Migration och dess roll

Transkript

1 Migration och dess roll Av: Sammy-Joe Abi Akar Ali Hamza Myriam Kibambe Bazolla Kabata Lydia Saliba 1

2 Sammanfattning Sammanfattning Migrationsverket arbetar med både in- och utvandring och dess process till uppehållsillstånd. Olika anledningar till varför man flyttar från sitt hemland kan variera rätt mycket beroende på olika skäl. Det kan vara allt ifrån att fly ifrån förföljelser, krig, jobba eller studera. Migrationsverkets uppdrag av riksdagen och regeringen är att migrationspolitiken ska vara hållbar och skydda asylrätten. Migrationsverket har hand om flyktings- och invandringspolitiken, återvändande till hemlandet och stöd för återvandring. Immigrationen till Sverige är inte lätt, utan man måste gå igenom en viss process. Man vänder sig till Migrationsverket om man vill bo, studera eller jobba i Sverige. Skulle man ansöka om asyl det vill säga skydd, får man gå till ansökningsenheten där man söker asyl. Ansökningsenheten har hand om ansökningarna från människor som söker asyl. När man har ansökt om asyl hos ansökningsenheten så registreras man på mottagningsenheten, som ansvarar för att ha kontakt med den sökande under tiden man är asylsökande och väntar på beslut av Migrationsverket. Migrationsverket har flera uppgifter och ansvarar för en hel del inom migration. Söker man asyl eller uppehållstillstånd i Sverige och man befinner sig i sitt hemland kan man ta sig tillväga via webben samt besöka en svensk ambassad eller en konsulat. Det är viktigt att man anger skäl till varför man vill flytta till Sverige. Man kan få uppehållstillstånd om man har en anknytning i Sverige, som arbetstagande, gäststudent, besök eller om man söker asyl (skydd). Skulle ansökan gå igenom så får den sökande besöka Sverige och migrationsverket. En period senare får man den slutliga beslutet. Migrationsverket ansvarar om bostadsordningen för nya immigranter och erbjuder också ett flyktanläggningsboende. Ensamstående immigranter kan komma att få dela rum med andra i samma tillstånd, men det kan också förekomma att man får en egen bostad. Har man ingen inkomst har man rätt till ekonomiskt bistånd (bidrag) av kommunen för att kunna betala av hyra och andra nödvändiga livskostnader. Det finns tre olika typer av ersättningar som dagersättning, matersättning och bostadsersättning. För att kunna få ersättning måste en redovisning redogöras för att se om den sökande har andra tillgångar, man kan annars riskera att bli dömd. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund.4 2. Syfte/frågeställning.4 3. Metod.4 4. Frågeställning Hur går en immigration går till? Vad har kommunen för roll?.7 5. Resultat Migrationsverket och uppehållstillstånd Fakta om migration och uppehållstillstånd Migrationsprocessen Asylsökande för barn Bostad & Ekonomi Villkor för ersättning Beslut för ersättning LMA-kort Utbildning & sjukvård Skolan Sjukvård Rättigheter till hälso- och sjukvård Avgifter för tand- och sjukvård Medicin Slutsats/diskussion Källförteckning.15 3

4 Inledning Arbetet handlar om immigration och frågeställningar som dyker upp inom immigrationen samt hur Migrationsverket samarbetar med kommunen Migration är ett gemensamt namn för emigration som innebär utvandring och immigration som innebär invandring. Detta innebär att Migrationsverket arbetar både med ut- och invandring. Olika anledningar till flytt som Migrationsverket kan stöta på är rätt mycket varierande och beroende på olika skäl. Det kan vara allt från att fly ifrån förföljelser, krig eller andra orsaker som innebär risk för liv och hälsa. Andra orsaker som kan förekomma inom emigration mellan länder är arbete, flytta till sin maka respektive make eller på grund av studier i annat land. Migrationsverket har fått i uppdrag av riksdagen och regeringen att verka för en långsiktig och hållbar migrationspolitik som skyddar asylrätten, gynnar behovsstyrd arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. Migrationsverket har hand om flykting- och invandrarpolitiken, återvändandet, stöd för återvandringen samt kopplingen mellan migration och utvecklingen. 2. Syfte/Frågeställningar Syftet med detta arbete är att skildra hur immigrationen fungerar, hur samarbetet mellan Migrationsverket och kommunerna går till samt hur Migrationsverket sköter immigrationen respektive emigrationen Vi tycker att det är ett ganska intressant ämne som har fått oss att skildra hur immigrationen fungerar. Våra frågeställningar är: * Vad har begreppet immigration för innebörd? * Hur fungerar samarbetet mellan Migrationsverket och kommunen? * Vad har Migrationsverket hand om? 3. Metod Den tänkta metoden är en litteraturstudie av Migrationsverkets protokoll som arbetetsunderlag i kombination med en snabb och kort analys av den lilla intervjun vi haft med några personalen på Migrationsverket under mässan på Universitet i början av mars Vi tycker att denna tillgångsätt ska kunna ge oss det bästa möjliga underlag för att kunna besvara våra frågeställningar. På grund av tidsbegränsningen har vi valt att hålla rapporten kort och gott med fokus på den lilla intervjun vi haft med Migrationsverkets personal samt protokollet. Vi anser att genom att göra det på detta sätt, kan dessa källor ge oss tillräckligt med den informationen som vi behöver t.ex. om hur samtliga beslut fattas inom Migrationsverket vad som gäller in- och utvandring. 4

5 4.Frågeställningar 4.1 Hur går en immigration till? Invandring eller immigration, båda dessa två begrepp omfattar ett flytt från ett land till ett annat. Det första som sker är att man som nykommen ansöker om uppehållstillstånd där man förklarar varför man sökt asyl i det landet, exempelvis om man vill bosätta sig i Sverige, besöka eller söka skydd av någon specifik anledning. Flyttar man till Sverige får man ansöka till Migrationsverket som prövar ansökningarna. Man behöver inte söka uppehållstillstånd för att bli svensk medborgare, man har även möjlighet att söka uppehållstillstånd för att kunna slutfölja sina studier eller jobbar. Man kan även besöka Sverige som turist, men det viktigaste är att man måste ansöka, ge skälet till vad man vill göra i Sverige. Men hur fungerar det när det gäller barn? Jo, det sker en hel del för barn när det gäller asylansökan. Först och främst ska man bege sig till ansökningsenheten där man söker asyl. Ansökningsenhetens ansvar är att ta emot ansökningar från människor som söker efter asyl. Ordet asyl betyder skydd, alltså betyder att söka asyl att man söker skydd. När man kommer till ansökningsenheten får man träffa migrationsverkets personal som ställer följande frågor: Vad ni heter. När ni är födda. Var ni kommer ifrån. Vilket språk ni talar. Hur ni har rest till Sverige. Varför ni har lämnat ert hemland. Hur ni mår. Personalen på migrationsverket ställer dessa frågor för att de ska kunna skriva in informationen i Migrationsverkets datasystem, så att sedan kunna få arbeta vidare med asylansökan. Det är jätte viktigt att Migrationsverket får veta de orsakerna till varför man inte kan bo kvar i sitt hemland. Det kommer att finnas en tolk som översätter så att personalen på Migrationsverket och den asylsökande ska kunna förstå varandra. Tolken ska kunna prata svenska och det språket som sökande talar. Syftet med tolken är främst att personalen på Migrationsverket och den sökande ska kunna prata och förstå varandra och undvika missförstånd. Tolken säger ingenting mer än det som sägs mellan Migrationsverkets personal och den sökande. Självklart har tolken tystnadsplikt. Med tystnadsplikt menas att den som har tystnadsplikt får absolut inte säga någonting till någon annan. Till exempel har Migrationsverket tystnadsplikt vilket innebär att dem inte får berätta någonting om de sökande. Alla personal som jobbar på Migrationsverket har tystnadsplikt, lika så med tolk. 5

6 Dem som behöver hjälp med asyl ansökan får ett offentligt biträde, vilket betyder att det är en person som kan de svenska lagar. Det är en person som är advokat eller en jurist. Den offentliga biträde hjälper den asylsökande med ansökan. Det är Migrationsverket som beslutar att den sökande får ett offentligt biträde. Man betalar ingenting för ett offentligt biträde. När man kommer till ansökningsenheten ska man identifiera sig, det vill säga att man berättar vem man är och vart man kommer ifrån. Det är viktigt för migrationsverket att veta vem man är så dem kan fatta rätt beslut. När man har kommit så pass långt, ska man fotograferas för att Migrationsverket ska använda fotografierna i datasystem och till LMA-kortet. LMA förkortas för Lag om Mottagande av Asylsökande. Detta kort är ett plastkort med ett foto på den sökanden. Kortet får man när man har sökt asyl i Sverige. LMA-kortet är ett bevis på att man har sökt asyl i Sverige och att man väntar på beslutet från Migrationsverket. Man tar även fingeravtryck för att kontrollera om den sökande har sökt om asyl tidigare i Sverige eller i ett annat europeiskt land som ingår i europeiska unionen. När man har tagit fingeravtryck så skickas det till andra databaser, där Migrationsverket kollar upp om man har varit asylsökande i Sverige tidigare. När man har ansökt om asyl hos ansökningsenheten så registreras man på mottagningsenheten som ansvarar för att ha kontakt med den sökande under tiden man väntar på beslutet. Personalen som arbetar på mottagningsenheten, arbetar med: Att kollar upp om man har rätt till dagersättning ifall att man saknar pengar. Berättar ifall det kommer ett beslut, om man har fått ja eller nej på sin ansökan om asyl. Att hjälpa till med stöd om man får ett nej på ansökan och ska återvända hem. När de asylsökande som anländer till Sverige, exempelvis en individ eller en familj, kallas de till ett första möte på mottagningsenheten för att få information om mottagningsenhetens roll, praktiska informationer om vad som gäller rättigheter för barn. Där frågar de följande frågor: Hur man mår. Vilka ingår i familjen. Om man kan läsa och skriva. Vilka språk man kan. Vilken utbildning man har. Uppgifter om identiteten. Självfallet får man ställa egna frågor till mottagningsenheten om man har några. Ett beslut fattas av Migrationsverket där de jämför det man sa i asylutredningen med utlänningslagen och hur situationen i hemlandet ser ut. Om man får ett ja på asylansökan får man uppehållstillstånd som innebär att man får stanna kvar i Sverige. 6

7 4.2 Vad har kommunen för roll? Migrationsverket har avtal med var och en av kommunerna om kommunplacering. Socialtjänstlagen ger stöd för alla som behöver hjälp med sin försörjning, men för att kunna få ekonomiskt stöd måste man skicka in en ansökan till tillhörande kommun. Flyktingar som är nya i Sverige har förstås inte bostads behörighet i någon kommun alls, alltså kan regeringen tvingats att utnyttja statens pengar för att ersätta kommunerna. Flyktingmottagningen skulle annars inte fungera som riksdagen tänkt sig. Myndigheterna får bidrag av staten för att ta hand om problemet. Alla kommuner ska följa samma lag enligt den svenska grundlagen. Kommunen ansvarar över flyktingarna men staten är de som betalar bidragen som går åt flyktingarna till kommunen. Kommunen ser till att man får en redig bostad som ska fungera som ett riktigt hem. De vuxna får stöd från arbetsförmedlingen för att hitta jobb. Barnen placeras på skolor och förskolor. Alla har samma rätt till social- och vårdförsäkringar. Kommunen betalar ut bidrag till de som inte har några pengar, men de sökande har även rätt att söka specialbidrag till särskild personliga utgifter t.ex. barnvagn eller glasögon. Informerar man inte om man har annorlunda ekonomi t.ex. att man arbetar, är man skyldig till ett brott. Kommunerna sprider inte ut flyktingar, utan de hamnar oftast i anläggningslägenheter som migrationsverket anordnat, dessa är oftast placerade på platser som t.ex. Rosengård, Rinkeby samt andra småstäder. Kommuner säger ja till att ta emot X flyktingar och ser till att ordna boende åt dem, sedan får kommunerna bidrag från staten som tack för hjälpen. Migrationsverket har samarbete och avtal med många kommuner, dock inte med alla. Kommunen har inte råd att ta in hur många flyktingar som helst då det inte finns nog plats. Det är fel av Migrationsverket som tvingar kommunerna att ordna plats till flyktingar som kommer till Sverige. Immigranter som söker uppehållshållstillstånd i Sverige ökar kraftigt varje år och finns inte någon plats och till alla som söker uppehållstillstånd. Linköping är en av Sveriges kommuner som tar in ensamkommande barn och ungdomar mellan år, ser till att de får trygghet och behandlas på samma sätt som alla barn i Sverige. Linköpings kommun ansvarar deras för boende och omvårdnad. Det finns även möjlighet till barn att få fosterfamilj som omhändertar barnet som har anlänt till Sverige. 5. Resultat 5.1 Migrationsverket och uppehållstillstånd Fakta om migration och uppehållstillstånd Vill man söka asyl eller uppehållstillstånd kan man ta sig tillväga via webben, samt besöka en svensk ambassad eller ett konsulat i den sökandes befintliga boplats. I ansökan måste den sökande ange sina skäl till ansökan och tillståndet måste vara solklart innan den sökande beger sig till Sverige. Det finns olika grunder till uppehållstillstånd och de olika grunderna kan komma att variera väldigt mycket ifrån varandra. 7

8 Uppehållstillstånd som anknytning är en anknytning till en annan individ som redan är bosatt i Sverige, då räknas registrerad maka/make, partner eller barn under 18 år. Om man är förälder till ett vuxet barn eller har vuxna syskon i Sverige får man vanligtvis inte uppehållstillstånd för anknytning, utan måste söka av andra personliga skäl. År 2013 gavs uppehållstillstånd på grund av anknytning. Uppehållstillstånd som arbetstagande innebär att det arbetstagande måste bifoga ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige som bifogas tillsammans med ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd. För att en sådan ansökan skall gå igenom måste lönen ligga på minst kr i månanden innan skatt. Under 2013 gavs uppehållstillstånd som arbetstagande. Uppehållstillstånd som gäststudent omfattar att studierna ska befinna sig på ett universitet eller en högskola. Den sökande studenten ska stå för bekostnaden av studieplatsen och bevisa att hen kan försörja sig under studiernas gång för närvarande 7300 i månaden. Under 2013 gavs 7559 uppehållstillstånd för gäststudier. Uppehållstillstånd för att man söker skydd, även kallat asyl utgår ifrån en mänsklig rättighet där alla har rätt till att söka asyl. Migrationsverket undersöker om den sökande har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Under en sådan utredning får den sökande berätta om sig själv, sin familj, vart de kommer ifrån, vad de varit med om, men främst varför de lämnade deras hemland och varför de inte kan åka tillbaka hem. År 2013 gavs skydd sedan de sökt asyl i Sverige. Sverige gav dessutom 1900 flyktingar tillstånd att komma till Sverige på den årliga flyktingskvoten. Uppehållstillstånd för besök eller visum finns till om en utlänning vill besöka Sverige under en kortare tid än 3 månader. Besökaren behöver alltså inte ansöka uppehållstillstånd, men kan dock behöva ett inresetillstånd, med andra ord Visum. Endast medborgare inom EU eller andra länder Sverige skrivit avtal med om viseringsfrihet kan resa in till Sverige utan ett Visum. Notera att den sökande måste ha ett visum innaninresan till Sverige. Under 2013 beviljades viseringar. En EU-medborgare behöver inte ansöka uppehållstillstånd utan kan bo och arbeta i Sverige upp till tre månader utan att behöva göra några som helst tillstånd. Om man väljer att stanna mer än tre månader skall man registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket. Om en EUmedborgare kan bevisa att de har sin försörjningstryggnad har hen rätt att bosätta sig i Sverige. Under 2013 registrerades EU-medborgare som nya migranter i Sverige. Från år 2012 till 2013 ökade immigrationen med drygt 20 procent. Antalet sökande ökar betydligt mer på hösten jämfört med våren, då det på våren ligger på och på hösten ökar till så mycket som De fem största grupperna som försöker ta sig till Sverige är 1) Syrier, de är sex gånger fler än resterande sökande, 2) Statlösa, 3) Somalier 4) Afghaner och 5) Eritreaner. Bara vecka 9 i år sökte 1035 personer asyl i Sverige. Det är en ökning med 8% jämfört med bara föregående vecka där de fem största grupperna utgör ca 64% av dessa. 8

9 5.1.2 Migrationsprocessen En kortfattad version om hur en Migrationsprocess går är att den sökande söker till sig information om Sverige och sedan kontaktar en svensk ambassad för en ansökan eller om möjligt gör en ansökan via internet. Om ansökan går igenom får den sökande komma till Sverige och möta Migrationsverket för att en period senare får besked om slutgiltiga beslut. Denna process gäller oavsett vad ansökningsskälet är, den gäller oavsett om du är asylsökande, sökt tillstånd som arbetstagande eller även som student. Exempelvis en asylärendes gång börjar med att en person, eller kanske en familj reser till Sverige och sedan lämnar in en asylansökan på närmsta migrationsverk, där migraionsverket till en början bedömer om den sökande möjligtvis behöver stöd av ett offentligt biträde. Därefter sker en utredning där den sökande får berätta varför hen söker asyl i Sverige. Kort därefter når migrationsverket fram till ett beslut, och som det ibland behövs kompletteras vissa ärenden och får en fortsatt utredning fram till slutgiltigt beslut. Det sista steget i denna process är att Arbetsförmedlingen, med hjälp av kommunen och berörda myndigheter enligt Etableringsformen, ska hjälpa de nyanlända att lära det svenska språket, hitta ett jobb för att kunna klara av att försörja sig själv Asylsökande för barn När ett barn söker asyl i Sverige kontaktar Migrationsverket socialtjänsten i den kommun där barnet befinner sig och anmäler ett behov av en god man som har hand om barnet under ärendets gång. Migrationsverket gör ett utredningssamtal, de frågar om barnets familj, identitet, situation m.m. Därefter sker asylutredning där barnet berättar med stöd av ett offentligt biträde och sin god man varför hen söker asyl i Sverige. Slutligen sker ett beslut. Ibland behöver vissa ärenden komplettering, barnet får då stöd av god man och offentligt biträde. Om man skulle få ett nedslag till en ansökan så kan man överklaga inom tre veckor. Sökande får skicka in sina uppgifter tillsammans med överklagandet till migrationsverket, som än en gång prövar beslutet. Om migrationsverket skulle nå fram till samma beslut överlämnas överklagandet till en migrationsdomstol som ger en dom. Trots det kan den sökande skicka in en ansökan om prövningstillstånd till Migrationsöverdomstolen, om den ges prövas ärendet en tredje gång. Det är endast möjligt att få ett prövningstillstånd vid principiellt viktiga ärenden och får man ett slutgiltigt nej så måste man omedelbart återvända hem. När man fått sitt slutgiltiga beslut hos migrationsöverdomstolen är det slutgiltigt, beslutet har vunnit laga kraft och man kan nu längre inte överklaga. Ett självmanat återvändande innebär att den sökande accepterat beslut och lämnar Sverige för att återvända till hemlandet. Om man väljer att stanna kvar så går ärendet över till polisen, man skickas alltså hem med tvång. Sedan maj 2012 gäller gemensamma regler inom EU, den som fått ett nekad reslutat på sin ansökan kan få ett återreseförbud till Sverige upp till fem år. 9

10 5.2 Bostad & Ekonomi När det gäller bostad för dem nya flyktingarna är det migrationsverkets uppgift att sköta. Boende, även kallad flyktanläggningsboende som migrationsverket erbjuder inkommande flyktingar kan vara lägenheter i vanliga bostadsområden eller anläggningar av olika slag. Man kan om man har egna pengar välja att själv betala för sitt boende. Om inte, finns det anläggningsboende som är gratis. En ensamstående måste dela rum med någon. En familj får vanligtvis en egen bostad men kan även komma att dela lägenhet med andra personer. Under väntetiden då flyktingens ansökan prövas kan det hända att den måste flytta till olika anläggningar. När man fått sitt uppehållstillstånd i Sverige och har rätt till etableringsplan kan man med hjälp av arbetsförmedlingen få en bostad i en kommun. Men om man beviljas uppehållstillstånd på grund av arbete måste man däremot anordna sin bostad själv. I verkets uppdrag ingår även att betala ut ersättning till kommuner och landsting för flyktingar som fått uppehållstillstånd. Det finns tre olika ersättningar: dagsersättning, matersättning och bostadsersättning. Dagsersättning ges ut om man inte kan få arbete eller helt enkelt saknar pengar. Bor man på de anläggningar där fri mat ingår blir dagersättningen: - 24 kr /dag / ensamstående vuxen - 19 kr /dag/ vuxen som delar hushåll - 12 kr/dag/ barn t.o.m. 17 år Matersättningen är till för att täcka ens dagliga matinköp och ser ut så här: - 71 kr/dag/ ensamstående vuxen - 61 kr/dag/ vuxen som delar hushåll - 37 kr/dag/ barn t.o.m. 3 år - 43 kr/dag/ barn mellan 4-10 år - 50 kr/dag/ barn mellan år Utöver mat ska ersättningen räcka till skor, kläder, sjukvård, medicin, tandvård etc. Samt fritidsaktiviteter. Dessa ersättningar sätts in på ett bankkort som man får av Migrationsverket om man beviljas ersättning. Bostadsersättningen kan man ansöka om när man blivit erbjuden eller fått ett arbete såvida anställningstiden är längre än tre månader måste man flytta till en ort där Migrationsverket inte äger några bostäder. I bostadsersättningen: kr/månad/ ensamstående vuxen kr/månad/ familj 10

11 5.2.1 Villkor för ersättning För att kunna få dessa ersättningar måste man redovisa hur mycket pengar man har samt vilka andra tillgångar man har. Har man skaffat jobb är både arbetsgivaren och arbetstagaren skyldiga att meddela Migrationsverket. Det är viktigt att man redovisar sin ekonomiska situation likaså förändringarna i den, annars blir man skyldig till brott och kan bli av med allt. Dagersättningen kan komma att sänkas om man till exempel: - Inte medverkar till att klarlägga sin identitet Försvårar utredningen av sin asylansökan genom att till exempel inte meddela verket om sin aktuella adress. Inte dyker upp på ett utredningstillfälle som man är kallad till Inte medverkar till att återvända om man blir avvisad eller ska utvisas Beslut för ersättning När en ekonomisk ersättning beslut fattas får man del av beslutet antingen via en handläggare på din mottagningsenhet eller genom en förenklad delgivning. En förenklad delgivning innebär att Migrationsverket skickar beslutet som ett vanligt brev till den adressen man angivit. Dagen därpå skickas ett nytt brev med samma information för att bekräfta om beslutet och minska risken för fel. Därför är det extremt viktigt att uppdatera mottagningsenheten om sin aktuella adress. Om man anser att ens beslut blivit fel fattat (att man blivit delgiven) av Migrationsverket kan man överklaga. Då ska man överlämna överklagan inom tre veckor från den dagen man fått del av beslutet. Om inte verket ändrar sitt beslut måste din överklagan lämnas till förvaltningsrätten som återigen får pröva beslutet. Förvaltningensrätt domstolen, kan besluta om att delge samma förenklade delgivning även fast man klagat LMA-kort Som asylsökande får man ett kvitto som ett bevis på ansökan. Sedan får ansökaren ett kort som ersätter kvittot. Det kortet kallas för LMA-kort. Kortet ges till asylsökande och andra utlänningar som har rätt att få ersättning enligt lagen om mottagande av asylsökande. LMAkortet har ungefär samma format som ett vanligt identitetskort men tas ändå som ett ID-kort, utan detta är endast ett intyg på att man är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem under det namn som står skrivet på kortet. Kortet visar även att du är asylsökande och har rätt att vara i landet under väntetiden. Med LMA-kortet får asylsökanden betala en mindre patientavgift om den besöker sjukvården. Kortet måste dock lämnas tillbaka om man får uppehållstillstånd eller om man måste lämna Sverige. 11

12 5.3 Utbildning & sjukvård Skolan Organiserad sysselsättning erbjuds asylsökande mellan 18 och 64 år. Den består främst av svenskundervisning, men även av t.ex. undervisning i engelska och datorkunskap. Syftet med den organiserade sysselsättningen är att bidra till en meningsfull tillvaro under väntetiden och i förlängningen underlätta etableringen i Sverige vid ett uppehållstillstånd respektive underlätta återvändandet vid ett avslagsbeslut. Cirka 22 procent av de asylsökande deltog under 2009 i den organiserade sysselsättningen. Den asylsökande har möjlighet att arbeta från första dagen efter ankomsten. Undantaget från kravet på arbetstillstånd för asylsökande omfattar dock inte asylsökande som inte medverkar till att klarlägga sin identitet Sjukvård Sjukvården för en asylsökande och en vanlig medborgare är densamma. Blir man utsatt för en sjukdom eller skadar sig är det först och främst vårdcentralen man ska vända sig till eller till närmaste sjukhus om vårdcentralen skulle vara stängt. Vid allvarliga och akuta fall där det behövs ambulans så är det självfallet att man ska ringa nödnumret Rättigheter till hälso- och sjukvård Som vuxen asylsökande erbjuds man en kostnadsfri hälsoundersökning där man får möjligheten att tala med en sjukvårdspersonal som tar medicinska prover på en. Man har även rätt till tandvård samt akut vård som inte kan vänta. Landstinget som står Sveriges hela sjukdom beslutar vilken vård man kan få. En kvinna har rätt till förlossningsvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och vård vid abort. Ett ensamt kommande barn under 18 år har rätt till samma sjuk-och tandvård som ett bosatt barn i Sverige. Det är landstinget som ansvarar för vården. Landstinget, som ansvarar för vården, får ersättningen av staten genom Migrationsverket för vården av asylsökande Avgifter för tand- och sjukvård Vid varje vårdbesök ska en asylsökande kunna visa upp sitt LMA-kort som bekräftar sin identitet. Ett besök för läkarvård inom primärvården och som ges efter remiss ska man betala 50 kronor. Samma summa betalar man för att utlösa receptbelagd medicin. För sjukresor är kostnaden 40 kr men det varierat över landet. Vård vid graviditet och förlossning är kostnadsfri lika väl om man har en smittsam sjukdom och behöver smittskyddsvård. Vid sjukvårdande behandling som till exempel hos en sjuksköterska eller sjukgymnast kostar det 25 kronor. Om en avgift överstiger 50 kronor kan man få ersättning för den. Det gör man så snart man kan genom att lämna in en ansökan till Migrationsverket om särskilt bidrag. 12

13 Vid akut tandvård bör man givetvis uppsöka folktandvården eller en annan tandläkare som landstinget hänvisar. Det får man göra mot en avgift på 50 kr för vuxna. Man står själv för sina kostnader om man väljer att söka en privat läkare eller tandläkare utan landstingets godkännande. För barn varierar avgiften mellan landstinget Medicin För de flesta receptbelagda mediciner behöver man bara betala 50 kr vid uppvisning av LMAkort. Dock så kan vissa receptbelagda mediciner vara dyrare än 50 kr även om man visar sitt LMA-kort. 13

14 9. Slutsats/diskussion Migrationsverket fick av riksdagen och regeringen ett uppdrag att migrationspolitiken ska vara hållbar, som skyddar asylrätten. Det finns ett problem i samhället att vissa orter är uppdelad där t.ex. invandrarna och Rosengård. Föräldrarna är oroliga över deras barn att dem kan börja umgås med fel personer, vilket kan leda till kriminalitet. Därför har vi i Sverige hyresregleringen som innebär att alla har rätt till bostad, att alla har rätt att växa upp i en trygg bostadsmiljö, minskad social segregering och att alla har rätt att välja var de vill bo oavsett inkomsten. Nackdelen med det hela att det inte finns tilläckligt med bostäder. Efterfrågan på bostäder är väldigt hög, det innebär att man får vänta jätte länge tills man får en bostad. Nackdelen med detta är att det byggs få bostäder och fördelen är att vi har hyresregleringen. Om det var så att vi har tillräckligt med bostäder hade man kanske valt själva vart man vill bosätta sig istället för att man blir placerad i Rosengård tillexempel. Där inga familjer är förtjusta i att bo där, det är på grund av orten har dålig ryckte. Ett annat problem som gäller nyanlända flyktingar är att vissa får för lite i ersättning (bidrag) enligt dem med detta dilemma kan det leda till kriminalitet. Vi har alla i gruppen varit intresserade av frågan om invandring inom Sverige. Detta passade oss bra därför att vi ville och tänkte ta reda på vad Migrationsverkets uppgift egentligen är. Tack var det har vi fått mycket lärdom och nya kunskaper om det hela. Vi har insett att Migrationsverket har väldigt mycket inflytande i vårt samhälle och att personalen på Migrationsverket dagligen är tvungna att ta allvarliga beslut som kan förändra ens liv, som i t.ex. asyl frågor. Arbetet har hjälpt oss att skildra på hur immigrationen fungerar och samarbetet mellan kommunen och Migrationsverket, vad en individ får göra och orsaken till varför vissa kommuner inte vill ta in fler flyktingar i kommunen, vad Migrationsverket arbetar med gällande asyl frågor. Deras största mål är att hjälpa flyktingar till ett bättre liv där de ger flyktingarna vägledning till bättre möjligheter. En del flyr från sina länder till Europa och det är inte alla Europeiska länder som tar in lika många flyktingar som Sverige varje år. Flyktingar placeras i kommuner där de lever för sig själva och det är inte ofta nya immigranter smälter in i det svenska samhället. Vi kan tydligt se att stora grupper flyktingar i Sverige lever i sina egna samhällen vid sidan av den svenska. Detta mönster är ett särskilt tydligt mönster i de tre svenska storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö med stadsdelar som Rinkeby, Hammarkullen och Rosengård. Det är inte någon särskilt djärv slutsats, att detta kommer att påverka både de enskilda immigranterna och det svenska samhället i stort och negativt senare i framtiden. Om vi ser på rosengård i Malmö så lever de flesta utanför svenska sociala samhälle och har till och med ett eget språk. Detta gör så att de inte kan passa in i det svenska samhället, och det blir kultur krock och missförstånd med kommunikation. De problem som oftast förekommer i medierna är kriminalitet, arbetslöshet. Det blir ett stort problem för samhället, alltså staten. Det fick vi tydligt se när det blev uppror i Rinkeby och andra Stockholms förorter förra året. En mängd ungdomar tände eld på bilar och skolor. Deras egen förklaring var att samhället inte brydde sig om dem, och att de ändå aldrig kommer att bli en del av samhället. 14

15 10. Källförteckning /barnifamilj_sv.pdf Häfte från Migrationsverket Migration som möjlighet