En utökning av antalet barn eller elever i befintliga lokaler är dock inte anmälningspliktigt.

Transkript

1

2

3

4 Enligt miljöbalken (38 i förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ska verksamhet inom barnomsorg och skola anmälas till tillsynmyndigheten innan verksamheten startar. starta en ny förskola, skola eller fritidshem flytta befintlig verksamhet till ny lokal utöka verksamheten med nya lokaler påbörjar förskoleverksamhet i skolans lokaler, då detta ses som en annan typ av verksamhet startar fritidshem i en redan anmäld skolverksamhet förändrar verksamheten väsentligt i förhållande till dagens verksamhet så att det är av betydelse för människors hälsa och/eller miljön En utökning av antalet barn eller elever i befintliga lokaler är dock inte anmälningspliktigt. Anmälan ska göras senast sex veckor innan verksamheten startar. Om anmälan kommer in för sent eller uteblir beslutar Miljö & Hälsoskydd om miljösanktionsavgift. Beloppet är fastställt i förordningen om miljösanktionsavgifter (2012:259) och det tillfaller staten. Miljö & Hälsoskydd har ansvar för tillsynen av förskola, skola och fritidshem och ska se till att verksamheterna följer miljöbalkens bestämmelser. Syftet med tillsynen är att kontrollera hur miljöbalkens bestämmelser efterlevs och att informera verksamheten för att säkerställa en god hälsa och miljö för barn och ungdomar. Möjligheterna att lokaler och utrustning utformas på ett bra sätt från början ökar om verksamheten i ett så tidigt skede som möjligt tar kontakt med Miljö & Hälsoskydd. Felaktiga lösningar kan vara problematiska för verksamheten att åtgärda i efterhand. Som tillsynsmyndighet tar Miljö & Hälsoskydd ut en fast avgift för anmälan och årlig- och/eller timavgift för tillsynen. Avgiften utgår från taxan som är bestämd av kommunfullmäktige och index uppräknas årligen.

5 Enligt 26 kap. 19 miljöbalken ska den som bedriver en verksamhet planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön genom egenkontroll. Förskolor, skolor och fritidshem är exempel på verksamheter som är anmälningspliktiga verksamheter och därför omfattas de av kraven som anges i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901). kartlägga hur verksamheten påverkar hälsa och miljön (d.v.s. vilka risker som finns) upprätta rutiner för hur dessa risker ska hanteras dokumentera och följa upp det dagliga arbetet utifrån rutinerna. Denna vägledning har tagits fram utifrån gällande lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd inom området samt information om egenkontroll från andra myndigheter, se sista sidan. Verksamhetsutövaren ansvarar för att det finns en dokumenterad och väl fungerande egenkontroll och en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret inom hälso- och miljöområdet. Ansvaret gäller även om inte myndigheten har krävt detta. det är tydligt vem som ansvarar för vad i verksamheten det finns någon som ansvarar för att egenkontrollen hålls uppdaterad rutiner hålls uppdaterade, För t.ex. när det gäller ventilationskontroll, städning, hantering av kemikalier etc. information om egenkontrollen når ut till berörda ansvaret ligger på funktionen och inte på personer ansvarsfördelningen mellan verksamhetsutövaren och fastighetsägaren och fastighetsförvaltaren är tydlig, till exempel när det gäller underhåll, reparationer, åtgärder, ansökningar, anmälningar, inomoch utomhusmiljöfrågor och uppföljningar etc. Det ska vara klarlagt och dokumenterat vem som ansvarar för vilka åtgärder i olika situationer. Verksamhetsutövaren ska fortlöpande undersöka och bedöma riskerna i verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och riskbedömningar ska vara dokumenterat. Riskfaktorer kan till exempel vara fukt, mögel, legionella, buller, UV-strålning och radon, asbest, bristfällig ventilation/luftkvalitet, otillräcklig städning, kemikaliehantering, låg/hög inomhustemperatur, bristande hygien och smittskydd, utemiljöfaktorer, tobaksrök och allt annat som kan påverka barns hälsa.

6 Det ska finnas rutiner inom verksamheten för kontinuerlig kontroll så att miljö- och hälsoriskerna förebyggs. Det är viktigt att rutinerna är dokumenterade och tillgängliga så att de ska kunna följas av alla berörda. Förslag på rutiner som behöver finnas i egenkontrollen: lokalanvändning. ventilationskontroll, städning, hantering av farligt avfall och kemikalier, hantering av klagomål, temperatur, fukt, mögel, buller, hygien och smittskydd, regelbundna uppföljningar och rutiner vid olyckor och andra tillbud. Om en driftstörning inträffar som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön, ska verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. En driftstörning kan exempelvis vara fuktproblem, avvikande lukter, skadedjur, dålig luftkvalitet eller byggnadsrelaterad ohälsa. Verksamheten kan dela in egenkontrollen i två grunder: inomhusmiljön och utomhusmiljön. Idag finns ingen vägledning för hur lokaler för barnomsorg och skola ska se ut eller hur många barn/elever som kan vistas i lokalerna (antal barn/elever per kvadratmeter). Dock bör verksamheten ha kännedom om t.ex. hur många personer som ventilationssystemet är dimensionerat för, ljudnivån, förvaringsmöjligheter, städbarhet, ljusinsläpp, tillgång till toaletter osv. I förskolor bör det finnas minst en toalett per barn och det ska dessutom finnas en separat personaltoalett. Vid undervisningssalar bör det finnas minst en toalett för varje 15 tal elever. Det kan vara lämpligt att märka upp lokalerna med avseende på max person-belastning i verksamheten och vara känt bland personalen. Bristfällig ventilation kan ge upphov till bland annat allergiska besvär, huvudvärk, trötthet, klåda och irritationer i ögon och luftvägar. För att minska risken för hälsobesvär ska ventilationen vara anpassad för befintlig verksamhet och regelbundet skötas om.

7 Ansvaret för kontroll och underhåll av ventilationen ska vara tydligt mellan verksamheten och fastighetsägaren. Verksamheten ska ha kännedom om resultat från senaste OVK (obligatorisk ventilationskontroll), när filterbyten ska ske och åtgärder vid eventuella brister. Ventilationens luftflöden ska vara anpassade efter hur många personer som vistas i lokalen, men även till hur många personer som vistas i varje rum. I skolor och lokaler för barnomsorg bör uteluftsflödet inte understiga 7 l/s och person + ett tillägg på minst 0,35 l/s per m 2 golvarea vid stillasittande sysselsättning. Tillägget är till för att ta hand om föroreningar som kommer från byggnaden, inredningen, apparater eller maskiner i lokalen. Har ventilationen filter är det viktigt att dessa byts regelbundet. Fastighetsägaren är skyldig att regelbundet kontrollera fastighetens ventilationssystem med hjälp av en behörig besiktningsman (Boverkets författningssamling BFS 2011:16). OVK ska genomföras vart tredje år i förskolor och skolor. Tänk på att en godkänd OVK inte är en garanti för att ventilationens luftflöden är anpassade efter det antal personer som normalt vistas i lokalen. Fastighetsägaren kan lämna uppgifter på hur många personer lokalens ventilation är dimensionerad för. Ett enkelt sätt att kontrollera ventilationens funktion är att mäta koldioxidhalten. Om koldioxidhalten överstiger 1000 parts per million (ppm) i ett rum vid normal användning kan detta vara en indikation på att ventilationen inte är tillräcklig. Om det finns rutiner för vädring före och/eller efter större samlingar bör detta ske effektivt genom korsdrag. Dock är vädring inte en permanent lösning för förbättring av dålig ventilation, då icke filtrerad luft, sannolikt med högre halter allergener, passerar in och kan bli besvär för allergiker. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att temperaturen inomhus bör vara mellan 20 och 23 C. Golvtemperaturen bör helst vara runt 18 C och får inte vara lägre än 16 C. Avskärmning av solen kan behövas för att lufttemperaturen inte ska bli för hög. En rad olika faktorer är beroende av temperaturen. Luftfuktigheten beror t.ex. på temperaturen och hög luftfuktighet kan ge upphov till ökad risk för mögel. Hög luftfuktighet och fukt kan också bidra till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial, vilket ökar risken för kemiska emissioner till luften. Om du har problem med temperatur eller drag inomhus, involvera gärna fastighetsägaren i ett tidigt skede i utredningsprocessen. vattenomsättningen är låg: vatten som står still i ledningen temperaturen är mellan 20 och 45 grader det finns en biofilm vattnet är syrerikt Vattnet i varmvattenberedare, om sådan används, ska hålla en temperatur på minst 60 C. Varmvattnet i ledningarna ska vara minst 50 C.

8 Där det finns risk för skållning (kranar där små barn själva använder varmvattnet) får reglering av varmvattnet till lägre temperatur ske först vid blandare. Regleringen ska vara fackmannamässigt utförd. Kontakta fastighetsägaren om du är osäker. Glöm inte att genomföra regelbunden spolning av tappstället, till exempel efter sommar och vinterlov och att göra temperaturkontroller som en del av egenkontrollen. Skolan bör jobba med att förebygga bullriga miljöer. I t ex utrymmen där det ofta uppstår extra mycket buller som matsal, korridorer, trapphus eller skåphallar kan det vara nödvändigt att både inredning och utrustning akustikdämpas. Ljudnivåer från installationer, exempelvis ventilation eller värmepumpar, bör inte överstiga 30 dba inomhus. Dessutom finns det riktvärden för lågfrekvent buller som inte heller bör överskridas. Ljudnivåer över riktvärdena bedöms enligt miljöbalken som en olägenhet för människors hälsa med stöd av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus. Höga ljudnivåer och lågfrekvent buller kan leda till stress, ljudkänslighet, huvudvärk, spänningar och koncentrationssvårigheter m.m. Radonhalten ska alltid kontrolleras i lokaler för skola och barnomsorg. Radonhalten får inte överstiga 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m 3 ). En väl justerad ventilation har stor betydelse för att sänka radonhalten i inomhusluften. Radonhalten bör kontrolleras minst var 10:e år. Förskolor och skolor som har haft problem med förhöjda radongashalter bör göra radonmätningar med tätare intervaller. Åtgärder ska vidtas vid höga värden. Vid nybyggnation bör radonmätningar göras i lokalerna inom ett år. Skolan ska ha tillgång till resultat från senaste radonmätningen och i förekommande fall ha kunskap om vilka radonåtgärder som vidtagits och om detta påverkar användningen av lokalerna. För att alla ska må bra är det viktigt att ha en välstädad och ren miljö genom att använda städrutiner, effektiva städmetoder, lämpliga städmaterial och kontroll av städkvalitet. Städrutinerna ska ge svar på var det städas, vad som städas, när det städas, hur städningen utförs och vem som utför städningen. Se till att städning och annan lokalvård, samt underhåll, följs upp regelbundet. I städrutinerna ska även en regelbunden storstädning och rengöring av textilier, möbler och leksaker ingå. Detta är extra viktigt vid utbrott av smitta. Rum där barn vistas varje dag samt hygienutrymmen ska städas dagligen. Rum som används av barn med allergier kan behöva utökad städning.

9 Hyllor, ventilationsdon, lampor och liknande ska städas i den omfattning som behövs för att undvika att damm samlas. Stoppade möbler och textila mattor bör dammsugas varje dag. Gardiner, draperier, textila leksaker, utklädningskläder, madrasser och kuddar bör tvättas regelbundet under året. Madrassöverdrag, örngott och filtar ska tvättas minst varannan vecka. Det är viktigt att lokalerna möbleras så att städningen ska kunna ske optimalt. Det kan innebära att man ställer upp stolar och håller bord fria så att det går lättare att städa. Material, leksaker, madrasser och liknande bör förvaras i skåp för att undvika onödiga dammansamlingar. Forskning visar att hur ofta städningen genomförs har störst betydelse för mängden damm och allergener i inomhusluften. Torra städmetoder som fuktiga dukar och moppar virvlar upp mindre damm och kräver mindre mängd städprodukter. Våta metoder, till exempel svabbning, bör användas i begränsad utsträckning men behövs när det är hårt smutsat. Tänk på att torka av efteråt eftersom kvarvarande fukt kan ge upphov till mögel och dålig lukt från golven om de är känsliga för vatten. Våta metoder sliter på golvet och kräver också att vatten byts ofta för att resultatet ska bli bra. När dammsugare används ska den ha ett HEPA filter för utblåsningsluften. Det är lämpligt att vädra i samband med dammsugning. Vid städning behövs bara vatten och ett fåtal rengöringsmedel. Välj rengöringsmedel anpassat till det material som ska rengöras och tänk på att inte överdosera. När städbolag anlitas bör man välja ett företag med kvalitetssäkring/certifiering som har kunskap om hur städningen ska anpassas till verksamhetens lokaler. Det är viktigt att det finns rutiner för handtvätt och personlig hygien för både barn och personal, exempelvis vid måltider, toalettbesök och blöjbyten. Vid handfaten ska flytande tvål och engångshanddukar finnas. Av hygieniska skäl bör textila handdukar undvikas. Textila handdukar får inte förekomma på skötplatsen. Det ska finnas rutiner även för hur leksaker och annat material rengörs och eventuellt desinficeras. Rutinen bör även omfatta information till föräldrarna om infektionsrisker, hur smittspridning motarbetas på verksamheten och regler för hemmavistelse vid sjukdom. Det är viktigt att verksamheten har regelbunden uppföljning av rutiner vad gäller smittskydd och hygien.

10 Rutiner ska finnas för de som har astma, allergi eller andra överkänsligheter. Verksamheten ska se till lokalerna uppfyller de regler som finns för inomhusmiljön, t.ex. när det gäller ventilation, fuktskador och städning. Rutiner ska finnas även för servering av anpassad kost. Det är återkommande att barn och ungdomar söker akut hälso- och sjukvård efter att de serverats mat de inte tål. Rutiner för förebyggande arbete med allergifrågor, incidenter, parfym, rengöringsmedel med stark doft, utökad städning och kommunikation mellan skolan och barn och föräldrar, behöver också finnas. Människors hälsa och den biologiska mångfalden kan skyddas genom att spridningen av kemikalier och farliga ämnen förebyggs eller minimeras. Kemiska produkter som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker ur hälso och miljösynpunkt, ska hållas inlåsta och avskilda från livsmedel. Exempel på sådana produkter är diskmedel, maskindiskmedel, tvättmedel, målarfärger och tändvätska mm. Produkterna ska vara tydligt märkta med bland annat skyddsanvisning, innehållsuppgift och doseringsanvisning. Det ska finnas säkerhetsdatablad och aktuell förteckning över kemiska produkter som hanteras inom verksamheten, alltså gäller det även städkemikalier och kemikalier för fastighetsskötsel, som är klassade som miljö eller hälsofarliga produkter (faroklassade). Av förteckningen ska framgå produktens namn, produktens användning, information om hälso och miljöskadlighet samt klassificering med hänsyn till hälso och miljöfarlighet. Kemiska produkter som är hälso och/eller miljöfarliga bör bytas ut enligt produktvalsprincipen mot bättre alternativ. Välj i första hand miljö och allergianpassade produkter. Hantering av livsmedel, köket och matsalen regleras av livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsanläggningen ska vara registrerad enligt livsmedelslagen. Om lokalen eller verksamheten förändras ska det anmälas till Miljö & Hälsoskydd. Livsmedelsanläggningen skall ha ett eget egenkontrollprogram baserat på livsmedelshygieniska risker. Detta gäller även de verksamheter som har enskilt vatten. Avfall ska hanteras enligt miljöbalken och den lokala renhållningsordningen. Renhållningsordningen är ett juridiskt dokument som reglerar hur vi ska ta hand om avfallet i kommunen. Anledningen är att man kan spara stora mängder energi och naturresurser genom att producera varor och produkter av återvunnet material samt el och fjärrvärme av utsorterat brännbart avfall.

11 Exempel på hushållsavfall är köks och brännbart avfall. Hushållsavfallet måste hämtas av en entreprenör som är upphandlad av kommunen. I vissa fall ingår sophämtning i hyresavtalet. I annat fall beställer verksamheten själv och betalar för sophämtningen. Om verksamheten vill kompostera matavfall, ska anmälan göras till Miljö & Hälsoskydd. Farligt avfall ska hållas skilt från övrigt avfall och förvaras så att obehöriga inte har tillgång till det. Exempel på farligt avfall är städ och rengöringskemikalier, laboratoriekemikalier, färg, lack och limrester som innehåller organiska lösningsmedel och ljuskällor. Rutiner för hantering av farligt avfall bör omfatta vilket farligt avfall som uppkommer i verksamheten, vem som har tillstånd att transportera bort det farliga avfallet och vilken sorts avfall tillståndet/ anmälan gäller. För det farliga avfallet finns lagkrav på dokumentation över förvaring och transport av farligt avfall. Platsen där verksamheten bedrivs ska vara lämplig. Enligt hänsynsreglerna i miljöbalken ska en sådan plats vara vald så att ändamålet kan uppnås med så liten risk för negativ påverkan som möjligt på människors hälsa och miljön. Förskolor, skolor och fritidshem bör inte placeras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier och större garage, eftersom risken för luftföroreningar och buller är stor. Bullret från vägtrafik bör inte överskrida 30 dba (dygnsekvivalent ljudnivå) inomhus och inte heller överskrida 55 dba utomhus, enligt Naturvårdsverkets förslag 1991 till riktvärden för vägtrafikbuller. Enligt tobakslagen är rökning förbjuden i lokaler för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och utomhus i anslutning till dem. Syftet är att skydda barn och ungdomar från rökning och passiv rökning och icke rökare ska ha rätt till en rökfri miljö. Lagen gäller alla och dygnet runt. Rökrutor får inte finnas.

12 Det är viktigt att verksamheten jobbar med ett förebyggande arbete mot rökning på lokaler och områden där barn och ungdomar vistas. Detta kan ske genom att t.ex. ha en handlingsplan och tobakspolicy, en karta över verksamhetens gränser där rökförbudet gäller, sätta upp skyltar om rökförbud, information till både elever och föräldrar, rådgivande samtal och stöd till ungdomar, undervisning mm. Det är viktigt att skolan jobbar med att förhindra att barnen utsätts för mycket UV-strålning och tänker på gårdarnas utformning och solskyddet redan i planerings-stadiet. Utemiljön behöver utformas så att barnen alltid har tillgång till skuggiga lekmiljöer när de vistas ute i soligt väder. Särskilt viktigt är det med solskydd vid platser där barnen blir mer stillasittande som vid bord utomhus eller vid sandlådor. Rutinerna bör även inrymma friluftsdagar och utflykter. Rutinerna för de mindre barnen kan också omfatta exempelvis regler för huvudbonad och solskyddskräm. Aktuellt UV-index och solråd kan hämtas från Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida: ssm.se. Miljöbalken (SFS 1998:808) Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) Tobakslag (SFS 1993:581) Avfallsförordning (SFS 2011:927) Förordning om miljösanktionsavgifter (SFS 2012:259) Luftkvalitetsförordningen (2010:477) Radon (FoHMFS 2014:16) Ventilation (FoHMFS 2014:18) Fukt och mikroorganismer (FoHMFS 2014:14) Buller inomhus (FoHMFS 2014:13) Höga ljudnivåer (FoHMFS 2014:15) Temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17) Städning (FoHMFS 2014:19) Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS2008:2) Externt industribuller Övergångsvägledning Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll (NFS 2001:2) Naturvårdsverkets handbok 2001:3, Egenkontroll en fortlöpande process Smitta i förskolan Kunskapsöversikt Information om legionella