att rusta upp ett föreningsbibliotek 1- -L rii'i - - 7% r;.; = -d '' -- l s=

Transkript

1 att rusta upp ett föreningsbibliotek. 1- -L rii'i - r;.; = -d '' -- l s= - 7%

2 Innehållsförteckning Utgångspunkt f8r specialarbetet sid.2 Föreningen 2 Bokladans historia (utdrag ur ~ånadsbrevet) 3 Bokladan - Före upprustningen 5 Nu 5 Hyllor 5 Utl%ningssystem 8 Lånebeskrivning 9 Exponeringstavla 10 Böckerna 11 Katalog 11 Manadsbrevet 11 Bokbord 14 Författarbesök 16 Kostnader för upprustning 17 Tillgänglighet 17 S& har blev det (bild) 18 Ett sarskilt tack för all hjälp med speciellt barnböckerna vill jag rikta till Karin Westerlund. Karin var då, specialarbetet gjordes,föreningens bokladeansvarige.

3 4 Utgangspunkt för specialarbetet Ju narmare böcker finns människan desto större chans att hon ska lasa. Böcker bör finnas överallt - inte bara på biblioteken, Institutioner som lånar ut böcker kan aldrig konkurrera med varandra, d& har man fallit för ett vinstbegrepp som möjligtvis bokhandlarna maste ta hänsyn till. - Vem som lanar ut böcker ar ointressant,det viktji.ga ar att böcker lånas och läses. Det är viktigt att böcker ar lättillg&ngliga så att man "snubblar över demw. c& Föreningen Föreningen Människan i KAlltorp började som en gardsfest våren Idag är det en stadsdelsförening med narmare 400 medlemmar. Föreninges målsättning är att verka för trivsel och gemenskap mellan alla boende i Kålltorp samt att tillvarata medlemmarnas intressen i boendemiljöfrågor. Människan i Kalltorp (M~K) är partipolitiskt och religiöst obunden. Verksamheten grundar sig på ett stort antal grupper som teex, motionsgrupp, barnverksamhet, fotogrupp, vavning, gammaldans, teckning, keramik O.S.V. Medlemstidningen heter Månadsbrevet och kommer ut tio I september varje år delas den ut till 4,000 hushåll i Kalltorp och kallas då Manadsbrevet special. Forutom gruppernas aktiviteter åligger det styrelsen att anordna &got program varje torsdag i föreningens lokal. Människan i K8lltorp

4 Essie Magnusson heter hon som vi ska tacka för att MiK:s boklåda finns. Jag gick hem till henne för att få veta lite mer om hur böckerna "hamnat" på lokalen (~tobéegatan). Vi spelade in samtalet på band och sedan skrev jag ut det lite förkortat. Essie berättar att det började med att Fria Proteatern (en s.k. fri teatergrupp) kom till Göteborg med sin pjäs "Typerna och drakenw. Det var en sex-sju år sedan. I samband med besöket bildade man "Föreningen för en folkets kulturn (FFFK). Essie var med från början, och arbetade b1.a. med kontakten med andra teatergrupper, anskaffande av lokal och organisering avvkulturfester? S& småningom gick föreningen över styr, men såhär berättar Essie från de tv& åren hon arbetade med FFFK: tt Jag pratade mycket med daas... ungdomarna. De hade gåt t igenom grundskolan. De flesta h ~de slutat efter nionde klass men det Var en del som hade gått igenom gymnasiet. Jag märkte ju en sak, att dessa ungdomar, de ville inte inte ens med en tång ta i en bok. Och jag frågade varför, jag luskade.,. de läste tidningar men inte böcker och det hade ju jag haft så roligt av. Det visade sig att de hade fått sitta i skolan och läsa sådanadär böcker som Selma Lagerlöf, Victor Rydberg, Runeberg. S$dan% dar sam jag visserligen hade haft roligt av när jag var ung, jag är född 1916, men det hade ju inte dehar ungdomarna, det ligger ju inte alls i tidens anda detdar. Utan de trodde att det var så tråkigt att läsa böcker. På den punkten var de inskränkta. Då hade jag en månadslön, ungarna hade börjat flytta hemifrån och Jag hade det inte så tokigt ekonomiskt, S& jag tog kontakt med Författarförlaget för jag hade köpt flera böcker som hade Författarförlaget som förlag. Jag tänkte att att jag kunde ta de böcker som de ger ut. Jag hade märkt att det i regel var rätt tunna böcker med stor stil och angeläget innehåll. Och förlaget tände till tusen. Jag fick 20% på en gång och de tyckte att detta

5 var jätteroligt. Jag började lite smått med en tio böcker som Författarförlaget fick välja ut, böcker som de ansag var lämpliga för ungdomar. Jag tyckte... jag kunde inte riktigt, det var ändå en och en halv generationsklyfta oss emellan. Många utav de böcker som Författarförlaget valde ut var tydligen väldigt bra. För genom att jag pratade för böckerna, och genom att ungdomarna s%g att det inte var så farligt, detdär kunde ds klara av på några timmar, För att göra Essie en tjänst, så kunde de ju ta en bok, Nästa sanimantrade vi hade, då var böckerna borta! Det hade ju spritt sig. Jag tog kontakt med Författarförlaget och tog 20 böcker till. Jag vet att jag fördubblade flera gånger, och det blev en strykande åtgång. De frågade om de fick lana ut till sina kamrater, och det var ju klart. Min mening var ju att lära ungdomen att det var kul att läsa. P& det viset blev det. Jag satsade väl..,ja, det var inte 2,000 kronor men väl över l.ooomn NärnFöreningen för en folkets kulturt1 gick över styr, ville man att Essie skulle flytta över böckerna till Folkets Bio: "Men det tyckte jag var lite lösligt. Nej, det går jag inte med på, sa jag, jag tar hem biblioteket. Jag har en torparstuga i Södermanland, dit tar jag biblioteket på somrarna för därfinns det väldigt många ungdomar. Då var det betydligt över 100 böcker. Det var en blandad kompott, jag -?.., hade lagt till mina älsklingsböcker. De flesta av böckerna finns nu i bokladan, Dels var det mina egna barn som lånade böckerna och så deras kompisar. Vi har bott dar i 30 Ar och ar verkliga vänner med befolkningen. Så bönderna o ~ h de:s~m bodde runt omkring fick ju också låna böckerna. Jag kom lastad där med böcker till dem, det var ju valdigt roligt för dem. De böcker som de inte läst ut fick de behålla över vintern, så fick jag tillbaka dem sedan... så fick de nya böcker. Så det var faktiskt inte bara befolkningen på Grindstugan, utan aven de som bodde runt omkring. Det var inte i någon stor skala. Vartefter vi träffades så förde jag det på tal att det fanns böcker, och så nästa gång så tog jag med mig lite böcker som jag tyckte passade. Så kom det hem folk och tittade. Jag är inte ute efter'"nag0.n stor skala", jag är ute efter,.. om det så bara ar en som tänder så är jag överlycklig,,för jag har själv haft så roligt av att läsa. Tv& somrar förde jag upp dem. S& när jag kom med i Människan i Kålltorp så tänkte jag att jag launde ha dem där under vintern och på torpet på sommaren. Men så blev det. att de blev kvar p& lokalen, och jag har skänkt dem dit. Så nu är det MiK:s." Berättat av Essie Magnusson, återgivet av Anita Waldenström

6 IF öre uppnis tningen Bokbestandet höll, med några undantag, en hög kvalitd. Det fanns ungefär 240 titlar. Böckerna bar placerade p& nagra djupa hyllor i det bortesta hörnet av lokalen. De var inskjuta längst in mot vaggen för att ge plats at diverse häftapparater, stämplar, gem, tejp, papper, pennor, gummisnoddar, kritor osv. Utlaningssystemet bestod av ett kollegieblock där man skrev upp sitt namn, bokens huvudtitel och dagens datum. Hittade man inte kollegieblocket tog man ett löst papper I uppgiften att rusta upp nbiblioteketw ingick egentligen inte att öka bokbeståndet. Men pftersom det bara fanns nagon enstaka barnbok sa fick boklådan tillstånd att köpa barnböcker för 1.000:-, Dessutom fanns det sedan gammalt 500:- att köpa böcker för, Pengar som var skänkta av Essie Magnusson. Darav det höjda antalet titlar: 170 skönlitteratur 95 fackböcker 3 barnböcker 320 totalt Nya hyllor sattes upp p& en väl synlig och framskjuten plats. Tyvärr ovanför ett värmeelement som gör att den nedersta hyllan sitter onödigt högt uppe. Böckerna delades upp i dikter, romaner, historia, geografi, samh&lle/debatt och övrigt. "Knobbarnaw (träklotsar) målades gula och fick svart text.

7

8 4;...*:! i:.;s-. E:,:.:.?$;::2,., ' '.. P I.. -b

9 Varje bok har ett bokkort och en ficka med författarens namn och bokens titel. Låntagaren skriver upp sitt namn och/ eller telefonnummer och dagens datum, p& bokkortet. Kortet satts i en liten låda med 1edkort.LAntagaren satter bokkortet efter sitt eget namn eller under telefonnummer (L&+ tagare Andersson sätter bokkortet under A osv.). Fördelen med detta ar att a) man vet alltid vad man själv heter, b)man har sina lån samlade (man kan se om man har en bortglömd bok hemma), Nackdelen ar att det tar längre tid att leta fram en bok som inte finns i hyllan. Meningen med det nya utlåningssystemet var att det skulle underlätta både för låntagaren och den boklådeansvarige. För låntagarens del ar det nog lättare nu. Man slipper leta i en kladdig och osystematisk anteckningsbok. Man behöver inte tanka p& bokens författare och titel, låntagaren skriver bara sitt eget namn och datum. Man har sina lan samlade. För den boklådeansvarige är lättnaderna mer tveksamma, Man slipper visserligen anteckningsboken, men det blir mer arbete med att stalla iordning böckerna innan de kan komma upp i hyllan, Ett annat lånesystem som jag funderade på var bokstickan, Fördelen skulle vara att låntagaren l5tt hittar bokens plats när hon ska ställa tillbaka den. Den bokladeansvariges arbete skulle dessutom förenklas. Nackdelarna var kostnaderna plus att man inte hade lanen samlade.

10 Nagra baktankar Jag hade när jag gjorde beskrivningen: a) svart text p& gul botten. Enligt "lagenn den bästa kombinationen för ögat. b) Korta meningar. c) Punkternas farg (grön och röd) indikerar skillnaden mellan lån och tillbakalämnande., d) Termer som bokkort och bokficka illustreras e) En likadan etikett som finns p& kortlådan för utlånade böcker finns med i beskrivningen, för att man ska kärna igen den rent visuellt, övrigt : f) vinjetten ska alltid finnas med. g) Beskrivningen ska kunna baras med till bokbord o.dyl. Alltsa vara lös och ha ett stöd. S& här lanar du: S& här lämnar du igen: O Längst bak i boken O Tag fram bokens bokkort ur finns ett bokkort [&-j -lådan O Skriv ditt namn eller 0 Stryk ditt namn telefonnummer och O Satt kortet i boken dagens datum O Stall tillbaka boken O Lagg kortet i lådan (ar du osäker p& var boken ska st& märkt P-1 så lägg den här brevid) o Njut av boken O Berätta för andra om Boklådan

11 c& Exponeringstavla En perforerad masonitskiva (~~e~-board.") med flyttbara krokar är ett bra och billigt satt att exponera böcker. Tavlan i MiK:s Boklåda har en kantlist och är lackerad för hallbarheten och synintryckets skull. Tavlan hänger p& en framskjuten murstolck och syns på så sätt val. Den ar lätt att ta ner för a.tt man ska kunna ta med den till bokbord.

12 11, Böckerna Problemet med Bokladans böcker är att de inte är inbundna. Detta medför dels ökat slitage, dels att böckerna lätt försvinner i bokhyllan hemma. För att göra dem lite mer slitstarka s& plastade jag dem, En ganska dyr och tidsödande procedur som jag anda tyckte hade sitt berättigande. För att göra dem lite mer iögonfallande så gavs böckerna ett signum p& runda, vita, självhiiftande marken. SAB-systemet anvande jag inte alls annars. Plasten hoppades jag ocksa skulle skilja de privata böckerna från de lanade,. - - PH titelsidan finns MiK:s stämpel med lokalens adrese, Bokfickan bak i boken visar ocksa att boken är Katalog Det finns en fullständig kortkatalog p& huvudtitel, Bokbeståndet ar aven förtecknat på en lista som har skickats ut till alla medlemmar och som dessutom delades ut p& den arliga loppmarknaden, Bokladan fick en egen sida i medlemstidningen. Vinjetten ritade Anders Sandström. Boklådans sida ska återkomma varje nummer med boknyheter, recensioner, artiklar, författarporträtt O.S.V. Sidan tejpas upp på'exponeringstavlan: Senaste numrets sida tejpas upp p& exponeringstavlan tillsammans med eventuella böcker. Av en gallupundersökning,som gjordes av Månadsbrevets redaktion i samarbete med bokladan, framgick det att av 39 tillfragade (ung. 10% av medlemmarna) Bäste 24 bokladans sida, 10 gjorde det aldrig och 5 ibland,.

13 Kom och se MiK:s NEA ~0KLhl Vi berättar om fler nyheter. Vill du vara med och göra en UTSTALLNING förr och nu. Bli berömdlri0i en boklådans VINJETT, för att användas i tidningen,,.. Kom med idder om bokladans FRAMTID! om KBiitorp I I t, VINTERBARN av DEA TRIER MORCH..# En spämpnde och engagarand. bok ~ ö ~ ~ ~ dig t ä att. l l du äp en de' om 18 kvinnor p& en BB-~v~, i fgrgade amer*aer, Vars Kö~**ay alls. inlagda för =agoa identitet lyders gamera-3 men komplikation i graviditoten, infe helt fullgod och =ta merika Kvinnor som kommer fran de mast skilda mil jöer km." I fall betraktad som en apa I gan43 komma varandra fr& djungeln, i bästa fall som en saula frmande. Detta i det enda vid besökstidma land du kan se som ditt eget. Dife da mhnen.kommer som klyftorna 4' arv är utsuddat generablir uppenbara, tioner tillbaka* Gaaom boken far m m föl ja Mwies I Alex Haleps f ~ilj oro för sitt aget bara men war en rest, en seglivad historia hannes.ngag.mwg i m~dsystrarnas om ~ ~ f ~ a a e som ~. var " förfader ödan. Pa samma sal liggmr bland andra des 19-ariga flickon som 4 och rövades bor* Som slav.t sista föraök att radda ett I han gatt ensam till skogen för \ att hmta &ume till en * ma* ho~~lös* förhallande skaffar.t "! ~~n hade kallat sig Kin-tay* I barn* den turkiskr invandrarkvinnui', jdetta hmde 1700-talet. Men h r svart att första din s ju~ius-. miljö hon hamnat i, den förtryckta lingama -de nanmge genera-, tionerna &da tillbaka fil1 Kinte* *vinn- som trots läkarnas varningar Baley sig bak&+ genom folktvingas hem av sim m- at* hjälpa bokföringsregister och slavköpetill i affären och inta ligga och dr;. och fick sina gamla eig bland rödstrumporna på juvs.t;l, -r. '. slatingws berattelser bekraf*. Att föda barn ar som att resa * ade. Efter 12 &r slukade sökmdet i frihnmmde lwd,r&dd att detta i en by i det inre av G ~bia, dar amars o4terka1laligen en (lärd, hiatofie-mnig). * skulle försvinna skrev jag och berättad@ om slakten ginte och Ors illustrerade jag romanan VINTER- BIPN D.i Trier Mörch om &in bog, _ -. en bok som eiia borde läsa, ,.-

14 VISSTE NI: att ordet marionett betyder liten Mariafigur. Namnet marionett harstamrriar fr&n medeltiden då man använde dockor för att spela vissa "svåra'roller solm himmelsfarder, änglabudskap o.s.v, att, enligt Shakespeare var dockteater - ett omtyckt nöje på marknaderna i England att August Strindberg och Selma Lagerlöf skrev pjäser för dockteater. Detta kan man få veta i Karel Hlavatyg bok Dockteater. Historiken upptar givetvis bara en liten del av boken. Meningen ar att Lära ut konsten att göra handdockor. Med teckningar och fotografier visar författarinnan hur man gör den enklaste dockan av en niisduk till den svarare dockan i gips. Man får aven tips på scenkonstruktioner, kulisser o.dyl. Den och många andra bra böcker finns på MiK:s boklåda. BARNGRUPPEN kommer att göra dockor på en av sina träffar. Kontakta dem! Teckningarna kommer fran boken och vill visa olfka* huvudformer (övre) och att placeringen av ansiktsdelar kan förändra ansiktsuttrycket(nedre).

15 C#, Bokbord Jag satte upp bokbord vid tv& tillfällen. Ett vid föreningens arsmöte och det andra vid en teaterforestallning,öppen aven för icke medlemmar. Första gangen s&g bokbordet onödigt fkirglöst ut och hade lite för mycket böcker, Det andra bokbordet blev mer lyckat, Följande saker vill jag peka p&: a) en rutig duk gav ett mer inbjudande intryck. b) Nagra nya böcker som lockade + recensioner, c) Bättre exponering (genom tavlan). d) En back med barnböcker är ju alltid lätt att ta med till bokbord och rolig för lantagarna att "bladdran i. Gemensamt för bokborden: e) vinjetten. f) Mödlighsten att lana. g) %ackan uppmaningar, *~uriosa- tips : -vid det andra bokbordet skulle de "käcka uppmaningarnan skrivas i en reklamstil som liknade affärernas. Jag gick ner till den lokala Konsumbutiken för att låna specialpennor och 'lknow-how". Pennorna gick bra att låna (en mycket bred, gul tushpenna att måla blickfkgspunkten med och en smalare till texten). Men tyvarr hade hantverkstraditionen g&tt förlorad eftersom man numera far de flesta skyltarna färdigtextade centralt ifrån. Slutsats: man borde lara sig texta slagfärdigt.

16

17 Författarbesök För att uppmarksamma de nya barnböckerna sa bjöd Bokladan in Britt Berg Andersson från den litteraturvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet. Britt Berg-Andersson skulle prata om bra och dåliga barnböcker och om.barnbokens historia. Besöket annonserades på Bokladans sida i Månadsbrevet, "Vad händer i MiK?", wanslagstavlanw (också i ~ånadsbrevet) och som ett extra utskick dagen innan till dem som enligt medlemsmatrikeln troligen hade barn. Det ar svårt att veta om man ska skriva att m föredrags^ hållaren" kommer fran universitetet eller om det kan verka avskräckande* Boklådan köpte Britt Berg-Anderssons manuskript och gjorde om det till en artikel i Månadsbrevet. Du, p& torsdagen den 26 april visar Britt Berg Andersson MiK:s alldeles färska baggböcker. Vi ses i lokalen kl.19 a-3 o- Vi tänkte pihinna lite extra om en "Lorsdag i lokalen1i. Det vill saga den 26 april, D& kommer Britt Berg-Andersson från Göteborgs Universitet att prata om barnböcker. Vi har också bett henne att speci-11% ta upp MiK:s barnböcker. Det blir premiär för boklådans "barnavdalningwl Va1 loött den 26:e kl. lgoo i lokalen (stobdegatan 14) Boklidan / '. e genom Anita Waldenström

18 Kostnader för upprustningen Bokfickor + bokkort + frakt (~ibliotekstjänst) 60:- Kontaktplast (för böckerna) 250:- Katalogkort + tejp + etiketter + "gnuggisart1 20:- Ledkort till bokkorten 15:- Back till barnböckerna 9:- IIyllstöd 5 st's 3.50 kr 17:- Triiiklotsar,+I9peg-boardn + list 40:- Krokar 12 st 2.40 kr 30:- Summa material Britt Berg-Anderssons honorar 100:- + hennes manuskript 25:-!+,&L: - Summa totalt Dessutom tillkommer spånplattor för hyl.lorna, ksnsoller och färger. Kostnaderna ar bara ungefärliga och beräknade p& ett bokbeetand av 320 böcker. En del kostnader var i verkligheten högre (teex. material från Btj som måsge köpas i större förpackningar) och en del lägre (t,ex. "kapitalvarorna",. där kostnaderna slas ut på ett större antal böcker i framtiden). + Tillgänglighet Ett stort problem ar att lokalen dar Boklådan finns normalt inte ar öppen, På torsdagarna är det alltid någon aktivitet. Olika grupper använder lokalen. Det finns en lista p& dörren över vilka som har nyckel. Man kan ringa ner och höra om någon ar dar. Men visst gör det böckerna mindre til1g:anglig.a nar lokalen normalt ar låst,

19

20

21 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012