BUSINESS. Piigab vågade och vann. No 3. Sundq qvist GENERATIONSSKIFTE //

Transkript

1 BUSINESS FÖR GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV No 3 SEPT 2014 t: Möte Björnist, v Sundq qvist J. A. Sun d GENERATIONSSKIFTE // Piigab vågade och vann OMVÄRLDEN // NÄTET VINNER MEDIEMARK ARENAN // LÅNGSIKTIG SATSNING BYGGDE IT-STADEN

2 LEDARE & INNEHÅLL Nu tar vi nästa steg A tt bidra till ett starkt företagsklimat i Göteborgsregionen är en av våra absolut viktigaste uppgifter. Kommunfullmäktige i Göteborg har gett Business Region Göteborg i uppdrag att verka för ett förbättrat företagsklimat. Vi ska även arbeta för att det ska vara enkelt att driva företag i Göteborg. De två senaste åren har vi bland annat inrättat två företagslotsar och sett till att 450 tjänstemän i Göteborgs Stad fått utbildning för att bli bättre i sina företagskontakter. Dessutom har vi arrangerat rundabordssamtal mellan politiker och företagare. Satsningarna har börjat ge resultat och nu tar vi nästa steg. Under 2015 tar Business Region Göteborg fram former för en strategisk dialog mellan staden och näringslivet. Man kan se detta som en fördjupning av rundabordssamtalen med målet att skapa förutsättningar för långsiktig utveckling av näringslivet. en annan viktig pusselbit är entreprenörskvarteret. Det handlar om att skapa mötesplatser för personer som vill starta eller nyss har startat företag. Ett entreprenörskvarter ska fungera som en dörr in så man lätt kan få hjälp och stöttning. Jag tror att det kan upp- Tidningen Business ges ut av Business Region Göteborg, som representerar Göteborgs stad och 13 kommuner i regionen. Business Region Göteborg ska bidra till att skapa fler arbetstillfällen och åstadkomma en hållbar tillväxt i Göteborgsregionens näringsliv. Vi erbjuder kunskap och kontakter för dig som vill starta, etablera eller utveckla företag i regionen. Vill du prenumerera gratis på Business? Anmäl dig på: Ansvarig utgivare Patrik Andersson, patrik.andersson@ businessregion.se Redaktörer Maria Leffler och Annika Risberg Produktion Rubrik AB, Omslagsfoto Johannes Berner Tryck Lenanders Grafiska AB Citera oss gärna, men ange källan. För insänt, ej beställt, material ansvaras ej. 2 BUSINESS No 3, 2014 stå fantastisk energi och födas många idéer när företagarna träffas och möter aktörer som främjar entreprenörskap. Vi på Business Region Göteborg tar fram förslag på plats och finansiering och tanken är att entreprenörskvarteret dras igång i slutet av Det kan uppstå fantastisk energi och födas många idéer. under n ästa år får vi även en uppdaterad bild av företagsklimatet i vår region. Svenskt Näringsliv släpper sin undersökning i slutet av maj och i början av september kommer resultaten av Insikt, SKL:s undersökning som mäter hur företagare som varit i kontakt med sin kommun upplever denna. Jag tror att kurvan kommer att peka uppåt i Göteborgsregionen. Vad gäller Insikt har vi sett en uppgång i de senaste mätningarna och jag hoppas att kommunerna som tappat i Svenskt Näringslivs undersökning kan vända trenden. Ale och Härryda är bra exempel på hur man kan vända utvecklingen genom målmedvetet jobb. Jag hoppas att fler följer deras exempel. Patrik Andersson vd Business Region Göteborg GENERATIONSSKIFTET stor del av Sveriges företag är Sid 4 11 En familjeföretag. När en generation ska lämna över till en annan stöter man på speciella utmaningar. Piigab och J.A. Sundqvist är två företag som dragit nyttiga lärdomar. OMVÄRLDEN av våra medievanor är Sid Utvecklingen tydlig: allt större del av konsumtionen sker på nätet. Avreglering och teknikvinningar är två förklaringar. Den totala tid vi lägger på media är ganska konstant. ARENAN Sid gick Prosolvia i konkurs och IT-Göteborg var nere för räkning. I dag ligger staden i framkant. Genom att erbjuda mötesplatser och underlätta utveckling har Business Region Göteborg spelat en viktig roll.

3 NYHETER ORD I LUFTEN: MADE BY GÖTEBORG Norska Posten valde Vehco l ogistikkoncern en br ing (norska Posten) behövde förenkla och förbättra hanteringen av sin stora fordonsflotta. Lösningen blev att anlita Vehco, ett göteborgsföretag specialiserat på fordons-it. Upp till av Brings fordon i Europa kommer att utrustas med mobildatasystemet Vehco 4. Det inkluderar funktioner som positionering, spårning, köroch vilotider, orderhantering, sparsam körning och lösningar för underåkare. Vehco 4 ersätter flera av Brings gamla system och ska leda till tidsbesparingar, effektivare resursutnyttjande och lägre kostnader. Dessutom ska bränsleförbrukningen sänkas kraftigt. Vi byggde en stark relation under utvärderingen och är väldigt glada över att Bring valde oss, säger Vehcos koncernchef Magnus Orrebrant. Nu har vi stora möjligheter att växa tillsammans och fortsätta utvecklingen av vår mobildatalösning för den europeiska marknaden. när n ya xc 90, bilen som ersätter Sveriges viktigaste exportprodukt, lanseras står även Göteborg i centrum. I kampanjen lyfter Volvo fram staden som format ett folk, som i sin 3 FRÅGOR TILL... Hur känns det att ta över som vd i ett familjeföretag? Jag är glad och stolt över att familjen Bengtsson har gett mig förtroendet att ta Siba framåt. Det är något jag verkligen vill göra. Jag har jobbat här sedan 2003 och varit vice vd i tre år, så jag kan företaget och vet vilken utveckling marknaden kräver. Vad kommer du att fokusera på? Det viktigaste är fortfarande att hålla låga pri- SIFFRAN: 67 tur format den mest avancerade bilen Volvo någonsin tillverkat. Första upplagan av Volvo XC90 såldes enbart online och tog slut på knappt två dygn.... SUSANNE EHNBÅGE, ny vd för hemelektronikkoncernen Siba. ser och ha nöjda kunder. Eftersom konsumenter får allt mindre tid måste vi göra det så enkelt som möjligt att köpa. Därför tror jag på samma låga priser i butik som på nätet. Sibas mål är att bli Skandinaviens bästa återförsäljare inom hemelektronik och vägen dit går via högre kundfokus och lägre priser. Det ska vara enkelt och roligt att handla hos oss. En annan viktig sak är att våra produkter lever upp till förväntningarna. Skulle en kund trots allt vara missnöjd, eller om produkten krånglar, ska det vara enkelt att returnera. Blir du Sibas nya ansikte utåt i reklamen? Jag ska i första hand lägga min energi på att utveckla företaget. Fabian Bengtsson gör en strålande insats i vår reklam och personifierar Sibas varumärke, vilket gör att vi sticker ut från konkurrenterna. Hur reklamen kommer att se ut i framtiden har vi inte bestämt. KRÖGARE i Göteborg som sökt nya serveringstillstånd har under första halvåret svarat vad de tycker om tillståndsenhetens arbete. Jämfört med undersökningen Insikt 2013 har kundnöjdheten höjts från 62 till 73. FEM ARRANGEMANG ATT HA KOLL PÅ I HÖST: 15/10 3/11 6/11 12/11 18/11 Hur stärker vi FoU- Slutkonferens Power Circle International Nyföretagar- Välkommen till ett seminarium om forskning och utveckling i regionen. En nyskriven rapport med fokus på omfattning, inriktning och betydelse för Göteborgsregionen presenteras och diskuteras. Projektet redovisar sina erfarenheter inom områdena starta och driva företag samt entreprenörskap i skolan. Vi får även ta del av lärdomar från liknande projekt i Europa. Konferensen hålls på engelska. Förändrade förutsättningar för energibranschen kräver nya samarbeten och engagemang. Tillsammans med Power Circle och Svenska Mässan bjuder vi in beslutsfattare, innovatörer och företrädare för branschen. Tillsammans med ett antal handelskamrar bjuder vi in regionens utlandsägda företag. Fokus ligger på Göteborgs expansiva stadsutveckling och vad som skulle stärka regionens attraktivitet. Plats: Visual Arena Plats: Lindholmen Science Park intensiva företag i Göteborgsregionen? Företagsamma Västra Hisingen Summit Plats: Svenska Mässan Business Networking Event Plats: Chalmersska Huset dagen Vi välkomnar dig som vill starta eller nyss har startat eget. Få svar på hur du gör en affärsplan och hittar finansiering, nätverka med andra entreprenörer och innovatörer eller varför inte låna en entreprenör? Plats: Stadsbiblioteket BUSINESS 3

4 GENERATIONSSKIFTE 4 7 Reportaget: Piigab 8 9 Listan: Dags för generationsskifte Mötet: Björn Sundqvist, J. A. Sundqvist Konsten att ta över Alexandra Nash efterträdde sin pappa i familjeföretaget Piigab. Tre år efter vd-skiftet är far och dotter stolta men också självkritiska. Det har blivit bra, fast vi borde ha förberett oss mer i de mjuka frågorna, säger Alexandra Nash. TEXT Gustaf Höök BILD Johannes Berner 4 BUSINESS No 3, 2014

5 BUSINESS 5

6 L ångt över hälften av alla svenska företag är familjeföretag. Ett av dessa ofta små men viktiga företag är Piigab Processinformation, som utvecklar lösningar som ger exempelvis fastighetsägare och industrier bättre överblick över sin energikonsumtion. Tidigare satt vi där, säger vd:n Alexandra Nash och pekar genom fönstret på huset mittemot, en annan stor tegelbyggnad i det gamla varvsområdet på Lindholmen. Vi ska nyanställa och behövde bättre mötesutrymmen så det är skönt att ha mer plats. i just det stora och ljusa mötesrummet. Alexandra Nash sitter bredvid sin pappa, Bertil Göransson, som hon efterträdde som vd för drygt tre år sedan. Då hade verksamheten i Piigab, som han grundat redan 1989, växt i flera år. Bertil Göransson kombinerade vd-jobbet med utveckling och sälj, och trots att han tog in fler medarbetare blev dagarna bara längre. Tankarna på att gå ner i tid kom allt oftare. Han ville sluta som vd men såg helst att Piigab stannade inom familjen. Så var det, säger han och vänder sig mot sin dotter. Men det var inget krav. Alexandra Nash ler: Nej, men du sade antingen behåller vi Piigab i familjen eller så säljer vi. Hur ska man tolka det? Båda två skrattar och ämnet verkar inte särskilt laddat. Både far och dotter lyfter fram den goda relationen och hur den underlättade generationsskiftet i Piigab. Alexandra Nashs väg till familjeföretaget gick via USA. Tack vare sin lovande simmarkarriär fick hon åka dit som stipendiat och pluggade journalistik och ekonomi i New Mexico. Efter studierna väntade jobb på ett shippingbolag och hon blev exportchef på kontoret i Phoenix, Arizona. Parallellt hjälpte hon Piigab, bland annat med översättning av manualer och texter till hemsidan, och sommaren 2009 var hon marknadskoordinator. När hösten kom valde Alexandra Nash att stanna på Piigab. Jag var sugen på att doktorera i USA, men i den vevan började Bertil på allvar prata om sin exit. Då sade jag ska jag komma hem till Sverige vill jag ha en rejäl utmaning. VI BEFINNER OSS 6 BUSINESS No 3, 2014 Jag tänkte hur svårt kan det vara?. Det var rätt svårt, skulle det visa sig ALEXANDRA NASH Det var nyckeln till generationsskiftet. Alexandra frågade om jag trodde att hon skulle fixa vd-jobbet och det fanns ingen tvekan, säger Bertil Göransson. Hon har varit elitidrottare och åkte till USA och klarade sig på egen hand. Alexandra Nash minns tillbaka: Jag tänkte hur svårt kan det vara?. Det var rätt svårt, skulle det visa sig DET BLEV MÅNGA långa sittningar i början för att gå igenom produkter, kunder och försäljningsled, men det fanns också formella problem att övervinna. Alexandra Nash och lillasystern Susanna hade nyligen blivit delägare men som vd ville Alexandra öka sin andel i företaget. En advokatbyrå anlitades för att lösa den skattetekniska knut som kunde ha hindrat Bertil Göranssons aktier att byta ägare. Jag startade ett holdingbolag som Alexandra sedan köpte aktierna från, säger han. Hon kunde inte köpa dem mot växel, för det hade räknats som otillbörligt lån. Eftersom det handlade om ett generationsskifte fick vi dispens från Skatteverket. Tydligen hade reglerna nyss ändrats just för att underlätta vid generationsskiften, som jag förstod det. Skiftet på vd-stolen gjordes i maj För att underlätta hade Alexandra Nash varit med på möten och träffat kontaktpersoner det är en mansdominerad bransch och det tog ett tag för många kunder att vänja sig vid att jag skulle ta över och det fanns mycket information att ta in. Vad gäller administrationen rätades frågetecken ut när de dök upp i jobbvardagen. Det var tur, säger Alexandra Nash. Hade jag förstått hur mycket man skulle göra och hålla reda på hade jag nog blivit avskräckt. Trots att jag suttit i styrelsen och haft hand om ekonomin PIIGAB Ort: Göteborg. Grundat: Antal anställda: 6,5. Omsättning 2013: 7,5 miljoner kronor. Dröm med företaget: Att alla med större fastighetsoch industrikomplex inser vikten av att energioptimera.

7 För drygt tre år sedan efterträdde Alexandra Nash sin pappa som vd för Piigab. Bertil Göransson finns kvar i företaget, men med det nya ledarskapet har Piigab blivit vassare på marknadssidan. Vi har till exempel nätverkat och satsat på exporten, säger Alexandra Nash. kunde det kännas skrämmande. Tänk om vi inte får in kundfordringarna i tid, vad gör jag då?. Tänk om jag raserar det pappa har byggt upp. Sådana tankar kunde snurra i huvudet och jag sov ganska dåligt i början. Hur kändes det att släppa ansvaret, Bertil? Det viktigaste var att inte lägga sig i för mycket. Jag fick hålla mig i skinnet och inte säga så där gjorde vi inte tidigare. Alexandra Nash nickar: Jag har fått göra misstag, fast på rätt nivå. Det är viktigt för att man ska lära sig. gått ner i tid men finns kvar i företaget. Tanken var att han skulle fortsätta som utvecklare och använda sitt stora kontaktnät i försäljningen. Så har det också blivit, men rollbytet har inte gått helt smärtfritt. Vi borde ha klargjort hans roll mycket tydligare, inte minst internt, säger Alexandra Nash. Det hände ofta att medarbetare kom till Bertil för att prata programmering och utveckling i stället för BERTIL GÖRANSSON HAR att komma till mig, som är strategiskt ansvarig. Hon fortsätter: En annan sak jag ångrar är att jag inte tog extern hjälp tidigare. Förra sommaren tog jag in en ny styrelseordförande, som bland annat har hjälpt oss med rollfördelningen. Dessutom borde jag ha anlitat en mentor. Det är viktigt att få in nya influenser, för annars är risken stor att man kör på i samma hjulspår. MED FACIT I hand har generationsskiftet varit lyckat, både för människorna och för företaget. Trycket på Bertil Göranssons axlar har lättat, Alexandra Nash trivs med sitt jobb och verksamheten går bättre än någonsin. Jag har ett tydligare marknadstänk, säger Alexandra Nash. Vi har gjort mycket där, till exempel nätverkat och satsat på exporten. Det ser ljust ut för Piigab. Ska ni generationsskifta? Expedition Framåt ger råd. Förbereder ditt företag ett generationsskifte? Hör av dig till Expedition Framåt, Business Region Göteborgs tillväxtprogram för små och medelstora företag. Du kan få hjälp med allmän affärsutveckling men också i specifika ärenden, som generationsväxling. Ring vår växel ( ) och be att få prata med Expedition Framåt. BUSINESS 7

8 GENERATIONS- SKIFTE 4 7 Reportaget: Piigab 8 9 Listan: Dags för tronskifte Mötet: Björn Sundqvist, J.A. Sundqvist DAGS FÖR TRON- SKIFTE TEXT Sanna Persson BILD Rubrik & Shutterstock Är ditt företag på väg att genomgå ett generationsskifte? Att överlåta sitt företag till en yngre familjemedlem innebär utmaningar både för den som överlåter och för den som tar över. Business ger fem tips som underlättar skiftet. 01 VILKA EKONOMISKA REGLER GÄLLER? Planerar du att sälja eller skänka delar av ditt företag till en dotter eller son? Börja med att kolla upp det ekonomiska regelverket. Vid ett generationsskifte kan antingen företagets aktier eller inkråm överlåtas, vilket ställer olika juridiska krav på efterträdaren. Överlåtelser av aktier ger i de flesta fall skattekonsekvenser medan gåvoskatten är avskaffad. Ta hjälp av en sakkunnig för att se till att alla kriterier för gåva är uppfyllda och för att undvika kostsamma inkomstbeskattningar. 02 HUR PÅVERKAS FÖRETAGETS IDENTITET? Att ta över ett företag kräver mycket av efterträdaren i fråga om profilering och trovärdighet. Företag identifieras ofta med företagaren som byggt upp det. Ett skifte innebär en stor omställning för alla inblandade och det är viktigt att det föregås av en aktiv förberedelseprocess. Övergången bör ske successivt och den nya företagsledaren ska framstå som trovärdig och mån om att bygga goda relationer till sina anställda. 8 BUSINESS No 3, 2014

9 03 04 Det tar tid att bygga upp nära affärsrelationer. Ta vara på överlåtarens erfarenhet och kontakter. Diskutera er fram till balanserade lösningar för att undvika konflikter inom familjen. Vid ett vd-skifte ska kontakter och affärsrelationer, som kan ha tagit år att bygga upp, överlåtas åt efterträdaren. Detta innebär en utmaning för såväl överlåtare som för kunder och leverantörer. Överlåtaren måste även lämna ifrån sig viktiga funktioner, vilket bör göras i tid och på ett genomtänkt sätt. För att ta vara på överlåtarens kunskaper om företaget kan denna exempelvis sitta kvar som styrelseledamot eller rådgivare. Har överlåtaren mer än ett barn kan det bli aktuellt med interna förhandlingar inom familjen där man först diskuterar fördelningen av förmögenheten. Barn som står utanför företaget kan kompenseras med större arv i testamentet. Det kan också vara en idé att upprätta testamente även för yngre företagsledare, i den händelse en överlåtelse av företaget kommer oväntat. KONTAKTNÄT OCH KUNSKAPER SE ÖVER FAMILJEJURIDIKEN 05 Ta vara på överlåtarens kunskaper och kontaktnät. TA IN EXTERN HJÄLP Var inte rädd för att ta företagarkollegor till hjälp under övergångsperioden. Att anlita hjälp utifrån till exempel från styrelseledamöter, professionella rådgivare, revisorer eller företagskollegor kan hjälpa företaget att lägga upp en successionsplan för övertagaren och överlåtaren. En sådan person, vid sidan av den som ansvarar för ekonomiska och juridiska frågor, kan medverka till att planer och överenskommelser genomförs samt att överlåtaren och övertagarens roller balanseras under övergången. BUSINESS 9

10 GENERATIONSSKIFTE 4 7 Reportaget: Piigab 8 9 Listan: Dags för tronskifte Mötet: Björn Sundqvist, J.A. Sundqvist J.A. SUNDQVIST AB Ort: Torslanda. Grundades: 1997 (enskilda firman J.A. Sundqvist Knivar & Saxar Engros grundades 1963 av John Sundqvist). Omsättning: 69 Mkr (2013). Antal anställda: 23. Verksamhet: Distributör av köksredskap, med agentur för varumärken som Global, Scanpan, Fissler och Zassenhaus. 10 BUSINESS No 3, 2014

11 Generationsklyftigt Björn Sundqvist är huvudägare för familjeföretaget J.A. Sundqvist, som distribuerar köksredskap med kända varumärken som Scanpan och knivarna Global. Han har varit med om generationsskifte åt två håll först när han köpte firman av sin far och sedan när han lämnade över till sonen. TEXT & FOTO Christian Tarras Ericsson Hur kommer det sig att du köpte firman av din far? Vid tidpunkten var du IT-chef på Fiskeriverket. Pappa var aldrig intresserad av att hans enskilda firma skulle vara ett familjeföretag. Han ville inte ens ha anställda och tyckte att jag, med min dyra civilingenjörsutbildning, skulle pyssla med något bättre. När han skulle gå i pension hade han hittat en köpare till firman, men jag ville se över köpeskillingen åt honom. Min pappa var duktig på många saker, men han hade inte koll på vad ett företag var värt. Så jag satte mig ner med alla papper och en revisor och kom fram till ett rimligt pris, men då ville köparen pruta och pappa drog sig ur. Samtidigt var jag av olika orsaker intresserad av att lämna Fiskeriverket. Då köpte jag firman av pappa till det pris vi hade kommit fram till och startade aktiebolaget J.A.Sundqvist AB. Gick övertagandet smärtfritt? Ja, och vi var väldigt noga med att allt skulle gå rätt till, särskilt med tanke på övriga familjemedlemmar. Sedan fick jag en liten fördel av att vara son, och inte någon utomstående, för jag fick tre år på mig att betala. En miss vi gjorde var att det inte fanns kvar en enda krona på företagets konton. Mina besparingar var bara kronor och det mesta gick åt till aktiekapitalet. Det var med andra ord väldigt tajt ibland, men vi körde på så billigt vi kunde bland annat hade vi lagret i garaget och fick kartonger från snabbköpet och kunde betala av allt på 18 månader. Lärdomen jag drog är att det behövs startkapital i ett företag och det hade vi kunnat lägga på försäljningssumman. Företaget har vuxit rejält sedan du tog över Hur resonerade du när du sedan skulle lämna över till din egen son, Daniel? Det var en långsiktig plan som tog fem år att genomföra. Daniel började som IT-ansvarig hos oss, men när jag så småningom frågade om han var intresserad av att ta över så antog han utmaningen. Först behövde han komplettera sin utbildning, så han läste business management på IHM. Den 1 maj 2010 lämnade jag över allting, inklusive mitt arbetsrum och koppen med texten The Boss, och flyttade till ett mindre rum. Under en period var jag fortsatt ansvarig för inköp och behöll inköpsansvaret för Global in i det längsta, men jag har gradvis avvecklat mitt engagemang och försöker hålla tassarna borta. Den 1 maj 2010 lämnade jag över allting, inklusive mitt arbetsrum och koppen med texten The Boss, och flyttade till ett mindre rum. BJÖRN SUNDQVIST Hur går det med det? Du äger fortfarande 70 procent av bolaget. Är det inte svårt att låta bli att lägga sig i? Det tycker jag inte. Det finns stor öppenhet i företaget och tycker jag något är fel vågar jag säga det. Daniel är en på många sätt annorlunda chef än vad jag är. Han har behållit ITansvaret men har släppt inköp till en medarbetare. Dessutom har han stöd av en controller när det gäller den strategiska ekonomin. Största skillnaden mellan oss är nog att han är en väldigt mycket bättre ledare, och duktig på att bygga ett team, än vad jag någonsin var. Samtidigt tycker han att det är skönt att jag finns till hands när han behöver rådgöra om något. Du har två barn till. Har det uppstått någon missämja i familjen för att Daniel har blivit vd för familjeföretaget? Nej, alla är väldigt positiva. Till exempel har alla tre fått tio procent var av företaget. Familjen har alltid kört med helt öppna kort och jag och min fru har alltid varit noga med att behandla barnen rättvist, ner i minsta detalj. Finns en potentiell konflikt sätter vi oss ner i familjemöte och ger oss inte förrän alla parter är nöjda. BJÖRN SUNDQVIST, vd för J.A. Sundqvist AB mellan 1997 och Bor: Torslanda. Familj: Fru och tre barn. Gör när jag är ledig: Ägnar mig åt båtar och bilar. Renoverar just nu en Bentley från BUSINESS 11

12 WESWE MED LILJEWALL ARKITEKTER NYHETER 30 ÅR fyller Lokalmarknadsdagen, som i år arrangerades den 11 september. I samband med jubileet gav vi ut lokalmarknadsrapporten Läget i Göteborgsregionen Den kan hämtas på Alger havets gröna guld går d et at t utvinna förnybar råolja från alger? Ja, det gör det och Swedish Algae Factory bygger sin affärsidé kring tekniken. Nu har Göteborgsföretaget, grundat av två Chalmersstudenter, belönats i årets Sverigefinal av affärsidétävlingen Venture Cup. Swedish Algae Factory vann första pris i kategorin Miljö & Energi och har stora planer för framtiden. Detta är en lösning helt rätt i tiden. Vi har ambitionen och viljan att lösa ett stort miljöproblem, säger Hannes Livian, en av grundarna. Företagets vision är att 2030 vara Europas volymmässigt största producent av förnybart råmaterial för dieselproduktion. weswe gr oup fr ån götebor g ska utforma en kontorsbyggnad med passivhusteknik i staden Harbin i nordöstra Kina. Detta blir första gången tekniken används i det sammanhanget i den del av landet som har polarklimat. Uppdraget är frukten av svensk exportsatsning på miljöteknologi och Business Region Göteborg är inblandat via ett projekt som Tillväxtverket delfinansierar. Satsningen i Harbin blir föregångare till en strategisk samarbetsplan för högteknologisk hållbar byggnation i Kina, säger Peter Rung på Liljewall Arkitekter. weswe gr oup är en designorganisation med arkitekter, byggnadskonstruktörer, miljökonsulter, energi- och VVS-konsulter samt konsulter inom hållbar miljöbyggnation. I samarbetet ingår Liljewall Arkitekter, VBK Konsulterande Ingenjörer, Wikström VVS-Kontroll och Eco Cycle Design. Kontorsbyggnaden ska heta Chenergy Creek Green och kommer att innehålla även publika delar, restauranger och gemensamhetslokaler. DANIEL ABRAHAMSSON Weswe passivaktivt i Kina SHUTTERSTOCK mil jö teknol ogi på expor t VISSTE DU ATT utgifterna för forskning och utveckling (FoU) i Göteborgsregionen uppgår till över 25 miljarder kronor, enligt en forskningsrapport som presenteras den 15 oktober. Det motsvarar nästan 22 procent av hela Sveriges FoU-utgifter och i relation till storleken på ekonomin tillhör Göteborgsregionen toppskiktet i Europa. Häng med ADA i höst det s tundar e n intressant höst på ADA, Association for design and advertising. Det ska bland annat hållas två Pecha Kucha-kvällar på Park Lane, där talare presenterar tjugo bilder som visas i tjugo sekunder vardera. Och så fortsätter satsningen på Innovationslabbet Boxen. Här sammanförs företagare med kreatörer med målet att tillsammans utveckla nya företag, produkter och tjänster. ADA är en av Business Region Göteborgs satsningar på kreativa näringar. Rasmus Heyman har nyligen efterträtt Matilda Lindvall som ansvarig. BRG rekryterar för att utveckla Göteborg götebor g står inför stora utmaningar inom stadsutveckling. Därför ökar Business Region Göteborg sitt engagemang genom att anställa en näringslivsutvecklare på området. Anna Collby kommer 12 BUSINESS No 3, 2014 bland annat att samordna vårt arbete och våra projekt med stadsutvecklingskaraktär samt representera oss i stadens stadsutvecklingsprojekt. Det kan till exempel handla om hur man möter efterfrågan på mark och lokaler, hur företag kan involveras i stadsutvecklingen och hur vi kan få fler utländska aktörer att investera i Göteborgsregionen.

13 OMVÄRLDEN Infografik: Den nya mediemenyn 16 Tre röster: Om dagens mediekonsumtion Den nya mediemenyn Dagens mediekonsumenter tappar gradvis intresset för traditionella medier som dagspress och radio. I stället slukas allt mer information och underhållning från nätet. Utvecklingen drivs av flera faktorer; branschkoncentration, nya kanaler, ändrade medievanor och statliga avregleringar. Business kartlägger förändringarna och tittar på vilka som kan ta en större del av kakan i framtiden. TEXT Christian Tarras Ericsson INFOGRAFIK Rubrik BUSINESS 13

14 den total a tid vi lägger på mediekonsumtion är mer eller mindre konstant år från år. Det innebär att det de olika kanalerna i första hand konkurrerar om är vår uppmärksamhet och tid. Och vi flyttar allt mer uppmärksamhet mot digitala kanaler. De senaste årens förflyttning från till exempel traditionell radio och tryckt morgonpress till digitala kanaler har orsaker på flera nivåer, säger Jonas Ohlsson, medieforskare på Nordicom och SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Från statligt håll har skett en successiv avreglering, vilket lett till att statens inflytande har minskat och marknadens har ökat. Dessutom har teknikutvecklingen inneburit att även små aktörer kan sända sitt budskap till hela världen. på br anschnivå har små verksamheter införlivats i större koncerner, med mer orientering mot lönsamhet än mot traditionella publicistiska värden. Stampen i Göteborg är ett tydligt exempel, säger Jonas Ohlsson. Vad gäller innehållet har det i ett historiskt perspektiv inte förändrats i större utsträckning i traditionella medier. De nya kanalerna, till exempel Youtube, tillåter ett nischat utbud till en smalare publik. Och för att nämna något om just publiken har den uppväxande generationen fått nya vanor. Att gå online har blivit det naturliga sättet att hämta in information. Den lokala rapporteringen blir den stora förloraren i det nya globala landskapet när de stora drakarna skär ner på den lokala journalistiken. Men i viss mån kompenseras det av lokala gratistidningar för stadsdelarna, som jag spår en lysande framtid. 14 BUSINESS No 3, 2014 Göteborgsmedier som försvunnit... och tillskott på senare år 1940: Morgontidningen 1950: Göteborgs Morgonpost 1974: Arbetartidningen 1977: Göteborgs Veckotidning 1985: Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning 1995: Idag 1998: GT som fristående tidning 2000: Arbetet 2007: City Göteborg 2008: Punkt SE 2009: Kanal Lokal 2014: Metros lokalredaktion 2014: TV4:s lokalredaktion Offside Press: Ger ut bland annat magasinen Offside, Filter och Hunger. Tidningen Skriva: Tidning med skrivråd för skribenter. Hela Stan & Djungeltrumman: Nöjestidning (i samarbete med GP) och nätpublikation. Camino: Livsstilsmagasin om hållbar utveckling. Faktum: Göteborgs hemlösas tidning sedan Göteborg Nonstop: Webbplats med krönikor och nyheter om Göteborgs nöjesliv. 400 Dagspress Internet Tidsskrifter Radio TV Svenskarnas mediekonsumtion diagr ammetovan visar hur mycket tid svenska medborgare i åldern 9 79 år har lagt per dag på olika kanaler de senaste 20 åren. Sedan internet började bli vanligt i hushållen i slutet av talet har de digitala kanalerna stadigt knaprat allt mer på traditionella pappers- och etermedier. Siffrorna gäller hela Sverige och Göteborg visar upp samma mönster som landet i övrigt. Källa: Mediebarometer 2013, Nordicom, Göteborgs universitet.

15 Läsare av dagstidning Generationsskillnad procent, år procent, år % hur svenskar f r ån olika generationer fördelar sin konsumtion på olika typer av media. Den totala tiden man lägger varje dag är unge ålder % % 2 3 % ålder 32 % (9 79 år) av minst en dagstidning på papper en genomsnittlig dag: 7% andel l äsare 20 25% Böcker & tidningar Musik & radio Tv & film Internet & sociala medier JONAS OHLSSON KOMMENTERAR: Svenska fol- kets mediekonsumtion blir alltmer fragmenterad. Ålder är den viktigaste förklaringsfaktorn, men även socioekonomiska faktorer som utfär densamma, drygt 400 minuter, men man prioriterar helt olika bildning och klass får allt större betydelse för vilket kanaler. De digitala medierna medieinnehåll vi tar del av. dominerar hos de yngre % Vad lär vi oss av detta? ut veckl ingen går mot en allt mer digital framtid. Annonsmarknaden, som legat lågt sedan finanskrisen, kan hämta sig om konjunkturen tar fart igen. Men de globala aktörerna som Google och Facebook tar största delen av kakan. JONAS OHLSSON KOMMENTERAR: Till skillnad från radio, press och tv, där annonsmarknaden fortfarande är huvudsakligen nationell, är konkurrensen om internetannonseringen gränslös och stenhård. Annonspengar som tidigare placerats i svenska nyhetsmedier hamnar i ökad utsträckning hos helt andra typer av aktörer. BUSINESS 15

16 OMVÄRLDEN Infografik: Den nya mediemenyn 16 Tre röster: Om dagens mediekonsumtion TRE RÖSTER OM DAGENS MEDIEKONSUMTION Fråga 1: Framtidens mediekonsumenter befinner sig i allt högre grad på nätet. Vilka följder får det? Fråga 2: Vilka blir konsekvenserna av att den lokala bevakningen av Göteborg försämras? Henrik Ekengren Oscarsson Professor i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet. Kina Wileke Presschef, AB Volvo. Fredrik Svedjetun Chefredaktör, Dagens Media. SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Fokus ligger på svenskars vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle, politik och medier. AB Volvo är moderbolag för Volvokoncernen, som totalt sysselsätter cirka personer. Av dem arbetar cirka i Sverige och i Göteborg. Dagens Media lanserades i oktober 2001 och är en tidning samt internetsajt som bevakar reklam- och mediebranschen. Papperstidningen utkommer varannan onsdag. nyhet skonsumtionen bl ir allt mer anpassad till egna behov, på gott och ont. Medborgarna tvingas vara en sorts redaktörer och ägna sig mer åt källkritik och informationskontroll än tidigare. De måste helt enkelt ta över lite av den gallringsfunktion som medierna tidigare har haft. det innebär at t vi måste följa våra kunder och leverera innehåll som känns relevant att ta del av. I dag kan man få mycket uppmärksamhet med en relativt liten investering jämfört med vad en annons i traditionell media kostar. Vår reklamfilm Epic split med Jean-Claude Van Damme har 75 miljoner visningar på Youtube vid det här laget och Ballerina stunt var också en stor framgång. Vi är främst ett business-to-business-företag, men filmerna är ett effektivt komplement till traditionell marknadsföring och ett bra sätt at sprida kännedom om våra varumärken. det f år s tor a konsekvenser för stora, traditionella medieföretag i Sverige, som utsätts för ny och extremt tuff konkurrens från nya aktörer. Vi har redan sett hur dagstidningarna plågas av att papperstidningsläsare går över till det digitala och därmed blir mindre lönsamma konsumenter av nyheter. Nu sker också en stor omvandling inom tv-området, där tittandet på traditionell tv sjunker drastiskt samtidigt som digitala streamingtjänster som Netflix och HBO får en allt större publik. Även radion får hård konkurrens av digitala tjänster i form av poddar, ljudböcker och strömmad musik. vi är e n global koncern som är verksam i cirka 190 länder. För oss är det viktigt med en relevant nyhetsbevakning, oavsett om den är lokal eller global. den mest bekymmersamma konsekvensen, ur ett demokratiperspektiv, är att granskningen av Göteborgs makthavare riskerar att minska i kraft och omfattning. Historien har ju visat att det förekommer tveksamheter som behöver lyftas fram och komma till allmänhetens kännedom. 1. den l okal a bevakningen kommer sannolikt att hitta nya vägar. Människors behov av information om lokala angelägenheter lär inte minska. Kanske skapas nya, spontana informationsnätverk som över tid samlar på sig förtroende och expertis BUSINESS No 3,

17 ARENAN Reportaget: Visual Arena 20 Utblick: Cloud Corridor Från krasch till kluster: IT-RESAN Modern teknik, samlingslokaler och kontor har på kort tid gjort Visual Arena till ett centrum för visualiseringsbranschen. Platsen är ett av bevisen på hur långsiktigt arbete har stärkt Göteborg som IT-stad. Historien tog sin början 1998 med en krasch. TEXT Ulf Roosvald BILD Henrik Brunnsgård P å en skärm som täcker hela väggen i föreläsningssalen visar Juraj Talcik från slovakiska Bratislava sina bilder; ett hus i glas och mörkt trä står vid den isländska atlantkusten, det svaga solljuset skimrar i panelerna och den fuktiga vinden ser ut att slicka fönsterrutorna. Huset finns inte på riktigt, men i Juraj Talciks bildbehandlingsprogram växer det fram, i lager på lager. Han flyttar solen, får skuggorna att falla på ett annat sätt och mjukar upp reflektionerna i fönstren så att vi kan ana möblerna på insidan. På Architectual Visualization Day möts arkitekter, fotografer, bildbehandlare och visualiserare från Sverige och Skandinavien på Visual Arena på Lindholmen. Under en eftermiddag lyssnar de på några av Europas främsta inom just det detta område. Visual Arena ska vara en plats där vi ser till att BUSINESS 17

18 Visual Arena startade som ett projekt (Center of Visualization Göteborg) 2004 och har sedan 2012 egna lokaler i Lindholmen Science Park. I dag finns föreläsningssal med avancerade bildvisningsmöjligheter, samlingslokal, kontorsplatser och två anställda. I samband med EU-toppmötet i Göteborg står staden värd för EU-konferensen emobility. Telematics Valley etableras som intresseorganisation för fordonsrelaterad telematik. 18 BUSINESS No 3, Göteborg deltar på Expo 2000, världsutställingen i Hannover. Göteborg står för första gången värd för IT-mässan Comdex. Göteborg har ordförandeskapet för ITQ, Dataföreningens kvinnonätverk. Microwave Road startas som intresseorganisation inom mikrovågsteknologi. Center of Visualization Göteborg startas. Blir senare, i fysisk form, Visual Arena. Affärsidétävlingen Galileo Masters arrangeras IMPact ett evenemang för interaktiva medieproducenter Onsdagsklubben. En träffpunkt för webbutvecklare i Göteborg NÄR BUSINESS HÄLSAR på är målgruppen arkitekter. Andra gånger kan det handla om medicinsk visualisering, stadsbyggnad, animering, dataspel eller filmproduktion. Med sin framkantsteknologi och sina möteslokaler och kontor, där det är möjligt att hyra in sig, har Visual Arena blivit en naturlig samlingsplats för branschen. Arenan öppnade 2012, men då hade projektet redan funnits i åtta år. Och allt började egentligen med en krasch. När Prosolvia, länge en solskenshistoria och ett snabbväxande företag inom visuell datorsimulering, gick i konkurs i slutet av 1998 var det en jättesmäll för IT-näringen i Göteborg och ingen bra reklam för en industristad som kämpade med att hitta nya basnäringar. Det var då Göran Johansson, kommunstyrelsens dåvarande ordförande, ringde till Ulrike Firniss på Näringslivssekretariatet, föregångaren till Business Region Göteborg, och sade gör något!. Vår grundtanke var att föra samman människor. Göteborg hade gott om IT-kompetens, men ingen sammanhållning. Vårt mål var att skapa möten, säger Ulrike Firniss. Prosolviakraschen blev startskottet på en rad IT-satsningar i Göteborg och på Norra älvstranden byggdes det upp en infrastruktur för de nya aktörerna. Samtidigt arbetade Business Region Göteborg med att 2004 området visualisering har det bra, säger Mia Leterius, programansvarig. Vi ska ha fingret i luften och veta vad som är intressant i branschen just nu. Visualisering kan vara vad som helst mellan en skiss på en servett och en 3D-bild i datorn, men främst handlar det om olika bildbehandlingsfunktioner. Till exempel skapas merparten av bilderna i Ikeakatalogen numera i datorn The Gothenburg Ministerial Conference on ICT development.

19 VISUAL ARENA Visual Arena Lindholmen är en neutral miljö som ska främja innovativa utvecklingsprojekt genom användning av visualisering. Visionen är även att skapa en visualiseringsmiljö i världsklass, där man erbjuder akademi, näringsliv och samhällsaktörer en gemensam arena för interaktion och innovation. Grundande partners för arenan är Business Region Göteborg, Chalmers, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen. Patric Ljung från Visualiseringscenter vid Linköpings universitet testar en virtual reality-skärm. sammanföra branscher, delta på mässor och skapa mötesplatser (se tidslinjen nedan). Så fungerar det på Visual Arena i dag. När arkitekter och bildbehandlare träffas i pauserna mellan föreläsningarna knyts kontakter som stärker branschen. Rikard Sjöberg på White arkitekter är initiativtagare till Architechtual Visualization Day: Vår bransch, 3D-branschen, är ganska öppen. Vi hade en after work förra hösten och märkte att behovet av att träffas var stort och vi ville göra något rejält. Med faciliteterna som finns här, och med all hjälp vi får, tror jag att vi kan göra något ännu större nästa år. ULRIKE FIRNISS GLÄDS när hon ser utvecklingen på Lindholmen Science Park och Visual Arena. Jag blir oerhört stolt, säger hon. Detta är ett exempel på när Business Region Göteborg fungerar som bäst; man fångar upp en bransch på frammarsch, erbjuder mötesplatser och metodik, skapar möjlighet till utveckling och sätter i gång en process som sedan får stå på egna ben IT-stadens utveckling så har Business Region Göteborg påverkat Vill du framåt på IT-området? 2012 Visual Arena införlivas i Lindholmen Science Park, där man får egna lokaler. Konsortiet Chase (Chalmers Antenna Systems VINN Excellence Center) etableras. Det är ett samarbete mellan Chalmers och partners ur näringslivet Mia Leterius, programansvarig, Visual Arena. Business Region Göteborg erbjuder kontakter och samarbeten inom IT. Ring eller mejla Erik Behm på eller erik.behm@businessregion.se. BUSINESS 19

20 Avsändare: Business Region Göteborg AB Box Göteborg ARENAN Reportaget: Visual Arena 20 Utblick: Cloud Corridor CLOUD CORRIDOR Molntjänsternas epicentrum mitt i San Francisco sil icon val l ey har sedan dator- industrins begynnelse varit synonymt med teknisk innovation. Området söder om San Francisco fick sitt riktigt stora genombrott 1976, när Apple lanserade den första stora persondatorn. I dag verkar jättar som Google, Ebay och Adobe Systems i Silicon Valley, där företagen har gott om plats att växa. På senare år har IT-kartan i regionen dock börjat ritas om och flyttbilarna går till hjärtat av San Francisco, en av USA:s vackraste och dyraste städer. Förr behövde företagen stora datorhallar för sina servrar som man inte gärna byggde på dyr mark i en stadskärna men nu har de ersatts av molntjänster. Ett IT-företag behöver bara ett antal medarbetare som får plats i en vanlig kontorsbyggnad. I dag verkar till exempel Instagram, Pinterest och Twitter i San Francisco och en ITtät del av stadskärnan marknadsförs som Cloud Corridor. Här sitter många nyföretagare med riskkapital i ryggen. Jack Dorsey, en av grundarna till Twitter, förklarar förskjutningen från Silicon Valley till San Francisco med att den yngre generationens programmerare vill åt den energi och inspiration som storstaden erbjuder. Göteborgs Läs om No 20 BUSINESS 3, 2014 resa som IT-stad. TEXT Fredrik Fermén BILD Shutterstock