Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Dnr :11272 Praktiska Sverige AB Org.nr för gymnasieskola efter tillsyn av Praktiska Sverige AB Box 156, Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1

2 2 (13) s beslut Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Praktiska Sverige AB att vid vite av kronor senast den 30 januari 2020 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. et gäller omedelbart. Om Praktiska Sverige AB inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen konstaterar att Praktiska Sverige AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen) Huvudmannen ser till att gymnasieskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen) Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 gymnasieförordningen) Åtgärder - Se till att det på skolenheterna finns sådan tillgång till samtliga kompetenser inom elevhälsan så att den samlade elevhälsan kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. - Se till att det vid skolenheterna finns tillgång till personal med sådan kompetens, att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. I detta ingår att de personer som har det studie- och yrkesvägledande uppdraget har de kunskaper som krävs för att kunna utföra detta uppdrag. - Se till att samtliga elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål får sådan handledning.

3 3 (13) Styrning och utveckling av utbildningen konstaterar att Praktiska Sverige AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen i förhållande till de nationella målen, och dokumenterar denna uppföljning. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 5-6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder för att säkerställa en likvärdig utbildning och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder - Se till att huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen för gymnasieutbildningen i förhållande till de nationella målen. I detta ingår att kunskapsresultaten för samtliga utbildningar följs upp. I detta ingår även att uppföljningen ska omfatta utbildningen på introduktionsprogrammen. I detta ingår slutligen att huvudmannen ska följa upp i vilken utsträckning eleverna får sin rätt till arbetsplatsförlagt lärande tillgodosedd. - Se till att huvudmannen utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Se till att huvudmannen planerar för och genomför de beslutade utvecklingsåtgärderna. - Se till att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete dokumenteras i föreskrivna delar. Bedömning har under hösten 2018 och våren 2019 genomfört tillsyn och kvalitetsgranskning av ett urval av Praktiska Sverige AB:s gymnasieskolor. I samband härmed har besökt 22 av huvudmannens 33 skolenheter och fattat separata beslut för samtliga besökta skolenheter. Under våren 2019 har därutöver genomfört tillsyn av i vilken utsträckning huvudmannen, Praktiska Sverige AB, ser till att det finns förutsättningar för utbildningen på samtliga huvudmannens gymnasieskoleenheter samt i vilken utsträckning huvudmannen tar ansvar för att utbildningen på gymnasieskoleenheterna styrs och utvecklas i enlighet med författningarnas krav. bedömer att Praktiska Sverige AB inte ser till att det finns tillgång till elevhälsa för eleverna så att elevhälsan kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot målen. Vidare bedömer att huvudmannen inte ser till att huvudmannens skolenheter har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.

4 4 (13) bedömer också att det vid gymnasieskolenheterna inte erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. bedömer att huvudmannen inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och därmed att huvudmannen inte systematiskt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det är, enligt, allvarligt att huvudmannen inte följer upp introduktionsprogrammet som är huvudmannen största program. Föreläggande vid vite Förutsättningar för utbildningen Tillgång till elevhälsa s bedömning bedömer att huvudmannen inte ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot målen. Även om skolchefer uppger att det finns tillgång till alla kompetenser och att skälet till att elevhälsan på vissa skolor inte arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande är att det saknas kompetens att leda elevhälsans arbete, visar intervjuer med såväl kvalitets- och utvecklingsansvariga som med utbildningsdirektören och segmentschefen att det finns skolenheter som inte har tillräcklig tillgång till samtliga de kompetenser som elevhälsan ska omfatta. Rättslig reglering Enligt skollagen ska det för eleverna i gymnasieskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. s utredning har i beslut den 8 februari (dnr 2018:6908), den 19 februari (dnr 2018:6911), den 21 februari (dnr 2018:6912), den 28 februari (dnr 2018:6909), den 5 mars (dnr 2018:6907), den 27 mars (dnr 2019:1363), den 11 april (dnr 2018:6910) den 17 april (dnr 2019:1285) och den 1 juli (dnr 2019:3342) 2019 efter tillsyn av verksamheter vid Praktiska Sverige AB:s gymnasieskolor i Karlskrona, Kungsbacka, Jönköping, Växjö, Helsingborg, Kristianstad, Malmö City, Gävle och Skövde konstaterat att elevhälsan vid dessa gymnasieskoleenheter inte arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Av flera utredningar framgår att skälet till detta är att personalen inte hinner med att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

5 5 (13) Kvalitets- och utvecklingsansvariga berättar i intervju att personal i skolorna upplever behoven av elevhälsa som oändliga och att det kan finnas skolor där det behovet är större än tillgången till kompetenser. De berättar vidare att elevhälsan på skolenheterna kanske inte är fullt bemannade. I samma intervju säger de att det finns skolenheter som behöver mer resurser av elevhälsa. Samordnande kvalitets- och utvecklingsansvarig uppger att det kan saknas kompetens på någon enstaka skola. Vidare berättar hen att uppföljningen av elevhälsans arbete inte håller tillräcklig kvalitet. Skolchefer säger att enstaka kompetenser inom elevhälsan saknas och att detta håller på att åtgärdas. Bland annat uppger skolcheferna att central psykolog finns anställd från och med augusti På frågan varför elevhälsan inte arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande, vilket har konstaterats i nio av tio av s beslut efter tillsyn av Praktiska Sverige AB:s gymnasieskolenheter, svarar skolchefer att det saknas kompetens för att leda och driva elevhälsans arbete. Skolchefer uppger att det finns tillgång till alla kompetenser och att de följer upp denna tillgång med rektorer. Uppföljningen bygger på rektors egna utsagor om tillgång till elevhälsa och elevhälsans arbete. Skolcheferna säger vidare att rektorer ansvarar för tillgången och att de, i senaste budgetarbetet, inte äskat mer resurser till elevhälsa. Utbildningsdirektören uppger att det finns skolenheter som inte har tillgång till samtliga kompetenser och att de då handlar om bristande tillgång till skolpsykolog. Utbildningsdirektören säger att huvudmannen hjälper till med rekrytering och att den inte är klar för alla skolenheter. Utbildningsdirektören säger att det finns skolenheter som inte hinner med de åtgärdande delarna i sitt uppdrag och att detta främst beror på hur arbetet organiseras. Utbildningsdirektören säger att det kan vara en resursfråga och att skolornas budget för elevhälsa kommer att öka. Segmentschefen uppger i intervju att anledningen till brister i elevhälsans arbete beror både på organisering av arbetet och tillgång till kompetens. Segmentschefen säger att de arbetar med att anställa kompetens centralt så att de sedan kan allokera kompetens ut till skolenheterna. Tillgång till vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet s bedömning bedömer att Praktiska Sverige AB inte ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Av utredningen framgår att huvudmannen har organiserat verksamheten så att mentorerna har ansvaret för att ge eleverna viss vägledning i sina studier. Vidare framgår att mentorerna behöver stöd i arbetet med att ge sådan vägledning men att sådant stöd inte alltid ges. Rättslig reglering Enligt skollagen ska elever i bland annat gymnasieskolan ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och

6 6 (13) yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. s utredning har tagit del av huvudmannens Plan för studie- och yrkesvägledning. I denna plan anges bland annat att mentorerna har ansvaret för att gå igenom elevens individuella studieplan och ge eleverna viss vägledning i sina studier. har under hösten 2018 och våren 2019 gjort tillsyn och granskning i flera av huvudmannens skolenheter. Av protokoll efter tillsyn vid ett flertal av dessa skolor (Praktiska gymnasiet Kristianstad dnr 2019:1363, Praktiska gymnasiet Kungsbacka dnr 2018:6911, Praktiska gymnasiet Malmö City dnr 2018:6910 och Praktiska gymnasiet Skövde dnr 2019:3342) uppger personal i intervjuer att tillgång till studie- och yrkesvägledning i viss utsträckning saknas. I intervju med studie- och yrkesvägledare på en av Praktiska Sverige AB:s skolenheter säger denne att det finns behov av mer vägledning utifrån elevernas behov och att dennes tjänst är för liten för att kunna ge eleverna tillräckligt med vägledning. Samma vägledare säger vidare att lärare (mentor) behöver mer information för att kunna vägleda elever. I intervju med en annan studie- och yrkesvägledare säger hen att hen inte hunnit ha någon samverkan med lärare. Lärare (mentor) på samma skola säger i intervju att de inte kan träffa studie- och yrkesvägledare då de inte arbetar samma dagar i veckan. Lärare vid en tredje skolenhet säger att de inte får någon handledning gällande planering av elevernas studier så att mentorer kan ge eleverna rätt information om deras studieplanering. Rektorn vid en fjärde skolenhet säger att studie- och yrkesvägledningen som eleverna får är undermålig. Detta då det saknas kompetens på skolan för att kunna ge eleverna information om exempelvis studier på högskolan. I intervju med kvalitets- och utvecklingsansvariga berättar de att de misstänker att det finns skolor som inte har tillräckligt bra studie- och yrkesvägledning till elever, framför allt till de elever som går på introduktionsprogram. Samordnande kvalitets- och utvecklingsansvarig säger att studie- och yrkesvägledare endast är tillgänglig på vissa skolenheter var tredje vecka. Vidare berättar ansvarig att alla mentorer inte har kompetens för att ge vägledning till elever och att mentorer behöver få vägledning av studie- och yrkesvägledare. Samordnande kvalitets- och utvecklingsansvarig säger att hen inte känner till om mentorerna får sådan vägledning, men att det kommer bli så att de i framtiden får vägledning. Vidare berättar samordnande kvalitets- och utvecklingsansvarig att det finns brister i vägledningen och att elever inte fått den vägledning de behöver. Skolchefer säger att samtliga skolenheter har tillgång till personal som kan ge studieoch yrkesvägledning. Skolchefer säger dock att det under läsåret funnits brister i vägledningen, exempelvis kopplat till individuella studieplaner, men att dessa planer nu ska stämma. Skolchefer säger att mentorer inte har kompetens att vägleda alla elever och att mentorer behöver vägledning av studie- och yrkesvägledare. Skolcheferna kan inte svara på frågan om mentorer vänder sig till studie- och yrkesvägledare för att få handledning.

7 7 (13) Utbildningsdirektören uppger att hennes bild är att elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledning varierar mycket och att de handlar om mentorns roll och att det behövs en kompetensutveckling samt samverkan med studie- och yrkesvägledare. Utbildningsdirektören berättar att huvudmannen ser i sin analys att vägledningen inte fungerat så bra på skolenheterna; detta utifrån en insats från en annan huvudman gällande mottagande till introduktionsprogrammet. Segmentschefen säger att det finns centralt anställd studie- och yrkesvägledare för att kunna ge stöd till de skolenheter som signalerar behov av sådan vägledning. Segmentschefen säger att de har svårt att avgöra skolans behov utifrån det som inte fungerar lokalt om de inte får information. Segmentschefen uppger att det är svårt att få ihop tjänster när det är mindre skolor. Studiehandledning på modersmålet s bedömning bedömer att huvudmannen inte ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. I tillsynen framkommer att det finns elever vid huvudmannens skolenheter som inte får studiehandledning på modersmålet trots att de har behov av sådan handledning. Rättslig reglering Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. s utredning I intervju med kvalitets- och utvecklingsansvariga berättar de att det finns elever som har behov av studiehandledning på modersmål som inte får sådan handledning. De berättar vidare att detta behov finns på flera skolenheter, men att huvudmannen inte känner till omfattningen, då behovet inte följs upp på huvudmannanivå. I intervjuer berättar kvalitets- och utvecklingsansvariga vidare att det bland annat handlar om elever som behöver handledning i dari. I intervju med samordnande kvalitets- och utvecklingsansvarig uppger denne att det finns elever som har behov av studiehandledning på modersmålet som inte får behovet tillgodosett. Även skolchefer uppger i intervju att det finns elever som har behov av studiehandledning och som inte får detta behov tillgodosett. Utbildningsdirektören uppger i intervju att huvudmannen behöver göra en fördjupad kontroll av kartläggningen av elevernas behov av studiehandledning på modersmål. Utbildningsdirektören säger vidare att alla elever inte får studiehandledning, trots att det finns behov. Segmentschefen säger att det inte finns någon sammanställning av hur många elever som har detta behov, men att rektorer vänt sig till huvudmannen med önskemål om handledning. Segmentschefen säger också att det finns rektorer som inte använder sig av huvudmannens tjänster, bland annat för att det finns medarbetare som inte vet vad som finns att tillgå inom Academedias organisation.

8 8 (13) har under hösten 2018 och vintern 2018/2019 gjort tillsyn och granskning i flera av huvudmannens skolenheter. Av protokoll efter tillsyn vid ett flertal av dessa skolor (Praktiska gymnasiet Malmö City, dnr 2018:6910, Praktiska gymnasiet Jönköping, dnr 2018:6912, samt Praktiska gymnasiet Helsingborg, dnr 2018:6907) uppger personal i intervjuer att det finns elever vid dessa skolenheter som har behov av studiehandledning på modersmålet som inte får detta behov tillgodosett. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande får enligt 26 kap. 10 förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 i skollagen förenas med vite. Enligt andra stycket samma lagrum ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen med utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Då verksamheten vid Praktiska Sverige AB inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Praktiska Sverige AB att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Tillsynen visar att det vid huvudmannens skolenheter inte finns sådan tillgång till samtliga kompetenser inom elevhälsan så att den samlade elevhälsan kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Tillsynen visar vidare att eleverna på huvudmannens skolenheter inte har tillgång till personal med sådan kompetens, så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Slutligen visar tillsynen att det finns elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål och som inte får detta behov tillgodosett. Bristen avseende studiehandledning på modersmålet försvårar berörda elevers förutsättningar att nå målen för utbildningen. Mot bakgrund av att det vid tillsyn av huvudmannens skolenheter redan under hösten 2018 och vintern 2018/2019 har framkommit uppgifter om att det vid ett antal skolenheter finns elever som inte ges studiehandledning på modersmålet, trots att de har behov av det, konstaterar att bristen avseende studiehandledning på modersmålet har förelegat en längre tid. Mot denna bakgrund bedömer att bristen är allvarlig varför föreläggandet ska förenas med vite i denna del. Att det därutöver finns brister i huvudmannens arbete med att säkerställa att eleverna har tillgång till elevhälsa samt tillgång till studie- och yrkesvägledning är allvarligt. Mot bakgrund av att den 17 december 2015 i beslut (Dnr :8374) konstaterade att utbildningen i Praktiska Sverige AB:s skolenheter inte hade tillräcklig tillgång till elevhälsa är denna brist dessutom återkommande. Vid en samlad bedömning finner därmed att det finns skäl att förelägga huvudmannen vid vite även i dessa delar.

9 9 (13) Styrning och utveckling av utbildningen s bedömning bedömer att huvudmannen inte systematiskt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. I tillsynen framkommer att den uppföljning av kunskapsresultaten som görs inte är tillräcklig. Det sker inte någon uppföljning av resultaten inom utbildningen på introduktionsprogrammen. Vidare framgår att huvudmannen inte följer upp i vilken utsträckning eleverna får sin rätt till arbetsplatsförlagt lärande (APL) tillgodosedd. Denna bedömning görs mot bakgrund av vad som framkommer av huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete samt av huvudmannens utsagor vid intervju. Därmed kan inte någon analys av utbildningens resultat göras och huvudmannen kan inte heller besluta om och genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån en analys av utbildningens resultat. Huvudmannen kan därmed inte heller vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att alla elever får arbetsplatsförlagt lärande i den utsträckning de har rätt till. Vidare framgår av utredningen att de kunskaps- och värdegrundsresultat som huvudmannen faktiskt följer upp inte analyseras. Därmed bygger inte heller de utvecklingsåtgärder som huvudmannen har beslutat om på en analys av de behov som finns utifrån skolenheternas resultat. Rättslig reglering Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. s utredning Vissa kunskapsresultat följs inte upp och analys av resultat saknas har tagit del av huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete. I detta kvalitetsarbete redovisas resultat i form av andel elever med examen och grundläggande behörighet utifrån avgångsbetyg på verksamhet- och enhetsnivå. Vidare redovisas genomsnittlig betygspoäng för skolenheterna och betygsresultat för program och skolenheter. Elevernas resultat på nationella prov samt avvikelser mellan nationellt prov och betyg redovisas för samtliga elever, men inte på skolenhetsnivå. Inga kursbetyg redovisas och inte heller andel elever som når målen i gymnasiegemensamma ämnen respektive i yrkesämnen. Samtidigt konstaterar huvudmannen i sitt kvalitetsarbete att det är en lägre studiemotivation i de gymnasiegemensamma ämnena. I huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete görs vidare vissa konstateranden av hur resultaten ser ut, exempelvis konstateras vissa skillnader i betygsresultat. Avseende analys av resultaten skriver huvudmannen att det

10 10 (13) åligger skolorna att analysera på enhetsnivå vad de olika avvikelserna som huvudmannen konstaterat i sin resultatsammanställning beror på. Kvalitetschefen uppger i intervju att det saknas en djupare analys av elevernas måluppfyllelse, att huvudmannen framöver ska följa upp elevernas garanterade undervisningstid, att huvudmannen behöver en helhetsbild av APL och att den proaktiva uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling ska utvecklas och bygga på estimering av andel elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Utbildningsdirektören säger att uppföljningen inte är tillräckligt djup och att huvudmannen inte har någon statistik över elevernas APL - hen säger att huvudmannen behöver ha kontroller om alla elever får den APL de har rätt till. Vidare säger utbildningsdirektören att antalet F är sammanställda, men att huvudmannen inte följt upp betygsresultat i ämnen under åren. I intervju med segmentschefen instämmer denne i påståendet att huvudmannen inte följer upp resultat som borde ha följts upp. I så gott som samtliga intervjuer berättar representanter för huvudmannen att det saknas en analys av huvudmannens resultat. Samordnande kvalitets- och utvecklingsansvarig instämmer i att rapporten saknar analys och säger att hen inte vet hur huvudmannen gjort för att komma fram till de beslutade åtgärderna för utveckling av verksamheten. Kvalitetschefen och utbildningsdirektören säger att rapporten mer är att betrakta som en resultatredovisning än en analys av resultaten. Utbildningsdirektören säger att det inte skett någon analys av resultaten. Även segmentschefen håller med i påståendet att det saknas en analys och säger att huvudmannen har haft liknande utvecklingsområden under flera år. Segmentschefen säger att det kanske kan vara så att ansvariga för huvudmannens kvalitetsarbete har kopierat områdena sedan tidigare år. Segmentschefen uppger att arbetet med åtgärderna i kvalitetsarbetet inte skett systematiskt. Introduktionsprogrammen följs inte upp Huvudmannen har inför tillsynen redovisat till att de har 1772 elever som läser sin utbildning på ett introduktionsprogram. I huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete för innevarande läsår (kvalitetsrapport läsåret 2017/18 och verksamhetsplan för läsåret 2018/19) saknas resultat för utbildningen på introduktionsprogrammen. Det som redovisas i rapporten är antal och andel elever som är inskrivna på introduktionsprogrammen. Redovisningen visar att detta program är huvudmannens största program. I intervjuer med representanter för huvudmannen berättar de att resultat för introduktionsprogrammen inte följs upp. Samordnande kvalitets- och utvecklingsansvarig säger i intervju att resultat för introduktionsprogram inte följs upp i dagsläget och att det inte finns dokumenterat i det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetschefen säger i intervju att det är svårt att följa upp resultat på introduktionsprogram då programmen har olika syften, då eleverna inte sällan byter program och då elever byter personnummer. Utbildningsdirektören säger i intervju att det inte gjorts någon uppföljning av resultat på introduktionsprogram. Segmentschefen

11 11 (13) säger i intervju att huvudmannen inte följt upp resultat för elever på introduktionsprogram och att de i dagsläget inte kan följa resultat för elever på introduktionsprogram. Vidare säger segmentschefen att de inte kan följa i vilken mån eleverna kommer in och blir klara och kommer över på nationella program. Uppföljning av arbetsplatsförlagt lärande Av protokoll från tillsyn, i bland annat Gävle (dnr 2019:1285), Helsingborg (2018:6907), Jönköping (2018:6912), Kungsbacka (2018:6911) och Skövde (2019:3342) framgår att det finns elever som saknar APL-plats. I flera tillsynsbesök berättar elever och lärare att det finns elever som inte har APL. Lärare berättar vidare att det inte går att erbjuda APL i sådan omfattning som lärlingsutbildning kräver. Lärare säger att det tar mycket tid att anskaffa platser och efterfrågar stöd från huvudmannen. I ett par, av ovan nämnda, besök berättar även rektorer att det finns elever som inte har APL, trots att de borde ha det utifrån den lärlingsutbildning som eleverna följer. Kvalitets- och utvecklingsansvariga säger att det finns elever som inte har APL. De berättar att de som utvecklingsansvariga inte har ansvar att följa upp andel elever som inte har APL. Samordnande kvalitets- och utvecklingsansvarig säger i intervju att APL inte följs upp på huvudmannanivå i dagsläget, men att huvudmannen identifierat att de kommer att följa upp APL framöver. Utbildningsdirektören säger i intervju att huvudmannen inte gjort någon sammanställning av elever som fått APL och som inte fått APL. Utbildningsdirektören säger vidare att det inte finns någon statistik över elever som inte har APL-platser eller som har skolförlagd APL och säger att huvudmannen behöver ha kontroller av om alla elever får den APL som de har rätt till. Segmentschefen säger att huvudmannen inte följer upp APL och att de håller på att utveckla ett digitalt verktyg för att kunna se huruvida eleverna får APL. Segmentschefen berättar att det finns en del att arbeta med gällande APL och att huvudmannen behöver förbättra system för uppföljning. I dagsläget måste sådan uppföljning ske manuellt och huvudmannen håller på att utarbeta ett digitalt system, säger segmentschefen. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande får enligt 26 kap. 10 förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 i skollagen förenas med vite. Enligt andra stycket samma lagrum ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen med utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

12 12 (13) Då verksamheten vid Praktiska Sverige AB inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Praktiska Sverige AB att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Tillsynen visar att huvudmannens inte systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Att huvudmannen inte följer upp några resultat inom utbildningen på introduktionsprogrammen, inte analyserar dessa resultat och inte heller genomför några utvecklingsåtgärder baserade på en analys av dessa resultat försvårar berörda elevers förutsättningar att nå målen för utbildningen. Mot bakgrund av att det av tillsynen framkommer att huvudmannen under i vart fall innevarande läsår 2018/2019, inte har följt upp utbildningen på introduktionsprogrammen, konstaterar att bristerna avseende kvalitetsarbetet har förelegat under en längre tid. Mot denna bakgrund bedömer att bristerna är allvarliga varför föreläggandena ska förenas med vite. Områden där inte har funnit brister Ägar- och ledningsprövning samt prövning av ekonomiska förutsättningar Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Praktiska Sverige AB uppfyller författningarnas krav inom ägar- och ledningsprövning och ekonomiska förutsättningar. Enligt 2 kap. 5 skollagen får enskilda efter ansökan godkännas som huvudmän för bland annat gymnasieskola. Godkännande ska lämnas om den enskilde genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. Av 26 kap. 3 skollagen framgår att har tillsyn över att enskilda som godkänts av fortlöpande uppfyller dessa krav. Av 2 kap. 5 a skollagen framgår att följande personer ska omfattas av ägar- och ledningsprövningen avseende kravet på insikt i gällande föreskrifter och kravet på att den enskilde även i övrigt bedöms som lämplig när det gäller en juridisk person: Den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, bolagsmännen i kommanditbolag och andra handelsbolag, samt personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten. har gjort bedömningen att följande personer tillhör ägar- och ledningskretsen. Praktiska Sverige AB: Styrelseledamoten, ordföranden MS, styrelseledamöterna EÄR, JN, JE och JK, externa firmatecknare HKrH och AKW. AcadeMedia AB: Styrelseledamoten, ordföranden AGB, styrelseledamöterna NJA, TFB, ACBB, RAL, SPM, PCR och SS och CHS, styrelsesuppleanterna BOFA och PKCL. Mellby Gård AB: Styrelseledamoten, vice verkställande direktören KÅTG,

13 13 (13) styrelseledamoten, ordföranden NRA, styrelseledamöterna HTS, NEA, och NGA styrelsesuppleanten STOM. I ärendets slutgiltiga handläggning har enhetschef Mats Lundqvist, avdelningsjurist Staffan Opitz, enhetsjurist Viveka Berglund medverkat. I ärendets slutliga handläggning har även utredare Frida Hedberg från tillståndsenheten medverkat vid bedömningen av om huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom ägar- och ledningsprövning och ekonomen Anders Löfgren medverkat vid bedömningen av om huvudmannen uppfyller författningarnas krav när det gäller ekonomiska förutsättningar. På s vägnar X Björn Persson Avdelningschef Signerat av: Björn Persson X Andreas Leo Föredragande Signerat av: Andreas Leo Hur man överklagar, se bilaga 2 Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Praktiska Sverige AB Bilaga 2: Överklagandehänvisning

14 Bilaga 1 Dnr :11272 Fakta om Praktiska Sverige AB 1 (2) Praktiska Sverige AB bedriver 33 enskilda gymnasieskolor på 31 orter i Sverige. Vid skolorna erbjuds nationella yrkesprogram, gymnasial lärlingsutbildning och introduktionsprogram. Enligt Skolverkets databas SIRIS läser nästan 6000 vid huvudmannens gymnasieskolor läsåret 2018/19. Av dessa läser 1800 elever introduktionsprogram, som därmed är huvudmannens största utbildningsprogram. Av de 4200 elever som är inskrivna på nationellt yrkesprogram läser cirka 2800 elever gymnasial lärlingsutbildning. Av den totala elevgruppen (6000) är 36 procent kvinnor, 47 procent har utländsk bakgrund och 23 procent har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Enligt SIRIS arbetar totalt 497 lärare och 31 rektorer på huvudmannens skolor. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 47 procent, vilket är en lägre andel jämfört med riket (79 procent). Antalet heltidstjänster som studie- och yrkesvägledare (SYV) är 8 vilket ger 761 elever per heltidsanställd SYV, vilket är fler elever per SYV än riket (471 elever per SYV). Måluppfyllelse Av Skolverkets databas SIRIS framgår att den genomsnittliga betygspoängen för elever med examensbevis är 12,6 våren Av de elever som slutförde sin utbildning (examen eller studiebevis) vid Praktiska Sverige AB:s skolor våren 2018 var det 83 procent som nådde en yrkesexamen. Andel avgångselever våren 2018 som minst når godkänt i gymnasiegemensamma kurser varierar mellan som högst 96,5 procent i Engelska 5 och som lägst 85,1 procent i Religion 1. Av huvudmannens redovisade kunskapsresultat för elever 2017/18 till finns inga uppgifter om elever som läser introduktionsprogram.

15 Bilaga 2 Dnr :11272 Överklagandehänvisning s beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till, Box 23069, Stockholm. Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud. 2 (2)