgränsen än invånarna i något annat län i Sverige. Därför är det viktigt att kollektivtrafiken utformas så, att de administrativa gränserna inte är något hinder. Samarbetet med omkringliggande län måste utvecklas, för att göra resandet så smidigt som möjligt i hela regionen. 26 (57)

29 Bilaga 79 a Att säkerställa en god tillgänglighet till kollektivtrafiken innebär ett arbete på tre nivåer. Den första nivån berör geografisk tillgänglighet och markanvändning. Kollektivtrafiken ska redan från början vara utgångspunkten när större sammanhängande bostadsområden planeras. Samhällets infrastruktur kan även i övrigt utformas för att gynna att kollektivtrafiken utgör en större del av resan, till exempel genom pendlingsparkeringar för bil och cykel vid stationer och i attraktiva hållplatslägen utmed starka kollektivtrafikstråk. Den andra nivån är utbudsstandard och handlar om restid, reskostnad, turtäthet och information. Kollektivtrafiken byggs upp kring ett stomnät med hög turtäthet, korta restider och en tydlig, lättbegriplig struktur som binder samman centralorterna i länet, däremellan liggande landsbygd samt andra viktiga orter i ett regionalt perspektiv. Till stomnätet kopplas ett effektivt nät av kompletterande trafik. För områden där reseunderlaget så litet att traditionella lösningar med linjelagd kollektivtrafik är svåra att motivera, kan olika typer av flexibla lösningar, till exempel anropsstyr trafik, vara ett alternativ. Funktionsanpassad tillgänglighet utgör den tredje nivån. Hela resan måste fungera för att funktionsnedsatta ska kunna och vilja åka med den allmänna kollektivtrafiken. Det innebär att det ska vara enkelt/möjligt att planera och genomföra resan, från information, biljettköp och bemötande Hela resan måste fungera för att funktionsnedsatta ska kunna och vilja åka med den allmänna kollektivtrafiken. Det innebär att det ska vara enkelt/möjligt att planera och genomföra resan, från information, biljettköp och bemötande till anslutande infrastruktur, hållplatser och fordon. Genom att utforma anslutande infrastruktur, hållplatser och fordon så att så många som möjligt kan nyttja dem kan individuella speciallösningar undvikas. Ett bra kulturliv för hela länet Alla medborgare i länet ska ges möjlighet att ta del av ett rikt kulturutbud av hög kvalitet. Samtidigt ska det finnas möjlighet att själv utöva kultur i olika former. För att alla ska kunna ta del av och delta i kulturlivet måste utbudet anpassas efter de individuella förhållanden som kan utgöra hinder för delaktighet. Landstinget ska säkerställa att tillgängligheten av kultur i länet är stor. Det handlar om att fokusera på grupper som inte i lika stor utsträckning som andra tar del i kulturlivet. Därför är det av vikt att kulturverksamhet som stöds eller drivs av landstinget inte upplevs otillgängligt på grund av kulturell bakgrund, etnicitet, genus, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. I Uppsala kommun finns ett mångfacetterat kulturutbud att ta del av eller själv delta i. Musik, teater, litteratur, museer mm har välutvecklade arenor i kommunen och ett stort antal föreningar möjliggör eget utövande. I länets mindre kommuner finns inte samma möjligheter att ta del av ett professionellt kulturutbud, bland annat beroende på få scener för större produktioner och få arrangörer med erfarenhet av gästspel. De två länsinstitutionerna Upplandsmuseet och Musik i Uppland tillsammans med Uppsala Stadsteater spelar tillsammans en nyckelroll för att erbjuda professionell konst och kulturmiljö till alla medborgare i länet. Institutionerna har en viktig uppgift i att samverka med det fria kulturlivet och det civila samhället. Under den kommande treårsperioden är det en uppgift för dessa att i ökad utsträckning erbjuda verksamhet för, av och med barn och unga. Genom utredningar och dialog med kommunerna, institutionerna, arrangörer och föreningar tar kulturnämnden fram en handlingsplan för att stärka förutsättningarna för ett kulturutbud i hela länet. Länets kommuner, landstinget, folkbildningen och arrangörerna måste tillsammans dela på ansvaret för att förbättra möjligheterna till turnerande scenkonst, regional bildkonst och musik. Det handlar om insatser för att skapa fler scener som kan ta emot ett professionellt kulturutbud. Kultur för, av och med barn och unga Unga människor av idag värdesätter eget skapande och upplevelser av kultur. En stor del av kulturaktiviteterna sker i hemmet. Det vet vi genom olika nationella undersökningar som till exempel Ungdomsstyrelsen genomfört på senare år. Mönstren för kulturkon- 27 (57)

30 Bilaga 79 a sumtion och kulturproduktion har radikalt förändrats genom den digitala revolutionen. I Uppsala län finns ett rikt utbud för barn och unga, många gånger kanaliserat genom föroch grundskolan. Fokus ligger till stor del på att erbjuda kultur för barn och unga. Ungas egna skapande är ett ansvar som främst kommunerna och civilsamhället bär. Det finns fler möjligheter för unga år att utöva eget skapande än för gruppen från 12 år och nedåt. Landstinget ska under perioden mer aktivt ta del i att utveckla modeller för kultur av och med barn och unga. Detta bör ske i samarbete med institutionerna, folkbildningen och kommunerna. Kulturlivet kräver goda kommunikationer Såväl Uppsala stadsteater som Musik i Uppland med Uppsala kammarorkester och Upplandsmuseet är viktiga aktörer för hela länets kulturliv. Eftersom teaterns produktioner och kammarorkesterns konserter oftast inte lämpar sig för turnéläggning är det angeläget att underlätta för invånare i andra länsdelar att ta del av utbudet i Uppsala. Goda allmänna kommunikationer kvällstid krävs därmed för att möjliggöra besök på länets centrala kulturinstitutioner. Kulturnämnden samarbetar med UL/kollektivtrafiknämnden så att länets skolelever kan resa fritt till olika kultur- och naturmål och till folkhälsoaktiviteter med linjetrafiken. Att nu även stadstrafiken kommer att ingå i landstingets erbjudandet av så kallade kulturbussar stärker möjligheterna för fler elever att ta del av det professionella kulturutbudet i Uppsala. Nya satsningar på kulturområdet Den regionala kulturplanen sträcker sig fram till år 2014 och därefter kommer en ny att tas fram för år De satsningar som pekats ut under de två första åren kommer att utgöra grunden för det vidare arbetet. Det handlar bland annat om att stärka möjligheterna att i ökad utsträckning sprida teater och dans i länet, utveckla en regional bildkonstverksamhet samt en litteraturverksamhet för hela länet. Ett mycket uppskattat inslag i det regionala kulturutbudet är Musik i Upplands konsertkarusell med turnerande konserter i länets kommuner. Dessa arrangeras av olika lokala föreningar. Motsvarande initiativ på teateroch dansområdet efterfrågas av länets kommuner. Kulturnämnden kommer därför, efter utredningar om hur satsningen ska genomföras, inleda försök med ett motsvarande projekt på dessa områden under Viktiga samarbetspartners för en så kallad scenkonstkarusell är länets arrangörer och teaterföreningar genom Riksteatern i Uppsala län samt de teaterscener och ensembler som finns i Uppsala. Uppsala län har en rik författartradition som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden. På litteraturområdet finns många lokala initiativ där landsting, kommuner och föreningsliv genomför, enskilt eller i samarbete, olika projekt som syftar till att skapa mötesplatser och lyfta litteraturen som konstform. Studieförbundet Studiefrämjandet driver projektet Litteraturcentrum Uppsala genom stöd från i första hand kulturnämnden. Under 2014 ska Litteraturcentrum etableras i Uppsala för att utifrån en given plats arrangera litterära evenemang samt med möjligheter för skrivarplatser för författare. Litteraturcentrum bör samverka med lokala aktörer, folk- och länsbibliotek, litteraturfestivaler och folkhögskolorna för att erbjuda ett stort utbud till hela länet. Uppsala län saknar en regional bildkonstverksamhet. Inför att en sådan utvecklas utreds möjligheterna där utgångspunkten är Upplandsmuseets kulturella infrastruktur. Det handlar om att etablera en konst- och utställningsverksamhet i Uppsala med spridning i hela länet. Bild-, form- och installationskonst ska både kunna visas och upplevas. Det finns inte lokaler i hela länet att genom traditionella utställningar visa konst och därför måste kompletterande verksamheter utvecklas. Från år 2014 ska landstinget starta en försöksverksamhet som utvecklas under de kommande åren tillsammans med länets kommuner. Genom att förstärka nuvarande resurser kan en mobil konstverksamhet för hela länet utvecklas, med fördel genom utvecklat samarbete med Uppsala konstmuseum och Uppsala universitet. Det är inte aktuellt för landstinget att under den kommande treårsperioden ingå i samarbeten 28 (57)

31 Bilaga 79 a kring en ny konsthall eller ett nytt konstmuseum, utan den regionala bildkonstsatsningen ska i första hand utgå från befintliga fysiska förutsättningar. När väl en försöksverksamhet etablerats är tiden mogen att återigen se över behoven av utställningsverksamhet i Uppsala. Ökad möjlighet att välja vårdgivare Vårdvalsreformen kommer att fortsatt utvecklas under perioden för en ökad tillgänglighet och patientmakt. Under planperioden ska landstinget utveckla och införa nya vårdval inom specialiserad vård. Utvecklingen ska gå i linje med nationella inriktningsmål som exempelvis ersättningssystem som belönar uppnådda resultat för patienten, förbättrad integration, samverkan och uppföljning. Tänkbara områden är öron-, näs- och halssjukdomar, ögonsjukdomar, hudsjukdomar och ortopedi inom öppenvården. Regeringen delar ut medel till de landsting som vidareutvecklar det egna vårdvalet. Landstinget har med de tilldelade medlen bland annat gjort en utvärdering av vårdvalet inom primärvården. Under 2014 ska utvecklingen av landstingets vårdvalssystem fortsätta. Under 2013 kommer analyser av Care Need Index (CNI) att göras per kommun och per vårdcentral i syfte att öka kunskapen om vårdutnyttjande och vårdbehov. En ökad kunskap om dessa förhållanden ger ökade förutsättningar för landstinget att ytterligare utvecka och förbättra vårdvalet inom primärvård. I arbetet med regelböckerna för 2014 kommer hänsyns tas till ovanstående analys. Som en del i utvecklingen av ersättningssystemet för primärvården kommer förutsättningarna för att införa (Adjusted Clinical Groups (ACG ), att utredas under Under 2013 slutförs arbetet med att införa möjlighet till listning över länsgränsen mellan Uppsala och Västmanlands län. Under 2014 fortsätter arbetet för att möjliggöra detta även med Stockholms, Gävleborgs och Dalarnas län. Landstinget ska stärka individens inflytande och delaktighet i valet av hjälpmedel. Under 2012 införde landstinget Friare val av hjälpmedel inom områdena rörelse, hygien, kommunikation, kognition och syn. Under 2013 sker en utvärdering av Friare val som kommer att ligga till grund för framtida utveckling av reformen. Regeringen vill öka invånarnas möjlighet till god insyn i vårdens och omsorgens kvalitet genom en etisk plattform för alla vård- och omsorgsgivare som får del av offentlig finansiering. Målsättningen är att alla utförare - oavsett driftsform - ska kunna jämföras öppet avseende kvalitet, anställningsvillkor och ekonomi. När det gäller vårdgarantin och rätten att välja vårdgivare, ska landstinget informera patienten om vad och under vilka förutsättningar hon eller han har rätt att välja. Det ska finnas aktuell och lättbegriplig information på landstingets webbplats eller på om till exempel, möjligheten att få tillgång till patientjournalen via nätet, möjligheten att spärra journalen, vårdgarantin, valfrihet och möjligheten att välja vårdgivare, patientnämnden och Hitta och jämför vård (om tillgängligheten i primärvården). Även anslag i väntrum och annonser ska berätta om att dessa möjligheter och rättigheter finns. 29 (57)

32 Bilaga 79 a Ekonomi Strategiskt mål Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Ekonomisk styrning Ett arbete pågår med att skapa förutsättningar för att intäkter och kostnader redovisas där ansvaret finns. Detta skapar incitament till ett större ansvar för ekonomisk styrning och uppföljning. Delaktigheten och förståelsen för den ekonomiska styrningen måste ytterligare förbättras för att skapa en effektiv verksamhet. I vissa verksamheter krävs ytterligare insatser, varför fokus på att intäkter och kostnader redovisas där ansvaret finns fortsätter under Samordnad styrning Under hösten 2012 har en styrgrupp tillsatts för styrningsprocessen, det vill säga styrning, planering och uppföljning. Gruppen har i uppdrag att vara sammanhållande för processen samt att utvärdera och utveckla densamma. En viktig roll för gruppen är att ge såväl ledningskontor som förvaltningarna de bästa förutsättningarna genom att skapa tydlighet i styrningen. Det är viktigt att styrdokument som balanserat styrkort och vårdavtal på ett tydligt sätt kompletterar varandra i styrningen mot förvaltningarna. Målen i de olika styrdokumenten ska vara samstämmiga och en balans ska finnas mellan perspektiven. Det är även viktigt att antalet mål begränsas. Styrningsprocessen måste hela tiden utvecklas och anpassas efter förändringar i verksamhet och omvärld. Under planperioden ska därför en fortsatt utveckling göras av landstingets övergripande styrning. System för att underlätta styrningen För att uppnå en effektivare styrning i verksamheten är det nödvändigt att landstinget fortsätter att utveckla sitt beslutsstöd. Ett förbättrat beslutsstöd tillsammans med kontinuerlig dialog gällande mål och resultat är viktiga framgångsfaktorer. Införandet av ett datalager tillsammans med ett gemensamt rapportverktyg har påbörjats och ska pågå under Datalagret ska vara den gemensamma kärnan för uppföljning, analys och rapportering av landstingets verksamheter. Verksamheten ska via ett gemensamt rapportverktyg ha tillgång till den samlade och bearbetade informationen när den behövs. En pedagogiskt visualiserad uppföljning med relevanta nyckeltal tillsammans med utbildningsinsatser och en etablerad förvaltningsorganisation av beslutsstödet är viktiga faktorer för ett lyckat införande. Landstinget saknar idag ett it-stöd för att underlätta planeringen och uppföljningen av den styrning som utövas. Ett verksamhetsstyrningssystem kan förenkla nedbrytningen av mål i organisationen och levandegöra dessa med en tydlig visuell tråd. Tanken är att det ska vara ett stöd för medarbetarna i det dagliga arbetet och ger en god överblick över verksamhetens målarbete. En förstudie kommer att inledas under 2013 som grund för ett eventuellt införande. Det är dock viktigt att ett verksamhetsstyrningssystem kontra ett rapportverktyg inte krockar och skapar otydlighet. Om förstudien visar att ett verksamhetsstyrningssystem ska införskaffas så är tanken att verktyget ska införas under (57)

33 Bilaga 79 a Konkurrensneutralitet Det är mycket viktigt att alla vårdgivare ges samma konkurrensförutsättningar. Landstinget arbetar hela tiden för att säkerställa att så är fallet. Det har tidigare säkerställts att egna verksamheter debiteras för de tjänster som erhålls. Under planperioden krävs det dock en vidareutveckling av prissättningen i tjänstekatalogen för de administrativa tjänsterna. Avsikten är att ha en prissättning per tjänst. Kostnader per patient (KPP) KPP är en metod för att beräkna kostnaden för varje enskild patient och vårdkontakt. KPP-modellen syftar till att fördela verksamhetens kostnader på vårdtjänster och vårdkontakter enligt de anvisningar som SKL tagit fram. SKL ansvarar för att förvalta den nationella KPP-databasen dit flertalet landsting skickar in sina KPP-data. KPP kan användas som underlag och stöd till den strategiska och operativa styrningen av landstingets verksamhet. Inför 2014 kommer ett datastöd finnas som ger möjlighet till löpande analys och uppföljning av KPP-data att färdigställas. En förvaltningsorganisation för KPP inom landstinget kommer också att finnas till Sjukhusens uppdrag förändras allt mer, till exempel genom vårdval. Ändrade uppdrag ökar verksamhetens behov av att kunna följa och se kostnaderna för olika vårdkontakter och vårdepisoder, både inom landstinget men också på nationell nivå. KPP-modellen möjliggör kostnadsjämförelser mellan olika sjukhus vilket är ett bra stöd för planering och uppföljning. Under 2014 fortsätter arbetet med att implementera och vidareutveckla KPP-modellen. Ett viktigt arbete blir att förankra användandet i organisationen och skapa förutsättningar för KPP-modellen att bli ett effektivt verktyg för planering, styrning och uppföljning. Införande av ny hyresmodell I takt med att landstinget gör stora investeringar i fastigheter så ökar kravet på att den hyresmodell som landstinget tillämpar har den ekonomistyrning som är lämplig för att bedriva en effektiv verksamhet. Med denna bakgrund så kommer en ny modell för att fördela hyreskostnader i landstinget att införas från första januari Hyresmodellen bygger på självkostnad där kostnaden fördelas på varje huskropp för sig vilket medför att den verksamhet som bedrivs också får bära kostnaden för lokalerna. Målet med denna modell är att få en ändamålsenlig ekonomistyrning för kostnaderna för fastigheter, vilket innebär att nybyggda lokaler blir dyrare och äldre lokaler får lägre hyra. I samband med införandet av hyresmodellen justeras även prissättningen för servicetjänster. Verksamheten får i och med detta en självkostnad för de tjänster som produceras i enlighet med landstingets mål om ändamålsenlig styrning. Under planperioden kommer modellen att utvärderas för att säkerställa att den har fått önskad effekt. Beslutsprocess fastighetsinvesteringar Landstingets förmåga att bereda och prioritera det långsiktiga investeringsbehovet gagnas av en tydlig beslutsprocess för fastighetsinvesteringar. En översyn och bearbetning pågår av processen för investeringar. Under planperioden kommer arbetet med investeringsprocessen att fortsätta med implementering och utbildning av berörda och med uppföljning och utvärdering av processen. Behov av att ta fram en modell för prioriteringar mellan olika investeringsobjekt kommer att utvärderas under 2014, utifrån de erfarenheter som kan dras efter implementering och utvärdering av den nya investeringsprocessen. En effektiv verksamhet God hushållning Utgångspunkten för Landstingets styrning är Kommunallagens krav på god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. 31 (57)

34 Bilaga 79 a Landstingets verksamhet finansieras främst av skattebetalarna i Uppsala län. Det är viktigt att landstinget hushållar med skattemedlen och ständigt arbetar med att effektivisera verksamheten. Budgetprocessen ska bidra till en effektiv styrning med budgetdisciplin. Under ett verksamhetsår ska landstingets verksamheter vara återhållsamma med nya kostnader som inte genererar intäkter i lika eller större omfattning. Landstinget måste utnyttja tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamheten måste bedrivas på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i landstingets regi eller av privata entreprenörer. Produktionsplanering är fortsatt en framgångsfaktor för att nå kostnadseffektivitet. Satsningarna på den gemensamma modellen för produktionsplanering i landstinget frigör resurser som i sin tur bidrar till att öka produktiviteten. Det är viktigt att modellen får fullt genomslag i verksamheterna under planperioden. Ersättningssystem i sjukvården Landstingets ersättningssystem ska stödja hälso- och sjukvårdens övergripande syfte att ge medborgarna en effektiv och jämlik hälsooch sjukvård på rätt vårdnivå. Under senaste året har fokus legat på att finna former för att ersättningssystemen i större utsträckning ska stimulera till vård i rätt tid. Stor vikt har därför lagts vid kopplingen mellan den vård som beställs och den som utförs. Vård inom ramen för vårdvalssystemet har inget tak i ersättning eller produktion, vilket också är ett annat sätt att försöka stimulera till vård i rätt tid. Vårdval inom specialistvården ska ha ersättningsmodeller som, för våra egna producenter, ska kunna integreras med andra ersättningsmodeller. Modellerna ska vara desamma för externa och egna utförare. Ersättningen för besök och behandling ska följa patientens val. Utmaningen är att utforma ersättningssystem som borgar för att landstinget har kostnadskontroll och samtidigt ger incitament för effektiviseringar och vård på rätt vårdnivå för både egna och externa utförare. Landstinget i Uppsala län deltar i ett nationellt samverkansprojekt för utveckling av värdebaserade ersättningssystem. Ett exempel på detta är vårdepidsodersättning. Detta är ett paketpris för en vårdkedja över tid där vårdgivaren får en ersättning oavsett om vårdkontakten kräver ett eller flera besök. Såväl medicinsk som patientupplevd kvalitet påverkar ersättningsnivån. Landstinget har infört vårdepisodersättning för den upphandlade Ortopedakuten i centrala Uppsala. Inom vårdval höfter- och knän som införs från juli 2013 kommer vårdepisodersättning att tilllämpas. En förfinad form av vårdepisodersättning är när den vårdepisod som ersätts berör flera olika vårdgivare. I Landstinget i Uppsala län kommer utskrivningen från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för vissa utvalda grupper att följas upp av vårdcentralerna. Syftet är att kunna minska återinläggningarna för denna grupp. Vårdepisoden påbörjas därmed på sjukhuset och avslutas när primärvården telefonledes gjort en uppföljning. Arbete pågår för att finna ersättningsformer och rutiner för detta. Ersättningsmodellen ska förändras inför En grund för nuvarande ersättningsmodell till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping är fördelningen mellan struktur- och patientrelaterad verksamhet. Ytterligare kvalitetssäkring av den uppdelningen och andra delar i sjukhusens ersättningsmodell görs under Utgångspunkten är att detta arbete inte kommer leda till någon grundläggande förändring av sjukhusens ersättningsmodell. Den förväntade effekten är istället att större kunskap om ersättningsmodellens funktion ska leda till större styreffekter. Den målrelaterade ersättningen ska utvecklas ytterligare under planperioden. Det behövs till exempel ersättningsmodeller som bättre och tydligare gynnar en sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård. Det behövs också en tydligare koppling mellan ersättning och krav på kvalitet i form av målsatta värden inom vissa områden. Planerade justeringar av ersättningsmodeller för primärvård under planperioden är kopplade till att kombinera ersättningsmodellerna för olika typer av producenter för att åstad- 32 (57)

35 Bilaga 79 a komma rätt vård på rätt vårdnivå. Utskrivningsprocessen för vissa patienter och det akuta omhändertagandet är sådana områden som kan komma att påverka primärvårdens ersättningssystem. Under planperioden ska konsekvenserna av att använda metoden Care Need Index (CNI) för kapiteringsersättning inom primärvården utvärderas. CNI är en metod för att fördela resurser utifrån vissa sociala förhållanden. Även Adjusted Clinical Groups (ACG) ska övervägas under planperioden. ACG kan användas både för att beskriva ett hälsotillstånd i befolkningen och till att fördela resurser i primärvården. Långsiktig finansiering Finansiellt mål Landstinget har ett finansiellt mål som innebär att landstingets resultat ska vara minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Dessa medel ska avsättas till det egna kapitalet. Mellan 2000 och 2012 har landstinget kunnat avsätta cirka 1,2 miljarder kronor. På grund av att SKL beslutat att sänka diskonteringsräntan (RIPS) 2013 prognostiseras ett underskott i landstingets ekonomi. Detta innebär att det egna kapitalet kommer att minska Landstingets långsiktiga mål är att 2 procent av skatter och statsbidrag årligen ska avsättas till eget kapital. Under planperioden kommer inte detta att vara möjligt utan målet är då att avsättning görs med minst 1 procent årligen. Finansiering av investeringar Totalt ligger den planerade investeringsnivån på miljoner kronor för planperioden, varav fastighetsinvesteringarna är miljoner kronor. Målet 2014 är att landstingets självfinansieringsgrad av fastighetsinvesteringarna ska vara minst 50 procent. Detsamma gäller för Långfristiga placeringar De långsiktiga placeringarna görs bland annat för att möta den ökade pensionsskuld som landstinget har. Placeringarnas bokförda värde i bokslutet 2012 uppgick till 946 miljoner kronor. Marknadsvärdet var miljoner kronor. Placeringarna vid bokslutet består till 9 procent av obligationer, 32 procent hedgefonder, 58 procent strukturerade produkter samt 1 procent likvida medel. Placeringarna utgår från landstingets finansiella riktlinjer. Historiskt sett har placeringar med längre placeringstid, i första hand aktier/aktierelaterade instrument, gett högre avkastning. Avkastningen på landstingets placeringar har under de senare åren varit något sämre än ett normallandsting. Det bör dock betonas att landstinget haft som primärt syfte att inte äventyra pensionskapitalet varför högre avkastning fått stå tillbaka. I relation till ett normallandsting har Landstinget i Uppsala län placerat en mindre andel. Det är viktigt att regelbundet se över de finansiella riktlinjerna då det ständigt sker förändringar på finansmarknaden. Nya finansiella riktlinjer för landstinget ska finnas till För att kunna finansiera framtida pensionsutbetalningar och investeringar har landstinget som mål att placera minst 100 miljoner kronor under Idag har landstinget lån på cirka 400 miljoner kronor. Dessa lån övertogs från Kollektivtrafikförvaltningen i samband med att landstinget blev huvudman för kollektivtrafiken För övrigt har landstinget hela tiden kunnat självfinansiera fastighetsinvesteringarna. I dagsläget ser det dock ut som att landstinget behöver finansiera en del av fastighetsinvesteringarna från (57)

36 Bilaga 79 a Produktion Strategiskt mål Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga. Landstingets verksamheter är effektiva. Landstingets verksamheter är av god kvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är helhetssyn på flöden och samverkan för att: standardisera processer jämna ut flöden kvalitetsutvecklingsarbete. Standardiserade processer och jämna flöden Produktionsplanering inom hälso- och sjukvården Produktions- och kapacitetsplanering handlar om att göra interna processer effektiva och dimensionera resurser för att få effektiva flöden i verksamheten. Målet är att öka produktiviteten och skapa jämna flöden som är anpassade efter uppdraget. Högsta fokus är därmed på behovet och planering av resurser. Det innebär att schemalägga personal, lokaler, material och utrustning så att dessa är tillgängliga då behovet föreligger. Det vill säga att säkra att rätt personal och övriga resurser är på plats vid rätt tillfälle. Från och med 2013 ska samtliga förvaltningar tillämpa den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Väsentligt i produktionsplanering är att planera utifrån att skapa balans i systemet. Det innebär att produktionsplaneringen bör ha som utgångspunkt att skapa god tillgänglighet. Med andra ord ska planeringen innehålla den produktion som krävs för att reducera befintlig kö till en acceptabel nivå. Under planperioden är det både mottagningsoch opererande verksamheter som produktionsplaneringen skall fokusera på. Målet är att det skall finnas produktionsplaner från lägsta nivå och uppåt i organisationen så att förväntad produktion går att utläsa per vecka, månad och år. Dessa produktionsplaner skall sedan löpande följas upp och ställas i relation till behovet och kösituationen för verksamheten. Produktionsmål för varje verksamhet blir därmed en framgångsfaktor liksom produktionsförväntan per enskild medarbetare. För att underlätta arbetet med produktionsplaneringen har ett gemensamt it-verktyg för produktionsplanering ProVer tagits fram. Verktyget är tillgängligt för användare i hela landstinget men har utformats i första hand för att planera mottagningsbesök och operationer vid sjukhusen. Verktyget tas i drift under första delen av Parallellt med införandet av detta verktyg driftsättes även operationsmodulen Craft i Cosmic och schemaläggningsverktyget Medinet båda som ytterligare stöd för produktions- och kapacitetsplanering. Allt för att korta ledtider och effektivisera verksamheten för en mer tillgänglig och kostnadseffektiv vård. Att verksamheten arbetar med standardiserade processer i framtiden kommer att vara en självklarhet. Syftet är att skapa förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av våra resurser och kvalitetssäkra vår verksamhet. En verksamhet med en hög grad av standardiserade processer ger ökad grad av flexibilitet. Detta då personalen kan och vet hur stan- 34 (57)

37 Bilaga 79 a dardprocessen för till exempel en viss provtagning ser ut och kan därmed utföra den på olika mottagningar. Detta ökar förutsättningarna att personalresurser finns på plats vid rätt tillfälle utifrån behov och uppdrag. En verksamhet med standardiserade processer är också en verksamhet som är relativt lätt att överblicka och därmed är det också lättare att kvalitetssäkra verksamheten. En lika stor självklarhet är att ständiga förbättringar inom arbetsprocesserna blir ett naturligt arbetssätt. Synsättet ska vara att en arbetsprocess aldrig blir färdig utan den är under ständig förbättring. Ytterligare en framgångsfaktor för att göra interna processer mer effektiva är att jämna ut flöden i arbetsprocesserna. Alla avvikelser från jämna flöden skapar köer som vi ofta benämner flaskhalsar i någon form. Det är därför viktigt att identifiera och hantera dessa flaskhalsar i våra arbetsprocesser. Detta kan vara allt från hur vi internt hanterar remisser och kallelser till hur vi planerar och utnyttjar våra vårdplatser. För att få en tydlig bild över landstingets produktionsflöden inom vården behöver satsningar göras för att förbättra kvalitén på in- och utdata ur våra system. Målet är att rätt information ska finnas tillgänglig vid rätt tillfälle för att skapa bästa möjliga förutsättningar att bedriva verksamheten effektivt. Detta kommer att ställa helt nya krav på tillgängligheten till data ur kärnsystemen i framtiden. Ett krav är bland annat att data för planering och uppföljning ska finnas i realtid. Detta för att erhålla en bättre grund för planering och uppföljning av verksamheten i termer av produktionsplanering och processtänkande. Inom ramen för standardiserade processer ligger också att utveckla säkra och fungerande vårdkedjor inom landstingets verksamheter. Syftet med utveckling av vårdkedjor är att säkerställa tryggheten och säkerheten för patienten. Detta sker genom att man i vårdkedjan klargör ansvaret till exempel mellan olika vårdgivare och säkerställer att fortsatt vårdinsatser finns på plats vid rätt tid. Detta arbete måste intensifieras och är särskilt viktigt då vårdkedjan går över flera vårdgivare och huvudmän. I beskrivningen av vårdkedjan skall utöver de medicinska insatserna ledtider och kvalitetsmått vara en naturlig del. Det bör prövas om landstingets vårdprogramsarbete och processutvecklingsarbete skall integreras. Lyckade exempel både inom vårt eget landsting och andra landsting ska utgöra grunden för det fortsatta arbetet inom produktionsplaneringen. Goda exempel finns bland annat inom SKL:s projekt bättre flyt inom opererande verksamheter som skall tas tillvara och spridas inom organisationen. Ett flertal goda exempel inom landstingets egen verksamhet bör också lyftas fram i detta sammanhang. It i vården Nya IT-system och teknik skapar stora möjligheter att effektivisera och förnya hälsooch sjukvården. Journalsystemet är ett av landstingets viktigaste verksamhetssystem. Systemet innehåller flera olika delar som exempelvis vårddokumentation, patientadministration och läkemedelsdokumentation. Informationen i patientjournalen utgör ett viktigt underlag för verksamhets- och kvalitetsutveckling. En förutsättning för en säker, effektiv och modern hälso- och sjukvård är att personal och verksamhetsföreträdare har tillgång till it-system som fungerar och följer utvecklingen på området. Det gäller exempelvis journalsystem, bildhanteringssystem och system för beslutsstöd. I syfte att få en säker och effektiv sjukskrivningsprocess översänds läkarintyg, som underlag för sjukskrivning, elektroniskt till Försäkringskassan. I anslutning till e-intyget breddinfördes i början av 2013 en fråga - svar funktion. Detta ska underlätta kommunikationen mellan vårdgivare och Försäkringskassan i enskilda ärenden. Nationellt har ett arbete startat 2013 för att även andra intyg, exempelvis till arbetsgivare, ska kunna skickas elektroniskt. Många patienter besöker fler än en vårdgivare. Information om patienterna behöver finnas tillgänglig från olika vårdgivare vid behov, för att få en helhetsbild. Den första juli 2008 trädde den nya patientdatalagen i kraft. Den innebär bland annat att en sammanhållen elektronisk journal är möjlig. Flera vård- 35 (57)

38 Bilaga 79 a givare kan dela på samma journalsystem och patienterna får möjlighet att styra vem som ska ha tillgång till deras journal. Landstinget samarbetar med andra landsting, kommuner och privata vårdgivare för att hitta effektiva och säkra lösningar över organisationsgränserna. En sådan lösning är exempelvis den nationella tjänsten Nationell Patientöversikt (NPÖ). Den möjliggör för behörig vård- och omsorgspersonal att med patientens samtycke ta del av vårdinformation hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Renodlat uppdrag för sjukhusen Länssjukvården ska ha en effektiv vårdplanering som ger patienterna bästa tänkbara vård utan köer. Akademiska sjukhuset ska vara ett ledande universitetssjukhus med specialiserad respektive högspecialiserad vård i världsklass. För att uppnå detta och samtidigt ge patienten ökad valfrihet ska delar av bassjukvården inte längre utföras vid Akademiska sjukhuset utan i större utsträckning erbjudas vid Lasarettet i Enköping, vid andra sjukhus i regionen och hos externa vårdgivare, samt inom när- och mellanvård. I ett led att optimera användandet av landstinget resurser ska planeringen på sjukhusen förbättras bland annat genom effektivare användning av personal och operationssalar. En annan del i detta arbete är fortsatt införande av verksamhetsfilosofin lean /kaizen. Detta arbete bör stödjas genom att landstinget fastställer övergripande principer och struktur för arbetet. Samarbetet mellan länskirurgins producenter (Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Elisabethsjukhuset) kommer i stora delar att förändras genom införandet av vårdval för höft- och knäprotesoperationer vid halvårsskiftet Detta innebär att även nya producenter kan utföra dessa operationer efter halvårsskiftet. Kvalitetsutveckling Uppföljning och kvalitetssäkrad vård Kvalitetsuppföljningen behöver öka. En prioritering bör ske utifrån befintliga resurser då kvalitetsuppföljning är resurskrävande. SKL:s öppna jämförelser används som en viktig del i landstingets arbete med kunskapsstyrning. Samverkan med övriga landsting inom Uppsala-Örebroregionen sker beträffande analys och val av gemensamma indikatorområden. De landstingsövergripande analyserna ska sedan användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete och inarbetas i processbeskrivningar /vårdprogramen. I övrigt skall uppföljning och kvalitetssäkring av vården ske inom ramen för det processorienterade arbetssätt som eftersträvas för vården. Kvalitetssäkringen genom kvalitetsmått skall vara inarbetat i de processbeskrivningar/vårdprogram för de standardiserade processer som vården ska arbeta utifrån. Arbetet blir på detta sätt ett naturligt inslag för ständiga förbättringar inom ramen för det processorienterade arbetssättet. Till detta bör ett system för avvikelserapportering kopplas för att ytterligare säkerställa en kvalitetssäkrad vård. Fungerande kollektivtrafik En attraktiv kollektivtrafik består av flera delar. Det handlar dels om ett relevant trafikprogram med turer och en tidtabell som tillgodoser det kollektivets efterfrågan. Vidare om en prissättning och ett biljettsystem som upplevs som enkelt och prisvärt. Slutligen måste också trafiken hålla en sådan kvalitet när det gäller punktlighet och komfort så att resenärerna kan lita på systemet. Med utgångspunkt från det regionala trafikförsörjningsprogrammet planerar förvaltningen för ett trafikprogram i hela länet. Samråd hålls med alla kommunerna i länet och med de angränsande länen för att skapa ett så effektivt och attraktivt program som möjligt. 36 (57)

39 Bilaga 79 a Minskad miljöpåverkan Landstinget i Uppsala län har i många år arbetat systematiskt för att minska sin miljöpåverkan, som ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet. Landstingsfullmäktige har antagit ett miljöprogram för åren där miljöarbetet för perioden konkretiseras. En stor utmaning för landstinget är att minimera den klimatpåverkan som framför allt kommer från transporter samt användning av energi och medicinska gaser. Under planperioden fortsätter det energibesparingsprojekt som inletts, fordonsparken ses över, liksom åtgärder för att minska onödigt resande. Landstingets arbete och åtgärder för att minska sin klimatpåverkan kan även leda till effektivisering av vården, bland annat genom att ha fler distansmöten. Landstingets största klimatpåverkan kommer från busstrafiken. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med fossila bränslen kommer att fortsätta under hela planperioden. För att uppnå detta mål arbetar kollektivtrafikförvaltningen med att utöka användningen av biogas. Tillsammans med entreprenörerna undersöks också andra möjliga fossilbränslefria alternativ. Det satsas på ny infrastruktur i form av depåer och tankningsmöjligheter för biogas i länet. Kemikalier och läkemedel är framställda för att ha positiva effekter i samhället. Men de kan också leda till betydande hälso- och miljöproblem. Läkemedelsutsläpp kan orsaka skador på miljön som i förlängningen även drabbar människor genom bland annat ökad resistens. En effektiv kemikalie- och läkemedelsanvändning bidrar dessutom till andra stora samhällsekonomiska vinster, utöver en minskad miljöpåverkan. Likaså innebär målen om upphandling av ekologiska livsmedel och textilier bland annat en minskning av bekämpnings- och gödningsmedel i kretsloppet. Landstinget är en stor aktör på marknaden med potential att påverka. Under planperioden utvecklar landstinget samarbetet med andra landsting och regioner för att bli en ännu starkare part som gemensamt skärper kraven på sina leverantörer. Områden som läkemedels miljöpåverkan, miljönyckeltal och utbyte av farliga kemiska produkter är exempel på andra områden där landstinget genom samverkan stärker sin miljöprofil och effektiviserar sitt arbete. Utöver arbetet med att minska landstingets direkta miljöpåverkan pågår ett aktivt arbete för socialt ansvarstagande tillsammans med Sveriges övriga landsting och regioner. Tillsammans har landstingen och regionerna enats om en uppförandekod. Syftet med uppförandekoden är att sätta press på våra leverantörer att arbeta aktivt med miljö och socialt ansvar i samband med produktionen av de artiklar som levereras till oss. Leverantörerna ska uppfylla krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, föreningsfrihet och arbetsvillkor. Miljökraven i uppförandekoden handlar om att minska såväl sin energi- och resursförbrukning som sitt avfall och utsläpp till mark, atmosfär och vatten. Kemikalier ska hanteras på ett för människan och naturen säkert sätt. Det pågår ett nationellt arbete för att utveckla metoden för uppföljning av uppförandekoden. Målsättningen är att ta ha en leverantörsdatabas för att samla information och underlätta uppföljningsarbetet för landsting och regioner. 37 (57)

40 Bilaga 79 a Förnyelse Strategiska mål Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden. Framgångsfaktorer för att nå målen är forskning och utveckling stärks inom strategiska områden kunskapsstyrning tillämpas strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Stärkt forskning och utveckling All forskning inom landstingsfinansierad vård ska kännetecknas av ett kliniskt och patientnära fokus för bättre hälsa och livskvalitet. Utgångspunkter är befolkningens behov av hälsa och välfärd, strukturerad samverkan med universitet, industri, länets kommuner och andra utbildnings- och forskningsaktörer. Ett evidensbaserat arbetssätt och ökad användning av hälsoekonomiska metoder bidrar starkt till att utveckla kvalitet och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. Under 2013 fastställs en landstingsövergripande forskningsstrategi med tydligt angivna mål, prioriteringar och styrande uppföljningar/utvärderingar. Utifrån strategin ska arbetet med forskning lyftas fram och tydliggöras såväl inom landstinget som gentemot andra forskningsaktörer. Från och med 2014 ska landstinget beställa forskning utifrån den framtagna strategin. För att säkerställa ekonomin upprättas en specifik forskningsbudget där pengarna är öronmärkta för forskning. Landstinget har dels tillgång till så kallade ALF-medel för finansiering av forskning. Alf står för Avtal om läkarutbildning och forskning. Det är ett avtal om ersättning från staten till hälso- och sjukvården som ska täcka de merkostnader som klinisk grundutbildning och forskning medför. ALF-medlens användning beslutar landstinget om i samråd med universitetet. Utöver dessa medel finns inom landstinget bland annat 3,5 miljoner kronor för att stödja patientnära forskningsoch utvecklingsprojekt. Forsknings- och utvecklingsverksamheten bör öka inom landstinget och forskarutbildning ska räknas som merit för anställning och karriär. Forsknings- och utvecklingsverksamhet av hög kvalitet är viktig för att stärka hälso- och sjukvården och life-sciencesektorn. Verksamheten ska vara jämställd och det är därför av vikt att samma möjligheter ges för kvinnliga och manliga forskare, inom alla områden. Jämställdhet och etisk medvetenhet är grunden i landstingets forskningsinriktning. Genus, socioekonomiska faktorer, etnicitet och ålder ska beaktas. En kraftfull forsknings- och utvecklingsverksamhet har bland annat stor betydelse för möjligheten att rekrytera och behålla personal med hög kompetens. Vidare har forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet stor betydelse för tillväxten i Uppsala län. Landstinget ska aktivt och i samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Samverkan med Uppsala universitet och övriga universitet och högskolor i regionen ska stärkas. 38 (57)

41 Bilaga 79 a Det finns ett stort behov av kunskap, utbildning och utveckling inom primärvården och att primärvården blir en mer tydlig del av ett akademiskt hälso- och sjukvårdssystem. Det innebär att primärvården ska vara en kunskapsbaserad verksamhet där medarbetare deltar i forskning, utbildning och utveckling. Teknikutveckling Offentlig sektor står inför ett flertal utmaningar där nya lösningar kan bidra till att förnya och förbättra verksamheten. Innovationsupphandling är ett verktyg för problemlösning. Tanken är att offentlig upphandling inte ska begränsas till befintliga lösningar. Efterfrågan av innovationer kan medverka till utveckling av nya varor och tjänster. Därigenom skapas tillväxt. Den nationella innovationsstrategin från 2012 definierar innovationsupphandling som: Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Landstinget ska stärka sin kompetens avseende innovationsupphandling för att genom sådan upphandling bli en drivkraft för både utveckling och användning av innovationer. Det är en stor utmaning för landstinget att öka tillgängligheten till vården. För att lyckas krävs det bland annat nya IT-lösningar. Dagens teknikutveckling går snabbt och skapar både möjligheter och förväntningar hos brukarna. Som exempel kan nämnas projektet Alternativ telefoni där det påvisats många nya lösningar som kan underlätta kommunikation för personer med funktionsnedsättningar. Tekniska lösningar som gör det möjligt att utföra både utredning, diagnostisering och behandlingsinsatser på flera ställen i länet ska utvecklas. Ett annat område med snabb utveckling är medicinteknik. Ett växande utbud av avancerad medicinteknik ger möjligheter till nya behandlingsalternativ men kan också vara kostnadsdrivande. Ur patientsäkerhetssynpunkt är det viktigt att personalen är uppdaterad när det gäller den senaste tekniken för att kunna använda den i vården. Det finns således flera skäl för att ta fram en väl avvägd och långsiktig teknikförsörjningsstrategi inom landstinget. I strategin får särskilt övervägas hur samverkan och samfinansiering med andra landsting skulle kunna gynna tillgången till modern teknik. Strategiska områden Utveckling av närvård Närvård är ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs i nära samverkan mellan kommunerna och landstinget i länet, inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Utveckling av närvård skapar incitament för kostnadseffektiva vård- och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet. Arbetet bedrivs med individen i centrum och utvecklas på olika sätt beroende på att förutsättningar och behov ser olika ut för människor i olika delar av länet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är en del av närvård och samverkan för bättre hälsa ska utvecklas i större utsträckning än tidigare. För att underlätta närvårdsutvecklingen ska länsgemensamma verksamheter i primärvården samordnas organisatoriskt Den nya förvaltningen Hälsa och habilitering ska vara drivande i landstingets närvårdsarbete samt samordna vissa gemensamma primärvårdsfrågor som forskning och utveckling samt hälsoinriktat arbete. Länsövergripande samarbete Staten stimulerar på olika sätt regional samverkan mellan kommuner och landsting inom hälso- och sjukvårdsområdet. I flera fall är samverkansöverenskommelser en förutsättning för att få tillgång till statliga stimulansmedel. Med utgångspunkt från en länsövergripande plan för äldresatsningen ska lokala handlingsplaner tas fram Individen har en lagstadgad rätt att bli erbjuden samordnad individuell planering av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Samordnad individuell planering är ett arbetsverktyg i det nära samarbetet runt individen 39 (57)

42 Bilaga 79 a som tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommunernas och landstingets olika utförare. Planeringen utgår från patientens behov och är ett viktig redskap för att närvårdsarbetet ska få genomslag i praktiken. Metoder för att systematiskt synliggöra och ta tillvara patienters, brukares och anhörigas kunskap, synpunkter och erfarenheter ska utvecklas inom ramen för närvårdsarbetet. Bättre liv för de mest sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre är en prioriterad samverkansfråga. Den nationella satsningen syftar till att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre och sammanhållen vård och omsorg. För landstinget innebär det bl.a. fortsatt arbete med kvalitetsregister (Senior alert, Svenska Palliativregistret, SveDem och BPSD) som underlag till förbättringar för de äldre. Med stöd av den nationella satsningen ska chefer i kommuner och landsting, med utgångspunkt i kunskapsunderlag, leda och styra vården och omsorgen om de äldre. För att åstadkomma en mer sammanhållen vård och omsorg behöver vård, rehabilitering och ett tryggt omhändertagande utvecklas. Behovet av sluten hälso- och sjukvård kan därmed minskas och mätas via de etablerade indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar. Det innebär ett nära samarbete och ett gemensamt ansvarstagande för målgruppen avseende primärvården, slutenvården samt kommunal hemsjukvård och omsorg. En ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning för äldre i form av minskning av olämpliga läkemedel och olämpliga läkemedelskombinationer samt för adekvat användning av läkemedel mot psykos i särskilda boenden är också en del i det riktade arbetet för de mest sjuka äldre. Andelen äldre som är ordinerade tio eller flera läkemedel, är hög i Uppsala län. Det går att utläsa av bland annat Öppna jämförelser. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär bland annat en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. För att säkerställa en användning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på vårdavdelning, vid läkarbesök i öppen vård, vid påbörjad hemsjukvård, vid inskrivning i särskilt boende samt vid nyisättning av dosdispenserade läkemedel. Landstinget ska under 2014 inrätta en ny vårdnivå, mellanvård. Den nya vårdnivån blir en nivå mellan dagens slutna sjukhusvård och den kommunala omsorgen. Syftet med mellanvården är att i första hand förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre. Närvårdsavdelningen i Enköping och Närvårdsenheten i Östhammar är exempel på liknande verksamheter som är samfinansierade med kommunerna. Ett detaljerat förslag på en så kallad mellanvårdsavdelning i Uppsala ska tas fram. Lämpliga målgrupper är dels personer som är i olika faser av utskrivningsplanering och som vårdas på Akademiska sjukhuset, dels personer som skrivs in på Akademiska sjukhuset utan att ha behov av slutenvårdens specialistresurser. Efter driftsättning och utvärdering kan mellanvårdsavdelningen vidareutvecklas till att ta emot patienter även från andra delar av länet. Personer med psykisk ohälsa Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Den nationella satsningen PRIO ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg. Från 2013 ingår även den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Även Psynkprojektet, med inriktning på vård- och stödinsatser på rätt nivå för barn ingår i PRIO. Under perioden har regeringen två prioriterade målgrupper: Barn och unga Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik 40 (57)

43 Bilaga 79 a Utöver detta kommer insatser riktade till alla personer med psykisk ohälsa att prioriteras inom följande områden: Kunskapsstöd, kompetensutveckling och kvalitetsarbete Bemötande, delaktighet och inflytande Landstinget har möjligheter att ta del av PRIO stimulansmedel om vissa prestationskrav uppfylls. Det kräver en aktiv samverkan med länets kommuner. Här utgör Regionförbundet en stödjande resurs. För att uppnå prestationskraven kan tidigare erfarenheter från modellområdet i Enköping och Håbo tas tillvara t.ex. checklistor för snabbt omhändertagande av nedstämda barn- och ungdomar, tydliga larmsystem till vården när skolfrånvaron ökar eller insatser för tidig upptäckt av autism. Det ska vara enkelt, för barn, unga och deras familjer att ta reda på vart man ska vända sig om man har problem med den psykiska hälsan. Landstinget ska därför satsa på att, tillsammans med kommunerna i länet, tillhandahålla webbaserad information där det beskrivs var i landstinget och i kommunerna man kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Webbsatsningen, som är ett prestationskrav inom PRIO, startar 2013 och ska vara väl utbyggd En stor del av den psykiska ohälsan beror på missbruk i olika former. Ökad fokus bör därför under planperioden läggas på att utveckla landstingets missbruks- och beroendevård i samarbete med länets kommuner och andra intressenter som polisen och i nätverket U-FOLD, som arbetar mot läkemedels- och drogberoende. Exempel på möjliga samarbetsområden är en särskild tillnyktringsenhet och så kallade integrerade mottagningar som kan komma att etableras i vissa kommuner under Lokalt samarbete mellan landstinget och respektive kommun Närvårdskoordinatorerna är samfinansierade mellan landstinget och respektive kommun. Närvårdskoordinatorernas uppdrag är att stödja, stimulera och vara drivande i det lokala samverkansarbetet. Närvårdskoordinatorerna är en framgångsfaktor för det lokala samverkansarbetet och bör därför finnas i hela länet. Förhandlingar pågår med Heby och Håbo kommuner med målet att rekrytera närvårdskoordinatorer från och med Därmed finns koordinatorer i samtliga kommuner utom Enköping. Planering pågår för att utveckla Tierps vårdcentrum till ett närvårdscentrum Ett närvårdscentrum kan exempelvis innehålla familjecentral, elevhälsa, ungdomsmottagning, gemensam psykiatrisk mottagning, gemensam närvårdsenhet för de mest sjuka äldre, hälsorådgivning och en enhet som hanterar beroendeproblematik. Målet för 2014 är att etablera närvårdsplatser t.ex. för utredning, rehabilitering och palliativ vård. Erfarenheter från Östhammar och Enköping tas tillvara i uppbyggnaden. En dialog förs med Älvkarleby om möjligheten att ingå i avtal om närvårdscentrum i Tierp. Senast 2014 ska en utvärdering av Närvårdsenheten respektive överenskommelsen om närvård mellan landstinget och Östhammars kommun vara genomförd. I utvärderingen ska ställning tas till förslag om att utvidga samarbetet mellan kommunen och landstinget mot ett närvårdscentrum, där Närvårdsenheten ingår som en del. Samarbete inom landstinget Landstingets uppdrag är att organisera hälsooch sjukvården med utgångspunkt från bästa effektiva omhändertagandenivå. Genom en väl utvecklad närvård kan mer vård utföras lokalt och därigenom minska patientströmmarna till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Det finns ett stort behov av att sätta fokus på närvårdsfrågan internt i landstinget. Ersättningssystemen inom hälsooch sjukvården, inte minst inom Primärvården, måste utvecklas för att bidra till att stimulera samverkan och effektiva lösningar. Vidare ska de mobila insatserna ute i länet öka. Inför 2014 pågår planering för att permanenta verksamheten med ett Mobilt hembesöksteam i Uppsala. Syftet är att äldre inte ska behöva åka till akutmottagningen för diagnos och behandling. Under 2014 kommer förutsättningarna för att utöka denna verksamhet till andra länsdelar att ses över. De mest sjuka äldre ska i första hand få vård i den egna länsdelen. I det fall patienten behöver mer avancerad vård ska möjlighet till 41 (57)

44 Bilaga 79 a direktinläggning till vårdavdelning på Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset finnas. Det innebär att sjuka äldre kan läggas in direkt på vårdavdelning utan att först besöka akutmottagningen. Speciellt behöver möjligheten att direktinlägga akut sjuka geriatriska patienter på Akademiska utökas. För att kunna skapa en effektiv vård med god kvalitet behöver processen kring de mest sjuka äldre, som är i behov av akut slutenvård ses över, både vad gäller in- och utskrivning. För att ovanstående arbete ska fungera krävs en utökad samverkan mellan ambulansverksamheten, primärvårdens läkare, kommunala boenden och sjukhusen. Ett utvecklingsarbete ska inledas under Landstinget en viktig regional samhällsaktör Landstinget har en viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet. Den strategiska planen, som tas fram under 2013, innebär att landstingets långsiktiga politiska ambitioner kommer att påverka inriktning och insatser inom kärnverksamheterna hälso- och sjukvård, forskning, kollektivtrafik och kultur, med bäring bland annat mot regional utveckling. De långsiktiga målen är inriktade mot år 2025 och de mer konkreta planerna, för att nå dessa mål, kommer löpande att slås fast i landstingets plan- och budgetprocess. Fram till år 2030 ska Uppsala län utvecklas till Europas mest attraktiva kunskapsregion. Det är visionen i den nya regionala utvecklingsstrategi (Rus, benämnd Uppländsk Drivkraft 3.0) som länets kommuner och landsting tog fram tillsammans i Regionförbundet Uppsala läns regi Strategin utgår från hur regionens aktörer ska kunna möta viktiga samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma mål. I detta arbete är Akademiska sjukhuset en mycket viktig aktör och samarbetet mellan landstinget och Uppsala universitet en betydelsefull faktor. Kollektivtrafiken är viktig för att regionen ska kunna bli större. Störst befolkningstillväxt förväntas i de stora kommunikationsstråken. Samspelet mellan kollektivtrafiken och kommunernas fysiska planering ska utvecklas. Akademiska sjukhuset, med dess forskningsoch innovationsverksamhet, är också betydelsefullt för att utveckla den innovativa regionen som Rusen beskriver. En strategi som anges i Rusen är att Utveckla Akademiska sjukhuset som motor för regional utveckling och kvalificerad sjukvård. Tillsammans med universiteten och näringslivet fungerar Akademiska som en stark motor för regionens life science-kluster. Innovation Akademiska anges som ett bra exempel på hur regionen kan ta till vara innovationskraften i en stor organisation. Vid Regionförbundet finns också en gemensam FoU-stödsverksamhet för länets kommuner och landstinget. För att möta nya utmaningar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklas samverkan mellan Regionförbundets FoU-stödsverksamhet, landstingets egna FoU-enheter samt Uppsala universitet. Regionförbundets FoU-stöd har i uppdrag att stödja samarbetet mellan huvudmännen inom vård- och omsorgsområdet, bland annat med att utveckla en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Landstinget är en av initiativtagarna till ett internationellt hälsomöte i Uppsala, Uppsala Health Summit. Mötet ska lyfta Uppsalas styrkeområden inom vetenskap, vård, samhälle och näringsliv och ska bidra till förstärkning av Uppsalas redan idag starka profil inom Life Sience och hälsa. Mötet kommer att utgå från de tre perspektiven medicin, etik och ekonomi med målet att föra en initierad dialog kring hur medicinsk forskning kan omsättas till faktisk patientnytta. Första mötet är planerat till hösten Landstinget är representerat i styrelsen i Stuns Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle. Syftet med Stuns är att stärka regionens ekonomiska tillväxt och hållbara utveckling. Stuns verksamhet är koncentrerad till tre fokusområden: Innovation och affärer, med företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC), Life science, med programmet Uppsala BIO, Energi, med utvecklingsprojektet Energihuset. 42 (57)

45 Bilaga 79 a Landstinget, som en ledande offentlig aktör i länet, finner det viktigt att delta i arbetet med att utveckla nya eller stärkta samarbeten, allianser och nätverk med aktörer i och utanför regionen. Landstinget är även medlem i Mälardalsrådet som är en intresseorganisation för kommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län. Mälardalsrådet syftar till att främja utvecklingen i Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet har ett viktigt ansvar för samverkan inom föreningens geografiska område. Det är angeläget att detta samarbete stärks och utvecklas i hela det geografiska området. Utifrån den strategiska planen och den regionala utvecklingsstrategin ska landstingets arbete med regional utveckling stärkas och tydliggöras. Landstinget ska som regional samhällsaktör i sina beslut medverka till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Landstinget ska öka innovationssamarbetet med andra landsting, stat och näringsliv för att stärka tillväxten i länet. Landstinget strävar efter att utveckla infrastrukturen i länet. Landstinget förskottsfinansierar vägprojekt, till exempel väg 288 mellan Jälla och Gimo som ska stå klar Vidare deltar landstinget i arbetet med att utveckla infrastrukturen i länet och hela Mälardalen, i samarbete med många andra aktörer. Landstinget vill också skapa ett storregionalt stomlinjenät för tågtrafik med uppgift att fungera som bastrafik för arbets- och vardagsresande mellan större orter inom och mellan länen i Stockholm-Mälarregionen samt vid behov till orter i angränsande län. Samarbetet inom ABC-stråket har återupptagits. Huvudinriktningen för arbetet är att på sikt få två ytterligare spår på Ostkustbanan hela sträckan Stockholm Uppsala. Kulturens roll för regional utveckling Kulturnämnden medverkar tillsammans med Regionförbundet Uppsala län, Uppsala Universitet, Humanistisk samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet samt SLU i samarbetet kring RUSA (Regionala Utvecklings Strategi Akademien). En viktig uppgift har varit som stödjande part i arbetet med att ta fram länets RUS Uppländsk drivkraft 3.0 samt att arrangera seminarier kring lokal och regional hållbar utveckling. Under 2014 och framåt fortsätter arbetet med att strategiskt understödja länets aktörer i att implementera RU- Sen. De kulturella och kreativa näringarna (KKN) utgör stor potential för lokal och regional utveckling. Kärnan utgörs av konstnärligt skapande och kreativitet som generar möjligheter för hållbar utveckling. Det handlar både om marknader där produkten är konst och marknader där produkten förutsätter en kreativ input men i sig inte är konst. I Uppsala län finns förutsättningar inom områden som det audiovisuella (främst dataspel), musiken, det skrivna ordet och besöksnäringen med tyngdpunkt på historiska upplevelser som under kommande år bör utvecklas. För att ta vara på de goda förutsättningarna behövs en drivande funktion som tillsammans med aktörerna utvecklar arbetet i Uppsala län. Kulturnämnden ska från 2014 utveckla samarbetet med Regionförbundet i Uppsala län kring KKN. D Kulturutveckling i samverkan Den regionala kulturplanen är det styrande strategiska dokumentet för kulturnämnden fram till utgången av år Den innebär en rad olika åtaganden och insatser för landstingets räkning. Flera av insatserna handlar om att stärka kulturlivet och kulturutbudet i hela länet efter de behov som finns på kommunal nivå. Ansvaret för insatserna måste delas mellan landstinget och kommunerna samtidigt som staten fortsätter att uppbära sin del. Kulturnämnden kommer fortsatt att bevaka att staten inte backar undan från sitt ekonomiska ansvar för de regionala kulturverksamheterna. Om landstinget ökar sin insats måste staten möta med nya ekonomiska åtaganden. Efter uppföljning och utvärdering av de två första åren påbörjas 2014 arbetet med att revidera och ta fram en ny regional kulturplan för Arbetet ska som tidigare ske i en öppen och transparent process med länets kommuner, institutioner, kulturskapare och civilsamhälle under ledning av kulturnämnden. 43 (57)

46 Bilaga 79 a Kunskapsstyrning tillämpas Kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd beslutar om en politisk viljeinriktning för regionen med uppdrag till landstingen att åstadkomma en regional kunskapsstyrning och ett systematiskt förbättringsarbete. För att bättre belysa effekterna av hälso- och sjukvården på systemnivå finns behov av metodutveckling för uppföljning på styr- och ledningsnivå. Det behövs därför under 2014 ett fortsatt utvecklingsarbete för att, ur ett landstingsledningsperspektiv, kunna ta fram ett bra uppföljningsunderlag som i sin tur kan ge en helhetsbild av till exempel en sjukdomsgrupp. Idag är det är svårt att fånga hälsoinriktade insatser, omvårdnad, rehabilitering, behandling, samt patienters och närståendes upplevelser av vård och behandling. Öppna jämförelser, som speglar hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, är en viktig del i landstingets arbete med kunskapsstyrning. Tillsammans med exempelvis nationella riktlinjer, kunskapscentra och andra satsningsområden utgör de öppna jämförelserna en viktig delmängd i landstingets fokusering på förbättringsarbete. Samverkan med övriga landsting inom Uppsala- Örebroregionen beträffande analys och val av gemensamma indikatorområden kommer också att ge förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Kostnaderna i hälso- och sjukvården är svåra att koppla till ohälsa och vårdbehov. Ekonomiska resultat bör beskrivas inte bara utifrån ett organisatoriskt perspektiv utan också med en redovisning av kostnader per sjukdomsgrupp. Hur resurser fördelas på olika sjukdomsgrupper och framförallt hur de förändras över tid är viktiga förutsättningar för att kunna fatta välgrundande beslut. Ett annat utvecklingsområde inom kunskapsstyrning är hälsoekonomi. Hälsoekonomi används huvudsakligen som underlag för prioriteringar men också för att bedöma om en ny behandlingsmetod eller ett nytt arbetssätt är kostnadseffektivt. Genom hälsoekonomiska analyser får lanstingen kunskap om hur mycket hälsa som genereras av satsade pengar. Slutsatser utformar en bas för så kallad horisontell prioritering. Hälsoekonomi kan också användas för att implementera effektivare hälsoinriktade insatser och behandling i en vertikal prioritering. För att utveckla det hälsoekonomiska kunskapsområdet finns det behov av hälsoekonomisk kompetens på styroch ledningsnivå. Inom psykiatridivisionen på Akademiska sjukhusets finns ett kompetenscentra för arbetslivsinriktad rehabilitering. Centrats verksamhet drivs till största delen med hjälp av statliga stimulansmedel som utbetalas till och med år Arbetet är i linje med regeringens satsning på att hälso- och sjukvården ska ge rehabilitering i samverkan som förhindrar eller förebygger sjukskrivning samt medverkar till att patienter kan återgå i arbete. Enhetens uppdrag är bland annat att kontinuerlig föra över kunskap och implementera metoder i ordinarie vård. Enheten arbetar nära länets samordningsförbund. Folktandvårdens kunskapscentrum för äldretandvård startade för att samla, skapa och sprida kunskap om äldres munhälsa. Verksamheten är ett utvecklingsprojekt som ska utvärderas under Vid lyckat resultat kommer kunskapsluckorna när det gäller äldres munhälsa ha blivit betydligt mindre och samarbetet mellan olika verksamheter förbättrats. Kunskapsutveckling inom området kultur och hälsa Den evidensbaserade kunskapen om att kultur ger bättre hälsa har under senare år fått ett brett genomslag. Kulturupplevelser och eget deltagande i kulturella aktiviteter ger förebyggande förutsättningar för hälsan. Inom vården finns initiativ till att använda konst och kultur som en del av behandlingen av patienter. Kulturnämnden följer forskningens resultat och deltar och driver i såväl nationella som regionala nätverk. Genom ett utvecklat samarbete med Akademiska sjukhuset genomförs återkommande aktiviteter som Kulturdygnet. I och med den ökade kunskapen är det av vikt att sjukvården tar tillvara möjligheterna och utvecklar modeller och metoder för kultur och hälsa. Under 2014 och den kommande perioden stärks samarbetet kring kultur och hälsa mellan kulturnämnden och landstingets sjukvårdsproduktion. 44 (57)

47 Bilaga 79 a Samarbete med ledande aktörer För att landstinget ska vara ett ledande inom olika områden krävs en utvecklad samverkan på både internationell, nationell och regional nivå. Samverkan inom sjukvårdsområdet Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset hjälper patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. Akademiska är en stor exportör av högspecialiserad sjukvård inom offentlig sektor och verksamheten ska fortsätta att utvecklas under planperioden. På nationell nivå arbetar rikssjukvårdsnämnden med att definiera vilka områden som ska betraktas som rikssjukvård, samt besluta vilka enheter inom hälso- och sjukvården som ska få tillstånd att bedriva vården. Landstinget deltar aktivt i nämndens arbete, med ansökningar inom lämpliga områden. Landstinget har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Landstinget ska därför arbeta aktivt på alla plan för att stärka hälso- och sjukvårdssamarbetet inom Uppsala- Örebroregionen. Under 2010 tecknades femåriga vårdavtal med alla landsting i regionen, vilket innebär att landstingen tar ett gemensamt ansvar för den högspecialiserade vården. De långsiktiga avtalen skapar kontinuitet som underlättar vårdplanering, kvalitetsarbete och tryggar kompetensförsörjningen. Nya avtal ska träffas under 2013 som ska ge bättre förutsättningar att arbeta mer långsiktigt med partnerskap, gemensamma utbildningar och forskningsprojekt. Förutom landstingen i regionen har landstinget andra viktiga kunder, som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och det finländska landskapet Åland. Tillsammans med landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland och Örebro ingår landstinget i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Även fortsättningsvis ska landstinget verka för att utöka arbetet med gemensamma upphandlingar i sjukvårdsregionen. Akademiska sjukhuset ska även utveckla samverkan med andra parter. Ett samarbete pågår med Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns idag det nationella forskningscentrat Science for Life Laboratory. Verksamheten är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Målet är att bygga upp ett forskningscentrum av världsklass inom området. Satsningen på life science i Stockholm-Uppsala är av stor betydelse för regionens framtida utveckling. Landstinget ska aktivt bidra till detta arbete. Landstinget har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till en god arbetsoch miljörelaterad hälsa. Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Det är också första gången som Sveriges sju landsting med universitetssjukhus gör en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Verksamheten påbörjas under Landstinget är ledande i landet inom luftburen intensivvård. Landstinget deltar i ett nationellt projekt där syftet är att öka samarbetet nationellt inom området samt att vidareutveckla den luftburna intensivvården exempelvis genom gemensamma upphandlingar. En del i arbetet med att öka möjligheten till samarbete är att skapa gemensamma rutiner, samordna utrustningen i planen och ta fram gemensamma checklistor. Samordning av transporterna är en annan viktig del i det nationella samarbetet då det ger ett bättre utnyttjande av resurserna. Syftet är att minimera resor där flygplanen inte har patient ombord. Uppsala och Västmanland har ett fördjupat samarbete när det gäller patientmat. En 45 (57)

48 Bilaga 79 a gemensam nämnd har ansvar för tillagning och distribution av patientmaten i de bägge länen. Under 2013 tas slutlig ställning till hur samarbetet ska fortsätta. EU:s patientrörlighetsdirektiv har införts i svensk rätt från den 1 oktober Det innebär att det är lättare för patienten att få tillgång till säker och högkvalitativ gränsöverskridande hälso- och sjukvård inom EU:s medlemsländer. Tanken är också att uppmuntra till samarbete beträffande hälsooch sjukvård mellan medlemsstater. En förutsättning för att en svensk patient ska kunna få tillgång till hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat är att den aktuella behandlingen ingår i de förmåner Sverige erbjuder sina medborgare. Genom etableringen av Regionalt Cancercentrum (RCC) med kansli på Akademiska sjukhuset, har skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Det är viktigt att Akademiska sjukhuset tar aktiv del av arbetet inom RCC, för att stärka sin ställning inom cancersjukvården. Det gäller särskilt arbetet med att identifiera kompetens och medicinska resultat för att genomföra nödvändig nivåstrukturering inom regionens cancersjukvård. I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning inom landstinget, är det också viktigt att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, bl a genom utökat uppdrag för specialitetsråden inom Uppsala- Örebroregionen. Inom regionen finns två nationella registercentra, UCR i Uppsala och registerhållare för psykiatri i Örebro. Med en nära samverkan med dessa registercentra finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen och landstinget. 46 (57)

49 Bilaga 79 a Medarbetare Strategiska mål Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Framgångsfaktorer för att nå målen är rätt kompetens engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete tydliga och kommunikativa chefer. Rätt kompetens Arbetet med den strategiska personal- och kompetensförsörjningen kommer att vara en viktig fråga under den kommande planperioden. Under perioden inleds ett generationsskifte, cirka 800 av landstingets medarbetare kommer att gå i pension. Efterföljande planperiod från och med 2017 kommer pensioneringstakten att öka ytterligare till mer än 300 medarbetare per år. Mot bakgrund av den allt mer hårdnande konkurrensen om arbetskraften krävs ett förstärkt analysarbete och konkreta handlingsplaner för att landstinget ska kunna säkra den strategiska kompetensförsörjningen av nyckelkompetenser. Detta är även viktigt för att minska behovet och kostnaderna för inhyrd personal. För att säkra den framtida kompetensförsörjningen av läkare genomförs ett särskilt landstingsövergripande utvecklingsarbete. En annan viktig fråga blir att fullfölja landstingets påbörjade utvecklingsplan för att höja den akademiska nivån hos handledare och huvudhandledare för sjuksköterskor. Ett utökat och fördjupat samarbete med universitet, högskolor och gymnasieskolor är en förutsättning för att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Det är viktigt att vi som arbetsgivare tydligt kan definiera vad som krävs av framtidens medarbetare och föra fram detta i diskussionerna med de olika lärosätena. Det regionala samarbetet i dessa frågor säkerställs genom landstingets representation i Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR). Teamarbetet mellan olika yrkeskompetenser måste intensifieras för att säkra framtida kompetensbehov och kompetensförsörjning. Teknikutvecklingen och förändrade krav inom de olika verksamheterna kommer att kräva att nya yrkeskompetenser rekryteras. Med utgångspunkt i bland annat den demografiska förändringen i riket samt den minskade befolkningen i arbetsför ålder ser landstinget vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt för såväl samhället i stort som för landstinget i egenskap av attraktiv arbetsgivare. Landstinget ska arbeta för mångfald i sina verksamheter och verka för ökad kunskap om mångfaldsfrågor bland medarbetare och chefer. Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, som ett led i att komma in på arbetsmarknaden, ska förbättras i linje med att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla. En annan viktig förutsättning för att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare är att vi är framgångsrika i arbetet med den strategiska lönebildningen kopplat till kompetensförsörjningsplan. Lönebildning och en individuell och differentierad lönesättning bidrar 47 (57)

50 Bilaga 79 a till att landstinget når målen för verksamheten samt att landstinget kan behålla, attrahera, rekrytera och utveckla de kompetenser som behövs. Ökad lönespridning för att premiera kompetens ska utvecklas ytterligare. Olika incitamentslösningar ska kunna erbjudas. Utgångspunkten i landstingets lönebildning är landstingets lönepolicy, budgetramen, gällande löneavtal och den påverkan marknadskrafterna har. Inför den årliga löneöversynen ska behovet av strukturella lönebildningsåtgärder analyseras. Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska inte förekomma. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Chefer och medarbetare i landstinget har individuella styrkort som revideras och följs upp årligen. Engagerade medarbetare Landstinget ska vara en av länets mest attraktiva arbetsgivare. För att vi som arbetsgivare ska nå goda resultat är det av stor betydelse att våra medarbetare trivs, är engagerade och aktivt bidrar till verksamhetens kvalitet och utveckling. För att skapa förutsättningar för trivsel, engagemang och ett hållbart arbetsliv är det viktigt att vi som arbetsgivare värnar om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. En öppen dialog och kommunikation är grunden för att medarbetarna ska känna delaktighet och därigenom även ta ansvar för verksamhetens utveckling och stärka det interna arbetsgivarvarumärket. Chefer ska i större utsträckning aktivt arbeta för att öka upplevelsen av delaktighet. Förutom det dagliga mötet är medarbetarsamtalet, arbetsplatsträffarna och samverkansmötena forum för delaktighetsfrågorna. En väl fungerande samverkan med de fackliga organisationerna är viktig för verksamhetens utveckling. Arbetsgivaren har huvudansvaret, men alla medarbetare på en arbetsplats har ett gemensamt ansvar för att bidra till en god och utvecklande arbetsmiljö. För att säkerställa detta ska arbetet med arbetsmiljöfrågorna ske på ett systematiskt sätt. Tydliga och kommunikativa chefer Ett väl fungerande ledarskap är en viktig förutsättning för att verksamheten ska kunna utvecklas mot uppställda mål. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i landstinget ska rekryteras utifrån ledaregenskaper. Det är därför viktigt att landstinget i ett tidigt skede identifierar medarbetare som är intresserade av ett framtida chefsuppdrag och som har de personliga egenskaper som krävs för att kunna utöva ett kommunikativt och tydligt ledarskap. Landstingsgemensamma utbildningsinsatser erbjuds för såväl chefs- som ledarrollen. En ledningsplattform utvecklas för att ta ett helhetsgrepp på chefsfrågorna. Denna innehåller chefsrekrytering, chefsförordnande, introduktion, utvärdering, chefsutvecklingsprogram, stöd, chefsväxling, styr/riktlinjer, ledningsorganisation och ledningsverktyg. Chefer ska ha goda förutsättningar för att kunna fullgöra sitt uppdrag så att en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet och god kvalitet uppnås. Tydliga mandat och uttalade befogenheter för uppdraget är en del av dessa förutsättningar. På alla nivåer är det viktigt att ledarskapet genomsyras av jämställdhet och mångfald. Varje chef ska tillsammans med sina medarbetare ta fram styrkort för sin verksamhet utifrån landstingets och förvaltningens prioriterade mål. 48 (57)

51 Bilaga 79 a Ansvar och befogenheter, ekonomi Landstingsfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per verksamhetsområde. Anslagsram för landstingets övergripande verksamheter går till Landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen beslutar sedan om fördelningen av anslagsramar inom landstingets övergripande verksamheter. Anslagsram för hälso- och sjukvård går till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar sedan om fördelningen av medel inom hälso- och sjukvårdsområdet. Anslagsram för kulturverksamhet går till kulturnämnden. Anslagsram för regional verksamhet går till Landstingsstyrelsen. Förutom medlemsavgiften till Regionförbundet innehåller anslagsramen bland annat även anslaget till Upplandsstiftelsen. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för Gamla Uppsala Buss AB. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt i enlighet med landstingets styrkort. Investeringar i utrustning får göras om räntekostnad och avskrivningar ryms inom ekonomisk ram eller kan finansieras genom intäkter. Landstingsstyrelsen får i samband med årsredovisningen till följd av särskilda omständigheter besluta att inte balansera underskott eller överskott som uppkommit vid en förvaltning under året. Landstingsstyrelsen får enligt särskilt fullmäktigebeslut (dnr CK ) besluta om avskrivning av ackumulerade negativa resultat vid en förvaltning. 49 (57)

52 Bilaga 79 a Beslut Landstingsfullmäktige föreslås besluta att fastställa föreslagen plan för investeringar i utrustning och immateriella anläggningstillgångar planperioden fastställa inriktning och mål för medborgare och kundperspektivet fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2014 fastställa inriktning och mål för ekonomiperspektivet fastställa inriktning och mål för produktionsperspektivet landstingsstyrelsen bemyndigas ta upp nödvändiga lån för landstingets fastighetsinvesteringar fastställa patientavgifter enligt förslag fastställa inriktning och mål för förnyelseperspektivet fastställa inriktning och mål för medarbetarperspektivet fastställa landstingets styrkort fastställa internräntan till 4 procent fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,8 procent för 2014 fastställa landstingsskatten för 2014 till 11,16 kronor per skattekrona fastställa budget 2014 och plan fastställa uppräkning för hyra och service till 0 procent anslå tusen kronor för hälsooch sjukvård till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. fastställa att styrelser och nämnder utifrån sina ansvarsområden ska besluta om styrkort för respektive förvaltning anslå tusen kronor för kollektivtrafik till kollektivtrafiknämnden fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter anslå tusen kronor för kulturverksamhet till kulturnämnden anslå tusen kronor för regional verksamhet till Landstingsstyrelsen anslå tusen kronor för landstingsövergripande verksamhet och finansverksamhet till landstingsstyrelsen fastställa föreslagen plan för investeringar i byggnader och mark planperioden fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken (s 13) medel och ansvar för forskning och utveckling förs över till landstingets ledningskontor. Landstingsfullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen att återkomma med ett förslag enligt ovan till fullmäktige i november. 50 (57)

53 Bilaga 79 a Bilagor Budget 2014 och plan RESULTATBUDGET Budget Budget Plan Plan Verksamhetens anslagssramar Skatteintäkter Inomkom utjämn och generella statsbidrag Finansnetto Finansiell kostnad pensioner Resultat före extraordinära poster ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT efter intäkter av engångs karaktär och avsättning till eget kapital GENERELLA STATSBIDRAG OCH Budget Budget Plan Plan KOMMUNAL UTJÄMNING Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag Kostnadsutjämning Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) Läkemedel Minskad sjukskrivning Summa utjämning och statsbidrag (57)

54 Bilaga 79 a VERKSAMHETENS ANSLAGSRAMAR Budget Budget Plan Plan Hälso- och sjukvård Landstingets övergripande verksamhet* Kulturverksamhet Kollektivtrafik Varuförsörjning Regional verksamhet Summa anslagsramar styrelser och nämnder Finansverksamhet Verksamhetens anslagsramar *) Landstingets övergripande verksamhet består av Landstingets ledningskontor, Landstingets resurscentrum, förtroendemannaorganisationen och centrala avgifter. FINANSFÖRVALTNING Budget Budget Plan Plan Pensionskostnader, skuldförändring Avsättning individ pensionsparande Pensionsutbetalningar, ansvarsförbindelse Summa pensioner enl KPA Garantipension, utbetalning Till förv schablondeb pensioner Pensioner universitet Summa pensioner Internränta Justering för avskrivningar Moms Folktandvården Moms läkemedelsförmån Ökade framtida hyreskostnader* The Swedberglaboratoriet Upplösning Citybanan Indexuppräkning Citybanan Omställningsfond Kömiljard (specialdestinerat statsbidrag) Oförutsett Summa finansförvaltning * Ökadae hyreskostnader på 6 mnkr för 2014 ligger i Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget. 52 (57)

55 Bilaga 79 a KASSAFLÖDESBUDGET Budget Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för avsättningar Förändring av förråd, kortfristiga fordringar och skulder Kassaflöde från löpande verksam Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder Nyupptagna lån Amorteringar av lån Kassaflöde från finansieringsverks Periodens kassaflöde LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT* * I budgeten 2014 är utgångspunkten årsprognosen för likviditeten , på mnkr. FINANSIELLA NYCKELTAL Budget Budget Plan Plan Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 93,7% 98,0% 96,4% 96,7% Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregående år 5,8% 3,8% 2,2% 4,7% Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 56% 78% 50% 50% *) Generellt mål för landstingen är att nettokostnaden av finansieringen via skatter och statsbidrag ska vara högst 98 procent. Budget Budget Plan Plan INVESTERINGAR (mnkr) Investeringar i byggnader och mark Investeringar i maskiner och utrustning Investeringar i konst Summa investeringar i anläggningstillgångar (57)

56 Bilaga 79 a Investeringsplaner Investeringsplan fastigheter Fastighetsinvesteringarna har ställts upp på ett nytt sätt för planperioden Förutom dessa år så är även med i planen för att ge en inblick i de framtida behoven. I den nya uppställningen är utgångspunkten behov, behovsanalys, förstudie, program och genomförande. Den nya uppställningen visar på ett tydligare sätt hur långt respektive projekt har kommit vid beslutstillfället av landstingsplanen. Innan ett projekt går vidare föregås det av ett beslut på tjänstemannanivå eller politisk nivå. Det är delegationsordningen som avgör detta. Behov uppstår till exempel vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde. Behov kan initieras av hyresgästen, förvaltningsorganisationen eller av ägaren. I behovsanalysen beskrivs orsakerna till behovet. I behovsanalysen identifieras och specificeras behov och problem. I förstudien presenteras olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen. Från denna fas börjar mer betydande kostnader bindas i ett fastighetsprojekt. I programfasen tas mål och kravställningar för projekt fram. Ekonomisk ram och förutsättningar för projektets genomförande tas också fram i denna fas. I genomförandefasen sker själva byggandet. Beloppen som ligger för respektive projekt är uppskattad totalkostnad för investeringen. Behovsfas Prognos Total upparbetat projektplan tom 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 tom 2018 Akademiska sjukhuset Lab 7-8 CT kamera Lab 14,19 & 20 BFC plan Studentakuten Bygg åtg Akademiska El åtg Akademiska Brand åtg Akademiska Gas åtg Akademiska VVS åtg Akademiska Summa Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Gemensamt Radiologiskt centrum Medicinskt centrum Kirurgiskt centurm Bygg åtg Enköping 0 0 El åtg Enköping Brand åtg Enköping Gas åtg Enköping 0 VVS åtg Enköping Summa Lasarettet i Enköping Övrigt 0 Rudbeck Bygg åtg Övrigt El åtg Övrigt Brand åtg Övrigt Gas åtg Övrigt VVS åtg Övrigt FI åtg övrigt Summa övrigt Summa Behovsfas (57)

57 Bilaga 79 a Behovsanalysfas Prognos Total upparbetat projektplan tom 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 tom 2018 Akademiska sjukhuset Brand Akademiska Soprum AS Sopsug Logistikcentral AGV Summa Akademiska sjukhuset Summa Behovsanalysfas Förstudiefas Akademiska sjukhuset Rörpost Produktion/mottagningskök AS Anpassning kulvertsystem Dagvatten Akademiska sjukhuset Ny väg väster om F Nytt parkeringsdäck AS Rivning G-hus Summa Akademiska sjukhuset Kollektivtrafik Bussdepå Enköping Bussdepå Östhammar Bussdepå Tierp Bussdepå Uppsala stadsbuss Summa Kollektivtrafik Summa Förstudiefas Programfas Akademiska sjukhuset Framtidens akademiska genomförande B Framtidens akademiska genomförande B Framtidens akademiska genomförande J- hus + kulvert alt B Summa Akademiska sjukhuset Summa Programfas Genomförande Akademiska sjukhuset Framtidens Akademiska B Framtidens Akademiska B11T Framtidens Akademiska B A1, Akademiska sjukhuset Avfallsstation C2-C Summa Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 0 Omb Akuten Enköping Kraftförsörjning, Lasarettet i Enköping Summa Lasarettet i Enköping Kollektivtrafik Bussdepå Fyrislund Summa Kollektivtrafik Övrigt Rudbeck Tillgänglighet Energieffektivisering LUL Akvifer (energieffektivisering) Summa övrigt Summa Genomförande (57)

58 Bilaga 79 a Totala investeringar Prognos Total upparbetat projektplan tom 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 tom 2018 Summa Behov Summa Behovsanalys Summa Förstudie Summa Program Summa Genomförande Total summa Investeringsplan maskiner och utrustning Budget Plan 2015 Plan 2016 Totalt för Investeringsram per förvaltning 2014 planperioden Akademiska sjukhuset* Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum Kollektivtrafikförvaltningen Kultur i länet Landstingets ledningskontor Summa totala investeringar *) I Akademiskas investeringar ingår landstingsgemensamma investeringar på cirka 25 miljoner kronor årligen. Investeringsplan konst När Kultur i länet tar fram en konstinvesteringsplan är utgångspunkten den totala investeringsplanen för fastigheter. Sedan räknas investeringar bort som inte rör rena lokalförändringar. Kultur i länets framtagna konstinvesteringsplan för 2014 är 10 miljoner kronor. 56 (57)

59 Bilaga 79 a Intern kontroll En viktig del i säkerställandet styrningen av landstinget är den interna kontrollen. Regelverket för den interna kontrollen beslutas av landstingsfullmäktige. Styrelse alternativt nämnd ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och varje år ska dessa anta en särskild plan för den interna kontrollen. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och alla dess verksamheter. För varje enhets rutiner och processer genomförs en riskanalys där dessa väsentlighetsbedöms. Utifrån detta arbetas sedan en internkontrollplan fram. Styrningen blir kvalitetssäkrad och verksamheten kan lita på att rapportering och att underlag för analys är korrekt när flödet är dokumenterat och kontrollerat. Regelbundna kontroller säkerställer även en tillförlitlig finansiell rapportering. Därmed disponeras resurser enligt landstingsfullmäktiges intentioner. Förvaltningschefen svarar för att konkreta regler och anvisningar utformas och för att styrelsen eller nämnden löpande får information om hur kontrollen fungerar. Verksamhetsansvariga chefer ska medverka till att utveckla samt att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll. Verksamhetsansvariga skall även informera övriga anställda om gällande regler och anvisningar. Inför 2012 års internkontrollarbete startades ett arbete med att tydligare införliva internkontrollarbetet i förvaltningarnas övriga verksamhetsplaneringsarbete. Nya anvisningar arbetades fram tillsammans med landstingsgemensamma mallar för internkontrollplan samt riskanalys. Arbetet med att utveckla internkontrollarbetet kommer att fortsätta under 2013 då ett arbete med att se över regelverk, anvisningar och möjliga gemensamma områden för internkontroller påbörjas. 57 (57)

60 Bilaga 79 b Socialdemokraterna - framtidspartiet Ordning och reda i landstinget för framtidens vård, kollektivtrafik och kultur Landstingsplan och budget Socialdemokraterna - framtidspartiet Landstinget i Uppsala län, s-gruppen Box Uppsala Besök: Slottsgränd T:

61 Bilaga 79 b Innehållsförteckning Inledning... 3 En trygg och jämlik vård... 4 En vård utan köer...4 Patientkontrakt...5 En sammanhållen vård i patientens intresse...5 Tillgänglighet och bemötande...6 Akutsjukvården...6 Förebyggande och rehabilitering...6 Barn och ungdomar...7 Äldre...8 Kunskap och forskning Kollektivtrafik Kultur Medarbetare och ledarskap Ekonomi Ersättningssystem...16 Uppföljning hälso- och sjukvård (18)

62 Bilaga 79 b Inledning Här presenteras socialdemokraternas alternativ till landstingsplan och budget för Vi anser att det krävs högre ambitioner och en bättre och mer kostnadseffektiv användning av de skattemedel som används för hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen i Uppsala län. Vi vill arbeta en jämlik vård där patientens behov står i fokus, där det förebyggande hälsoarbetet är starkt, tillgängligheten och bemötandet i vården är god samt att kollektivtrafiken och miljöarbetet ska utvecklas. Socialdemokraterna vill återskapa ordning och reda i landstinget. Vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik och att ställa krav på uppföljning av kvalitet och kostnadseffektivitet. Samverkan mellan landstinget och länets kommuner måste intensifieras. Vi Socialdemokrater anser det angeläget att säkerställa valfrihet för patienterna, men de ideologiskt betingade privatiseringarna som den moderatstyrda alliansen nu genomför riskerar att kraftigt underminera landstingets ekonomiska ställning samtidigt som kvaliteten på vården försämras. Effekten blir att borgerliga landstingsledningen inför valfrihet för de privata vårdproducenterna i stället för patienterna. Vi kan nu konstatera att länsinnevånarna under Erik Weimans ledning får betydligt sämre möjligheter till vård i tid än vad som gäller i andra landsting. Den socialdemokratiska politiken syftar till en hälso- och sjukvård med god tillgänglighet fri från långa köer. Landstinget behöver utveckla sin förmåga att leda och inspirera vårdens utförare till önskade resultat oavsett driftform och ägande. Ett av de viktigaste verktyg och redskap vi har för att leda och styra landstinget och den vård som ges är att kontinuerligt och målmedvetet följa upp och kontrollera de uppdrag som getts, den verksamhet som bedrivs, de avtal som tecknats och den kvalitet som ges. Socialdemokraterna föreslår att en modell för kvalitetsuppföljning i vården arbetas fram och vill införa nationella kvalitetslagar. Vi vill prioritera kvalitet och trygghet i vården genom att erbjuda en god vård till våra länsbor och vara en mönstergill arbetsgivare till våra medarbetare. Nedan finns våra huvudpunkter för ett bättre hälso- och sjukvård och kollektivtrafik presenterade. 3(18)

63 Bilaga 79 b En trygg och jämlik vård När vi blir sjuka eller drabbas av en olycka ska vi som patienter kunna lita på att vi får den hjälp vi behöver av personal som har bra utbildning, tillräckligt med tid och som vårdar och behandlar enligt välgrundade beslut, vetenskapliga metoder och patientsäker, medicinsk teknik av högsta kvalitet. En jämlik hälso- och sjukvård är en av grundvalarna i den svenska välfärden. Alla människor har lika rätt till bra kvalitet och god tillgänglighet till vården, oavsett var man bor, vem man är, vad man tjänar eller vilket kön eller religion man tillhör. Det är patienter med störst behov som ska prioriteras först inte de med störst plånbok. Det krävs ett tydligt politiskt ledarskap för att prioritera vården för de sjukaste och sköraste. I Uppsala län skiljer sig vårdbehoven och hälsoläget åt mellan olika geografiska områden, därför krävs att vi anpassar våra resurser så att vi kan möta dessa behov. Inom primärvården/närvården måste ett mer rättvist vårdval införas, där resurserna fördelas med hänsyn tagen till vårdtyngd och socioekonomi. Vi vill också se ett mer mångfacetterat vårdutbud där förebyggande och hälsofrämjande arbete prioriteras. Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer med annan etnisk bakgrund är några grupper som många gånger är i en särskilt utsatt situation när de söker vård. Även kvinnor blir från och till förfördelade inom vården. För oss socialdemokrater är det tydligt att för att uppnå jämlikhet och likabehandling i vården, krävs det särskilda insatser för vissa för att inkludera alla. Vi vill se ett intensifierat arbete med implementeringen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För denna grupp krävs också en utvecklad möjlighet till adekvat rehabilitering, detta oavsett om det gäller inom eller utom länet. En vård utan köer Målen för den Socialdemokratiska hälsooch sjukvårdspolitiken kan sammanfattas i en god folkhälsa, vård på jämlika villkor, goda medicinska resultat. Varje människa, oavsett bakgrund, ska ha tillgång till de bästa behandlingsmetoderna utifrån sina specifika vårdbehov. Därför är dagens vårdköer oacceptabla. Långa väntetider skapar mänskligt lidande och tenderar att drabba de minst resurstarka i samhället hårdast. Den Socialdemokratiska politiken syftar till en hälso- och sjukvård med god tillgänglighet fri från långa köer. En handlingsplan måste till när det gäller kösituationen. Tillgängligheten till mottagning och operation måste öka markant. Vård i tid är inte bara en fråga om att uppfylla den nuvarande vårdgarantin eller att uppfylla kömiljarderns mål. Landstinget i Uppsala län måste nu likt många andra landsting följa, analysera och åtgärda väntetider inom länets akutmottagningar. Bristen på besked är ibland lika besvärligt som väntan i sig. Att inte veta 4(18)

64 Bilaga 79 b när en behandling ska genomföras är mycket frustrerande för patienten och skapar missnöje och misstro med vården. Patientkontrakt Socialdemokraterna vill införa patientkontrakt som omfattar alla delar i hälsooch sjukvården: besök, undersökningar, röntgen, remisser. Vi vill stärka patienternas möjligheter att styra när behandling ska ske. I kontraktet ska det finnas en tidsplan för remisser och eventuella behandlingar och det ska framgå vem som ska utföra behandlingarna samt hur återbesök och eftervård ska ges. En sammanhållen vård i patientens intresse Socialdemokraterna vill utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhus. Vi vill även utveckla Lasarettet i Enköping genom en utökning av uppdraget när det gäller dagkirurgi. För oss är det självklart att Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett ska ägas gemensamt. Våra sjukhus har en avgörande betydelse för att ge högkvalitativ och jämlik vård i länet. Samarbetet mellan sjukhusen är också viktig för hela vårdorganisationen. Att bryta ut delar av vården som den borgerliga landstingsledningen nu gör slår sönder vårdkedjor för patienterna och försämrar samverkan mellan olika delar i vården. Patienten ska inte behöva vara aktiv och gå runt och handla på en sjukvårdsmarknad för att få vård i tid och en fungerande vårdkedja. Det finns många faror med fri etableringsrätt inom den specialiserade vården. Den ökade fragmenteringen leder till negativa effekter på möjligheterna att bedriva kvalificerad utbildning och forskning. Ett ökat utbud av vårdgivare har i olika sammanhang visat sig kunna öka valfrihet och tillgänglighet, åtminstone för de befolkningsgrupper som har geografisk närhet till de nya vårdgivarna. Det saknas däremot belägg för att ett ökat utbud av specialistvård gynnar vårdkvaliteten eller är kostnadseffektiv. En stor risk är att det motverkar sammanhållna vårdkedjor och medför orimliga krav på den enskilde patienten att själv samordna sin vård. Fri etablering av vårdgivare lockar fram en efterfrågan på vård som inte är baserad på medborgarnas hälsostatus och kan bidra till att en redan ojämlik hälso- och sjukvård blir ännu med ojämlik. Personer med stora vårdbehov och som inte är så välformulerade i sina krav kommer att missgynnas i en vård styrd av efterfrågan. Vi ser inte att fri etablering inom den specialiserade vården stärker patienten eller ökar kvalitén. Tvärt om leder det till en splittrad vård som dessutom är kostnadsdrivande. Om det borgerliga påfundet utökas ytterligare riskerar våra två sjukhus gå emot en mycket osäker framtid eftersom stora pengar kommer att tas från sjukhusen för att finansiera privata specialister. Med fri etablering inom den specialiserade vården riskerar även Akademiska sjukhusets möjligheter att sälja vård inom regionen att undergrävas. Vi är övertygade om att ideologiskt betingade utförsäljningar och privatiseringar är fel väg att gå. Vi vill istället 5(18)

65 Bilaga 79 b stärka och utveckla landstingets verksamheter. För att klara av investeringar i en vård av världsklass krävs att vi håller ihop vårdkedjor och patientflöden. Den socialdemokratiska vägen bygger istället på samverkan mellan kommun och region och mellan sjukhus och vårdcentral. Samarbete får aldrig ersättas av konkurrens och vinstintressen. Tillgänglighet och bemötande Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är avgörande för att medborgarna ska känna förtroende för hälso- och sjukvården. Patienter och anhöriga ska bemötas med respekt. Socialdemokraterna vill utveckla patienternas inflytande och delaktighet i vården för alla, inte bara för de resursstarka. Att vara patient och vårdsökande innebär en utsatt situation. För att kunna möta patienterna med respekt och medmänsklighet måste landstinget genom kompetensutveckling arbeta med att värdegrunds- och bemötandefrågor inom hälso- och sjukvården alltid hållas aktuella. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vi vill därför införa vårdlotsar alternativt kontaktsjuksköterskor samt patientkontrakt inom vården, exempelvis cancervården. Vi har motionerat om att prostatacancervården vore ett utmärkt område för ett pilotprojekt. Patienterna ska få hjälp med en noggrann och begriplig information om tillståndet. Vidare vilka åtgärder som behöver göras för en närmare analys av tillståndet, samt vad dessa åtgärder består i, och vilka behov och risker det kan medföra. Vi vill bilda ett Bröstcancercentrum där alla specialiteter finns samlade under ett tak för att stärka samverkan och ett optimalt utnyttjande av resurser. Så stärker vi tillgängligheten och möjliggör att patienterna får alla undersökningar gjorda på en och samma dag. Vi anser att en samlad verksamhet ger ökade möjligheter till forskning och kvalitetssäkring som kommer patienterna tillgodo. Specialistsjuksköterskorna på Bröstcancercentrum kan följa patienterna genom hela vårdkedjan. Det ger både större trygghet för patienten och förhöjd kvalitetssäkring inför eftervården. Akutsjukvården Vi vill utveckla akutsjukvården. En väg in i ett sammanhållet akutcentrum, med flera spår. Patienter bör tas emot på ett samlat sätt oberoende av ålder och åkomma. Följden blir ett stärkt samarbete och kortare väntetider samt ett samlat omhändertagande vid ankomsten. Förebyggande och rehabilitering Idag finns det en mångfald av producenter inom hälso- och sjukvården. Offentliga vårdgivare blandas med privata. Detta ställer stora krav på landstinget både som uppdragsgivare och producent. Det är viktigt att patienterna inte kommer i kläm 6(18)

66 Bilaga 79 b och att arbetet med vårdkedjorna säkras. Såväl hälso- och sjukvård som annan landstingsverksamhet och landstingsfinansierad verksamhet ska vara jämställd och jämlik. Landstinget ska arbeta för att alla invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning, religion, social tillhörighet eller geografisk hemvist. För att motverka trenden av ökande hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets folkhälsoarbete särskilt fokusera på identifierade utsatta grupper. Våld i nära relationer och våld mot barn är ett stort samhällsproblem som måste uppmärksammas och åtgärdas från olika perspektiv och från olika samhällsaktörer. Kunskap om våldets dynamik och konsekvenser är nödvändiga för hälso- och sjukvårdspersonal för att våldsutsatta barn och vuxna ska få ett adekvat omhändertagande och rätt vård. En fortsatt satsning på utbildning i denna fråga för berörd personal är viktig och prioriterad. Även fortsatt samverkan i utvecklingen av Närvården är en viktig del i detta arbete. Folkhälsoarbete med utgångspunkt från barn, familj och äldre måste prioriteras. Kontinuerlig utbildning om jämlikhet och jämställdhet, särskilt inriktat på bemötande och behandling av brukare, ska vara självklart för all personal i all landstingsfinansierad verksamhet. Socialdemokraterna vill intensifiera arbetet med tidig upptäckt av KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) samtidigt som vi arbetar med informationskampanjer om rökningens skadliga påverkan på hälsan. Det är angeläget att vi får våra barn och ungdomar att inte börja röka och att ge stöd till dem som behöver sluta röka. De pengar vi lägger på dessa insatser kommer vi på lång sikt att få igen mångdubbelt på minskad vård och läkemedelskostnader. Rehabiliteringens funktion i en sammanhållen vårdkedja är central för såväl individen som samhället. Idag räddar vi liv men bryr oss mindre om att se till att det räddade livet också blir ett bra liv. En väl fungerande rehabilitering innebär kortare konvalescenstid för individen och en snabbare återgång till ett friskare liv. För den som är i arbetsför ålder minskar också samhällets kostnader för sjukskrivningsperioden. Att intensiv uthållig rehabilitering är oerhört framgångsrik är obestridligt. Landstinget behöver därför en samordnad, teambaserad, resursstark rehabiliteringsverksamhet. Många bra levnadsår kan räddas till jämförelsevis liten kostnad för personer som drabbats av trauma, exempelvis stroke. Vidare krävs det krafttag gällande den livslånga rehabiliteringen för kroniskt sjuka. Barn och ungdomar Svenska barns hälsa är i ett internationellt perspektiv mycket bra. De senaste decenniernas utveckling visar dock på en ökad förekomst av psykosomatiska symptom, allergiska sjukdomar, övervikt samt nedsatt psykiskt välbefinnande och drogmissbruk. Dessa problem har starkt samband med sociala faktorer i samhälle och familj, uppväxtmiljö och livsvillkor. De 7(18)

67 Bilaga 79 b kan endast motverkas genom breda förebyggande insatser i samverkan med länets kommuner. Landstinget har antagit en policy och handlingsplan för att förverkliga barnens rättigheter. Det är av stor vikt att dessa frågor arbetas in i såväl landstingets verksamhet som i verksamhet som finansieras av skattebetalarnas pengar. Föräldrarnas ekonomiska situation ska inte få avgöra vilken vård barnet får och som förälder ska man aldrig behöva fråga sig om man har råd att uppsöka läkare med sitt sjuka barn. Barnens hälsa ska stå i centrum och därför måste de orättvisa patientavgifterna för barn och ungdomar avskaffas omedelbart. Genom barnhälsovården nås praktiskt taget alla barn i förskoleåldern med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. De vinster som uppnåtts genom kvalitativt bra generella insatser för alla barn måste ständigt erövras på nytt. Tyvärr finns det tecken som tyder på att det förebyggande arbetet med barn har försvagats, sannolikt som en följd av ökade ansträngningar att svara upp mot vuxnas behov av snabb och lättillgänglig vård. Amningsfrekvensen har på senare tid sjunkit, plötslig spädbarnsdöd med koppling till omvårdnadsrutiner och rökning har ökat, hembesöksfrekvensen har sjunkit samtidigt som antalet polisanmälda fall av barnmisshandel mot barn 0-6 år har fördubblats de senaste tio åren. Andelen barn som utvecklar övervikt och fetma har stigit påtaligt under samma tidsperiod. Många nyblivna föräldrar är osäkra i sin nya roll. Slutsatsen är att det förebyggande arbetet behöver försvaras och utvecklas vilket kräver fredade resurser, inte minst inom distriktssköterskornas verksamhet. Familjecentralsverksamheten bör utvecklas vidare i nära samarbete med länets kommuner. Det är viktigt att specialistvården för barn och ungdomar hålls samman oavsett om det gäller medicin, kirurgi eller psykiatri. Länets ungdomsmottagningar spelar en viktig roll när det gäller sex och samlevnad samt ungdomars hälsa. Här handlar det verkligen om förebyggande arbete i praktiken. Ungdomsmottagningarna arbetar idag på mycket olika premisser gällande resurser och tillgänglighet. Heby saknar helt en ungdomsmottagning. Landstinget bör utveckla ungdomsmottagningarnas möjlighet att arbeta på bred front genom förändrade arbetssätt och ökad tillgänglighet. Äldre Det är väl känt att behovet av sjukvård ökar med stigande ålder. De flesta stora folksjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, stroke, demens och höftledsfrakturer drabbar således i stor utsträckning invånare i de högre åldersklasserna. Denna grupp karakteriseras också av en hög sjukvårdskonsumtion och hög läkemedelsförbrukning. Det är viktigt både för individen och för sjukvården att försöka optimera möjligheterna att utnyttja hälsofrämjande 8(18)

68 Bilaga 79 b metoder i syfte att minska sjukligheten hos de äldre. Vi socialdemokrater vill starta en försöksverksamhet där länets äldre medborgare erbjuds regelbundna hälsoundersökningar. Försöksverksamheten kan innebära att en distriktssköterska kontrollerar ex blodtryck, vikt och njurfunktion och samtidigt erbjuder kostrådgivning samt genomför en läkemedelsgenomgång. För patienter som drabbats av exempelvis kroniska sjukdomar, ska det inte vara nödvändigt att söka vård via akutmottagningarna. De ska snabbt få vård genom en direktkontakt med primärvården- /närvården eller genom direktinläggning på sjukhusens vårdavdelningar. Landstinget behöver också utöka verksamheten med mobila vårdteam så att hembesök för de gamla och multisjuka som har det svårt att ta sig hemifrån blir en självklar del i vården.. Landstinget ska utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhuset arbeta för en sjukvård utan köer och införa patientkontrakt ta bort de orättvisa patientavgifterna för barn- och ungdomar försvara och utveckla den så viktiga barn- och ungdomshälsovården utreda ett sammanhållet Akutcentrum vid Akademiska sjukhuset utöka verksamheten med mobila vårdteam och direktinläggningar för länets multisjuka utveckla och satsa på en förbättrad rehabilitering erbjuda hälsokontroller för länets äldre medborgare halvera patientavgifterna för den förebyggande vården, ex rökavvänjning införa kontaktsjuksköterskor inom exempelvis cancervården ge Enköpings lasarett ett utökat uppdrag gällande dagkirurgi. avbryta införandet av nya områden inom den fria etableringsrätten inom specialistvården inrätta ett Bröstcancercentrum 9(18)

69 Bilaga 79 b Kunskap och forskning Forskning och utveckling måste vara en central och integrerad del i hälso- och sjukvården så att ny kunskap snabbt når ut och används i vården och kommer patienten till del. Kunskap och forskning är också en viktig del för hela samhällsutvecklingen och därmed för jobben. I Landstinget i Uppsala län bedrivs en kvalificerad hälso- och sjukvård med målsättningen att ge länets medborgare bättre hälsa och ökad livskvalitet. Nya framgångsrika behandlingsmetoder är ett resultat av medicinsk forskning och den utveckling som lett fram till praktisk tillämpning. Den patientnära medicinska forskningen, det vill säga den kliniska forskningen, är av avgörande betydelse inte enbart för sjukvårdens kvalitet utan också för att locka näringslivets läkemedelsforskning och medicintekniska forskning till Uppsala län. Vi vill fortsätta att utveckla ett målmedvetet och strategiskt samarbete mellan Landstinget, näringslivet och akademi för att säkerställa framtiden inom Life Science. De senaste åren har förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning i landstinget försämrats. Bland annat har en tilltagande privatisering och uppstyckning av våra sjukhus påverkat forskningen negativt. Ett exempel är bröstcancervården. Fri etablering av specialistsjukvård enligt LOV utgör ett hot mot fortsatt utveckling av kunskapsuppbyggnad genom systematisk forskning. Ett flertal privata vårdgivare inom olika specialiteter leder till ökad fragmentering och stora svårigheter att samla och hålla ihop stora och representativa forskningsmaterial över tid. För att säkra en fortsatt högklassig nivå på länets sjukvård föreslår vi att landstinget ökar stödet till den kliniska forskningen. Samtidigt som mer resurser tillförs bör landstinget utveckla metoderna för en bättre redovisning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. En av de stora utmaningarna framöver är att möta en allt mer åldrande befolknings behov av vård och omsorg. Vi vill därför öronmärka särskilda medel till klinisk forskning om åldrandets sjukdomar men också till forskning kring vårdens organisation för svårt sjuka äldre. Landstinget ska öka stödet till den kliniska forskningen ta fram metoder för en bättre uppföljning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis ge särskild prioritet till forskning inom närsjukvården 10(18)

70 Bilaga 79 b Kollektivtrafik En säker, bekväm och prisvärd kollektivtrafik, tillgänglig för alla, är avgörande för ett hållbart samhälle och för att fler ska kunna studera och få ett jobb. Det är en motor för tillväxt och regional utveckling och ett viktigt verktyg i arbetet för en minskad trängsel, färre trafikolyckor och en minskning av koldioxidutsläppen från persontrafiken. Svensk Kollektivtrafik driver tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting ett projekt med syfte att fördubbla kollektivtrafikresandet till år 2020 och på sikt även andelen som reser med kollektivtrafiken. Socialdemokraterna delar denna ambition och ser det som en självklar del i arbetet för en hållbar utveckling. För att nå målet krävs investeringar i stomlinjer med god turtäthet och ett effektivt nät av kompletterande trafik. Byten mellan olika trafikslag eller turer måste vara smidiga och snabba för resenärerna. Vi socialdemokrater vill intensifiera landstingets ansträngningar att utveckla länets framtida kollektivtrafik med fokus på spårbunden trafik. I staden ska kollektivtrafiken bidra till en långsiktigt hållbar stadsutveckling genom att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Kollektivtrafiken ska, tillsammans med cyklingen, öka sin andel och erbjuda sina resenärer en tillfredsställande tillgänglighet till stadens olika delar. I Uppsala stad bör stombusslinjer införas på riktigt. Problemet med de stombussar som redan finns är att signalprioritering och andra framkomlighetsåtgärder saknas, vilket innebär att stombusslinjerna inte är så effektiva som de borde vara. Landstinget ska därför aktivt påverka Uppsala kommun, när det gäller dessa frågor, i stadsplaneringen. Stora taxehöjningar slår hårt, inte minst mot ungdomar, kvinnor och låginkomsttagare, vilka är de tre samhällsgrupper som åker mest kollektivt. Taxorna ska vara förutsägbara och så enhetliga som möjligt. De bör utformas för att underlätta en hög grad av flexibilitet, exempelvis ska ett månadskort innebära obegränsade resor inom hela länet på såväl buss som tåg. Idag åker barn under sju år gratis med en betalande vuxen. Vi vill utöka det till att gälla alla barn under 12 år. Vi tror att fler kommer att ställa bilen om barnen åker gratis. De är bra för miljön och lär samtidigt barnen en bra vana för framtiden. Landstinget måste göra sitt för att sätta stopp för överfulla bussar, inställda tåg och förseningar. En utbyggd kollektivtrafik ställer också krav på en förbättrad infrastruktur. Som huvudman för kollektivtrafiken måste landstinget utmana och sätta press på dels den moderatstyrda regeringen dels på de aktörer som har 11(18)

71 Bilaga 79 b ansvar för framförallt tågtrafiken. Som det är nu är sträckan Uppsala-Stockholm mycket hårt ansträngd och behöver ökad spårkapacitet, bättre driftsäkerhet samt bättre underhåll för att klara dagens trafik. Om vi gemensamt ska klara fördubblingsmålen kommer Sverige behöva en väl fungerande offentlig samordning av järnvägen i kombination med nyinvesteringar. I arbetet med detta behöver också möjligheterna att samordna biljettsystemen och hitta lösningar som gör det smidigare för resenärerna i sin vardag ses över. Landstinget ska utveckla länets framtida kollektivtrafik med fokus på spårbunden trafik utveckla kollektivtrafiktaxorna så att de är så förutsägbara och enhetliga som möjligt införa att barn under 12 år åker gratis med betalande vuxen samverka med Uppsala kommun så att stadsplaneringen tillåter att stomlinjer införs på riktigt aktivt utmana den moderatstyrda regeringen att bygga ut järnvägen 12(18)

72 Bilaga 79 b Kultur och unga samt en ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden. Målet är att skapa en god livsmiljö och ett utvecklat och mångsidigt kulturliv för länets befolkning. Ett starkt och fritt kulturliv är en viktig del av välfärden. Alla medborgare i Uppsala län skall ha samma tillgång och möjlighet till ett brett kulturutbud. Ett kulturlöst samhälle är ett historielöst samhälle. Kulturarvet måste hela tiden bevaras, vårdas, visas och tillgängliggöras för alla. Alla länsbor ska ha möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att ta del av och delta i olika former av kulturyttringar. Särskild vikt ska läggas vid att nå nya grupper och att ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet. Kultur bidrar också till en förbättrad folkhälsa och kan vara en del av rehabiliteringen hos vissa medborgare. Kulturen bidrar till tillväxten. Dels genom att locka turister och besökare till länet, dels genom företagandet inom de kulturella och kreativa näringarna. Detta måste landstinget utveckla och stödja. Kulturlivet kan också ha en avgörande roll för var människor väljer att bo vilket medför att satsningar på kultur kan medföra ett förbättrat rekryteringsläge för landstinget i sin helhet. Prioriterade områden för kulturen ska vara ett ökat deltagande i kulturlivet, utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn Ett annat prioriterat område för kulturnämndens verksamhet är folkhögskolorna. Den bredd, frihet och de studieframgångar som folkhögskolorna kunnat ge gör dem till en viktig del av utbildningssystemet. Deras särskilda engagerande pedagogik har visat sig kunna uppnå väldigt goda resultat. Folkhögskolornas allmänna linje ger unga människor möjlighet att ta en examen motsvarande gymnasieexamen vilket ger framtidstro och en väg tillbaka som leder till arbete och utbildning. Landstinget måste utreda vad som händer med den konstnärliga gestaltningen inom vården när alltmer verksamheter privatiseras och lokaler säljs ut. En enig Kulturnämnd har antagit ett förslag på regional kulturplan. För att denna kulturplan ska kunna genomföras och förverkligas måste ytterligare resurser tillföras. Landstinget ska nå nya grupper och ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet utveckla och stödja kulturens bidrag till tillväxten genom turism och de kulturella och kreativa näringarna verka för att långsiktigt behålla Uppsala Kammarorkester utveckla och stödja folkhögskolorna 13(18)

73 Bilaga 79 b Medarbetare och ledarskap För Socialdemokraterna är det avgörande att Landstinget i Uppsala län är och betraktas som en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna är delaktiga och erbjuds intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Landstinget ska som arbetsgivare utveckla ett arbetsklimat som präglas av delaktighet, lyhördhet, jämställdhet, inflytande över organisation och ekonomi samt möjlighet att påverka budgetprocessen och ekonomin på den egna arbetsplatsen. För att säkerställa att så sker krävs en tydligare politisk fokusering på arbetsgivarfrågorna där en stor tonvikt läggs på ledarskapet. Trycket är idag hårt inom många av landstingets verksamheter. Överbeläggningar på vårdavdelningar, förändringar av verksamheten som ibland inte är förankrade bland personalen, arbetstidsmodeller som, enligt många, förändras till det sämre och allt fler upplever att de blir kränkta i arbetet. Landstingets anseende som arbetsgivare riskerar att försämras om inte åtgärder vidtas. Vi står, liksom andra kommuner och landsting, inför stora pensionsavgångar och medföljande rekryteringsbehov. Det ska vara attraktivt att jobba inom Landstinget i Uppsala län. Delaktigheten och inflytandet måste öka och ett systematiserat sätt att arbeta med utveckling av det egna arbetet måste etableras. Att kunna arbeta heltid är en avgörande fråga för många anställde. Det ofrivilliga deltidsarbetet i landstinget innebär inte bara lägre lön för den enskilde medarbetaren utan också lägre ersättning om man blir sjuk, mindre föräldrapenning, sämre arbetslöshetsersättning och lägre pension. Vi socialdemokrater vill minska antalet osäkra anställningar, ersätta de ofrivilliga deltiderna med heltidstjänster och göra heltid till utgångspunkt vid alla nyanställningar inom vården. Heltid ska vara en rättighet för alla anställda inom vården och deltid en möjlighet för de som behöver gå ned i arbetstid. Landstinget ska erbjuda flexibla lösningar efter arbetstagarens behov. Arbetstidens förläggning är en viktig arbetsmiljöfråga. Dels hur den förläggs så att den innehåller rimliga återhämtningstider och är sammanhållen och inte delad. Dels hur den enskilde kan påverka arbetstidens förläggning så att den bäst passar både individ och verksamhet. Genom att vara ett föredöme som arbetsgivare kan landstinget ha ett positivt inflytande på arbetsmarknaden i stort. Landstinget har inte bara många anställda i 14(18)

74 Bilaga 79 b sin egen organisation. Allt fler verksamheter bedrivs i dag av privata utförare. För att upprätthålla goda arbetsvillkor för anställda, oavsett vilken entreprenör det är som driver verksamheten, är det viktigt att landstinget ställer villkor om bland annat rätt till heltid, meddelarfrihet, kollektivavtal/motsvarande med mera vid sina upphandlingar och i sina regelböcker. Landstinget bör också ställa krav på praktik-, utbildnings- och PRAO-platser för att underlätta för framtida rekryteringar inom branschen. Risken är annars att vi får en snedvriden konkurrens mellan landstingets utförare och de privata. I slutändan är det arbetstagarna, patienterna och pendlarna som är förlorare. Landstinget ska öka delaktigheten och inflytandet för medarbetarna minska antalet osäkra anställningar införa att heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet kräva rätt till heltid, kollektivavtal eller motsvarande och meddelarfrihet vid upphandlingar och i regelböcker. ställa krav på praktik-, utbildningsoch PRAO-platser vid upphandlingar 15(18)

75 Bilaga 79 b Ekonomi föra en ansvarsfull ekonomisk politik som genomsyras av insikten om att det är bättre att agera förebyggande än att försöka åtgärda problem i efterhand. De ideologiskt betingade privatiseringar som den borgerliga majoriteten genomfört och den kostnadsdrivande fria etableringsrätten för privata vårdgivare riskerar på sikt att allvarligt undergräva vårt landstings ekonomiska stabilitet. För att trygga en allmän och solidariskt finansierad hälso- och sjukvård krävs att landstinget har en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi. Det måste finnas en trovärdig ekonomisk grund att stå på, annars blir alla andra prioriteringar omöjliga. Det ekonomiskt ansträngda läget sätter press på beslutsfattare, chefer och medarbetare, när svåra beslut måste genomdrivas. Det finns en uppgivenhet hos medarbetare och oro hos patienter, eftersom man ständigt konfronteras med budskapet om besparingar. I tuffa tider krävs också att beslutsfattarna har mod att våga tänka långsiktigt. Mod att investera i ökad kvalitet och patientsäkerhet. Socialdemokraternas politiska linje för landstinget kan sammanfattas med att vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att Landstinget och då framförallt Akademiska sjukhuset står nu inför stora investeringar i renoverade och nya lokaler. I denna process är det viktigt att de ökade hyreskostnaderna inte tränger undan patientverksamheten. Detta gäller även befintliga nyinvesteringar såsom Psykiatrins hus. Ersättningssystem Landstingets ersättningssystem som styr hälso- och sjukvårdens verksamhet ska utformas på ett sådant sätt att de stödjer de mål som gäller för verksamheten. Hälsooch sjukvården har idag en rad olika aktörer inklusive privata vårdgivare. Ersättningssystemet till vårdcentralerna ska användas för att så långt det är möjligt utformas för att möta behoven hos de patienter man har listade. Ett nytt ersättningssystem ska utvecklas där mätningar av beräknad vårdtyngd och förväntad ohälsa på grund av socioekonomiska faktorer ingår som viktiga faktorer. Ersättningssystemen bör tydligt premiera förebyggande arbete, områdesansvar, teamarbete och tillgänglighet. 16(18)

76 Bilaga 79 b Uppföljning hälso- och sjukvård Ett av de viktigaste verktyg och redskap vi har för att leda och styra landstinget och den vård som ges är att kontinuerligt och målmedvetet följa upp och kontrollera de uppdrag som getts, den verksamhet som bedrivs, de avtal som tecknats och den kvalitet som ges. Det kräver att styrelserna arbetar strukturerat enligt definierade processer och rutiner som är integrerade i organisationen. Socialdemokraterna föreslår att en modell för kvalitetsuppföljning i vården arbetas fram. Landstinget ska stoppa alla ideologiskt betingade privatiseringar utveckla ett nytt ersättningssystem för primärvården som tar hänsyn till vårdtyngd och socioekonomi utveckla en modell för kvalitetsuppföljning inom vården utveckla landstingets avtal och införa tydliga regler för sanktioner och hävning av avtal Landstinget behöver utveckla sin förmåga att leda och inspirera vårdens utförare till önskade resultat oavsett driftform och ägande. De som utför uppdrag åt landstinget, till exempel genom att bedriva vård, ska uppfatta landstinget som en seriös motpart med bra utformade upphandlingsdokument och tydliga avtal. Landstinget behöver arbeta fram möjligheter att utveckla avtalen när behov uppkommer samt införa tydliga regler för sanktioner och hävning av avtal. 17(18)

77 Bilaga 79 b Budget 2014 (mnkr) Verksamhetens anslagsramar Skatteintäkter Inomkommunal utjämning och generella statsbidrag Finansnetto 17 Pensioner (finansiell kostnad) -90 Årets resultat enligt balanskravet 108 Avsättning till eget kapital -108 Årets resultat(efter intäkter av engångskaraktär 0 och avsättning till eget kapital Verksamheternas anslagsramar 2014 (mnkr) Hälso- och sjukvård Landstingets övergripande verksamhet -429 Kollektivtrafik -812 Kulturverksamhet -92 Regional verksamhet -36 Varuförsörjning 0 Summa anslagsramar styrelser och nämnde Finansverksamhet 95 Verksamhetens anslagsramar (18)

78 Bilaga 79 c

79 Bilaga 79 c

80 Bilaga 79 c

81 Bilaga 79 c

82 Bilaga 79 c

83 Bilaga 79 c

84 Bilaga 79 c

85 Bilaga 79 c

86 Bilaga 79 c

87 Bilaga 79 c

88 Bilaga 79 c

89 Bilaga 79 c

90 Bilaga 79 c

91 Bilaga 79 c

92 Bilaga 79 d

93 Bilaga 79 d

94 Bilaga 79 d

95 Bilaga 79 d

96 Bilaga 79 d

97 Bilaga 79 d

98 Bilaga 79 d

99 Bilaga 79 d

100 Bilaga 82

101 Bilaga 83 a 1 (3) Upphandlingspolicy för Landstinget i Uppsala län UPPH Fastställd av Landstingsfullmäktige Gäller fr.o.m Upphandlingspolicy upphör därmed att gälla

102 Bilaga 83 a 2 (3) Denna policy, inklusive tillhörande riktlinjer, gäller vid alla upphandlingar som genomförs av landstinget dess nämnder och styrelser samt bolag och stiftelser där landstinget har ett bestämmande inflytande. Policyn utgör ett komplement till lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) samt lag om valfrihetssystem (LOV). Syfte Policyn utgör ett styrinstrument för genomförande av upphandlingar. Policyn lyfter fram upphandling som ett medel för att frigöra resurser och som ett medel att främja en hållbar utveckling samt ger övergripande målsättningar som ska beaktas vid genomförandet av upphandlingar. Inriktning Landstingets upphandlingar ska genomföras affärsmässigt, effektivt, etiskt och med beaktande av såväl hänsynstaganden om miljö som sociala hänsynstaganden. Upphandlingarna ska präglas av en totalkostnadssyn där samtliga kostnader som är förenliga med anskaffningen ska beaktas. Landstinget ska verka för att i så stor utsträckning som möjligt anpassa sina upphandlingar så att även små och medelstora aktörer kan konkurrera. Leverantörer är viktiga partners och ska känna trygghet i relationen till landstinget. Landstinget ska i sina upphandlingar ställa relevanta krav, vara tydliga och behandla alla leverantörer lika och inte ta ovidkommande hänsyn. Landstinget ska vara en seriös och trovärdig part i upphandlingar. Det är därför av största vikt att ingångna avtal med antagna leverantörer respekteras och utnyttjas. Samordnade upphandlingar Upphandlingar ska samordnas så långt det är möjligt för att täcka landstingets samlade behov av varor och tjänster. Vid vissa upphandlingar kan fördelar uppstå genom samverkan med andra upphandlande myndigheter t.ex. andra landsting, stat eller kommun. När så är möjligt och ändamålsenligt ska dessa fördelar tillvaratas. Direktupphandlingar Om avtal saknas för ett visst behov får direktupphandling användas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Beloppsgränserna för direktupphandling framgår av lagstiftningen på området. Med synnerliga skäl avses skäl som inte kunnat förutses och som inte beror på beslut eller avsaknaden av beslut i landstinget eller i den egna verksamheten.

103 Bilaga 83 a 3 (3) Användandet av direktupphandling får inte åsidosätta lagstiftning eller landstingets övergripande krav, inriktning eller mål vid upphandling. Upphandlingsstrategi och uppföljning av upphandlingar Varje upphandling ska ha en målsättning knuten till den uppdragsgivande verksamhetens mål och behov. Upphandlingar och upphandlingskontrakt (avtal) ska aktivt följas upp, såväl inom verksamheter som övergripande på koncernnivå, avseende ekonomiskt utfall, krav som angivits i avtalet och krav som ställts vid upphandlingstillfället alternativt i förfrågningsunderlaget. Miljökrav, sociala krav och landstingets övriga policydokument m m Upphandling ska ske med beaktande av landstinget miljöprogram. Vid varje enskild upphandling ska ställas krav på att leverantören antar den av landstinget antagna Uppförandekod för leverantörer (sociala och etiska hänsynstaganden). Landstingets övriga policydokument och beslut ska beaktas vid upphandlingar. Ansvar och beslut Vissa beslut måste fattas inför och under genomförandet av en upphandling, ex. inledande av upphandling (initiering), beslut om kravspecifikation och tilldelningsbeslut. Varje styrelse eller nämnd måste själva i sin egen delegationsordning föreskriva en ändamålsenlig hantering av dessa beslut.

104 Bilaga 83 b Riktlinjer för upphandling UPPH Fastställda av Landstingsstyrelsen Gäller fr.o.m Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

105 Bilaga 83 b 2 1. Syfte och inriktning Lag om offentlig upphandling, LOU, och Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, gäller i praktiken all upphandling från den första kronan. Några få undantag finns, exempelvis omfattas inte försäljning, uthyrning eller hyra av lokal i befintliga byggnader. För vissa hälso- och sjukvårdstjänster gäller lagen om valfrihetssystem (LOV). För upphandlingsarbetet gäller även regler i exempelvis offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen, avtalslagen och köplagen. Gentemot leverantörer är det av principiell betydelse att landstinget i sina upphandlingar upplevs som en och samma organisation, innebärande att krav, villkor och förhållningssätt är lika oavsett vem som upphandlar. Ett affärsmässigt genomförande med förutsägbarhet och öppenhet, lika och icke diskriminerade behandling av leverantörer och anbud, krav som står i rimlig proportion till det som ska upphandlas är de viktigaste hörnstenarna i de gemenskapsrättsliga principerna. Dessa riktlinjer syftar till ett gemensamt förhållningssätt. 1. All personal som är involverade i upphandlingar ska ha god kännedom om aktuell upphandlingslagstiftning (LOU, LUF och/eller LOV), landstingets upphandlingspolicy, dessa riktlinjer och de i lagstiftningen gällande reglerna avseende mutor och bestickning. 2. All upphandling ska planeras i god tid. 3. Återkommande upphandlingar av samma slag ska ske samordnat och vid samma tidpunkt. 4. Ramavtal ska alltid tecknas och användas där så är möjligt. Landstingets medarbetare är skyldiga att känna till och utnyttja de ramavtal som tecknats. Alla ramavtal ska finnas lätt tillgängliga på landstingets interna hemsida. 5. Landstingets upphandlingsenhet genomför landstingets samordnade upphandlingar (exkl. förbrukningsmaterial). Detta sker i form av landstingsgemensamma avtal. Därutöver biträder/genomför upphandlingsenheten specifika upphandlingar på uppdrag av förvaltningar eller bolag. Upphandlingar ska samordnas när upphandlingsenheten bedömer att så är lämpligt. 6. Alla upphandlingar, utom direktupphandlingar till lågt värde, ska genomföras av eller ske i samråd med landstingets upphandlingsenhet.

106 Bilaga 83 b 3 7. Upphandling av medicinteknisk utrustning måste alltid genomföras av upphandlingsenheten i samråd med medicintekniker, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI). 8. Varuförsörjningen genomför samordnade upphandlingar av förbrukningsvaror och andra varor av förbrukningskaraktär för de landsting som ingår i varuförsörjningsnämnden (gemensam nämnd). 9. Upphandlingsformen Direktupphandling får endast användas om Avtal saknas och värdet av det upphandlade understiger de värden eller uppfyller de villkor som gäller för direktupphandlingar och som anges i LOU respektive LUF. 10. För att öka mångfalden i anbudsgivningen bör förfrågningsunderlag, då det är praktiskt möjligt och inte medför ökade kostnader för landstinget, utformas så att mindre företag kan tävla om delar av upphandlingen. 11. Alla upphandlingar ska ske med beaktande av landstingets vid var tid gällande miljöprogram Vid varje enskild upphandling ska ställas krav på att leverantören antar den av landstinget antagna Uppförandekod för leverantörer 2 (innehåller sociala och etiska regler). 13. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för all upphandling inom landstinget och beslutar om riktlinjer för upphandlingsarbetet. 14. Landstinget är i sin egenskap av en juridisk person en upphandlande myndighet enligt LOU. 2. Samordnad upphandling Upphandling ska samordnas så långt det är möjligt för att täcka landstingets samlade behov av varor och tjänster. Vid vissa upphandlingar kan även fördelar uppstå genom samverkan med andra upphandlande myndigheter t.ex. andra landsting, stat eller kommun. Landstinget centrala upphandlingsenhet bedömer om så bör ske och i förekommande fall, efter dialog och godkännande av verksamheten i fråga, lämnar uppdrag för genomförande av sådana upphandlingar till annan upphandlande myndighet. Landstingets centrala upphandlingsenhet ansvarar för att information kring de avtal som genereras av de samordnade upphandlingarna finns tillgängligt elektroniskt. 1 Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, miljö och kemi 2 Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, upphandling

107 Bilaga 83 b 4 Vid genomförandet av samordnade upphandlingar ansvarar varje verksamhet för att säkerställa närvaro och beslutsmandat i de styrgrupper, expertgrupper och arbetsgrupper som krävs för att upphandlingarna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Dessa grupper ska säkerställa att ändamålsenliga kvalitetskrav ställs och att ekonomiska effekter tillvaratas. 3. Direktupphandling Vid direktupphandling riskerar den normala konkurrenssituationen att åsidosättas. Genomförandet bör därför så långt som möjligt utföras på ett sådant sätt att konkurrenssituationen upprätthålls. Vid beräkning av avtalsvärdet ska man inte bara se till värdet av det aktuella avtalet utan man måste också räkna in alla direktupphandlingar av samma slag som myndigheten har genomfört eller kommer att genomföra under räkenskapsåret Lågt värde Vid beräkning av om en upphandling har ett sådant värde att den kan genomföras som en direktupphandling ska samma beräkningsgrunder som anges i LOU och LUF avseende värdet av ett kontrakt och regler kring uppdelning av upphandlingar användas. Detta innebär bl a att optioner och förlängningsklausuler ska värderas som om de kommer att utnyttjas och att det inte bara är den enskilda anskaffningen som ska utgöra beräkningsrund som sådan utan andra planerade anskaffningar av samma slag ska ingå i beräkningsgrunden. Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger ett prisbasbelopp, minst tre leverantörer som huvudregel ges möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska dokumenteras på samma sätt som vid förenklad upphandling innebärande att det ska framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga villkor samt skälet till varför viss anbudsgivare valdes. Förfarandet bör avslutas med att ett skriftligt avtal upprättas Synnerliga skäl En av grunderna för att få tillämpa direktupphandling är om det är absolut nödvändigt att tilldela ett avtal och det föreligger synnerlig brådska. Förutsättningarna för direktupphandling är att det ska vara absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen en synnerlig brådska gör att normala tidsfrister inte kan hållas brådskan ska vara förorsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses av den upphandlande myndigheten brådskan får inte har orsakats av myndigheten själv.

108 Bilaga 83 b 5 Alla fyra punkterna måste vara uppfyllda. Det handlar om sådan brådska som orsakats av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte kunnat förutse och som inte beror på den egna myndighetens handlande. Bristande planering från den upphandlande myndighetens sida ger inte rätt att direktupphandla. Att en omständighet inte har kunnat förutses innebär att omständigheten närmast ska ha karaktären av force majeure. Om direktupphandling pga av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde, 15 % av tröskelvärdet 3, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas. Se 4. Miljökrav, sociala krav och landstingets övriga policydokument m m Genomförandet av upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där landstinget har beslutat om policy eller riktlinjer. Vid genomförandet av en upphandling ska därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och dessa riktlinjer beaktas. Även övriga policydokument, exempelvis landstingets miljöpolicy, riktlinjer, handlingsplaner och enskilda beslut ska beaktas vid upphandlingens genomförande eller det som ska anskaffas. Vid upphandlingar ska etiska och sociala krav ställas på leverantören. Leverantören ska anta den av landstinget antagna Uppförandekod för leverantörer. Se Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalsparter. 5. Uppföljning Av upphandlingspolicyn framgår att det vid upphandlingar som omsluter betydande värden alltid ska upprättas en upphandlingsstrategi samt att genomförda upphandlingar aktivt ska följas upp. Med uppföljning avses såväl att kontrollera att kontrakterad leverantör uppfyller sina åtaganden som att vår egen verksamhet respekterar och använder tecknade avtal. Att avvika från vad som gäller i avtalet, ex att köpa varor och tjänster som inte ingår i det upphandlade sortimentet eller att handla helt utanför upphandlade avtal kan innebära att man gör sig skyldig till otillåten direktupphandling vilket kan rendera i upphandlingsskadeavgift och/eller skadestånd. 3 Aktuella tröskelvärden finns angivna på Konkurrensverkets hemsida, Gå in under Lagar och förordningar.

109 Bilaga 83 b 6 Redan när man fattar beslut om att upphandla ska man börja tänka i avtalstermer och uppföljning. Det är viktigt att den som ska följa upp avtalet kommer med tidigt i upphandlingsprocessen. Redan här gäller det att fundera över hur uppföljningsarbetet ska ske, formuleringar av förfrågningsunderlag osv. Det kan till exempel vara frågor om olika former av nyckeltal och statistik som ska skrivas in i avtalet. Avtalet bör klargöra vem som är ansvarig för en viss uppföljningsaktivitet. 6. Beslut inför och under upphandlingens genomförande Vissa beslut måste fattas inför och under genomförandet av en upphandling. Sådana beslut är t ex inledande av upphandling (initiering), beslut om kravspecifikation, tilldelningsbeslut eller beslut om avbrytande av upphandling. Varje nämnd eller bolag måste därför själva i sin egen delegationsordning föreskriva ändamålsenlig hantering av dessa beslut. I de fall en styrelse eller nämnd väljer att bara behandla upphandlingar som är av särskilt intresse, ska denna hållas kontinuerligt underrättad om kommande upphandlingar, exempelvis genom att en förteckning över de upphandlingar som är planerade för kommande år redovisas för styrelsen/nämnden. Inför en initiering av en ny upphandling ska de erfarenheter som vunnits genom uppföljning av tidigare avtal redovisas. 7. Facklig samverkan Det åvilar respektive verksamhet att uppfylla informations- och förhandlingsskyldighet enligt gällande samverkansavtal, eller i förekommande fall enligt medbestämmandelagen, med de fackliga organisationerna.

110 Bilaga 83 c

111 Bilaga 83 c

112 Bilaga 83 c

113 Bilaga Dnr CK Ekonomiavdelningen Björn Larsson Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av år 2012 avseende landstingsstyrelsens verksamheter Utifrån revisionsgranskningen av landstingsstyrelsens verksamheter 2012 har landstingets revisorer sammanfattat ett antal iakttagelser till landstingsstyrelsen. Bedömning av verksamheten Från 2013 har Landstingets ledningskontor ett styrkort. Detta innebär att ledningskontoret kommer att återrapportera måluppfyllelse för alla perspektiv i styrkortet för Detta kommer att ge landstingsstyrelsen bättre förutsättningar att kunna bedöma verksamheten. Årets resultat Det har tidigt under året konstaterats att ledningskontoret inte skulle ha en ekonomi i balans Anledningen är främst ökade kostnader inom smittskyddsläkemedel. Detta är kostnader som är svåra att styra och de har under flera år ökat. Inför 2013 har denna verksamhet finansierats. I och med detta kan ledningskontoret ha en ekonomi i balans Aktier och skuldebrev En genomgång av aktiebrev kommer att ske under En rutin för hanteringen av värdehandlingar kommer att skapas För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

114 Bilaga 85 a CK Mats Holmberg, Anders Dolk , E-post mats.holmberg@lul.se Socialdepartementet Stockholm Yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Uppsala län tillstyrker förslaget till en särskild patientlag. Landstinget anser, liksom utredningen, att en patientlag, där bestämmelser som tydliggör patienters möjlighet och inflytande i hälso- och sjukvården samlas, gör det lättare och tydligare för den enskilde patienten att veta vad man kan kräva av hälso- och sjukvården. En patientlag kommer också att tydliggöra för personalen inom hälso- och sjukvården vad som förväntas av dem i mötet med patienten. Vidare innebär förslaget även en bättre och smidigare vårdprocess, genom att patienterna ges större möjligheter till delaktighet. Information Landstinget tillstyrker utredningens förslag att informationspliktens omfattning och innehåll förtydligas i lagstiftningen. Att patienten ska få information om när en behandling kan inledas tror LUL är en viktig uppgift som många patienter efterfrågar liksom att informationen ska lämnas skriftligt om patienten ber om det. En så fullödig information som möjligt ger patienten en bra grund för om denne vill ta emot den erbjudna behandlingen eller avstå, möjlighet att planera sitt privata liv utifrån vad som krävs för vården och behandlingen etc. Landstinget vill även peka på den utveckling av nya e-hälsotjänster som sker och där många av dessa tjänster syftar till att patienterna ska kunna följa vad som sker i vårdprocessen, exempelvis att kunna se vad som händer med remissen. Landstinget har nyligen också introducerat Min journal på nätet där patienten har direktåtkomst till sin elektroniska journal. Samtycke Landstinget tillstyrker att det av patientlagen ska framgå att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke om inte annat följer av lag samt att det i patientjournalen endast ska antecknas patientens nekande till att ta emot vården och behandlingen, inte att patienten samtyckt till vården och behandlingen. Man bör rent generellt vara mycket återhållsam med att lägga ytterligare administrativa uppgifter på hälso- och sjukvårdspersonalen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

115 Bilaga 85 a 2 (2) Barns inflytande över sin vård Landstinget tillstyrker förslaget att det ska framgå att barnens bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn, att i samband med att hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets inställning till den aktuella åtgärden så långt möjligt klarläggas samt hur informationen ska ges till barnets vårdnadshavare. Frågan om förhållandet mellan barn och vårdnadshavare i hälso- och sjukvården tillhör en av de frågor där hälso- och sjukvårdspersonalen frekvent framför åsikten att det är svårt att utifrån gällande rätt veta vad som gäller. Även om föreliggande förslag inte helt klargör vad som gäller, ser landstinget det som positivt att utredningen tydligare än i gällande rätt anger vissa grundläggande förutsättningar. Landstinget ser också positivt på förslaget att ge berörda myndigheter i uppdrag att ta fram vägledning och riktlinjer för mognadsbedömningar av barn. Resultatet av en mognadsbedömning styr de facto till stor del hur mycket en vårdnadshavare ska involveras eller bestämma hur vården och behandlingen av ett barn ska genomföras. Delaktighet och medverkan Landstinget tillstyrker förslaget att en bestämmelse införs i patientlagen som tydliggör att en patients medverkan i den egna vården ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Förnyad medicinsk bedömning (second opinion) Landstinget tillstyrker förslaget att en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska ges möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en förnyad medicinsk bedömning. Ökad valfrihet Landstinget tillstyrker i princip förslaget om ett fritt vårdval över hela Sverige. Kostnaden för den vård som en patient väljer att få utförd hos en annan vårdgivare bekostas av hemlandstinget medan däremot resor och uppehälle får bekostas av patienten själv. Vilka ekonomiska och planeringsmässiga konsekvenser det fria vårdvalet kan medföra är i dagsläget omöjligt att förutsäga. Landstinget förutsätter att berörda myndigheter noga följer utvecklingen. Övrigt Utredningen innehåller ytterligare ett antal förslag som landstinget valt att inte kommentera. Landstinget tillstyrker utredningens förslag i dessa delar. Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör

116 Bilaga 85 b

117 Bilaga 85 b

118 Bilaga 85 c

119 Bilaga 85 c

120 Bilaga Dnr CK Akademiska laboratoriet Klinisk Mikrobiologi Åke Gustafsson Tfn E-post Socialdepartementet Remissvar angående Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Sammanfattande överväganden Remissen utgörs av en utredning som regeringen beställde av Smittskyddsinstitutet december Uppdraget bestod i att se över formerna för myndighetens laborativa verksamhet i syfte att göra den mer effektiv och mindre sårbar. Det ingick också i uppdraget att se över möjligheten till samverkan med regionala laboratorier samt lämna förslag på ett laboratorienätverk för detta. Utredningen färdigställdes i slutet av 2011 och har nu skickats ut för yttrande till ett antal remissinstanser däribland samtliga landsting och smittskyddsläkarföreningen. Enligt utredningen skall genomförandet av denna förändring ske genom att Smittskyddsinstitutet får ändrade instruktioner och bemyndigas träffa avtal med sjukvårdshuvudmännen för dessa förändringar. Då en del av orsaken till denna förändring är Smittskyddsinstitutets svårigheter att ekonomiskt klara nuvarande omfattning av laboratorieverksamhet är det viktigt att eventuella frigjorda resurser inte enbart stannar kvar inom Smittskyddsinstitutet. På landstingsnivå finns i dagsläget inget större överskott när det gäller resurser för mikrobiologisk diagnostik. Det är därför viktigt att, om ett utökat ansvar läggs på landstinget för laboratorieverksamhet som tidigare skötts av smittskyddsinstitutet och som har betydelse för upprätthållandena av god smittskyddsverksamhet, man säkerställer att dessa verksamheter får en tillräcklig ekonomisk bärkraft för att kunna klara detta uppdrag i framtiden. Landstinget i Uppsala län föreslår att: Utredningens mål godtas, men att nätverket utvidgas till att också omfatta centrala referensfunktioner för vårdhygieniskt arbete. SMI (eller den kommande folkhälsoenheten i vilken SMI kommer att uppgå) bör få en samordnande roll på det sätt som beskrivs i utredningen. De deltagande landstingsägda laboratorierna bör ges en tydligare och mer direkt roll vad gäller centrala beslut i laboratorienätverket. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

121 Bilaga 86 2 (6) Finansiering av merkostnader sker med statliga medel och en tydligare organisation införs för tilldelning av mer långvariga referensuppdrag med garanterade medel, t.ex. på det sätt som tillämpas i Frankrike, till landstingsdrivna mikrobiologiska laboratorier. Historik Det sätt på vilket Sveriges behov av centrala funktioner för laboratoriediagnostik av såväl ovanliga agens som högspecialiserad diagnostik för såväl diagnostiska som smittskyddsändamål bäst kan organiseras har varit ett diskussionsämne under mer än trettio år. Det nuvarande Smittskyddsinstitutet (SMI) byggdes från början upp som ett centralt statligt referens- och forskningslaboratorium, Statens Bakteriologiska Laboratorium. Detta var under en tid då den landstingskommunala laboratoriediagnostiken var avsevärt mindre utbyggd än idag. Finansieringen av SBL skedde därför genom såväl statliga anslag, intäkter från vaccinproduktion (där SBL då hade ett distributionsmonopol) som externa intäkter från rutinmässig patientdiagnostik, utförd på uppdrag av huvudmännen som en direkt del av normal sjukvårdsverksamhet. SBLs uppdrag var således, liksom finansieringsformerna, blandade. Då den landstingskommunala diagnostiken från 70-talet och framåt kraftigt byggdes ut, ledde detta till konkurrens om den stora provvolym som den rutinmässiga diagnostiken utgjorde, något som inte var till gagn för SBLs funktion som referens- och centrallaboratorium. Med tiden kom SBL att ombildas till Smittskyddsinstitutet, nu med en blandad roll som centralt smittskydds- och referens-/centrallaboratorium, d.v.s. med uppdrag att hantera bl.a. fåtalsdiagnostik och sörja för referensfunktionen. Rollen som huvudsakligt referenslaboratorium för Sverige har dock inte på många år kunnat upprätthållas av SMI då såväl finansiering som kompetens saknas. Man får också hålla i minnet att antalet områden där modern sjukvård behöver tillgång till referenslaboratoriefunktioner ökat mycket kraftigt. Det är i det ljuset de frivilliga överenskommelser, som under de senaste tjugo till trettio åren skett inom sektionerna för virologi och bakteriologi vid Svenska Läkaresällskapet och Svensk förening för Medicinsk Mikrobiologi, ska ses. SMIs uppdrag under de senare åren har åter ändrats, på så sätt att fåtalsdiagnostiken (d.v.s. förmågan att upprätthålla den diagnostik som måste finnas tillgänglig i ett land men aldrig kan löna sig, som t.ex. rabiesdiagnostik) nu nästan upphört. Behovet av centralfunktion för samordning Landstinget i Uppsala län instämmer i utredningens ambitioner att åstadkomma en samlad organisation för att fylla behovet av referenslaboratoriefunktion, smittskyddsfrågor och utbrottsberedskap i Sverige. (Det som i utredningen beskrivs som laboratorienätverk alternativ a, b och c.)

122 Bilaga 86 3 (6) Landstinget noterar dock att behovet av referensfunktioner för vårdhygienisk kompetens helt utelämnas eller likställs med smittskyddskompetens, något som enligt vårt förmenande inte är korrekt vårdhygien som kompetensområde är, såväl nationellt som internationellt, skilt från smittskydd i den meningen att området kräver en kombination av förståelse för hur smitta sprids och övervakas OCH kunskap om vårdprocesser på en mycket teknisk nivå. Landstinget instämmer med utredningen i att en sådan organisation, i Sverige, måste bygga på en decentraliserad, delvis "virtuellt" nätverk då kombinationen av kunskapsdjup och antal områden där referensfunktioner är mycket stort. Den nuvarande, frivilliga, organisationen är funktionell i mycket varierande grad (så fungerar t.ex. Örebro relativt smärtfritt som nationellt centrum för gonorrédiagnostik). Men, generellt behövs här en betydligt mer samlad och stringent organisation. Frågan är dock om utredningens förslag utgör en sådan. Vad krävs för en hållbar referenslaboratoriefunktion? För en fungerande referenslaboratoriefunktion krävs en betydande insats av såväl personal, utrustning som kunskap. För att kunna fungera på ett kvalitetsmässigt bra sätt bör åtagandet därför vara långsiktigt. Det är också viktigt att inse att åtagandet kommer att vara förenat med kostnader, vilka inte kan antas kunna intäktsfinansieras. Referensåtagandet kan i det fallet jämföras med t.ex. vårdhygien som är en för landstinget och Uppsala läns kommuner fri nyttighet som kommer alla tillgodo och därför kan finansieras utan krav på avkastning. Idag är den högt specialiserade kompetens som krävs för referenslaboratoriefunktionen ofta kopplad till enskilda forskare/forskargrupper. Förslaget förlitar sig i huvudsak på att för referenslaboratoriefunktionen använda sådan kompetens. Eftersom en karakteristisk egenskap för sådan kompetens är dess starka koppling till enskilda personer, innebär det i sin tur att ett visst laboratoriums kompetensnivå blir mycket störningskänslig. Det kommer därför att vara svårt att på ett hållbart sätt bygga upp långsiktiga åtaganden om referensfunktioner på det sättet och kvalitetsnivå på referenslaboratorierna kommer att vara svår att garantera över tid. I t.ex. Frankrike är istället referenslaboratoriefunktionen uppbyggd så, att intresserade laboratorier ansöker hos en central myndighet om att få sådan status. Efter en extern granskning tilldelas därefter ett eller flera laboratorier referensstatus för en period av fyra år, varefter ny ansökan/granskning sker. Laboratoriet är under denna tid garanterad tillskott av centrala medel för merkostnaderna som följer av att upprätthålla referensfunktionen. Utredningen har valt att helt se finansieringsfrågan som ett problem för landstingen/huvudmännen. Sektionen för Klinisk Mikrobiologi och Vårdhygien efterfrågar en tydligare beskrivning över hur, i vilken omfattning och via vilka kanaler finansieringen av deltagande laboratoriers merkostnader kommer att ske.

123 Bilaga 86 4 (6) Landstingens roll som finansiärer Utredningen föreslår en styrfunktion där SMI har en samordnande funktion med en, som det heter, "beslutsmässig motpart som representerar landstingen". Förslaget innehåller flera oklarheter, vilket i huvudsak beror på den ställning landstingen som huvudsakliga huvudmän för sjukvården har i Sverige. Landstingens uppgift är (bland annat) att tillhandahålla sjukvård, inte finansiera offentlig konsumtion Utredningen verkar ha förbisett att tillhandahållande av referenslaboratoriefunktionen är offentlig konsumtion av samma slag som t.ex. domstolsväsen eller allmänna vägar, d.v.s. företeelser som utgör en del av den infrastruktur som krävs för tillräcklig vårdkvalitet men som inte kan konsumeras av en enskild vårdtagare. Landstingens/huvudmännens uppgift är däremot att (bland annat) tillhandahålla sjukvård, vilket är subventionerad privat konsumtion. (Enskilda vårdtagare kan inte byta sin konsumtion av sjukvård med varandra). En grundprincip i svensk förvaltning har varit att tillhandahållande av offentlig konsumtion görs av staten. Smittskyddsläkarorganisationen tillhandahålls av landstingen men har också ett uppdrag som är begränsat till det län i vilket landstinget verkar. En gemensam, landstingsövergripande, lösning kan åstadkommas genom kommunal samverkan. Detta blir sannolikt mycket svåradministrerat. Man kan naturligtvis också tänka sig att man på andra sätt kommer överens om en gemensam beräkning av nätverkets finansieringsbehov på ett sätt som möjliggör transferering mellan landstingen, t.ex. genom en kapitationsavgift, vilket sedan administreras av en central funktion som t.ex. SMI. En sådan direkt proportionell uttaxering från rikets samtliga medborgare via skattsedeln bör i första hand ske genom den organisation som redan har uppdraget att hantera nationella frågor, d.v.s. staten. Landstingen är självständiga kommuner Samverkan mellan SMI och landstingen föreslås ske genom SKLs försorg. Landstingen utgör sekundärkommuner med beskattningsrätt och kommunalt självstyre. SKL som organisation är en intresseförening för deltagande kommuner och landsting och kan inte på egen hand fatta bindande beslut i frågor som faller under det kommunala självstyret. Det innebär att beslut över landstingsgränser endast kan tas i konsensus och att det står varje landsting fritt att inte följa fattade beslut om så av olika skäl visar sig vara önskvärt. Det huvudsakliga problemet med de föreslagna modellerna för "virtuellt" nätverk är avsaknaden av tydlig finansiering. Av utredningen framgår att man tänker sig en frivillig överenskommelse mellan huvudmännen/landstingen och SMI där landstingen solidariskt finansierar kostnaderna för att upprätthålla referensverksamheten. Eftersom

124 Bilaga 86 5 (6) denna verksamhet till sin natur är sådan att den inte är avsedd att vara lönsam är det svårt att se en så löst beskriven form för ekonomiskt åtagande som hållbar. Frågan som också med rätta kan ställas i varje landsting är varför och med hur mycket just detta landstings innevånare ska bidra med finansiering för detta ändamål. Små landsting, som t.ex. Blekinge, som för närvarande har dålig ekonomi och som inte själv har kompetens för att driva referensdiagnostik kommer att vara nettobetalare och hamnar därför i en helt annan situation än t.ex. Landstinget i Uppsala län, som kan räkna med att åtminstone två, sannolikt fler, referensområden förläggs till KMB. Här kommer istället ytterligare driftkostnader att uppkomma, vilka måste täckas genom externa överföringar av medel från andra landsting. Risken att landstingen som ju primärt har att svara inför sina egna innevånare och inte har till uppgift att lösa nationella behov kommer att nedprioritera denna verksamhet till förmån för direkt patientrelaterad sådan är uppenbar. Då landstingen utgör självständiga kommuner kommer alla överenskommelser över landstingsgränser (med undantag för ett eventuellt kommunalförbund) att vara frivilliga åtaganden. Ändamålsenligheten i att använda frivilliga åtaganden för att finansiera nationella behov kan ifrågasättas. Det är oklart beskrivet hur den "beslutsmässiga motpart som representerar landstingen" ska utses, hur den ska få sitt mandat och vilken kompetens denna motpart ska besitta Risken är stor att olika landsting med tanke på de interna olikheter i beslutsvägar och beslutsnivåer som existerar kommer att hantera dess frågor på olika sätt. Då beslut ska fattas om att föra över verksamhet mellan landstingen (d.v.s. referensfunktionerna) kommer det med lätthet (även om man tillsätter ett fackkunnigt råd med företrädare för professionen som lämnar förslag till denna motpart) att kunna uppkomma oenighet kring tolkningen av vilken verksamhet som ska utföras var. Eftersom varje landsting är en självständig beslutande enhet kan resultatet bli att dessa överenskommelser inte genomförs i praktiken.

125 Bilaga 86 6 (6) Smittskyddsläkarens synpunkter Smittskyddsläkaren är i stort positiv till den föreslagna utredningen, men det finns en del synpunkter att överväga vid denna förändring. Framför allt gäller det behovet av att nätverket har en tydlig struktur vad gäller fördelning av referenslaboratorier, så att alla aktörer och presumtiva kunder lätt kan identifiera vem som i nätverket har ett visst uppdrag. Det är dessutom viktigt att tillräckliga resurser ställs till förfogandet för att säkerställa en god kontinuitet och hög kvalitet på dessa laboratorier. Av stor betydelse är att denna referenslabfunktion inte enbart knyts till enstaka intresserade och kompetenta individer, utan att man redan vid fördelningen av dessa uppdrag säkerställer en fortsatt kompetensförsörjning av referenslaboratorierna. När det gäller laboratorienätverkets förmåga att fungera i samband med beredskap och utbrottshantering, så handlar detta till stor del om att säkerställa en tillräcklig kapacitet för att snabbt svara upp mot de krav som finns vid större utbrott. Där måste också laboratorierna kunna samarbeta med laboratorier utanför humansidan, d.v.s. framför allt SVA samt laboratorier som kontrollera objektburen smitta. Viktigt är att det finns en tydlig struktur och en enhetlighet i informationsöverföring, så att de som är inblandade i utbrottet kan få prover sända till rätt instans. Man måste bland annat säkerställa att det finns tydliga rutiner för att ge snabba svar i dessa situationer. Viktigt är också att typning av organismer kan ske på ett snabbt och effektivt sätt med enhetliga svarsrutiner för att kunna följa smittkedjor. Förslaget angående ett laboratorienätverk för övervakning och kunskapsutbyggnad innefattar både den övervakning och typning som behövs för att följa akuta epidemier och utbrott samt den övervakning av smittläget över tid som kan följas med regelbunden insamling och typning för att följa förändringar av det epidemiologiska läget. När det gäller den epidemiologiska övervakningen och framför allt den fortsatta metodutveckling och utbyggnaden av en typningsverksamhet är det viktigt att det finns kvar en kontinuitet med tidigare metoder, så att man över tid också kan följa det epidemiologiska läget för smittämnen av intresse. D.v.s. att byte av laboratoriemetoder för epidemiologisk övervakning bör diskuteras med dem som ansvarar för övervakningen både nationellt och inom landstingen, innan detta genomförs. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör

126 Bilaga Dnr CK Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Socialdepartementet regeringskansliet.se Remissvar angående promemorian Ds 2013:14 Regionalt utvecklingsansvar i Örebro län och Gävleborgs län Landstinget i Uppsala län har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerade departementspromemoria. Landstinget i Uppsala län har inga invändningar mot promemorians förslag. Landstinget vill betona värdet av att de berörda regionala utvecklingsfrågorna förs till länets direktvalda organ. Det kan ses som en logisk fortsättning på bildandet av samverkansorganen och överföringen av medel från den statliga länsadministrationen till ett indirekt valt demokratiskt organ. Vidare anser landstinget att infrastrukturfrågorna med fördel kan hanteras av det organ som är kollektivtrafikmyndighet i länet. Landstinget i Uppsala län ser inte heller något problem med att landstingsnivån utdelar företagsstöd, trots 2 kap. 8 andra stycket i kommunallagen. Landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska samverka och samråda med länsstyrelsen, länets kommuner och näringslivet i länet ( 8 och 9), vilket bör ge goda möjligheter att åstadkomma ett effektivt företagsstöd. Om förslagen i promemorian genomförs, och de aktuella landstingen övertar samverkansorganens uppgifter, är det viktigt att landstingen nyttiggör de erfarenheter som utvecklats i regionförbunden i Örebro och Gävleborgs län och vidareutvecklar samspelet med regionförbundens medlemmar och nätverk. Slutligen vill Landstinget i Uppsala län påminna om statens och regeringens ansvar för och upprätthållandet av sjukvårdsregionerna. Det har i diskussionerna kring nya och större regionkommuner även ingått de uppgifter som regleras i Hälso- och sjukvårdslagen 9. Dock är inga sammanslagningar av landsting/regioner för närvarande aktuella och då måste regeringen säkerställa syftet med landets indelning i sjukvårdsregioner. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

127 Bilaga 88 a Dnr CK Ekonomiavdelningen Björn Larsson bjorn.larsson@lul.se Finansdepartementet Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar till betänkandet Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) Sammanfattande överväganden Landstinget saknar ett resonemang om kollektivtrafikens roll och därmed kollektivtrafikmyndigheternas roll. Trängselskatter innebär krav på utbyggd kollektivtrafik och en ekonomisk satsning från kollektivtrafikmyndigheten, därmed i bland annat Landstinget i Uppsala län. En trängselskatt, och förändring av den, måste ske i nära samarbete med kollektivtrafikmyndigheten. Det stämmer att staten har det största ansvaret för att planera, bygga och driva väginfrastrukturen. Dock har många landsting kostnadsansvar för kollektivtrafiken och kommunerna detsamma för planering, byggande och drift av gator. För kollektivtrafikmyndighetens/landstingets del måste de satsningar som krävs vid ett införande av trängselskatt ställas i relation till de satsningar som krävs främst inom hälso- och sjukvården. Det finns här en risk för att sådana satsningar trängs undan på grund av de ökade kraven på kollektivtrafiken. Utredningens förslag Utredningen har behandlat följande frågor: - Möjligheten att delegera beslut från riksdagen till kommuner. - Vem ska ändra avgifterna? - Hur ska utländska fordon behandlas? - Hur ska betalningen av trängselskatten ske? - Vilka sanktioner ska användas för icke inbetald skatt? - Hur ska ett trängselskattebeslut överklagas? Delegation Utredningen har konstaterat att det inte är grundlagsreglerat vilka personer kommunerna har rätt att beskatta. Något uttryckligt konstitutionellt förbud för en kommun att beskatta andra än sina egna medlemmar finns alltså inte. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

128 Bilaga 88 a Utredningen har även tagit ställning till vilket organ som ska få intäkterna av trängselskatten. Vid en samlad bedömning har utredningen stannat för att intäkterna från trängselskatten även fortsättningsvis ska tillfalla staten. Initiativet till att införa trängselskatten ska dock även i framtiden komma från kommunerna. Utredningen beskriver att trängselskatt fungerar som ett effektivt och precist verktyg för att reglera trafiken i en kommun om besluten fattas på lokal nivå. Däremot anser utredningen att effekterna på regional nivå kan bli stora om en kommun ensidigt inför trängselskatt och att detta kan ske på ett sätt där man minimerar de egna kommuninvånarnas avgifter. Det innebär enligt utredningen en ekonomisk risk för staten om en delegation av avgiftsbeslutet sker till kommunerna. Utredningen föreslår att delegation endast ska göras för frågorna: var, när, hur mycket och hur. Det vill säga att trängselskattens belopp, tider då skatten tas ut, betalzonens gränser och flerpassageregler ska delegeras. För att minska statens risk när trängselskatt är kopplat till statliga investeringar vill utredningen fastställa ram för beloppens storlek. Utländska fordon Utredningen kommer fram till att utländska fordon ska omfattas av trängselskatt. Betalning av trängselskatt Utredningen föreslår att det ska bli enklare att betala trängselskatten, bland annat genom att använda transpondrar som ett komplement till videoregistrering. Utländska ägare ska betala genom transponder eller på Internet. Konsekvenser för landstinget Införandet av trängselskatter kräver med största sannolikhet mer satsningar på kollektivtrafik. Då kollektivtrafikmyndigheten/landstinget enligt utredningen inte får ta del av intäkterna från trängselavgifterna så måste landstinget alltså finansiera denna utökning helt på egen hand. Önskvärt vore därför att kollektivtrafikmyndigheten på annat sätt kompenserades för merkostnader i samband med ev. införande av trängselskatt. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör

129 Bilaga 88 b

130 Bilaga Dnr CK Miljö- och kemienheten Marta Fallgren Tfn E-post Swedish Standards Institute (SIS) Anna-Karin Jansson STOCKHOLM Remissvar angående Ledningssystem för hållbar utveckling inom kommuner, landsting och regioner en vägledningsstandard Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län är i huvudsak positivt till att en vägledningsstandard för ledningssystem för hållbar utveckling inom kommuner, landsting och regioner arbetas fram. Med detta remissvar lämnas några synpunkter. Det bör övervägas att formulera branschtolkningen liknande till exempel SS-EN 15224:2012 Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvård, med en inledande del som beskriver kraven i ett ledningssystem, följt av en bilaga med en praktisk vägledning om hur ledningssystemet kan införas. Det skulle tydliggöra skillnaden mellan vad som är krav på ett faktiskt ledningssystem för hållbar utveckling inom kommuner, landsting och regioner och hur ett införande kan gå till. Förslaget skulle också vinna på ytterligare språkbearbetning och genomgång av hänvisningar till figurer, bilagor och referenser. Det bör även övervägas om standarden för ledningssystemet ska vara uppbyggd enligt den standardisering av standards för ledningssystem som pågår. Detaljerade synpunkter Kapitel 3 vinner på att kompletteras med en definition av mål i enlighet med motsvarande standards. Kapitel 5.1 vinner på att komplettera de sista två punkterna enligt följande kursivering: Organisationen är ansvarig för: den påverkan som beslut och aktiviteter har på samhälle, ekonomi och miljö, såväl positiva konsekvenser som betydande negativa konsekvenser de åtgärder som har utförts för att stärka positiva effekter och för att förhindra upprepning av oavsiktliga och oförutsedda negativa effekter. Bilaga A kan med fördel kompletteras enligt Bilaga B, så att det tydliggörs att det är en exempellista. Det bör övervägas om kapitel A.2.2. ska kompletteras med andra riskgrupper än minskad barndödlighet och minskad mödradödlighet, som är aktuella ur Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

131 Bilaga 89 2 (2) ett nationellt folkhälsoperspektiv. Det bör även övervägas om avsnitt A.2.5 ska kompletteras med användning och sluthantering av farliga kemikalier. Detta remissvar utgår från den ursprungliga remissversionen som finns tillgänglig via SKLs och SIS hemsidor i april, då den utlovade uppdateringen av bilaga C inte finns tillgänglig. Landstinget tillstyrker formuleringarna utifrån detta ursprungliga material. Vidare noteras att det är positivt att exempel från landsting och kommuner tas upp i de olika avsnitten, för att göra arbetsmetoderna mer konkreta. Konsekvenser för landstinget Om landstinget väljer att komplettera befintliga ledningssystem så att de omfattar hållbar utveckling kommer remissförslaget att fungera som en vägledning. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör

132 Bilaga Dnr CK Administrativa avdelningen Peter Helgesson Arbetsmarknadsdepartementet Regeringskansliet Remissvar angående betänkande av utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet SOU 2012:74 Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län har givits möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande. I utredningen framförs tio förslag till åtgärder som kommentars nedan: Utredningens förslag 1 Klargörande av Diskrimineringsombudsmannens (DO) uppdrag vad avser att följa och analysera utvecklingen av arbetet mot främlingsfientlighet och andra former av intolerans samt att DO intar rollen som pådrivande kraft och kunskapsbas för andra arbete med dessa frågor samt rekommendation att etablera nätverk med de olika aktörerna i dessa frågor. Landstinget i Uppsala län instämmer i utredningens förslag och vill framhålla DO:s centrala och viktiga roll i detta sammanhang. Landstinget ser också mycket positivt på det föreslagna ekonomiska resurstillskottet. Utredningens förslag 2 Förslaget att det ska finnas minst en antidiskrimineringsbyrå i varje län/region välkomnas utifrån erfarenheterna av den antidiskrimineringsbyrå som sedan ett antal år finns etablerad i Uppsala län. Landstinget ser också positivt på den föreslagna ökade tilldelningen av ekonomiska resurser. Utredningens förslag 3 och 4 Förslaget att Forum för levande historias (FLH) ges uppdrag kring information om islamofobi samt information till svenska skolungdomar om främlingsfientlighet ur ett svenskt historiskt perspektiv, ställer sig landstinget positiva till. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

133 Bilaga 90 Utredningens förslag 5 och 6 Ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen att ge projektbidrag/verksamhetsstöd till organisationer som arbetar för att motverka främlingsfientlighet samt föreslaget om långsiktigt statligt stöd för en så kallad quick response-funktion, ställer sig landstinget också positiva till. Utredningens förslag 7 Landstinget välkomnar också förslaget att en utvärdering genomförs av den forskning som bedrivs inom området Internationell Migration Etiska Relationer (IMER). Utredningens förslag 8 och 9 Särskild satsning på fortbildning av lärare kring mänskliga rättigheter och att Skolinspektionen i sin tillsyn redovisar hur attityder till främlingsfientlighet och andra former av intolerans utvecklas i skolorna ser landstinget som mycket angeläget för den framtida utvecklingen i samhället inom detta område. Utredningens förslag 10 Landstinget ser också positivt på utredningens förslag att regeringen träffar en överenskommelse med SKL om att rekommendera de lokala brottsförebyggande råden att uppmärksamma hatbrotten samt att regeringen föreslås uppdrar åt berörda statliga myndigheter att förbättra statistiken över anmälningar av hatbrott och följande av dessa i rättsprocessen. Beredning/samråd/remittering Landstinget i Uppsala län har inhämtat synpunkter från Landstingets i Uppsala läns utskott för demokrati, jämställdhet och integration. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör

134 Bilaga Dnr CK Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn E-post Landstingsstyrelsen Svar på motion angående patientmaten vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsfullmäktige att anse motionen besvarad med vad som anförs i denna skrivelse. Ärendet I en motion av Börje Wennberg (S) angående patientmaten vid Akademiska sjukhuset föreslås att uppdrag ges att utreda förutsättningarna för att producera patientmaten till Akademiska sjukhuset i det egna tillagningsköket på Ulleråker. Med anledning av detta har Landstingsservice beretts tillfälle att avge yttrande över motionen. Landstingsservices bedömning i frågan bygger till stor del på de beslut som berör Ulleråker och patientkost som har tagits sedan motionen skrevs. Landstingsstyrelsen beslutade (CK ) att ge Landstingsservice i uppdrag att förbereda för en exploatering av landstingets fastigheter på Ulleråker byggnader såväl som mark. Att i det läget skapa ett tillagningskök för Akademiska på Ulleråker skulle kunna påverka exploateringsmöjligheterna. Risken är också stor att ett kök på Ulleråker endast kan bli en temporär lösning, då en försäljning kan förväntas inom en överskådlig framtid. I ett antal beslut har produktionsstyrelsen givit Landstingsservice i uppdrag att utreda möjligheterna för att skapa ett nytt kök på Akademiska sjukhusområdet. Ett antal placeringar har utretts. I det senaste beslutet vid februarisammanträdet i år gavs uppdraget till Landstingsservice att gå vidare med en fördjupad förstudie om ett nytt kök för patientmat i anslutning till restaurang Blå korset. Den fördjupade förstudien ska belysa tre olika alternativ: tillagningskök, mottagningskök samt mottagningskök som är förberett för att kunna bli tillagningskök. Den fördjupade förstudien ska redovisas till produktionsstyrelsen senast i maj Mot bakgrund av det som beskrivs ovan ställer sig Landstingsservice tveksamt till huruvida Ulleråker är ett lämpligt alternativ för produktion av patientmat till Akademiska sjukhuset. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

135 Bilaga 91 2 (2) Utöver detta kan tilläggas att lokalisering av ett kök för patientmat till Ulleråker troligtvis inte skulle vara optimalt med tanke på behoven av väl fungerande logistik och transporter mellan tillagningskök och Akademiska sjukhuset. Precis som motionären tar upp i sin motion har tillagningsköket vid Akademiska sjukhuset sedan tidigare dömts ut. Detta innebär att motionärens förslag inte heller skulle ändra på det faktum att landstinget behöver investera i ett nytt kök på sjukhusområdet. Motionärens förslag om att utreda förutsättningarna för att producera patientmat på Ulleråker anses besvarad i och med att Landstingsservice, i samband med att förvaltningen yttrat sig över motionen, har undersökt huruvida köket på Ulleråker är ett lämpligt alternativ för produktion av patientmat till Akademiska sjukhuset. Produktionsstyrelsen beslutade om den framtida kostförsörjningen , 48. Bilaga Beslut produktionsstyrelsen , 25 Beslut produktionsstyrelsen , 48

136 Bilaga Dnr CK Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Landstingsstyrelsen Svar angående motion Återöppna tillagningsköket för patientoch personalmat vid Enköpings lasarett Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförs i motionssvaret. Ärendet Börje Wennberg (S), Vivianne Macdisi (S), Johan Edstav (MP) och Sören Bergqvist (V) har inkommit med motionen Återöppna tillagningsköket för patient- och personalmat vid Enköpings lasarett. I motionen föreslås att tillagningsköket vid Enköpings lasarett öppnas för tillagning av patient- och personalmat. Bakgrunden till detta önskemål är att motionärerna anser att det idag finns ett missnöje med nuvarande kostlösning från patienter och personal. Nuvarande lösning innebär att patientmaten som serveras vid Lasarettet i Enköping sedan 2009 tas från tillagningsköket i Västerås. I motionen anförs ett antal fördelar med att patientmaten istället lagas i det egna tillagningsköket i Enköping, både vad avser matens kvalitet och näringsinnehåll, miljömässiga fördelar m.m. Kostnämnden pekar i sitt yttrande på ett avsevärt högre produktionspris när maten 2009 tillagades vid lasarettet i Enköping, i förhållande till dagens produktionspris vid tillagningsköket i Västerås. Man anser också att få avvikelser rapporteras rörande maten från tillagningsköket, färre än 20 för cirka serverade portioner per månad. Produktionsstyrelsen har sedan i början av 2011 utrett den framtida kostförsörjningen och styrelsen har tagit ett antal delbeslut i detta arbete. Produktionsstyrelsen beslutade i februari 2013 om placering av ett nytt kök för Akademiska sjukhuset. Som tillägg beslutade produktionsstyrelsen i mars att låta LSU göra en beräkning över vad det skulle kosta att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping samt göra en beskrivning av för- och nackdelar med lokal matproduktion med avseende på logistik, beställningstider och kosthantering. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

137 Bilaga 92 2 (2) Enligt LSU:s bedömning uppgår produktionsvolymen vid Lasarettet i Enköping till cirka 160 patientmåltider/dag under årets alla dagar och cirka 65 restaurangmåltider/dag vardagar. Enligt LSU kan konventionell matlagningsmetod, d.v.s. varmmatsproduktion, med fördel användas i Enköping, då varmhållningstiden inte är lika lång som på ett större sjukhus. Maten kan då tillagas och direkt läggas upp på tallrik av kökspersonal för servering på vårdavdelningar eller till personalen. Investeringen för att öppna befintligt tillagningskök beräknas uppgå till totalt 6 mnkr. Driftkalkylen ger med angiven volym, investeringsnivå och med en bemanning om 8 helårstjänster en dagportionskostnad för Lasarettet i Enköping om 289 kr, att jämföra med dagens kostnad 188 kr. Totalt ger detta på årsbasis en kostnadsökning med cirka 2,9 miljoner kronor. LSU lyfter i utredningen en rad fördelar med att det befintliga köket vid Lasarettet i Enköping tas i bruk för matproduktion. Bl.a. pekar man i utredningen på möjligheten att tillgången till ett eget kök kan bidra till ökad trygghet hos avdelningspersonalen, då det går snabbare att beställa önskekoster och specialkoster samt att ledtiderna inte blir så långa vid avvikelser, t.ex. om något livsmedel tar slut. Detta kan leda till ökad nöjdhet hos både personal och patienter. Behovet av väl fungerade kommunikation och korta beslutsvägar mellan vårdavdelningar och sjukhuskök har enligt LSU uppmärksammats särskilt från verksamheten, i och med att detta medverkar till att köket ska kunna tillgodose snabba justeringar och lösningar för individens behov. Vidare anförs att ett eget kök med en långsiktig och hållbar lösning även kan stärka varumärket för Lasarettet i Enköping. Utifrån den bedömning som LSU gör kan konstateras att det tycks finnas kvalitetsmässiga fördelar med en lokal lösning för matproduktionen i Enköping, även om denna lösning enligt de beräkningar som gjorts innebär en fördyring av dagportionspriset i jämförelse med nuvarande dygnskostnad. Produktionsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde , 50, att tillagningsköket i Enköping renoveras och öppnas för tillagning av mat till både patienter och personal. Bilaga: Produktionsstyrelsens beslut , 50 Kopia till: Landstingsfullmäktige

138 FÖRSLAG Bilaga Dnr CK Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Landstingsstyrelsen Svar på motion om personalens språkkunskaper och patientsäkerheten Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförs i denna skrivelse. Ärendet Pavel Gamov (SD) har i en motion föreslagit att Landstinget i Uppsala län säkerställer att anställd personal behärskar och förstår det svenska språket i fullgod utsträckning innan man börjar arbeta inom hälso- och sjukvårdens verksamheter I motionen påpekas vikten av att vårdpersonal har goda kunskaper i svenska, inte minst ur patientsäkerhetsperspektiv. I motionen refereras bl.a. till ett dödsfall i Värmland 2011 där en hyrläkare med undermåliga svenskkunskaper anges varit inblandad. Det framgår dock inte om något av de exempel på bristfälliga svenskkunskaper som anges kommer från Landstinget i Uppsala län. Varje kontakt mellan läkare och patient bygger på att ömsesidig kommunikation kan uppnås. En grundförutsättning är, att inte någon språkbarriär hindrar en tydlig kommunikation. Ibland behövs insatser av tolk för att kommunikationen ska vara tydlig. Varje kommunikationsbrist innebär en patientsäkerhetsrisk. Landstinget ser utbildad vårdpersonal från andra länder som en stor och värdefull resurs, både när det gäller rekrytering inom bristyrken och när det gäller rekrytering av specialister med hög kompetens och stor erfarenhet. Det finns 21 reglerade yrken inom hälso- och sjukvården i Sverige, där den som arbetar inom yrket måste ha en yrkeslegitimation eller ett särskilt förordnande för att få utöva yrket. Språkkunskaperna hos den som ansöker om svensk legitimation på basis av en Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

139 Bilaga 93 2 (2) utbildning inom EU/EES kontrolleras inte av Socialstyrelsen. För personer med vårdutbildning från dessa länder kan staten inte ställa några krav på språkkunskaper för att legitimation ska utfärdas. Ansvaret för att yrkesutövaren har nödvändiga kunskaper i svenska ligger på arbetsgivaren och den enskilde. Socialstyrelsen rekommenderar att läkare och annan vårdpersonal ska gå kurser i sjukvårdssvenska och avlägga språkprov. Alla som ska beviljas svensk legitimation på basis av en utbildning från ett land utanför EU/EES-området och Schweiz måste genomgå ett kompletteringsprogram. För att få göra det krävs att den utländska utbildningen stämmer överens med den svenska vad gäller nivå, längd och innehåll. Kompletteringen ser olika ut beroende på yrke och utbildning, men ett obligatoriskt steg är att den sökande kan visa grundläggande kunskaper i svenska språket. Exempel på kunskaper i svenska språket som godtas av Socialstyrelsen för läkare och sjuksköterskor med en utbildning från ett land utanför EU/EES-området och Schweiz är följande: godkänt betyg i kärnämnet svenska 3 eller kärnämnet svenska som andraspråk 3 vid gymnasial vuxenutbildning eller godkänt resultat på kurs i svenska för utomnordiska studenter anordnad av universitet eller högskola (60 högskolepoäng) eller godkänt resultat på Tisus-prov eller godkänt språkprov i svenska på C1-nivå (Europaskalan) Landstinget har inget formaliserat krav för all vårdpersonal, när det gäller kunskaperna i svenska. Ansvaret ligger på den som anställer personalen. Som exempel kan nämnas att man inom Akademiska sjukhuset har ställt formella språkliga kvalifikationskrav för STläkare, se bilaga. När det gäller hyrläkare ligger ansvaret på det företag som hyr ut läkaren. Dock måste givetvis landstinget säkerställa att all vårdpersonal har sådana kunskaper i svenska att personalen på ett säkert sätt kan fullgöra sina arbetsuppgifter. Vid inhyrning av läkare till Primärvården ställs kravet i kravspecifikationen, att läkaren ska behärska svenska språket. Trots att det inte finns fastslagna formella krav på språklig kompetens i svenska språket för all vårdpersonal inom landstinget, så bedöms de krav som ställs vid anställning av vårdpersonal och inhyrning av läkare tillräckliga för att upprätthålla en god patientsäkerhet och en god kommunikation mellan patient och vårdpersonal.

140 Bilaga 94 a Dnr CK Administrativa enheten Mats Holmberg Tfn E-post mats.holmberg@lul.se Landstingsstyrelsen Svar avseende Motion - ett öppnare landsting Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförs nedan. Ärendet Pia Zetterberg och Johan Edstav, Miljöpartiet de gröna, föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att alla länets innevånare fritt ska kunna närvara på utskotts- och nämnd/styrelsesammanträden. Rättslig reglering Enligt kommunallagen, KL, 6 kap 19 a, ska en nämnds sammanträden hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock, om fullmäktige medgett det, besluta att dess sammanträden ska vara offentliga. Undantag från denna är möjlighet är om det vid nämndens sammanträden beslut som avser myndighetsutövning eller om det förekommer uppgifter hos nämnden som omfattas av sekretess. Denna möjlighet till att ha offentliga nämndsammanträden infördes i KL 1 juli Möjligheten gäller bara nämndernas sammanträden i plenum, inte utskottssammanträden eller presidiemöten. När fullmäktige har medgett offentlighet ligger det på nämnden att i sista hand avgöra vilka ärenden som kan handläggas vid ett offentligt sammanträde. Detta stämmer med dels den grundläggande kommunalrättsliga principen att nämnderna själva bestämmer vilka åhörare man vill ha, dels med en av grundstenarna i offentlighetsprincipen som innebär att varje myndighet självständigt och med tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen som grund avgör gränserna för allmänhetens tillgång till material som man förfogar över. KL reglerar inte hur sammanträdens ska kungöras för allmänheten i de fall de kommer att vara offentliga. Det är upp till varje nämnd att lokalt finna den mest lämpliga formen för att ge allmänheten denna information. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

141 Bilaga 94 a I 6 kap 19 regleras att en nämnd får kalla vissa förtroendevalda, anställda eller sakkunniga att närvara vid ett sammanträde. Närvarorätten enligt denna paragraf kan beslutas med enkel majoritet. För att någon annan utomstående ska få närvara vid sammanträdet krävs enhällighet om detta beslut. Det är således helt upp till den enskilda nämnden /styrelsen att besluta om man ska tillåta s.k. öppna sammanträden. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration har lämnat följande synpunkter på motionen Utskottet ställer sig i grunden positiva till en ökad öppenhet vid politiska möten, men ser också ett antal konsekvenser av en ökad öppenhet såväl praktiska kring t.ex. tillgång till lokaler som lämpar sig för närvarande allmänhet som hur sammanträdena ska läggas upp. Troligen krävs ett delvis annat upplägg för nämnd-/styrelsesammanträden där endast viss del av sammanträdet kan hållas öppet för allmänheten. D.v.s. vissa delar av sammanträdena måste ske inom stängda dörrar för att inte hämma eller försvåra det politiska arbetet. Om landstingsfullmäktige bifaller motionen ser utskottet det som nödvändigt att pröva öppna sammanträden på ett organ för att sedan utvärdera och därefter ta ställning i frågan i ett mer långsiktigt perspektiv. Andra landsting Endast tre landsting, Kronoberg, Blekinge och Norrbotten, har beslutat om möjligheten till öppna sammanträden för nämnder/styrelser. Erfarenheten är således mycket begränsad. Det landsting som under längst tid, cirka sju år, har haft sammanträden där allmänheten har tillträde är Norrbotten och avser deras landstingsstyrelse. Under denna tid har noll personer från allmänheten utnyttjat möjligheten. Däremot brukar media närvara. En erfarenhet som dragits av medias närvaro är att detta ofta har en hämmande effekt på den politiska diskussionen i styrelsen. Kopia till: Landstingsfullmäktige

142 Bilaga 94 b

143 Bilaga 95 a CK Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Pleijel Tfn E-post birgitta.pleijel@lul.se Landstingsstyrelsen Motionssvar på Behov av bättre vårdkedja från akuta insatser till rehabilitering Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att bifalla motionen. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att besluta i enlighet med hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag. Detta innebär att hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till Hälso- och sjukvårdsdirektören att tillsätta en extern konsult med uppdrag att utreda brister i vårdkedjan avseende rehabiliteringsområdet samt föreslå åtgärder. Med detta anses motionen besvarad. Ärendet I motionen föreslås att en utredning ska initieras för att kartlägga brister i vårdkedjan från akuta insatser till rehabilitering samt komma med förslag på åtgärder för att rätta till dessa brister. Som exempel tas krångliga beslutsvägar och bristande verksamhetsresurser framförallt för rehabilitering av personer under 65 år. Vid beredning av ärendet framkom att en försämrad och otillräcklig rehabilitering kan leda till ökat lidande och ökade komplikationer för individen, ökad sjukvårdskonsumtion och högre sjukfrånvaro. Det är lönsamt på alla plan att ge män och kvinnor chansen att återfå sina funktioner så långt det är möjligt. En väl fungerande vårdkedja är allas önskan och mål, med rätt rehabiliteringsinsats i rätt tid. Vidare behövs en smidig överföring dels mellan vårdgivare inom den specialiserade sjukhusanknutna slutenvården och öppenvården, till primärvård (såväl offentlig som privat), dels till kommunens vårdgivare. Många aktörer uttrycker ett behov av en uppdaterad gemensam rehabiliteringskarta för länet. Ett utredningsuppdrag av detta ärende bör inledas med att definiera vad som avses med rehabilitering i detta sammanhang samt tydliggöra vilka sjukdomsgrupper och åldersgrupper som står i fokus. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

144 Bilaga 95 a 2 (4) Rehabilitering är ett område som kräver insatser från flera olika huvudmän och ett flertal professioner. Därför finns ett behov av avtal eller överenskommelser för att underlätta och tydliggöra roller och ansvarsfördelning för de aktuella aktörerna. Utgångspunkt är att alla har individen i centrum och att ersättningssystem stödjer denna samverkan. Ansvar av olika slag ska kopplas till uppdrag och funktion och inte till personer. Dokument som arbetas fram behöver förankras så att tolkningar blir lika i hela länet, respekteras samt systematiskt följas upp så att de efterlevs och är styrande för det lokala samarbetet kring individen. Försök har gjorts med att använda det internationella klassificeringssystemet ICF (funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) som en bas vid ansvarsfördelning. Eftersom detta system ännu inte är välkänt hos alla aktörer har det ibland medfört svårigheter. Stroke, geriatrik, habilitering och hjälpmedel samt multimodal rehabilitering för långvarig smärtproblematik är goda exempel på allt mer välfungerande rehabilitering. Habilitering och hjälpmedel har 15 habiliteringsprogram för olika funktionshinder för barn och vuxna som uppdateras två gånger per år. Ett initiativ togs 2011 av Neurodivisionen på Akademiska sjukhuset att göra en värdeflödesanalys i syfte att optimera flödet med patienten i fokus. Det förtjänas att påpeka att rehabiliteringsmedicin inte är detsamma som rehabilitering och denna analys avsåg verksamhetsområdets patientgrupper. Arbetet har lett fram till en handlingsplan. Positivt är att verksamhetsområdet rehabiliteringsmedicin godkändes vid kvalitetsgranskning enligt CARF (Commission on Accreditation of Rehabilitation Facilities) 2012 i 3 år. Kliniken uppfyller vårdgarantin och samverkar väl kring sina patientgrupper. Efter ett nedslag med klagomål på hanteringen av patienter med höftfrakturer 2012 har vårdkedjan inom Akademiska sjukhuset setts över för denna sjukdomsgrupp. Alla delmoment har analyserats bland annat väntetid från diagnos till operation. En satsning på ortogeriatrisk rehabiliteringsavdelning blev ett av resultaten. Samordnad individuell planering mellan kommun och landsting (SIP) nämns av många som ett viktigt arbetsverktyg. En implementeringsplan antogs av tjänstemannaberedningen i kommuner och landsting (TKL) i maj Denna plan utgör en bra grund, men det framkommer att för att det ska bli en framgångsrik implementering hos alla berörda krävs ytterligare arbete bland annat med rollfördelning mellan aktörerna. Det arbete som pågår inom ramen för rehabiliteringsgarantin i primärvård med att i komplexa ärenden göra teamutredningar och rehabiliteringsplaner på vårdcentral i tidigt skede och samverka med andra berörda aktörer verkar vara framgångsrikt. Även detta arbete förutsätter mer arbete när det gäller kompetensutveckling, tydlig ansvarsfördelning, samsyn, samarbete, information och förankring. Rehabiliteringsgarantin omfattar de två sjukdomsgrupper som står för största sjukfrånvaron, psykisk ohälsa och långvarig smärta. Alltsedan 2009 sker satsningar på en förstärkning av rehabiliteringen för dessa grupper och i dagsläget finns det 14 smärtteam på primärvårdsnivå. I linje med det har Uppsala län ett samordningsförbund med uppdrag att stötta arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan mellan landstinget, kommunerna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Dessa projekt utvärderas alltid så att kunskapen om metoder på området successivt kan

145 Bilaga 95 a 3 (4) förbättras. Ett sätt att lyfta och få en högre prioritering av rehabiliteringsområdet är att fråga efter resultat och att ta fram kvalitetsindikatorer för rehabilitering. Vårdbehovet har successivt har ökat under 2000-talet och många påtalar brister på resurser såväl inom den specialiserade sjukhusanknutna rehabilitering som rehabilitering på primärvårdsnivå. Bristande samordning mellan olika verksamhetsområden leder till att kontakter mellan vårdgivare försvåras. Det framkommer önskemål om att samordna och centralisera rehabiliteringsresurser på Akademiska i form av ett rehabcentrum. Kortare vårdtider och minskat antal vårdplatser på t.ex. Neurorehab Akademiska sjukhuset samt avvecklingen av Fenix-avdelningen (rehabilitering i samverkan mellan kommun och landsting för personer med svår förvärvad hjärnskada) och hemrehabteam har inneburit att patienterna i ett mycket tidigare skede kommer ut från specialistsjukvårdens rehabilitering. Det blir svårt för andra instanser att tillgodose detta behov av intensiv rehabilitering. Det finns inte heller resurser inom slutenvården för så kallad underhållsrehabilitering. Om assistentfrågan i kommunen inte hinner lösas för den enskilde individen riskeras även ett glapp vad gäller träningsinsatser för habiliteringen. Ett bekymmer i anslutning till det är den stora omsättningen på personliga assistenter. I Primärvården finns i och med Ädelreformen inga arbetsterapeuter att tillgå för rehabilitering och det är svårt även för andra att ha resurser för långa behandlingsserier. Enstaka hembesök av sjukgymnast är möjligt, men inte rehabilitering i hemmet över tid. För mer omfattande rehabilitering långsiktligt saknas rehabiliteringsteam i Primärvården. Patienterna är även mer svårt sjuka och har egentligen behov av rehabiliteringsspecialist. Här är det väsentligt att specialistvården ges möjlighet att agera konsultativt med sin kompetens, råd och stöd, utbildning samt bedömning till både primärvård och kommun. Kommunens uppdrag för sjukgymnastik fyller inte Primärvårdens behov vid överlämning. Geografiska avstånd försvårar ibland kontakt med specialistvården som till stora delar är centrerad till Uppsala. Ibland består individens behov av intensiv och omfattande träning och ibland är behovet lite träning men ofta. Ibland behövs speciella förutsättningar såsom tillgång till tempererad bassäng. En utredning av Socialstyrelsen avseende traumatiska hjärnskador visar att så gott som alla landsting har svårt med samverkan och överföring från sjukhus till primärvård och kommun. Reumatikerförbundet skrev nyligen i en insändare att primärvården har svårt att erbjuda en samlad rehabilitering utan det blir mer enstaka behandlingar och rådgivning. Det är enligt förbundet otillräckligt eftersom man vid nedgång i kroniska sjukdomar har behov av intensiv hjälp att komma igång med träning. Det är i och för sig inte alltid sparkrav som leder till att rehabiliteringsinsatser kan förändras. Förändrat utbud av rehabilitering styrs och ska styras av aktuell evidens, att vården moderniseras och att medicinska framsteg har gjorts t.ex. i form av nya effektiva läkemedel. I de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar framgår att det inte finns evidens för att utlandsrehabilitering skulle tillföra mer än träning på hemmaplan vilket stödjer indragning av dessa medel. Rehabilitering kan för flera sjukdomsgrupper även med fördel effektivt bedrivas i grupp och polikliniskt. Att coacha med beteendeinriktade metoder innebär även större möjligheter för individen att ta tillvara och stärka sina egna resurser samt undanröja hinder. Gränslinjen mellan sjukvård och friskvård/egenvård behöver kanske tydliggöras. Uppsalas modell med fysisk aktivitet på recept och

146 Bilaga 95 a 4 (4) friskvårdslotsar är en evidensbaserad metod. Att vårdgivare systematiskt även involverar anhöriga och nätverk kring individen är också väsentligt för att rehabiliteringen ska få effekt. Sammanfattningsvis fungerar vissa delar av rehabiliteringsområdet väl och utvecklas kontinuerligt i linje med ökad evidens och förändrade villkor. Samtidigt framkommer bilden av påtagliga brister speciellt avseende resurser samt ansvarsfördelning mellan vårdgivare och i gränssnittet till andra aktörer. En utredning skulle därför kunna belysa och klargöra bristerna mer tydligt och detaljerat så att inblandade rehabiliteringsaktörer i framtiden kan arbeta mer enligt lean för patienternas bästa. Beredning av motionssvaret Intern remittering via mejl: Rehabiliteringsmedicin inklusive smärtcentrum Akademiska sjukhuset (AS), neurologen AS, reumatologen AS, geriatriken AS, Habilitering och hjälpmedel, närvårdsstrateger och närvårdskoordinatorer, landstingets chefläkare, sjukgymnast inom strokevård Primärvården. Samtal med verksamhetschefen för rehabiliteringsmedicin AS samt med chefläkare i Primärvården. Skriftligt material från norra länsdelsberedningen (LDB), regionförbundets utvärdering av rehabiliteringsöverenskommelsen i norra länsdelen, ärende med diarienummer HSS , tjänstemannaberedning i kommuner och landsting (TKL) samt PowerPointredovisning vid informationsmöte om rehabiliteringsmedicin på HSS Beredningen av ärendet har inte täckt in alla rehabiliterande vårdinstanser utan ett urval, beredningen har inte inkluderat brukarorganisationer och frivilligorganisationer, inte heller kommunens egna rehabiliteringsaktörer eller aktörer såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör

147 Bilaga 95 b

148 Bilaga Dnr CK Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Landstingsstyrelsen Svar på motion om stopp för skattesubventionerad hälso- och sjukvård till illegala invandrare Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. Ärendet Pavel Gamov (SD) har i en motion föreslagit att landstinget avbryter den verksamhet som syftar till att ge illegala invandrare skattesubventionerad hälso- och sjukvård att landstinget inför riktlinjer som ger illegala invandrare rätt till endast akutvård i utbyte mot att dessa står för samtliga kostnader själva att landstinget inför regler som ålägger landstingets personal att till Polismyndigheten aktivt rapportera illegala invandrare som kommer i kontakt med landstingets olika verksamheter i både egen och upphandlad regi att landstinget när så blir aktuellt tillskriver regeringen om att bli försökslandsting för undantag från den kommande lagstiftning som kommer att ålägga landsting och regioner att tillhandahålla skattesubventionerad hälso- och sjukvård till illegala invandrare Landstinget (sjukvårdshuvudmannen) är enligt HSL 4 skyldig att ge akut vård till alla personer som vistas inom landstinget oavsett hemort. Ansvaret omfattar även vård av patienter från andra länder. Hälso- och sjukvårdslagen tar inte ställning till vem som ska bekosta vården. Vården av utländska patienter ökar successivt. Merparten av dessa har någon form av försäkring eller så finns en nationell överenskommelse som garanterar vårdgivaren kostnadstäckning för den utförda vården. Även kostnaden för vården av tillståndslösa i detta sammanhang definierade som personer som sökt asyl i Sverige men fått avslag på ansökan och därefter håller sig gömda ökar. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

149 Bilaga 96 2 (3) Barn under 18 år som tidigare sökt asyl, fått avslag men inte lämnat landet har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tandvård som länsinvånarna. Landstingsfullmäktige beslutade i februari 2009 i samband med bifall till en motion rubricerad Hälso- och sjukvård till alla även gömda flyktingar! att uppdra till landstingsstyrelsen att ta fram och fastställa en policy för hanteringen av asylsökandes och gömda flyktingars hälso- och sjukvård. Landstingsstyrelsen beslutade den 21 december 2009, 268, att en central funktion ska ansvara för kostnaderna för den vård som ges till bl.a. tillståndslösa i detta sammanhang definierade som personer som sökt asyl i Sverige men fått avslag på ansökan och därefter håller sig gömda. Beslutet gäller också kostnaderna för den vård som ges till andra utan känd adress, t.ex. hemlösa eller utlandssvenskar som är på tillfälligt besök i det gamla hemlandet. Motionen använder gruppbegreppet illegala invandrare. Landstingets rutin är inte inriktad mot någon enskild grupp, utan utgår från en bedömning i varje enskilt fall. Om ett krav på ersättning mot någon part, för vårdkostnader, bedöms som meningslöst skrivs skulden av i etablerad ordning, i enlighet med delegationsordning och förvaltningsinstruktioner. Avsaknad av känd adress är ett exempel på en situation där ett krav bedöms som meningslöst att driva. Motionen menar också att förslaget till nya riktlinjer gick igenom trots kritik från landstingets egna jurister. Förslaget skrevs av landstingets egna jurister. Kritik fanns om landstinget skulle införa en modell som olaglighetsförklarats i Stockholms läns landsting. Dagens rutin ser ut som följer: Egenbetalande personer som landstinget saknar giltig adress till får akut/omedelbar vård. Detta inkluderar egenbetalande personer som vårdgivaren anger är tillståndslösa. Tillståndslösa personer ska betala samma besöksavgift som patientavgiften för asylsökande. Besöksavgiften dras från den totala vårdkostnaden. Om giltig adress saknas, vilket det förmodligen alltid gör för tillståndslösa patienter, skickar vårdgivaren fakturan direkt till landstingets resurscentrum, som ersätter förvaltningen för vårdkostnaderna. Skulden skrivs av, eftersom det inte är möjligt att nå patienten. Avskrivningen sker individuellt. Det är inte lagligt att besluta om automatisk avskrivning för tillståndslösa som grupp kostade vården av tillståndslösa cirka 1,4 mnkr, 2011 cirka 600 tkr. Den, procentuellt sett, kraftiga ökningen kan dels bero på att kännedomen om att vården är ekonomiskt tillgänglig ökat, dels på att behoven ökat. Samtidigt kan det konstateras, att kostnader för vården av tillståndslösa inte saknades innan denna rutin infördes. Tillståndslösa personer har besökt vården i många år. Skillnaden har varit, att tidigare har den uppkomna skulden långtidsbevakats för indrivning, en indrivning som inte kunnat fullföljas utan att personens adress är känd. Samtidigt har det medfört en fast indrivningskostnad per fall för landstinget, en kostnad landstinget nu slipper.

150 Bilaga 96 3 (3) Riksdagen har antagit en ny lag som träder i kraft 1 juli 2013 och som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälsooch sjukvård inklusive tandvård. Lagen innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälsooch sjukvård som vuxna asylsökande, d.v.s. vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen ska därutöver ges möjlighet att erbjuda vård, upp till samma nivå som för bosatta. Enligt uppgift har SKL och socialdepartementet i sina överläggningar kommit fram till att ersättningen för denna vård ges ut som för övriga statsbidrag, alltså efter befolkningsstorlek. Beloppet föreslås bli 300 mnkr/år, vilket för landstingets del blir mnkr/år. Överväganden Den förändring av landstingets rutiner som infördes efter beslut av landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen under förra mandatperioden syftade dels till att, på humanitära grunder, erbjuda människor i en svår situation och med akut vårdbehov möjlighet till vård utan att hindras av hotet om en stor skuldsättning. Försenad akutvård riskerar i sin tur att belasta vården mer i ett senare skede och samtidigt öka den enskildes skulder, utan att öka sannolikheten att landstinget får betalt för vården, snarare tvärt om. Anmälan till polisen är dels olagligt, med tanke på sjukvårdssekretessen, dels innebär ett hot om detta också att akut sjuka inte söker vård i tid och riskerar både ytterligare försämrad hälsa och att vården, i ett senare skede, blir belastad mer än vad som är nödvändigt. De fyra förslag som anges i motionen ligger inte i linje med den utveckling landstinget valt genom fullmäktige- och landstingsstyrelsebeslut. Det tredje förslaget skulle också innebära att vårdpersonal tvingas bryta mot lagen. Den utveckling som landstinget valt manifesteras även i det remissyttrande över promemorian Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (Ds 2012:36, landstingets dnr CK ) hösten 2012 om den nya lagstiftningen som motionären hänvisar till. Landstinget säger i sitt svar följande: Landstinget välkomnar en lag som ger en tydlig legal grund och rimlig tydlighet vilken vård som målgruppen ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård motsvarande den vård som asylsökande har tillgång till idag. Barn som vistas i Sverige utan att ha ansökt om nödvändigt tillstånd ska få tillgång till samma hälso- och sjukvård och tandvård som barn boende i landstinget, vilket också välkomnas av landstinget. Till sist kan konstateras att den uppskattade ersättningen från staten sannolikt kommer att täcka landstingets kostnader till fullo.

151 Bilaga Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 2013 Hälso- och sjukvård Tidig samverkan Inom ramen för den så kallade sjukskrivningsmiljarden finns för 2013 ett nytt krav på alla landsting att till ta fram en handlingsplan för tidig samverkan. Hälsooch sjukvården är en aktör som tidigt får kännedom om patienters behov och därmed kan skapa möjligheter för tidig samverkan. Vården ska i handlingsplanen redogöra för hur samverkan sker idag, göra en analys av utvecklingsbehovet och utforma en plan för funktion av koordinering av en effektiv, kvalitetssäker och jämställd tidig samverkan i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kring individen. Med samverkan avses internt arbete mellan vårdens aktörer, men framförallt samverkan med andra aktörer såsom arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen. Ytterligare prestationskrav för 2013 är återrapportering av 2012 års handlingsplaner för en jämställd sjukskrivning och för försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, kvalitet i läkarintygen samt fördjupade medicinska utredningar på beställning av Försäkringskassan. Nationellt pågår även arbete med en förenklad intygsprocess och utökat elektroniskt utbyte mellan Försäkringskassan och vården. Detta arbete är för innevarande år frivilligt att delta i för vårt landsting. Ny hemsida för unga anhöriga till någon som har cancer Den 12 april lanserades en ny hemsida med syfte att skapa trygghet för unga anhöriga till någon som har cancer. Syftet är också att sprida kunskap och skapa gemenskap. Hemsidan innehåller bland annat "Forum" där man kan prata med andra i samma situation, ställa frågor och hitta svar i " Frågor och svar". Det finns även en "Chatt". Hemsidan har förverkligats med stöd från Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro. Förstärkning av vårdgarantienheten Vårdgarantienheten ska få en kompetensförstärkning under 2013 efter ett beslut i hälsooch sjukvårdsstyrelsen i december En sjuksköterska är anställd och börjar sitt uppdrag 1 augusti Utöver vårdgarantienhetens huvudsakliga uppdrag att slussa patienter arbetar enheten även med att effektivisera de administrativa processerna. Med resursförstärkningen fortsätter detta arbete samt arbetet med riktade informationsinsatser. Nationell patientenkät om akutmottagningar och ambulanser I april presenterades resultatet för Nationell patientenkät (NPE) för akutmottagningar och för ambulansverksamheten. Enkäter skickades ut till slumpmässigt utvalda patienter som besökt akutmottagningarna på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping eller

152 Bilaga 98 2 Ortopedakuten på Närakuten under oktober 2012, och till patienter som fått bistånd av en ambulans under november samma år. Det var andra gången som akutmottagningar mättes i Nationell patientenkät. Resultaten för Landstinget i Uppsala län har försämrats något sedan undersökningen för två år sedan. Landstingets resultat ligger i de flesta frågorna under snittet för riket. En analys av resultatet visar att ett gott bemötande och god information är det som är viktigast för patienternas helhetsbedömning av besöket. Det var första gången som ambulansverksamheten undersöktes och Uppsala var ett av sju landsting/regioner som genomförde undersökningen. Patienterna är överlag mycket nöjda både med hur de blivit bemötta av larmoperatörerna och hur de omhändertagits av ambulanspersonalen. Inom de flesta områden ligger Landstinget i Uppsala län på eller nära riksgenomsnittet. Detta gäller bland annat väntetiden, som får betyget 89 på skalan Juridiska frågor Sjukvårdens larmcentral Sedan en tid har samtal förts gällande viten i samarbetet med Medhelp (utförare av Sjukvårdens larmcentral). Dessa vitesdiskussioner har nu eskalerat till att handla om ytterligare ersättning till entreprenören. Landstinget har noga lyssnat till entreprenörens synpunkter. Det är ostridigt att entreprenörens personal upprätthåller en god tjänsteleverans. Då samarbetet dock är avtalsreglerat (och bygger på ett anbud från leverantören) har landstinget (och fyrklöversamarbetet i stort) intagit en avvaktande hållning gällande yrkanden om ytterligare ersättning. Samtidigt har statens särskilda utredare Marie Hafström inkommit med sin utredning gällande alarmeringstjänster. Den har givits namnet "En myndighet för alarmering" vilket indikerar inriktningen som kan få stora följder för SOS Alarm i Sverige AB (delägt av landstinget genom SKL). Det sammanlagda läget är väldigt osäkert på strategisk nivå gällande denna viktiga tjänst. Sodexo - varutransporter Landstinget har vunnit ett principellt viktigt mål mot leverantören Sodexo. Frågan gällde om landstinget är skyldigt att anta ett anbud som det anser är oförmånligt. Landstinget led en rättsförlust i första instans, men fick prövningstillstånd och fullt gehör i överrätt. Domen har även blivit publicerad i Karnov, där rättslig praxis nu får anses ändrad till landstingets förmån. Entledigande av landstingsdirektör Beslutet att aktivera förre landstingsdirektören Kerstin Westholms anställningsavtal med avseende på entledigande är under rättslig prövning. Det rör sig om en laglighetsprövning. Ärendet handläggs nu av Förvaltningsrätten i Uppsala. Filminspelning på sjukhuset Sedan tidigare är landstinget stämda av tre anhöriga till person som blivit filmad på sjukhuset under dokumentärfilmsinspelning (Sjukhuset). Tvisten ligger Uppsala tingsrätt för avgörande. Vid sidan av detta begär motpartsidans ombud ut en mängd handlingar i olika omgångar. Landstinget lämnar ut allmänna handlingar, men avböjer i övrigt utlämnande.

153 Kollektivtrafiknämnden Regionbuss- och tågtrafiken har fungerat normalt under april. Bilaga 98 3 Den 29 april beslutade Gamla Uppsala Buss (GUB) huvudskyddsombud om skyddsstopp som innebar att alla bussar på linje 5 inte trafikerade stadsdelen Stenhagen efter kl Det föranleddes av upprepade händelser med stenkastning mot bussar i Stenhagen. På kvällen den 28 april kastade ungdomar sten mot en buss på linje 5 och när bussen körde vidare stoppades den av ungdomar som ställde dig på gatan. Därefter fortsatte de att kasta sten med flera krossade rutor som följd. Bussbolaget larmade polis men ingen polispatrull fanns att skicka. Efter att skyddsstoppet infördes tog kollektivtrafikförvaltningen initiativ till möte med polis, representanter från GUB och Uppsala kommun. Efter mötet beslutade Arbetsmiljöverket att häva skyddsstoppet den 3 maj. Verksamheten Inga särskilda händelser finns att rapportera för april månad. Ekonomi Försäljningsstatistiken för april månad visar på en fortsatt positiv utveckling, särskilt för stadsbussarna i Uppsala. Den för årstiden ovanligt kalla väderleken gjorde att de som normalt övergår till cykel under april fortsatte att resa med stadsbussarna. Kultur i länet Kulturdygn 2013 Ett så kallat kulturdygn anordnades den 17 april på Akademiska sjukhuset. Bakom arrangemanget stod nätverket SKA (Samverkan för kultur på Akademiska sjukhuset) där Kultur i länet ingår tillsammans med Sjukhusbiblioteket, Hälsofrämjande Sjukvård samt Friskhuset. Under ett dygn ägde en mängd kulturaktiviteter rum på olika platser på sjukhuset. Gränslös kultur på Upplandsmuseet Söndagen den 21 april gav Kultur i länet smakprov från sina olika verksamheter under en heldag på Upplandsmuseet. Inbjudan riktade sig till allmänheten. Rubriken för dagen var "Gränslös kultur" och evenemanget ingick i landstingets 150-årsfirande. Programmet var fullspäckat med framträdande av Wiks estetiska elever, professionella utövare från länet, kulturdebatt, föreläsningar, smakprov av Wiks slotts ekologiska kök och presentationer av förvaltningens olika verksamheter. Intresset var stort och Upplandsmuseet i full rörelse av besökare under hela dagen.

154 Bilaga 98 4 Ny bidragsmodell för studieförbunden Efter ett års utredande kommer en ny modell för bidrag till studieförbunden att bli verklighet under hösten. 17 april fattade landstingets kulturnämnd beslut om att anta de nya riktlinjer för bidragen som varit ute på remiss. Studieförbunden har varit delaktiga i dialoger om för- och nackdelar med en ny modell under utredningstiden. Den nya bidragsmodellen lämnar volymberäkningarna och grundar sig istället på kvalitativa bedömningar av framtida verksamhet. Landstingsservice Framtidens Akademiska Evakueringarna av de tre översta planen i 85-huset görs som förberedelse för det renoveringsarbete som är beslutat i april Evakueringen är den första etappen i renovering/förnyelsearbetet och kommer att pågår till 2015 i 85-huset, då det är helt renoverat. Första etappen tar cirka ett år och innebär att avdelningarna endast kommer att ha enkelrum. Programarbetet fortgår för ett eventuellt nytt J-hus. Planerna presenteras på ett seminarium den 29:e maj. Informationsmöten om Framtidens Akademiska har genomförts för personalen på Akademiska vid sex olika tillfällen under månaden. Informationen har också filmats och lagts ut på Navet. Mediebilden av landstinget 1-30 april 2013 Större nyheter: Det uppmärksammades stort, både lokalt och i riksmedier, när patienten Nora uppgav att obehöriga tagit del av hennes sjukhusjournal. Publiciteten var till stor del negativ, även om det också framkom att landstinget följer upp journalintrång och att rutinerna skärpts. Bristen på sjuksköterskor kopplat till krav på lönehöjningar gavs stort medieutrymme, bland annat i samband med en demonstration. Samtidigt gick Akademiska ut med information om satsningar på bland annat ett traineeprogram för sjuksköterskor och höjda löner, vilket fick positivt genomslag. Primärvårdens och Akademiska sjukhusets satsning på förstärkning inför valborg med närvaro på stan uppmärksammades positivt. Andra exempel på mediehändelser: Positivt: Dubbelrum blir enkelrum i hus 70 på Akademiska Satsning på ryggkirurger Patienter nöjda med att få läsa sina journaler på nätet Akademiska bäst på videokonferens Landstinget minskade sin klimatpåverkan Högt betyg för ortopedakut Kultur dygnet runt på Akademiska Gott betyg till ambulanssjukvården i Uppsala län

155 Bilaga 98 5 Stöd efter förlossningen ges via Internet Sju landsting enas om barnrekommendationer Negativt: Tillförordnad landstingsdirektör fick avbryta semester för möte Sjukhusets delade sprutor anmäls Överbeläggningar på sjukhusen Minskat förtroende för vården Landstinget JO-anmäls för försvunna samtycken till tv-inspelningar Förtroendet sviktar för Weiman Sjuka tvingas dela rum Upplänningar får vänta längst på akuten Kritik mot hur Akademiska rekryterar sommarvikarier Neutralt: Enköpings lasarett utreder tillagningskök Uppsägning av landstingsdirektör överklagas Stort antal läkarintyg underkänns Protestlistor för bassängträning Gravid man förbryllar datasystem 80 miljoner för ny rörpost på Akademiska Färre utryckningar i Öregrund Landstinget försvarar ambulansregler Busstrafik ställs in efter stenkastning

156 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning PV Representation Planeringsdag Samariterhemmets vc Erik Weiman, landstingsstyrelsens ordf CK Brådskande beslut Remissvar till Regeringskansliet angående Europeiska kommissionens formella underrättelse angående Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa Erik Weiman, landstingstyrelsens ordf.

157 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Avtalstecknande Avropsavtal 1A avseende administration, bilförsäljning och leasing CK Remissyttrande Synpunkter på remissen ordinationsorsak och angränsandebegrepp Eva Ljung, landstingsdirektör Eva Ljung, landstingsdirektör

158 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Avtalsteckning, löpande åtgärder Uppdragsbekräftelse förvaltningsuppdrag rörande UNIT4 Agresso Gustaf af Ugglas

159 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Ekonomi 3.3 Utlåning, 25 mkr Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör

160 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Fullmakt Rättegångsfullmakt Jens Larsson, Chefsjurist Fullmakt 2 st rättegångsfullmakter Jens Larsson, Chefsjurist

161 Bilaga Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Dnr PV Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp PV Avtalstecknare löpande åtgärder PV Avtalstecknare löpande åtgärder PV Avtalstecknare löpande åtgärder PV Avtalstecknare löpande åtgärder PV Avtalstecknare löpande åtgärder PV Avtalstecknare löpande åtgärder Ärenderubrik Avtal kopieringsmaskin Knivsta vårdcentral Avtal kopieringsmaskin Enköpings husläkarcentrum Avtal kopieringsmaskin Svartbäckens vårdcentral Avtal kopieringsmaskin Heby vårdcentral Avtal kopieringsmaskin Gottsunda vårdcentral Avtal Kaffe automat Årsta vårdcentral Beslutsfattare med namn och befattning Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Primärvårdens administration Ulleråkersvägen Uppsala Tel vx Fax pg org nr

162 Bilaga PV Avtalstecknare löpande åtgärder PV Avtalstecknare löpande åtgärder PV Avtalstecknare löpande åtgärder Avtal Larm Österbybruks vårdcentral Avtal Kopieringsmaskin Samariterhemmets vårdcentral Avtal Larm Flogsta vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Primärvårdens administration Ulleråkersvägen Uppsala Tel vx Fax pg org nr

163 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal maj 2013 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder Premier Support Services Description Studiebesök av norska sjuksköterskor Konsult lungcancerrond utbildning för onkologer och ST-läkare Fysikerassistans Fördjupningskurs i kommunikation för STläkare Analys- och konsultverksamhet Laboratoriemedicin Dalarna och Klinisk immunologi Akademiska laboratoriet Aktivt deltagande i vetenskapligt råd Konsultuppdrag för Marie Carlson Service and supportagreement for instruments AutoMACS Pro Separator Bestämning av mikroorganismer och endotoxiner i prover Eva Telne, divisionschef Torbjörn Linde, verksamhetschef Torbjörn Linde, verksamhetschef Eva Telne, divisionschef Sune Larsson, FoU-direktör Maria Engedahl, verksamhetschef Torbjörn Linde, verksamhetschef Irina Alafuzof, sektionschef/maria Lindström, läkare Åke Gustafsson, sektionschef

164 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal maj AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder Ingångsvatten, vatten för tillredning, hemodialysvätska och hemofiltrationsvätska, Bollnäs Ingångsvatten, vatten för tillredning, hemodialysvätska och hemofiltrationsvätska, Gävle Auskultation vid Lung- och allergikliniken Jeanette Thorell Vetenskaplig konsultation avseende studie VD-CV-1101 ARESIA 2.0 konsultuppdrag Jakob Hedberg Ekonomisk ersättning för Margareta Halin Ultraljudssystem SC 200 Barnspecialistmottagningar Ultraljudssystem bildgivande Acusan Sequoia 512, Barnspecialistmottagningar Ultraljudssystem bildgivande Siemens SC2000 Akutvårdsavdelning för barn och ungdom Echosens Fibro Scan 502 Infektionssjukdomar gemensamt Navigationsutrustning Kolibri, IplanNet Curve Åke Gustafsson, sektionschef Åke Gustafsson, sektionschef Mikael Köhler, verksamhetschef Claes Juhlin, verksamhetschef Torbjörn Linde, verksamhetschef Ulrika Fjärstedt, avdelningschef Ulrika Fjärstedt, avdelningschef Ulrika Fjärstedt, avdelningschef Ulrika Fjärstedt, avdelningschef Ulrik Fjärstedt, avdelnignschef

165 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal maj AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder Föreläsaruppdrag Hans Furuland Forskningsprojekt inom kardiologi med tyngdpunkt på pulmonell hypertension Service av växter ingång 10 Atriet Städ- och servicetjänster ingång 10 patientkök Städ- och servicetjänster ingång 10 Lunchrum/Pausrum (8st) Städ- och servicetjänster ingång 10 gemensamt lunchrum/pausrum administrationen Städ- och servicetjänster ingång 10 gemensamt lunchrum Beslutstödsystem för cancervård Torbjörn Linde, verksamhetschef Lars Wallentin, verksamhetschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Lennart Persson, sjukhusdirektör

166 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal maj AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder Leasing/hyresavtal Kortläsare Cirrato Kaffeautomat Wittenborg FB 55 Fackexpeditionen ing 16 Åsa Hagberg, divisionschef Inger Thorén, HR-direktör

167 Bilaga 100 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal maj 2013 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder MISP proposal Electrical Cardioversion of recent onset Atrial Fibrillation ECAF-STARstydy - vo kardiologi A phase, I, open-label microdosing study GE vo onkologi & PET-centrum SAR Sarilumab vo reumatologi BINGO A/DRG-stimulation icke interventionsstudie - Smärtcentrum Targinia, OXN9513 Smärtcentrum Icke interventionsstudie Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör

168 Bilaga 102