Nya stöd för distribution & visning Filmens väg till publiken

Transkript

1 Nya stöd för distribution & visning Filmens väg till publiken I vårt arbete med att genomlysa stöden till distribution och visning har vi nu kommit till hur en ny stödordning skulle kunna se ut. Den övergripande tanken som har genomsyrat diskussionerna handlar om filmens väg till publiken. Med denna tanke som utgångspunkt har vi kommit fram till ett förslag på ny stödordning. Här nedan redovisas alla stöd var för sig, grupperade i ordningen Distribution och visning, Biografer och Utveckling. Vi förklarar tanken med stöden och deras funktion och dessa resonemang grundar sig på våra erfarenheter, intervjuer från stödutredningen och möten med branschen. Varje stöd är markerat med det datum då vi siktar på att ha infört stödet. Distribution och visning Stöd till distribution och visning 1 januari 2016 Detta stöd ersätter stöd till filmfestivaler, lansering av importerad kvalitetsfilm (både på titelnivå och årsbasis) samt stöd till visningsorganisationer. Eftersom det blivit vanligare att aktörer rör sig mellan olika aktiviteter inom branschen; produktion distribution visning, blir det allt svårare att dra klara gränslinjer mellan de som antingen distribuerar eller visar film. Båda handlingarna syftar till att låta filmen nå publik och det är detta vi vill stödja, oavsett etikett på organisationen. Stödet kan sökas av aktörer som, oavsett organisationsform, genomför/främjar distribution och visning av film i olika visningsfönster. Det kan sökas antingen som ett övergripande stöd på ett-, två- eller treårsbasis och kan då tänkas täcka kostnader som t ex löner, lanseringskostnader för utländsk film och kostnader för visning. Det kan också sökas på projekt- eller titelnivå. Projekt kan till exempel vara mindre, specialiserade filmfestivaler, pop-upbio och liknande. Syftet med möjligheten att söka för projekt är att kunna släppa in nya aktörer. Titelstödet för utländsk film är till för de distributörer som inte uppbär årligt stöd. I titelstödet ingår även stöd till versionering av barnfilm. Rent tekniskt kommer stödet att delas upp i två delar eftersom samma riktlinjer inte kommer att kunna gälla för både årsbaserade stöd och projekt/titelstöd. Stödet ska ge möjlighet för dessa aktörer att bredda det gängse filmutbudet och tillföra kvalitet och en mångfald av berättelser och perspektiv för publiken. Arbete med filmer med liten kommersiell bärkraft men med högt publikt eller konstnärligt värde prioriteras. Vi vill också prioritera organisationer som arbetar med att nå publik i flera olika fönster eftersom vi tror att det ökar möjligheterna för filmen att nå en större publik. Även organisationer som upprätthåller en struktur av visningsfönster, exempelvis biografer på mindre orter, ska omfattas av stödet. Biografen som mötesplats är av stor betydelse och de möjligheter den ger publiken att möta filmen är avgörande. En bibehållen och eventuellt utökad struktur av biografer runt om i landet är väsentlig för filmens väg till publiken. I det nya stödet flyttas fokus från benämning och definition av organisationen till att istället fokusera på vad de sökande gör för att främja filmens väg till publiken. Vi går bort från ett oflexibelt stödsystem där vi 1

2 endast kunnat stödja aktörer som passat in i relativt rigida definitioner och exkluderat nya aktörer, trots att dessa med nya arbetssätt främjar filmens väg till publiken. Ett övergripande och öppet stöd som kan fördelas på ett eller flera år syftar till att leda till ökad stabilitet, långsiktighet och tydlighet för aktörer inom distribution- och visningsområdet. Det gäller framför allt för de som på olika sätt arbetar med den sorts film som inte klarar sig på marknadens villkor, ett område som identifierats som sårbart i tidigare utredningsarbete, och de som arbetar med att upprätthålla en struktur av biografer över hela landet. Nya aktörer, eller redan etablerade med nya idéer, kan få stöd för enstaka projekt utan att man som stödgivare låser in sig i långsiktiga årliga stöd. På så sätt kan Filminstitutet stödja nytänkande inom fältet distribution och visning. I nuvarande stödsystem har stuprör skapats mellan t ex distribution och visning. Gränserna mellan dessa båda begrepp blir alltmer otydliga och uppdelningen blir därmed irrelevant. Filminstitutets stödsystem bör inte konservera en förlegad uppdelning av branschen. Stabilitet: Om fler aktörer än idag tillförs medel, inte bara för lanseringsarbete kring enskilda importerade titlar, utan också till det arbete som leder fram till visning och distribution av film (med kostnader för löner, lokaler, administration m m) skapas en större stabilitet inom den här delen av branschen. Det är särskilt viktigt i den nuvarande marknadssituationen när möjligheterna till intäkter har minskat, framför allt till följd av en krympande dvd-marknad. Långsiktighet: Om särskilt viktiga aktörer inom detta område har möjlighet att beviljas stöd för perioder om ett, två eller tre år skapar det möjlighet till arbetsro och långsiktig planering av verksamheten men främjar även möjligheter till utveckling av nya affärsidéer och arbetssätt. Tydlighet: Genom ett bredare och öppnare stöd för distribution och visning undanröjs flera otydligheter som finns i dagens stödsystem. Idag kan organisationer som Filminstitutet definierar som antingen visningsorganisationer eller filmfestivaler erhålla verksamhetsstöd på årsbasis, samtidigt som andra viktiga aktörer, t ex renodlade distributörer, inte har samma möjlighet. Här finns samtidigt ingen glasklar skiljelinje eftersom organisationer som arbetar med både distribution och visning idag kan erhålla stöd för sin verksamhet. Det nya stödet gör ingen skillnad mellan olika verksamheter utan syftar till att främja filmens väg till publiken. En mer utvecklad uppföljning och dialog kommer att kopplas till den nya stödordningen. Stöd till lansering av svensk långfilm 1 januari 2015 Detta är en ny variant av det befintliga stödet till lansering av svensk långfilm. Grundtanken är att all svensk långfilm (över 70 minuter) som fått produktionsstöd automatiskt är berättigad till lanseringsstöd. Stödet ska vara fönsterneutralt och alltså kunna användas för bio, vod eller dvd och utgår till lansering i filmens första fönster. Sökande är registrerade distributörer. Det nya stödet ska kunna fördelas över en längre period än nu. Distributören ska kunna söka från den dag Filminstitutet fattat beslut om produktionsstöd och därefter kan distributören återkomma under arbetet med filmen fram till premiär för att söka mer stödmedel. Via den nya modellen ges distributör och producent möjlighet till lanseringsresurser i ett tidigare stadium än nu, men också att genom möten och diskussioner skapa en gemensam bild om filmens styrkor, svagheter och potential. En bättre bedömning kan göras kring hur man ska jobba med filmen, vilken publiken är och vilka estimat man ska arbeta med. Förhoppningen är att på lång sikt ge möjlighet att förbättra arbetssättet med svensk film och även ge rätt stödnivåer till respektive film. Till exempel kan man under arbetets gång upptäcka att filmen inte lämpar sig för biografpremiär och då kan stöd utgå för vod-lansering istället. I förlängningen kommer förhoppningsvis producenter och distributörer att komma närmare varandra och ytterligare utveckla arbetssätten sinsemellan. 2

3 På det här viset blir Filminstitutet konsekvent gällande de filmer vi valt att stötta. Vi gör det från produktion, via lansering och hela vägen ut till biograferna (se nedan om biografstöd). För filmer som inte har beviljats produktionsstöd kommer det fortfarande finnas möjlighet att söka titelstöd. Stöd till spridning av kortfilm under 70 minuter 1 januari 2015 Detta stöd är en revidering av nuvarande stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm. I det nya stödet kommer fokus att ligga på insatser som omfattar fler titlar och fram för allt gäller spridning via nätet. Stödet ska uppmuntra aktörer som har en långsiktig plan för kortfilmens väg till publiken. En begränsad del av stödet ska gå till biografvisningar. Publiken har i dagsläget svårt att hitta kortfilmen annat än på filmfestivaler, och detta stöd syftar till att stödja aktörer som kan förenkla för publiken att se kortfilm. Tillgänglighetsstöd 1 januari 2015 Detta stöd ersätter nuvarande stöd till textning och syntolkning. Syftet är att skapa ökad tillgänglighet för fler grupper än idag, till exempel via textning, syntolkning och uppläst text i olika visningsfönster. Det nya stödet ska omfatta både svensk och utländsk film. Genom uppläst text på utländska filmer ökar möjligheterna att se film för den grupp som inte hinner läsa textremsan, till exempel barn och personer med lässvårigheter. Det nya stödet kan sökas av distributörer och, åtminstone i en övergångsperiod, av arrangörer av till exempel syntolkade visningar. Spridningsstöd 1 januari 2015 Detta stöd ersätter parallellstödet. Stödet fördelas idag som ett förhandsstöd, en schablonsumma på kronor, ofta till distributörer av film med stora lanseringsresurser som visar film på ett stort antal biografer på mindre orter. Stödet skapades i en tid då distribution och visning var helt analog och det fastslogs att distributörerna inte tjänade tillräckligt på biografer på orter under invånare utan tog en ekonomisk risk bara genom att skicka filmen dit. Stödet användes då till att täcka kostnader för kopior. Det nya stödet ska utgå i efterhand och grundas på faktiska inspelade intäkter. Vi föreslår att man tar bort begränsningen för vilken typ av orter som stödet gäller. Grundidén är att ge distributörer trygghet att sätta film på orter där de riskerar att inte spela in tillräckligt för att täcka sina fasta kostnader. Stödsumman kommer att vara en schablonsumma på till exempel kronor som gäller för alla distributörer och är framräknad på kostnader för nycklar, elektroniskt utskick och administration. På så sätt täcks distributörens fasta kostnader när biljettintäkterna inte har gjort det, oavsett om det gäller film med små eller stora lanseringsresurser och oavsett om det gäller liten eller stor ort. Stödet omfattar visningar under de två första premiärveckorna eftersom ett av grundsyftena är att tillföra biograferna aktuell film så fort som möjligt. Genom att definiera en minimumgräns, till exempel kronor, för inspelade bruttointäkter per biograf kan vi fördela stöd till distributörer där förlust faktiskt förekommer. En snabb överblick av det senaste årets filmlanseringar på biografer i hela landet, visar att stödet skulle spridas till både fler distributörer och fler typer av film, samt att stödsumman per titel till distributör skulle variera i ett ganska stort spektrum. Den visar också att det främst är i de mindre orterna som förlustsättningar förekommer, till viss del även på mellanorter, dock i princip aldrig i storstäderna. Stora titlar kommer att få stöd trots totalt sett höga biljettintäkter, men stödet hamnar på en lägre nivå än dagens schablonssumma på kronor. Fler så kallade mellanfilmer kommer att kunna få stöd i varierande grad. Även den mindre publika filmen kommer kunna få stöd, trots att dessa inte visats på små orter under premiärveckorna utan visats på mellanstora orter och gått med förlust på dessa. För en noggrannare analys, se bilaga 1. 3

4 Biografstöd Stöd till biografägare för upprustning av biograf 1 januari 2015 Befintligt stöd, endast mindre förändringar. Syftet är att ge biografer en hög standard både vad det gäller teknik och visningsmiljö, vilket i sin tur bidrar till att biografstrukturen på främst mindre och medelstora orter bevaras och förstärks. Vid fördelning ska behov hos biografer i mindre och medelstora orter och biografer som kompletterar övriga biografers utbud särskilt beaktas. De enskilda stödbeloppen ska räknas upp något och det ska, utöver det som är möjligt att söka för i dagens stöd, också bli möjligt att söka för en ansiktslyftning av biograffoajé och salong, som exempelvis målning och akustikförbättring. Stöd ska ej utgå för ombyggnation. Stöd till publikarbete på biograf 1 januari 2015 Befintligt stöd, endast mindre förändringar. Stödet finns kvar men kommer tydligare att delas upp i ett större stöd för längre och mer omfattande projekt och i ett mindre stöd för enstaka insatser som exempelvis utbildning inom publikarbete, arrangemang och event. Det kommer också att vara möjligt för en samordnare att söka ett större stöd om projektet omfattar ett flertal biografer. Kraven på egen insats kommer att justeras. Nuvarande stödform upplevs som alltför krånglig för biografer som endast har ideellt engagerad personal. Det blir betydligt enklare att söka för enstaka insatser. Stöd till nyetablering av biograf under 2015 Detta är ett nytt stöd inom biografstöd. I översynen av stöden framkom tydligt att det sammantagna behovet av biografer i landet inte är tillfredsställt. Dels finns det orter, både mindre och större, som helt saknar biograf och dels framkom att det för en viss typ av film, främst den som inte alltid klarar sig på marknadens villkor, saknas dukar i Stockholm. Biografutvecklingen i Malmö och Göteborg är igång och där finns bättre utrymme för filmen att hitta visningsmöjligheter. I Stockholm verkar det finnas en brist på dukar vilket leder till att vissa filmer inte hinner etablera sig och hitta sin publik innan det är dags att plocka ner den. Därmed missar publiken filmen och distributörerna får inte ut maximal effekt på den insats de gjort på respektive titel. För att säkerställa ett fortsatt flöde av den här sortens film på biografer i hela landet är det av största vikt att säkerställa visningsmöjligheter i Stockholm, som för majoriteten av titlarna står för den största delen av biografintäkten. Syftet med stödet är att öka publikens möjligheter att se film på biograf genom att etablera biografer i orter som saknar biograf eller på orter där strukturen idag är otillräcklig. Noggrann hänsyn ska tas så att befintlig biografverksamhet inte störs. Vi ser två utgångspunkter för stöd till nyetablering biografer: 1. Orter som helt saknar aktiv biograf Under 2013 hade enligt våra uppgifter till exempel drygt 60 orter med minst invånare inte någon biografverksamhet. 2. Stöd till nya komplementbiografer Det finns därutöver behov av ett etableringsstöd som riktas till nya komplementbiografer. Dessa biografer ska visa ett kompletterande utbud av kvalitetsfilm. Stöd bör även kunna ges till ytterligare komplementbiografer på orter där tillräckligt publikunderlag finns för mer än en biograf av denna kategori. Befintlig biografverksamhet får ej störas. Stöd till anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga 1/ Befintligt stöd. Ingen förändring föreslås. Stödet kompenserar momskostnader som åläggs biografföreningar/anordnare av biografföreställningar som saknar avdragsrätt för mervärdesskatt. Syftet är att skapa rättvisa villkor mellan dem som kan kvitta moms och de som inte kan göra det. 4

5 Mottagare är sammanslutningar av ideella föreningar som i egen regi eller genom anslutna medlemmar regelbundet anordnar biografföreställningar och föreningsägda biografer som inte tillhör någon sammanslutning. Stöd till biografägare för öppna visningar av film som fått lanseringsstöd 1 jan 2015 Detta stöd ersätter stöd till biografer för öppna visningar av svensk film, den så kallade biotian. Stödet kommer fortsatt att gå till biografer på orter under invånare samt komplement- och förortsbiografer. Skillnaden blir att grunden för stödet utökas. Idag beviljas stöd för all svensk film på repertoaren. Det nya stödet kommer att omfatta svensk långfilm som fått lanseringsstöd samt utländsk film som fått lanseringsstöd från Filminstitutet. På detta sätt följs logiken att Filminstitutets stöd ska stödja filmen hela vägen ut till publiken. Filmer som fått lanseringsstöd får även ett visningsstöd på biografen. Det blir ett incitament för alla biografer att bredda sitt utbud då de som visar utländsk kvalitetsfilm, och därmed breddar filmutbud med mångfald av berättelser och perspektiv, kommer att få utökat stöd. Sättet att fördela stödmedel genom x kr/biljett kommer fortsatt att vara detsamma. Utvecklingsstöd Innovationsstöd 1 januari 2015 Detta är ett nytt stöd och har tillkommit för att ge aktörer möjlighet att tillsammans skapa nya lösningar för distribution och visning och öka möjligheterna för filmens väg till publiken. Vi har i dialog med stödmottagare kunnat konstatera att många i filmbranschen arbetar ensamma med sina egna områden och efterlyser samarbeten. Vi ser också i ansökningar till bland annat stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm att många söker pengar för liknande saker men från var sitt håll. Det här är ett stöd som ska uppmuntra till samarbete vilket också är ett krav för att få stöd. En av två eller tre parter bör också komma från någon annan bransch för att öka möjligheterna till finansiering av projektens genomförande. I det nya stödet ges möjligheter för utveckling vilket inte funnits förut vad det gäller distribution och visning. Det kan också vara ett sätt att locka in nya aktörer, tillsammans med de mer etablerade, som kan föra in ny kunskap i branschen. Målet är att det här stödet ska leda till samarbeten som inte finns idag. Stödet syftar till utveckling av idéer, finansiering för genomförande ligger inte här. Utbildningsstöd 1 januari 2015 Även det här är ett nytt stöd och något som branschen efterfrågat. Precis som i produktionsledet där det finns ett fortbildningsstöd för etablerade filmskapare bör möjligheter även finnas för verksamma inom distribution- och visningsledet att öka sin kompetens. Sökande kan enbart vara sådan som har fått annat stöd beviljat från Filminstitutet för att på så sätt säkra att kompetenshöjningen kommer den svenska branschen till godo. Stödet omfattar inte biografer, dessa kan söka för utbildning inom publikstödet. Spridningsstöd (ersätter parallellstödet) Bilaga 1 Historik När stödet infördes var dess syfte att biografer på mindre orter skulle få tillgång till aktuell film. Dessa biografer hade svårt att spela in tillräckligt med intäkter för att täcka de initiala kostnaderna som det innebär att ta fram en analog kopia, och därmed var distributörer inte så intresserade av att skicka ut film till dem. Distributören fick stöd för att köpa in särskilda analoga kopior som var p-märkta för parallelldistribution ute i landet. Dessa kopior fick max visas två gånger per biograf och sedan skickas vidare till nästa från filmens premiär och åtta veckor framåt. När övergången från analog till digital distribution påbörjades år 2011 införde man ett stöd för digitala kopior. Stödet ligger på en fast summa, kronor, och tilldelas distributörer per titel. För att få stödet måste distributören erbjuda alla biografer i landet sättning under de två första premiärveckorna. 5

6 Stödsumman är en ersättning för de extra hårddiskar distributören måste ta fram och skicka ut till biografer på mindre orter. Idag har analog distribution helt upphört och endast det digitala stödet delas ut. Den digitala distributionen börjar övergå från att skicka ut hårddiskar till elektroniskt utskick, och alla biografer och distributörer har förmodligen gått över till denna form under Biografer på mindre orter har god tillgång på film och många av dem har ökat sina intäkter, särskilt via filmer med stora lanseringsresurser, vilken är den typ av film som enligt praxis prioriteras i stödet idag. Nackdelen med dagens stöd är att vi inte vet hur stor effekt det egentligen har för tillgång på film på mindre orter. Vi vet också att stödet inte söks av vissa distributörer för filmer som distributören på förhand bestämt ska ha begränsad lansering. En annan nackdel är att utformningen av dagens stöd gör det svårt att tilldela det till filmer med små lanseringsresurser. Enligt Filmavtalet ska den typen av filmer också innefattas av parallellstödet. Förslag på nytt stöd Syftet med ett nytt stöd är fortfarande att alla biografer ska få tillgång till aktuell film. Det kan vi uppnå genom att distributörer på förhand vet att de inte kommer att göra förlust när de distribuerar filmen till biografen, oavsett stor eller liten film och oavsett på vilken ort biografen ligger. Alla distributörer har förstås olika kostnader och debiterar också biograferna olika hyror. Men enligt beräkningar vi har gjort är distributören i hamn, det vill säga de fasta kostnaderna är täckta, om biografen spelar in cirka kronor i biljettintäkter. Vi föreslår därför att stödet utgår i efterhand då biljettintäkterna under de två första premiärveckorna är lägre än denna summa. Ortens storlek spelar ingen roll och inte heller hur stora lanseringsresurser filmen har. Intäkterna på biograf är det som avgör. Anledningen till varför vi begränsar detta till filmens första två spelveckor är grundsyftet med stödet som är att sprida aktuell film. Kostnaderna för elektroniskt utskick minskar också med tiden efter premiär, vilket gör det billigare att skicka ut film några veckor efter premiär. Budgetkalkyl Nedan följer en kalkyl för hur det nya stödet kommer att slå om stödsumman är 100o kronor/biograf. Vi har utgått från filmer som haft premiär från 0ktober 2013 till september Vi har tagit fram det antal biografer som haft lägre intäkter än 2000 kronor de första två premiärveckorna per filmtitel. Det innebär att om till exempel fem biografer spelar in mindre än kronor per biograf och titel får distributören kronor Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet ger större spridning av stödmedlen. Utfallet skulle innebära dels stöd till fler titlar och därmed fler distributörer, dels större skillnad vad gäller stödsumma per titel. Ingen blir egentlig förlorare, då vi i dagsläget med nuvarande system inte gör av med stödets totala budget. Under perioden oktober 2013 till september 2014 har vi beviljat 71 titlar stöd à kronor, totalt kronor. Årsbudgeten är cirka kr. Enligt vår kalkyl skulle ett nytt stöd resultera i att 202 titlar får stöd, varierande från 1000 kronor till kronor per titel. Tjugotvå distributörer skulle motta stöd från 1000 kronor till kronor per distributör. Med dagens system mottar elva distributörer stöd från kronor till kronor. Totalt skulle vi ha beviljat kronor under samma period som ovan om stödet hade haft den föreslagna utformningen. Med det nya stödet får fler filmer med små lanseringsresurser stöd. Det innebär ett tillskott för filmer som annars har väldigt snäv budget. Det handlar fortfarande om få titlar vilket beror på att den här typen av film oftast visas främst i storstäder under de första spelveckorna och där sällan spelar in mindre än 2000 kronor per biograf under dessa veckor. Framför allt är det många fler så kallade mellanfilmer som skulle få stöd med nya stödregler jämfört med dagenssystem. Dessa filmer sprids till relativt många biografer men generar generellt låga intäkter. 6

7 Ett visst antal av dessa filmer beviljas stöd idag men skulle få högre ersättningsnivå i det nya systemet. Det här segmentet av film pekas ofta ut som distributörernas största förlustlanseringar. De distributörer som mottar mest stöd idag blir inte nödvändigtvis förlorare i ett nytt system. De flesta kommer att motta stöd i ungefär samma nivå, några lite lägre och andra lite högre summor. Några exempel: Distributör Total stödsumma nytt system Total stödsumma dagens system A B C D E F En annan fördel är att stödet sprids till fler titlar och fler distributörer. Tabell över totala stödsummor för samtliga distributörer baserat på beräkningar för perioden oktober 2013 september 2014: Distributör Totalsumma nytt system Totalsumma dagens system A B C D E F E G H I J K L M N O P Q R Totalsumma: