Information om gällande lagkrav och egenkontroll

Transkript

1 1 Information om gällande lagkrav och egenkontroll Skola, förskola och fritidsverksamhet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX Uddevalla Stadshuset Varvsvägen 1

2 Information om gällande lagkrav och egenkontroll - skola, förskola och fritidsverksamhet Egenkontroll - ett krav och ett kvalitetsverktyg... 3 Omfattning... 3 Myndigheternas kontroll... 3 Lagstiftning... 3 Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla Beviskrav (omvänd bevisbörda) Kunskapskrav Försiktighetsprincipen Produktvalsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprincipen Lokaliseringsprincipen Skälighetsregeln... 5 Anmälningspliktiga lokaler... 5 Vad skall egenkontrollen innehålla?... 5 Ansvar... 6 Rutiner... 6 Risker... 6 Inre och yttre miljö... 7 Lokalyta och toaletter... 7 Ventilation... 7 Temperatur... 7 Fukt... 8 Varmvatten... 8 Dagsljus... 8 Ljud... 8 Radon... 8 Allergi... 8 Smittskydd och hygien... 9 Städning... 9 Kemikaliehantering Lekyta utomhus Rökning Störning från förskola och skola till lägenhet Trafikbuller och luftföroreningar Avfall (14)

3 Egenkontroll - ett krav och ett kvalitetsverktyg Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter skall fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Detta utgör verksamhetens egenkontroll och genom denna skall verksamheten motverka och förebygga olägenhet för människors hälsa och miljön. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs. En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning, olämplig inredning, felaktiga rutiner, t.ex. för städning, eller andra brister upptäcks innan de orsakat besvär, hälsoproblem eller miljöpåverkan. Egenkontrollen är också ett verktyg för att se till att företaget lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshushållning och hänsyn till hälsa och miljö. Omfattning Kravet på egenkontroll är ett generellt krav, som gäller alla verksamheter. Men för skolor och förskolor (lokaler för undervisning) gäller mer preciserade krav på egenkontrollen. Dessa krav beskrivs i förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901). Egenkontrollen ska anpassas till verksamheten och en komplex verksamhet med en stor risk för människors hälsa eller miljön bör ha en mer omfattande egenkontroll än om verksamheten är enkel eller innebär en liten risk. Arbetet med egenkontrollen skall dokumenteras eftersom det då blir lättare för personalen att utföra kontrollen samtidigt som det blir lättare att följa upp resultat och hitta brister i rutiner samt vem som ansvarar för dessa. Det blir också lättare att redovisa egenkontrollen för tillsynsmyndigheten. Myndigheternas kontroll Verksamheten (skolan/förskolan) har ansvaret för att införa och tillämpa egenkontrollen. Att detta verkligen sker, det är tillsynsmyndighetens (kommunens miljö och stadsbyggnadsnämnd) skyldighet att kontrollera. Lagstiftning Verksamhetsutövaren som driver en skola, förskola eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa eller miljön. Detta finns beskrivet i miljöbalken och dess lagstiftning. Som ansvarig för verksamheten måste du ha de kunskaper som krävs för att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken reglerar både utomhus- och inomhusmiljön. Miljöbalken reglerar inte frågor om arbetsmiljö, men det finns stora likheter mellan arbetsmiljölagstiftningens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete och miljöbalkens krav på egenkontroll. 3 (14)

4 Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla I miljöbalkens andra kapitel finns grundläggande hänsynsregler. De gäller alla och styr all verksamhet. För anmälningspliktiga verksamheter som förskola, skola och fritidshem gäller dessutom preciserade krav på egenkontroll. Fastighetsägare som hyr ut lokaler ansvarar för sin del. Som verksamhetsutövare delar du ansvaret med fastighetsägaren när det gäller lokaler för undervisning och barnomsorg. Det är därför viktigt med en tydlig ansvarsfördelning mellan skolledning och fastighetsägare. 1 Beviskrav (omvänd bevisbörda) Det är verksamhetsutövaren som ska visa att verksamheten uppfyller hänsynsreglerna och att den inte orsakar skada på människors hälsa eller miljön (2 kap 1 och 26 kap miljöbalken). 2 Kunskapskrav Alla som bedriver en verksamhet, planerar att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kontinuerligt skaffa sig nödvändig kunskap för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller negativ påverkan. Verksamhetsutövaren ska ha aktuell kunskap om sin egen verksamhet och om de regler som gäller för verksamheten (2 kap 2 miljöbalken). 3 Försiktighetsprincipen Alla som bedriver en verksamhet, planerar att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, ska vara försiktiga och vidta de begränsningar som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten orsakar något som påverkar människors hälsa eller miljön negativt (2 kap 3 miljöbalken). 4 Produktvalsprincipen Om det finns kemikalier som är mindre skadliga än de som används idag ska de användas istället. Förutom kemikalier och blandningar som städkemikalier gäller regeln även varor som är behandlade med kemiska produkter (2 kap 4 miljöbalken). En strävan är att det minst farliga alltid ska användas. 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Alla som bedriver en verksamhet, planerar att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi. Möjligheterna till återanvändning och återvinning ska användas (2 kap 5 miljöbalken). 6 Lokaliseringsprincipen Platsen där verksamheten bedrivs ska vara lämplig. En sådan plats ska vara vald så att ändamålet kan uppnås med minsta möjliga ingrepp och negativ påverkan på människors hälsa och på miljön (2 kap 6 miljöbalken). 4 (14)

5 7 Skälighetsregeln Krav på hänsyn enligt hänsynsreglerna gäller inte om det kan vara orimligt att uppfylla dem (2 kap 7 miljöbalken). Anmälningspliktiga lokaler Den som avser att driva förskola, skola, fritidshem med mera måste göra en anmälan enligt 38 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, innan verksamheten påbörjas. Anmälan ska vara skriftlig och skickas till Miljö och Stadsbyggnad. Blankett för anmälan att driva skola, förskola och fritidsverksamhet finns på En anmälan ska göras vid nyetablering eller när verksamheten ändras så pass mycket att det är av betydelse för människors hälsa och miljön. Anmälningsplikt gäller till exempel om en skola eller förskola utökar med nya lokaler. Om en skola påbörjar förskoleverksamhet i sina lokaler är detta anmälningspliktigt eftersom det är en annan typ av verksamhet. Detta gäller också om man startar ett fritidshem i en redan anmäld verksamhet. En utökning av antalet barn eller elever i befintliga lokaler är dock inte anmälningspliktigt. Syftet med anmälan är att Miljö och Stadsbyggnad ska få möjlighet att i förväg ta ställning till om den anmälda verksamheten och dess lokaler kan godtas ur miljö- och hälsosynpunkt. Vi får också en möjlighet att ge råd, begära förändringar eller förbjuda att verksamheten startar. Anmälan ska göras senast sex veckor innan verksamheten avser att starta. Möjligheterna att lokaler och utrustning utformas på ett bra sätt från början ökar dock om verksamhetsutövaren i ett tidigt skede tar kontakt med Miljö och Stadsbyggnad. Felaktiga lösningar kan vara problematiska för verksamhetsutövaren att åtgärda i efterhand. Miljösanktionsavgift om anmälan saknas Om anmälan kommer in för sent eller uteblir måste en miljösanktionsavgift påföras verksamheten på grund av att kraven enligt miljöbalken inte uppfyllts. Beloppet är fastställt i en särskild förordning om miljösanktionsavgift (1998:950). Avgifter för anmälan och tillsyn Tillsynsmyndigheten har rätt att ta ut en avgift för tillsynen. För handläggning av anmälningsärenden tas en anmälningsavgift ut. Förskolor och skolor betalar även en fast årlig tillsynsavgift. Avgifterna tas ut enligt en av kommunfullmäktige antagen taxa. Vad skall egenkontrollen innehålla? De flesta verksamheter genomför redan en större eller mindre egenkontroll av den egna verksamheten utan att reflektera över det. I många fall saknas dock en gemensam dokumentation eller sammanställning av arbetet och vissa rutiner är kanske inte nedtecknade. Nedan ges ett antal exempel på vad egenkontrollen kan omfatta. Tänk på att egenkontrollen skall anpassas till varje enskild verksamhet och att er egenkontroll kan behöva fler eller färre punkter. 5 (14)

6 Ansvar Ansvarsfördelningen i verksamheten ska vara dokumenterad. Brister tar ofta längre tid att åtgärda på grund av oklarheter i ansvarsfördelningen. Här är några viktiga frågeställningar: Rutiner Är ansvaret för egenkontrollen fördelat mellan dig som verksamhetsutövare och fastighetsägaren? Vem har det organisatoriska ansvaret för frågor som gäller för din verksamhet enligt miljöbalken? Är detta dokumenterat? Har du kännedom om de lagar och förordningar som gäller för din verksamhet? Vem ansvarar för uppdatering av egenkontrollen t.ex. rutiner? Dokumenterade rutiner måste finnas för att kontinuerligt kontrollera att utrustning med mera är i gott skick samt att drift och underhåll fungerar. Dokumentationen underlättar bedömningar av de risker som verksamheten medför. Exempel på rutiner för fortlöpande kontroll: Risker Rutiner för underhåll av lokaler, inredning och annan utrustning. Städning: metoder, tidpunkt, vem som utför den, omfattning och uppföljning. Hygien- och smittskyddsrutiner Rutiner för olyckor och andra tillbud, t.ex. allergiska reaktioner. Hantering av avfall Hantering av kemikalier Kontroll av ventilation Rutiner för klagomål Oberoende om ansvaret för kontrollen ligger på fastighetsägaren eller någon annan måste den som ansvarar för verksamheten ha kunskap om riskerna. Det innebär att du som verksamhetsutövare löpande ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt. Riskundersökningar och bedömningar ska vara dokumenterade. Exempel på områden är: Avfallshantering, även farligt avfall Luftkvalitet Buller Golv och lufttemperatur Städning Kemikaliehantering 6 (14)

7 Inre och yttre miljö Du som bedriver verksamheten ansvarar för att den är anpassad till både den inre och den yttre miljön. Den inre miljön beskriver lokalens utformning. Den yttre miljön är området runt omkring. Lokalyta och toaletter I förskolan rekommenderas minst 7,5 m² per barn inomhus där barnen vistas. Takhöjden har betydelse för luftens kvalitet och ska vid nybygge inte vara lägre än 2,7 meter. I förskolan bör det finnas minst en toalett per påbörjat 10-tal barn och i skolan bör det finnas en toalett per påbörjat 15-tal elever. Både på skolor och förskolor ska det dessutom finnas en separat personaltoalett. På toaletter ska det alltid finnas tvål och engångshanddukar. Ventilation Luften i en lokal förorenas kontinuerligt av människor, byggmaterial och inredning mm. Dålig ventilation kan ge upphov till bland annat allergiska besvär, huvudvärk, trötthet, klåda och irritation i ögon och luftvägar. För att minska risken för hälsobesvär ska ventilationen vara anpassad för lokalen och regelbundet skötas om. Ventilationens luftflöden ska vara anpassade efter hur många personer som vistas i lokalen, men även till hur många personer som vistas i varje rum. Ventilationen bör vara fläktstyrd till- och frånluft med ett uteluftsflöde på minst 7 l/s och person samt ett tillägg på minst 0,35 l/s och kvadratmeter golvyta. Rekommendationen är att öka uteluftsflödet till cirka 10 l/s och person. Rutin för byte av ventilationens tilluftsfilter och funktionskontroll av anläggningen ska finnas. Kontrollera ventilationen Fastighetsägaren är skyldig att regelbundet kontrollera fastighetens ventilationssystem, detta kallas för OVK (obligatorisk ventilationskontroll). Tänk på att en godkänd OVK inte är en garanti för att ventilationens luftflöden är anpassat efter det antal personer som normalt vistas i lokalen. Fastighetsägaren kan lämna uppgifter på hur många personer lokalens ventilation är dimensionerad för. Finns misstanke om att ventilationen inte fungerar tillfredsställande eller att luftflödena inte är anpassade till antalet personer som vistas i lokalen bör du se till att ventilationen kontrolleras och att luftflödena mäts upp. Om ni upptäcker brister ska dessa åtgärdas. Ett enkelt sätt att kontrollera ventilationens funktion är att mäta koldioxidhalten. Vädra effektivt Före och efter större samlingar och lektioner är det viktigt att vädra ut lokalen eller rummet. Vädring bör ske kort och effektivt, i cirka fem minuter, helst genom korsdrag med flera fönster öppna samtidigt. Temperatur Lufttemperaturen är en viktig faktor för ett bra inomhusklimat. Det bör vara mellan 20 C och 22 C. Golvtemperaturen ska helst vara runt 18 C och får inte vara lägre än 16 C. Skillnaden mellan temperaturen vid 0,1 respektive 1,1 meter över golvet ska vara mindre än 3 C. För hög temperatur kan orsaka besvär för dem som vistas i lokalen. Avskärmning av solen kan också behövas särskilt i västerlägen. Barn leker ofta på golvet och därför bör golvtemperaturen kan lämpligen vara 20 C. 7 (14)

8 Fukt Det finns en stark koppling mellan fuktskador i byggnader och hälsoproblem. Fukt kan orsaka mögel och bakterier som avger kemiska ämnen. Kemiska ämnen kan också frigöras från material, vilket i sin tur kan ge upphov till hälsoproblem. Tecken som påvisar fuktskada kan vara exempelvis missfärgning, avvikande lukt och bubblor i mattan m.m. Misstanke om fuktskada ska alltid utredas. Kontrollera att det inte finns fuktskador innan en ny lokal tas i bruk. En gammal fuktskada som är felaktigt åtgärdad kan också orsaka hälsoproblem. Varmvatten För att minimera risken för tillväxt av bakterier, som legionellabakterien, ska temperaturen på varmvattnet i tappställen och ledningar ha rätt temperatur och ledningarna ska vara utformade på korrekt sätt. Vattnet i varmvattenberedaren, om sådan används, ska ständigt hålla en temperatur på minst 60 C. Varmvattnet i ledningarna ska vara minst 50 C. Där det finns risk för skållning, d.v.s. vid kranar där små barn själva använder varmvattnet, får regleringen av varmvattnet till lägre temperaturer ske först i blandaren. Regleringen ska vara fackmannamässigt utförd. Kontakta fastighetsägaren om du är osäker. Om ni har duschar ska dessa regelbundet spolas igenom för att förhindra tillväxt av bakterier. Detta är extra viktigt efter lov då vattnet stått still i ledningarna under en längre period. Dagsljus Rum där barn vistas permanent ska ha tillräckligt med dagsljus. Fönsterytan bör vara 10 procent av golvytan. Det innebär att källarlokaler är olämpliga för barnomsorg. Ljud Kontinuerliga ljudnivåer från installationer, exempelvis ventilation, ska inte överstiga 30 dba i lokalen. Detta är av särskild vikt i utrymmen för lugnare aktiviteter såsom vilrum i förskolor och undervisningssalar i skolor men även i lokaler där barn kan vara högljudda. Ljuddämpande tak, kuddar under stols- och bordsben och minskning av hårda ytor är några exempel på åtgärder. I verksamheten kan finnas barn med nedsatt hörsel eller barn med annat modersmål än svenska. Dessa barn kan ha särskilda behov av en god akustisk miljö vilket man bör planera för redan från början. Det är i en sådan miljö lättare för barnen att urskilja tal. Radon Radongashalten bör alltid kontrolleras i lokaler för skolor och barnomsorg. Riktvärdet för radongashalten är att halten inte ska överstiga 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Allergi Idag är det vanligt med sjukdomar som är kopplade till överkänslighet, exempelvis allergi. Vanligast bland de yngsta barnen är födoämnesallergi, men det finns även annan allergi som till exempel allergi mot djur eller pollen. 8 (14)

9 För att de minska besvären i förskolan, skolan och på fritidshemmet ska du tänka på följande: Ta reda på vilka allergier som barn och personal har. Ta fram rutiner för det förebyggande arbetet med allergifrågorna. Dokumentera rutiner och riskhantering. Samordna det förebyggande arbetet med det övriga miljörespektive arbetsmiljöarbetet. Tillbud t.ex. astmaanfall, ska alltid följas upp och dokumenteras. De som har pälsdjur hemma bör undvika att gosa med djuret innan de går till skola eller förskola. Vissa växter bör tas bort från klassrummet eller avdelningen, exempelvis kvistar eller ris från buskar och hyacinter m.m. Böcker över växter som är lämpliga och mindre lämpliga finns att beställa på Astma- och allergiförbundets hemsida. Parfym och rengöringsmedel med stark doft bör undvikas i lokalerna. Städningen på de allergiska barnens avdelning eller klassrum behöver oftast utökas. Det får dock inte medföra att städresurserna för andra avdelningar minskar. Smittskydd och hygien Det är viktigt att det finns fasta rutiner för handtvätt och personlig hygien för både barn och personal. Flytande tvål och engångshanddukar bör användas. Hygienrutiner ska exempelvis finnas för blöjbyten, toalettbesök, blodsmitta och måltider. Det bör finnas rutiner för vad personal och föräldrar ska göra vid infektionssjukdomar och hur leksaker och annat material desinficeras. Städning Det är viktigt att ha kontroll på städningen och använda metoder som passar respektive material. Ta därför reda på vilka städmetoder som krävs för olika syften i lokalerna och de olika material som används på golv, väggar osv. En välstädad och ren miljö är viktigt för att alla ska må bra. Städfrekvens Ett städ program ska upprättas där det framgår vem som städar, var och hur ofta. Här ska även storstädning och rengöring av textilier, möbler och leksaker ingå. Rum där barn vistas stadigvarande samt hygienutrymmen ska städas dagligen. Högt belägna horisontella ytor, ventilations don, lampor och liknande ska städas i den omfattning som behövs för att undvika att damm ansamlas. Stoppade möbler bör dammsugas varje vecka och textila mattor varje dag. Enligt rekommendationer bör gardiner, draperier, textila leksaker, utklädningskläder, madrasser och kuddar tvättas minst två gånger per år. Metoder Med torra städmetoder, där elektrostatiskt laddade eller fuktiga dukar och moppar används, virvlas mindre damm upp. Våta metoder, t.ex. svabbning, bör användas i begränsad utsträckning men behövs när det är hårt smutsat. Tänk på att torka av efteråt eftersom kvarvarande fukt kan ge 9 (14)

10 upphov till mögel och dålig lukt från golven om de är känsliga för vatten. Våta metoder kräver också att vattnet byts ut ofta för att resultatet ska bli bra. När dammsugare används ska den ha ett effektivt filter för utblåsningsluften. Det är lämpligt att vädra i samband med dammsugning. Vid behov bör boning av golv utföras. Förutsättningar för en bra städning Material, leksaker, madrasser och liknande förvaras bäst i skåp. En kontinuerlig uppföljning är viktig för en fungerande städning. Även delaktighet från personal, elever och barn är betydelsefullt. Det kan innebära att man ställer upp stolar och håller ytor fria så att det går lättare att städa. Se också till att ha lättstädad möblering. Vid regelbunden städning behövs oftast vatten och ett fåtal rengöringsmedel. Välj rengöringsmedel anpassat till det material som ska rengöras. Kemikaliehantering Kemikalier som maskindiskmedel, fixervätska för teckningar, målarfärger och liknande ska förvaras inlåsta och avskilda från barn och livsmedel. Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter ska vara tydligt märkta med bland annat skyddsanvisningar, innehållsuppgifter och doseringsanvisning. Det måste finnas en förteckning över alla kemiska produkter som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker ur hälso- och miljösynpunkt. För dessa produkter ska även säkerhetsdatablad finnas tillgängligt. Användningen av kemiska produkter som utgör en risk för hälsan eller miljön bör minimeras. De kemiska produkter som har ett mindre farligt alternativ ska bytas ut enligt produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken). Lekyta utomhus Det är viktigt för barnens trivsel att det finns tillräckligt stora rast- och lekytor utomhus. Den rekommendera utomhusyta i storleksordningen är 40 m² per barn och bör vara sådan att den stimulerar till lek och utevistelse. Om närbelägna parker eller grönytor finns kan dessa ge ett tillskott till verksamheten, men kan oftast inte utnyttjas varje dag och behov finns därför av lekytor på den egna gården. Utevistelse kan ses som en friskfaktor som påverkar hälsan positivt, exempelvis genom att minska risk för smittspridning. Det är viktigt att utegården har solskydd på sommarhalvåret for att minska barnens exponering for UV-strålning (för att uppnå miljömålen Säker strålmiljö ). Förskolegårdar bör därför ha tillgång till skugga, vilket kan åstadkommas med träd, växter, växtbeklädda pergolor och segelduk. Rökning Enligt tobakslagen (1993:581) får inte rökning förekomma i lokaler för skolor och barnomsorg eller i anslutning till dem. Tänk på att cigarettrök finns kvar i utandningsluften i cirka 15 minuter efter rökning och sprids dessutom via kläderna. Störning från förskola och skola till lägenhet Det är inte lämpligt att ha en barnomsorgslokal ovanför bostadslägenheter. Ligger lokalen bredvid en bostadslägenhet kan extra ljudisolering av mellanväggarna vara nödvändig. Lokalen bör även ha 10 (14)

11 en egen entré och ett förråd för barnvagnar så att dessa inte är i vägen för andra hyresgäster. Om ni planerar att starta förskola i lägenhet bör ni även tänka över möjligheten till bra lekyta utomhus där barnen kan vistas utan att boende störs. Trafikbuller och luftföroreningar Skolor, förskolor och fritidshem bör inte lokaliseras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier eller större garage. Sådana verksamheter kan ge störningar i form av luftföroreningar och buller. Bullret från vägtrafik bör inte överskrida 30 dba (dygnsekvivalent ljudnivå) inomhus i undervisningssalar, barnrum eller vilrum. Utomhus bör riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå gälla och maxnivån 70 dba. För annat buller utomhus bör inte Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller överskridas (SNV RR 1978:5) vid tomtgräns. Avfall Man kan spara stora mängder energi och naturresurser genom att producera varor och produkter av återvunnet material samt el och fjärrvärme av utsorterat brännbart avfall. Det är en av anledningarna till att avfall ska hanteras enligt miljöbalken och den lokala renhållningsordningen. Nedan följer några generella regler för er som ansvarar för skolor, förskolor och fritidshem. Mer information om avfall finns på kommunens hemsida Hushållsavfall Till hushållsavfall räknas även det avfall som uppstår i en verksamhet och som är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Exempel på hushållsavfall är köksavfall och städavfall. Förpackningar och tidningar får inte slängas i hushållsavfallet eller återvinningsstationerna. Grovavfall Grovavfall är sådant hushållsavfall som är för tungt eller skrymmande att samla i ordinarie säck eller kärl. Förpackningar och tidningar Förpackningar och tidningar ska sorteras ut från övrigt avfall. Dessa får inte slängas i hushållsavfallet eller på återvinningsstationerna, vilka enbart är till för hushållen. Farligt avfall Farligt avfall ska hållas skilt från övrigt avfall och förvaras så att obehöriga inte har tillgång till det. Till farligt avfall räknas exempelvis städ- och rengöringskemikalier, laboratoriekemikalier, färg-, lack- och limrester som innehåller organiska lösningsmedel. Lysrör, glödlampor och lågenergilampor som innehåller kvicksilver räknas också som farligt avfall. 11 (14)

12 Förteckning över gällande lagstiftning Miljöbalken (SFS 1998:808) Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) Tobakslagen (SFS 1993:581) Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) Radon (SOSFS 1999:22 med ändring 2004:6) Ventilation (SOSFS 1999:25) Fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) Städning i skolor, förskolor och fritidsgårdar (SOSFS 1996:33) Buller inomhus (SOSFS 2005:6) Höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7) Temperatur inomhus (SOSFS 2005:15) Legionella, meddelandeblad nr 13/1993 Bullret bort, en liten handbok om god ljudmiljö i förskolan Smitta i förskolan Kunskapsöversikt Buller - Höga ljudnivåer och buller inomhus Hygien, smittskydd och miljöbalken objektburen smitta Information om legionella BFS 1993:57 Externt industribuller (SNV 1978:5) Naturvårdsverkets riktvärden for trafikbuller (1991) Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll (NFS 2001:2) Naturvårdsverkets handbok 2001:3, Egenkontroll en fortlöpande process Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (2008:2) Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien, LIVSFS 2005:20 (H15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav for livsmedelslagstiftning Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Livsmedelsverkets föreskrifter om avgifter, SLVFS 2006:21 (H20) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll Kontakta oss gärna!! På vår hemsida hittar du mer information om oss på Miljö och Stadsbyggnad och våra ansvarsområden, Vid frågor var vänlig ring oss på (växel) eller via e-post miljostadsbyggnad@uddevalla.se. 12 (14)

13 13 (14)

14 Uddevalla Telefon (vx) (14)