Kallelse. Kallelse till socialnämndens sammanträde. Socialnämnden. 13 juni 2019, klockan Ösel. Föredragningslista SON 2019/5

Transkript

1 Socialnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Catarina Wallentin och Helena Eskedahl Kallelse SON 2019/22 Kallelse till socialnämndens sammanträde 13 juni 2019, klockan Ösel Förmöte majoriteten i Gute 3375 Föredragningslista Förslag på justerare: Charlotte Andersson Ärende 1 Återrapportering aktiviteter. Enkätundersökning familjehem 2018 SON 2018/172 2 Information. Retroaktiv utbetalning från Försäkringskassan till kommun SON 2019/183 3 Extra ersättning utöver avtal SON 2019/184 4 Remiss - ÖFN 55/2019. Arvode särskilt förordnad vårdnadshavare SON 2019/173 5 Redovisning av uppdrag. Habiliteringsersättning - daglig verksamhet SON 2018/351 6 Muntlig information. Uppföljning av miljöhandlingsplan SON 2015/464 7 Månadsrapport maj 2019 SON 2019/5 8 Information. DigITal äldreomsorg på Gotland SON 2019/114 9 Muntlig information. Ett hållbart arbetsliv för alla 10 Muntlig information. Resultat löneöversyn 11 Ändringar i delegationsordning för individ- och familjeomsorgen 2019 SON 2019/ Muntlig information. Kampanjen för fler familjehem 13 Muntlig information. Verksamhetsplan 2020 SON 2019/ Nedläggning av faderskapsutredning (A) SON 2019/ Nedläggning av faderskapsutredning (B) SON 2019/ Nedläggning av faderskapsutredning (C) SON 2019/182 Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Rapport för maj bifogas 11/6 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilagasekretesshandling Bilagasekretesshandling Bilagasekretesshandling Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse SON 2019/22 Ärende 17 Särskilt förordnad vårdnadshavare (D) SON 2019/ Särskilt förordnad vårdnadshavare (E) SON 2019/ Särskilt förordnad vårdnadshavare (F) SON 2019/ Särskilt förordnad vårdnadshavare (G) SON 2019/ Särskilt förordnad vårdnadshavare (H) SON 2019/ Särskilt förordnad vårdnadshavare (I) SON 2019/ Individrapportering av ej verkställda beslut 2019 SON 2019/ Delgivning och anmälningsärenden SON SON 2019/13 Kommentar Bilagasekretesshandling Bilagasekretesshandling Bilagasekretesshandling Bilagasekretesshandling Bilagasekretesshandling Bilagasekretesshandling Bilaga Bilaga 25 Delgivning av individutskottets beslut 2019 SON 2019/10 26 Workshop. Förenklat beslutsfattande för äldre SON 2018/100 Bilaga 27 Socialdirektören informerar 28 Övrigt Rolf Öström Ordförande 2 (2)

3 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 33 SON AU 33 Återrapportering aktiviteter. Enkätundersökning familjehem 2018 SON 2018/172 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner informationen. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen genomförde i mars 2018 en enkätundersökning bland familjehem. Resultatet i enkäten visade att Region Gotlands familjehem var lika nöjda med bemötandet som de konsulentstödda familjehemmen. Resultaten visade också att familjehemmen hade en tätare kontakt genom telefon, e-post och hembesök med familjehemsteamet, jämfört med motsvarande undersökning 2016 och att Region Gotlands familjehem i något högre grad var nöjdare med den kontakt som de hade med familjehemssekreteraren jämfört med de konsulentstödda familjehemmen. Det samlade resultatet visade på att den resursförstärkning som socialnämnden beslutade om inför 2017 med att förstärka familjehemsorganisationen, hade gett viss effekt men att uppbyggnads- och utvecklingsarbetet inom familjehemsorganisationen måste fortgå. Ny enkätundersökning planeras till Resultatet visade på ett antal förbättringsområden: Information till familjehemmet om barnets bakgrund inför placering Familjehemmet delaktighet i upprättande av en genomförandeplan Familjehemssekreterarens kontakt och besök med familjehemmet Skriftlig information uppdrag som familjehem Förtydliga uppdrag för socialsekreterare och familjehemssekreterare Kompetensutvecklingsplan för familjehem En handlingsplan upprättades med identifierade förbättringsområden. Vid redovisningen av resultatet till socialnämnden beslutade socialnämnden om att återrapportering av aktiviteterna i handlingsplanen skulle ske vid nämndens sammanträde i juni Bedömning Av handlingsplanen framgår vilka aktiviteter som är vidtagna, pågående och planerade åtgärder. 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

4 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 33 Ärendets behandling under mötet Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen informerar arbetsutskottet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Bilaga: Uppföljning av handlingsplan daterad Beslut SON 113, (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

5 Socialförvaltningen Ia Lönngren Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/172 6 maj 2019 Socialnämnden Återrapportering aktiviteter i handlingsplan. Resultat i enkätundersökning för familjehem 2018 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning I mars 2018 genomfördes en enkätundersökning bland familjehem och resultatet redovisades till socialnämnden i september Ett antal förbättringsområden identifierades och en handlingsplan upprättades. Socialnämnden har begärt en återrapportering av aktiviteter i handlingsplanen. Ärendebeskrivning Kvalitets- och utvecklingsavdelningen genomförde i mars 2018 en enkätundersökning bland familjehem. Resultatet i enkäten visade att Region Gotlands familjehem var lika nöjda med bemötandet som de konsulentstödda familjehemmen. Resultaten visade också att familjehemmen hade en tätare kontakt genom telefon, e-post och hembesök med familjehemsteamet, jämfört med motsvarande undersökning 2016 och att Region Gotlands familjehem i något högre grad var nöjdare med den kontakt som de hade med familjehemssekreteraren jämfört med de konsulentstödda familjehemmen. Det samlade resultatet visade på att den resursförstärkning som socialnämnden beslutade om inför 2017 med att förstärka familjehemsorganisationen, hade gett viss effekt men att uppbyggnads- och utvecklingsarbetet inom familjehemsorganisationen måste fortgå. Ny enkätundersökning planeras till Resultatet visade på ett antal förbättringsområden: Information till familjehemmet om barnets bakgrund inför placering Familjehemmet delaktighet i upprättande av en genomförandeplan Familjehemssekreterarens kontakt och besök med familjehemmet Skriftlig information uppdrag som familjehem Förtydliga uppdrag för socialsekreterare och familjehemssekreterare Kompetensutvecklingsplan för familjehem 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

6 Socialförvaltningen Region Gotland Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx En handlingsplan upprättades med identifierade förbättringsområden. Vid redovisningen av resultatet till socialnämnden beslutade socialnämnden om att återrapportering av aktiviteterna i handlingsplanen skulle ske vid nämndens sammanträde i juni Bedömning Av bifogad handlingsplan framgår vilka aktiviteter som är vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Bilaga: Uppföljning av handlingsplan daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve avdelningschef individ- och familjeomsorg Ewa Hall enhetschef enheten för familjehem och familjerätt Gunvor Allqvie enhetschef barn och familjeenheten 2 (2)

7 Bilaga till tjänsteskrivelse Uppföljning juni 2019 handlingsplan utifrån resultat i enkät familjehem 2018 SON 2018/ Förbättringsområde Åtgärd/aktivitet Ansvarig Kommentar/uppföljning Klar Information om barnet 25 % av familjehemmen uppger av att de inte fått tillräckligt med information om barnet före placeringen Revidera blankett för matchning - så att den i högre grad lyfter fram information om barnets behov. 1:e fh- sekreterare Familjehemsteamet Blankett för matchning reviderad Familjehemmet behöver ha information för att kunna ge rätt stöd. Särskilt viktigt att veta om barnet varit utsatt för våld, övergrepp eller levt i familjer med missbruk för familjehemmet ska kunna förstå barnets reaktioner och kunna ge och ta emot relevant stöd. -vilken information får familjehemmet inför placering? - hur och på vilket sätt kan man ge relevant information till familjehemmet? Göra familjehemmen trygga med att socialtjänsten lämnar den information som finns. -ta stöd i arbetsgruppen kring vad och hur man kan informera familjehemmet om barnets bakgrund mm, -göra vårdnadshavare delaktiga i vilken information de själva vill lämna. Alla Familjehemssekreterare pratar om vilka uppgifter som är relevanta att förmedla vidare till familjehemmen Säkra informationsöverföring mellan teamen Det finns en processkarta med rutiner för familjehemsplacering i rutinhandboken. socialsekreterare vid fh-teamet ska utses så snart som möjligt för att möjliggöra arbete parallellt mellan socialsekreterare inom BoF och Fhteamet vid LVU-placering, fh-teamet övertar ansvar för barnet när LVU-processen är klar och ett övervägande är gjort. vid SoL-placering, fh-teamet övertar ansvaret när beslut om Processkartan med rutiner uppdateras (eventuellt revideras- förtydligas) och göras känd bland samtliga berörda Processkarta med rutiner redovisas på APT 1:e soc BoF och Fhteamet med stöd av Verksamhetsutvecklare Processkartan är inte reviderad men känd för berörda. Möte planerat för revidering. Klart senast

8 stadigvarande vård fattats och första övervägandet är gjort. I högre grad använda familjehemsutredning som underlag för planering och utformande av stöd till familjehemmen. Vid möten rutinmässigt planera in nästa mötestid. Familjehemssekreterare Alla Familjehemssekreterare har fått i uppgift att gå igenom utredningsdokument för sina familjehem, görs inte i alla ärenden. Nästa möte planeras alltid in på möten/hembesök Pågår Genomförandeplan 37 % av familjehemmen uppger att de inte varit delaktiga i upprättandet av en genomförandeplan för det placerade barnet En aktuell genomförandeplan enligt 11 kap 3 SoL, 5 kap 1 a SoF och SOSFS 2012:11 ska finnas. Genomförandeplanen konkretiserar innehållet i vårdplanen. Genomförandeplanen bör upprättas, följas upp och revideras i nära samarbete med familjehemmet. Öka andelen familjehem som är delaktiga i upprättande av genomförandeplaner. - Socialsekreterare ansvarig för att upprätta genomförandeplanen. - Ta hjälp av stöddokument i BBIC för att utforma genomförandeplan - Inkludera familjehemssekreterare i upprättandet av genomförandeplaner - Våga pröva, Krångla inte till det Sätta igång och bara göra - Aktualisera arbetet med genomförandeplaner på APT - Ta stöd av bild för genomförandeplan (se bilaga från utbildning med Ekebro utveckling 2015) Antalet placerade barn och unga i familjehem med aktuella genomförandeplaner ska öka. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har i uppdrag att årligen genomföra en 1:e socialsekreterare stödja socialsekreterare i att upprätta genomförandeplaner Utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Andelen familjehem, barn/unga som är delaktiga i arbetet med genomförandeplanen har ökat. Gemensamt arbete pågår kring hur det kan ske görs på teamträff med 1:e socialsekreterar. Genomförd Pågår Klart

9 Kontakt 92 % av familjehemmen är nöjda med den telefonkontakt som de har med familjehemssekreteraren. 53 % har kontakt i snitt en gång i månaden och 33 % har kontakt mellan 1-4 gånger per år. 94 % av familjehemmen tycker att familjehemssekreteraren besöker dem tillräcklig ofta. 11% har besök i snitt en gång i månaden och ca 70% har besök mellan 1-4 gånger per år. Uppdrag som familjehem Behov av samlad information om vad familjehemsuppdraget innebär och vilken typ av stöd (stöd, ersättning, utbildning mm) man som familjehem har rätt att få Uppdrag för socialsekreterare och familjehemssekreterare Behov av förtydligande kring uppdragen för socialsekreterare och familjehemssekreterare Kompetensutvecklingsplan för familjehem Tydliggöra för familjehemmen vad de kan förväntas få för kompetensutveckling. kvalitetsgranskning gällande placerade barn och unga. Ett uppföljningsmått i denna granskning är bla aktuella genomförandeplaner. Upprätta underlag tillsammans med familjehemmet för hur kontakten kan/ska se ut för varje familjehem. - Regelbunden telefonkontakt (minst en gång per månad oavsett om det hänt något eller inte) - besöka/träffa familjehemmet minst fyra gånger per år. Använda tekniska lösningar som komplement Arbeta och planera ärende med stöd av årshjulet. Broschyr finns. Se över och eventuellt revidera. Material finns. -se över det material och eventuellt revidera -göra gemensamma hembesök Inventera vad familjerna fått Se över den kompetensutvecklingsplan som finns. Fylla med innehåll som tillgodoser familjernas behov. Granskningen sker i juni månad 2018 och redovisning sker hösten Familjehemssekreterare Inte upprättat Klar senast Socialsekreterare och familjehemssekreterare i ärendet 1:e familjehemssekreterare Planering sker med stöd av årshjul Översyn har skett. Revidering behövs ej 1:e BoF och FH-teamet Förtydligande kring uppdragen har gjorts på familjehemsteamet Särskilt utsedda familjehemssekreterare Kompetensutvecklingsplanen är under bearbetning Klar senast

10 Socialnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON 113 SON 113 Enkätundersökning familjehem 2018 SON 2018/172 SON/AU 58 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Socialnämnden beslutar om återrapportering av aktiviteterna i handlingsplanen på nämndens sammanträde i juni Kvalitets- och utvecklingsavdelningen genomförde i mars 2018 en enkätundersökning bland familjehem. Motsvarande enkätundersökning genomfördes under Resultatet i enkäten visar att Region Gotlands familjehem är lika nöjda med bemötandet som de konsulentstödda familjehemmen. Resultaten visar också att familjehemmen har en tätare kontakt genom telefon, e-post och hembesök med familjehemsteamet, jämfört med motsvarande undersökning Den visar också att Region Gotlands familjehem i något högre grad är nöjdare med den kontakt som de har med familjehemssekreteraren jämfört med de konsulentstödda familjehemmen. Fortfarande är bara hälften av familjehemmen delaktiga i upprättandet av genomförandeplaner. Det samlade resultatet visar att den resursförstärkningen av familjehemsorganisationen, som socialnämnden beslutade om inför 2017, har gett viss effekt. Uppbyggnads- och utvecklingsarbetet inom familjehemsorganisationen måste fortgå. Bedömning Att inhämta familjehemmens synpunkter är angeläget i syfte att säkerställa ett gott samarbete och att familjehemmen erhåller det stöd och handledning som de behöver för uppdraget. Resultatet av enkäten visar på ett antal förbättringsområden och en handlingsplan har därför upprättats för Förvaltningens bedömning är att handlingsplanen ska säkerställa att familjehemmens synpunkter tas om hand och utgör ett underlag för det fortsatta kvalitetsarbetet inom familjehemsorganisationen. Familjehemmen ska erhålla information om resultatet av enkäten tillsammans med planerade åtgärder i handlingsplanen. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Arbetsutskottet beslutade om återrapportering av aktiviteterna i handlingsplanen till nämndens sammanträde i juni Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

11 Socialnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON 113 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Rapport Enkätundersökning familjehem 2018 daterad Bilaga 1 Handlingsplan Skickas till Christina Godarve avdelningschef individ- och familjeomsorg Ewa Hall enhetschef enheten för familjehem och familjerätt Gunvor Allqvie enhetschef barn och familjeenheten Hanna Ogestad kvalitetschef kvalitets- och utvecklingsavdelningen 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

12 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 34 SON AU 34 Information. Retroaktiv utbetalning från Försäkringskassan till kommun SON 2019/183 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att godkänna informationen om retroaktiv utbetalning av assistansersättning från Försäkringskassan till Region Gotland. Den 1 mars 2019 meddelade Försäkringskassan att de förtydligar bestämmelsen för retroaktiv utbetalning av assistansersättning till kommuner. Utbetalning kommer from 1 april endast ske om en person fått biträde av personlig assistans som utförs av kommunen/regionen och inte när brukaren valt annan anordnare av sin personliga assistans. Kommuner kan ansöka om retroaktiv assistansersättning i avvaktan på att Försäkringskassan utreder behovet av personlig assistans. Kommunen har tidigare kunnat räkna med att få tillbaka utlägg för ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt LSS, när man beviljat sådant stöd i avvaktan på Försäkringskassans beslut om assistansersättning enligt SFB. En person som beviljas personlig assistans av kommunen kan få det i form av biträde eller genom ekonomiskt stöd. Med biträde menas att kommunen i samråd med brukaren anordnar assistansen. Region Gotland använder sig av Omsorgshuset som utförare. Med ekonomiskt stöd menas att brukare får pengar för att själv köpa assistans från en anordnare i privat regi eller anställa personliga assistenter. Kommunen kan framöver endast få ersättning om brukaren fått biträde av personlig assistans genom kommunen. Det innebär att försäkringskassan inte betalar ut ersättning om brukaren väljer annan utförare än regionen. Bedömning Bedömningen som myndighetsavdelningen gör är att de nya rutinerna som tillämpas av Försäkringskassan kan ge en fördyring av insatsen personlig assistans i de berörda ärendena. Ärendets behandling under mötet Therése Thomsson, myndighetschef presenterar ärendet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Socialdirektör Marica Gardell informerar om att Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer rikta en skrivelse till regeringen gällande förändringen och den tolkning Försäkringskassan gjort av lagen eftersom kommunernas ekonomi kan komma att påverkas av förändringen. Beslutsunderlag Försäkringskassans meddelandeblad till kommunerna. Tjänsteskrivelse daterad 7 maj (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

13 Socialförvaltningen Pernilla Ahlvin Therese Thomsson Tjänsteskrivelse Ärende SON 2019/183 7 maj 2019 Socialnämnden Retroaktiv utbetalning från Försäkringskassan till Region Gotland Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna informationen om retroaktiv utbetalning av assistansersättning från Försäkringskassan till Region Gotland. Sammanfattning Den 1 mars 2019 meddelade Försäkringskassan att de förtydligar bestämmelsen för retroaktiv utbetalning av assistansersättning till kommuner. Utbetalning kommer from 1 april endast ske om en person fått biträde av personlig assistans som utförs av kommunen/regionen och inte när brukaren valt annan anordnare av sin personliga assistans. Kommuner kan ansöka om retroaktiv assistansersättning i avvaktan på att Försäkringskassan utreder behovet av personlig assistans. Retroaktiv ersättning Kommunen har tidigare kunnat räkna med att få tillbaka utlägg för ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt LSS, när man beviljat sådant stöd i avvaktan på Försäkringskassans beslut om assistansersättning enligt SFB. En person som beviljas personlig assistans av kommunen kan få det i form av biträde eller genom ekonomiskt stöd. Med biträde menas att kommunen i samråd med brukaren anordnar assistansen. Region Gotland använder sig av Omsorgshuset som utförare. Med ekonomiskt stöd menas att brukare får pengar för att själv köpa assistans från en anordnare i privat regi eller anställa personliga assistenter. Kommunen kan framöver endast få ersättning om brukaren fått biträde av personlig assistans genom kommunen. Det innebär att försäkringskassan inte betalar ut ersättning om brukaren väljer annan utförare än regionen. Aktuellt läge De flesta som ansökt och blivit beviljade insatsen personlig assistans enligt 9 2 LSS väljer annan utförare än regionen. Vi har idag 3 brukare av totalt 103 brukare med SFB beslut som valt regionen som utförare. Myndighetsavdelningens handläggare får inte och ska inte påverka brukarens val av assistansutförare. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

14 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2019/183 Detta innebär att vi inte kan räkna med att få tillbaka de pengar vi legat ute med när det gäller våra anmälningar till Försäkringskassan i de ärenden där vi bedömt att personen har ett grundläggande behov på i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Praktiskt exempel I slutet på april 2019 meddelar Försäkringskassan ett avslag på vår ansökan om retroaktiv assistansersättning. Försäkringskassan bedömer att de inte kan betala ut ersättning för de timmar vi yrkat på utifrån att brukaren under den aktuella perioden haft ett avtal om personlig assistans med en privat utförare. I detta ärende rör sig om kr för perioden mellan den 20 mars tom den 23 april Bedömning Bedömningen som myndighetsavdelningen gör är att de nya rutinerna som tillämpas av Försäkringskassan kan ge en fördyring av insatsen personlig assistans i de berörda ärendena. Beslutsunderlag Försäkringskassans meddelandeblad till kommunerna angående Retroaktiv utbetalning till kommun (1 mars 2019). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialförsäkringsbalken (SFB). Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Susanne Johansson, enhetschef myndighetsavdelningen Therese Thomsson, myndighetschef 2 (2)

15 Retroaktiv utbetalning till kommun Försäkringskassan förtydligar bestämmelsen för retroaktiv utbetalning av assistansersättning till kommun. Utbetalning kan endast göras om en person fått biträde av personlig assistent av kommunen och inte när en person beviljats ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans. Förändringen gäller för ärenden som Försäkringskassan handlägger fr.o.m. den 1 april. Kommunen kan få ersättning när kommunen beviljat personlig assistans och anmält till Försäkringskassan att personen kan antas ha rätt till assistansersättning. Det gäller tid före Försäkringskassans beslut om personens rätt till ersättning om personen fått biträde av personlig assistent genom kommunen. En person som beviljats assistans av kommunen kan få det i form av biträde eller genom ekonomiskt stöd. Med biträde menas att kommunen i samråd med personen anordnar assistansen (i egen regi eller genom uppdrag). Med ekonomiskt stöd menas att en person får pengar för att själv köpa assistans eller anställa personliga assistenter (skäliga kostnader). Försäkringskassan får (enligt 51 kapitlet 17 socialförsäkringsbalken) endast betala ut ersättning till kommunen i de fall då kommunen anordnat assistansen dvs. biträde av personlig assistent. Det innebär att Försäkringskassan inte betalar ut ersättning då kommunen har beviljat ekonomiskt stöd. Viktigt att veta för dig som arbetar på kommunen Du som ska begära ersättning kan med fördel använda blankett Begäran från kommunen Den finns på Försäkringskassans hemsida Försäkringskassan behöver ett samlat underlag vilket innebär att uppgifter från flera funktioner på kommunen kan behöva sammanställas innan anspråket skickas. Vad händer nu? Förtydligandet gäller från och med april. Det innebär att alla anspråk som kommer in efter den 1 april, oavsett om de gäller för en period innan det datumet, hanteras på det här sättet. Mer information och frågor Mer information om retroaktiv ersättning till kommunen, vilka kriterier som behöver uppfyllas och hur begäran går till hittar du på Har du frågor vänder du dig till Försäkringskassans kundcenter på

16 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 35 SON AU 35 Extra ersättning utöver avtal SON 2019/184 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att anta förslag om en extra ersättning till leverantörer av insatsen särskilt boende utöver avtal efter prövning utifrån fastställda kriterier. I de fall brukarens omvårdnadsbehov anses som extra komplext och där verksamheten under en längre tid behöver stärka upp med personalresurs kopplad till denne, har leverantörer av insatsen särskilt boende signalerat ett behov till myndighetsavdelningen om extra ersättning utöver avtalsenlig fast vårddygnsersättning. Innan eventuell framställan görs för nyinflyttad brukare bör enheten avvakta en tid innan utvärderingen som ligger till grund för framställan kan göras. Som tidigast föreslås extra ersättning beviljas fyra veckor från inflyttningsdatum. Ibland kan omställningen att flytta och den nya miljön bidra till ett förändrat beteende. Socialförvaltningen föreslår att följande kriterier ska uppfyllas innan en framställan görs om extra ersättning utöver avtal: en beskrivning av individärendet i avidentifierad form den enskilde ska ha bott på det särskilda boende mer än fyra veckor från inflyttningsdatum vilka åtgärder som leverantören vidtagit före framställan vilken handledning som leverantören erbjuder sina medarbetare vilken kompetensutveckling medarbetare fått eller planeras att få hur förläggning av personalbemanningen ser ut aktuell genomförandeplan en beskrivning av delmål samt slutmål i arbetet kring individen vid relevans för den enskilde ska BPSD användas bedömning om vad man tror om tillståndets varaktighet under överskådlig tid genomfört SIP med ansvariga och berörda kring individen annat som kan anses relevant för framställan Eftersom socialnämnden har flertalet upphandlade särskilda boenden enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) med olika ersättningsnivåer så föreslås att beloppet för extra ersättning utgår från en genomsnittlig kostnad per vårddygn. Kriterier och 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

17 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 35 krav för tidsbegränsad extra ersättning skrivs in i verksamhetsspecifika uppdrags och kvalitetskrav för särskilt boende. Bedömning Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska anta förslag om en extra ersättning till leverantörer av insatsen särskilt boende utöver avtal efter prövning utifrån fastställda kriterier. Ärendets behandling under mötet Therése Thomsson, myndighetschef presenterar ärendet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 14 maj (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

18 Socialförvaltningen Kvalitet och utvecklingsavdelningen Myndighetsavdelningen Tjänsteskrivelse SON 2019/ maj 2019 Socialnämnden Förslag till extra ersättning utöver avtal till leverantörer av insatsen särskilt boende Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslag om en extra ersättning till leverantörer av insatsen särskilt boende utöver avtal efter prövning utifrån fastställda kriterier. Sammanfattning I de fall brukarens omvårdnadsbehov anses som extra komplext och där verksamheten under en längre tid behöver stärka upp med personalresurs kopplad till denne, har leverantörer av insatsen särskilt boende signalerat ett behov till myndighetsavdelningen om extra ersättning utöver avtalsenlig fast vårddygnsersättning. Innan eventuell framställan görs för nyinflyttad brukare bör enheten avvakta en tid innan utvärderingen som ligger till grund för framställan kan göras. Som tidigast föreslås extra ersättning beviljas fyra veckor från inflyttningsdatum. Ibland kan omställningen att flytta och den nya miljön bidra till ett förändrat beteende. Socialförvaltningen föreslår att kriterier beskrivna under ärendebeskrivning ska uppfyllas innan en framställan kan göras om extra ersättning utöver avtal. Eftersom Socialnämnden har flertalet upphandlade särskilda boenden enligt LOU med olika ersättningsnivåer så föreslås att beloppet för extra ersättning utgår från en genomsnittlig kostnad per vårddygn. Kriterier och krav för tidsbegränsad extra ersättning skrivs in i verksamhetsspecifika uppdrags och kvalitetskrav för särskilt boende. Omfattning Antalet framställningar som kan komma att göras är svårt att uppskatta. Men det rör sig om någon enstaka brukare per år. Dock ser vi en ökning av brukare med flera olika diagnoser vilket kan leda till extra stora omvårdnadsbehov. Med detta kan vi anta att ökad volym över tid. Att då ha tydliga riktlinjer och rutiner för extra ersättning underlättar för både beställare och leverantör. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

19 Socialförvaltningen Kvalitet och utvecklingsavdelningen Myndighetsavdelningen Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/107 Ärendebeskrivning I de fall brukarens behov anses som extra svårt att bemöta och där man under en längre tid behöver stärka upp med personalresurs kopplad till denne, kan leverantören av insatsen särskilt boende göra en framställan till myndighetsavdelningen om extra utbetald ersättning utöver avtalsenlig fast vårddygnskostnad. Innan framställan görs för nyinflyttad brukare ska leverantören avvakta en tid innan utvärderingen som ligger till grund för framställan kan göras. Som tidigast föreslås extra ersättning beviljas fyra veckor från inflyttningsdatum. Ibland kan omställningen att flytta och den nya miljön bidra till ett förändrat beteende. I andra fall kan ett tillstånd, där brukaren behöver förstärkta personalinsatser som inte ryms inom ramen för vad som ingår i avtalet, anses varaktigt över en längre tid. Hur gör andra Vid en omvärldsorientering visar det sig att i förfrågningsunderlag förekommer kommuner som betalar ut extra ersättning ex. Täby, Sollentuna, Falköping vid extra ordinär händelse, vilket kan vara inflyttning, långvarigt utåtagerande beteende och extravak. Linköping kommun har ett förtydligande till utförare gällande framställan om ersättning utöver avtal. Framställan om extra ersättning för brukare med särskilda behov, som inte anses rymmas inom ramen för vårddygnsavgiften enligt avtal, görs till myndighetsavdelningen. I de fall brukarens beteende anses som extra svårt att bemöta och där man under en längre tid behöver stärka upp med personalresurs kopplad till denne. Kriterier för framställan till myndighetsavdelningen Socialförvaltningen föreslår att följande kriterier ska uppfyllas innan en framställan görs om extra ersättning utöver avtal: en beskrivning av individärendet i avidentifierad form den enskilde ska ha bott på det särskilda boende mer än fyra veckor från inflyttningsdatum vilka åtgärder som leverantören vidtagit före framställan vilken handledning som leverantören erbjuder sina medarbetare vilken kompetensutveckling medarbetare fått eller planeras att få hur förläggning av personalbemanningen ser ut aktuell genomförandeplan en beskrivning av delmål samt slutmål i arbetet kring individen vid relevans för den enskilde ska BPSD användas bedömning om vad man tror om tillståndets varaktighet under överskådlig tid genomfört SIP med ansvariga och berörda kring individen annat som kan anses relevant för framställan Ersättningsnivå Eftersom Socialnämnden har flertalet upphandlade särskilda boenden enligt LOU med olika ersättningsnivåer så föreslås att beloppet för extra ersättning utgår från en genomsnittlig kostnad per vårddygn. Utifrån detta belopp räknas en procentsats från 15% upp till 35 % vilket generar ett påslag i priset. Procentsatserna är kopplade till olika nivåer 1 5. Genom att använda nivåer förenklas förutsättningarna att framgent jämföra ärenden med varandra vilket sin tur skapar en liktydighet kring prissättningen över tid. Nivåerna som föreslås nedan behöver utredas ytterligare. Det är principen som socialnämnden ombeds ta ställning till. 2 (3)

20 Socialförvaltningen Kvalitet och utvecklingsavdelningen Myndighetsavdelningen Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/107 Nivåerna för 2019 föreslås se ut enligt följande tabell: Nivå Procent Kronor Extra kronor per månad 1 15 % % % % % (Tabell 1 beskriver nivåer för extra ersättning) Uppföljning & kvalitetssäkring Kriterier och krav för tidsbegränsad extra ersättning skrivs in i verksamhetsspecifika uppdrags och kvalitetskrav för särskilt boende. Vid ett tidsbegränsat beslut om att ersättning för extra personalkostnader ska utgå, så är det leverantörens ansvar att i god tid, senast en månad före det angivna slutdatumet, återkomma med en ny framställan om man önskar fortsatt extra ersättning utöver avtal. Det är leverantörens ansvar att se till att den extra personalresursen riktas mot den enskilde brukaren och får inte ses som en generell ökning av personalbemanningen. Socialförvaltningen utvärderar och följer upp beviljade ersättningar med koppling till genomförandeplanen där det behöver vara tydligt vilken omfattning den enskilde behöver stöd och hjälp utifrån individuella behov. Bedömning Förvaltningen föreslår att tjänsteskrivelsen för utbetalning av tidsbegränsad extra ersättning till utförare av särskilt boende godkänns. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 14 maj Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen Rosanna Stenström, enhetschef myndighetsavdelningen Amie Stobenius, utvecklingsledare kvalitets- & utvecklingsavdelningen 3 (3)

21 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 36 SON AU 36 Remiss - ÖFN 55/2019. Arvode särskilt förordnad vårdnadshavare SON 2019/173 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden instämmer i den del som hänvisar till att Region Gotland bör erbjuda arvode i nivå med andra kommuners arvoden. Socialnämnden vill särskilt poängtera att en sänkning av arvodet kan innebära en risk och kan komma att påverka socialnämndens möjligheter att rekrytera särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn och unga. Inom överförmyndarnämndens kansli pågår en översyn av arvodesriktlinjer. Översynen föreslår förändringar av arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn och unga från och med Överförmyndarnämnden har skickat ärendet på remiss till socialnämnden (ÖFN 2019/3). Översynen föreslår en kraftig sänkning av nuvarande arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande. Enligt nuvarande arvodesriktlinjer får en särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn 3 % av prisbasbeloppet (pbb) motsvarande kr per månad. Utöver det ordinarie arvodet ingår 2 % av pbb motsvarande 930 kr som kostnadsersättning per år. En särskilt förordnad vårdnadshavare kan också få 200 kronor/timmen som extra arvode för omfattande uppdrag om uppdraget är av särskilt svår karaktär eller särskilt tidsomfattande. Förslaget är att arvodet för särskilt förordnade vårdnadshavare skall förändras till någonstans mellan 5 % av pbb/år (2 325 kr/år) till 10 % av pbb/år (4 650 kr/år). Bakgrunden till förslag om sänkningen motiveras med att nuvarande arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn och unga har omfattat både vårdnadshavarbiten av uppdraget och förmynderskapsdelen. Överförmyndarnämnden hänvisar till att endast för den del som avser förmynderskapet finns stadgat om arvode, nämligen 12 kap. 16 FB, föräldrabalken. Det är överförmyndaren som fattar beslut om arvode i denna del. Det finns inget lagstöd för att en särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt till ersättning i den del som avser vårdnaden om denne inte samtidigt är familjehemsförälder. Motiveringen till förändringen är också att Region Gotlands nuvarande arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande är mycket högre i jämförelse med andra kommuners arvoden. Enligt överförmyndarnämndens kansli varierar arvodet i andra kommuner mellan 2 % av pbb till 10 % av pbb. Den föreslagna sänkningen motiveras också med att uppdragets arbetsinsats inte motiveras av nuvarande arvode samt att kostnaderna för arvodet inte täcks av 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

22 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 36 bidraget från migrationsverket som socialnämnden och överförmyndarnämnden delar på. I dagsläget är det 14 särskilt förordnade vårdnadshavare som berörs av förslaget. Inför den föreslagna sänkningen kommer de som har uppdrag som särskilt förordnade vårdnadshavare att i god tid få information och möjlighet att ta ställning till uppdraget. Några uppdrag kommer att upphöra då ungdomarna blir myndiga under hösten Nya uppdrag kan tillkomma men hur många är svårt att beräkna. Bedömning Det är socialnämnden som har ansvaret för rekrytering av särskilt förordnade vårdnadshavare. Socialförvaltningen instämmer inte i den bedömning som överförmyndarnämnden anger gällande de särskilt förordnades arbetsinsats. Det finns anledning att anta att en kraftig sänkning av arvodet kan komma att påverka socialnämndens möjligheter till rekrytering. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag med kompletteringen att nämnden särskilt vill poängtera att en sänkning av arvodet kan innebära en risk och kan komma att påverka socialnämndens möjligheter att rekrytera särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn och unga. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse SON 2019/173 daterad 6 maj Tjänsteskrivelse ÖFN 2019/3 daterad 9 april ÖFN 55, (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

23 Socialförvaltningen Ia Lönngren Tjänsteskrivelse Ärende SON 2019/ maj 2019 Socialnämnden Remiss Överförmyndarnämnden Arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande Förslag till beslut Socialnämnden instämmer i den del som hänvisar till att Region Gotland bör erbjuda arvode i nivå med andra kommuners arvoden. Socialnämnden vill särskilt poängtera att en sänkning av arvodet kan innebära en risk och kan komma att påverka socialnämndens möjligheter att rekrytera särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn och unga. Sammanfattning Översyn av arvodesriktlinjer pågår inom överförmyndarnämndens kansli. Översynen föreslår en kraftig sänkning av nuvarande arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande. Överförmyndarnämnden har skickat ärendet på remiss till socialnämnden med begäran om svar senast Ärendebeskrivning Inom överförmyndarnämndens kansli pågår en översyn av arvodesriktlinjer. Översynen föreslår förändringar av arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn och unga från och med Överförmyndarnämnden har skickat ärendet på remiss till socialnämnden (ÖFN 2019/3). Enligt nuvarande arvodesriktlinjer får en särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn 3 % av prisbasbeloppet (pbb) motsvarande kr per månad. Utöver det ordinarie arvodet ingår 2 % av pbb motsvarande 930 kr som kostnadsersättning per år. En särskilt förordnad vårdnadshavare kan också få 200 kronor/timmen som extra arvode för omfattande uppdrag om uppdraget är av särskilt svår karaktär eller särskilt tidsomfattande. Förslagen som ligger för utredning inom överförmyndarens kansli är att arvodet för särskilt förordnade vårdnadshavare skall förändras till någonstans mellan 5 % av pbb/år (2 325 kr/år) till 10 % av pbb/år (4 650 kr/år). Bakgrunden till förslag om sänkningen motiveras med att nuvarande arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn och unga har omfattat både vårdnadshavarbiten av uppdraget och förmynderskapsdelen. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

24 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2019/173 Överförmyndarnämnden hänvisar till att endast för den del som avser förmynderskapet finns stadgat om arvode, nämligen 12 kap. 16 FB, föräldrabalken. Det är överförmyndaren som fattar beslut om arvode i denna del. Det finns inget lagstöd för att en särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt till ersättning i den del som avser vårdnaden om denne inte samtidigt är familjehemsförälder. Motiveringen till förändringen är också att Region Gotlands nuvarande arvode till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande är mycket högre i jämförelse med andra kommuners arvoden. Enligt överförmyndarnämndens kansli varierar arvodet i andra kommuner mellan 2 % av pbb till 10 % av pbb. Den föreslagna sänkningen motiveras också med att uppdragets arbetsinsats inte motiveras av nuvarande arvode samt att kostnaderna för arvodet inte täcks av bidraget från migrationsverket som socialnämnden och överförmyndarnämnden delar på. I dagsläget är det 14 särskilt förordnade vårdnadshavare som berörs av förslaget. Inför den föreslagna sänkningen kommer de som har uppdrag som särskilt förordnade vårdnadshavare att i god tid få information och möjlighet att ta ställning till uppdraget. Några uppdrag kommer att upphöra då ungdomarna blir myndiga under hösten Nya uppdrag kan tillkomma men hur många är svårt att beräkna. Bedömning När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd ska en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utses till barnet. Det är socialnämnden i den kommun där barnet vistas (oftast i den kommun där barnet har blivit folkbokförd) som agerar för att få till stånd ett förordnande av särskild vårdnadshavare. Socialnämnden gör en framställning eller ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. En särskilt förordnad vårdnadshavare blir med automatik också förordnad förmyndare. En förordnad förmyndare står under överförmyndarens tillsyn i den del som gäller förmyndarskapet och socialnämnden har tillsynsansvar över den del rör vårdnadshavardelen. Det är socialnämnden som har ansvaret för rekrytering av särskilt förordnade vårdnadshavare. Socialförvaltningen instämmer inte i den bedömning som överförmyndarnämnden anger gällande de särskilt förordnades arbetsinsats. Det finns anledning att anta att en kraftig sänkning av arvodet kan komma att påverka socialnämndens möjligheter till rekrytering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse SON 2019/173 daterad 6 maj Tjänsteskrivelse ÖFN 2019/3 daterad 9 april Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve avdelningschef individ- och familjeomsorg Lars Olofsson enhetschef ensamkommande barn och unga Gunvor Allqvie enhetschef barn och familjeenheten 2 (2)

25 Överförmyndarnämnden Svante Boström Handläggare Tjänsteskrivelse ÖFN 2019/3 9 april 2019 Överförmyndarnämnden Angående utredningen om arvodet till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn Förslag till beslut Överförmyndarnämnden beslutar att skicka ärendet på remiss till socialnämnden och att begära svar senast Sammanfattning Överförmyndarnämndens kansli arbetar för tillfället på en utredning angående arvodet till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn. Ett eventuellt förslag till beslut som utreds är att förändra arvodesriktlinjerna till särskilt förordnade vårdnadshavare. Det handlar i så fall om en relativt substantiell sänkning av arvodet och en förändring av deras redovisning. Enligt nuvarande arvodesriktlinjer får en särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn 3 % av prisbasbeloppet (pbb) per månad. Som exempel framförs att det i det ordinarie uppdraget ingår deltagande i vårdplanering eller skolmöten. Utöver det ordinarie arvodet ingår 2 % av pbb som kostnadsersättning per år. En sfv kan också få 200 kronor/timmen som extra arvode för omfattande uppdrag om uppdraget är av särskilt svår karaktär eller särskilt tidsomfattande. Förslagen som ligger för utredning är att arvodet för särskilt förordnade vårdnadshavare skall förändras till; 5 % av pbb/år 10 % av pbb/år 5 % av pbb/år men ingenting i arvode om de beviljas redovisningsfrihet 10 % av pbb/år men ingenting i arvode om de beviljas redovisningsfrihet Det är socialnämnden som har ansvaret för rekrytering av särskilt förordnade vårdnadshavare. De har också ansvar för tillsynen för vårdnadshavardelen av de särskilt förordnade vårdnadshavarnas uppdrag. Därmed är det inte orimligt att anta att en 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-ofn@gotland.se Org nr Webbplats

26 Överförmyndarnämnden Tjänsteskrivelse Region Gotland ÖFN 2019/3 förändring av överförmyndarnämndens arvodesriktlinjer kommer att påverka deras möjligheter till rekrytering och tillsyn. Socialnämnden bör därför ges möjlighet att yttra sig innan beslut fattas av överförmyndarnämnden. Nästa sammanträde där socialnämnden kan anses ha hunnit sammanställa ett yttrande är planerat till Bedömning Med hänvisning till ovanstående bedömer jag det som lämpligt att socialnämnden får yttra sig i ärendet. Överförmyndarnämnden föreslås därför skicka ärendet till socialnämnden på remiss. Förslagsvis begär överförmyndarnämnden svar i samband med socialnämndens sammanträde i juni. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Per Lorén Enhetschef Skickas till Socialnämnden 2 (2)

27

28

29

30

31

32 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 37 SON AU 37 Redovisning av uppdrag. Habiliteringsersättning - daglig verksamhet SON 2018/351 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten samt att fördela det rekvirerade stimulansbidraget enligt Alternativ 1. Extra utbetalningar, jul- och sommarbonus. Habiliteringsersättningen syftar till att uppmuntra personer att närvara vid daglig verksamhet. Nationellt är ersättningsnivåerna väldigt olika och därför har socialstyrelsen avsatt stimulansbidrag för att ge kommuner/regioner medel att reglera habiliteringsersättningen valde Region Gotland att inte rekvirera bidraget. För 2019 har socialförvaltningen rekvirerat hela beloppet motsvarande sek. Dessa kan bara användas under Bedömning Utifrån ett missnöje från deltagarna i daglig verksamhet när det gäller nivån på habiliteringsersättningen fick socialförvaltningen i uppdrag att tillsammans med deltagare i daglig verksamhet ta fram en nationell nulägesbild när det gäller habiliteringsersättningen. Arbetsgruppen skulle bland annat jämföra med andra kommuner och identifiera alternativa lösningar. Under arbetets gång fick arbetsgruppen också i tillägg att presentera ett förslag till fördelningsmodell av Socialstyrelsens stimulansbidrag riktat mot habiliteringsersättningen. Förvaltningen föreslår att rapporten godkänns och att nämnden beslutar att fördela det rekvirerade stimulansbidraget enligt ett av de angivna alternativen 1-3: Alternativ 1. Extra utbetalningar, jul- och sommarbonus Alternativ 2. Tillfälligt höjd habiliteringsersättning per dag under 2019 Alternativ 3. En kombination av alternativ 1 och 2 Ärendets behandling under mötet Michael Källström verksamhetsutvecklare och Peter Åkesson utvecklingsledare presenterar ärendet tillsammans med brukare från arbetsgruppen. Brukare som deltar är Hanne Stenberg, Frida Larsson och Rasmus Wallin. Arbetsutskottet beslutar att fördela det rekvirerade stimulansbidraget enligt Alternativ 1. Extra utbetalning, jul- och sommarbonus. Beslutsunderlag Rapport; Arbetsgrupp habiliteringsersättning daterad Tjänsteskrivelse daterad 8 maj (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

33 Socialförvaltningen Peter Åkesson Michael Källström Tjänsteskrivelse SON 2018/351 8 maj 2019 Socialnämnden Habiliteringsersättning- daglig verksamhet Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten samt att fördela det rekvirerade stimulansbidraget enligt ett av alternativen: - Alternativ 1. Extra utbetalningar, jul- och sommarbonus. - Alternativ 2. Tillfälligt höjd habiliteringsersättning per dag under Alternativ 3. En kombination av alternativ 1 och 2 För mer info, se rapport sid 9. Sammanfattning Habiliteringsersättningen syftar till att uppmuntra personer att närvara vid daglig verksamhet. Nationellt är ersättningsnivåerna väldigt olika därför har Socialstyrelsen avsatt stimulansbidrag för att ge kommuner/regioner medel att reglera habiliteringsersättningen valde Region Gotland att inte rekvirera bidraget. För 2019 har socialförvaltningen rekvirerat hela beloppet motsvarande sek. Dessa kan bara användas under För deltagare i daglig verksamhet innebär habiliteringsersättningen en extra bonus i en ofta ansträngd budget. Ärendebeskrivning Utifrån ett missnöje från deltagarna i daglig verksamhet när det gäller nivån på habiliteringsersättningen fick tjänstepersoner inom socialförvaltningen i uppdrag att tillsammans med deltagare i daglig verksamhet ta fram en nationell nulägesbild när det gäller habiliteringsersättningen. Arbetsgruppen skulle bland annat jämföra med andra kommuner och identifiera alternativa lösningar. Under arbetets gång fick arbetsgruppen också i tillägg att presentera ett förslag till fördelningsmodell av Socialstyrelsens stimulansbidrag riktat mot habiliteringsersättningen. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

34 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/351 Bedömning Förvaltningen föreslår att rapporten godkänns och att nämnden beslutar att fördela det rekvirerade stimulansbidraget enligt ett av de angivna alternativen. Beslutsunderlag Bifogad rapport Arbetsgrupp habiliteringsersättning Tjänsteskrivelse daterad 8 maj Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Michael Källström, verksamhetsutvecklare Omsorg om funktionsnedsatta Peter Åkesson, utvecklingsledare Kvalitets- & utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad, kvalitetschef Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Anna-Lena Pettersson avdelningschef Omsorg om funktionsnedsatta 2 (2)

35 Socialförvaltningen Rapport Ärende SON 2018/351 8 maj 2019 Socialnämnden Rapport arbetsgrupp habiliteringsersättning Arbetsgruppens deltagare vid studiebesöket till Botkyrka kommun. Längst fram, från vänster; Rasmus Wallin, Hanne Stendahl och Frida Larsson. I bakgrunden syns Michael Källström till vänster och Peter Åkesson till höger. Foto av Socialförvaltningens kommunikatör, Anna Sofia Hakeberg, som också var med på resan. 1 (11) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

36 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 Bakgrund Under några dagar i slutet av augusti 2018 gick delar av arbetstagarna inom daglig verksamhet ut i strejk. Så här beskriver initiativtagaren Frida Larsson processen: I samband med bilkörning tänkte jag på att man i samhället strejkar när man är missnöjd med något. Varför skulle inte vi kunna strejka också? Nästa morgon på jobbet frågade jag arbetskamraterna om de också var missnöjda med habiliteringsersättningen och alla svarade ja. Jag har en idé, vi kan gå ut i strejk. Det gör vi svarade arbetskamraterna. Då sätter jag igång och arbetar med detta. Ringde till alla dagliga verksamheter på ön, pratade med personal där, ringde även till tidningar och radion. Strejken startade den 27 augusti 2018 och höll på till den 31 augusti. Totalt ett 30-tal personer strejkade, från olika verksamheter. Tisdagen var vi och demonstrerade på Öster, ca 15 arbetstagare. Media kom till Överskottsförrådet för intervjuer. Enhetschef Katarina Lawergren kom till Överskottet och berättade att socialnämndens ordförande och socialdirektören ville träffa arbetstagare. Möte den 31 augusti, vi arbetstagare hade förberett frågor och fick framföra missnöjet om habiliteringsersättning. De var lite överraskade över arbetstagarnas reaktion och lyssnade intresserat. Socialnämndens ordförande förklarade att det inte gick att göra något i år. I mötet deltog alla 30 strejkande, enhetschef Anna Myhr och arbetskonsulent Christofer Gustafsson. På Region Gotlands hemsida kunde man läsa följande: Ledningen mötte de strejkande på daglig verksamhet 1 Som ett resultat av strejken fick tjänstepersoner inom socialförvaltningen ett uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp utifrån ett uppdrag från socialdirektören. En arbetsgrupp utsågs som bestod av tre arbetstagare från Daglig verksamhet; Frida Larsson, Hanne Stendahl och Rasmus Wallin samt utvecklingsledare Peter Åkesson och verksamhetsutvecklare Michael Källström från Socialförvaltningen. Arbetsgruppen påbörjade sitt arbete den 14 november 2018 och har träffats sammanlagt tio gånger. Mellan träffarna har medlemmarna varit i kontakt med bl.a Föreningen Grunden (intresseförening för personer med funktionsvariation), olika kommuner, myndigheter samt omvärldsbevakat på nätet. Studiebesök gjordes i Botkyrka kommun den 27 februari (11)

37 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 Uppdraget från socialdirektören: Uppdrag Form för uppräkning av HAB ersättning Bakgrund Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget syftade till att ge kommunerna i en möjlighet att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS. Socialförvaltningen inom Region Gotland beslutade att inte rekvirera dessa medel då det skulle vara en kortsiktig höjning av ersättningen då stimulansmedel endast gavs för ett år. Uppdraget syftar till att: Jämföra med andra kommuner i Sverige Identifiera kommuner som hittat olika former kring uppräkning av ersättningen Besöka en kommun som har en tanke kring hur en uppräkning av ersättningen kan gå till Ta fram ett förslag till hur en uppräkning av ersättningen skulle kunna se ut inom daglig verksamhet Uppdraget skall ske i nära samarbetet med företrädare för daglig verksamhet där en gemensam tidsplan skall läggas upp. Arbetsgruppen har mandat att forma deltagandet utifrån förutsättningar och utifrån att målgruppen ges möjlighet till delaktighet. En tidsplan redovisas till Kvalitetschef och Avdelningschef för OOF (Omsorg om personer med funktionsnedsättning). 3 (11)

38 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 Habiliteringsersättningens historia - nationellt och på Gotland Syftet med habiliteringsersättning är att uppmuntra personer till att närvara vid daglig verksamhet. Den har sitt upphov i den dagverksamhet som omsorgslagen tidigare gav rätt till var rekommendationen från Socialstyrelsen och dåvarande Landstingsförbundet att habiliteringsersättning borde utgå enligt beräkningsprincipen en hel dag = 0,1% av prisbasbeloppet och en halv dag = 0,07% av prisbasbeloppet. För att heldagsersättning skulle utbetalas krävdes minst sex timmars närvaro, för halv dags ersättning krävdes minst tre timmar. Genom LSS blev daglig verksamhet en kommunal angelägenhet. Svenska Kommunförbundet menade då att kommunerna själva fick ta ställning till om man ville betala habiliteringsersättning. En konsekvens av detta är att kommunerna idag hanterar ersättningen på olika sätt. 2,3 På Gotland togs 1998 beslut om att brukare i daglig verksamhet skulle få gratis måltider samt en ersättning på 180 sek/månad. De fria måltiderna tas bort 2005, men månadsersättningen behölls. Habiliteringsersättning i sin nuvarande form, med koppling till Landstingsförbundets rekommendation, infördes 2007 (se tidslinje nedan). Fig. 1. Tidslinjen redovisar beslut som fattats kring habiliteringsersättning under de senaste två decennierna. Arbetsgruppen har studerat habiliteringsersättningens utveckling på Gotland (egen regi) sedan Eftersom prisbasbeloppet legat tämligen stilla, har inte ersättningen höjts under perioden (se tabell nedan). År Prisbasbelopp Habersättning Gotland (hel dag) sek sek sek sek sek sek sek sek 2 Socialstyrelsen. Daglig verksamhet enligt LSS en kartläggning. 2008, Statens Offentliga Utredningar (2018:88). Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen Del 1 & , (11)

39 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 Hur ser habiliteringsersättningen ut i landet När LSS-utredningen publicerades för några månader sedan redovisades även resultatet av en enkätundersökning som hade riktats till alla landets kommuner för att få en bättre bild av habiliteringsersättningen. Knappt hälften av kommunerna svarade på enkäten, 46%. Ersättningsnivån låg då på en medelersättning motsvarande 37:50 sek/dag. Ersättningens storlek varierade mellan 0 och 72 sek per dag. Efter det att enkätundersökningen avslutats framkom att några kommuner, med hjälp av Socialstyrelsens stimulansmedel, höjt dagersättningen tillfälligt under 2018 till uppemot 106 sek/dag. 4 I anslutning till detta finns i utredningen ett resonemang kring sambandet mellan habiliteringsersättning och närvaro i daglig verksamhet. I stort sett alla kommuner svarade att man har en hög närvaro, oavsett om man har habiliteringsersättning och oberoende av beloppets storlek. Kommunerna menade att verksamheternas innehåll och kvalitet var viktigare som förklaring till den höga närvaron. Även om det fanns en viss tveksamhet till habiliteringsersättningens påverkan på närvaron, var en övervägande del av kommunerna positiva till habiliteringsersättningen. Ersättningen lyftes fram som en viktig sporre för den enskilde, men även som ett välkommet tillskott till privatekonomin. Flera kommuner lyfte att deltagare kan uppleva att de går back på att deltaga i daglig verksamhet genom kostnaderna man får för resor och mat. 5 Även arbetsgruppen har undersökt hur stor habiliteringsersättningen är i några kommuner med dagsersättning. Urvalet får ses som slumpmässigt och har gjorts utifrån att uppgifterna publicerats på nätet. Undersökningen visar att habiliteringsersättningen på Gotland ligger kring medianvärdet. Observera att hänsyn ej tagits till tillfälliga höjningar som tillkommit genom stimulansbidraget, t.ex. höjde Västerås tillfälligt sin ersättning till 92 sek/dag och Filipstad till 85 sek/dag under fjolåret. Fig. 2. Resultatet av arbetsgruppens undersökning av habiliteringsersättning vid några kommuner. 4 Statens Offentliga Utredningar (2018:88). Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen Del 1 & , ibid., 314f. 5 (11)

40 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 Hur kan ekonomin se ut om man är beviljad aktivitetsersättning/ sjukersättning och har Daglig Verksamhet Budget ett exempel Räknat med stöd av Konsumentverkets Koll på pengarna. Habiliteringsers. Aktivitets-/sjukers. Bostadstillägg Skatt 900 sek sek sek sek Livsmedel Hemutrustning Medier Hemförsäkring Hyra Förbrukningsvaror Busskort Övriga ind. kostnader sek 570 sek sek 90 sek sek 120 sek 300 sek sek = sek = sek Kommentar En budget är individuell. Detta är bara ett exempel sen påverkas en budget av de personliga förhållandena som t.ex. sambo/singel, bil, stora kostnader för läkarbesök/ medicin/hjälpmedel, husdjur etc. Budgetkoll Konsumentverket 6 Studiebesök, Botkyrka kommun Vi (arbetsgruppen och förvaltningens kommunikatör Anna Sofia Hakeberg) samlades halv sju på Visby flygplats. Så flög vi till Bromma. Där stod en taxi och väntade på oss. Och tog oss till Tumba i Botkyrka kommun. Där fick vi träffa fyra personer, två personal och två arbetstagare från Daglig verksamhet. De berättade om hur de arbetade med demokrati (t.ex. Mitt Val och EU-valet), inflytande (centrala och lokala arbetstagarråd). Arbetstagarna berättade om sina jobb och vi fick också besöka en arbetsplats. Vi åt lunch på en av deras dagliga verksamheter, en restaurang (Orren) som var öppen för allmänheten. Efter maten fick vi träffa ansvarig chef för daglig verksamhet som pratade om habersättningen i Botkyrka kommun. Efter det taxifärd till Bromma och hemresa till Visby. Trötta men nöjda efter en lång dag, uppfyllda av all information. Vi fick också med oss en inbjudan till Funkismello och en utmaning vad gäller deras version av Klassikern (simning, gym, stavgång, löpning). Efter strejken: De reste till Botkyrka (11)

41 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 Arbetsgruppen valde ut Botkyrka kommun som besöksobjekt eftersom de har en modell för habiliteringsersättning där både timersättning och extra utbetalningar utgår till arbetstagarna. Betydelsefullt var även kommunens framgångsrika arbete kring brukarinflytande och demokratifrågor. Botkyrka har sedan 2015 en modell för habiliteringsersättning där man förutom timersättning har två årliga extra utbetalningar, vid sommarsemestern och innan jul. Särskilda riktlinjer har tagits fram för de extra utbetalningarna (se bil. 1). Under 2018 togs i Botkyrka ett nämndbeslut om att habiliteringsersättningen skulle höjas från 7 till 10 sek/timme. Det fanns en politisk enighet kring höjningsbeslutet och förslaget hade tagits fram i nära dialog med FUB. De extra utbetalningarna ligger i vanliga fall på sek till sommaren och på 750 sek till jul per deltagare. Genom Socialstyrelsens stimulansbidrag förra året kom julersättningen att uppgå till sek. Om bara arbetstagarna uppfyller riktlinjerna så betalas samma belopp ut till alla, oavsett antal timmar de arbetat inom daglig verksamhet. Enligt verksamhetschef Yvonne Lundén finns en överenskommelse med ekonomiskt bistånd om att de inte ska medräkna habiliteringsersättning/extra utbetalningar. För att åstadkomma en högre grad av brukarinflytande så har Botkyrkas dagliga verksamhet skapat ett system med lokala och centrala arbetstagarråd. Alla fyra enhetsområden har ett lokalt arbetstagarråd med 1-2 representanter från varje verksamhet (sammanlagt ca 8-9 personer). Rådet diskuterar vardagsnära frågor kring arbetsmiljö, hälsofrågor, aktiviteter, habiliteringsersättning o.s.v. Vid det centrala arbetstagarrådet diskuteras frågorna på en mer övergripande nivå. Vid studiebesöket informerades även om kommunens och den dagliga verksamhetens demokratiarbete. Ett 40-tal arbetstagare hade deltagit i studiecirklar om valet och demokrati. De fick därefter olika arbetsuppgifter i samarbete med kommunens valsamordnare, exempelvis att iordningställa valsedlar. Det hade även anordnats ett politikercafé för allmänheten, där politikerna hade fått gå en kurs i hur man kommunicerar med personer med funktionsnedsättning. Tankar om habiliteringsersättning Lyssna politiker! var ett av våra budskap under strejken. Vi är glada över att ni har lyssnat på oss. Vi skulle uppskatta väldigt mycket om vi fick lite mer pengar så vi slipper låna pengar hela tiden av våra anhöriga. Om det kommer att finnas pengar från Socialstyrelsen i år så snälla ni så sök denna gång. Dom skulle kunna användas som i Botkyrka där man får sommar- och julersättning. När det gäller tim- eller dagersättning så har vi blandade känslor eftersom timersättning kan motivera en ökad närvaro men även påverka dom som inte orkar vara på sin arbetsplats så länge. Habiliteringsersättningen ingår i den ersättning som utbetalas till utförarna av daglig verksamhet från myndighetsavdelningen. Utförarna ansvarar för att ersättningen är riktig. 7 (11)

42 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 En genomgång av antalet utbetalda hel- och halvdagar inom daglig verksamhet i egen regi under 2018 har visat att habiliteringsersättning utgått för heldagar och halvdagar (se tabell nedan). Fördelningen av närvaro hel- eller halv dag varierar mellan de olika enheterna. För Regionens dagliga verksamheter innebär varje kronas höjning av habiliteringsersättningen enligt Landstingsförbundets rekommendation, en kostnadsökning på ca sek. 8 Detta under förutsättning att närvaron är densamma som Månad Antal dagar Antal dagar (halv) (hel) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Regeringen gav 2018 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel till kommunerna genom stimulansbidrag för habiliteringsersättning, sammanlagt sek. Statsbidraget syftade till att införa eller höja en låg dagpenning till deltagarna i daglig verksamhet. 9 En tredjedel av kommunerna, däribland Region Gotland, valde att inte rekvirera bidraget. Förra årets stimulansbidrag användes av rekvirerande kommuner på lite olika sätt. Några kommuner valde att utbetala som engångsbonusar (t.ex. Enköping, Östersund), andra valde att tillfälligt höja habiliteringsersättningen (Lidköping, Nacka), eller en blandning av båda alternativen (Botkyrka). Det finns kommuner som genom stimulansbidraget sett möjligheten att införa habiliteringsersättning där detta tidigare saknats (Leksand, Ljusdal). Region Gotland har sedan 2007 en modell för uppräkning av habiliteringsersättning med prisbasbeloppet som utgångspunkt (enligt Landstingsförbundets tidigare rekommendation). Genom den låga inflationstakt som varit de senaste åren har prisbasbeloppet i det närmaste legat still vilket inneburit att habiliteringsersättningen inte har höjts. I nationell jämförelse ligger Gotlands ersättningsnivå kring medelvärdet för landets övriga kommuner. En majoritet av landets kommuner använder sig fortfarande av dagsersättning som modell, men timersättning blir allt vanligare, exempelvis bland kommunerna i Stockholmsområdet. En fördel med timersättning är att habiliteringsersättning utgår för den faktiska tiden man varit närvarande vid sin dagliga verksamhet. En nackdel gentemot nuvarande system är att om man p.g.a. sin funktionsnedsättning inte har förutsättningar att närvara hel eller halv dag kommer att få en sänkt habiliteringsersättning jämfört med idag. Stimulansbidrag kommer att utgå från Socialstyrelsen även under 2019 ( sek). Enligt Socialstyrelsens fördelningsnyckel uppgår bidraget till Region Gotland till sek. 10 Medel som rekvireras skall användas under x = (antal heldagar x 1) + (antal halvdagar x 0,7) sek 9 Socialstyrelsen (2018). Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Socialstyrelsen (2019). Fördelningsnyckel statsbidrag för 2019 till kommuner för habiliteringsersättning. fordelningsnyckel.pdf 8 (11)

43 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 Tilläggsuppdrag Arbetsgruppen har under pågående arbete fått ett tilläggsuppdrag i form av att se över hur stimulansbidraget skulle kunna fördelas. Stimulansbidraget på sek har rekvirerats av förvaltningen. Våra exempel nedan bygger på ca 300 deltagare i daglig verksamhet (både inom regional och enskild verksamhet) och att hela den rekvirerade summan används. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Modell för användning av stimulansmedel Resultat för arbetstagare inom DV Tänkbara fördelar Tänkbara nackdelar Extra utbetalningar, juloch sommarbonus. (utifrån kriterier för närvaro, se exempel, bilaga 1). Med två utbetalningar (sommar och jul) på ca sek/tillfälle. Viktigt att skapa en överenskommelse med försörjningsstödet, liknande den som finns i Botkyrka. Tydligt att det är en engångsutbetalning Enklaste alternativet att hantera administrativt Kan resultera i en högre närvaro Engångsbeloppet beräknas utifrån deltagande och stimulansbidragets storlek. Krävs tydliga riktlinjer för att man inte ska kunna drabbas på individnivå (t.ex. Botkyrka kn, se bil. 1). En överenskommelse kring habiliteringsersättning och försörjningsstöd behövs. Kan involvera processer som försvårar en utbetalning redan till sommaren. Dessutom har kriterier saknats över vad som fordrats av arbetstagarna för en ev sommarutbetalning. Tillfälligt höjd habiliteringsersättning under En tillfällig höjning av habiliteringsersättning med ca 70 sek/dag, ca 49 sek för halv dag utöver den nuvarande ersättningen på 46 respektive 32 sek för hel och halv dag. Detta skulle innebära ca 116 resp. 81 sek för hel och halv dag. Resulterar i en höjd habiliteringsersättning som var ett av strejkens mål, om än tillfälligt. Kan resultera i en högre närvaro. Kan komma att uppfattas som en sänkning av habiliteringsersättning när den återgår till tidigare belopp. Kommer att innebära mer administration kring utbetalningar. Finns fastställt belopp för habiliteringsersättning riskerar utförare en fördyring vid hög närvaro. En kombination av alternativ 1 och 2, dvs extra utbetalningar (juloch sommarbonus) samt tillfälligt höjd habiliteringsersättning Med två utbetalningar (sommar och jul) på ca sek/tillfälle plus en under 2019 tillfälligt höjd habiliterings-ersättning med ca 35 sek/hel dag och ca 25 sek för halv dag utöver nuvarande 46 respektive 32 sek för hel och halv dag. Detta skulle innebära ca 81 respektive 57 sek för hel och halv dag. Viss tydlighet i att det är en engångs-utbetalning Resulterar i en höjd habiliteringsersättning, om än tillfällig, som var ett av strejkens mål Kan resultera i en högre närvaro. Kan i viss mån komma att uppfattas som en sänkning av habiliteringsersättning när den återgår till tidigare belopp. Krävs tydliga riktlinjer för att man inte ska kunna drabbas på individnivå. Kommer innebära mer administration kring utbetalningar. Finns fastställt belopp för habiliteringsersättning riskerar utförare en fördyring vid hög närvaro. 9 (11)

44 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 Avslutande ord Jag är stolt över att jag orkade fixa allt det här. Så politikerna lyssnat på oss. När arbetsgruppen startade så visste man att dom inte bara lät det rinna ut i sanden. Jag tycker det har varit intressant att få höra hur hög och låg hab folk får på olika ställen. Några avslutande ord om arbetsgruppens sammansättning med såväl tjänstemän som arbetstagare från daglig verksamhet. Detta har i hög grad bidragit till att berika arbetet med olika perspektiv och inneburit en hög grad av delaktighet kring en fråga som engagerar arbetstagarna. Arbetstagarna har kunnat diskutera olika idéer med sina kollegor på arbetsplatserna och då haft en ingång som inte tjänstemän skulle haft. Arbetstagarna har även varit i kontakt med intresseföreningar, andra dagliga verksamheter samt lämnat underlag till de budgetkalkyler som gjorts. Arbetet har även bidragit till att ge arbetstagarna nya perspektiv, såväl regionalt som nationellt, exempelvis kring kommunala processer och möjligheten att se hur daglig verksamhet fungerar i en annan kommun. Samtliga medlemmar i arbetsgruppen kan varmt rekommendera arbetssättet som en möjlighet att framgångsrikt skapa såväl ett ökat brukarinflytande som ett bredare beslutsunderlag. Michael Källström Frida Larsson Hanne Stendahl Rasmus Wallin Peter Åkesson 10 (11)

45 Socialförvaltningen Rapport Region Gotland Ärende SON 2018/351 Bilagor 1). Botkyrkas riktlinjer för extra utbetalning av habiliteringsersättning: 11 (11)

46 Socialnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON 149 SON 149 Muntlig information. Uppdrag habiliteringsersättning - daglig verksamhet SON 2018/351 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Ordförande Håkan Ericsson (S) besökte i september 2018 tillsammans med socialdirektör Marica Gardell ett trettiotal strejkande brukare inom daglig verksamhet. Orsaken till strejken var att de ansåg att habiliteringsersättningen på 45 sek per dag är för låg. Parterna hade en givande och bra dialog om förhållandena. På arbetsutskottet den 5 september 2018 gav ordförande förvaltningen i uppdrag att presentera en beskrivning av frågan till socialnämndens sammanträde den 17 oktober Socialdirektör Marica Gardell berättar på sammanträdet om att avdelningen för kvalité- och utveckling, avdelningen för omsorg om funktionsnedsatta (OOF) tillsammans med brukare från daglig verksamhet ska arbeta med uppdraget gemensamt. Gruppen ska kunna ge en bild av hur det ser ut i Sverige och presentera ett förslag på utformning på Gotland. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör informerar socialnämnden. Skickas till Hanna Ogestad, avdelningschef kvalité och utveckling Anna-Lena Pettersson, avdelningschef OOF 1 (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

47 Presentation Arbetsgrupp Habiliteringsersättning

48 Bakgrund Strejken Missnöje med habiliteringsersättningen Kontakt med andra arbetsplatser Strejk 27-31/ Möte med nämndordförande och förvaltningsdirektör 31/8.

49 Bakgrund Uppdraget Jämföra med andra kommuner i Sverige Identifiera kommuner som hittat olika former kring uppräkning av ersättningen Besöka en kommun som har en tanke kring hur en uppräkning av ersättningen kan gå till Ta fram ett förslag till hur en uppräkning av ersättningen skulle kunna se ut inom daglig verksamhet.

50 Hur vi har arbetat Möten 10 stycken och 1 studiebesök Olika individuella uppdrag Sammanställning.

51 Studieresan Resa till Botkyrka kommun den 27 februari Fick träffa 2 personal, 2 arbetstagare från Daglig Verksamhet. Dom informerade om sina verksamheter, demokratiarbetet, brukarinflytande och olika aktiviteter. Vi besökte 1 av deras Dagliga Verksamheter. Efter lunchen fick vi träffa verksamhetschefen som informerade om deras modell för habiliteringsersättning.

52 Vad har vi kommit fram till Läget på Gotland och nationellt Stimulansbidraget, tre alternativ: Alternativ 1: Enbart sommar- och julutbetalning Alternativ 2: Enbart höjd habiliteringsersättning Alternativ 3: Kombination av alt. 1 och 2.

53 Reflektioner Intressant Delaktiga Bra arbetssätt Lärorikt Vilja vara med igen Några fler deltagare (arbetstagare/brukare) Viktigt med tydlighet i ansvar/uppdrag.

54 Frågestund?

55 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 38 SON AU 38 Muntlig information. Uppföljning av miljöhandlingsplan SON 2015/464 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner informationen. Socialförvaltningens miljöhandlingsplan är en del av Region Gotlands miljöprogram. Ett antal aktiviteter redovisas i handlingsplanen och arbetsutskottet informeras om resultatet för de aktiviteter som genomförs utifrån planen. Fokusområden 2018 var: - Medvetna transporter - Medveten sopsortering - Medveten användning av förbrukningsmaterial Ärendets behandling under mötet Kristina Pajuäär, administrativ chef presenterar ärendet. 1 (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

56 Uppföljning 2018, vad har skett? q Vi fortsätter utökningen av elcyklar. Hemtjänsten har utökat med 19 elcyklar. q Vi har allt fler webbmöten vilket även ingår i vår verksamhetsplan för q Sopsortering i våra lokaler sker. q Vi informerar och stödjer brukare i sopsortering. q Vi erbjuder brukare att ta hand om kasserad medicin till apoteken. q Förskriver rätt artikel och rätt mängd - inkontinensskydd. Här fortsätter kostnaderna att minska.

57 Inkontinensskydd 2018 utfall : utfall : utfall : utfall :- Under 2018 finns inte längre Fältgatan 79 men man jobbar också med att utprova rätt inkontinenshjälpmedel och följer upp enligt riktlinjer och rutiner.

58 Bränsleförbrukning 2018 SOF Hur har siffrorna tagits fram? ØBeräkningar gjorda indikativt på drivmedelsinköp och miltal. ØBaserat på bränslekostnader som anges i ekonomisystemet och med ungefärliga medelpriser. ØÄven grundersättning för körning med egen bil i tjänst ingår.

59 Mil Mil per verksamhet I hemtjänste körs 59 % a förvaltninge Centralt SOF, nämnd Myndighetsavdelning Särskilt boende Hemtjänst Omsorg funktionsnedsatta Hemsjukvård Individ o familjeomsorg, IFO Kvalitets-utvecklingsavd Ensamkommande

60 Hemtjänsten Hemtjänsten kör 2018 totalt mil fördelat på 826 brukare* vilket innebär 388 mil per brukare och år Hemtjänsten kör totalt mil fördelat på 827 brukare* vilket innebär 304 mil per brukare och år. (2016, 276 mil per brukare och år). *Ej inräknat brukare som endast har trygghetslarm. Men numera ingår även hemtjänst natt som kör mycket.

61 förändring mil År Bensin mil Diesel mil Biogas mil Bilers mil Totalt mil Antalet mil har minskat totalt Andelen mil biogas har ökat (ca 22% 2018)

62 Trend för bränslen Antal mil per bränsle och år diesel biogas bensin egen bil

63 Minskat antal körda mil från 2015 till 2018 Totalt jämfört med 2015 har förvaltningen minskat körda mil med nära 6 % ( mil) år 2018, och de fossildrivna milen har minskat i antal mer än dubbelt så mycket ( mil).

64 Sammanställning per avdelning 2018 Mil per org & kostnadsslag 2018 Mil per org & kostnadsslag 2017 Mil per org & kostnadsslag 2016 Verksamhet mil/org-18 % biogasbensin diesel biogas bilers grund bensin diesel biogas bilers grund bensin diesel biogas bilers grund Centralt SOF, nämnd % Myndighetsavdelning % Särskilt boende % Hemtjänst % Omsorg funktionsnedsatta % Hemsjukvård % Individ o familjeomsorg, IFO % Kvalitets-utvecklingsavd % Ensamkommande % Summa % Trender i önskad riktning: Ø Antal mil med egen bil minskar Ø Antal mil på fossila drivmedel minskar Ø Antal & andel mil på biogas ökar Ø Antal mil totalt minskar

65 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2019/5 10 juni 2019 Socialnämnden Månadsrapport maj 2019 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner månadsrapporten för maj Sammanfattning Ett överskott mot budget på 12,9 mnkr redovisas för perioden. Utifrån det ekonomiska utfallet januari till maj kan konstateras att inga större förändringar skett jämfört med läget efter april. I senaste helårsprognosen som redovisades i aprilrapporten prognostiserades ett underskott på 4 mnkr. Bedömningen då var att det blir ett större överskott för äldreomsorgen (vård och omsorg enligt SoL), ett stort underskott för insatser enligt LSS och individ- och familjeomsorgen. För flyktingmottagning prognostiserades ett litet överskott. Arbetet med att minska kostnaderna inom förvaltningen pågår med ett antal aktiviteter som kommer att följas upp i delårsrapport 2. Ekonomiskt resultat för perioden januari till maj 2019 Månadsrapporten för maj avser ekonomisk uppföljning för perioden januari till maj 2019 och jämförelserna avser motsvarande period föregående år. Det är ett överskott mot budget med 12,9 mnkr för perioden januari till maj vilket indikerar att förvaltningens ekonomi är betydligt bättre 2019 än de senaste åren. Den främsta orsaken är att de stora kostnaderna för flyktingmottagningen minskat rejält då verksamheten efter en stor omställning minskat betydligt. Nettokostnaden för perioden januari till maj har ökat med 2,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år, justerat för statsbidrag för rehabiliteringsersättning samt nettokostnad för flyktingmottagning. Utan dessa justeringar har nettokostnaderna minskat med 1,7 procent men denna minskning är missvisande. Externa intäkter har ökat något jämfört med föregående år och ökningen beror på framför allt på statsbidrag som inte periodiserats. Detta avser bland annat ersättning 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

66 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/5 från Migrationsverket och statsbidrag för habiliteringsersättning. Avgifterna från brukare är i nivå med föregående år. Kostnaderna totalt sett för perioden är i nivå med föregående år. Personalkostnaderna har ökat 0,8 procent och köp från privata utförare har minskat med 6,2 procent. Kostnadsminskningen jämfört med föregående år beror på det är färre ensamkommande ungdomar och placeringar av vuxna missbrukare. Kostnaden för hyrpersonal är 4,5 mnkr vilket är en minskning med 27 procent mot motsvarande period föregående år. Hyrpersonalen avser socionomer för handläggning inom barn- och ungdomsvården. För närvarande används inte hyrsjuksköterskor men det kommer att behövas under sommaren, framför allt inom hemsjukvården. Resultaträkning perioden januari-maj Resultaträkning, tkr Jan-maj 2018 Jan-maj 2019 Intäkter Kostnader varav Personalkostnader Köp av verksamhet Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar internränta Nettokostnad Budget Resultat Av intäkter och övriga kostnader avser drygt 250 mnkr interna post Resultat för perioden januari till maj för verksamheterna Sett till verksamheternas ekonomiska utfall januari till maj har nettokostnaderna ökat med 1,3 procent för vård och omsorg enligt socialtjänstlagen, SoL, vilket framför allt avser äldreomsorg. Kostnaderna för hemtjänsten och hemsjukvården ökar medan kostnaderna för särskilt boenden är i nivå med förgående år. Nettokostnaderna för LSS-verksamhetens ökar med 2,5 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna för personlig assistans minskar medan kostnaderna för bostad med särskild service och daglig verksamhet ökar. Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen har ökat med 4,1 procent under januari till maj. Kostnaderna för missbrukarvården har minskat men det var väldigt höga kostnader motsvarande period föregående år. Kostnaderna för barnoch ungdomsvården har ökat med 14,2 procent relaterat till ökade kostnader för placeringar. Dock är bedömningen att det arbete som pågår för att minska antalet placeringar ger effekt och att kostnadsökningen kan dämpas. Kostnaderna för försörjningsstöd ökar med cirka 11,9 procent vilket beror på att personer som fått minskad eller otillräcklig ersättning från olika myndigheter nu behöver hjälp med att klara sin försörjning. För verksamheten ensamkommande flyktingbarn, som minskat betydligt i omfattning, redovisas ett underskott för perioden men intäkter saknas från Migrationsverket. Under året finns kostnader för återställning av lokaler. 2 (3)

67 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/5 Resultat verksamhet perioden januari-maj Resultat period Jan-maj 2018 Jan-maj 2019 Jan-maj 2019 Jan-maj 2019 Verksamhet, tkr Utfall Budget Utfall Resultat Nämnd- och styrelseverksamhet Nämndadministration Gemensamt SOF Vård och omsorg enl SoL Insatser enligt LSS Individ och familjeomsorg Handläggning Bostadspolitiska frågor Flyktingmottagning Arbetsmarknadsåtgärder Totalt Totalt exkl flyktingmottagning Beslutsunderlag Månadsrapport maj 2019 daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RS registrator RSF ekonomi och styrning 3 (3)

68 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2019/5 16 maj 2019 Socialnämnden Månadsrapport april 2019 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner månadsrapporten för april Sammanfattning Månadsrapporten för april avser ekonomisk uppföljning för perioden januari till april samt prognos för helåret. För perioden januari till april redovisas ett överskott mot budget med 16,1 mnkr. För helåret befaras ett underskott mot budget på 4,0 mnkr. Det är en förbättring mot prognosen i delårsrapport 1 med 1,0 mnkr. Bedömningen är att det blir ett större överskott för äldreomsorgen (vård och omsorg enligt SoL), oförändrat underskott för insatser enligt LSS och ökat underskott för individ- och familjeomsorgen. Kostnaderna för försörjningsstödet ökar ännu mer vilket beror till personer som får sänkt eller indragen ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen, en övervältring av kostnader från staten. För flyktingmottagning prognostiseras ett överskott med 1,4 mnkr. Vid en jämförelse med januari till april föregående år har nettokostnaderna, efter att hänsyn tagits till statliga bidrag, ökat med 2,9 procent. För helåret prognostiseras en nettokostnadsökning med 1,5 procent. För att nå en ekonomi i balans och minska kostnaderna pågår ett antal aktiviteter som framför allt berör bemanning och minskat antal placerade barn och ungdomar. Ekonomiskt resultat för perioden januari till april 2019 För perioden januari till april är nettokostnaden 438,5 mnkr vilket motsvarar ett överskott mot budget på 16,1 mnkr. Exklusive verksamheten flyktingmottagning är nettokostnaden 437,7 mnkr. Bedömningen är att kostnadsläget är relativt lågt de första fyra månaderna. 1 (6) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

69 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/5 Nettokostnaderna har enligt ekonomisystemet minskat med 2,3 procent jämfört med föregående år. Detta är inte rättvisande och efter korrigering för statsbidrag och ersättningar från staten är nettokostnadsökningen på cirka 2,9 procent. Externa intäkter har ökat jämfört med föregående år och ökningen beror på framför allt på statsbidrag som inte periodiserats. Detta avser bland annat ersättning från Migrationsverket och statsbidrag för habiliteringsersättning. Avgifterna från brukare är i nivå med föregående år. Bruttokostnaderna för fyra månader har ökat 0,2 procent. Exklusive flyktingmottagning har bruttokostnaderna ökat 1 procent. Personalkostnaderna uppgår till 275 mnkr för perioden vilket är det samma som föregående år. Detta indikerar en relativ minskning av personal sett till att löneökningar skett med drygt 2,5 procent. Personalkostnaderna kommer att öka då kostnaderna för årets lönerevision läggs på. Personalkostnaderna ökar dessutom alltid för sommarmånaderna då den ordinarie personalen har semester och vikarier sätts in. Med det svåra rekryteringsläget krävs det kostnadsdrivande åtgärder för att få tag i sommarvikarier. Kostnaderna för köp av verksamhet har minskat med 4 procent jämfört med föregående år och minskningen avser främst beroendevård samt ensamkommande ungdomar. Kostnaden för hyrpersonal har minskat för sjuksköterskor men är i nivå med föregående år vad gäller socionomer. För januari till april uppgår kostnaderna till 3,6 mnkr medan kostnaden för motsvarande period 2018 var 4,7 mnkr. Övriga kostnader är i nivå med motsvarande period föregående år. Ekonomisk helårsprognos 2019 Förvaltningens prognos för helåret är ett underskott mot budget på 4,0 mnkr vilket är en förbättring med 1 mnkr jämfört med delårsrapport 1. Prognosen exklusive mottagande av ensamkommande ungdomar visar på ett underskott på 5,4 mnkr. Nettokostnadsökningen för 2019 är bedömd till 1,5 procent vilket får anses som lågt. Intäkterna bedöms minska med 1,1 procent vilket är kopplad till lägre ersättning från Migrationsverket då det är färre ensamkommande ungdomar. Bruttokostnaderna bedöms bara bli något högre än för 2018 vilket indikerar att kostnadsutvecklingen är låg. Personalkostnaderna ökar endast med 0,7 procent då det är färre medarbetare inom boende för ensamkommande flyktingbarn. Kostnad för köp av verksamhet bedöms minska med 4,9 procent och minskningen avser främst personlig assistans, barn- och ungdomsvård samt beroendevård. Bedömningen är att hyrpersonal kommer att behövas åtminstone större delen av 2019 på grund av tjänstledigheter samt svårigheter att rekrytera socionomer. Övriga kostnader så som till exempel kostnad för livsmedel, bilar samt hyror bedöms minska något. 2 (6)

70 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/5 Resultaträkning, tkr Jan-apr 2018 Jan-apr 2019 Utfall 2018 Prognos 2019 Intäkter Kostnader varav Personalkostnader Köp av verksamhet Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar internränta Nettokostnad Budget Resultat Av intäkter och övriga kostnader avser drygt 600 mnkr på helåret interna köp av verksamhet (perioden 235 mnkr). Ekonomiskt läge per verksamhet och utförare i egen regi Sett till verksamheternas utfall januari till april, jämfört med motsvarande period 2018, har kostnaderna ökat för vård och omsorg enligt SoL med 2,2 procent, insatser enligt LSS 2,9 procent samt individ- och familjeomsorgen 4,3 procent. Sett till helåret 2019 jämfört med 2018 är bedömningen att kostnaderna för vård och omsorg enligt SoL ökar med 3,9 procent vilket ger ett överskott mot budget med 25,4 mnkr. Kostnaderna för LSS ökar 2 procent vilket ger ett underskott mot budget med 16,0 mnkr. Kostnaderna för individ- och familjeomsorgen minskar med 1,3 procent och ger ett underskott mot budget med 15,2 mnkr. Resultat period och prognos Jan-apr 2019 Jan-apr 2019 Jan-apr Verksamhet, tkr Budget Utfall Resultat Årsbudget Prognos Resultat Utfall Nämnd- och styrelseverksamhet Nämndadministration Gemensamt SOF Vård och omsorg enl SoL Insatser enligt LSS Individ och familjeomsorg Handläggning Bostadspolitiska frågor Flyktingmottagning Arbetsmarknadsåtgärder Totalt Totalt exkl flyktingmottagning Vård och omsorg enligt SoL (socialtjänstlagen): Äldreomsorg och personer med psykisk funktionsnedsättning Vård och omsorg i ordinärt boende För vård och omsorg i ordinärt boende, som främst avser hemtjänst, ökar volymerna. Antalet hemtjänsttimmar har ökat med 3,8 procent och kostnadsökningen är 6,4 procent för perioden jämför med motsvarande period föregående år. Bedömningen är att kostnadsökningen för helåret blir drygt 4 procent. Hemtjänst dag/kväll egen regi LOV För hemtjänstutföraren i egen regi ser prognosen bättre ut och underskottet bedöms bli 1,3 mnkr mot 2,3 i delårsprognosen. Förbättringen beror framförallt på ett aktivt arbete på enheterna med att få balans mellan beviljad tid och arbetad tid. Hemtjänst natt För hemtjänst natt egen regi prognostiseras ett nollresultat. Vård och omsorg i särskilt boende Kostnadsökningen uppgår till 2,8 procent för perioden och helåret och inga nya platser på särskilt boende beräknas tillkomma under året. Särskilt boende i egen regi (inklusive korttidsenheten) Utfallet för perioden är ett överskott med 2,1 mnkr. Prognosen för helåret har försämrats med 0,8 mnkr till ett underskott på 3,1 mnkr. Detta beror på bemanningssituationen med mer övertid, mertid samt höga sjuktal. Svårigheten att få 3 (6)

71 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/5 in vikarier gör att verksamheten använder den ordinarie personalen i allt större utsträckning vilket påverkar kostnaderna och sjuktalen negativt. Det är svårt att lägga en prognos då sommaren ger ökade kostnader. För närvarande är det bekymmersamt med rekrytering av sjuksköterskorna. Detta leder till att hyrpersonal kommer att behöva användas under sommaren. Verksamheten har också en dyr lösning för brukare med komplexa behov. På korttidsenheten är det svårt att få ihop bemanning och planeringen utifrån antal platser samt att lokalerna inte är optimala. Kostnaderna för måltiderna är höga men det har verksamheten svårt att påverka. Det pågår en utredning där förutbestämda alternativ ska införas. Ett alternativ är att måltiden till lunch kommer varm till boendet måndag till fredag samt att de får kyld måltid kväll och helg. Det är dock oklart om det blir någon kostnadsminskning och i så fall vart besparingen hamnar. Utredningen ska vara klar september. Hemsjukvård För perioden är ekonomin i balans. Ett underskott mot budget prognostiseras för helåret med 1,3 mnkr vilket är en liten försämring mot delårsrapporten. Nettokostnaderna för hemsjukvården har ökat då tidigare statsbidrag för rehabiliteringsinsatser på 6 mnkr tagits bort. Budget med motsvarande belopp har skjutits till för att behålla medarbetarna. Verksamheten har behov av en till två hyrsköterskor under sommaren vilket ökar kostnaderna. Det är fortsatt höga kostnader för hjälpmedel och ökade kostnader för sommarbostäder till personal. Insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Kostnaderna för perioden har ökat med 2,9 procent och bedömningen för helåret är en kostnadsökning på 2 procent och ett underskott mot budget på 16,0 mnkr. Volymerna har minskat något för perioden men det är svårt att göra en prognos för helåret då volymerna kan både öka och minska över året samt att det finns brukare med omfattande insatser. Personlig assistans Kostnaden för personlig assistans har minskat med 10 procent för perioden jämfört med föregående år och beräknas minska med 5 procent för helåret. Dock var det en mycket stor ökning av antalet beviljade timmar föregående år men hittills i år har antalet timmar minskat. Bostad med särskild service Antalet brukare hittills i år är i nivå med föregående år och kostnaderna beräknas öka med 4 procent i år. Daglig verksamhet Volymerna har minskat något jämfört med föregående år motsvarande period. Kostnadsökningen är bedömd till 5 procent för helåret. För utförare i egen regi enligt LOV är ekonomi i balans. Individ- och familjeomsorgen Barn- och ungdomsvården Kostnaderna för barn- och ungdomsvården har ökat med 15 procent januari till april jämfört med motsvarande period föregående år. I och med de aktiviteter som pågår för att minska antalet placeringar samt att några kostsamma placeringar nu är planerade att avslutas är bedömningen att kostnaderna för helåret kommer att minska 4 (6)

72 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/5 med 3 procent mot föregående år. Verksamheten är beroende av socionomkonsulter för en rättssäker handläggning, konsulterna som kommer att behövas åtminstone större delen av 2019 på grund av tjänstledigheter samt svårigheter att rekrytera socionomer. Beroendevården Kostnaderna för beroendevården har minskat med 28 procent jämfört med motsvarande period 2018, dock var kostnaderna mycket höga första halvåret För perioden och helåret är bedömningen att ekonomin är i balans. Försörjningsstödet Kostnaderna för försörjningsstödet ökar med 13 procent för perioden. För helåret befaras en ökning på 16 procent och en total kostnad på 73 mnkr vilket ger ett underskott mot budget på 7,4 mnkr. Kostnadsökningen beror på att fler personer får sänkt eller indragen ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen och då behöver försörjningsstöd. Det är också fler som söker komplettering då de deras etableringsersättning inte längre räcker. Detta är en övervältring av kostnader från staten till kommunerna. Flyktingmottagning Överskottet för verksamheten bedöms minska något mot delårsrapporten och landar på 1,4 mnkr. Kostnader för återställning av lokaler tillkommer varför överskottet kan minska. Proaktiva åtgärder i syfte att minska kostnaderna Socialförvaltningen arbetar med proaktiva åtgärder i syfte att minska kostnaderna och åtgärderna följs upp kontinuerligt på ledningsgruppen. Detta är bland annat åtgärder för att minska antalet placeringar inom barn- och ungdomsvården. Samtliga verksamheter arbetar mycket med att ha så effektiv bemanning som möjligt. Inom hemsjukvården ses hjälpmedelskostnaderna över. Samtidigt pågår också en utredning om barn- och ungdomsvården som ska presenteras för socialnämnden i september samt utredning om LOV inom hemtjänsten. Bilagor Bilaga 1 ekonomisk rapport per verksamhet Beslutsunderlag Månadsrapport april Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RS registrator RSF ekonomi och styrning 5 (6)

73 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/5 Bilaga 1 Ekonomisk rapport per verksamhet Resultatrapport per verksamhet, tkr Budget Utfall Resultat Budget Prognos Resultat Socialnämnden Nämndadministration Gemensamt SOF Vård och omsorg enligt SoL Vård och omsorg enl SoL Gemensam adm ÄO Vård/omsorg i ord. boende Vård/omsorg i särsk boende Dagverksamhet enl SoL Öppen verksamhet Hemsjukvård Insatser enligt LSS Administration Boende barn och ungdom Boende enligt LSS Pers ass enl LSS o SFB Daglig verksamhet, LSS Ledsagare Kontaktpersoner Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Individ och familjeomsorg Gemensamt IFO Missbrukarvård Barn och ungdomsvård Övrig vuxenvård Ekonomiskt bistånd Familjerätt Familjerådgivning Handläggning Bostadspolitiska frågor Flyktingmottagning Arbetsmarknadsåtgärder TOTALT TOTALT EJ FLYKTINGMOTTAGNING (6)

74 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 39 SON AU 39 Information. DigITal äldreomsorg på Gotland SON 2019/114 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner informationen och lägger den till handlingarna. Projektet DigITal äldreomsorg på Gotland är helt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet är avgränsat till medarbetare och chefer på särskilda boenden i egen och privat regi samt till förvaltningsledningen. Övergripande mål är att enhetscheferna ska öka sin digitala kompetens och att medarbetarna aktivt ska kunna använda och ta initiativ till vardagsteknik utifrån de boendes behov. Enhetschefer samt förvaltningsledning kommer genomgå en utbildning i förändringsledning med fokus på digitalisering. Cheferna är nyckelpersoner för att arbetet med utbildning ska fungera optimalt i verksamheterna. Efter en behovsinventering kommer digitala coacher att utbildas för att säkerställa att kunskap finns på samtliga arbetsplatser samt gemensamt med projektledare ombesörja utbildning för all personal i verksamheterna. Vid projektavslut kommer uppnådd kompetens, arbetssätt och erfarenheter, användas för att sprida kunskaperna i fler delar av äldreomsorgen och i övriga delar av socialförvaltningen. När projektansökan skrevs hade inte alla privata utförare tagit ställning till om de ville vara en del av projektet. Nu har samtliga svarat och alla utom en har valt att vara delaktiga. Gotlands sjukhem har valt att avstå. Bedömning Projektet startade 1 februari 2019 med en projektledare på halvtid och sedan den 11 mars 2019 på heltid. Styrgruppen består av HR-chef, avdelningschef för särskilda boenden egenregi, verksamhetsutvecklare för särskilda boenden, ekonomichef samt chef för administrativa enheten. Arbetsgruppen utgörs av fem enhetschefer (fyra från egen regi och en från privat regi) samt två medarbetare som genomgår en vidareutbildning inom välfärdsteknologi i Skövde yrkeshögskolas regi, samt en administrativ assistent. Arbetsgruppens sammansättning kan komma att förändras under projektets gång utifrån behov, t ex kompletteras med verksamhetsutvecklare från IT. Den 10 maj 2019 genomfördes den första aktiviteten inom ramarna för projektet. Det var en riktad föreläsning/workshop med enhetscheferna genomförd av Mathias Cöster, universitetslektor vid Uppsala Universitet Campus Gotland, som forskar bland annat inom digitalisering och har skrivit en bok i ämnet. Workshopen var enligt utvärderingen uppskattad och de allra flesta kunde rekommendera den till andra chefer inom socialförvaltningen. 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

75 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 39 En workshop planeras i maj 2019 där medarbetare och chefer från varje arbetsplats som projektet omfattar har bjudits in för att under styrda former kunna dela med sig av behov av insatser inom projektets ramar. Innan sommaren kommer även en enkät gå ut till samtliga medarbetare där var och en bland annat får ta ställning till olika påståenden och attityder rörande vardagsteknik och den egna vardagen, både på arbetet och på fritiden. Resultatet av workshopen och enkäten kommer att sammanställas och utgöra grund för projektets insatser de närmaste två åren. Eftersom detta är ett ESF-projekt kommer de horisontella principerna; jämställdhet, icke-diskriminering, tillgänglighet och hållbarhet att genomsyra projektet. Ärendets behandling under mötet Caroline Allard, projektledare informerar arbetsutskottet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 16 maj (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

76 Socialförvaltningen Caroline Allard Tjänsteskrivelse SON 2019/ maj 2019 Socialnämnden Information om DigITal äldreomsorg på Gotland Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Projektet DigITal äldreomsorg på Gotland är helt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet är avgränsat till medarbetare och chefer på särskilda boenden i egen och privat regi samt till förvaltningsledningen. Övergripande mål är att enhetscheferna ska öka sin digitala kompetens och att medarbetarna aktivt ska kunna använda och ta initiativ till vardagsteknik utifrån de boendes behov. Enhetschefer samt förvaltningsledning kommer genomgå en utbildning i förändringsledning med fokus på digitalisering. Cheferna är nyckelpersoner för att arbetet med utbildning ska fungera optimalt i verksamheterna. Efter en behovsinventering kommer enligt projektansökan digitala coacher att utbildas för att säkerställa att kunskap finns på samtliga arbetsplatser samt gemensamt med projektledare ombesörja utbildning för all personal i verksamheterna. Vid projektavslut kommer uppnådd kompetens, arbetssätt och erfarenheter, användas för att sprida kunskaperna i fler delar av äldreomsorgen och i övriga delar av Socialförvaltningen. När projektansökan skrevs hade inte alla privata utförare tagit ställning till om de ville vara en del av projektet. Nu har samtliga svarat och alla utom en har valt att vara delaktiga. Gotlands sjukhem har valt att avstå. Ärendebeskrivning Projektet startade 1:a februari 2019 och hade till en början en projektledare på 50%, sedan 11 mars på heltid. Styrgrupp och arbetsgrupp är sammansatt. Styrgruppen består av HR-chef, avdelningschef för särskilda boenden egenregi, verksamhetsutvecklare för särskilda boenden, ekonomichef samt chef för administrativa enheten. Arbetsgruppen utgörs av fem enhetschefer(fyra från egen regi och en privat regi) samt två medarbetare som just nu genomgår en vidareutbildning inom välfärdsteknologi i Skövde yrkeshögskolas regi, samt en administrativ assistent. Arbetsgruppens sammansättning kan komma att förändras under projektets gång utifrån behov, t ex kompletteras med verksamhetsutvecklare IT. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

77 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/114 Den 10 maj genomfördes den första aktiviteten inom ramarna för projektet. Det var en riktad föreläsning/workshop med enhetscheferna genomförd av Mathias Cöster, universitetslektor vid Uppsala Universitet Campus Gotland. Mathias forskar bland annat inom digitalisering och har skrivit en bok i ämnet. Workshopen var enligt utvärderingen uppskattad och de allra flesta kunde rekommendera den till andra chefer inom Socialförvaltningen. När denna information skrivs planeras det för en workshop den 20 maj där medarbetare och chefer från varje arbetsplats som projektet omfattar har bjudits in för att under styrda former kunna dela med sig av behov av insatser inom projektets ramar. Innan sommaren kommer även en enkät gå ut till samtliga medarbetare där var och en bland annat får ta ställning till olika påståenden och attityder rörande vardagsteknik och den egna vardagen, både på arbetet och på fritiden. Enkäten är ännu ej sammansatt. Resultatet av workshopen och enkäten kommer att sammanställas och utgöra grund för projektets insatser de närmaste två åren. Eftersom detta är ett ESF-projekt kommer de horisontella principerna; jämställdhet, icke-diskriminering, tillgänglighet och hållbarhet att genomsyra projektet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 16 maj Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Caroline Allard, projektledare 2 (2)

78 Arbetsmiljöverket Ett hållbart arbetsliv är lönsamt för alla

79 Arbetsmiljöverket Ett hållbart arbetsliv är lönsamt för alla Arbetsmiljöverkets information och tillsyn mot kommuner och regioner Mål för minskad sjukfrånvaro Tonvikt på det förebyggande arbetet Bedöm risker som förändringar kan medföra Fördelning av arbetsmiljöuppgifter till tjänstemän Regeringens satsning för ett hållbart arbetsliv Arbetsmiljöverkets tillsynsinsats

80 Arbetsmiljöverket Rapport (jan 2019): Arbetsmiljön i kommuner och regioner - Fler sysselsatta i kommuner och regioner upplever ett meningsfullt och engagerande arbete - Fler sysselsatta i kommuner och regioner som upplever hög arbetsbelastning + hot och våld - Ingen ökning av andel hög arbetsbelastning + hot och våld under de senaste 15 åren - Förekomst av systematiskt arbetsmiljöarbete och företagshälsovård

81 Arbetsmiljöverket SKL s allmänna slutsatser om läget Arbete ingen ohälsofaktor Svårt avgränsa livsstil hemsituation arbetsmiljö Kvinnor och män befinner sig inom olika sektorer på arbetsmarknaden med olika villkor och utsätts för olika arbetsmiljörisker Kvinnor ofta i kontaktyrken i kommuner och regioner Huvudproblem i arbetet: stress, sociala, organisatoriska och ergonomiska faktorer Sjukskrivningsnivåer kopplad till jobbstatus + kön

82 Arbetsmiljöverket SKL s rekommendation att arbeta vidare med Balans mellan individ och organisation Systematiskt arbetsmiljöarbete - del av styrprocess som prioriteras kontinuerligt oavsett ökad sjukfrånvaro eller medial uppmärksamhet Integrera det systematiska arbetsmiljöarbetet vertikalt i organisationen Uppmärksamma både risk- och friskfaktorer

83 Arbetsmiljöverket Nationell tillsynsinsats Del 1: Politikerinformation vår/höst 2019 Syfte med informationen är att medvetandegöra politikers ansvar i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att få ett hållbart SAM-arbete inom dessa organisationer 290 kommuner och 20 regioner alla ska få information Politikerna är ytterst arbetsgivarrepresentanter

84 Arbetsmiljöverket Nationell tillsynsinsats Del 2: tillsyn av det systematiska arbetsmiljöarbetet på politikernivå, pilot med fokus på förskola startar höst fortsatt nationell tillsyn planeras sedan utifrån piloten, under Metod - Förmöte/inspektion på politikernivå fokus på årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - Inspektioner på enheter fokus på årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - Återkopplingsmöte/inspektion på politikernivå eventuella krav på förbättrad systematik i arbetsmiljöarbetet - Uppföljningsinspektion på enheter, efter ställda krav

85 Arbetsmiljöverket Hållbart arbetsliv, individ eller organisation? - instudering Arbetets utformning ska ge utrymme för mänskliga variationer t.ex. ålder, kön, längd, psykisk och fysisk styrka, livssituation 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) 2. Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Individuellt: ohälsan behöver inte vara arbetsrelaterad Bygga generellt människovänliga miljöer Stöd vid särskilda individuella behov

86 Arbetsmiljöverket Kommande arbete - Se över regionens årliga uppföljning (SAM-enkäten) - Dialog om SAM-arbetet i gränssnittet mellan förtroendevalda och tjänstemän - Rätt kompetens hos förtroendevalda - Träff mellan Arbetsmiljöverket och politiker, ca 1,5 tim - kallelse kommer från Arbetsmiljöverket

87 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokoll SON AU 40 Muntlig information. Ett hållbart arbetsliv för alla Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner informationen. Arbetsmiljöverket informerar Region Gotland om arbetet med Ett hållbart arbetsliv är lönsamt för alla. Arbetsmiljöverkets vill ge information och ha tillsyn mot kommuner och regioner gällande följande områden: Mål för minskad sjukfrånvaro Tonvikt på det förebyggande arbetet Bedöm risker som förändringar kan medföra Fördelning av arbetsmiljöuppgifter till tjänstemän Regeringens satsning för ett hållbart arbetsliv Arbetsmiljöverkets tillsynsinsats Plan för arbetet Nationell tillsynsinsats Del 1: Politikerinformation vår/höst 2019 Syfte med informationen är att medvetandegöra politikers ansvar i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att få ett hållbart SAM-arbete inom dessa organisationer kommuner och 20 regioner alla ska få information - Politikerna är ytterst arbetsgivarrepresentanter 16 (27) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

88 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokoll Nationell tillsynsinsats Del 2: tillsyn av det systematiska arbetsmiljöarbetet på politikernivå, pilot med fokus på förskola startar höst fortsatt nationell tillsyn planeras sedan utifrån piloten, under Metod - Förmöte/inspektion på politikernivå fokus på årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - Inspektioner på enheter fokus på årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - Återkopplingsmöte/inspektion på politikernivå eventuella krav på förbättrad systematik i arbetsmiljöarbetet - Uppföljningsinspektion på enheter, efter ställda krav Kommande arbete - Se över regionens årliga uppföljning (SAM-enkäten) - Dialog om SAM-arbetet i gränssnittet mellan förtroendevalda och tjänstemän - Rätt kompetens hos förtroendevalda - Träff mellan Arbetsmiljöverket och politiker, ca 1,5 tim - kallelse kommer från Arbetsmiljöverket Ärendets behandling under mötet Roger Nilsson, HR-chef informerar arbetsutskottet om ärendet. Socialnämnden ska få information om eventuell regionövergripande utbildning gällande arbetsmiljöansvaret. 17 (27) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

89 LÖF 2019 Övriga 2,4%, Kommunal 540 kr kr (usk) Priosatsningar 3,25 Mkr Utbetalning i Maj Synpunkter från facken: - bra genomförd översyn - behov av utbildning i lönebildning - önskemål om tidigare dialog om lönebildning - Geografiska löneskillnader mellan enheter (södra/visby/norr)

90 LÖF prioriteringar Prioriterade grupper Antal ca Arbets- och fysioterapeuter 32 Avgiftshandläggare 4 Bostadshandläggare 2 Biståndsbedömare LSS, SOL 36 Avdelningschefer och enhetschefer 60 Sjuksköterskor 52 Socialsekreterare 79 Undersköterskor, stödassistenter 800 Totalt 3,25 miljoner kronor

91 LÖF utfall Utfall SA (arbetsterapeuter) 4,43% Vision 3,07% Vårdförbundet i.u. Löneöversyn ej klar Ledarna 4,16% Fysioterapeuterna 4,98% SSR 3,26% Kommunal (ej usk) 2,39% Kommunal usk 2,60%

92 LÖF Vårdförbundet Avtal Avtalet gäller 1/ /3-2022, möjligt att säga upp efter två år Sifferlöst

93 LÖF Vårdförbundet Avtalet omfattar I avtalet framhålls att målet är en prioritering av särskilt yrkesskickliga för att öka möjligheten till lönekarriär inom yrket över tid. Uppföljning av lönenivåer och lönespridning för att följa upp målsättningen med prioritering av särskilt yrkesskickliga. Den genomsnittliga veckoarbetstiden vid ständig nattjänstgöring för heltidsanställd ska vara 34 timmar och 20 minuter för alla arbetstagare inom avtalsområdet. Gäller redan inom SOF När arbetstagare genomfört längre utbildning eller vidareutbildning som efterfrågas av arbetsgivaren ska samtal föras mellan chef och medarbetare om hur arbetsuppgifter och lön påverkas med hänsyn till medarbetarens nya kompetens. Avser utbildning till barnmorska och specialistsjuksköterska. Kan också avse längre vidareutbildning (högskoleutbildning motsvarande minst en termin).

94 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokoll SON AU 41 Muntlig information. Resultat löneöversyn Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner informationen. Löneöversynen är inte klar för alla fackförbund. Arbetsutskottet får information om aktuell status. Utbildning inom lönebildning ska genomföras. En prioriteringssatsning ska göras på vissa yrkeskategorier med 3,25 miljoner kronor. Utbetalning av retroaktiv ny lön sker i maj Fackförbunden har lämnat ett antal synpunkter på lönerevisionen: -bra genomförd översyn -behov av utbildning i lönebildning -önskemål om tidigare dialog om lönebildning -Geografiska löneskillnader mellan enheter (södra/visby/norr) Ärendets behandling under mötet Roger Nilsson, HR-chef informerar arbetsutskottet. 18 (27) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

95 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 43 SON AU 43 Ändringar i delegationsordning för individoch familjeomsorgen 2019 SON 2019/162 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att dra tillbaka delegationen till individutskottet att besluta om - umgänge med föräldrar/vårdnadshavare enligt LVU. - att vistelseort inte skall röjas för föräldrar/vårdnadshavare enligt LVU. Dessa beslut kommer i fortsättningen att fattas av socialnämnden. I brådskande fall kan beslut fattas av särskilt förordnad ledamot (ordförande respektive vice ordförande i individutskottet eller annan ledamot som socialnämnden beslutar om) eller ordförande i socialnämnden. Beslut av ordförande eller särskilt förordnad ledamot i dessa fall ska anmälas till socialnämnden. Ibland behöver barn och ungdomar skyddas genom ett omhändertagande mot vårdnadshavares och/eller ungdomens vilja enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ofta är skyddsbehovet så stort att barnet eller ungdomen behöver omhändertas omedelbart. Vid sådana akuta omhändertaganden behöver ibland beslut fattas om att hemlighålla barnets vistelseort för föräldrar/vårdnadshavare. Ibland behöver även beslut fattas om att begränsa barnets umgänge med föräldrar/vårdnadshavare. Det kan handla om barn som är utsatta för hedersrelaterat förtryck. Det kan också handla om en förälder som inte accepterar ett omhändertagande och där oro finns att föräldern ska hämta barnet. Beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU är delegerat till individutskottet (IU). I brådskande fall får ordföranden, eller ledamöter med särskild beslutanderätt, besluta om omedelbart omhändertagande. Socialnämnden har beslutat att ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i IU ska ha sådan särskild beslutanderätt. Detsamma gäller för beslut enligt LVU om umgänge med föräldrar/ vårdnadshavare och beslut om hemlighållande av vistelseort. Detta har varit rättspraxis och har inte tidigare ifrågasatts av förvaltningsdomstolarna. I och med en dom i högsta förvaltningsdomstolens har rättspraxis ändrats när det gäller beslut enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) om umgänge och hemlighållande av vistelseort för föräldrar/ vårdnadshavare. Ändringen betyder för socialnämndens del att: - Socialnämnden får inte längre delegera beslut enligt LVU om hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge till individutskottet (IU). 1 (3) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

96 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 43 - Beslut om hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge enligt LVU måste fattas av hela socialnämnden. - När dessa beslut inte kan avvaktas till nästa sammanträde med socialnämnden kan ordföranden, eller annan ledamot som har fått särskild beslutanderätt, fatta beslutet. - Ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande i IU har redan beviljats särskild beslutanderätt i LVU-ärenden av socialnämnden. - Beslut fattade av ordförande, respektive vice ordförande, i IU när det gäller hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge ska i fortsättning anmälas till socialnämnden (inte till IU som vid andra LVU-beslut). - IU kan fortfarande överväga (följa upp) om beslut om hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge behöver kvarstå. Bedömning Socialnämnden föreslås därför dra tillbaka delegationen som getts till individutskottet och själv besluta i dessa ärenden. Det socialnämnden föreslås göra är att ändra och uppdatera i delegationsordningen enligt nedanstående: Ärende Lagrum Lägsta delegat Beslut om umgänge med förälder/vårdnadshavare Beslut om att vistelseort inte skall röjas för förälder/vårdnadshavare Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort fortfarande behövs st 1 p LVU 14 2 st 2 p LVU 14 3 st LVU SON (i brådskande fall ordförande eller särskilt förordnad ledamot) SON (i brådskande fall ordförande eller särskilt förordnad ledamot) SON/IU 2 (3) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

97 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 43 Ärendets behandling under mötet Marianne Haglund, nämndsekreterare presenterar ärendet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens reviderade förslag som presenteras på sammanträdet, vilket innebär att beslutspunkt 3 utökas till: I brådskande fall kan beslut fattas av särskilt förordnad ledamot (ordförande respektive vice ordförande i individutskottet eller annan ledamot som socialnämnden beslutar om) eller ordförande i socialnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Bilaga Dom från kammarrätten i Jönköping , mål nr (3) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

98 Socialförvaltningen Marianne Haglund Tjänsteskrivelse SON 2019/ maj 2019 Socialnämnden Ändringar i delegationsordning med anledning av ändrad rättspraxis Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att dra tillbaka delegationen till individutskottet att besluta om umgänge med föräldrar/vårdnadshavare enligt LVU. att vistelseort inte skall röjas för föräldrar/vårdnadshavare enligt LVU. Dessa beslut kommer i fortsättningen att fattas av socialnämnden. I brådskande fall kan beslut fattas av särskilt förordnad ledamot (ordförande respektive vice ordförande i individutskottet eller annan ledamot som socialnämnden beslutar om) eller ordförande i socialnämnden. Beslut av ordförande eller särskilt förordnad ledamot i dessa fall ska anmälas till socialnämnden. Sammanfattning I och med en dom i högsta förvaltningsdomstolens har rättspraxis ändrats när det gäller beslut enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) om umgänge och hemlighållande av vistelseort för föräldrar/ vårdnadshavare. Ändringen betyder för socialnämndens del att: - Socialnämnden får inte längre delegera beslut enligt LVU om hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge till individutskottet (IU). - Beslut om hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge enligt LVU måste fattas av hela socialnämnden. - När dessa beslut inte kan avvaktas till nästa sammanträde med socialnämnden kan ordföranden i socialnämnden, eller annan ledamot som har fått särskild beslutanderätt, fatta beslutet. - Ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande i IU har redan beviljats särskild beslutanderätt i LVU-ärenden av socialnämnden. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

99 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/162 - Beslut fattade av ordförande, respektive vice ordförande, i IU när det gäller hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge ska i fortsättning anmälas till socialnämnden (inte till IU som vid andra LVU-beslut). Socialnämnden föreslås därför dra tillbaka delegationen som getts till individutskottet och själv besluta i dessa ärenden. Ärendebeskrivning Ibland behöver barn och ungdomar skyddas genom ett omhändertagande mot vårdnadshavares och/eller ungdomens vilja enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ofta är skyddsbehovet så stort att barnet eller ungdomen behöver omhändertas omedelbart. Vid sådana akuta omhändertaganden behöver ibland beslut fattas om att hemlighålla barnets vistelseort för föräldrar/vårdnadshavare. Ibland behöver även beslut fattas om att begränsa barnets umgänge med föräldrar/vårdnadshavare. Det kan handla om barn som är utsatta för hedersrelaterat förtryck. Det kan också handla om en förälder som inte accepterar ett omhändertagande och där oro finns att föräldern ska hämta barnet. Beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU är idag delegerat till individutskottet (IU). I brådskande fall får ordföranden, eller ledamöter med särskild beslutanderätt, besluta om omedelbart omhändertagande. Socialnämnden har beslutat att ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i IU ska ha sådan särskild beslutanderätt. Detsamma gäller för beslut enligt LVU om umgänge med föräldrar/ vårdnadshavare och beslut om hemlighållande av vistelseort. Detta har varit rättspraxis och har inte tidigare ifrågasatts av förvaltningsdomstolarna. Efter en prejudicerande dom i högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2016 ref. 74) har dock rättspraxis ändrats. I domen för högsta förvaltningsdomstolen ett resonemang kring socialnämnders rätt till delegering av beslut enligt kommunallagen och socialtjänstlagen. Högsta förvaltningsdomstolen kom i domen fram till att det inte finns lagstöd för delegering av hemlighållande av vistelseort till ett individutskott eller liknande. Däremot kan beslut om hemlighållande av vistelseort fattas av nämndens ordförande i fall som är så brådskande att det inte går att vänta till nämndens nästa sammanträde. Detta anses också gälla beslut om begränsning av umgänge enligt LVU. (Exempel på domstolarnas nya resonemang finns i Bilaga Dom från kammarrätten i Jönköping , mål nr ) I samma paragraf i LVU (14 ) står det att socialnämnden minst en gång var tredje månad ska överväga om ett beslut om hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge fortfarande behövs. Att överväga betyder i det här fallet att ta ställning till om beslutet fortfarande behövs. Socialnämnden har delegerat dessa överväganden till IU. Den nya rättspraxisen berör inte dessa ärenden. Bedömning I och med högsta förvaltningsdomstolens dom har rättspraxis ändrats. Det betyder för socialnämndens del att: - Socialnämnden får inte längre delegera beslut enligt LVU om hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge till individutskottet (IU). - Beslut om hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge enligt LVU måste fattas av hela socialnämnden. 2 (3)

100 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/162 - När dessa beslut inte kan avvaktas till nästa sammanträde med socialnämnden kan ordföranden, eller annan ledamot som har fått särskild beslutanderätt, fatta beslutet. - Ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande i IU har redan beviljats särskild beslutanderätt i LVU-ärenden av socialnämnden. - Beslut fattade av ordförande, respektive vice ordförande, i IU när det gäller hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge ska i fortsättning anmälas till socialnämnden (inte till IU som vid andra LVU-beslut). - IU kan fortfarande överväga (följa upp) om beslut om hemlighållande av vistelseort och begränsning av umgänge behöver kvarstå. Det socialnämnden föreslås göra är att: - Ändra i delegationsordningen enligt nedanstående förslag. Förslag till ändring av delegationsordning Ärende Lagrum Lägsta delegat Beslut om umgänge med förälder/vårdnadshavare st 1 p LVU SON/IU SON (i brådskande fall ordförande eller särskilt förordnad Beslut om att vistelseort inte skall röjas för förälder/vårdnadshavare Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort fortfarande behövs. Överstruken text = tas bort; Röd text = läggs till 14 2 st 2 p LVU ledamot) SON/IU SON (i brådskande fall ordförande eller särskilt förordnad ledamot) 14 3 st LVU SON/IU Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Bilaga Dom från kammarrätten i Jönköping , mål nr Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Socialnämndens revisorer Avdelningschef Christina Godarve, IFO Marianne Haglund, nämndsekreterare IU 3 (3)

101 Delegering respektive kompletterande beslutanderätt Inom social nämndens ansvarsområde behöver många beslut fattas dagligen. Nämnden kan omöjligt fatta alla dessa beslut på sina sammanträden. Kommunallagen ger nämnden två olika sätt att lösa problemet. 1. Att delegera beslutanderätten till en anställd, grupper av anställda, ordföranden, arbetsutskott, individutskott eller särskilt utsedda ledamöter/ersättare i nämnden. 2. Att ordföranden eller särskilt utsedda ledamöter/ersättare fattar brådskande beslut i egenskap av nämndens företrädare, så kallad kompletterande beslutanderätt. Syftet och den lagliga grunden är olika för de båda sätten, även om resultat ibland blir detsamma till exempel att nämndens ordförande fattar beslutet. Delegering Syfte Att avlasta nämnden och att få förvaltningens arbete att löpa smidigare. Laglig grund 6 kap 37 kommunallagen. Nämndbeslut Godkännande av delegationsordning Särskilt beslut om att ge en person eller utskott i uppdrag att besluta om något. Socialnämnden Beslutanderätten läggs ut på någon annan Ordförande Arbetsutskott/ Individutskott Anställd/ grupper av anställda

102 Kompletterande beslutanderätt Syfte Att beslut som är så brådskande att det inte kan vänta till nästa sammanträde kan fattas. Laglig grund 6 kap 39 kommunallagen. Nämndbeslut Godkännande av delegationsordningen för allmänna ärenden där det står med att ordförande i socialnämnden (eller vid förhinder vice ordförande) får fatta brådskande beslut. Nämndbeslut om att ge ledamot/ersättare i socialnämnden (eller individutskottet) särskild beslutanderätt i brådskande ärenden. Fredag 7:e Lördag 8:e Söndag 9:e Måndag 10:e Tisdag 11:e Onsdag 12:e Torsdag 13:e Fredag 14:e Beslut behöver fattas Sammanträde Ordförande Socialnämnden Ordföranden företräder nämnden

103

104

105

106

107 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokoll SON AU 42 Muntlig information. Kampanjen för fler familjehem Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner informationen. Socialförvaltningen har genomfört en kampanj för att rekrytera nya familjehem. Förvaltningens kommunikatör informerar arbetsutskottet om mål och syfte samt beskriver upplägget av kampanjen. Bakgrunden till kampanjen är att: Behovet av familjehem växer på Gotland och färre vill ställa upp Vi måste hitta nya typer av familjer: ensamstående, invandrare, samkönade, på landsbygden, i tätorter Problemet måste bli synligt Syftet med kampanjen är att: Att få fler att vilja/våga gå utbildning Att få fler att bli familjehem Att få fler familjehem i regionens regi Att få fler att bli kontaktfamilj, kontaktperson Att förklara, förtydliga bilden av familjehem Övergripande kampanjmål är: Bra spridning i sociala medier: 2000 gilla och 100 delningar Att få all media på Gotland att uppmärksamma problemet Att få 20 nya familjehem, kontaktfamiljer, kontaktpersoner till årsskiftet 19/20 Att få 50 intresserade av att bli familjehem, kontaktfamilj, kontaktperson före sommaren Hittills har förvaltningen publicerat tre filmer på Facebook och instagram, uppdaterat broschyrer och hemsidan och skickat pressmeddelande. Information har gått ut 19 (27) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

108 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokoll under två Endre matcher i Ica Maxi arena, informationskvällar och utbildning har anordnats. Arbetsutskottet får även ta del av hösten planering av rekryteringskampanjen. Ärendets behandling under mötet Anna-Sofia Hakeberg, kommunikatör informerar arbetsutskottet. 20 (27) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

109 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 44 SON AU 44 Muntlig information. Verksamhetsplan 2020 SON 2019/178 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner informationen. Syfte med socialförvaltningens verksamhetsplan (VP) är att säkra att samtliga avdelningar arbetar mot mätbara mål. Att verksamheterna följer en gemensam riktning, att uppsatta aktiviteter genomförs och att resultat nås. Regionstyrelsen kommer inom kort fatta beslut om nytt styrkort som verksamhetsplanen ska utgå ifrån. Utifrån verksamhetsplanen utarbetas aktivitetsplaner på både avdelning- och enhetsnivå. För samtliga medarbetare upprättas medarbetarkontrakt som knyter ihop uppdraget med koncernstyrkortet. Utvecklingsområden från VP 2019 där arbetet behöver fortsätta i VP 2020: Identifiera områden som kan utvecklas genom digitalisering Utse medarbetare med ett särskilt ansvar för digitalisering Förändringsledning Placering av barn och unga Plan för psykisk hälsa Förvaltningens förslag på prioriterade utvecklingsområden 2020: Förtydliga uppdrag och kompetenskrav Kompetensutveckling mot uppdrag och kompetenskrav Personalomsättning Förnyat introduktionsprogram Översyn av chefsområden Frisknärvaro Kunskaper om avvikelserapportering Utveckla systematisk uppföljning genom att använda resultat och kvalitetsmått i förbättringsarbete Aktuella rutiner 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

110 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON AU 44 Kundinvolvering/brukarinvolvering Fungerande internkommunikation Ersättningsmodeller som ger god ekonomisk kontroll Socialnämnden kommer få ta del av materialet rörande styrkor och förbättringsområdena inom alla insatsområden. Underlaget ska användas inför socialnämndens workshop gällande verksamhetsplanen i oktober Ärendets behandling under mötet Hanna Ogestad, kvalitetschef och Roger Nilsson, HR-chef informerar arbetsutskottet. 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

111 Kvalitet- och utvecklingsavdelningen