Resultatredovisning 2008

Transkript

1 Resultatredovisning 2008

2 Innehållsförteckning Förord Övergripande verksamhetsmål...5 a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv... 5 b) Ett barnperspektiv... 5 c) Internationellt och interkulturellt utbyte Stöd till regionala resurscentrum för film och video...8 a) Bidragsgivningens fördelning... 8 b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna... 9 c) Formerna för bidragsmottagarnas samverkan med andra regionala konsulenter, samt med andra berörda på lokal och regional nivå Stöd till film i skolan a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna Stöd och åtgärder för främjande av distribution och visning av värdefull film a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa...14 b) Den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa...21 b) Antalet samt den geografiska spridningen av svenska filmer som syntolkats respektive gjorts i en textad version...22 c) Den tekniska utvecklingen på området Arkiv, dokumentation, Cinemateket a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet depositioner och förvärv till filmarkivet samt omfattningen av filmarkivets, Cinematekets, bibliotekets samt bildarkivets nyttjande c) Mängden omkopierad nitratfilm samt antalet restaurerade svenska färgfilmer d) Samarbetet med forskarsamhället och Statens ljud- och bildarkiv Filmarkivet i Grängesberg a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa...31 b) Antalet depositioner och förvärv samt omfattningen av arkivets nyttjande Informationsverksamhet a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Utlandsverksamhet a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa...35 b) Antalet svenska filmer som deltagit vid centrala festivaler EU:s MEDIA-program a) Antalet svenska ansökningar till EU:s MEDIA-program b) Antalet svenska ansökningar som beviljats stöd c) Hur mycket EU-medel som utbetalats till svenska projekt

3 Förord 2008 har varit ett mycket framgångsrikt år för den svenska filmen både i Sverige och internationellt. Ett av de viktigaste målen för Filminstitutet har varit att höja kvaliteten på den svenska filmen. Kvalitet kan mätas i publiksiffror, recensioner, medverkan på viktiga filmfestivaler och hur exporten går. Kvalitet kan också mätas i den debatt som en film kan skapa genom att rikta fokus på en viktig fråga. Samtliga dessa områden har det senaste året visat fina resultat. 20% av de filmer vi ser på bio utgörs av svensk film. Det är en hög marknadsandel vid internationella jämförelser. Recensionsindex har ökat från 2,77 år 2007 till 2,96 år När det gäller filmer stödda av Svenska Filminstitutet blir siffran ännu högre, från 2, till 3, Svensk film har det senaste året var representerad på alla de viktigaste, så kallade A-festivalerna, och vunnit en rad prestigefyllda priser. Flera av dessa filmer har också sålts till uppemot 50 länder. I exempelvis Frankrike och USA fick fyra svenska filmer biografdistribution under 2008 (normalt brukar det vara en svensk film per år). Det finns en mängd skäl till att 2008 har varit ett bra år. Ett av dem är att vi har ökat stödnivåerna. Det finns ett självklart samband mellan kvalitet och resurser. Och för att kunna öka stödnivån har vi tvingats minska antalet produktioner vi kunnat stödja. Det framstår därför med all tydlighet att mer pengar ger resultat och att svensk film har för lite pengar. Minst 100 miljoner till behövs om vi ska komma upp i tillräckliga stödnivåer och antal filmer för att kunna behålla både talang och kunnande i Sverige. SFI har naturligtvis alltid ett starkt fokus på produktionsfrågor. Men 2008 har distributionsfrågorna varit mer i centrum än vanligt. Ägarkoncentrationen på biomarknaden, fallande siffror på DVD-marknaden och en fortsatt hög andel illegalt nedladdade filmer har ställt frågor om hur filmerna kommer att nå ut till publiken i framtiden och hur våra stödformer bäst ska användas för att ge publiken ett så brett filmutbud som möjligt på alla de plattformer man vill använda. Den handlingsplan för visningsområdet som Filminstitutet presenterade i november 2007 har under 2008 lett till ett antal åtgärder: Vi har ökat stödet för importerad kvalitetsfilm och också förändrat stödgivningen. Vi har ökat stödet till filmfestivalerna. Vi har ombildat alla referensgrupper och rekryterat externa ledamöter till alla dessa grupper. Vi har tydliggjort kriterierna för stöd, formaliserat ansökningarna och fördjupat uppföljningarna. Allt detta sammantaget för att alla våra stöd inom visningsområdet ska bidra till att uppfylla de tre övergripande målen; öka publiken för svensk film, främja distribution och visning av kvalitetsfilm och stärka biograferna. Under 2009 kommer vi att införa pilotprojekt inom såväl digitalbio-området som distribution via nätet. Inom avdelningen Filmarvet genomförde vi under hösten en hyllning till filmhistorien i samband med att filmarkivet fyllde 75 år. Länge Leve Filmen! kallade vi evenemanget som drog fulla hus under en intensiv vecka med filmvisningar, debatter och seminarier. 3

4 Värt att notera är också att vårt bibliotek på tvärs mot en nedåtgående trend inom biblioteksvärlden ökat sina utlån under Satsningen på DVD-lån har också fallit mycket väl ut. Filminstitutet har också i december flyttat in i nyrenoverade lokaler och ett öppnare kontorslandskap. Detta medför att vi nu kan hyra ut ytterligare 1400 kvm i Filmhuset. Resultatredovisningen följer det upplägg som är fastlagt i regeringens beslut från den 13 december Stockholm den 27 februari 2009 Cissi Elwin Frenkel 4

5 1.. Övergripande verksamhetsmål Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet. Ett barnsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i Filminstitutets verksamhet. a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Filminstitutet har höga ambitioner när det gäller jämställdhet och mångfald. En medveten strävan är att i alla sammanhang rekrytera medarbetare med skiftande bakgrund såväl vid anställningar som vid urval till olika referensgrupper och jurygrupper. Filminstitutet har överlag en jämn könsfördelning; av 111 anställda är 55 kvinnor och 56 män. Inom ledningen är det också en jämn fördelning; av 12 enhetschefer är sex kvinnor och sex män. Ledningsgruppen har en viss överrepresentation av kvinnor men då en ny manlig chef tillträder inom kort blir fördelningen bättre. En arbetsmiljöundersökning visar att Filminstitutets arbete och arbetsmiljö lämpar sig mycket bra för såväl kvinnor som män och att det finns goda förutsättningar att förena arbete och familjeliv. Vidare konstateras att arbetstillfredsställelsen ökat markant under senare år. Alla enheter upprättar verksamhetsplaner som årligen revideras och i det arbetet ska även jämställdhets - och mångfaldsarbetet redovisas. Avdelningen Produktionsstöd fortsätter sitt aktiva arbete för att förverkliga Filmavtalets mål om att stödet till svensk filmproduktion ska fördelas jämt mellan män och kvinnor. Under 2008 har fördelningen ytterligare förbättrats. Cinemateket har under året lyft fram flera kvinnliga filmskapare vid olika arrangemang. Inom stödet till import och lansering av kvalitetsfilm har filmer från Asien, Afrika och Sydamerika prioriterats, då filmer från dessa världsdelar är sällsynta på den svenska biografrepertoaren. Inom samma stöd har avseende fästs vid om filmerna haft en kvinnlig regissör. Filminstitutet har under 2008, liksom föregående år, fördelat ett stöd till International Female Film Festival i Malmö, en filmfestival med fokus på kvinnliga filmare. b) Ett barnperspektiv Inom avdelningen Publiken finns en särskild enhet - Barn och ungdom med uppdraget att samordna Filminstitutets aktiviteter inom det filmpedagogiska området. Enheten arbetar för att tillgodose barn och ungdomars tillgång till ett varierat filmutbud, för att utveckla barn och ungdomars förmåga att reflektera kring film och media samt för att öka barn och ungdomars möjligheter att uttrycka sig med rörliga bilder. Inom avdelningen Produktionsstöd finns en särskild barnfilmskonsulent med ansvar för stöd till filmer som riktar sig till en barnpublik. Flera av Filminstitutets stöd har som mål att öka barn och ungas delaktighet och inflytande. Såväl stödet till film i skolan som stödet till regionala resurscentrum syftar bland annat till att utveckla barns och ungdomars möjligheter till eget skapande i hela landet. 5

6 Stöd fördelades under året även till Novemberfestivalen, en nationell mötesplats för unga filmare, samt till BUFF Barn- och Ungdomsfilmfestivalen i Malmö. Under 2006 lanserades en webbplats för unga filmintresserade i Norden, där ungdomar kan lägga upp sina filmer och få möjligheter till samtal med mentorer som är etablerade nordiska filmare. Projektet har tagits fram i samarbete mellan de nordiska filminstituten och med ett stöd i startfasen från Nordiska Ministerrådet hade dvoted 7662 registrerade medlemmar varav 3001 eller knappa 40 % var svenskar. c) Internationellt och interkulturellt utbyte Filminstitutet är i dag starkt internationaliserat inom alla sina grenar produktion, arkiv, information, distribution och visning. Det internationella perspektivet är därmed integrerat i hela Filminstitutets verksamhet. Under året skapandes den nya en helt tvåspråkig webbplats som ger alla engelsktalande omfattande information om svensk film och Filminstitutets verksamhet. Utlandsavdelningen har ett särskilt ansvar att förse festivaler över hela världen med ny svensk film och förmedla kontakter mellan svensk och utländsk filmbransch. Även en rad olika särskilda satsningar genomförs bl.a. filmveckor. Dessutom visar Cinemateket film från hela världen, biblioteket förser svensk allmänhet och forskare med internationell filmlitteratur och filmarkivet visar verk ur den svenska filmhistorien på arkiv, cinematek och festivaler över hela världen. Intresset för den svenska modellen för skolbio väcker stor internationell uppmärksamhet. Filminstitutet bidrar också till att den svenska publiken får tillgång till filmer från hela världen genom stöd till internationella filmfestivaler i Sverige, samt till distributörer som lanserar utländsk film på den svenska biografmarknaden. Under de olika avsnitten i denna redovisning ges en fylligare beskrivning av hur internationaliseringen griper in i Filminstitutets olika verksamheter. Organiserat samarbete Filminstitutet är aktivt inom flera olika internationella organ såsom EFAD (European Film Agency Directors), EEP (European Film Promotion), Scandinavian Films, EDCF (European Digital Cinema Forum) och FIAF (internationella filmarkivfederationen) alla viktiga forum för kunskapsutbyte och kontakter. Särskilt samarbete med Vietnam Det SIDA-finansierade kulturella utbytet mellan Sverige och Vietnam har fortsatt under året. I augusti månad tog Filmarkivet emot en delegation från Filminstitutet i Hanoi och från subarkivet i Ho Chi Minh City. Syftet med besöket var att fördjupa kunskaperna om filmarkivering. Delegationen besökte även Statens Ljud och Bildarkiv för att där särskilt få kunskap om migrering av ljud- och bildband till digitalt format. I december genomförde Filminstitutet workshops i Hanoi och Ho Chi Minh City om filmarkivering, bibliotek och bevarande. Deltagare var anställda på de statligt finansierade film- och audiovisuella arkiven i de båda städerna. I syfte att utveckla ett film- och mediepedagogiskt perspektiv i grundskolan besökte en svensk delegation med deltagare från Filminstitutets enhet Barn & Ungdom åtta olika grundskolor i Vietnam och visade svenska kortfilmer. Efter varje filmvisning genomfördes en workshop där eleverna genom bilder fick beskriva vad de uppfattade som viktiga scener ur filmerna. 6

7 I augusti genomförde Filminstitutet en workshop i Sörmland med lärare från fyra olika skolor i Vietnam, tillsammans med lärare från fyra sörmländska partnerskolor. Arbetet fokuserades på animation, där både analys och praktiskt arbete stod på dagordningen. I november arrangerades skolbiodagar i Vietnam där de svenska lärarna tillsammans med sina vietnamesiska kollegor delgav varandra sina erfarenheter av att använda filmen som ett redskap i undervisningen. Europeiska kommissionen och mediekompetens Medieprogrammet inom den Europeiska kommissionen har i december 2007 uttalat sitt stöd för ökad mediekompetens hos EU-ländernas medborgare. Av den anledningen inbjöd Svenska Filminstitutet i mars 2008 en representant från Medieprogrammet för att presentera uttalandet under en konferens på BUFF Barn och Ungdomsfilmsfestivalen i Malmö. Under 2008 har Svenska Filminstitutet gett stöd till strategiskt utvecklingsarbete inom det film- och mediepedagogiska området i tio kommuner. Till stöd för arbetet kring frågan har kommissionen kallat samman en grupp experter som mötts tre gånger under 2006, två gånger under 2007 samt en gång under En representant från Filminstitutet har deltagit vid dessa möten. Kulturkonferens i Edinburgh Scotland: Creative Nation Cultural Summit, February Under 2008 har Skottland omorganiserat sina stora kulturinstitutioner och samlat alla nationella organ under namnet Creative Scotland Scotland s largest gathering of artists, arts organisations and delegates from the widest cultural sector. För att ge inspiration till nya arbetssätt anordnades en tre dagar lång konferens. På inbjudan av filmorganet Scottish Screen medverkade Per Ericsson från Filminstitutets enhet Barn & Ungdom som en av få internationella talare. Han var inbjuden för att presentera hur Sverige arbetar med filmpedagogik och skolbio. 7

8 2. Stöd till regionala resurscentrum för film och video Målet är att genom stöd till regionala resurscentrum främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och ungdom. Stödet avser tre huvudområden: pedagogik, visning och produktion. a) Bidragsgivningens fördelning År 2008 fördelades kr till 19 regionala resurscentrum för film och video, vilket är samma belopp som föregående år. Även fördelningen mellan de olika regionerna är oförändrad. Fördelning av stöd till regionala resurscentrum (kr) År Antal län/regionala aktörer Stöd från Svenska Filminstitutet Regional motprestation, regionala resurscentrum EU-stöd / * / / ** Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. * Det låga beloppet detta år hänger samman med att Västra Götalandsregionen kraftigt ökat motprestationen till regionala produktionscentrum, på bekostnad av motsvarande till regionala resurscentrum. **I denna siffra ingår inte Västra Götalandsregionens motprestation, eftersom denna region inte har redovisat stödet för Ett villkor för stöd från Filminstitutet är regional motprestation, det vill säga skattefinansierat stöd från landsting och kommuner. Av redovisningen ovan framgår att det statliga stödet i stort sett varit oförändrad under perioden. Stödet från EU har samtidigt minskat kraftigt. Stöd till regionala resurscentrum för film och video år 2008 (kr) Län Regional aktör Stöd från Regional EU-stöd Filminstitutet Motprestation Västra Götaland Västra Götalandsregionen * Norrbotten Filmpool Nord Värmland Film i Värmland Västernorrland Film i Västernorrl Kalmar, Kronoberg och Blekinge Reaktor Sydost Dalarna Film i Dalarna Skåne Film i Skåne Stockholm Film Stockholm Västerbotten Film i Västerbotten Jämtland Filmpool Jämtland Gotland Film på Gotland Västmanland Film i Västmanland Örebro Film i Örebro Halland Film i Halland Södermanland Film i Sörmland Gävleborg Film Gävleborg Jönköping Film i Jönköp. län Östergötland Film i Öst Uppsala Film i Uppland Summa Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. * Västra Götalandsregionen har inte redovisat sin motprestation för

9 Den regionala motprestationen var omkring 46 miljoner kr under 2008, borträknat Västra Götalandsregionen som inte redovisat stödet. Då Västra Götaland är den största regionen och den region som vanligtvis har den största motprestationen är det svårt att dra några slutsatser av denna siffra. Man kan dock konstatera att motprestationen för samtliga regioner förutom Västra Götaland var ca 42 miljoner kr För dessa 18 regioner har alltså motprestationen ökat. b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna Svenska Filminstitutets stöd ska stimulera utveckling av filmpedagogisk verksamhet och visning av film. I viss utsträckning avser stödet även semiprofessionell produktion av kort- och dokumentärfilm, i synnerhet växthus- och talangutvecklingsprojekt med unga filmare. Under 2008 har Filminstitutet, i dialog med sex pilotregioner, genomfört försök med överenskommelser mellan stat och region. Utgångspunkten har varit att förbättra samarbetet, underlätta för långsiktighet och att tydliggöra ansvarsfördelningen samt mål och uppföljning. Två av pilotregionerna, Västmanland och Örebro, erhöll dessutom särskilda projektmedel för ett utvecklingsarbete inom visningsområdet, ett område som i nuläget rymmer särskilt stora behov och utmaningar. Försöket med överenskommelser ska utvärderas i början av Pedagogik Alla regionala resurscentrum har under 2008 bedrivit verksamhet inom det film- och mediepedagogiska området. Hos mindre resurscentrum saknas ofta medel för att arbeta med samtliga tre huvudområden, och där prioriteras insatser för barn och ungdom i enlighet med riktlinjerna för stödet. Filminstitutet har under året arrangerat flera nätverksträffar för regionala filmkonsulenter för att fortbilda och stärka dem i det filmpedagogiska arbetet. En central uppgift för regionala resurscentrum är att långsiktigt stödja kommunernas arbete med att utveckla det filmpedagogiska arbetet i skolan. Under 2008 har 18 av 19 resurscentrum arrangerat nätverksträffar för lärare och pedagoger och lika många resurscentrum har arrangerat kurser för samma målgrupp. 13 resurscentrum samverkade även med lärarutbildningar. En tydlig tendens är att allt fler resurscentrum väljer att satsa på samordning, nätverksbyggande och utbildning av lärare framför att hålla egna kurser för elever i länets skolor. Detta är positivt då regionala resurscentrum i första hand ska ha en samordnande och strategisk roll, det vill säga utveckla och stödja verksamhet som bedrivs på lokal nivå. För femte året i rad har videofestivaler för barn och unga arrangerats i samtliga regioner. De vinnande bidragen i dessa videofestivaler deltar i den nationella filmtävlingen Novemberfestivalen i Trollhättan. Dessa regionala uttagningar, vilka i de flesta fall arrangeras av resurscentrumet, stimulerar och synliggör barns och ungdomars eget skapande. Visning Visning och spridning är det ofta minst prioriterade av de tre verksamhetsområdena både budgetmässigt och personellt. Endast ett fåtal regionala resurscentrum har konsulenter med särskilt uppdrag att arbeta med detta område. Den främsta orsaken är bristande resurser och flera resurscentrum påtalar behovet av förstärkning inom detta verksamhetsområde, både avseende ekonomiska medel och kunskaper. Samtidigt har förändringar inom biografbranschen skapat allt större utmaningar inom visningsområdet. Filminstitutet har därför arbetat offensivt för att stärka regionernas satsningar inom detta område. Bland annat arrangerades under hösten en regional träff om biograf- och visningsfrågor i samband med Uppsala Kortfilmfestival. Vid träffen synliggjordes att intresset för visningsområdet har ökat markant från regionalt håll. 9

10 Under 2008 har 12 resurscentrum arrangerat nätverksträffar för biografer och 7 resurscentrum har arrangerat kurser inom samma område. 16 resurscentrum har samarbetat med kommuner inom visning, spridning och biografutveckling. Samarbeten med kommuner ligger väl i linje med resurscentrumens övriga verksamhet och kompetens och har ofta större potential till genomslag än direkta stöd till biografer. Växthus och talangutveckling Enligt redovisade uppgifter fördelade regionala resurscentrum sammanlagt kr till samproduktion av kort- och dokumentärfilm 2008 (undantaget Västra Götalandsregionen). Av dessa medel gick kr (23 procent) till filmare under 26 år. Totalt handlade det om 174 projekt, varav 129 avsåg kortfilm och 45 dokumentärfilm. Med tanke på att stödet till resurscentrum främst avser insatser för barn och unga kan man önska att denna andel vore högre. Filminstitutet bedömer att regionala resurscentrum har en viktig roll att fylla när det gäller talangutveckling av unga filmare. Samtidigt får man inte glömma att resurscentrumen även styrs av mål och uppdrag från regionalt håll, som i flera fall kan avvika från de nationella målen. Positivt är också att flera resurscentrum uppger att de ämnar inrikta produktionsinsatserna än mer mot unga filmare. Samtliga resurscentrum (av de som redovisat) har dessutom stöttat filmskapare genom utlån av teknisk utrustning. Totalt har omkring 335 projekt beviljats teknikstöd 2008, varav 193 avsåg filmare under 26 år. c) Formerna för bidragsmottagarnas samverkan med andra regionala konsulenter, samt med andra berörda på lokal och regional nivå Man kan urskilja två vanligt förekommande former för samverkan mellan regionala resurscentrum och andra regionala konsulenter. Det är dels vanligt att man samarbetar i specifika projekt från mer övergripande projekt till små, lokala skoleller filmvisningsaktiviteter. Det förekommer även i flera regioner att man upprättat mer fasta samverkansformer, till exempel nätverk, kollegium, sammanslutningar med regelbundna träffar eller formaliserade konsulentorganisationer. Samverkan i form av konkreta projekt förekommer också mellan regionala resurscentrum och andra organisationer och institutioner på lokal och regional nivå. Som exempel kan nämnas projekt inom näringslivsutveckling med stöd från EU:s strukturfonder. Regionala resurscentrum upplever att samverkan oavsett om det är i form av enskilda projekt eller mer generella former är av stor betydelse och ökar effekterna av det man gör. Att arbeta i nätverk med andra kan vara ett sätt att hålla en hög ambitionsnivå, trots att man har begränsade resurser till sitt förfogande. 10

11 3.. Stöd till film i skolan Målet är att genom stöd till skolbio bidra till att barn och ungdomar ges möjlighet till kvalitativa filmupplevelser på biograf samt till att fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder och om filmarvet. a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Svenska Filminstitutet fördelar ekonomiskt stöd till kommuner som vill initiera eller utveckla verksamhet med skolbio och arbete med film i skolan. Stödet fördelas i regel under maximalt tre år, varefter kommunerna förväntas ta över det ekonomiska ansvaret för arbetet. Målet är att kommunerna ska etablera och upprätthålla en lokal organisation som utifrån skolornas behov och intressen arbetar för att förmedla filmupplevelser på biograf till elever på skoltid och som lokalt kan driva arbetet med att fördjupa kunskapen om film och andra medier hos lärare och elever. Ambitionen är att eleverna också ska få möjlighet att analysera och diskutera film samt tillfälle att själva uttrycka sig med rörliga bilder. Under 2008 fördelades stöd till 62 filmpedagogiska projekt i 60 kommuner. Totalt fördelades kronor. Stöd till film i skolan Fördelat stöd (kr) Antal projekt Antal kommuner Resultatet av Filminstitutets arbete är att allt fler kommuner tagit ansvar för arbetet med skolbio och film i skolan. Under 1996 till 2007 har antalet kommuner som bedriver skolbio utan stöd från Filminstitutet ökat från 57 till 124 kommuner och trenden håller i sig under Filminstitutets fokus har i och med detta allt mer förflyttats från att bidra till att initiera verksamhet med skolbio och film i skolan, till att fungera som resurs och stöd för att utveckla det arbete som kommuner och skolor själva bedriver. Det sker bland annat genom utgivning av filmpedagogiskt material, genom att säkerställa att det finns en repertoar av film lämplig för barn- och skolbio, och genom att initiera och utveckla nätverk och mötesplatser för dem som arbetar med film- och mediepedagogiska frågor vid regionala resurscentrum samt i Sveriges kommuner. Filminstitutet har under de senaste åren kunnat fördela stöd till olika typer av utvecklingsprojekt som lett fram till att kommuner formulerat mediepedagogiska program eller planer för kompetensutveckling. Under 2007 beviljades 13 kommuner stöd för att dokumentera, utvärdera och utveckla verksamhet med film och andra medier i skolan. Ett flertal av dem har inlett samarbete med Dramatiska institutet kring kompetensutveckling av lärare. Under 2007 fortsatte Filminstitutet de särskilda satsningar som inletts under 2006 vad gäller att stimulera verksamhet och skapa nätverk för dem som arbetar med film tillsammans med döva och hörselskadade elever samt de som arbetar med film i särskolan. Satsningen på film i särskolan har lett fram till att Dramatiska institutet under 2008 genomfört en uppdragskurs på 6 högskolepoäng som behandlar praktiskt arbete och teori kring rörlig bild och lärande i särskolan. Samverkan med lärarutbildningar Svenska Filminstitutets bedriver ett långsiktigt arbete med att öka kunskapen om film och andra medier i skola och lärarutbildning. Företrädare för lärarutbildningar och regionala resurscentrum bjuds årligen in till de filmpedagogiska konferenser som Svenska Filminstitutet anordnar. Filminstitutet samarbetar även med Dramatiska Institutet rörande lärarutbildningar. 11

12 Seminarier, konferenser och nätverksträffar Filminstitutet medverkade till att arrangera seminarier om skolbio, mediepedagogik och lokalt publikarbete för lärare, skolledare och kultursekreterare vid Göteborg Film Festival, BUFF Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och skolbiofestivalen Tjugo5 i Umeå. Sedan 2002 har Filminstitutet samarbetat med Riksteatern och Statens kulturråd om att arrangera en årlig nationell konferens för regionala kulturkonsulenter. I planeringsarbetet med årets konferens deltog också Rikskonserter. Konferensen ägde rum på Filmhuset den 13:e november och hade rubriken I det kulturpolitiska våffeljärnet. Filminstitutets import och distribution av film Inom ramen för uppdraget Film i skolan bedriver Svenska Filminstitutet en viss egen import av film samt genomför kontinuerliga övertag av filmkopior från andra filmdistributörer för att säkerställa en bred och varierad repertoar av film för skolbio. Även filmer lämpliga för filmklubbar och filmstudiorörelse övertogs. Totalt finns i Svenska Filminstitutets distribution av biograffilmer cirka 370 långfilmer samt ett stort antal kortfilmer. Under 2008 har Svenska Filminstitutet gallrat i filmutbudet för att bättre anpassa sig till målgruppernas intressen. Filminstitutet har satsat extra på Knattebio-paket för den yngsta biopubliken och inlett ett samarbete med Svensk Filmindustri. Det har visats Knattebio på 24 filmstäder i 17 olika städer i Sverige. Satsningen kommer att fortsätta under Satsning på klassiker Titlar från Filminstitutets projekt Klassiker på bio, där 17 titlar importerades för biografdistribution, har under året erbjudits och visats inom ramen för skolbio och filmklubbar för ungdomar påbörjade Svenska Filminstitutet ett arbete med ett studiematerial i form av en dvd med filmklipp ur svenska och internationella filmklassiker samt presenterande texter. Det har visat sig vara ett komplicerat arbete att lokalisera rättighetsinnehavare och förhandla rättigheter för detta material. Under 2007 och 2008 har kontakter knutits med de övriga filminstituten i Norden och diskussioner om ett eventuellt samarbete pågår. b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna Kommunala visningar av skolbio Totalt antal kommuner som bedriver skolbio Antal kommuner med stöd från Filminstitutet Antal kommuner utan stöd från Filminstitutet Kommuner med kommunövergripande verksamhet* Totalt antal besök på skolbio * Kommuner där samtliga elever erbjuds skolbio. Organiserad skolbioverksamhet bedrevs läsåret i 176 av Sveriges 290 kommuner, vilket är samma antal som föregående år. I ett ökat antal kommuner är verksamheten kommunövergripande, dvs. där samtliga elever i kommunen erbjuds skolbio. Sedan Svenska Filminstitutet 1996 inledde en årlig kartläggning av skolbioverksamheten i Sverige har utvecklingen visat att allt fler kommuner tar ansvar för arbetet med skolbio genom att själva fortsätta bedriva verksamheten också efter att det treåriga stödet från Filminstitutet har upphört. Det totala antalet 12

13 föreställningar och besök på skolbiovisningarna har dock minskat något. En förklaring till det minskade antalet besök är att elevunderlaget har minskat de senaste åren. 13

14 4.. Stöd och åtgärder r för främjande av distribution och visning av värdefull film Målet är att stimulera till förnyelse och utveckling av distribution och visning av värdefull film samt att bidra till att tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela landet säkerställs. Målet är vidare att bidra till att biografens roll som kulturell mötesplats upprätthålls och utvecklas i hela landet och att medverka till att antalet biobesök ökar. a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Filminstitutet främjar distribution och visning av värdefull film genom stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm, stöd till importerad kvalitetsfilm, stöd till visningsorganisationer, stöd till filmfestivaler samt biografstöd. Hösten 2007 presenterade Filminstitutet en handlingsplan där en rad planerade förändringar av stöden inom distribution och visning redovisades. Under 2008 har de flesta av de planerade förändringarna genomförts. Till exempel förstärkte Filminstitutet stödet till lansering av importerad kvalitetsfilm och stödet till filmfestivaler. Samtidigt skapades nya möjligheter att söka årsbaserade projektstöd, både inom importstödet och stödet till spridning av kort- och dokumentärfilm. En mer övergripande förändring som föreslogs i handlingsplanen var att sammanföra Filminstitutets 12 stöd som rör distribution och visning i tre stödområden. Tanken var att detta skulle öka stödens effekter i förhållande till de övergripande filmpolitiska målen, förenkla administrationen och öka flexibiliteten i förhållande till aktuella behov och utmaningar. Arbetet med tre stödområden har inletts under Bland annat tog Filminstitutet fram ett PM med delmål och strategier samt problembeskrivningar för de tre stödområdena öka publiken för svensk film, främja distribution och visning av kvalitetsfilm och stärka biograferna. Under 2009 kommer detta utvecklingsarbete att fördjupas. Under 2008 har också andra förändringar genomförts avseende stöden till distribution och visning. Kriterierna för stödfördelningen har tydliggjorts och uppföljningen av stöden har samordnats och utvecklats. Dessutom har externa referenspersoner rekryterats för samtliga stöd inom distribution och visning. Stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm Att stödet sedan 2008 kunnat sökas i projektform har dels lett till att vissa nya typer av projekt kunnat söka, dels till att de profilerade aktörer som tidigare sökt titelstöd nu getts möjlighet att arbeta mer långsiktigt och utveckla nya distributionsformer. Exempel på detta är Folkets Bios digitala kortfilmssatsning för biograf Svensk Kortfilm och FilmCentrums vidareutveckling av dvd-projektet 101 dokumentärer. Det sistnämnda har nu kommit att även omfatta Internetbaserad Video on Demanddistribution till skolor och AV-centraler. Ett exempel på ett nytt slags projekt som fått stöd är Doc Lounge, ett utvecklat visningskoncept för dokumentärfilm. Fördelning av stödet till kortfilm och dokumentär (kr) Fördelat stöd Andel kortfilm Andel dokumentärfilm % 53 % ,5 % 72,5 % % 41 % Under året har kronor fördelats i stöd till spridning av kortfilm, och kronor till spridning av dokumentärfilm. Kortfilmsstödet fördelade sig på ett antal dvd-samlingar (av så skilda slag som en prestigebox med Roy Anderssons filmer, ett antal barnfilmspaket och en dvd utgåva med feministisk erotik av kvinnliga filmare), barnfilmsdistribution på biograf samt projektet Svensk Kortfilm. Projektet Konstbio har fortsatt under 2008, nu på fler orter och biografer. 14

15 En nyhet 2008 är att regeln om att dokumentärfilm inte får överstiga 72 min för att kunna få stöd har tagits bort. Detta har medfört att klassiska långfilmsdokumentärer har kunnat ges ut, samtidigt som nya dokumentärfilmer kunnat lanseras i långfilmsversioner även på dvd. Trots att fördelade stödmedel till dvd-distribution av kort- och dokumentärfilm har minskat har ändå antalet sålda dvd:er ökat hos stödmottagarna. Sett till antalet titlar har utgivningen varit i det närmaste konstant, men eftersom kortfilmsutgivningen av singlar helt har försvunnit har kortfilmen i princip enbart getts ut i samlingar, vilket gör att antalet releaser har minskat. Det är troligt att förändringarna av stödsystemet har bidragit till ökningen vad gäller publik och antal sålda dvd:er. Fördelning av stödet per projekt och visningsform (dvd/bio) Antal projekt Andel dvd* Andel bio* % 15 % % 31 % 2008* % 46 % * Andelen avser fördelat stöd. Kortfilm på biograf har under en rad år fått en allt svagare ställning och det är därför värt att uppmärksamma att projektet Svensk Kortfilm (lansering 2008) har fallit väl ut, inte minst vad gäller genomslag i media. Projektet går ut på en renodlad digital distribution av kortfilm med tillhörande marknadsföringsmaterial som distribueras till ett nätverk av biografer (initialt 10 st) med digitala visningsmöjligheter. Ambitionen är att projektet skall omfatta ett 25-tal biografer redan våren Under 2008 inkom även ett par ansökningar om stöd till tekniska distributionsplattformar som i huvudsak var baserade på distribution mot Internet- och mobiltelefoniteknologi. Projekten bedömdes vara intressanta men inte möjliga att stödja inom kort- och dokumentärfilmsstödet. Frågan kommer dock att följas nära och ambitionen från Svenska Filminstitutet är att ta ett helhetsgrepp om området. Värt att notera är dock att användandet av streaming/vod-teknik ökar kraftigt inom det institutionella området, en utveckling som med stor sannolikhet kommer att ersätta dvd:n som mediebärare betydligt tidigare än inom hemvideoområdet. Den verksamhet som bedrivs av FilmCentrum styrker detta och man avser att öka ambitionen kring VOD/streaming-distribution under Stöd till lansering av importerad kvalitetsfilm Under 2008 genomförde Filminstitutet en kraftig höjning av stödet till lansering av importerad kvalitetsfilm. Den totala stödbudgeten nästan fördubblades jämfört med Dessutom infördes ett nytt sätt att fördela en del av stödet, då profilerade kvalitetsfilmsdistributörer fick möjlighet att söka ett årsbaserat lanseringsstöd för arbetet med sina utländska kvalitetsfilmer. På det sättet kan dessa distributörer uppnå en ökad långsiktighet i sitt arbete och behöver inte söka medel för lansering av varje enskild titel. Fördelning av lanseringsstöd till importerad kvalitetsfilm årsbaserade projektstöd Fördelat Antal Antal EU/EES USA/ Asien Övriga stöd (kr) projekt filmer* Canada % 10 % 11 % 3 % * Avser samtliga utländska filmer som distribuerats av de stödda distributörerna under den aktuella perioden. Fördelning av lanseringsstöd till importerad kvalitetsfilm titelstöd Fördelat stöd Antal EU/EES USA/ Asien Östeur. Övriga (kr) titlar Canada (ej EU) % 18 % 15 % 15 % 9 % % 16 % 13 % 3 % 3 % * % 9 % 13 % 0 % 21 % * Totalt fördelades kr i lanseringsstöd för importerad kvalitetsfilm, uppdelat på årsbaserade projektstöd och titelstöd. 15

16 Tre distributörer Atlantic Film, NonStop Entertainment och Folkets Bio beviljades sammanlagt kr i projektstöd för lansering av kvalitetsfilm på biograf under Sammanlagt lanserade dessa distributörer 38 utländska långfilmer på biograf under året. Vid fördelning av stöd till enskilda titlar prioriteras filmer från, för den svenska biografrepertoaren, ovanliga länder och språkområden. Barn- och ungdomsfilm är en prioriterad genre. I stödets totala budget ingår även stöd till versionering av utländsk barnfilm. Detta stöd redovisas inte i ovanstående tabeller. Den överlägset största andelen av såväl beviljade titelstöd som distribuerade filmer inom de beviljade projektstöden gäller europeisk film. En stor anledning är att filmer från EU-länder också kan erhålla bidrag från EU:s MEDIA-program. När det gäller filmer från övriga världen finns inga stöd att söka, utöver lanseringsstödet till importerad kvalitetsfilm. Det är alltså oftast en större ekonomisk risk att importera filmer från Asien, Afrika eller Sydamerika än att lansera en europeisk film. Med detta i åtanke är det glädjande att konstatera att hela 21 % av de filmer som beviljats titelstöd under 2008 hamnar i kategorin Övriga länder. Det är framför allt en enskild distributörs satsning på filmer från Latinamerika som är förklaringen till detta positiva resultat. Filmerna som beviljas stöd till lansering av importerad kvalitetsfilm har sin största publik i storstäder och universitetsstäder. Det är dock viktigt att betona att en stor spridning sker via de omkring 100 filmstudior som ingår i Sveriges Förenade Filmstudios. Stöd till visningsorganisationer Filminstitutet fördelar stöd till sammanslutningar av ideella föreningar som på ett nationellt plan arbetar för att nå ut till en bred publik med aktuell och värdefull film. Mottagarorganisationerna använder huvudsakligen stödmedlen för att driva verksamheterna centralt, bland annat med filmsättning, repertoarval, utbildning och annan service. Stöd till visningsorganisationer (kr) Folkets Hus och Parker o Riksföreningen Folkets Bio Sveriges Förenade Filmstudios Bygdegårdarnas Riksförbund FilmCentrum Kulturföreningen Kedjan Riksföreningen Våra Gårdar Sveriges Förenade Filmstudios Ungdom Summa fördelades det enskilt största stödet till Folkets Hus och Parker, centralorganisationen för ett stort antal föreningsägda småbiografer i hela landet. Större stöd fördelades även till Riksföreningen Folkets Bio samt Sveriges Förenade Filmstudios, även de samordnande organisationer för kvalitetsfilmsvisningar på många orter. Kulturföreningen Kedjan upphörde med sin verksamhet i samband med Triangelfilms konkurs. Stödet till visningsorganisationer har under flera år legat på samma nivå. Filminstitutet genomförde en översyn av samtliga stöd under 2008 utifrån tydligare fokus på visning och spridning av kvalitetsfilm. Denna översyn berörde även stödet till 16

17 visningsorganisationerna och har resulterat i förändrade riktlinjer inför Målet är att uppnå en rättvisare fördelning mellan organisationerna utifrån verksamhetens omfattning, kvalitet, inriktning och utveckling. Stöd till filmfestivaler Filmfestivaler spelar en viktig roll för att bredda och variera filmutbudet för den svenska publiken. Antalet festivaler har stadigt ökat, inte minst sedan den regionala filmpolitiken etablerades. Filminstitutet stödjer de festivaler som bedöms ha ett nationellt intresse. Stöd till filmfestivaler (kr) Göteborg International Film Festival Umeå Internationella filmfestival BUFF Barn- och Ungdomsfilmfestivalen i Malmö Uppsala Internationella Kortfilmfestival Stockholms Filmfestival Tempo Dokumentärfestival Novemberfestivalen International Female Film Festival i Malmö Bergmanveckan Lund International Fantastic Film Festival Summa Inför 2008 års fördelning förändrades och tydliggjordes riktlinjer och bedömningsgrunder för Filminstitutets festivalstöd. Samtidigt förstärktes stödets budget, vilket möjliggjorde ökade belopp för BUFF, Uppsala Internationella Kortfilmfestival, Stockholms Filmfestival och Tempo Dokumentärfestival. Liksom föregående år fördelades det största stödet till Göteborg Internationella Film Festival. För första gången fördelades även stöd till Bergmanveckan och Lund International Fantastic Film Festival. De stödda filmfestivalernas totala publik Antal stödda filmfestivaler Totalt antal sålda biljetter Totalt antal utdelade fribiljetter Totalt antal sålda medlemskort Totalt antal utdelade medlemskort De nio festivaler som fick stöd 2008 visade i genomsnitt 150 filmtitlar per festival, varav i snitt 13 procent hade avtal med distributör för svensk biografdistribution före festivalen. Detta ger en bild av hur festivalerna breddar det ordinarie filmutbudet på biografrepertoaren. I och med att antalet stödda festivaler ökade 2008 så ökade även den totala publiken för festivaler som fått stöd. Samtidigt minskade dock publiksnittet per festival. Detta förklaras av att stödet i och med ökningen gick till fler mindre festivaler än tidigare år. Av de festivaler som även fick stöd 2007 var det bara en som minskade sin publik, och i detta fall var minskningen marginell. Publiksnitt för de stödda filmfestivalerna Antal stödda filmfestivaler Snitt antal sålda biljetter Snitt antal utdelade fribiljetter Snitt antal sålda medlemskort Snitt antal utdelade medlemskort Festivalerna fungerade också som viktiga mötesplatser för både filmare, producenter, distributörer samt andra inom branschen både i Sverige och internationellt. Stödet från Filminstitutet har en viktig strategisk betydelse för festivalerna då det kan 17

18 underlätta finansiering från andra parter. På detta sätt är stödet avgörande för festivalernas långsiktiga utveckling. Ett särskilt stöd om kr fördelades under året till Nordisk Panorama 5 Cities Film Festival, en ambulerande festival som hålls i Sverige vart femte år. b) Den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter Filminstitutet har under året följt den digitala biografutvecklingen, både internationellt och nationellt. Arbetet inom såväl European Digital Cinema Forum (EDCF) som European Film Agency Directors (EFAD) har gett möjligheter att ta del av hur viktiga aktörer på området tänker och agerar samt hur det kan påverka situationen i Sverige. Filminstitutet har även representation i the Digital Projection Experts Group som EU-kommissionen (MEDIA programmet) initierat. Gruppens arbete kan komma att ligga till grund för hur EU kan stödja digitaliseringen av mindre biografer och kvalitetsfilmbiografer i framtiden. Den digitala biografstrukturen i Sverige Under året har situationen på det digitala biografområdet i Sverige generellt sett präglats av stagnation. Orsakerna till detta är främst oklarhet över hur övergången till digital teknik kan finansieras samt osäkerhet över vilka affärsmodeller som kommer att gälla samt brist på digitala filmkopior. Dessa faktorer har medverkat till att antalet digitala dukar endast ökat med några få sedan Enstaka biografer, de flesta privata, har avvecklat sina hyresavtal och lämnat tillbaka den digital utrustning till uthyrningsföretaget XDC. Samtidigt har några nya biografer och dukar tillkommit hos Folkets Bio. Under 2008 fanns det i landet 55 biografer och 63 salonger som kunde visa film digitalt i någon form. Flertalet biografer hade 1,3 1,4K projektion och spelade upp filmen från server. Endast fem hade 2K projektor och JPEG2000 server och uppfyllde därmed den kravspecifikation som har fastställts av DCI och som nu gäller i världen för visning av digital biograffilm. Dessa biografer är Klarabiografen på Kulturhuset i Stockholm, Spegeln i Malmö, Roy i Göteborg, Rio i Stockholm och Turnébio. Den sistnämnda är en portabel anläggning som Folkets Hus och Parker (FHP) skaffat och även utrustat för digitala 3D visningar. Roy, Rio och Turnébio är biografer som tillkommit under året och de drivs alla av FHP. E- och D-biografer i Sverige Ägare/organisation Biografer Dukar Biografer Dukar Folkets Hus och Parker * Våra Gårdar Bygdegårdarna Folkets Bio Privata Kommunala ** Summa *4 av dessa har 2K, uppfyller DCI:s kravspecifikation. **2K, uppfyller DCI:s kravspecifikation. ***2006: 61 biografer och 68 salonger. Förutom de ovan nämnda 63 salonger som visat digital biograffilm fanns det dessutom minst 32 biografer som har digitala HD-projektorer för att enbart visa alternativt innehåll som opera, konserter, författarföreläsningar, sport och teater oftast via sattelit. En del visar även reklam och film från DVD. Denna kategori offentliga visningsrum har ökat från 16 året innan. Det är främst operaföreställningarna från Metropolitanoperan och den publikmagnet dessa blivit, som sporrat biograferna att installera projektorer. 18

19 Digital reklam SF, Svenska Bio, flera privata och föreningsdrivna biografer, har över 400 salonger med enklare digitala projektorer för visning av reklam, som streamas ut till bion via kabelnät. Så gott som all reklam- och trailervisning på dessa biografer är i dag digital. Digitaliseringen av reklamen har lett till en ökning av reklamintäkterna. Biografreklam i digital form har blivit billigare och smidigare att hantera. Det är lättare än tidigare att skräddarsy regionala och andra målgruppsönskemål. Kostnad för utrustning Hyreskostnaden för en fullskalig 2K- utrustning har sjunkit från (2007) kronor till kronor per månad för längre hyravtal. Flertalet biografer (1,4K) hyrde sin utrustning av XDC. Folkets Bio äger utrustningen i sina 15 salonger men har ingen server utan spelar upp filmerna från någon typ av mediespelare. De fem biografer som har 2K utrustning som uppfyller DCI:s kravspecifikation har köpt den. Kostnaden för köp av utrustning har sjunkit något. Utrustningen har blivit bättre och driftsäker. Kostnaden ligger på ca kr för en komplett 2K utrustning men kan komma att öka i kölvattnet på den ekonomiska nedgången och hög dollarkurs. FHP uppger att man kan få en utrustning för kring kr under förutsättning att en större mängd köps in på en gång. För att visa digital stereoskopisk film, 3D, tillkommer en kostnad på runt kr. Priserna varierar mellan de tre olika system som finns på marknaden. Digitalt innehåll Ett stort problem för biograferna är bristen på digitala filmkopior. Under 2008 visades 49 långfilmsfilmtitlar (34 titlar föregående år) digitalt på biograf. De flesta var svenska. En mindre andel var utländska med tonvikt på art house-film som visats av Folkets Bio. De ledande amerikanska distributörerna tillhandahåller endast digitala kopior om de anser att det finns rätt marknadsmässiga förutsättningar, som exempelvis i Danmark och Norge. I Sverige levererar de inga digitala kopior med motiveringen att de digitala biograferna inte har 2K standard, är lokaliserade i för små orter och är för få till antalet. Kort uttryckt anser de att de ännu inte finns någon marknad för digital distribution i Sverige. Under 2008 skedde dock några enstaka undantag. Blade Runner (Warner), Mamma Mia (UIP) och U23D (National Geographic) visades på 2K biografer. Hos de svenska distributörerna är inställningen skiftande. Flera levererar kopior när de har titlar som man bedömer har en potentiell publik utanför de större orterna eller som man vill skall gå upp så brett som möjligt på biografer över hela landet. Arn- Riket vid vägens slut släpptes exempelvis av SF i ett stort antal analoga kopior. Man framställde även 20 digitala kopior (på hårddisk) som kunde laddas ner i servern på ytterligare 30 biografer. Därmed kunde cirka 50 biografer visa filmen digitalt. I det här sammanhanget spelar Filminstitutets stöd till parallelldistribution av filmkopior en betydande roll för att få fram digitala kopior på titlar som är möjliga att visa digitalt. Genombrottet hos allmänheten och i media för digitala biosalonger har inte varit biograffilm utan visningen av direktsända operaföreställningar i HD-format från Metropolitan i New York. Folkets Hus och Parker arrangerade visning av några föreställningar redan Under 2007 började föreställningarna dra en stor ny betalande publik till biograferna, även till biografer utanför FHP-sfären. Publiken på operavisningarna har ökat under 2008 till Under våren visade 44 biografer föreställningarna och under hösten var antalet