Protokoll över avgränsningssammanträde

Transkript

1 Mötesprotokoll Pöyry Management Consulting Oy Postbox 4 (Jaakkogatan 3) FI Vanda Finland Hemort Vanda, Finland FO-nummer Tel Fax Datum PROJEKT LÅNGNABBA II Sida 1 (13) ALLWINDS AB MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING Protokoll över avgränsningssammanträde Datum Tid kl Plats Kommungården i Eckerö, Torp Närvarande Bilaga 1. Agenda Bilagor Distribution 1. Öppnande av mötet, val av ordförande 2. Presentation av projektet Långnabba II (Henrik Lindqvist, Allwinds AB) 3. Presentation av elstationen som behövs (Sven-Anders Eriksson, Kraftnät Åland AB) 4. Förslag till alternativ och konsekvenser som skall ingå i MKBn (Thomas Bonn, Pöyry Management Consulting Oy) 5. Diskussion 6. Avslutande av mötet Bilaga 1. Deltagare vid avgränsningsammanträdet Bilaga 2. Karta över byggnadsplatserna Bilaga 3. Karta över elstationen och kablar Bilaga 4. Kommentarer från Miljöbyrån vid landskapsregeringen Bilaga 5. Kommentarer från ÅMHM Bilaga 6. Alternativ som skall bedömas Bilaga 7. Miljökonsekvenser som skall bedömas Bilaga 8. Elstationens lokalisering Ålands Miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) Miljöbyrån, Ålands Landskapsregering Eckerö kommun

2 2 1 ÖPPNANDE AV MÖTET, VAL AV ORDFÖRANDE Thomas Bonn öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Bonn presenterade de närvarande från arrangörernas sida. Allwinds Ab och MKB-konsulten hade överenskommit att Thomas Bonn fungerar som ordförande och Jenni Neste som sekreterare. 2 PRESENTATION AV PROJEKTET LÅNGNABBA II Henrik Lindqvist från Allwinds Ab presenterade företaget och själva projektet. Allwinds Ab är ett projekterings och driftbolag som ägs av de åländska vindkraftbolagen Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab och Leovind Ab. Allwinds Ab sköter om befintliga vindkraftverk, utvecklar nya vindkraftsprojekt och idkar konsulteringsverksamhet. Bakgrunden till projektet Långnabba II är att Allwinds Ab på uppdrag av Ålands Elandelslag granskat vindkraftsprojektet Stenarna och konstaterat att två byggnadsplatser i detta projekt inte är särskilt lämpliga. I och med detta frigörs överföringskapacitet i elnätet som en utvidgning av projektet i Långnabba kan utnyttja. Projekt Långnabba II kommer att ägas av Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab, Leovind Ab och Ålands Elandelslag. Lindqvist presenterade de fyra nya byggnadsplatserna i Projekt Långnabba II. Arrendeavtal har slutits med markägarna. Projekt Långnabba (6 vindkraftverk) har redan erhållit miljötillstånd och byggnadstillstånd. Lindqvist presenterade på karta (bilaga 2.) kabelförbindelsen från Långnabba till Tellholm i Hammarland. Denna kabelförbindelse har redan erhållit miljötillstånd år 2009 och ingår därför inte i miljökonsekvensbedömningen (MKB) för projekt Långnabba II. Den elstation som behöver byggas i Tellholm ingår däremot i MKB:n. Lindqvist konstaterade även att vindkraftverksleverantör ännu inte valts. På grund av detta talar man i detta skede om ett spann för vindkraftverkenas fysiska storlek och effekt, enligt följande: Navhöjd: m Rotordiameter: m Generatoreffekt: kw 3 PRESENTATION AV ELSTATIONEN SOM BEHÖVS Sven-Anders Eriksson från Kraftnät Åland Ab presenterade Kraftnät Åland Ab och konstaterade att den som behöver ansluta till kraftnätet betalar för detta. Eriksson presenterade elstationen som behövs för vindkraftsprojektena Långnabba II (inkl. Projekt Långnabba) och Stenarna. Eriksson beskrev elstationen (bilaga 3.) och konstaterade att den skulle vara belägen under kraftledningen som utgör fortsättningen på elkabeln från Sverige. Den valda platsen för elstationen är den starkaste punkten på Åland för elanslutning och platsen är därför motiverad.

3 3 4 FÖRSLAG TILL ALTERNATIV OCH KONSEKVENSER SOM SKALL INGÅ I MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEN (MKB) Thomas Bonn från Pöyry presenterade riktlinjerna för MKB:n. MKB:n görs enligt MKB-lagen (2006:82). Allwinds Ab har anlitat Pöyry som MKB-konsult. MKBkonsulten har kontaktat Landskapsregeringens Miljöbyrå, Eckerö kommun och Ålands Miljö- och Hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) för kommentarer om MKBprojektplanen för Projekt Långnabba II (bilaga 4.). Miljöbyrån har betonat vikten av kompletterande naturinventeringar både vid Långnabba och Tellholm (bilaga 4.). ÅMHM överlämnade sina kommentarer till MKB-konsulten vid avgränsningssammanträdet (bilaga 5.). Eckerö kommun har inte givit kommentarer. Erhållna kommentarer beaktas vid genomförandet av MKB-processen. Bonn berättade att delgivning till markägare och vattenområdesägare inom en kilometer från elstationen och vindkraftverken har skickats via post. Kungörelse har publicerats i två tidningar den ; Nya Åland och Ålandstidningen. Bonn presenterade förslag till de alternativ som skall bedömas (bilaga 6.) och miljökonsekvenser som skall bedömas samt utredningar som planeras genomföras (bilaga 7.). Förslaget är att det totala maximiprojektet i Långnabba (10 st. vindkraftverk) jämförs med Projekt Långnabba (6 st. vindkraftverk) som redan tidigare genomgått MKB och erhållit tillstånd. Dessa projektalternativ jämförs med det lagstadgade så kallade nollalternativet, i vilket projektet inte genomförs. Bonn konstaterade att kumulativa konsekvenser med Projekt Stenarna bör bedömas. Ljud, skuggning och visuella konsekvenser är centrala i vindkraftsprojekt. Även konsekvenser för fåglar och fladdermöss bör bedömas. Fågel- och fladdermuskarteringar har utförts årligen i projektområdet under flera års tid och bedömningsunderlaget är mycket bra vad dessa beträffar. 5 DISKUSSION Thomas Bonn frågade hur publiken ser alternativuppställningen och de potentiella konsekvenserna av projektet? Följande åsikter och frågor framfördes: 1. Mikael Stjärnfelt, ÅMHM & Eckerö kommun - I stort sett torde det som planerats och presenterats omfatta allt som är relevant. - Det finns planer på ny bebyggelse vid Styrsingsudden sydväst om projektområdet. Dessa bör beaktas i bedömningen. o Thomas Bonn konstaterade att planer på ny markanvändning beaktas vid bedömningen. 2. Jörgen Eriksson, Miljöbyrån vid landskapsregeringen - Noggranna botaniska inventeringar behöver utföras, i området finns rikkärr med värdefull vegetation.

4 4 3. Mötesdeltagare 1 - Vid presentation sades att visuella konsekvenser och konsekvenser för trivsel och hälsa kommer att bedömas upp till km. Själva elstationen kommer att vara ganska nära de som bor där (knappt 1 km). Det behövs även luftledning. Hur kommer dessa att påverka människor som bor i närheten? - Elstationen skulle vara belägen i ett ganska öppet landskap och skulle synas väl. Går det att flytta den längre in i skogen så att den inte syns så tydligt och så att ljudet från den inte stör människor? Vad är störningsradien? o Sven-Anders Eriksson svarade att det inte går att nämnvärt flytta platsen för elstationen, men att man t.ex. kan dölja den med hjälp av planteringar. Det finns även en buffertzon med träd mellan elstationen och vägen. Det att elstationen skulle vara belägen under befintlig kraftleding minimerar negativa miljökonsekvenser (bilaga 8.). o Eriksson konstaterade även att man vill låta MKB:n avgöra hur betydande de visuella konsekvenserna är, och att man naturligtvis kommer att följa de riktvärden som finns för buller. o Bonn konstaterade att riktvärdet 40 db(a) vid närmaste fritidsbostad som gäller för nattetid. 4. Jörgen Eriksson, Miljöbyrån vid landskapsregeringen - Det finns ett rikkärr nordost om elstationens plats så det går inte att flytta stationen så långt ditåt. Därtill finns uppgifter om att fisken flodnejonöga fortplantar sig i diket sydost om elstationens byggnadsplats. Det är rekommenderat att kolla vad situationen är idag vad flodnejonögat beträffar. 5. Mötesdeltagare 2 - Konstaterades att elstationens plats inte hör till Tellholm, den hör till Träskvik. 6. Mötesdeltagare 3 - Vindkraftverket VK10:s byggplats ligger närmast byn. Skulle det vara möjligt att flytta verket västerut där det bara finns skog? Orolig för ljudkonsekvenserna. o Henrik Lindqvist konstaterade att vindkraftverk bör ha ett minimiavstånd mellan varandra och att på detta ställe kommer den värdefulla Degermyra emot om man vill flytta verkena västerut. o Lindqvist svarade även han är säker på att VK10 inte kommer att påverka byn. Allwinds Ab har lång erfarenhet av vindkraftens miljökonsekvenser bl.a. från Båtskären och de har redan kalkylerat ljudkonsekvenserna i så kallat worst case fall och på det sättet konstaterat vad ljud- och skuggningskonsekvenserna kommer att vara. Det finns tekniska möjligheter att vid behov minska ljudet från vindkraftverk. o Lindqvist konstaterade även att de vill att en vindkraftspark har en snygg och samlad situationsplan, och att det även i väster kommer bosättning emot.

5 5 o Diskussion om bullermätning och tillståndsmyndigheternas krav pågick en stund. Ljudet vid rotornavet är i klassen 104 db. Riktvärdena är ett slags medeltal för dag- och nattid. 40 db(a) är riktvärdet som rekommenderas följas för vindkraft. Vindförhållanden bör beaktas vid mätning, ljud sprider sig längre i medvind. - Ett förslag för nytt alternativ är att flytta VK10 längre bort från byn. o Henrik Lindqvist presenterade små justeringar som redan övervägs bl.a. p.g.a. potentiella konsekvenser för fåglarna. Han lovade att reda upp hurdana möjligheter det finns för dessa justeringar. Bl.a. bör detta förhandlas med markägaren och de nya platserna bör undersökas i fält. o Thomas Bonn sammanfattade att Allwinds alltså kommer att utreda om det går att flytta på VK10 något. o Lindqvist konstaterade därtill att han inte ser några andra möjligheter till ytterligare alternativ i MKB:n. I nordväst kommer Skeppsviks bebyggelse emot. Mindre antal vindkraftverk går inte heller emedan det finns fyra delägare i Projekt Långnabba II. 7. Mötesdeltagare 4 - Hur ska kabeln komma i land i Eckerö? o Henrik Lindqvist svarade att det på 900 meters sträcka behövs luftledning p.g.a. berg i dagen. Man vill inte spränga berg. Annars grävs kabeln ner. 8. Mötesdeltagare 5 - När tror den projektansvarige att projektet kommer att förverkligas? o Henrik Lindqvist svarade att det finns mycket politik och olika intressen kring vindkraftsprojekten på Åland. Speciellt gäller detta tillämpandet av stödsystemet (tariff) som tagits i bruk i Finland, men som ännu inte gäller på Åland. Utan detta system förverkligas projektet inte. Förhandlingar pågår om detta. Om detta stödsystem inte godkänns för Ålands del finns det möjligheter att avtala med något annat land. 6 AVSLUTANDE AV MÖTET - Thomas Bonn summerade att processen fortsätter så att Pöyry gör bedömningen och en preliminär miljökonsekvensbeskrivning, som ställs till påseende. Under denna tid kan var och en ge sin åsikt om MKB:n och den preliminära konsekvensbeskrivningen. På basen av erhållna åsikter görs den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen som fungerar som underlag för tillståndsprocessen (miljö- och byggnadstillstånd). Dessa båda kommer att publiceras på Allwinds Ab:s Internet-sidor ( På grund av naturinventeringar som behövs blir den preliminära konsekvensbeskrivningen klar först efter sommaren. - Mötet avslutades klockan 17:10.

6 Bilaga 1. Deltagare vid avgränsningssammanträdet 6

7 Bilaga 2. Karta över byggnadsplatserna Byggnadsplatserna Långnabba II Fyra nya vindkraftverk: VK12, VK13, VK9 och VK10 13 Mars

8 Bilaga 3. Karta över elstationen och kablar 8

9 9 Bilaga 4. Kommentarer från Miljöbyrån vid landskapsregeringen Miljökonsekvensbedömningen (1) Görs enligt landskapslagen om miljökonsekvensbedömning (2006:82) MKBn gäller själva vindkraftverken, vindkraftparkens interna kablar och vägar samt elstationen Långnabba II kabelförbindelsen för anslutning till kraftnätet har redan miljötillstånd (ÅMHM, Dnr: ) Kontakt har tagits med myndigheter Miljöbyrån: - En möjlig bro för flyttande arter (fåglar, fladdermöss) vår och höst - Ett område präglat av rikkärr med därtill hörande arter -> kompletterande undersökningar måste företas för att försäkra om att sådana naturvärden inte går förlorade - Båda naturreservaten (rikkärr) ingår även i Natura > Det måste bedömas huruvida det planerade projektet kommer att påverka förhållandena inom dessa enl. 24a LL om naturvård (1998:82) (Tillkom 2010) - Linjedragningar och framförallt kabelnedgrävningar måste bedömas för att projektets inverkan på naturen skall vara möjlig att förutse. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet eller övriga myndigheter har ännu inte givit åsikter om inriktningen av MKBn

10 Bilaga 5. Kommentarer från ÅMHM

11 Bilaga 6. Alternativ som skall bedömas Miljökonsekvensbedömningen (2) Förslag till alternativ som skall bedömas Alt. 1 Projekt Långnabba II (4 nya vindturbiner) + Projekt Långnabba (6 vindturbiner) Alt. 2 Projekt Långnabba (6 vindturbiner, MKB 2007, miljötillstånd 2008) Alt. 0 Vindkraftsprojekt förverkligas inte vid Långnabba I denna MKB utreds det utvidgade vindkraftsprojektets genomförbarhet ur miljösynvinkel. Jämförelsealternativet är Alternativ 2 för vilken en MKB utförts 2007 (total 6 st. vindturbiner). Båda alternativen jämförs med Alternativ 0. Kumulativa konsekvenser med vindkraftsprojekt Stenarna beaktas

12 12 Bilaga 7. Miljökonsekvenser som skall bedömas Miljökonsekvensbedömningen (3) Miljökonsekvenser som skall bedömas Ljudkonsekvenser Skuggning Kulturhistoriska värden Landskap (visuella konsekvenser) upp till km Jordmån, berggrund och grundvatten Ytvatten Biotoper, fauna och skyddsområden Trafikkonsekvenser Säkerhetskonsekvenser Användning av området samt näringar Människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa Energiförsörjningen Luftkvalitet och klimat Upphörande av verksamheten

13 Bilaga 8. Elstationens lokalisering. 13