Månadsrapport. Juli 2016

Transkript

1 Månadsrapport Juli

2 Resultaträkning kommunen (tkr) Avvikelse Jul Jul Utfall Jan- Periodbudget Jan- periodbudget Jan- Jul Utfall Jan- Jul 2015 Prognos helår Budget helår Utfall helår 2015 Intäkter Kostnader Avskrivningar NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS RESULTAT Varav jämförelsestörande intäkt Resultatets andel av skatter och generella statsbidrag Avvikelse Jul Utfall Jan- Periodbudget Jan- Jul period- budge t Jan- Jul Utfall Jan- Jul 2015 Prognos helår Budget helår Utfall helår 2015 Målsättning: 2-3 procent 8.0% 2.3% 5.7% 5.7% 0.2% 1.3% 1.5% Kommunens månadsresultat (tkr) 1

3 Resultat nämnder/styrelse (tkr) Netto- kost Jul Jul nader Jan- Periodbudget Jan- Avvikelse periodbudget Jan- Jul Avvikelse periodbudget Jan- Apr Prognos resultat Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS gemensam KLK/STS Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Fastighets- och servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och tillsynsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Överförmyndarnämnden SUMMA NÄMNDER Nämndernas resultat per månad (tkr) Nämndernas helårsprognos (tkr) 2

4 Ekonomisk analys Piteå kommun Piteå kommun redovisar för perioden januari-juli ett överskott om 105,3 mkr, vilket är en förbättring med 119,4 mkr sedan månadsrapporten per april. Den kraftfulla förbättringen förklaras bland annat av utvecklingen av semesterlöneskulden, som sedan april minskat med 70 mkr. Både intäkter och kostnader har utvecklats i gynnsam riktning. Förändringen sedan april påminner om utvecklingen under samma period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett svagt positivt resultat om 3,8 mkr, vilket är 26,1 mkr sämre än budget. Den största budgetavvikelsen prognostiseras inom socialnämnden, -22,3 (april -25,2) mkr och barn- och utbildningsnämnden, -2,0 (-2,0) mkr. Prognosen för finansieringsverksamheten är 1,8 mkr sämre än budget, vilket är en förbättring med 1,8 mkr jämfört med april. Likviditet Kommunens likviditet har under första halvåret varit stabil. Stora utbetalningar under mars kopplade till avgiftsbestämda delen av 2015 års tjänstepension tyngde tillfälligt. Det aktuella ränteläget, med inlåningsavgifter och förmånliga kontokrediter gör att en väl avvägd kassalikviditet är av betydelse. 3

5 Investeringar Under perioden januari-juli har 92,3 mkr investerats. Budget för helår är 181,3 mkr. Nedan visas ett urval av större investeringsprojekt. Prognos Skolstrukturförändringar Nytt äldrecenter Fotbollshall Gruppboende SO Lindbäckstadion Flytt marinan Haraholmen Skatepark Nämnderna Kommunstyrelsen (KLK/STS) Resultatet för kommunstyrelsen (exkl räddningstjänst) för perioden januari till juli uppgår till +4,8 mkr och helårsprognosen beräknas till 0,0 mkr. Kommunledningskontoret och KS gemensamt överskott för perioden härrör till ännu ej förbrukade medel till KS förfogande samt kapitalkostnader till följd av ännu ej upparbetade investeringsmedel. På helåret prognostiseras + 3,1 mkr. Underskott väntas för planer, lokaler och medborgarservice. Strategiskt stöd redovisar ett nollresultat för perioden. Den stora positiva avvikelsen jämfört med perioden t om april består främst av ett överskott för semesterlöneskulden på grund av uttagen semester. Samtidigt har medel för attraktiv arbetsgivare också tillförts och därmed täckt tidigare upparbetade kostnader. Den stora negativa avvikelsen är en fortsatt kostnadsökning av främst företagshälsovården (arbetsmiljö/rehab). Prognosen för helåret visar på ökat underskott till -3,1 mkr. Orsaken till underskottet är till stor del samma som tidigare, d v s högre kostnad än budget för kommunövergripande uppdrag där företagshälsovård (arbetsmiljö/rehab) genererar ett underskott på -1,8 mkr och friskvård -0,5 mkr. Semesterlöneskulden kommer att öka successivt under resten av året vilket försämrar resultatet med 0,9 mkr jämfört med utfallet för perioden. Högre löner vid ersättningsrekrytering av personal inom strategiska funktioner ger ett underskott med -0,5 mkr. Fortsatt restriktion gäller för rekryteringsannonsering samt en fortsatt återhållsamhet på bl a kompetensutveckling inom förvaltningen vilket inte är en långsiktigt hållbar strategi. Beslutad verksamhetsövergång till Älvsbyns kommun för gemensamt lönecentrum kan innebära merkostnader av engångskaraktär vilket ytterligare påverkar resultatet för året negativt. Kommunstyrelsen (Räddningstjänsten) Räddningstjänstens resultat för perioden visar överskott på +0,7 mkr. För helåret prognostiseras resultat på +0,3 mkr. Skillnaden mellan prognostiserat resultat och helår beror på att två satsningar på arbetsmiljön avseende "Friska brandmän" och trafiksäkerhet kommer att genomföras under hösten. Barn- och utbildningsnämnden Resultatet jan-juli är +12,2 mkr, vilket är 2,4 mkr sämre än samma period förra året. Överskottet per juli beror i första hand på överskott av intäkter, främst bidrag som betalas ut även för sommarmånader och inte stämmer överens med verksamhetsårets förbrukning på kostnadssidan. Det finns också ett större överskott avseende budgeten för förbrukningsmaterial eftersom de stora inköpen avseende läromedel m m kommer att ske i början av höstterminen. Gymnasiet redovisar överskott avseende köp av utbildning från annan huvudman. Helårsprognosen beräknas till - 2,0 mkr på grund av stora kostnader under hösten både vad avser volymökning i ordinarie skolverksamhet, men också i och med att utbildningsverksamheten vid Havsbadet startas upp från och med höstterminen. Precis som förut är prognosen väldigt osäker beroende på ovissheten avseende volym och finansiering via statsbidrag. Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och serviceförvaltningen redovisar totalt i månadsbokslutet underskott för perioden på -1,4 mkr varav kapitalkostnader -0,8 mkr, prognosen för helåret beräknas bli noll. Underskottet för perioden beror på semesterlöneskulden -1,7 mkr Måltidsservice -1,8 mkr, medan central buffert och övriga avdelningar visar på överskott. Underhållskostnaderna har inte belastat resultatet fullt ut ännu, prognosen beräknas bli +0,7 för fastigheter. Kapitalkostnaderna prognostiseras till -1,5 mkr och semesterlöneskulden förutsätts bli noll. Måltidsservice prognostiserar underskott på -1,0 mkr, handlingsplan har upprättats för att hålla budgetramen. 4

6 Central buffert och övriga avdelningar täcker underskottet. Förvaltningen redovisar relativt höga sjukfrånvarotal, förvaltningens personal består till stor del av personalgrupper med fysiskt tunga och påfrestande arbetsuppgifter (måltidsservice och städenheten), vilka även är kvinnodominerande. Sedan tidigare erbjuder förvaltningen personalen friskvårdsaktiviteter i syfte att bland annat verka för en bättre hälsa. Förvaltningen genomför hälsoprofiler för 1/3 av personalen årligen. För personer i riskzonen presenteras möjliga åtgärder för att erhålla en bättre hälsa. Uppföljning sker. Dessutom har åtgärder vidtagits i redan pågående verksamhet (måltidsservice) och specifika åtgärder i form av uppstart av hälsoprojekt (städenheten). En liten minskning av sjukfrånvaron har skett mellan mars månad och juli månad. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden visar överskott med +2,7 mkr för perioden. I nämndens periodresultat ingår överskott av kapitalkostnader med 0,5 mkr. I överskottet ingår minskad kostnad för semesterlöneskuld med 0,3 mkr. Större delen av överskottet hänförs till fritidsavdelningen, vars överskott består av investeringsbidrag som ännu inte är utbetalda. Nämndens prognos för helåret visar underskott med -0,3 mkr. Miljö- och tillsynsnämnden Resultatet för perioden visar överskott med +0,6 mkr och en årsprognos som visar nollresultat. Periodens överskott förklaras till stor del av föräldraledigheter, fördröjning vid tillsättning av en vakant tjänst, ökade intäkter på grund av taxeförändringar samt minskade kostnader för politiken. Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden har god måluppfyllelse för ekonomimålen. Perioden visar överskott på 1,3 mkr. Semesterlöneskulden påverkar resultatet med -1,5 mkr. Andra ekonomiska avvikelser för perioden handlar främst om överskott av kapitalkostnader, höga bygglovsintäkter, höga schabloner från Europeiska socialfonden (ESF), sjukfrånvaro/vakanser samt senarelagda aktiviteter. Nämnden lämnar svagt positiv prognos för helåret, +0,1 mkr. Prognosen förutsätter bland annat fortsatt söktryck till upphandlade yrkesutbildningar och normala väderförhållanden. Ett internt arbete pågår för verksamhetsutveckling, digitalisering och annan effektivisering av förvaltningen. Socialnämnden Socialtjänsten redovisar underskott till och med juli på - 8,7 mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat - 3,8 mkr. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett resultat på -22,3 mkr, att jämföras med bokslutet 2015 som visade underskott på -25,7 mkr. De största underskotten finns i missbruksvården för stöd och omsorg och i hemtjänsten för äldreomsorgen. Överförmyndarnämnden Nämnden redovisar för perioden svagt negativt resultat om -0,2 mkr. För helåret prognostiseras underskott om -0,1 mkr. En stor del av verksamheten är kopplad till de ensamkommande flyktingbarnen som tas emot i kommunen. Kostnader för denna del ersätts av Migrationsverket men med eftersläpning vilket gör att periodutfallet är svårberäknat. 5

7 Befolkning och arbetslöshet Befolkning Befolkningen ökade i maj och i slutet av månaden hade Piteå kommun invånare. Piteå kommun har aldrig haft en större folkmängd. Ökningen under månaden är 21 invånare, att jämföra med en ökning på 52 invånare för samma period ifjol. Årets ackumulerade ökning, +79, är nästan dubbelt så stor som 2015 års ökning. Ökningen januari-maj är den största under den period datamaterialet innefattar (från 2001 och framåt). Befolkningen har ökat varje månad under perioden januari till maj, vilket är ett positivt trendbrott jämfört med tidigare år. Enligt SCB:s siffror var under perioden födelseöverskottet +4, inrikes flyttningsöverskottet +10, invandringsöverskottet +8 samt efterjusteringar gjorda av SCB -1. Den arbetsföra befolkningen fortsätter att minska, samtidigt ökar äldre och yngre. Kommuninvånarregistret (KIR) som inte har samma eftersläpning som SCB indikerar en fortsatt ökning. Öppet arbetslösa Den öppna arbetslösheten i Piteå kommun var 2,1 procent i juli, vilket tillsammans med Kiruna, Älvsbyn och Gällivare är den lägsta öppna arbetslösheten i Norrbotten. Den öppna arbetslösheten är oförändrad jämfört med juli I juli var 513 personer öppet arbetslösa. Antalet öppet arbetslösa samt arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick i Piteå kommun i juli till personer eller 4,2 procent (länet 5,0 procent och riket 5,7 procent) av den registerbaserade arbetskraften mellan 16 och 64 år. I antal var det 33 personer eller 0,1 procentenheter färre än föregående år. Under månaden varslades 109 personer i Norrbotten om 6

8 uppsägning, vilket kan jämföras med samma månad för ett år sedan då ingen varslades om uppsägning. Under året har närmare 900 personer varslats om uppsägning, vilket är en ökning med cirka 46 procent eller drygt 280 personer jämfört med motsvarande period Svensk ekonomi kännetecknas idag av hög tillväxt och en snabb ökning av sysselsättningen. Framförallt är det den inhemska ekonomin som går bra. Alla länder i vår omvärld har inte samma positiva utveckling. SCB ser nu tecken på att den höga farten bromsar in något i Sverige. Både industriproduktionen och industrins orderingång minskade i juni i år jämfört med juni Swedbank spår att ekonomin bromsar in mer tydligt och därmed riskerar den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden att brytas. 7

9 Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet Antalet ungdomar (18-24 år) i Piteå kommun som var öppet arbetslösa eller i ett program med aktivitetsstöd uppgick i juli till 233 personer eller 6,5 procent (länet 6,7 procent och riket 6,6 procent). I antal var det 78 personer eller 1,6 procentenheter färre än föregående år. Piteå kommuns ungdomsarbetslöshet är nu lägre än både rikets och länets vilket är ett positivt trendbrott för Piteå. Den största orsaken till den snabba minskningen jämfört med föregående år är att antalet personer i åldrarna har minskat med nästan 20 procent, resterande del av minskningen av ungdomsarbetslösheten står den goda arbetsmarknaden för. Arbetslöshet utrikesfödda Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden gäller inte alla. Bland personer som är födda utanför Sverige ökar arbetslösheten. Ökningen jämfört med föregående år är 0,2 procentenheter i riket och länet, men hela 1,4 procentenheter i Piteå kommun. Av Piteås totala antal arbetslösa (1 041) utgör gruppen utrikesfödda 22 procent (233 personer). Arbetslösheten bland utrikesfödda påverkas av att inflödet av nyanlända varit större än tidigare år. I Norrbotten fick 23 procent fler utrikesfödda arbete under juli månad jämfört med juli Med etableringsuppdraget skapar arbetsfördelningen förutsättningar för att personer som är nya i Sverige snabbt ska komma i arbete eller utbildning. Etableringsinsatserna snabbar på individens väg till arbete eller studier. Etableringsinsatserna görs i samverkan med flera olika aktörer, där Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret. 8

10 Sjukfrånvaro och frisknärvaro Sjukfrånvaro i procent Sjukfrånvaron är fortfarande hög, den har dock stabiliserats och ligger på samma nivå som juni föregående år. Samhällsbyggnad utmärker sig i positiv bemärkelse då de sänker sjukfrånvaron. Frisknärvaro i procent Antal medarbetare utan sjukdag är samma som juni Över 60 procent av de som är sjukskrivna är långtidssjukskrivna, det vill säga har varit sjuk mer än 59 dagar. Det är därför viktigt med tidiga insatser och en tydlig struktur i rehabiliteringsarbetet för att undvika långtidssjukskrivningar. 9

11 Timanställda och försörjningsstöd Timanställda antal timmar Ett av kommunens mål för personal är att Piteå kommun ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare Timmar utförda av timanställda minskar något i jämförelse med juni samma månad föregående år. Socialtjänsten minskar något medan samhällsbyggnad och utbildningsförvaltningen ökar användandet. Ökningen för samhällsbyggnad kan förklaras av den ökade flyktingverksamheten. Antal hushåll med försörjningsstöd ackumulerat Försörjningsstödet är 1,0 mkr dyrare tom -07 jämfört med samma period Intäkterna är 0,4 mkr lägre. Antalet hushåll är totalt fem färre. Bilden av färre ungdomshushåll med stöd håller i sig. I gruppen år finns nio fler hushåll. Det är för tidigt att säga om minskningen av antalet hushåll mattats av. Andelen som får försörjningsstöd p.g.a. sjukdom fortsätter öka, 23,5 % mot fjolårets 17,8%. Att försörjningsstödet är dyrare än i fjol kan till en del förklaras av att kommunen sedan årsskiftet tagit över ansvaret för "glappet-ersättningen" för nyanlända. 10

12 Hemtjänst Antal personer Antal timmar Biståndsbedömningen har under året arbetat med att försöka begränsa utökningen av antalet hemtjänsttimmar. Normen för hemtjänst har också begränsats och istället för hemtjänst med ett stort antal timmar blir brukarna beviljade plats på boende. Det finns dock inga platser på boenden att erbjuda och kön till vård och omsorgsboendena består i dagsläget av 15 personer. Landstinget har liksom under fjolåret minskat platserna på sjukhus vilket medfört ökat ansvar på kommunen. Piteå kommun har använt Kärnhuset och Villa Utkiken för mellanvård och på så sätt har inte hemtjänsttimmarna ökat lika mycket under sommaren som under fjolåret. 11

13 Socialtjänsten Datum: Månadsuppföljning juli Socialtjänsten redovisar en budgetavvikelse till och med juli på 8,7 mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat 3,8 mkr. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett resultat på -22,2 mkr att jämföras med bokslutet 2015 som visade på en budgetavvikelse på -25,7 mkr. De största underskotten finns i missbruksvården för stöd och omsorg och i hemtjänsten för äldreomsorgen Politik, Förvaltningsledning och administration Resultatet för perioden är ett överskott på 0,9 mkr och prognosen för helåret är 0,5 mkr. Politisk verksamhet har ett resultat enligt budget. Utbetalning av arvoden kan variera över året och prognosen är ett nollresultat. Förvaltningsledning har ett resultat enligt budget. Förvaltningsövergripande verksamhet och personalfrämjande åtgärder visar på ett minusresultat beroende på att inköp av julklappar har belastat samt utbetald semesterlön för avslutad anställning. Prognosen för helåret är 100 tkr för förvaltningsledningen. Administrativa enheten visar ett resultat på ca 0,6 mkr. Överskottet finns inom personalkostnader samt rehabilitering. Prognosen för helåret är 0,6 mkr. Stöd och Omsorg Stöd- och Omsorgsavdelningen redovisar för perioden januari-juli en nettoförbrukning om 178,6 mkr. För samma period förra året låg förbrukningen på 175,4 mkr. Senareläggningar av tjänstetillsättningar förra året och därmed kostnadsbesparingar löper i år med fulla kostnader från årets början. I övrigt återfinns kostnadsökningarna inom försörjningsstöd, institutionsvård barn och unga samt inom stöd till vuxna med funktionshinder. Budgetavvikelsen för hela beräknas till -10,9 mkr jämfört mot 2015 års budgetavvikelse som låg på -13,0 mkr. Avvikelsen är en följd av otillräcklig budgetram med tanke på kommunmedborgares livssituation och rättslig styrning mot avdelningen att stödja och vårda dem. Avdelningsledningen redovisar för perioden en nettoförbrukning på ca 1,8 mkr. Budgetavvikelsen uppgår till 4,9 mkr varav hela avdelningens förändring av semesterlöneskulden i princip följer budget.. För helåret har ekonomikontoret beräknat denna till 0,7 mkr. Årsprognosen för betalningsansvaret och omvårdnadsintäkterna beräknas för närvarande gå jämnt upp med budgeten. Övriga delar prognostiseras till ett budgetöverskott på 7,1 mkr och avser budgetreserveringar för nytt gruppboende, utveckling och oförutsedda behov samt 1,5 mkr för extra resurser från staten för att täcka merkostnader för flyktinghantering. Stöd till försörjning genererar denna period en nettoförbrukning om 26,9 mkr, vilket är 3,2 mkr mer är för samma period i fjol. Det är försörjningsstödet som står för en del av den ökningen. Antalet hushåll har blivit 5 färre än vid samma period förra året, men dyrare. Gruppen arbetslösa har minskat med medan gruppen sjuka har ökat. På grund av bostadsbrist tvingas verksamheten att ta korttidsbeslut på vandrarhem vilket också bidrar till ökade kostnader. Vi bedömer att kostnaderna fortsatt under året kommer att ligga på samma nivå vilket ger en sämre prognos än resultatet för Periodens budgetavvikelse för området uppgår till -1,4 mkr, varav försörjningsstödet står för -1,7 mkr och övriga verksamheter för +0,2 mkr. För hela året beräknas i dagsläget området sluta med ett budgetunderskott på -2,1 mkr, varav försörjningsstödet står för -2,2 mkr och SAVO 0,1 mkr.

14 Socialtjänsten Datum: Fler hushåll med flyktingbakgrund där kostnaden är återsökningsbar från Migrationsverket men detta sker med en viss fördröjning. Stöd till vuxna med funktionshinder visar för perioden en nettoförbrukning på 40,5 mkr, 1,5 mkr mer är vid samma period Ökningen beror främst på ökade sjuklönekostnader för privat assistans, dubbelbemanning vid personalbyten samt kostnader för bostadsanpassningsärenden. Periodens budgetavvikelse uppgår till -2,0 mkr, varav personlig assistans står för -0,4 mkr, hemtjänst -0,6 mkr och färdtjänst för -0,7 mkr. Helårsprognosen är beräknad till -3,8 mkr främst på grund av budgetunderskott inom personlig assistans om -1,4 mkr samt färdtjänst/riksfärdtjänst och hemtjänst med -1,9 mkr tillsammans. Bostadsanpassningen förväntas ett underskott på 0,3 mkr. Stöd till barn och familj redovisar en nettoförbrukning för perioden om 37,6 mkr, 1,1 mkr mer än för samma period förra året. De flesta institutionsplacerade är asylsökande ensamkommande flyktingbarn. Även om staten återbetalar kostnader för dessa är bidraget reducerat till en schablon för asylsökande. Långa handläggningstider vid Migrationsverket, innan beslut om eventuella uppehållstillstånd kan beviljas, medför också långa asyltider och därmed låg kostnadstäckning för verksamheten och kommunen. Vi ser fortsatt många placeringar under året vilket ger underskott i prognosen för institutionsvård barn och unga. Stödområdets har för perioden en budgetavvikelse på + 0,4 mkr där det stora underskottet finns inom institutionsvården. Övrigt överskott består till största delen av lägre lönekostnader för vikarier jämfört med ordinarie personal. Under året är dock personalförstärkningar att vänta för att klara handläggningstider i utredningar. Helårsprognosen för området beräknas till -0,8 mkr vilket är en försämring jämfört prognosen som gjordes i maj. Försämringen beror på fler placeringar inom institutionsvård samt fler placeringar inom familjehem. Familjehemsplaceringar beräknas klara budgeten och övriga verksamheter + 0,2 mkr Psykosocialt stöd redovisar för årets fyra första månader en nettoförbrukning om 71,7 mkr, 1,9 mkr lägre kostnader än för samma period ifjol. Det är institutionsvården och LSS-boendena som står för den minskningen. Trenden av många och långa placeringar har brutits vilket förbättrar årsprognosen. Med anledning av att det ofta är unga personer som hamnat i komplex problematik till följd av missbruk/funktionsnedsättningar pågår ett projekt i form av intensivt stöd till dessa. Syftet är att hitta lösningar för att de ska klara ett liv på hemmaplan och därmed reducera institutionsvårdskostnaderna. Projektet bedrivs med statliga medel. Undersökning av riskbeteende i tidigt skede, exempelvis avhopp från gymnasiet, ingår också som en förebyggande åtgärd mot ungas inträde i drogmissbruk. Periodens budgetavvikelse är på -7 mkr, varav institutionsvården står för -6,0 mkr och LSS-boendena för -1,0 mkr. Boendena behöver extrabemanning på grund av vårdkrävande åldrande personer. Övriga verksamheter reducerar underskottet med 0,1 mkr. Stödområdets årsprognos är i dagsläget beräknat till -10,5 mkr varav institutionsvården pekar mot -10,0 mkr i budgetunderskott. Det är färre placeringar sedan april vilket kan vara början på en positiv trend. Prognosen för LSS-boendena är -0,6 mkr. Övriga verksamheter beräknas tillsammans gå enligt budget. Äldreomsorg Äldreomsorgens resultat t.o.m. juli är -4,3 mkr (varav semesterlöneskulden är -1,4 mkr), motsvarande resultat år 2015 var -1,0 mkr. Det verksamhetsområde som har haft svårast att hålla budgeten är utredning/bedömning/avlösning. Under våren har man jobbat hårt med att komma tillrätta med underskottet inom äldreomsorgen och under juli uppnådde verksamheterna ett positivt resultat på 0,3 mkr. Tomhållning av Källbogården, fördröjning av inköp av arbetskläder samt omvårdnadsavgifters budgetöverskott är faktorer som har ytterligare positiv påverkan på äldreomsorgens resultat. Helårsprognosen sätts till -11,9 mkr (varav semesterlöneskuld -1,2 mkr).

15 Socialtjänsten Datum: Avdelningsgemensamt visar på ett plusresultat på 2,5 mkr vilket är 0,7 mkr bättre än samma period året innan. De medel som finns avsatta för arbetskläder kommer troligtvis inte tas i bruk förrän efter sommaren vilket gör att helårsprognosen för avdelningsgemensamt blir 1,5 mkr. Framtidens äldreomsorg har ett resultat på 4,0 mkr t.o.m. juli. Framtidens äldreomsorg är ett omfördelningskonto och de resurser som ligger där nu kommer att flyttas till Äldrecentrat under hösten. Detta gör att prognosen för helåret sätts till noll. Ordinärt boende har ett resultat på -2,1 mkr t.o.m. juli, detta är en stor försämring jämfört med samma månad året innan. Det negativa resultatet kommer främst från hemtjänstproduktionen som denna period gör ett resultat på -1,4 mkr till följd av ovanligt många inflyttningar till boende vilket har gett övertalig personal. Under sommaren har denna personal behövts igen vilket ger ett positivt resultat på 0,2 mkr för perioden. Även hjälpmedelskontot på Rehabteamet samt personal-kostnaderna på Hemsjukvård dag har svårt att klara budgeten. Omfördelning av resurser inom ÄO har dock skett under sommaren för att finansiera 3,0 å.a till Hemsjukvård dag och personal-kostnaderna är mer i balans redan i juli. Helårsprognosen sätts till -4,3 mkr. Särskilt boende har t.o.m. juli ett resultat på -3,5 mkr vilket beror på att de flesta boenden har svårt att hålla personalbudgeten och i vissa fall även materialbudgeten. Oroliga och vårdkrävande vårdtagare har fordrat högre bemanning, svårigheter med att hitta vikarier har gjort att ordinarie personal fått jobba övertid samt att det varit många både långtids- och korttidssjukskrivningar. Ett av boendena, Rosågränd, har dessutom varit drabbat av skabb i början av året vilket varit väldigt kostsamt för verksamheten, både personal- och materialmässigt. Samtliga boenden har under våren handlat upp sjukvårdsmaterial och inkontinenshjälpmedel inför sommaren. På Munkberga och Öjagården har man mer nattpersonal än vad OB-schablonen är beräknad för, detta är en av anledningarna till deras underskott. Samtliga boenden har dock jobbat väldigt hårt med att få ner personal- och materialkostnaderna under våren och sommaren vilket gör att flera av verksamheterna nu gör ett plusresultat. Man fortsätter jobba på samma sätt även fortsättningsvis och helårsprognosen för särskilt boende sätts till -2,9 mkr. Utredning/Bedömning/Avlösning har ett resultat på -4,8 mkr t.o.m. juli vilket är 4,3 mkr bättre än samma period året innan. Man har jobbat mkt med skärpning av biståndsbedömningen vilket har gjort att minuset på hemtjänsttimmarna minskar. U/B/A:s negativa resultat består dock ändå till största del av att hemtjänsttimmarna ligger på en fortsatt hög nivå. Det i sin tur beror på att det är fler ärenden i hemtjänst p.g.a. större antal äldre samt nerdragning av platser på särskilt boende. Flera av vårdtagarna kräver dubbelbemanning samt fler än fyra besök per dag. Även ökade krav på rättssäkerhet (administration och dokumentation) är en bidragande orsak. Övervägande del av U/B/A:s verksamhet är lagstadgad och måste således utföras ändå. Gällande bemanningspoolen är det en verksamhet i förändring och poolerna kommer att omorganiseras under hösten. På grund av att NLL har dragit ner på platser under sommaren samt att antalet vård- och omsorgsplatser är för få har Kärnhuset delvis fungerat som mellanvård för att kommunen ska slippa betalningsansvar. Det har medfört en ökad bemanning på kärnhuset med ökade kostnader som följd. Vid ingången av finns en budget motsvarande 173,0 årsarbetare vid beställare hemtjänst. En årsarbetare motsvarar ca. 4 tim/dag i beviljad tid vilket ger en budget för beställare hemtjänst av ca. 690 tim/dag. Under 2014 ökade antalet timmar kraftigt och var i december 2014 ca. 800 tim/dag. Ökningstakten avtog under 2015 men har ändå ökat till 755 tim/dag för juli vilket är betydligt mer än vad som finns budgeterat. Detta leder till ett kraftigt underskott för beställare hemtjänst. För att minska underskottet hos U/B/A håller ett nytt Äldrecentra på att byggas och startas upp under hösten för att underlätta för verksamheterna. Biståndshandläggarna, Utredningsteamet, Vård och

16 Socialtjänsten Datum: Omsorgsteamet samt några verksamheter till gör plusresultat, detta tillsammans med den skärpta biståndsbedömningen gör att helårsprognosen sätts till -7,4 mkr. Omvårdnadsintäkterna och intäkterna för trygghetslarm har t.o.m. juli ett resultat på 0,9 mkr och prognosen för helåret är 2,0 mkr. Färdtjänsten tillsammans med riksfärdtjänsten har t.o.m. juli ett resultat på 0,1 mkr och helårsprognosen för båda dessa är 0,4 mkr. Semesterlöneskulden är -1,4 mkr t.o.m. juli och helårsprognosen är -1,2 mkr. Ekonomteamet Emelie Nilsson Stefan Wiksten

17 Periodbokslut & årsprognos för Socialtjänsten. Tkr. Perioden Januari t. o. m. juli Verksamhet Budget janjuli Utfall jan-juli Budgetavvikelse jan-juli Budgetavvikelse jan -maj Budget helår Prognos avvikelse helår 2015 års budgetavvikelse POLITIK, FÖRV.LEDN. O ADM Politisk verksamhet Förvaltningsledning Administrativa enhet Förändring semesterlöneskuld STÖD O OMSORG Avdelningsgemensamt Betalningsansvar Omvårdnadsintäkter Övrigt avdelningsgemensamt Förändring semesterlöneskuld Stöd till försörjning Försörjningsstöd Övriga verksamheter stöd till försörj Stöd till vuxna med funktionshinder Hemtjänst Bostadsanpassning Färdtjänst/Riksfärdtjänst Personlig assistans Övriga verksamheter vuxfunk Stöd till barn och familj Institutionsvård, barn och unga Förstärkta familjehem Familjehem Övriga verksamheter barn och familj Psykosocialt stöd Hemtjänst Psykiatriboenden LSS-boenden Institutionsvård vuxna Övriga verksamheter psykosocialt stöd

18 Periodbokslut & årsprognos för Socialtjänsten. Tkr. Perioden Januari t. o. m. juli Verksamhet Budget janjuli Utfall jan-juli Budgetavvikelse jan-juli Budgetavvikelse jan -maj Budget helår Prognos avvikelse helår 2015 års budgetavvikelse ÄLDREOMSORG Avdelningsgemensamt Framtidens äldreomsorg Ordinärt boende Hemtjänstproduktion & anhörigvård Nattpatrull Hemsjukvård dag & natt Rehabteamet Samvaron Övriga verksamheter ordinärt boende Särskilt boende Österbo Källbogården Öjagården Norrgården Mogården Hortlaxgården Roknäsgården Berggården Rosågränd Munkberga Övriga verksamheter särskilt boende Utredning/Bedömning/Avlösning Betalningsansvar Beställare hemtjänst (ht-timmarna) Bostadsanpassning Färdtjänst Övriga versamheter U/B/A Omvårdnadsintäkter Förändring semesterlöneskuld Totalt Socialtjänsten