Månadsrapport. Oktober 2016

Transkript

1 Månadsrapport Oktober

2 Resultaträkning kommunen (tkr) Avvikelse Okt Okt Utfall Jan- Periodbudget Jan- periodbudget Jan- Okt Utfall Jan- Okt 2015 Prognos helår Budget helår Utfall helår 2015 Intäkter Kostnader Avskrivningar NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS RESULTAT Varav jämförelsestörande intäkt Resultatets andel av skatter och generella statsbidrag Avvikelse Okt Utfall Jan- Periodbudget Jan- Okt period- budge t Jan- Okt Utfall Jan- Okt 2015 Prognos helår Budget helår Utfall helår 2015 Målsättning: 2-3 procent 4.2% 1.8% 2.4% 4.7% 0.2% 1.3% 1.5% Kommunens månadsresultat (tkr) 1

3 Resultat nämnder/styrelse (tkr) Netto- kost Okt Okt nader Jan- Periodbudget Jan- Avvikelse periodbudget Jan- Okt Avvikelse periodbudget Jan- Sep Prognos resultat Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS gemensam KLK/STS Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Fastighets- och servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och tillsynsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Överförmyndarnämnden SUMMA NÄMNDER Nämndernas resultat per månad (tkr) Nämndernas helårsprognos (tkr) 2

4 Ekonomisk analys Piteå kommun Piteå kommun redovisar för perioden januari-oktober överskott om 78,6 mkr, vilket är 5,1 mkr lägre jämfört med samma period föregående år. För helåret prognostiseras ett svagt överskott om 3,6 mkr, att jämföra med prognosen i delårsrapport augusti på -2,8 mkr. Jämfört med delårsrapporten har avvikelsen mot budget förbättrats med 5,9 mkr men uppvisar fortsatt underskott, -26,8 mkr. Den negativa budgetavvikelsen förklaras av med -11,7 mkr av nämnderna och -15,1 mkr av finansieringsverksamheten. För finansieringens del är skatteavräkningen den enskild största negativa avvikelseposten, dock är det även den största förbättringsorsaken jämfört med delårsrapporten. Därutöver prognostiseras även underskott mot budget gällande pensionskostnader. Bland nämnderna prognostiseras störst negativ budgetavvikelse inom socialnämnden -20,4 mkr (augusti 18,9 mkr) och kultur- och fritidsnämnden -1,2 mkr (0,1 mkr). Störst överskott mot budget prognostiseras inom barn- och utbildningsnämnden 5,0 mkr (0 mkr) samt kommunstyrelsen 2,6 mkr (2,3 mkr). Likviditet Kommunens kassa har varit stabil under året vid nivåer runt och strax över noll. Det rådande ränteläget samt inlåningsavgifter gör det i nuläget fördelaktigt att inte hålla en allt för stor kassa. Inom koncernen har medel till följd av detta omplacerats i andra alternativ med hög likviditet (snabbt omsättningsbara) för att minimera kostnader. AB PiteBo har beviljats ökat utrymme på koncernkontot för byggnadsfinansiering, vilket minskat totala saldot under året och förväntas fortsätta så under en tid framöver. 3

5 Investeringar Under perioden januari till oktober har kommunen investerat 133,5 mkr. Investeringsbudgeten för året uppgår till 181,8 mkr. Tabellen visar helårsprognos för några av de större pågående projekten. Prognos Skolstrukturförändringar Nytt äldrecenter Reinvesteringar gator och vägar Reinvesteringar fastigheter Skatepark Nämnderna Kommunstyrelsen (KLK/STS) Kommunstyrelsen (exklusive räddningstjänsten) redovisar överskott för perioden januari-oktober med 14,6 mkr, varav kommunledningskontoret -1,5 mkr, förvaltningen för strategiskt stöd 3,4 mkr och kommunstyrelsens gemensamma verksamhet 12,7 mkr. I helårsprognosen beräknas ett sammantaget överskott med 2,2 mkr. Kommunledningskontorets resultat för perioden beror bland annat på kostnader för SM-veckan och höga kostnader för planer och lokaler. Överskottet för KS gemensam härrör till ännu ej förbrukade medel till KS förfogande samt kapitalkostnader till följd av ännu ej upparbetade investeringsmedel. Strategiskt stöd redovisar överskott för perioden januari-oktober med 3,4 mkr. I helårsprognosen beräknas ett sammantaget underskott med 0,7 mkr. Trots fortsatt höga kostnader för företagshälsovård och friskvård för perioden är det framförallt högre semesteruttag och periodiseringar för bredbandsutbyggnad samt ramomfördelningar inom IT-verksamheten som bidrar till ett positivt resultat. För strategiskt stöd beror prognosen på följande orsaker: Intjänade semesterdagar under resterande tid av året innebär en ökad semesterlöneskuld, kommunövergripande åtaganden genomförs enligt uppdrag men inkluderar ett tidigareläggande av besparingar utifrån kommunstyrelsens direktiv så långt detta är möjligt. Systemdrift av kommunövergripande system, friskvård och företagshälsovård genererar ett fortsatt underskott. Barn- och utbildningsnämnden Resultatet för januari-oktober är 12,1 mkr vilket är 1,3 mkr sämre än samma period förra året och 4,1 mkr sämre än resultatet per augusti. Helårsprognosen beräknas till 5,0 mkr. I periodens resultat ligger ett relativt stort underskott för grundskolan, -6,3 mkr, vilket innefattar kraftigt ökad volym, ökade kostnader för barn i behov av särskilt stöd samt ett underskott för dansutbildningen, svenska balettskolan, på 1,4 mkr. Överskottet genereras av gymnasiets verksamhet och då främst köp av utbildning från annan huvudman men även övrig verksamhet inom gymnasiet ger ett överskott. Administration och utredningsverksamheten ger ett överskott på drygt 1 mkr främst beroende på tjänster som inte varit fullt tillsatta under året pga sjukdom och föräldraledigheter. Den största delen av överskottet härrör dock från att drygt 80 % av alla arbetsledare i verksamheten levererar ett mer eller mindre stort budgetöverskott på sina respektive enheter. P.g.a. ovanstående beräknas prognosen till några miljoner i överskott då det endast kvarstår två månader av året. Antalet nyanlända på Havsbadet har inte ökat i den takt som tidigare räknats med. Fortfarande kvarstår dock osäkerheten kring ev. beslut om återbetalningar av riktade statsbidrag som då medför att de bidragen (intäkter) måste avsättas till nästa år då återbetalning ska ske. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden visar överskott med 1,6 mkr för perioden. I överskottet ingår en fordran på förutbetalda semesterlöner med 0,6 mkr. Större delen av överskottet hänförs till fritidsavdelningen, vars överskott består av investeringsbidrag som ännu inte är utbetalda. Nämndens prognos för helåret visar ett underskott med 1,2 mkr. I nämndens prognos ingår kapitalkostnad med 0,5 mkr. Större delen av underskottet hänförs till SM-projektet med 1,0 mkr samt en utrangeringskostnad med 0,5 mkr i och med rivningen av skatebowlen på busstationen. I årsprognosen ingår 0,2 mkr som avser statliga medel som nämnden erhållit för integration. Aktivitetsparken, den betongklädda ytan på 800 m2, är nu klar och många åkare har provat den under de dagar den hölls öppen för allmänheten. Den stora invigningen kommer dock att ske till våren. E-ONE är ett 2-årigt Grundtvigprojekt som nu har avslutats. Syftet med projektet var att genom samverkan och erfarenhetsutbyten inspirera till ett ökat intresse för friluftsliv och utesport (ej organiserad verksamhet). Tack vare projektet har flera lokala nätverk börjat samverka och samarbeta. Ett årligt återkommande arrangemang "Pite Outdoor Day" blev tack vare projektet en uppskattad och efterfrågad aktivitet för alla. Kommunstyrelsen (Räddningstjänsten) 4

6 Räddningstjänstens resultat för perioden visar överskott på 1,2 mkr. För helåret prognostiseras ett överskott på 0,4 mkr. Beräknat överskott beror på tre orsaker av engångskaraktär; sex månader utlånad tjänsteman till kommunledningskontoret, en långtidssjukskriven tjänsteman (9 mån) samt försäljning av en begagnad lastväxlare. Skillnaden mellan periodiserat resultat och helår beror på bland annat på två pågående satsningar inom arbetsmiljöområdet avseende "Friska brandmän" och trafiksäkerhet, två kompetensutbildningar hösten/vintern samt några ej genomförda inköp. Utifrån styrande dokument som lagstiftning, handlingsprogram, riktlinjer och instruktioner uppfyller räddningstjänsten fastställda mål med undantag av eftersläpning i tillsynsverksamheten p.g.a. brist på tjänstemän enligt förklaring ovan. Socialnämnden Socialtjänsten redovisar en budgetavvikelse till och med oktober på - 6,0 mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat - 16,0 mkr. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett budgetunderskott på -20,4 mkr att jämföras med bokslutet 2015 som visade på en avvikelse på -25,7 mkr. De största underskotten finns i missbruksvården för stöd och omsorg och i hemtjänsten för äldreomsorgen. Nämnden har valt att inte ta beslut om stopp för pedagogiska måltider vilket hade gett en besparing på 1,0 mkr årligen. De höjda avgifterna som gäller från och med halvårsskiftet ger ca. 0,2 mkr/månad. Orsakerna till den försämrade prognosen jämfört med september är främst: Institutionsvård Barn och unga det är bland annat yngre missbrukare, Institutionsvård vuxna flertalet nya placeringar av "nya" missbrukare, Bostadsanpassning, LSS-boenden där de boendes livssituation är sämre vilket kräver utökad bemanning, Det stora förbättringarna jämfört med september är att försörjningsstöd har förbättrats, även anhörigvården. Hemtjänsttimmarna och institutionsvården är de främsta orsakerna till underskotten för nämnden. HT ligger fortsatt ca 70 över budget. vilket gör att prognosen är -11,0 mkr för beställd hemtjänst. Institutionsvården har ökat från 20 till 27 personer under oktober varav många "nya" missbrukare. Prognosen försämras till -10,8 mkr. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden redovisar utfall för perioden på 0,0 mkr. Under året har det ökade flyktingmottagandet märkts tydligt med kraftigt ökade kostnader för gode män. Migrationsverket är hårt belastat med lång eftersläpning gällande utbetalning av ersättning för dessa kostnader som följd. Nämnden har betydande fordringar för detta. För helåret prognostiseras utfall nära noll. Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden (FSN) redovisar underskott för perioden på -1,3 mkr varav kapitalkostnad -1,2 mkr. Underskottet för perioden beror på semesterlöneskuld -0,6 mkr och Måltidsservice -2,0 mkr, medan central buffert och övriga avdelningar visar överskott. Underhållskostnaderna har inte än belastat resultatet fullt ut. För helåret prognostiseras nollresultat för FSN. Kapitalkostnaden prognostiseras till -1,6 mkr och semesterlöneskulden -0,3 mkr. Måltidsservice prognostiserar underskott på -1,8 mkr, förutsatt att full kostnadstäckning prognostiserad till 1,0 mkr för asylboende barn som går i förskola och skola erhålls. En handlingsplan har upprättats för att hålla budgetramen. Central buffert och övriga avdelningar täcker underskottet. Helårsprognosen förutsätter även att full kostnadstäckning erhålls för Stadsbergets drift- och underhållskostnader, vilket prognostiseras till 0,95 mkr. Vidare är reavinsten vid försäljning av förskolan Lekgränd Rosvik inkluderad i prognosen med 1,0 mkr och reaförlust vid försäljning av Hemmingsmarks skola med 0,7 mkr. Miljö- och tillsynsnämnden Resultatet för perioden visar överskott med 0,8 mkr. Periodens överskott förklaras till stor del av lägre personalkostnader, ökade intäkter på grund av taxeförändringar samt minskade kostnader för politiken. Nämnden lämnar en positiv prognos för helåret på 0,5 mkr. Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden har god måluppfyllelse för ekonomimålen. Perioden visar överskott på 5,4 mkr. Semesterlöneskulden påverkar resultatet positivt med 0,6 mkr. Andra ekonomiska avvikelser för perioden handlar främst om överskott av kapitalkostnader, höga bygglovsintäkter, vakanser samt senarelagda aktiviteter. Verksamheten har även haft en högre produktion av yrkesutbildning som gett högre statsbidrag än budgeterat samt personalkostnader som finansierats med externa medel. Nämnden lämnar en positiv prognos för helåret på 1,8 mkr. Prognosen förutsätter bland annat normala väderförhållanden. Ett internt arbete pågår för verksamhetsutveckling, digitalisering och annan effektivisering av förvaltningen. De extra medel som tilldelats för flyktingverksamheten har bland annat använts till sommarstudier, subventionerade anställningar och feriearbete. Ytterligare aktiviteter genomförs under hösten. 5

7 Befolkning och arbetslöshet Befolkning Befolkningen minskade i september. I slutet av september hade Piteå kommun invånare. September är den första månaden under som befolkningen minskar. Minskningen i september är -20 invånare, september 2015 ökade befolkningen med +10 invånare. Även om befolkningen minskade i september så är årets ackumulerade ökning, +199 mer än dubbelt så stor som ökningen under samma tidsperiod 2015 (+85). Ökningen januari-september är den största under den period vi har datamaterial för (från 2001 och framåt). Normalt sett brukar befolkningen minska under någon av höstmånaderna, beroende på inrikes utflyttning till studieorter. Under september hade Piteå kommun ett negativt inrikes flyttningsöverskott (-51) som till stor del uppvägdes av ett positiv invandringsöverskott (+31). Den arbetsföra befolkningen fortsätter att minska, samtidigt ökar äldre och yngre. Förändringarna i sammansättningen beror på att många Pitebor är i den generation som nu går i pension. Kommuninvånarregistret (KIR) som inte har samma eftersläpning som SCB indikerar på en ökning under oktober månad. Öppet arbetslösa Den öppna arbetslösheten är oförändrad jämfört med september I september var totalt 572 personer (2,3 %) öppet arbetslösa i Piteå, vilket är lägre än snittet för både riket och länet. Den totala arbetslösheten, inklusive sökande i program, minskade med 0,2 procentenheter till 4,7 %, jämfört med september Piteå kommun har tredje lägsta arbetslöshetsnivån i Norrbotten efter Gällivare (4,3 %) och Kiruna (3,7 %). Arbetslösheten bland kvinnor är fortsatt längre än bland männen. 6

8 Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet Av ungdomarna år var 109 personer (3,0 %) öppet arbetslösa, vilket är 0,5 procentenheter lägre än september Utifrån ett könsperspektiv var det 56 unga kvinnor och 53 unga män som var öppet arbetslösa. Förutom en god konjunktur sjunker antalet arbetslösa även på grund av att antalet unga i ålderskullarna år har minskat de senaste åren. Den totala ungdomsarbetslösheten hade i september minskat till 8,1 %. Jämfört med föregående år har arbetslösheten bland unga minskat med 2,1 procentenheter. Framförallt är det ungdomsarbetslösheten bland män (- 2,6 procentenheter) som minskat, de unga kvinnorna har minskat sin arbetslöshet med 1,0 procentenheter. De unga kvinnorna har dock fortsatt lägre total ungdomsarbetslöshet (8,1 %) jämfört med männens (8,2 %). Piteå kommun har en kraftigare minskning (-2,1 %) än länet och riket. Piteå kommun närmar sig nu riket och länets arbetslöshetsnivåer för ungdomar. Totalt var det i Piteå kommun september 293 unga i åldern år som var arbetslösa, 109 öppet arbetslösa och 184 sökande i program med aktivitetsstöd. Totalt är det 99 unga personer färre i arbetslöshet jämfört med samma period förra året. Arbetslöshet utrikesfödda Arbetslösheten (inkl. sökande i program) har bland utrikesfödda i Piteå ökat med 1,8 procentenheter till 16,8 % jämfört med september Det är framförallt inflödet av nyanlända som gjort att arbetslösheten bland utrikesfödda stigit. Både i Piteå och nationellt minskar arbetslösheten bland inrikesfödda och ungdomar samtidigt som den ökar bland utrikesfödda. 7

9 Sjukfrånvaro och frisknärvaro Sjukfrånvaro i procent En marginell sänkning av sjukfrånvaron sker under september jämfört med föregående år och nivån närmar sig motsvarande månad Dock ligger den fortfarande på en hög nivå. Trenden inom samhällsbyggnadsförvaltningen med sjunkande sjukfrånvaro fortsätter, även fastighets- och serviceförvaltningen visar positiva signaler i jämförelse med samma period föregående år. Personalavdelningen har identifierat ett antal områden med åtgärder med målet att på sikt sänka sjukfrånvaron. Frisknärvaro i procent Den trend som setts tidigare med att fler och fler medarbetare var sjuka har sedan juni förändrats och andelen friska medarbetare har, jämfört med föregående år ökat en aning under juli-september. Det är viktigt med tidiga insatser och tydlig struktur för rehabiliteringsarbetet för att undvika längre frånvaro. 8

10 Timanställda och försörjningsstöd Timanställda antal timmar Ett av kommunens mål för personal är att Piteå kommun ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare Andelen timanställda motsvarar 270 årsarbetare. Användandet har minskat med 10 % i förhållande till samma månad föregående år och ligger på den lägsta nivån sedan Samtliga förvaltningar med undantag från Samhällsbyggnad minskar sitt användande av timanställningar. Inom Samhällsbyggnad är det främst flyktingverksamheten som påverkar timvikarieanvändningen. Antal hushåll med försörjningsstöd ackumulerat Antalet hushåll är 22 fler än motsvarande siffra föregående år. Ökningen är inom intervallet år medan övriga i stort sett har samma antal som föregående år. Under oktober har det tillkommit många nya hushåll jämfört med tidigare månader vilket förklarar ökningen. Dessa hushåll bedöms i dagsläget ha kortvariga behov ex. glapp mellan olika ersättningar och behov av glasögon och tandvård. Kostnaderna har ökat med 1,2 mkr och intäkterna med 0,5 mkr jämfört med 2015 delvis beroende på ersättningar från Migrationsverket. 9

11 Hemtjänst Antal personer Antal timmar Äldreomsorgen har under året arbetat med att se över biståndsbedömningen, vilket medfört att antalet hemtjänsttimmarna minskat jämfört mot föregående år. Antalet hemtjänsttimmar ligger dock fortsatt på en hög nivå. Det beror på att det är fler ärenden i hemtjänst p.g.a. större antal äldre samt nerdragning av platser på särskilt boende. Flera av vårdtagarna kräver dubbelbemanning samt fler än fyra besök per dag. 10

12 Socialtjänsten Datum: Månadsuppföljning ekonomi oktober Socialtjänsten redovisar en budgetavvikelse till och med oktober på 6,0 mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat 16,0 mkr. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett resultat på -20,4 mkr att jämföras med bokslutet 2015 som visade på en budgetavvikelse på -25,7 mkr. De största underskotten finns i missbruksvården för stöd och omsorg och i hemtjänsten för äldreomsorgen. Nämnden har valt att inte ta beslut om stopp för pedagogiska måltider vilket hade gett en besparing på 1 mkr årligen. De höjda avgifterna som gäller från och med halvårsskiftet ger ca 230 tkr/ månad. Skillnaden mellan periodens resultat och prognostiserat resultat är främst 5 mkr semesterlöneskulden förändrat ersättningssystem från fk gällande pers ass 2 mkr viten 1,3 mkr. För att kunna nå en budget i balans är det en grundläggande förutsättning att budgeten speglar verkligheten betydligt bättre än idag. Politik, Förvaltningsledning och administration Resultatet för perioden är ett överskott på 0,1 mkr och prognosen för helåret är 0,7 mkr. Politisk verksamhet har ett resultat enligt budget. Utbetalning av arvoden kan variera över året och prognosen är ett nollresultat. Förvaltningsledning har ett resultat enligt budget. Förvaltningsövergripande verksamhet och personalfrämjande åtgärder visar på ett minusresultat beroende på att inköp av julklappar har belastat samt utbetald semesterlön för avslutad anställning. Prognosen för helåret är 100 tkr för förvaltningsledningen. Bemanningsenheten visar på ett mindre underskott för första månaderna men prognosen för året är ett underskott -0,2 mkr. Administrativa enheten visar ett resultat på ca 0,9 mkr. Överskottet finns inom personalkostnader samt rehabilitering. Prognosen för helåret är 1,0 mkr. Stöd och Omsorg Stöd- och Omsorgsavdelningen redovisar för perioden januari-oktober en nettoförbrukning om 265 mkr. För samma period förra året låg förbrukningen på 253 mkr. Senareläggningar av tjänstetillsättningar förra året och därmed kostnadsbesparingar löper i år med fulla kostnader från årets början. I övrigt återfinns kostnadsökningarna inom stöd till försörjning, institutionsvård barn och unga samt inom stöd till vuxna med funktionshinder. Budgetavvikelsen för hela beräknas till -14,1 mkr jämfört mot 2015 års budgetavvikelse som låg på -13,0 mkr. Prognosen har försämrats jämfört med septemberprognosen inom Institutionsvård Barn och unga det är bland annat yngre missbrukare, institutionsvård vuxna flertalet nya placeringar av nya missbrukare, bostadsanpassning och LSSboenden där de boendes livssituation är sämre vilket kräver utökad bemanning, medan prognosen för försörjningsstöd har förbättrats. Avdelningsledningen redovisar för perioden en nettoförbrukning på ca 3,0 mkr. Budgetavvikelsen uppgår till 10,4 mkr varav hela avdelningens förändring av semesterlöneskulden är 3,7 mkr. För helåret har ekonomikontoret beräknat denna till 0,7 mkr. Årsprognosen för betalningsansvaret är 1,3 mkr vilket är samma som septemberprognosen och omvårdnadsintäkterna beräknas för närvarande gå jämnt upp med budgeten. Övriga delar prognostiseras till ett budgetöverskott på 7,3 mkr och avser budgetreserveringar för nytt gruppboende, utveckling och oförutsedda behov samt 1,5 mkr för extra resurser från staten för att täcka merkostnader för flyktinghantering som för närvarande ligger under avdelningsgemensamt.

13 Socialtjänsten Datum: Stöd till försörjning genererar denna period en nettoförbrukning om 36,9 mkr, vilket är 3,4 mkr mer är för samma period i fjol. Det är försörjningsstödet som står för en del av den ökningen. Antalet hushåll har ökat och är nu 22 fler än vid samma period förra året. Gruppen arbetslösa har nu ökat i andel jämfört mot 2015 vilket också gruppen sjuka har gjort. På grund av bostadsbrist tvingas verksamheten att ta korttidsbeslut på vandrarhem vilket också bidrar till ökade kostnader. Ersättningar från migrationsverket bidrar till att även intäkterna ökar jämfört med Vi bedömer att kostnaderna fortsatt under året kommer att ligga på samma nivå vilket ger en sämre prognos än resultatet för Periodens budgetavvikelse för området uppgår till -0,2 mkr, varav försörjningsstödet står för -0,9 mkr och övriga verksamheter för +0,7 mkr. För hela året beräknas i dagsläget området sluta med ett budgetunderskott på -0,4 mkr, varav försörjningsstödet står för -1,3 mkr och övriga verksamheter för + 0,9 mkr. Fler hushåll med flyktingbakgrund där kostnaden är återsökningsbar från Migrationsverket men detta sker med en viss fördröjning. Stöd till vuxna med funktionshinder visar för perioden en nettoförbrukning på 62,3 mkr, 5,3 mkr mer är vid samma period Ökningen beror främst på ökade sjuklönekostnader för privat assistans, dubbelbemanning vid personalbyten samt ökade kostnader för bostadsanpassningsärenden. Periodens budgetavvikelse uppgår till -4,5 mkr, varav personlig assistans står för -1,9 mkr, hemtjänst -1,3 mkr och färdtjänst för -0,9 mkr. Helårsprognosen är beräknad till -3,9 mkr främst på grund av budgetunderskott inom personlig assistans om -0,8 mkr samt färdtjänst/riksfärdtjänst och hemtjänst med -2,2 mkr tillsammans. Bostadsanpassningen förväntas ett underskott på 1,0 mkr. Det är en försämring i prognosen jämfört mot september och beror på att stora ärenden har tillkommit. Stöd till barn och familj redovisar en nettoförbrukning för perioden om 57,1 mkr, 5,3 mkr mer än för samma period förra året. De flesta institutionsplacerade är asylsökande ensamkommande flyktingbarn. Även om staten återbetalar kostnader för dessa är bidraget reducerat till en schablon för asylsökande. Långa handläggningstider vid Migrationsverket, innan beslut om eventuella uppehållstillstånd kan beviljas, medför också långa asyltider och därmed låg kostnadstäckning för verksamheten och kommunen. Stödområdets har för perioden en budgetavvikelse på 1,7 mkr där det stora underskottet finns inom institutionsvården. Övrigt överskott består till största delen av lägre lönekostnader för vikarier jämfört med ordinarie personal. Under året är dock personalförstärkningar att vänta för att klara handläggningstider i utredningar. Helårsprognosen för området beräknas till -2,2 mkr vilket är en försämring jämfört prognosen som gjordes i september. Försämringen beror på nya placeringar inom institutionsvård barn och unga under oktober bland annat några missbruksplaceringar för unga. Psykosocialt stöd redovisar till och med oktober en nettoförbrukning om 105,5 mkr, 1,1 mkr lägre kostnader än för samma period ifjol. Det är institutionsvården, hemtjänst och LSS-boendena som står för den minskningen. Periodens budgetavvikelse är på -10,4 mkr, varav institutionsvården står för -8,9 mkr och LSS-boendena för -1,7 mkr. Boendena behöver extrabemanning på grund av bland annat vårdkrävande åldrande personer. Stödområdets årsprognos är i dagsläget beräknat till -12,9 mkr varav institutionsvården pekar mot -10,8 mkr i budgetunderskott. Antalet placeringar har under året varit lägre än 2015 men har ökat under de 2 senaste månaderna och är nu uppe i 27 placeringar vilket är oroande. Den kraftiga ökningen av placeringar samt att en person placerats enligt LVM gör att prognosen försämras jämfört mot föregående månad. Prognosen för LSS-boendena är -2,2 mkr, vilket beror på extrabemanning på boendena. Övriga verksamheter beräknas tillsammans gå enligt budget. Äldreomsorg Äldreomsorgens resultat t.o.m. oktober är 0,3 mkr (varav semesterlöneskulden är 2,0 mkr) vilket är betydligt bättre än samma period år 2015 då resultatet var -10,3 mkr. Trots oktobers positiva periodresultat har de tre största verksamhetsområden ändå svårt att klara budgeten,

14 Socialtjänsten Datum: svårast är det för utredning/bedömning/avlösning. Under året har man jobbat hårt med att komma tillrätta med underskottet inom äldreomsorgen och under hösten ser den negativa trenden ut att vända en aning. Tomhållning av Källbogården, fördröjning av inköp av arbetskläder samt omvårdnads-avgifters budgetöverskott är faktorer som har ytterligare positiv påverkan på äldreomsorgens resultat. Helårsprognosen sätts till -6,9 mkr (varav semesterlöneskulden är -1,2 mkr). Avdelningsgemensamt visar på ett plusresultat på 4,0 mkr vilket är 1,0 mkr bättre än samma period året innan. Datakostnader är det enda kontot som inte klarar budgeten, i övrigt tros de flesta verksamheterna göra ett nollresultat. De medel som finns avsatta för arbetskläder kommer inte användas till fullo under året vilket gör att helårsprognosen för avdelningsgemensamt blir 2,7 mkr. Framtidens äldreomsorg har ett resultat på 4,2 mkr t.o.m. oktober. Framtidens äldreomsorg är ett omfördelningskonto och dess resurser har under hösten flyttas ut till bl.a. Äldrecentrat. Prognosen för helåret sätts till 3,7 mkr. Ordinärt boende har ett resultat på -2,2 mkr t.o.m. oktober, detta är en stor försämring jämfört med samma månad året innan. Den största anledningen till denna försämring är att statistiken tas ut på ett nytt sätt. Tidigare togs ht-timmarna ut baserat på verkställigheten men fr.o.m. baseras antalet ht-timmar på statistiken från myndighetsutövningen. Detta ger ett mer korrekta siffror. Tittar man på hemtjänstproduktionen och beställare ht som helhet så gör verksamheterna 1,1 mkr bättre resultat hittills än Det negativa resultatet kommer dock ändå främst från hemtjänst-produktionen som per oktober gör ett resultat på -0,7 mkr till följd av övertalig personal under våren och väldigt vårdkrävande vårdtagare. Under hösten kommer personalen att ha en rad olika utbildningar, bl.a. TES, brandsäkert och förflyttningsteknik. Hemsjukvård dag och Rehabteamet har fortsatt svårt att klara budgeten. Omfördelning av resurser inom ÄO har skett under sommaren för att finansiera 3,0 å.a till Hemsjukvård dag och personal-kostnaderna där bör balanseras under hösten. Prognosen för ordinärt boende sätts till -3,2 mkr. Särskilt boende har t.o.m. oktober ett resultat på -3,3 mkr vilket är 2,0 mkr bättre än samma period året innan. Underskottet beror på att de flesta boenden har svårt att hålla både personaloch materialbudgeten. Oroliga och vårdkrävande vårdtagare har fordrat högre bemanning, svårigheter med att rekrytera vikarier har gjort att ordinarie personal fått jobba övertid samt att det varit många både långtids- och korttidssjukskrivningar. Under hösten ska personalen gå en rad olika utbildningar vilket kommer ge ytterligare ökade vikariekostnader. Det nya avtalet för material har ett väldigt komplex beställningsförfarande som har gjort att materialkostnaderna ökat. Man jobbar i dagsläget med att ta fram en rutin för detta. På Munkberga och Öjagården används mer nattpersonal än vad OB-schablonen är beräknad för, detta är en av anledningarna till deras underskott. Ett av boendena, Rosågränd, har varit drabbat av skabb i början av året vilket varit väldigt kostsamt för verksamheten, både personal- och materialmässigt. På Källbogården sker en ombyggnation under hösten vilket kommer kräva extra personal ute på avdelningarna. En vårdtagare som bär på en smittsam sjukdom har flyttat in på Berggården under hösten vilket kräver att stora delar av personalstyrkan vaccinerar sig, detta kostar 1500 kr/person.

15 Socialtjänsten Datum: Samtliga boenden har jobbat väldigt hårt med att få ner personal- och materialkostnaderna under året vilket gör att de flesta verksamheterna gör ett plusresultat under oktober. Boendena kommer jobba på samma sätt även fortsättningsvis. Hortlaxgården och Roknäsgården har fått sin personalbudget uppräknad och korrigerad eftersom de köper sjukskötersketjänster av Nattsjuksköterskorna. Helårsprognosen för särskilt boende sätts till -2,7 mkr. Utredning/Bedömning/Avlösning har ett resultat på -6,3 mkr t.o.m. oktober vilket är 7,4 mkr bättre än samma period året innan. En anledning till denna förbättring är att statistiken tas ut på ett nytt sätt. Tidigare togs ht-timmarna ut baserat på verkställigheten men fr.o.m. baseras antalet ht-timmar på statistiken från myndighetsutövningen. Detta ger ett mera korrekta siffror. Tittar man på hemtjänstproduktionen och beställare ht som helhet så gör verksamheterna 1,1 mkr bättre resultat hittills än Man har jobbat mkt med skärpning av biståndsbedömningen vilket även det har gjort att minuset på hemtjänsttimmarna minskar. U/B/A:s negativa resultat består dock ändå till största del av att hemtjänsttimmarna ligger på en fortsatt hög nivå. Det i sin tur beror på att det är fler ärenden i hemtjänst p.g.a. större antal äldre samt nerdragning av platser på särskilt boende. Flera av vårdtagarna kräver dubbelbemanning samt fler än fyra besök per dag. Även ökade krav på rättssäkerhet (administration och dokumentation) är en bidragande orsak. Övervägande del av U/B/A:s verksamhet är lagstadgad och måste således utföras ändå. Höjningen av timtaxan har hittills inte gett någon märkbar effekt på resultatet eftersom väldigt få vårdtagare sagt ifrån sig hjälp trots avgiftshöjningen. Bemanningspoolen avslutades 31/8 och tillhör inte längre äldreomsorgen. Vid ingången av finns en budget motsvarande 173,0 årsarbetare vid beställare hemtjänst. En årsarbetare motsvarar ca. 4 tim/dag i beviljad tid vilket ger en budget för beställare hemtjänst av ca. 690 tim/dag. Under 2014 ökade antalet timmar kraftigt och var i december 2014 ca. 800 tim/dag. Timmarna avtog något under 2015 men har ändå legat på drygt 750 under våren, i oktober är det 765 tim/dag vilket är betydligt mer än vad som finns budgeterat. Detta leder till ett stort underskott för beställare ht. I början av oktober har den nya verksamheten Trädgårdens äldrecentra startat upp. Det är väldigt populärt och tycket på platserna är högt, 30 av 36 platser är redan belagda. Biståndshandläggarna, Utredningsteamet, Vård och Omsorgs-teamet samt några fler verksamheter gör plusresultat, detta tillsammans med den skärpta biståndsbedömningen gör att helårsprognosen sätts till -8,9 mkr. Omvårdnadsintäkterna och intäkterna för trygghetslarm har t.o.m. oktober ett resultat på 2,0 mkr och prognosen för helåret är 2,6 mkr. Färdtjänsten tillsammans med riksfärdtjänsten har t.o.m. oktober ett resultat på 0,1 mkr och helårsprognosen för båda dessa är 0,2 mkr. Semesterlöneskulden är 2,0 mkr t.o.m. oktober och helårsprognosen är -1,2 mkr. Ekonomteamet Emelie Nilsson Stefan Wiksten Thomas Persson

16 Periodbokslut & årsprognos för Socialtjänsten. Tkr. Perioden Januari t. o. m. Oktober Verksamhet Budget janoktober Utfall janoktober Budgetavvikelse jan-oktober Utfall janseptember 2015 Budgetavvikelse jan-oktober 2015 Budgetavvikelse jan -september Budget helår Prognos avvikelse helår 2015 års budgetavvikelse POLITIK, FÖRV.LEDN. O ADM Politisk verksamhet Förvaltningsledning Bemanningsenheten Administrativa enhet Förändring semesterlöneskuld STÖD O OMSORG Avdelningsgemensamt Betalningsansvar Omvårdnadsintäkter Övrigt avdelningsgemensamt Förändring semesterlöneskuld Stöd till försörjning Försörjningsstöd Övriga verksamheter stöd till försörj Stöd till vuxna med funktionshinder Hemtjänst Bostadsanpassning Färdtjänst/Riksfärdtjänst Personlig assistans Övriga verksamheter vuxfunk Stöd till barn och familj Institutionsvård, barn och unga Förstärkta familjehem Familjehem Övriga verksamheter barn och familj Psykosocialt stöd Hemtjänst Psykiatriboenden LSS-boenden Institutionsvård vuxna Övriga verksamheter psykosocialt stöd

17 Periodbokslut & årsprognos för Socialtjänsten. Tkr. Perioden Januari t. o. m. Oktober Verksamhet Budget janoktober Utfall janoktober Budgetavvikelse jan-oktober Utfall janseptember 2015 Budgetavvikelse jan-oktober 2015 Budgetavvikelse jan -september Budget helår Prognos avvikelse helår 2015 års budgetavvikelse ÄLDREOMSORG Avdelningsgemensamt Framtidens äldreomsorg Ordinärt boende Hemtjänstproduktion & anhörigvård Nattpatrull Hemsjukvård dag & natt Rehabteamet Samvaron Övriga verksamheter ordinärt boende Särskilt boende Österbo Källbogården Öjagården Norrgården Mogården Hortlaxgården Roknäsgården Berggården Rosågränd Munkberga Övriga verksamheter särskilt boende Utredning/Bedömning/Avlösning Betalningsansvar Beställare hemtjänst (ht-timmarna) Bostadsanpassning Färdtjänst Övriga versamheter U/B/A Omvårdnadsintäkter Förändring semesterlöneskuld Totalt Socialtjänsten