Olofsgårds vindkraftsprojekt på Kimitoön PROGRAM FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING

Transkript

1 Olofsgårds vindkraftsprojekt på Kimitoön PROGRAM FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING

2

3 Innehåll KONTAKTUPPGIFTER 3 SAMMANDRAG 4 1. Projektets utgångspunkter och syfte 6 2. Projektansvarig 6 3. Förfarande vid miljökonsekvensbedömning och deltagande Bedömningens syfte och mål Behov av bedömning MKB-förfarandets parter Projektansvarig Kontaktmyndighet Andra myndigheter och medborgare Bedömningsförfarandets skeden Medborgarnas deltagande Informationsmöten för allmänheten Styrgrupp Andra kontakter Tidsplan för MKB-förfarandet Beaktande av MKB i planering och beslutsfattande 9 4. Projektbeskrivning Projektets läge Ett vindkraftverks konstruktion Olika typer av fundamentteknik Byggnads- och servicevägar samt fältområden Transporter och trafik Elöverföring Byggande av vindkraftsparken Vindkraftverkens drifttid, service och underhåll Urdrifttagning av vindkraftverk Planering av projektet samt beslutsfattande Projektets planeringssituation och tidsplan för att förverkliga projektet Projektets anknytning till andra projekt i närregionen Andra vindkraftsprojekt i närregionen Andra projekt i anslutning till energiproduktion eller -överföring Planläggnings- och andra projekt Projektets förhållande till utnyttjande av naturresurser och till planer och program om miljöskydd De riksomfattande målen för områdesanvändningen Egentliga Finlands etapplandskapsplan för vindkraft Utredning om kumulativa effekter av vindkraftsprojekten på Kimitoön Behövliga planer, tillstånd och beslut för Olofsgårds vindkraftsprojekt Allmänt MKB-förfarande Allmän planering av projektet Planläggning och vindkraftsutbyggnad i Kimitoöns kommun De riksomfattande målen för områdesanvändningen Flyghindertillstånd Försvarsmaktens utlåtande Miljötillstånd Anslutning till elöverföringsledningen Alternativ som ska bedömas Projektalternativ Alternativ Alternativ

4 7. Miljöns nuvarande tillstånd Läge och markanvändning Bosättning Bosättning och näringar Näringar Markområdenas ägare Planläggningssituation Landskapsplan Generalplan Detaljplan Trafik Landtrafik Vattentrafik Flygtrafik Naturmiljö Vindförhållanden Jordmån och berggrund Yt- och grundvatten Vegetation och fauna Fågelbestånd Naturskydd Landskap och kulturmiljö Allmän beskrivning av landskapet Värdefulla landskaps- och kulturmiljöobjekt Annan verksamhet som påverkar miljön Buller Luftkvalitet Avgränsning av miljökonsekvensbedömningen Miljökonsekvenser som ska bedömas Avgränsning av influensområdet Tidpunkt för konsekvenserna Konsekvenser under byggtiden Konsekvenser under driften Konsekvenser då driften avslutas Konsekvensbedömning och metoder Konsekvenser för klimat och luft Konsekvenser för markanvändning och samhällsstruktur Konsekvenser för jordmån och berggrund Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för vegetation och fauna Konsekvenser för naturskyddsområden Konsekvenser för utnyttjande av naturresurserna Konsekvenser för landskap och byggd kulturmiljö Buller- och skuggeffekter, risker Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och trivsel Kumulativa effekter tillsammans med andra vindkraftsprojekt 50 Källor 51 2

5 FÖRORD Det här programmet för miljökonsekvensbedömning är en plan för hur miljökonsekvensbedömningen av ett planerat vindkraftsprojekt på Olofsgårdsområdet i Kimitoöns kommun kommer att genomföras. Bedömningsprogrammet har uppgjorts av Ramboll Finland på uppdrag av projektansvariga Föreningen Konstsamfundet r.f. Deltagare i arbetet med programmet har varit projektchef FM (geograf ) Kirsi Lehtinen, FM (planeringsgeograf ) Dennis Söderholm, landskapsarkitekt Sonja Semeri, FM biolog Heli Lehvola, FM biolog Matti Häkkilä och planeringsassistent Kaisa Långström. KONTAKTUPPGIFTER Projektansvarig: Föreningen Konstsamfundet r.f. Postadress:Mannerheimvägen 20 A, Helsingfors Kontaktpersoner: Ronny Viljanen, tel ronny.viljanen@konstsamfundet.fi Taaleritehdas Oy Taamir Fareed, tel taamir.fareed@taaleritehdas.fi Kontaktmyndighet: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland Postadress: PB 236, Åbo Kontaktperson:Anu Lillunen, tel anu.lillunen@ely-keskus.fi Officiella utlåtanden och åsikter om miljökonsekvensbedömningsprogrammet: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland Registratur, PB 236, Åbo registratur.egentligafinland@ely-centralen.fi. MKB-konsult: Ramboll Finland Oy Postadress: Niemenkatu 73, Lahtis Kontaktpersoner:Kirsi Lehtinen, tel Dennis Söderholm, tel förnamn.efternamn@ramboll.fi Referens

6 SAMMANDRAG Föreningen Konstsamfundet r.f. planerar att bygga en vindkraftspark i den södra delen av Kimitoöns kommun på Olofsgårdsområdet. Projektområdet ligger 2,5 km nordost om tätorten Dalsbruk och 14 km från Kimito kyrkby. I samband med projektplaneringen görs en miljökonsekvensbedömning (MKB) enligt lagen om miljökonsekvensbedömning ( MKB-lagen ). För detta arbete svarar MKBkonsulten Ramboll Finland Oy. För den tekniska planeringen av projektet svarar Taaleritehdas Oy tillsammans med den projektansvariga. En modellering av vindförhållandena på projektområdet har gjorts utgående från uppgifter i Finlands Vindatlas och vindmätningar som gjorts i området samt med beaktande av terrängformerna. Modelleringen har använts som hjälp vid den preliminära planeringen av kraftverkens placering. I den preliminära planeringen av kraftverksplaceringen har man dessutom beaktat var det finns bosättning, registrerade fasta fornlämningar och kraftledningar på området. Den preliminära planen för placeringen enligt projektalternativ 1 utgör grund och utgångspunkt för utredningsoch bedömningsarbetet. Under förfarandet vid miljökonsekvensbedömning utreds antalet vindkraftverk samt deras exaktare placering med beaktade av vind- och miljöförhållandena. Under miljökonsekvensbedömningen skapas och bedöms vid behov mindre projekthelheter än projektalternativ 1. I miljökonsekvensbedömningen granskas två projektalternativ: Alternativ 0 I alternativ 0 (ALT 0) byggs ingen landbaserad vindkraftspark i Olofsgård. Det här alternativet utgör jämförelsealternativ i bedömningen. Det innebär att motsvarande elmängd produceras någon annanstans och med något annat elproduktionssätt. Alternativ 1 På Olofsgårds område i södra delen av Kimitoöns kommun byggs en landbaserad vind-kraftspark med högst 18 vindkraftverk. Varje vindkraftverk har en effekt på cirka 3 MW. De vindkraftverk som ska bedömas har en navhöjd på högst 141 meter och rotorns diameter är högst 130 meter. Projektområdets totala areal är cirka 900 hektar. Vindkraftverken ansluts med jordkabel till en elstation som ska byggas på projektområdet. Elstationen ansluts till Fortum Sähkönsiirto Oy:s nuvarande 110 kv kraftledning Dalsbruk Kimito och Påvalsby Dalsbruk som korsar projektområdet. Ett vindkraftverk består av ett torn, som placeras på ett fundament, samt av rotor, rotorblad och maskinrum. Kring fundamentområdet behövs ett ungefär en halv hektar stort område för montering och annat arbete. Efter byggåtgärderna eftervårdas arbetsområdet så att det smälter in i omgivningen, men en del av området bibehålls för behövliga serviceåtgärder under driften. För att projektet ska kunna genomföras måste en delgeneralplan utarbetas och få laga kraft. Dessutom behövs bygglov för vindkraftverken och elstationen av Kimitoöns kommuns byggnadstillsynsmyndighet. Konstsamfundet har bett Kimitoöns kommun att inleda planläggning av projektet. Behovet av andra tillstånd klarnar när planeringen och bedömningen hinner längre. Inga andra projekt är anknutna till det här projektet. På planeringsområdet gäller Egentliga Finlands landskapsplan, som fastställdes Egentliga Finlands förbund håller på att utarbeta en etapplandskapsplan för vindkraft som ska omfatta hela landskapet. Avsikten med planen är att anvisa de områden som är bäst lämpade för vindkraftsproduktion. I planen anvisas de områden som är bäst lämpade för vindkraftverk (minst 10 kraftverk) samt mindre områden som har utretts i arbetet med planen och som föreslås som vindkraftsområden. Planförslaget var offentligt framlagt De vindkraftsområden som är utmärkta i etapplandskapsplanen är baserade på en vindkraftsutredning som gjorts för planarbetet (Varsinais-Suomen tuulivoimaselvitys ). I planförslaget har ingen vindkraftsbeteckning anvisats för Olofsgårds område. På planeringsområdet finns inga gällande delgeneral- eller detaljplaner. Norra delen av projektområdet gränsar till Västanfjärds strandgeneralplan. 4

7 Projektområdet ligger nära havsstranden utanför tätortsstrukturen och används för skogsbruk. Bosättningen är koncentrerad till Hertsböle, Bofall och Tynglax. Fritidsbostäder finns vid stränderna av Galtarbyviken, Bruksfjärden och Dragsviken cirka 1 2 km från projektområdet. Litet längre bort, cirka 3 km från projektområdet, finns rikligt med bosättning i Nivelax, Björkboda, Dragsfjärd och Dalsbruk. Projektområdet korsas av 110 kv kraftledningar Dalsbruk Kimito och Påvalsby Dalsbruk. På projektområdet finns dessutom flera skogsbilvägar och söder om Galtarbyvägen finns en stängd avstjälpningsplats. Projektområdets växtlighet karakteriseras av talldominerade gallringsbestånd och i sänkorna mellan dem finns grandominerade ganska små myrmarker. Växtligheten är kargast i de södra delarna av projektområdet nära havsstranden och blir småningom lummigare mot de norra delarna av området. Stormossens Naturaområde (FI , SCI) ligger strax nordväst om projektområdet. Kimitoöns betydelse som flyttstråk för fåglarna är välkänt. De främsta flyttstråken går framför allt på båda sidorna om Kimitoön. Viken Halikonlahti och Pemarviken är de viktigaste flyttstråken i området. Galtarbyviken öster om projektområdet styr flyttfåglarna mot den inre delen av Halikonlahti och åkerområdena i Björkboda norr om projektområdet är ett viktigt rastområde. Ett stort antal arter flyttar via området på vårarna och höstarna och Kimitoön är känd som ett viktigt flyttstråk för bl.a. dagrovfåglar och stora sjöfåglar. De fågelarter som häckar på planeringsområdet är främst arter som är anpassade till karga tallbestånd på berg och andra arter som är vanliga i skogsmiljö. Landskapsstrukturen i Olofsgård är typisk för Egentliga Finland, varierande och småskalig. Berget kommer i dagen på många ställen i den kuperade terrängen. Kring projektområdet finns flera nationellt värdefulla byggda kulturmiljöområden såsom Dalsbruksområdet, Dragsfjärds kyrka och dess omgivning, Björkboda historiska bruksområde och Västanfjärds gamla och nya kyrka. På projektområdet finns dessutom flera fasta fornlämningar. I MKB-förfarandet bedöms konsekvenserna av projektet för människornas hälsa, levnadsförhållanden och trivsel; konsekvenserna för jordmån, vatten, luft, klimat, vegetation, organismer och naturens mångfald; konsekvenserna för samhällsstruktur, byggnader, landskap och kulturarv samt konsekvenserna för utnyttjandet av naturresurser. Det granskade områdets storlek beror på konsekvensernas art. Konsekvenserna av byggandet med tanke på marken på byggplatserna, växtligheten, organismerna och fornlämningarna beaktas liksom konsekvenserna för utnyttjandet av naturresurserna. Konsekvenser under driften är förändringar i landskapet på grund av vindkraftverkens konstruktioner, buller från kraftverken och skuggeffekter från rotorerna samt vindkraftsproduktionens inverkan på klimatet. MKB-förfarandet har startat genom en kungörelse från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (ELYcentralen) om ett informationsmöte om MKB-programmet samt om tid-punkterna för inlämning av åsikter och utlåtanden. MKB-förfarandet fortsätter med uppgörande av en MKB-beskrivning. Även MKB-beskrivningen kommer att framläggas. Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning omfattar inte något beslutsfattande eller tillståndsförfarande, vilket innebär att inga beslut om att genomföra projektet fattas medan bedömningen pågår. 5

8 1. PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTE 2. PROJEKTANSVARIG Enligt den klimat- och energistrategi som statsrådet godkände borde det byggas cirka MW vindkraftskapacitet i Finland under de följande cirka tio åren. Målet kan nås om vindkraftsparker byggs både till havs och på land. Föreningen Konstsamfundet r.f. har som mål att främja vindkraftsproduktion genom att planera och förverkliga ett landbaserat vindkraftsprojekt med högst 18 vindkraftverk på Olofsgårds område på Kimitoön. Området ligger i södra delen av Kimitoöns kommun cirka 2,5 kilometer nordost om Dalsbruk. De planerade vindkraftverken har en effekt på cirka 3 MW och hela vindkraftsprojektet kommer att ha en effekt på högst cirka 54 MW. Föreningen Konstsamfundet r.f. Amos Anderson grundade Föreningen Konstsamfundet år 1940 och förordnade i sitt testamente att föreningen var hans enda arvtagare. Konstsamfundets främsta verksamhet är att stöda och främja finlandssvensk kultur inom olika områden såsom musik, litteratur, bildkonst och teater. Konstsamfundet stöder också yrkesutbildning samt svenskspråkiga tidningar och tidskrifter. I enlighet med Amos Andersons önskan upprätthåller Konstsamfundet Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors samt Söderlångviks gård på Ki-mitoön. Största delen av Konstsamfundets över hektar mark i Egentliga Finland består av ekonomiskog i Kimitoöns kommun. På Konstsamfundets skogsbruksmarker bedrivs yrkesmässigt skogsbruk. Taaleritehdas Oy Taaleritehdas är ett investeringsbolag som har en egen vindkraftsfond som investerar i vindkraft. Fonden investerar i det första skedet ca 200 miljoner euro i vindkraftskapacitet som ska byggas i Finland. Taaleritehdas har pågående vindkraftsprojekt i bl.a. Misskärr på Kimitoön, i Sagu och Pargas. I Olofsgårdsprojektet på Kimitoön är Taaleritehdas den projektansvarigas tekniska rådgivare. 6

9 3. FÖRFARANDE VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING OCH DELTAGANDE 3.1 Bedömningens syfte och mål Syftet med lagen om miljökonsekvensbedömning ( MKB-lagen 468/1994) är att främja bedömning av miljökonsekvenserna och enhetligt beaktande av dem i planeringen och beslutsfattandet. Ett mål är också att öka invånarnas tillgång till information och möjligheter att delta. Lagen förutsätter att projektets miljökonsekvenser måste utredas i ett bedömningsförfarande enligt lagen innan väsentliga åtgärder med tanke på miljökonsekvenserna vidtas. Myndigheten får inte bevilja tillstånd för att genomföra ett projekt eller fatta andra därmed jämförbara beslut förrän bedömningen är avslutad. Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning omfattar inte beslutsfattande eller tillståndsförfarande, vilket innebär att inga beslut om att genomföra projektet fattas medan bedömningen pågår. De resultat som fås i samband med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och kontaktmyndighetens utlåtande beaktas i den fortsatta planeringen av projektet och då en vindkraftsgeneralplan för projektets genomförande (Mark- ByggL 71 ) utarbetas. 3.2 Behov av bedömning För att förverkliga en vindkraftspark har det sedan krävts ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning enligt MKB-lagen alltid då projektet omfattar minst 10 vindkraftverk eller då kraftverkens totala effekt uppgår till minst 30 MW. Enligt de preliminära utredningarna överstiger storleken på Olofsgårds vindkraftsprojekt tröskelvärdena i MKB-förordningens (713/2006, ändring 359/2011) projektförteckning. 3.3 MKB-förfarandets parter Projektansvarig Den projektansvariga är verksamhetsutövaren, som ansvarar för projektförberedelserna och genomförandet. Den projektansvariga måste vara medveten om miljökonsekvenserna av sitt projekt. I bedömningsförfarandet utarbetar den projektansvariga ett bedömningsprogram och utreder projektets miljökonsekvenser. Projektansvarig för Olofsgårds vindkraftspark är Föreningen Konstsamfundet r.f. (nedan Konstsamfundet). För den tekniska planeringen svarar Taaleritehdas Oy. För uppgörande av MKB anlitar den projektansvariga Ramboll Finland Oy som konsult Kontaktmyndighet Kontaktmyndigheten ser till att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning ordnas för pro-jektet. Kontaktmyndighetens uppgifter anges i MKB-lagen och -förordningen. Till kontaktmyndighetens uppgifter hör bland annat att lägga fram MKB-programmet och -beskrivningen, publicera kungörelser, ta emot utlåtanden och åsikter samt att ge utlåtande om bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen. Kontaktmyndighet i det här projektet är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. 7

10 3.3.3 Andra myndigheter och medborgare Planeringsområdet ligger i Egentliga Finland. De offentliga organ på lokal och regional nivå som svarar för planeringen av områden är Kimitoöns kommun och Egentliga Finlands förbund. Kimitoöns kommun ansvarar för planläggningen på sitt område och kan fungera som tillståndsmyndighet. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland sköter verkställighets- och utvecklingsuppgifter inom sina ansvarsområden. Åbo museicentral är landskapsmuseum i Egentliga Finland och tar ställning till markanvändning och planering inom sitt verksamhetsområde genom utlåtanden, förhandlingar och expertarbete på ett sätt som man kommer överens om med Museiverket. Forststyrelsen sköter och återställer naturskyddsområden som hör till nätverket Natura som en del av nätverket av naturskyddsområden och tar ställning till planering av markanvändning som berör dem. Ovannämnda myndigheter har kallats till styrgruppen för projektets miljökonsekvensbedömning (kapitel 3.7). Andra myndigheter vilkas områden kan påverkas av planeringen och projektet är Trafiksäkerhetsverket och Finavia, som svarar för flygtrafikens säkerhet och smidighet, samt Försvarsmaktens Huvudstab, som ser till att försvarets behov beaktas. Utlåtanden av dessa myndigheter begärs i samband med MKB-förfarandet och representanter för dessa myndigheter kan vid behov kallas att delta i styrgruppens arbete. Vindkraftsprojektet kan också påverka enskilda människor, organisationer, företag samt sam-manslutningar och stiftelser. Dessa kan delta i miljökonsekvensbedömningen på det sätt som beskrivs i kapitel Bedömningsförfarandets skeden Arbetet med projektets MKB-förfarande har startat genom att ett bedömningsprogram har utarbetats i början av år I det här skedet utarbetades en plan för hur bedömningen ska genomföras. MKB-förfarandet startade då den projektansvariga lämnade in bedömningsprogrammet till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland för kungörelse enligt MKB-lagen och begäran om utlåtanden och åsikter. Tiden då utlåtanden och åsikter om bedömningsprogrammet ska lämnas in anges i kontaktmyndighetens kungörelse. Kontaktmyndigheten ger sitt eget utlåtande inom en månad efter att tidsfristen för andra utlåtanden och åsikter löpt ut. Konsekvenserna av projektet och dess alternativ bedöms utgående från bedömningsprogrammet och kontaktmyndighetens utlåtande om det. Under det här skedet preciseras uppgifterna om miljön och projektplanerna och bedömningarna av miljökonsekvenserna sammanställs till en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen lämnas in till kontaktmyndigheten, som kungör den och begär utlåtanden. Kontaktmyndigheten ger sitt eget utlåtande om konsekvensbeskrivningen och dess tillräcklighet inom två månader efter att tidsfristen för utlåtanden och åsikter löpt ut. Bedömningsförfarandet avslutas då kontaktmyndigheten ger sitt utlåtande samt andra utlåtanden och åsikter till den projektansvariga. 3.5 Medborgarnas deltagande I förfarandet vid miljökonsekvensbedömning kan alla de medborgare delta, vilkas förhållanden och intressen såsom boende, arbete, möjligheter att röra sig på området, fritidssysselsättningar eller andra levnadsförhållanden kan påverkas, om projektet genomförs. Ett mål för MKB-förfarandet är att öka medborgarnas tillgång till information om projektet och att förbättra deras möjligheter att delta medan projektet planeras. 3.6 Informationsmöten för allmänheten Under MKB-förfarandet ordnas två informationsmöten för allmänheten: Presentation av bedömningsprogrammet Presentation av konsekvensbeskrivningen 8

11 3.7 Styrgrupp Som stöd för MKB-förfarandet bildades en styrgrupp, vars uppgift är att styra miljökonsekvensbedömningsprocessen och säkerställa att bedömningen är ändamålsenlig och av hög kvalitet. Till styrgruppen kallades förutom den projektansvariga och MKB-konsulten representanter för: Kimitoöns kommun Egentliga Finlands förbund Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland Egentliga Finlands landskapsmuseum Forststyrelsen 3.8 Andra kontakter Den projektansvariga och konsulten besvarar olika kontakter samt ordnar vid behov träffar med markägare, invånare, organisationer och andra motsvarande. 3.9 Tidsplan för MKB-förfarandet Arbetet med miljökonsekvensbedömningen startade i början av år Bedömningsprogrammet läggs fram i april Enligt tidsplanen kommer konsekvensbeskrivningen att bli klar och läggas fram i slutet av år 2013 och kontaktmyndigheten ger sitt utlåtande om den i början av år 2014, varvid MKB-förfarandet avslutas Beaktande av MKB i planering och beslutsfattande De frågor som klargjorts i miljökonsekvensbedömningen ger information för den mera detalje-rade planeringen av projektet samt för projektets delgeneralplanering och beslutsfattande om projektet. I alla beslut om tillstånd eller annat som behövs för att projektet ska kunna genomföras måste man enligt lagen om miljökonsekvensbedömning 13 påvisa hur miljökonsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om den har beaktats. Behövliga planer och tillstånd för projektet presenteras i kapitel 6.3. Figur 4-1. Vindkraftsprojektets läge. 9

12 MKB-förfarandets förlopp Den projektansvarigas uppgifter Bedömningsprogram görs upp Styrgrupp Informering och möte för allmänheten Allmän planering, utredningar, konsekvensbedömningar, jämförelse av alternativ i enlighet med bedömningsprogrammet och kontaktmyndighetens utlåtande Miljökonsekvensbedömningen görs upp december 2012 januari 2013 februari mars april maj juni juli augusti Kontaktmyndighetens uppgifter Bedömningsprogrammet kungörs och information ges Bedömningsprogrammet till påseende Allmänhetens och myndigheternas åsikter och utlåtanden om bedömningsprogrammet Kontaktmyndighetens utlåtande om bedömningsprogrammet Styrgrupp september oktober november Informering och möte för allmänheten december januari 2014 februari Bedömningsbeskrivningen kungörs och information ges Bedömningsbeskrivningen till påseende Allmänhetens och myndigheternas åsikter och utlåtanden om bedömningsbeskrivningen Fortsatt planering av projektet på basen av kontaktmyndighetens utlåtande. Planläggning, tillståndsansökningar, tillstånd mars april MKB avslutas Kontaktmyndighetens utlåtande om bedömningsbeskrivningen Figur 3-1. Preliminär tidsplan för förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. 10

13 4. PROJEKTBESKRIVNING 4.1 Projektets läge Projektområdet ligger i Egentliga Finland, i södra delen av Kimitoöns kommun cirka 2,5 kilometer nordost om tätorten Dalsbruk. Projektområdets areal är cirka 900 hektar. Avståndet till Kimito kyrkby är cirka 14 kilometer och till de mindre tätorterna Dragsfjärd, Björkboda och Västanfjärd cirka 3 kilometer. Norr om projektområdet finns Björkboda träsk och söder om området havet med öar och vikar. 4.2 Ett vindkraftverks konstruktion Ett vindkraftverk består av ett torn, som placeras på ett fundament, samt av rotor, rotorblad och maskinrum. De cylinderformade vindkraftverk som granskas i projektet kan byggas antingen av stål, av betong eller av en kombination av betong och stål. Ett vindkraftsområde med vindkraftverk samt ett område som behövs för byggarbete och serviceåtgärder omfattar med nuvarande teknik ungefär en halv hektar. Grundläggningstekniken beror på den valda byggnadstekniken. Figur 4-2. Principskiss av ett vindkraftverk med cylinderformad tornkonstruktion. Figur 4-3. Foto av ett vindkraftverk med cylinderformad tornkonstruktion. 4.3 Olika typer av fundamentteknik Valet av fundamenttyp för vindkraftverken beror på markförhållandena på varje enskild plats där ett vindkraftverk ska byggas. På basis av resultaten av de markundersökningar som senare ska göras kommer man att välja det lämpligaste och kostnadseffektivaste sättet att bygga fundament för varje enskilt kraftverk. 11

14 Stålbetongfundament som vilar på marken Fundamentet för ett vindkraftverk kan byggas vilande på marken, om den ursprungliga marken där vindkraftverket ska byggas har tillräcklig bärförmåga. Bärförmågan måste vara tillräcklig för vindkraftverkets turbin och tornkonstruktion med beaktande av vinden och andra belastningar utan att sättning uppstår på kort eller lång sikt. Sådana bärande jordstrukturer är i allmänhet bl.a. olika moräner, naturgrus och olika korniga sandarter. Under det kommande fundamentet avlägsnas organiska jordarter samt ytjordsskikt till ett djup av cirka 1 1,5 m. Det avlägsnade materialet används i mån av möjlighet senare i byggskedet för att återställa området. Stålbetongfundamentet görs som en gjutning ovanpå ett tunt strukturellt fyllnadsskikt (i allmänhet kross). Storleken av det stålbetongfundament som behövs varierar beroende på vindturbinleverantör, men storleksordningen är cirka 20 x 20 m eller 25 x 25 m. fundamentets höjd varierar mellan cirka 1 och 2 meter. Stålbetongfundament och massabyte Stålbetongfundament med massabyte väljs i de fall då den ursprungliga marken där ett vind-kraftverk ska byggas inte har tillräcklig bärförmåga. Vid stålbetongfundament med massabyte grävs först de lösa ytjordslagren bort innan fundamentet anläggs. Det organiska jordmaterialet används i mån av möjlighet senare i byggskedet för att återställa området. Täta och bärande markskikt nås i allmänhet på ett djup av 1,5 5 m. Gropen fylls med struktu-rellt material som det inte uppstår sättning i (i allmänhet kross) efter grävningen. I tunna skikt komprimeras materialet genom vibrations- eller fallviktspackning. Ovanpå fyllningen byggs stålbetongfundament genom gjutning på platsen. Stålbetongfundament på pålar Stålbetongfundament på pålar används i sådana fall där de markskikt som inte bär går så djupt att massabyte inte mera är ett kostnadseffektivt alternativ. Om ett pålat fundament ska byggas grävs de organiska jordlagren bort och ett tunt skikt av strukturell krossfyllning körs till det område där fundamentet byggs. Från det här skiktet görs pålningen. Efter pålningen förbereds pålarnas ändar innan stålbetongfundamentet gjuts ovanpå pålarna. Det organiska jordmaterialet används i mån av möjlighet senare i byggskedet för att återställa området. Bergsförankrat stålbetongfundament Stålbetongfundament förankrat i berg kan användas i sådana fall där berget kommer i dagen och ligger nära markytans nivå. För ett stålbetongfundament som ska förankras i berget sprängs först ett område för fundamentet i berget och därefter borras hål för stålankaren i berget. Efter att stålankaren har förankrats gjuts stålbetongfundamenten i den reservering som gjorts i berget. Vid användning av bergsförankring är stålbetongfundamentets storlek i allmänhet mindre än vid andra sätt att bygga ett stålbetongfundament. 4.4 Byggnads- och servicevägar samt fältområden För att vindkraftverken ska kunna byggas, underhållas och servas behövs nya vägar, och dessutom ska gamla vägar förbättras. Vid planeringen av vägarna utnyttjas så långt det är möjligt områdets befintliga vägar som rätas ut och förstärks. Servicevägarna kommer att ha grusyta och deras bredd blir i genomsnitt cirka sex meter. I skogsterräng fälls träd vid behov på en cirka meter bred väglinje för att ge plats för vägslänter och arbetsmaskiner. I kurvorna röjs ett område som kan vara dubbelt så stort för att extra långa transporter (rotorblad, torndelar) ska kunna komma fram. Efter att träd och annan växtlighet har tagits bort avlägsnas ytjorden och underlaget jämnas ut. På bergiga områden jämnas marken ut genom sprängning och utfyllnad med sprängsten så att underlaget blir tillräckligt jämnt. På mark med dålig bärförmåga ersätts marksubstansen med bärande material. Det lösgjorda materialet används i mån av möjlighet i byggandet och för återställning annstans inom vindkraftsparken. I projektets markbyggnadsarbeten eftersträvas massbalans så att ingen marksubstans behöver transporteras till området och ingen särskild deponeringsplats utanför projektområdet behövs för överskottsmaterial. Utöver de behövliga vägförbindelserna byggs också ett monterings- och arbetsområde på ungefär en halv hektar i anslutning till varje vindkraftverk. På det här området röjs växtligheten bort och marken jämnas ut. Efter byggåtgärderna återställs området så att det smälter in i omgivningen, men en del av området bibehålls för behövliga serviceåtgärder under driften. 12

15 4.5 Transporter och trafik När vindkraftverk byggs behövs transporter och trafik till arbetsplatserna. Då vägar och res-ningsområden anläggs måste stenmaterial transporteras. Mängden material beror på byggförhållandena, optimeringen av anskaffningen av stenmaterial och platser där material kan tas. Då fundamenten byggs utgörs de största trafikmängderna av betongtransporter. Beroende på fundamenttyp och kraftverkets konstruktion behövs högst cirka betongbilslaster för varje kraftverk. Transporten av ett vindkraftverks delar kräver cirka specialtransporter (extra långa eller tunga). Transporten av speciallyftkranar kan också ske med specialtransporter. Kraftverkens komponenter transporteras till byggplatsen med lavettransporter som är flera tiotal meter långa. Tornet transporteras i allmänhet i fyra eller fem delar och maskinrummet i ett enda stycke. Rotornavet och bladen transporteras som separata stycken och monteras ihop på byggplatsen med hjälp av lyftkranar. Trafiken till arbetsplatsen sker främst med person- och paketbilar. Då vindkraftverken är i drift görs sporadiska service- och kontrollbesök. 4.6 Elöverföring Vindkraftverken kopplas samman med 20 kv jordkablar som i första hand dras i anslutning till servicevägarna. Kablarna dras och kopplas till en transformatorstation (elstation) som ska byggas inom vindkraftsparkens område. Den el som vindkraftverken producerar transformeras till 110 kv spänning och överförs sedan ut från området. För projektet behöver ingen ny anslutningskraftledning byggas. Fortum Sähkönsiirto Oy:s nuvarande 110 kv kraftledningar Dalsbruk Kimito och Påvalsby Dalsbruk korsar projektområdet och i anslutning till dessa kraftledningar byggs en ny 110/20 kv elstation. 4.7 Byggande av vindkraftsparken Byggandet av vindkraftsparken börjar med markbyggnadsarbeten för vägar samt service- och arbetsfält vid kraftverksplatserna. Vindkraftsområdets terräng är avgörande för hur mycket markbyggnadsarbete som behövs för varje kraftverk. Därför varierar arbetstiden från en till flera veckor. Varje kraftverksfundament tar ungefär en vecka att bygga. Därefter tar det 2 3 månader för betongen att torka och hårdna. Resningen av varje vindkraftverk tar ungefär en vecka. I Olofsgårdsprojektet kommer det att ta cirka månader att bygga hela vindkraftsparken. 4.8 Vindkraftverkens drifttid, service och underhåll Vindkraftsparkens drifttid med moderna vindkraftverk är relativt lång. Vindkraftverkens funda-ment och torn har en beräknad användningstid som uppskattas till i genomsnitt 50 år och turbinen (maskinrum och rotorblad) cirka 20 år. Vindkraftverkens livslängd kan förlängas betydligt genom tillräcklig service samt byte av delar. Antalet servicebesök till varje vindkraftverk enligt serviceprogrammet för den aktuella kraftverkstypen under driften är vanligen 1 2 per år. Dessutom får man räkna med 1 2 oförutsedda servicebesök per år. Servicebesöken görs i allmänhet med paketbil, så servicevägarna hålls plogade också vintertid. 4.9 Urdrifttagning av vindkraftverk Det sista skedet av vindkraftsparkens livscykel är urdrifttagning, återvinning av vindkraftspar-kens anordningar samt avfallshantering. Arbetsskedena och de behövliga maskinerna då vindkraftsparken tas ur drift är i princip desamma som i byggskedet. Beträffande fundamenten och kablarna i marken avgörs om de ska lämnas kvar eller avlägsnas. De ovanjordiska delarna av byggområdena återställs. 13

16 5. ALTERNATIV SOM SKA BEDÖMAS 5.1 Projektalternativ En modellering av vindförhållandena på projektområdet har gjorts utgående från uppgifter i Finlands Vindatlas och vindmätningar som gjorts i området samt med beaktande av projektområdets förhållanden och terrängformer. Modelleringen har använts som hjälp vid den preliminära planeringen av kraftverkens placering. I den preliminära planeringen av kraftverksplaceringen har man beaktat var det finns bosättning, registrerade fasta fornlämningar samt kraftledningar på området. Placeringen av vindkraftsprojektets övriga konstruktioner (servicevägar, elstation) planeras, utreds och bedöms under bedömningsförfarandet. Den preliminära planen för placeringen enligt projektalternativ 1 utgör grund och utgångspunkt för utredningsoch bedömningsarbetet. Under förfarandet vid miljökonsekvensbedömning utreds antalet vindkraftverk samt deras noggrannare placering med beaktade av vind- och miljöförhållandena. Under miljökonsekvensbedömningen skapas och bedöms vid behov mindre projekthelheter än projektalternativ Alternativ 0 I alternativ 0 (ALT 0) byggs ingen landbaserad vindkraftspark i Olofsgård. Det här alternativet utgör jämförelsealternativ i bedömningen. Det innebär att motsvarande elmängd produceras någon annanstans och med något annat elproduktionssätt Alternativ 1 På Olofsgårds område i södra delen av Kimitoöns kommun byggs en landbaserad vindkraftspark med högst 18 vindkraftverk. Varje vindkraftverk har en effekt på cirka 3 MW. De vindkraftverk som ska bedömas har en navhöjd på högst 141 meter och rotorns diameter är högst 130 meter. Figur 5-1. Preliminär plan för placering av vindkraftverken enligt alternativ 1. 14

17 6. PLANERING AV PROJEKTET SAMT BESLUTSFATTANDE 6.1 Projektets planeringssituation och tidsplan för att förverkliga projektet Projektets planerings- och utredningsarbete startade sommaren En plan för placering av kraftverken utgående från vindförhållandena, markägandet samt bosättningen och kända värdefulla miljöobjekt utarbetades i slutet av år Den preliminära förläggningsplanen utgör grund för bedömningsarbetet och projektets teknisk-ekonomiska utvecklingsarbete. De planerade platserna där vindkraftverken ska placeras ligger på markområden som den projektansvariga äger. I december 2012 tog den projektansvariga initiativ till att Kimitoöns kommun ska låta utarbeta en delgeneralplan som gör det möjligt att genomföra vindkraftsprojektet. Efter att delgeneralplanen anhängiggjorts utarbetas nu en delgeneralplan för området samtidigt som MKB-förfarandet pågår. Miljökonsekvensbedömningen avslutas enligt den eftersträvade tidsplanen våren Utredningarna som gjorts under MKB-förfarandet, bedömningsarbetet och responsen beaktas då ett förslag till delgeneralplan utarbetas. Planförslaget blir förhoppningsvis färdigt efter att MKB-förfarandet avslutats våren Ansökan om bygglov som krävs för att bygga vindkraftsparken sker efter att delgeneralplanen har godkänts. Generalplanen utarbetas så att det ska gå att ansöka om bygglov direkt på basis av generalplanen. Den projektansvariga har som mål att ansöka om bygglov för vindkraftsprojektet och starta anskaffningen av kraftverken samt börja förbereda byggarbetet våren Avsikten är att vindkraftsprojektet ska börja byggas år Projektets anknytning till andra projekt i närregionen Andra vindkraftsprojekt i närregionen I Kimitoöns kommun finns tre vindkraftverk i drift på ön Högsåra. Utöver Olofsgårds vind-kraftspark finns sex andra aktuella vindkraftsprojekt i Kimitoöns kommun: Gräsböle Lounaisvoima Oy planerar bygga 5 vindkraftverk på området. Området generalplaneras och det senaste planeringsskedet, förslaget till delgeneralplan, var framlagt i mars april Nordanå-Lövböle Egentliga Finlands Energi Ab planerar bygga 30 vindkraftverk på området. Området generalplaneras och det senaste planeringsskedet, utkastet till delgeneralplan, var framlagt hösten Misskärr Taaleritehtaan Tuulitehdas I Ky planerar bygga nio vindkraftverk på området. Området generalplaneras och det senaste planeringsskedet, utkastet till delgeneralplan var framlagt hösten Stusnäs SABA Wind Oy Ab planerar bygga högst fem vindkraftverk på området. Området generalplaneras, men utkastet till delgeneralplan har ännu inte offentliggjorts. Kasnäs SABA Wind Oy Ab planerar bygga tre vindkraftverk på området. Beslut om planläggning av projektet har fattats. Påvalsby På området planeras ett vindkraftsprojekt i andelslagsform, cirka 15 vindkraftverk. Beslut om planläggning av projektet har ännu inte fattats. I grannkommunerna är följande vindkraftsprojekt kända inom mindre än 30 km avstånd från Olofsgårds vindkraftspark: Stortervolandet, Pargas Taaleritehdas Oy planerar bygga åtta vindkraftverk på området. Beslut om planläggning av projektet har ännu inte fattats. 15

18 Sorpo, Pargas Privatpersoner planerar bygga ett vindkraftverk på området. Följande skede är ansökan om bygglov. Timari, Sagu Taaleritehdas Oy planerar bygga tre vindkraftverk på området. Figur 6-1. Andra vindkraftsprojekt i närheten av planeringsområdet. 16

19 6.2.2 Andra projekt i anslutning till energiproduktion eller -överföring I projektområdets näromgivning finns inga andra kända projekt med anknytning till energiproduktion. För att de övriga vindkraftsprojekten som planeras i Kimitoöns kommun ska kunna förverkligas måste energiöverföringsnätet byggas ut. En ny cirka 4,5 km lång högspänningsledning eller kabel från Nordanå-Lövböleprojektet till Kimito elstation och en cirka 4 km lång jordkabel från vindkraftsprojektet i Misskärr till en ny elstation vid den nuvarande högspänningsledningen nära Nivelax är kända. Gräsböleprojektet ska enligt planerna kopplas till en ny elstation på projektområdet intill den nuvarande högspänningsledningen Planläggnings- och andra projekt I vindkraftsprojektets närområde finns inga kända planläggningsprojekt. De närmaste pågående projekten är Dalsbruks delgeneralplan och Dalsbruks detaljplan och detaljplaneändring. I december 2012 tog den projektansvariga initiativ till att Kimitoöns kommun ska låta planlägga området för Olofsgårds vindkraftsprojekt Projektets förhållande till utnyttjande av naturresurser och till planer och program om miljöskydd Förverkligandet av det här vindkraftsprojektet har anknytning till bl.a. följande bestämmelser, planer och program om miljöskydd: FN:s klimatavtal EU:s klimat- och energipaket EU:s energistrategi Den långsiktiga energi- och klimatstrategin Egentliga Finlands landskapsöversikt 2030 Egentliga Finlands landskapsprogram Egentliga Finlands klimat- och energistrategi Luftvårdsprogram 2010 Protokoll 1999 och förordning nr 40/2005 om konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar Nätverket Natura 2000 Strategin för skydd av naturens mångfald och hållbart utnyttjande av naturen Riktvärden för buller De riksomfattande målen för områdesanvändningen FN:s klimatavtal FN:s ramkonvention om klimatförändringen godkändes Konventionen trädde i kraft 1994, samma år som Finland ratificerade konventionen. Det s.k. Kyotoprotokollet, som innehåller bindande förpliktelser för industriländerna att minska utsläppen samt tidtabeller för detta, godkändes på den tredje konferensen om klimatavtalet år På klimatmötet i Kyoto godkändes som EU:s mål att de totala utsläppen av växthusgaser ska minskas med 8 % från nivån år Det här åtagandet måste uppnås under åren , som är den första s.k. åtagandeperioden. För Finland kom man överens om att målet för minskningen av utsläppen av växthusgaser är 0 % från nivån år 1990, dvs. utsläppen under åren ska ligga på samma nivå som EU:s klimat- och energipaket Europarådet har kommit överens om ett för alla medlemsländer gemensamt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020 jämfört med år Ett mål är också att öka andelen förnybara energikällor till i genomsnitt 20 procent av EU:s slutliga energiförbrukning. Genom att bygga ut vindkraften kan man bidra till att målen för EU:s klimat- och energipaket uppnås. 17

20 EU:s energistrategi EU:s energistrategi (An Energy Policy for Europe) publicerades Målet för EU:s energistrategi är att trygga tillgången på konkurrenskraftig och ren energi för att svara mot behovet att motverka klimatförändringen, den växande globala efterfrågan på energi och osäkerheten i framtida tillgång på energi. För att dessa mål ska nås har ett handlingsprogram med tio punkter gjorts upp. I programmet ingår bl.a. utveckling av EU:s interna energimarknad, tryggad energiförsörjning och åtagandet att minska utsläppen av växthusgaser. Den långsiktiga klimat- och energistrategin Statsrådet godkände den en ny klimat- och energistrategi för Finland. I strategin ingår klimat- och energipolitiska åtgärder fram till år 2020 och ungefärliga ända till år Arbetet med att uppdatera energi- och klimatstrategin inleddes 2011 i enlighet med regeringsprogammet. Med uppdateringen säkerställs att de nationella mål som uppställts för år 2020 uppnås samt bereds väg för mål på längre sikt. I strategiuppdateringen som godkändes av regeringen i mars 2013 uppställs ett produktionsmål om ca 9 TWh för vindkraft år 2025 i stället för det tidigare målet 6 TWh år Egentliga Finlands landskapsöversikt 2030 Landskapets centralaste planeringsdokument är den långsiktiga landskapsöversikten som anger landskapets ambition och en strategi för att nå dit. I planens strategi för år 2030 sägs bl.a. att Egentliga Finland är ett kolneutralt landskap och producerar en betydande del av sitt energibehov med förnybar energi. Egentliga Finlands landskapsprogram Som mål för Egentliga Finlands landskapsprogram nämns bl.a. att den förnybara energins andel av den använda energin har ökat betydligt samt att energieffektiviteten och energibesparingen har ökat. Som åtgärd främjas ett fullföljande av landskapets energistrategi och speciellt en ökning av produktionen av förnybar energi. Egentliga Finlands klimat- och energistrategi I Egentliga Finlands klimat- och energistrategi har man tydligt lyft fram nödvändigheten av förnybara energiformer samt behovet av att öka dem i landskapet. Strategiernas vision fram till år 2020 är att Egentliga Finland då ska ha nått de internationella och nationella klimat- och energimålen och håller på att bli kolneutralt. När det gäller vindkraftsproduktion är målet att öka vindkraftsproduktionen från nuvarande cirka 9 MW till cirka MW fram till år I praktiken innebär det här att 1 2 vindkraftsparker ska byggas i varje ekonomisk region. Luftvårdsprogram 2010 Målet för luftvårdsprogrammet 2010 är att Finland ska uppfylla åliggandena i direktivet om nationella utsläppsgränser för vissa luftföroreningar (2001/81/EG) fram till år Finland måste gradvis minska utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska ämnen. Luftvårdsprogrammet omfattar en plan för minskning av utsläppen i energiproduktionen, trafiken, jordbruket och industrin samt åtgärder för att minska utsläppen från arbetsmaskiner, nöjesbåtar och småskalig förbränning. 18

21 Protokoll 1999 och förordning nr 40/2005 om konventionen om långväga gränsöver-skridande luftföroreningar Det första regionala luftvårdsavtalet var den konvention som Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) 1979 ingick om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (FördrS 15/1983). Protokollet från konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar undertecknades i Göteborg 1999 och trädde i kraft i Finland genom förordning nr 40/2005. Avtalsparterna godkände det s.k. Göteborgsprotokollet om att minska försurning, övergödning och marknära ozon. Avtalsparterna är skyldiga att minska sina utsläpp så att de år 2010 underskrider den utsläppsgräns som är fastställd för respektive avtalspart. Göteborgsprotokollet förnyades och nya minskningsmål för medlemsländerna ställdes upp Göteborgsprotokollet innehåller de nationella skyldigheterna att minska utsläppen fram till år Protokollets mål är att övervaka och minska utsläppen av svavel, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska föreningar som härrör från mänsklig verksamhet och som sannolikt har en skadlig inverkan på människornas hälsa, naturens ekosystem, material och växter på grund av försurning, övergödning eller marknära ozon som förorsakas av långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Nätverket Natura 2000 Statsrådet beslutade om Finlands förslag till nätverket Natura 2000 den Natura 2000 är ett EU-projekt med avsikt att trygga de naturtyper som anges i habitatdirektivet och livsmiljöerna för de arter som finns upptagna i direktivet. Genom nätverket Natura 2000 vill man värna om naturens mångfald inom Europeiska Unionen och uppfylla de skyddsmål som anges i habitat- och fågeldirektivet. Habitatdirektivets allmänna mål är att uppnå och bibehålla en gynnsam nivå för skyddet av vissa arter och naturtyper. Det allmänna målet för fågeldirektivet är att bibehålla fågelbestånden på en nivå som motsvarar ekologiska, vetenskapliga och kulturella krav. Strategin för skydd av naturens mångfald och hållbart utnyttjande av naturen Statsrådet godkände strategin i december Strategins huvudmål är att stoppa utarmningen av naturens mångfald. Strategins fem mål: 1. Bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden integreras i förvaltningen och samhället. 2. Det direkta trycket på den biologiska mångfalden ska minskas och hållbart nyttjande av den främjas. 3. Tillståndet för den biologiska mångfalden förbättras genom att ekosystemen, arterna och den genetiska mångfalden tryggas. 4. Nyttan av biologisk mångfald och ekosystemtjänster tryggas för alla. 5. Verkställandet av bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden förbättras genom del tagande planering och informationsförvaltning samt genom att verksamhetsförutsättningarna och förmå gan utvecklas. Riktvärden för buller Statsrådet har beslutat om riktvärden för bullernivån (993/1992) för att förhindra bullerolägenheter och trygga trivseln i omgivningen. Riktvärdena tillämpas vid planering av markanvändning och byggverksamhet, vid trafikplanering som rör olika trafikformer samt vid tillståndsförfarandet för byggverksamhet. Beslut om riktvärden för bullernivån gavs med stöd av bullerbekämpningslagen (382/1987). Beslutet om riktvärden förblev i kraft, fastän bullerbekämpningslagen upphävdes då miljöskyddslagen (86/2000) trädde i kraft år Praxis för tillämpning av beslutet om riktvärden har senare utvidgats till tillstånds- och tillsynsfrågor enligt miljöskyddslagen och även marktäktslagen (555/1981). De allmänna riktvärdena för bullernivån gäller inte buller från skjut- och motorsportbanor. 19

22 6.2.5 De riksomfattande målen för områdesanvändningen Statsrådet beslutade år 2000 om de riksomfattande målen för områdesanvändningen enligt markanvändningsoch bygglagen 24. Målen reviderades genom statsrådets beslut år De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av systemet för planering av områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen. Enligt markanvändnings- och bygglagen ska målen beaktas och ett fullföljande av målen ska främjas i landskapets planering, i kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. Målen är enligt innehållet grupperade i helheter: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetlig samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet 3. Kultur- och naturarv, rekreationsmöjligheter och na turresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Helsingforsregionens specialfrågor 6. Områdeshelheter av betydelse för natur- och kultur miljön Vindkraftsprojektet kan beröras av följande allmänna och särskilda mål som ingår i olika ämneshelheter i målen för områdesanvändningen: Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanläggningen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand placeras koncentrerat till enheter som omfattar flera kraftverk. Beredskap för behövliga trafikförbindelser skapas genom utveckling av i första hand existerande huvudtrafikförbindelser och -nät. I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanläggningen ska man anvisa och i övrig planering av områdesanvändningen beakta linjedragningar för kraftledningar som är viktiga för den riksomfattande energiförsörjningen så att det fortsättningsvis går att förverkliga dem. Vid planeringen ska man beakta både nödvändiga nya linjedagningar och behoven att förbättra och bygga ut de gamla näten. När nya kraftledningar dras ska i första hand de befintliga ledningskorridorerna utnyttjas. I landskapsplanläggningen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand placeras koncentrerat till enheter som omfattar flera kraftverk. Enhetlig samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet I områdesanvändningen fästs särskild vikt vid att olägenheter och risker för människornas hälsa ska förebyggas och existerande olägenheter ska undanröjas. Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och konsekvenserna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. 20

23 Kultur- och naturarv, rekreationsmöjligheter och naturresurser Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. I samband med områdesanvändningen ska det säkerställas att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. De riksomfattande inventeringar som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. I samband med planeringen av områdesanvändningen ska vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp Egentliga Finlands etapplandskapsplan för vindkraft Egentliga Finlands förbund håller på att utarbeta en etapplandskapsplan för vindkraft som ska omfatta hela landskapet. Planförslaget var framlagt De vindkraftsområden som är utmärkta i etapplandskapsplanen är baserade på en vindkraftsutredning som gjorts för planarbetet Den vindkraftsutredning som landskapsförbundet har låtit göra gjordes som en generell utredning där de bäst lämpade områdena för mer än 10 vindkraftverk söktes. Olofsgårds projektområde togs inte med bland de lämpliga områdena i den generella utredningen på grund av områdets miljövärden. Avsikten med den här MKB är att noggrant genom lokala utredningar undersöka områdets lämplighet för vindkraftsproduktion Utredning om kumulativa effekter av vindkraftsprojekten på Kimitoön I Kimitoöns kommun gjordes en utredning av de kumulativa effekterna av de pågående vind-kraftsprojekten och deras delgeneralplaner (TN ). I utredningen av kumula-tiva effekter har sex delområden tagits med: konsekvenser för fågelbeståndet och speciellt flyttfåglarna, konsekvenser för fladdermössen, konsekvenser för landskapet, bullerpåverkan, blinkande effekter och konsekvenser för elöverföringskapaciteten. Dessa delområden kan påverkas av flera vindkraftsparker som ska byggas. Även Olofsgårds vindkraftsprojekt är med i den här utredningen, som publicerades i mars

24 6.3 Behövliga planer, tillstånd och beslut för Olofsgårds vindkraftsprojekt Allmänt De tillståndslösningar som krävs för vindkraftverk sammanhänger med planeringssystemet för områdesanvändning enligt markanvändnings- och bygglagen. I samband med att planer utarbetas försäkrar man sig genom tillräckliga utredningar om att vindkraftverken passar in i området och att de samordnas med andra former av markanvändning MKB-förfarande Nödvändigheten av ett MKB-förfarande har behandlats i kapitel Allmän planering av projektet Den allmänna planeringen av projektet (placeringen av kraftverken) ingår i den projektansvarigas projektutvecklingsarbete och det omfattar inga myndighetsbeslut eller något tillståndsförfarande. Den allmänna planeringen sker jämsides med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Planeringen fortsätter och preciseras i samband med och efter förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Som en del av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning fås mera information om projektområdet och dess miljövärden samt hur vindkraftverken eventuellt påverkar dem, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av projektplanen. I projektutvecklingen placeras turbinerna så att de skadliga konsekvenserna minimeras Planläggning och vindkraftsutbyggnad i Kimitoöns kommun Ändringen av markanvändnings- och bygglagen beträffande vindkraftsutbyggnad trädde i kraft Avsikten med ändringen var att det oftare än tidigare ska gå att använda en generalplan som planeringsverktyg för vindkraftsutbyggnad. Lagändringen gör det möjligt att bevilja bygglov för vindkraftverk direkt på basis av en generalplan. En förutsättning för att använda en generalplan på det här sättet är att man med en generalplan enligt lagändringen ska kunna styra byggandet på området i tillräcklig omfattning. Generalplanen kan godkännas då MKB-förfarandet har avslutats. I Kimitoöns kommun har riktlinjer för utbyggnad av vindkraften utarbetats. Kommunfullmäktige godkände riktlinjerna på sitt möte ( 15). En förutsättning för vindkraftsutbyggnad är bl.a. att den projektansvariga har arrendeavtal med minst 75 % av områdets markägare. Dessutom har en utredning gjorts om anslutning av projektet till elnätet. Det främsta planeringsverktyget för vindkraftsprojekt i Kimitoöns kommun är en delgeneralplan Bygglov För att vindkraftverk ska kunna byggas krävs bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) av Kimitoöns kommuns byggnadstillsynsmyndighet. En förutsättning för beviljande av tillstånd är att en generalplan för området har utarbetats och att den har vunnit laga kraft. Även för elstationen som ska byggas på området krävs bygglov. Områdets innehavare ansöker om bygglov. 22

25 6.3.6 Flyghindertillstånd För att få uppföra konstruktioner, byggnader och märken som är mer än 30 meter höga krävs enligt luftfartslagen (1194/2009) 165 flyghindertillstånd av Trafiksäkerhetsverket (TraFi). Områdets innehavare ansöker om tillstånd. Till ansökan bifogas utlåtande av den som erbjuder flygtrafiktjänster, dvs. Finavia Försvarsmaktens utlåtande Under planeringens gång utreds med försvarsmakten hur vindkraftsutbyggnaden påverkar militärflyget samt försvarsmaktens övervaknings- och vapensystems prestanda och andra frågor som påverkar trupp- och områdesanvändningen. Huvudstaben ger sitt utlåtande om vindkraftsområdena slutgiltigt kan godkännas Miljötillstånd För vindkraftsutbyggnaden krävs miljötillstånd enligt miljöskyddslagen, om verksamheten kan orsaka i lagen om vissa grannelagsförhållanden avsedd oskälig belastning för bosättningen i närheten på grund av buller och blinkande effekter. Vid planeringen av kraftverkens placering är en utgångspunkt att konsekvenser för bosättningen ska undvikas Anslutning till elöverföringsledningen För att koppla vindkraftverken till det regionala elnätet krävs anslutningsavtal med elnätets ägare. 23

26 7. MILJÖNS NUVARANDE TILLSTÅND 7.1 Läge och markanvändning Projektområdet ligger i Kimitoöns kommun 2,5 km nordost om tätorten Dalsbruk och 14 km från Kimito kyrkby. Området gränsar till Stormossens mossområde i nordväst och till den allmänna vägen Galtarbyvägen i sydost. Norr om projektområdet finns Björkboda träsk och söder om området finns havet med öar och vikar. Projektområdet ligger utanför tätortsstrukturen och används för skogsbruk. På området finns också några odlade åkrar. Projektområdet korsas av 110 kv kraftledningar Dalsbruk Kimito och Påvalsby Dalsbruk. På projektområdet finns dessutom flera skogsbilvägar och söder om Galtarbyvägen finns en stängd avstjälpningsplats. 7.2 Bosättning Näringar På projektområdet bedrivs jord- och skogsbruk. I Kimitoöns kommun fanns arbetsplatser år Av dem finns 8 % inom jord- och skogsbruk, 19 % i industrin, 7 % i byggverksamhet, 28 % i offentlig förvaltning och 35 % i andra serviceyrken. 76 % av kommunens arbetskraft har sin arbetsplats i Kimitoöns kommun och arbetslöshetsgraden var 6,3 % i början av år Markområdenas ägare Projektområdet är och gränsar främst till mark i privat ägo. På området och i dess omgivning finns dessutom i liten omfattning mark som ägs av Kimitoöns kommun, församlingen och staten Bosättning och näringar På projektområdet finns enligt terrängdatabasen ett bostadshus intill Galtarbyvägen. Nära projektområdet, på mindre än två kilometers avstånd, finns bostadsbyggnader i Hertsböle, Bofall och Tynglax. Fritidsbostäder finns vid stränderna av Galtarbyviken, Bruksfjärden och Dragsviken cirka 1 2 km från projektområdet. Litet längre bort, cirka 3 km från projektområdet, finns rikligt med bosättning i Nivelax, Björkboda, Dragsfjärd och Dalsbruk. Närservice och kommunal service finns i Dalsbruk samt delvis också i Nivelax och Dragsfjärd. Kimitoöns kommun hade invånare i november Tabell 7-1. Antal byggnader som används som fast bostad och fritidsbostad inom 1 respektive 2 km av-stånd från närmaste preliminära kraftverksplats enligt förläggningsplanen. Avstånd från närmaste vindkraftverk Fasta bostäder Fritidsbostäder 1 km 15 st 9 st 2 km 59 st 83 st 24

27 Figur 7-1. Projektområdets nuvarande markanvändning och bosättning. Fasta bostäder och fritidsbostäder i närheten av projektområdet enligt Lantmäteriverkets terrängdatabas Figur 7-2. Fastighetsindelning. 25

28 7.4 Planläggningssituation Landskapsplan På området gäller Egentliga Finlands landskapsplan. Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige godkände förslagen till landskapsplaner för de ekonomiska regionerna Loimaa, Åboland och Nystadsregionen samt Åboregionens kranskommuner på sitt möte och planerna stadfästets av Miljöministeriet Landskapsplanerna ersatte de regionplaner som var fastställda för områdena.. Projektområdet ligger främst på jord- och skogsbruksdominerat område (M). Med beteckningen anvisas i första hand områden avsedda för jord- och skogsbruk och som också kan användas för friluftsliv och rekreation enligt allemansrätten. I planeringsbestämmelsen för beteckningen står det: Som komplettering och utvidgning till de existerande områdena kan man i den mera detaljerade planeringen, utan att orimligt skada huvudsakligt användningssyfte samt med landskaps- och miljöaspekter i beaktande, anvisa bl.a. ny permanent bosättning och, enligt speciallagstiftning, även andra aktiviteter. På projektområdet finns en beteckning för högspänningsledning (z) och dessutom flera fornlämningsobjekt (sm). Galtarbyvägen är anvisad som förbindelseväg och riktgivande friluftsled. Stormossen är anvisad som Naturaoch skyddsområde (S). Som planeringsbestämmelse för vardera beteckningen konstateras att planer och åtgärder på området ska trygga och främja naturvärdena. Hertsböle badstrand söder om projektområdet är anvisad som rekreationsobjekt (V). På området finns också beteckning för fornlämningsområde (sma). Egentliga Finlands förbund håller på att utarbeta en etapplandskapsplan för vindkraft som ska omfatta hela landskapet. Avsikten med planen är att anvisa de områden som är bäst lämpade för vindkraftsproduktion. I planen anvisas de områden som är bäst lämpade för vindkraftverk (minst 10 kraftverk) samt mindre områden som har utretts i arbetet med planen och som föreslås som vindkraftsobjekt. Planförslaget var framlagt De vindkraftsområden som är utmärkta i etapplandskapsplanen är baserade på en vindkraftsutredning som gjorts för planarbetet (Vindkraftsutredning för Egentliga Finland ). I planförslaget har ingen vindkraftsbeteckning anvisats för Olofsgårds område Generalplan Havsstranden söder om projektområdet är planlagd i stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds södra skärgård som trädde i kraft i april Det planlagda området ligger som närmast cirka 300 meter från projektområdets kant. På strandområdet gäller också Västanfjärds strandgeneralplan längst inne i Galtarbyviken samt på stränderna av Björkboda träsk. Strandgeneralplanen trädde i kraft i mars 2006 och projektområdet gränsar till planområdet vid Björkboda träsk Detaljplan På projektområdet eller i dess närhet finns ingen gällande eller anhängig detaljplan. Närmaste detaljplanerade område ligger i Dalsbruk. Vid havsstranden finns några stranddetaljplanerade områden. 26

29 Figur 7-4. Utdrag ur landskapsplanen. Projektområdets avgränsning är utmärkt med blått. Figur 7-5. Utdrag ur förslaget till etapplandskapsplan för vindkraft. Projektområdets avgränsning är utmärkt med blått. 27

30 7.5 Trafik Landtrafik Trafikens huvudrutt på området är regionväg 183 från Kimito till Dalsbruk. Vägen används av i genomsnitt cirka fordon per dygn från Kimito till Dragsfjärd och av cirka 1500 fordon per dygn från Dragsfjärd till Dalsbruk. Den tunga trafikens andel är cirka 8 %. Längs förbindelsevägen i södra delen av projektområdet (Galtarbyvägen) kör cirka fordon per dygn. På området finns inga andra allmänna vägar Vattentrafik I Dalsbruk finns en industrihamn som har en åtta meter djup farled. På Kimitoön finns också andra hamnar och lastningsplatser samt många båtfarleder, trafik med nöjesbåtar och gästhamnar Flygtrafik Tre kilometer nordväst om projektområdet finns Genböle småflygfält. Småflygfältets startbana går i östvästlig riktning, alltså inte i riktning mot projektområdet. Avståndet till Åbo flygplats är över 50 km och Olofsgårds område ligger inte inom det område där det finns höjdbegränsningar på grund av flygtrafiken. 7.6 Naturmiljö Vindförhållanden De bästa områdena för vindkraftsindustri i Finland är kust- och havsområdena och fjällen. Platsspecifik och noggrann information om vindförhållandena i Finland finns tillgänglig efter att Motiva och Meteorologiska institutet och deras underleverantörer har gjort en vindatlas. Enligt vindatlasen är den årliga medelvindhastigheten på Olofsgårdsområdet 8 8,3 m/s på 100 meters höjd över markytan. Den vanligaste vindriktningen i Finland är från sydväst och den är gynnsam för kustområdet på Kimitoön Jordmån och berggrund Topografin på Kimitoön består av omväxlande vidsträckta bergsområden och rätlinjiga krossdalar. Projektområdet hör till ett område med en bergsrygg som fortsätter mot nordväst. Den högsta punkten på projektområdet ligger i områdets västra del på det småskaliga bergsområdet Råbergen knappt 70 meter över havsnivån, vilket är den högsta punkten i södra delen av Kimitoön. De mest låglänta områdena ligger i sänkorna i de södra och östra delarna av projektområdet knappt 20 meter över havsytan. Projektområdets berggrund består främst av kvartsfältspatgnejs. På små arealer förekommer dessutom mikroklingranit, kvartsdiorit samt amfibolit och amfibolitgnejs. Det finns ingen jordartskarta i skala 1: över projektområdet. Det lösa jordlagret på projektområdet är huvudsakligen tunt och på området finns rikligt med klippmarker och berg i dagen. I sänkorna förekommer torvlager samt lera och morän Yt- och grundvatten Projektområdet ligger inte på klassificerat vattendragsområde utan projektområdets diken rinner i den östra och södra delen ut i Galtarbyviken, i den norra delen i Björkboda träsk och i de sydvästra och västra delarna i Stora Masugnsträsket. Träsken ligger inte på projektområdet. På projektområdet finns inga klassificerade grundvattenområden. Närmaste klassificerade grundvattenområden finns drygt 2 kilometer norr om projektområdet (Högmo grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning). 28

31 Figur 7-6. Utdrag ur sammanställningen av strandgeneralplaner. Projektområdets avgränsning är utmärkt med blått. Figur 7-7. Utdrag ur Trafikverkets karta över trafikmängder. Projektområdets avgränsning är utmärkt med rött. 29

32 Figur 7-8. Vindförhållanden på 100 meters höjd över markytan på Olofsgårdsområdet (Finlands Vindatlas 2012). Figur 7-9. Topografikarta. 30

33 7.6.4 Vegetation och fauna Projektområdet ligger på ett bergigt och småskaligt område nära havsstranden. Projektområdets växtlighet karakteriseras av talldominerade skogsbestånd på berg, torra och karga moar och i sänkorna mellan dem finns grandominerade små myrmarker. Lövträdsdominerade områden finns på små arealer främst på myrmarkerna. Växtligheten är kargast i de södra delarna av projektområdet nära havsstranden och blir småningom lummigare mot de norra delarna av området. Skogarna på projektområdet används numera i hög utsträckning för skogsbruk. Största delen av projektområdets skogar är talldominerade gallringsbestånd av olika åldrar. Områdets myrmarker har också huvudsakligen skötts med skogsbruksåtgärder. Faunan på projektområdet och i dess omgivning består av arter som är typiska för ekonomiskogar och åkermarker. Däggdjur som rör sig på området är bl.a. fälthare, räv, älg, mårdhund, rådjur och vitsvanshjort. Figur Planeringsområdets ytvatten och dess strömningsriktning. Projektområdet ligger inte på klassificerat grundvattenområde. 31

34 7.6.5 Fågelbestånd Material Information om områden med betydelsefullt fågelbestånd på planeringsområdet och i närregionen har sammanställts utgående från miljöförvaltningens geoinformationsmaterial (IBA-/FINIBA-områden, Naturaområden) och en bedömning av fågelbeståndet i anslutning till vindkraftsplanering i Egentliga Finland (Faunatica 2012). Bedömningen av fågelbeståndet innehåller uppgifter om flyttstråk och rastområden för regionalt och lokalt viktiga fåglar. Dessutom användes resultat från fågelutredningar som gjorts under miljökonsekvensbedömningarna eller planläggningsprocesserna för vindkraftsprojekt som planerats i olika delar av Kimitoön (Ramboll 2012a, Ramboll 2012b, Ramboll 2012c, Sito 2012, Suomen Luontotieto 2012 och Suomen Luontotieto 2011). Utredningen innehåller en sammanställning av uppgifter om observationer som anmälts till observationssystemet Tiira, som upprätthålls av BirdLife Finland. Häckande fåglar De fågelarter som häckar på planeringsområdet är främst arter som är anpassade till karga tallbestånd på berg och andra arter som är vanliga i skogsmiljö såsom lövsångare, trädpiplärkor, mesar, finkar och trastar. Planeringsområdets naturmiljö är dessutom lämplig för skogshönsfåglar. I området har främst orrar observerats. Fåtaliga häckande arter i södra Finlands grövre moskogar och tallbestånd på berg är trädlärka, dubbeltrast, korsnäbbsarter samt den nattaktiva nattskärran. Dessa arter häckar sannolikt på planeringsområdet. Även dagrovfåglar är vanliga häckande fåglar på området. På grund av begränsad mängd av lämpliga livsmiljöer förekommer vadare och myrmarksarter sporadiskt på planeringsområdet och antalet par är litet. Områden med viktigt fågelbestånd i projektområdets omgivning IBA- och FINIBA-områden Sjölax (FI ) är en 134 hektar stor, grund havsvik som sannolikt är Finlands viktigaste samlingsområde för grågäss. På sensommaren kan som mest över 5000 grågäss rasta där. Sjölax ligger på närmare 20 kilometers avstånd men beaktas ändå här, eftersom grågässen som rastar i viken gör långa flygningar till olika delar av Kimitoön i jakt på föda, bland annat till åkerområdet i Björkboda norr om projektområdet. Skärgården i västra delen av Finska viken är en mycket vidsträckt ( ha), enhetlig helhet som består av tusentals öar och skär mellan Kökar och Ingå. I området häckar så gott som alla sjöfåglar som förekommer i Finland och det är dessutom ett betydelsefullt samlingsområde för bl.a. ejder. Som närmast sträcker sig det här FINIBA-området till en plats på 10 kilometers avstånd från projektområdet. Viktiga rastområden Björkboda åkerområde, som ligger cirka fem kilometer norr om projektområdet, är ett viktigt område där flyttfåglar samlas. Där observeras både flyttande fåglar och rikligt med rastande fåglar. Platsen är speciellt känd för sina stora mängder av rovfåglar, men också exempelvis grågäss söker föda på åkrarna, speciellt på sensommaren. Galtarbyviken är en smal och lång havsvik, som närmast cirka 1,5 km öster om projektområdet. Områdets häckande fågelbestånd är inte särskilt väl känt, trots att det finns ett fågeltorn vid vikens norra del. Speciellt på vårarna samlas dock ganska rikligt med sjöfåglar där. Till exempel grågäss ses dagligen i flockar med tiotals fåglar under flyttningstiden. Galtarbyviken är också viktig som en ledlinje som styr flyttningen. Fågelflyttningen har i någon mån studerats på området. Antalen är dock vanligen mindre än i Björkboda. 32

35 Lokala skyddade och hotade arter Fiskgjuse Enligt uppgifter från ringmärkningsbyrån finns 17 fiskgjusbon inom tjugo kilometers radie från projektområdet. Häckning förekom i nio av dessa bon på 2000-talet. Ett av bona finns på det planerade projektområdet och ett annat i dess närhet. Havsörn Havsörn förekommer allmänt på Kimitoön året om. På området rör sig både fåglar som inte häckar och gamla, häckande fåglar. Enligt uppgifter från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland finns det hela 20 aktiva havsörnsbon samt 12 alternativa bon inom 20 kilometers radie från projektområdet. De närmaste bebodda bona ligger cirka sju kilometer från projektområdet. Havsörnen ses ofta också i de inre delarna av ön och de största samlingarna har setts i Björkboda. Samlingar med över tjugo fåglar har enligt en utredning gjord av Åbo Ornitologiska Förening observerats också på Lövö och vid Galtarbyviken. Vid Skärgårdshavet övervintrar rikligt med fåglar som hör till det häckande beståndet i norra Ryssland. Figur FINIBA-områden i planeringsområdets närhet samt viktiga rastområden. 33

36 Flyttfåglar Allmänt om fågelflyttningen på Kimitoön Kimitoöns betydelse som fåglarnas flyttstråk är väl känd och hundratals fågelskådare besöker området under fåglarnas flyttningstid. På grund av det geografiska läget är speciellt höstflytt-ningen i området livlig, eftersom många fåglar in i det sista försöker undvika att flyga över havet och därför samlas i ett ganska smalt stråk. Det här märks speciellt tydligt när det gäller rovfåglar, och Björkboda åkerslätt norr om projektområdet är känd för stor förekomst av flyttande rovfåglar. På våren är Kimitoön ofta det första område som erbjuder flyttfåglar som anländer från sydväst möjlighet att rasta och hitta föda. Speciellt tidigt på våren ses ofta stora flockar med flyttfåglar. De smala havsvikarna mot inlandet styr dessutom flyttningen. På vårarna anländer fåglarna dock över havet över en bred front, så antalet flyttfåglar på en viss plats är i allmänhet mindre än på hösten. De främsta flyttstråken går framför allt på båda sidorna om Kimitoön. Halikonlahti och Pemarviken är de viktigaste flyttstråken i området, men också över ön går ett relativt starkt flyttstråk på vårarna och höstarna. Galtarbyviken öster om projektområdet styr flyttfåglarna mot den inre delen av Halikonlahti. Naturtypskod Natura-naturtyp Naturliga dystrofa sjöar och Andel av Naturaområdets areal, % 3160 småvatten Små åar och bäckar < Högmossar Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn Västlig taiga 2 91D0 Skogbevuxna myrar 1 Flyttfåglarna består av många olika arter. På vårarna och höstarna ser man intensiv eller ganska intensiv flyttning av finkfåglar och trastar. Ringduvor ses i stort antal speciellt på höstarna, men antalet sångsvanar och vadare är i allmänhet störst på våren. Gåsflyttningen på våren består till stor del av grågäss, men på hösten ses också måttliga mängder av sädgäss och mera sällan också arktiska vitkindade gäss och prutgäss. Någon egentlig arktisk flyttning ses ganska sällan, men på våren har Pemarviken stor betydelse när den styr flyttningen mot inlandet. Då kan man till exempel se lomfåglar i stort antal. Tranflyttningen är tidvis livlig. På höstarna går tranornas främsta flyttstråk främst över Björkboda mot Kasnäs och därifrån fortsätter fåglarna mot söder-sydost med sikte på Estland. På vårarna är flyttningen mera spridd och antalen mindre, men hundratals flyttande fåglar under en dag har setts bland annat på Lövö och vid Galtarbyviken. Rovfåglar Ett betydande antal rovfåglar flyttar via Kimitoön speciellt på hösten, men i någon mån också på våren. De flyttande fåglarna består av många olika arter och omfattar alla rovfåglar som häckar i Finland, från hökar till örnar. Flyttningen är livligast på hösten, då antalet ormvråkar och sparvhökar under en dag kan vara över hundra, men även antalet av andra rovfåglar såsom blå kärrhök och bivråk är i allmänhet högt jämfört med övriga delar av Finland. Ormvråkarna och sparvhökarna flyttar främst västerut vid Björkboda, medan de flesta övriga rovfåglarna tar sikte över havet mot Estland. Kungsörnar ses vissa höstar i relativt stort antal. Även havsörnar flyttar via området i ganska stort antal, men det är svårt att uppskatta antalet på grund av stationära och kringstrykande fåglar som man ser rikligt av i området året om. Tabell 2. Natura-naturtyper på Stormossens Naturaområde (www. ymparisto.fi). 34

37 7.6.6 Naturskydd Stormossens Naturaområde (FI , SCI) ligger nordväst om projektområdet och dess södra del ligger delvis på projektområdet. Stormossen har en areal på 139 hektar och är en mosshelhet som har bevarats nästan i naturtillstånd. Området hör delvis till myrskyddsprogrammet (SSO020034) och på dess område har ett privat skyddsområde (YSA200125) inrättats. Stormossen består av två högmossar och Lillträsket, som har bevarats i naturtillstånd i den nordligaste delen av området. Mossarna består främst av ris-tallmosse och vid träsket finns dessutom små arealer med flarkmosse samt madkärr. En bäck i naturtillstånd slingrar sig från mossen till träsket. Områdets sydvästra hörn är dikat och där växer ställvis grova träd. På området förekommer den nationellt hotade mellanvitmossan (Sphagnum affine). Fåglar som förekommer på området är bl.a. trana, spillkråka, knipa och hotade dagrovfågelarter. Andra Naturaområden i projektområdets närhet (Ölmos- Purunpää FI , SCI; Skärgårdshavet FI , SPA; Skärgårdshavet FI , SCI; Biskopsö glosjöar FI , SCI och Kimitoöns klippor FI , SCI) ligger på minst fem kilometers avstånd från projektområdet. Knappt tre kilometer från projektområdet finns dessutom två värdefulla klippområden (Jungfrudansen KAO020078, Bötesberget-Örisbergen KAO020023). Skärgårdshavets nationalpark och de omgivande öarna samt vattenområdena bildar en sammanhängande helhet, Skärgårdshavets biosfärområde. Biosfärområdets kärnområde består av nationalparkens områden, som omges av en buffertzon med liten påverkan av mänsklig verksamhet. Kring buffertzonen finns ett samarbetsområde där påverkan av mänsklig verksamhet är större. Skärgårdshavets biosfärområde ligger som närmast cirka två kilometer från projektområdet ( Figur Läget för Stormossens Naturaområde och den preliminära planen för vindkraftverkens placering. 35

38 Figur Naturaområden, andra skyddsområde och områden som hör till något skyddsprogram i projektområdets omgivning (Miljö- och geoinformationstjänsten OIVA). 7.7 Landskap och kulturmiljö Allmän beskrivning av landskapet Projektområdet ligger i den sydvästra skärgården, närmare bestämt i kustskärgården. Projektområdet ligger på en skogbevuxen bergsrygg i södra delen av den vidsträcka Kimitoön. Söder om projektområdet finns Bruksfjärden, som omges av öar, i öster den smala Galtarbyviken och i väster den smala Dragsfjärden. Norr om projektområdet finns det lilla Björkboda träsk och i sydväst den lilla sjön Stora Masugnsträsket. Projektområdet gränsar till ett skogbevuxet åsområde i nordväst. Nordost om projektområdet finns Galtarby långa odlingsdal och norr om projektområdet finns Björkboda by med dess vidsträckta odlingsslätter. Från de här öppna områdena har man utsikt långt över omgivningen. Projektområdets landskapsstruktur är typisk för Egentliga Finland, varierande och småskalig. Berget kommer i dagen på många ställen i den kuperade terrängen. Terrängformerna är inte tydligt orienterade på grund av den kraftiga och oregelbundna sprickbildningen i berggrunden. Projektområdets landskapsbild domineras av barrskogar. Sänkorna mellan projektområdets berg och backar består främst av trädbevuxna myrmarker. I den södra delen finns också små åkrar. Den västra och norra delen av projektområdet genomkorsas av två kraftledningar. Vid den södra kanten och delvis genom projektområdet går en smal landsväg, Galtarbyvägen. Från vägen finns nästan ingen öppen utsikt mot projektområdet. Söder om vägen finns en avstjälpningsplats. På projektområdet finns också en del skogsbilvägar. 36

39 7.7.2 Värdefulla landskaps- och kulturmiljöobjekt Skärgårdshavet, dit även Kimitoön hör, är ett av Finlands 27 nationallandskap. Nationallandskapen avspeglar de mest representativa natur- och kulturdragen i olika delar av vårt land. Ett nationallandskap har ett stort symbolvärde och i allmänhet en erkänd betydelse i den nationella kulturen, historien eller naturbilden. Någon administrativ betydelse har nationallandskapen inte. De inventerade värdefulla landskaps- och kulturmiljöobjekt som finns inom det område där projektet påverkar landskapet räknas upp nedan enligt avståndszoner. Utöver de nationellt och regionalt värdefulla landskapsområdena och kulturmiljöerna innehåller uppräkningen också inventerat byggnadsbestånd på projektområdet och i dess omedelbara närhet. Avstånd från de planerade vindkraftverken 0 6 km I närheten av projektområdet, inom fem kilometers radie från de planerade kraftverken finns flera nationellt värdefulla byggda kulturmiljöobjekt (RKY 2009). Sydväst om projektområdet finns Dalsbruks historiska industriområde. Avståndet från Dalsbruks kulturmiljöområde till närmaste planerade kraftverk är cirka två kilometer. Dalsbruks historiska industriområde har under trehundra års tid utvecklats till ett vid-sträckt järnindustrisamhälle. Utöver industri-, produktions- och lagerbyggnader från olika tidsperioder har Dalsbruk också en mängd arbetarbostäder och bostadsområden från 1700-talet ända till våra dagar samt andra offentliga byggnader som tillhört brukssamhället. Dragsfjärds kyrka med omgivning finns cirka 3,5 kilometer från närmaste planerade kraftverk nordväst om projektområdet. Den sydvästfinländska korskyrkan från 1700-talet och kyrkans närmaste omgivning med sina offentliga byggnader är en välbevarad kyrkby från första delen av 1900-talet. Björkboda historiska bruksområde ligger cirka 2,5 kilometer från närmaste planerade kraftverk norr om projektområdet vid stranden av Björkboda träsk, omgivet av odlings-områden. Bruksherrgården, som blev färdig 1783, är en av de mest betydelsefulla gustavianska herrgårdsbyggnaderna i landet. I miljön ingår Bruksherrgården med dess parker, bostadsbyggnader, Stenkasernen samt industribyggnader. De nuvarande fabrikshallarna, som främst har byggts på 1920-talet, står på samma plats som de gamla hammarsmedjorna och valsverken. Västanfjärds gamla och nya kyrka ligger drygt 4 kilometer öster om de planerade kraftverken. Skärgårdssocknen Västanfjärds gamla och nya kyrka speglar kyrkobyggandet i den vidsträckta kyrksocken Kimito, där en predikohusförsamling grundades på 1700-talet. I början av 1900-talet blev den en självständig församling. De två kyrkorna från två olika epoker, den rödmyllade träkyrkan från 1700-talet och den nationalromantiska stenkyrkan från början av 1900-talet, bildar en välbevarad kyrkomiljö. I den föråldrade listan över värdefulla kulturmiljöer av riksintresse (RKY 1993) ingår förutom ovannämnda också Söderlångviks herrgårdsmiljö drygt fem kilometer från närmaste vindkraft-verk väster om projektområdet. Miljön finns införd i förslaget till landskapsplan för Egentliga Finland som en betydelsefull områdeshelhet av byggd miljö (sra 1003) och den kan därför anses vara regionalt värdefull. Söderlångviks huvudbyggnad i trä är från 1870 och omges av ett stort parkområde med trädgårdar. Den stora tegelladugården är från Söderlångvik var Amos Andersons sommarbostad

40 På Kimitoön pågår ett treårigt kulturmiljöprojekt ( ) som omfattar inventering av områdets gamla byggnadsbestånd och fornlämningar. De inventerade byggnaderna som har stort kulturhistoriskt värde är klassificerade som nationellt, regionalt, lokalt och landskapsmässigt eller historiskt värdefulla. Värdeklasserna landskapsmässig och historisk anger att platserna har vissa kulturhistoriska värden, men det har inte ensamt räckt till för att nå lokal klass. Inventeringarna på projektområdet och i dess närhet är slutförda och enligt dem finns inga värdeklassificerade byggnader på projektområdet. Närmste landskapsmässigt eller lokalt värdefulla byggnader ligger nordost om projektområdet i Galtarby knappt en kilometer från de planerade kraftverken. (Egentliga Finlands landskapsmuseums inventeringsportal, MIP) Avstånd från de planerade vindkraftverken 6 10 km Inga inventerade värdefulla landskaps- och kulturmiljöobjekt. Avstånd från de planerade vindkraftverken km Närmaste nationellt värdefulla landskapsområde (Miljöministeriet 1992) är landskapshelheten Skärgårdshavets kulturlandskap, som ligger som närmast cirka 10 kilometer sydväst om området. Närmast projektområdet finns öarna Högsåra, Söderön och Holma, som ingår i landskapsområdet. I förslaget till landskapsplan för Egentliga Finland är detta landskapsområde utmärkt som en något större helhet av regionalt värdefullt landskapsområde än i den riksomfattande avgränsningen. Högsåra landskapsområde representerar mellanskärgårdszonen. I Skärgårdshavets landskapsområde förenas den vackra naturen med ett kulturlandskap som på ett unikt sätt har formats av den traditionella skärgårdsbosättningen och naturahushållningen. Växelverkan mellan människa och natur syns tydligt i landskapet. En god representant för Skärgårdshavets traditionella byar är Högsåra, där det fortfarande bor cirka femtio personer. I det nationellt värdefulla landskapsområdet finns också byggda kulturmiljöobjekt av riksintresse (RKY 2009). Här kan nämnas Högsåra byområde, som hör till den värdefulla helheten av bybosättning i Kimitoöns yttre skärgård cirka 14 kilometer från de planerade vindkraftverken. Byarna var bebodda redan på medeltiden och har en lång bosättningshistoria och de representerar områdets historiska näringar fiske, sjöfart och turism på ett mångsidigt sätt. Högsåra lots- och fiskarbys byggnadsbestånd består av bondgårdarnas bostadsbyggnader och hamnens båthus. Byns långa pensionatstradition har också präglat samhället. Ängarna har stor betydelse för byns kulturlandskap. 38

41 Nordost-öster om projektområdet, drygt 11 kilometer från de planerade kraftverken finns byn Vestlax, som är ett värdefullt byggt kulturmiljöobjekt av riksintresse (RKY 2009). Byn utgör en del av helheten av kalkbrott och Pargas kalkfabrik vid den åboländska kusten. Pargas kalkfabriks område i Väståboland samt kalkbrotten i Vestlax på Kimitoön och i Förby i Salo reflekterar de månghundraåriga traditionerna inom kalkbrott och kalkproduktion i området. De gamla kalkbrotten i Vestlax, där kalk har brutits sedan 1500-talet för både kalkbränning och stenhuggning, bildar en beaktansvärd sevärdhet. Likaså nordost om projektområdet, som närmast drygt 14 kilometer från de planerade kraftverken, finns Sjölax gård, som är ett värdefullt byggt kulturmiljöobjekt av riksintresse (RKY 2009). I havslandskapet bildar Sjölax gård med sina byggnader, parker och åkrar en helhet som återspeglar herrgårdskulturen och byggandet på 1800-talet. Nordost-norr om projektområdet, som närmast 13,5 kilometer från de planerade kraftverken, finns Sagalunds hembygdsmuseum, som är ett värdefullt byggt kulturmiljöobjekt av riksintresse (RKY 2009). Sagalund är ett av landets äldsta hembygdsmuseer som visar allmogebyggtraditionen och boendekulturen i Finlands svenskspråkiga kustregion. Likaså nordost-norr om projektområdet, som närmast knappt 15 kilometer från de planerade kraftverken, finns Kimito kyrka och prästgård, som är värdefulla byggda kulturmiljöobjekt av riksintresse (RKY 2009). Kimito medeltida stenkyrka och prästgård bildar den historiska symbolen för den gamla storsocknen. På mer än 15 kilometers avstånd från de planerade kraftverken finns flera byggda kulturmiljöobjekt av riksintresse (RKY 2009), delar av värdefulla landskapsområden av riksintresse samt objekt som beaktats som värdefulla områdeshelheter av byggd miljö (sra) i förslaget till landskapsplan för Egentliga Finland. De planerade vindkraftverken kan under gynnsamma förhållanden synas på upp till 30 kilometers avstånd, men den eventuella betydelsen av landskapsförändringen i områdenas landskapsbild blir mycket obetydlig. På projektområdet och i dess näromgivning finns flera fornlämningar som är skyddade enligt fornminneslagen (Museiverket 2012). På projektområdet finns kända fornlämningar på följande platser: I projektområdets västra del är området med fasta fornlämningar vid Råberget typbestämt som en stenålders boplats (Råberget). På toppen av Råbergen finns en fast fornlämning (Råberget 2) som är ett historiskt råmärke av stenkonstruktion. I den södra delen av projektområdet, intill Galtarbyvägen finns en eventuell fornlämning av en stenålders boplats (Olofsgård 2). I projektområdets norra del är området med fasta fornlämningar typbestämt som en stenålders boplats (Olofsgård 1). Vid projektområdets norra gräns finns en eventuell fornlämning som är typbestämd som en stenålders boplats (Farfarskärret). Söder om Bofallsmossen finns en eventuell fornlämning som är typbestämd som en stenålders boplats (Bofallsmossen). I det treåriga kulturmiljöprojektet som pågår på Kimitoön ( ) har fornlämningar inventerats i Västanfjärd, Dragsfjärd och Dalsbruk. De fornlämningar som hittades på projektområdet vid investeringarna i Västanfjärd har huvudsakligen införts i Museiverkets register och beskrivs ovan. Vid inventeringen på projektområdet hittades en fornlämning som inte har införts i Museiverkets register, eftersom den är placerad bland s.k. andra objekt. Objektet kallas Ramstedsmossen och är en odaterad stenkonstruktion (stensättning). (Kemiönsaaren Västanfjärdin arkeologinen inventointi vuonna 2011). 39

42 40 Figur Värdefulla landskaps- och kulturmiljöområden och -objekt i närområdet kring planeringsområdet.

43 Figur Värdefulla landskaps- och kulturmiljöområden i planeringsområdets omgivning. 41

44 Figur Kända fornlämningar på projektområdet (Museiverket 2012). 7.8 Annan verksamhet som påverkar miljön Buller Projektområdet används för skogsbruk och där finns inga verksamheter som orsakar buller i omgivningen Luftkvalitet Luftkvaliteten på området påverkas av landsvägstrafiken. 42

45 8. AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEN 8.1 Miljökonsekvenser som ska bedömas Miljökonsekvenser är enligt MKB-lagen direkta eller indirekta konsekvenser av projektet, vilka kan påverka: människornas hälsa, levnadsförhållanden och trivsel mark, vatten, luft och klimat, växtlighet och organismer samt växelverkan mellan dessa och naturens mångfald samhällsstruktur, byggnader, landskap, stadsbild och kulturarv utnyttjande av naturresurser samt växelverkan mellan ovannämnda faktorer. I miljökonsekvensbedömningen utreds konsekvenserna under vindkraftsprojektets livscykel. I konsekvensbedömningen beaktas både direkta och indirekta konsekvenser. Miljöförändringar till följd av vindkraftsparken framkommer i form av konsekvenser i miljön. För att identifiera konsekvenser har man utnyttjat erfarenheter samt uppgifter om växelverkan mellan vindkraftverk och miljö. För att identifiera konsekvenser har man utnyttjat bland annat erfarenheter från andra projekt och eventuella konsekvenser som framkommit i de miljökonsekvensbedömningar som gjorts. 8.2 Avgränsning av influensområdet Ett förslag till avgränsning av det influensområde som ska undersökas i miljökonsekvensbedömningen presenteras nedan. Det område som ska undersökas har definierats så stort att inga kännbara miljökonsekvenser kan antas uppkomma utanför området. Om det dock under bedömningsarbetet framkommer att någon miljökonsekvens har större influensområde än vad man förutsett, bestäms storleken på det område som ska un-dersökas för den aktuella konsekvensen på nytt enligt de nya fakta som framkommit. Den egentliga definieringen av influensområdena görs som ett resultat av bedömningsarbetet och presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Det område som undersöks omfattar det område som planeras för Olofsgårds vindkraftspark samt dess omgivning. Storleken på det område som undersöks beror på de miljökonsekvenser som undersöks. Till exempel bullerkonsekvenserna undersöks inom en radie av cirka en kilometer och konsekvenserna för landskapet inom en radie av cirka kilometer från vindkraftverken. Figur 8-1. Miljökonsekvenser som ska bedömas 43

46 8.3 Tidpunkt för konsekvenserna Konsekvenser under byggtiden Byggandet av vindkraftsparken tar uppskattningsvis månader. Konsekvenser som förekommer medan vindkraftverken och därtill hörande servicevägar byggs och kablar dras är närmast trafik och buller i anslutning till byggarbetet samt konsekvenser för naturen. Möjligheterna att få röra sig på området kan också begränsas under byggtiden Konsekvenser då driften avslutas Då ett vindkraftverk har nått slutet av sin tekniska livstid kan det rivas. Vindkraftverkens komponenter kan till stor del återvinnas. Rivningsavfallet förs i mån av möjlighet till återvinning och nyttoanvändning Konsekvenser under driften Konsekvenserna under vindkraftsparkens drift börjar områdesvis så snart ett delområde av projektet blir färdigt och fortsätter så länge som vindkraftverken är i drift. Ett vindkraftverks fundament och torn bedöms ha en livstid på cirka 50 år. Kraftverkets maskiner bedöms ha en livstid på 20 år. Vindkraftverkens livslängd kan dock förlängas genom tillräcklig service samt byte av delar. Under vindkraftverkens drifttid sker inga påtagliga förändringar i omgivningen till följd av projektet. Figur 8-2. Influensområdet 44