Resultatredovisning 2006

Transkript

1 Resultatredovisning 2006

2 Innehållsförteckning Förord Stöd till regionala resurscentrum för film och video...4 a) Bidragsgivningens fördelning...4 b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna Stöd till film i skolan...8 a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa... 8 a) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna Stöd och åtgärder för främjande av distribution och visning av... värdefull film a) Spridning av kort- och dokumentärfilm b) Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm...12 c) Stöd till visningsorganisationer d) Stöd till filmfestivaler...14 e) Filminstitutets import och distribution av film...15 f) Stöd till biografer Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa...16 b) Antalet samt den geografiska spridningen av svenska filmer som syntolkats respektive gjorts i en textad version Arkiv, dokumentation, Cinemateket a) Filmarkivet åtgärder, resultat och nyttjande...19 b) Mängden omkopierad kortfilm samt antalet restaurerade svenska färgfilmer...21 c) Samarbetet med forskarsamhället och Statens ljud- och bildarkiv...21 d) Biblioteket och bildarkivet åtgärder, resultat och nyttjande...22 e) Cinemateket åtgärder, resultat och nyttjande Filmarkivet i Grängesberg a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet depositioner och förvärv (donationer) samt omfattningen av arkivets nyttjande Informationsverksamhet a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Utlandsverksamhet a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa...31 b) Antalet svenska filmer som deltagit vid centrala festivaler Övergripande verksamhetsmål a) Jämställdhet och mångfald...35 b) Utveckling av ett internationellt perspektiv i verksamheten

3

4 1. Stöd till regionala resurscentrum för film och video Målet är att genom stöd till regionala resurscentrum främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och ungdom. Stödet avser tre huvudområden: pedagogik, visning och produktion. a) Bidragsgivningens fördelning År 2006 fördelades kr till 19 regionala resurscentrum för film och video, vilket är en ökning med kr jämfört med föregående år. Ökningen fördelades till de regioner som har de lägsta bidragsnivåerna, vilket betyder att från och med 2006 har alla regioner minst kr i verksamhetsbidrag. Stöd till regionala resurscentrum för film och video år 2006 (kr) Län Regional aktör Stöd från Regional EU-stöd Omsättning** Filminstitutet motprestation* Västra Götaland Film i Väst Norrbotten Filmpool Nord Värmland Film i Värmland Västernorrland Film i Västernorrl Kalmar, Kronoberg och Reaktor Sydost Blekinge Dalarna Film i Dalarna Skåne Film i Skåne Stockholm Film Stockholm Västerbotten Film i Västerbotten Jämtland Filmpool Jämtland Gotland Film på Gotland Västmanland Film i Västmanland Örebro Film i Örebro Halland Film i Halland Södermanland Film i Sörmland Gävleborg Film Gävleborg Jönköping Film i Jönköp. län Östergötland Film i Öst Uppsala Film i Uppland Summa Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. * Siffrorna anger den regionala motprestationen (skattefinansierat stöd från landsting och kommuner) som riktas till regionala resurscentrum. ** För de tre resurscentrum som också är produktionscentrum (Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne) anges den totala omsättningen. b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna Svenska Filminstitutets stöd ska stimulera utveckling av filmverksamhet inom tre huvudområden: pedagogik, produktion och visning/spridning. Ett mål för stödet är att samtliga regioner ska ha tillräckliga resurser för att kunna upprätthålla en miniminivå av verksamhet inom dessa huvudområden. Detta har under senare år resulterat i att så gott som alla regioner är verksamma inom dessa tre områden, även om satsningarnas storlek kan variera mellan länen. 4

5 Fördelning av stöd till regionala resurscentrum (kr) År Antal Stöd från Regional regioner/regionala Svenska motprestation, aktörer Filminstitutet regionala resurscentrum Regional motprestation totalt, inkl reg prod centrum EU-stöd Omsättning / / * / ** Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. * År 2005 är det första år som den regionala motprestationen redovisas separat för regionala resurscentrum ** Att beloppet sjunkit hänger samman med att Västra Götalandsregionen kraftigt ökat motprestationen till regionala produktionscentrum, på bekostnad av motsvarande till regionala resurscentrum. Ett villkor för stöd är regionala motprestationer, det vill säga skattefinansierat stöd från landsting och kommuner. Trots att det statliga stödet nästan varit oförändrat sedan ingången av 2000 års filmavtal har den totala regionala motprestationen fortsatt att stiga, också under En förklaring är att man i många regioner kompenserat för uteblivna EU-medel, en annan är att den regionala motprestationen nu kommer från fler politikområden än tidigare, såväl kultur som näring. Verksamhetschefer, huvudmän (landsting/regionförbund) och regionalt verksamma politiker framhåller dock att den politiska viljan att satsa på regionala resurscentrum kan komma att avta om det statliga stödet inte ökar. Utveckling inom de tre huvudområdena Pedagogik Under 2006 har alla regionala resurscentrum bedrivit verksamhet inom det film- och mediepedagogiska området. Hos mindre resurscentrum saknas ofta medel för att arbeta med samtliga tre huvudområden, och där prioriteras insatser för barn och ungdom i enlighet med riktlinjerna för stödet. En central uppgift för regionala resurscentrum är att långsiktigt stödja kommunernas arbete med att utveckla det filmpedagogiska arbetet i skolan. Under 2006 har samtliga resurscentrum arrangerat studiedagar för lärare och en del har också genomfört rektorsutbildningar. En tydlig tendens är att allt fler resurscentrum väljer att satsa på samordning, nätverksbyggande och utbildning av lärare framför att hålla egna kurser för elever i länets skolor. Detta är positivt då regionala resurscentrum i första hand ska ha en samordnande roll, det vill säga utveckla och stödja verksamhet som bedrivs på lokal nivå. En annan del av regionala resurscentrums verksamhet handlar om att stödja barns och ungas eget skapande inom rörlig bild på fritiden, vilket sker i form av handledning och annat stöd till unga filmare. De flesta resurscentrum har under året såväl ekonomiskt som konsultativt bidragit till att stödja lokala medieverkstäder. Produktion Regionernas satsningar på produktionsstöd har sammantaget sett vuxit kraftigt under åren sedan millennieskiftet. En bidragande orsak är tillgången till strukturfondsmedel från EU, en annan att produktionsområdet ses som intressant ur både ett kultur- och näringspolitiskt perspektiv, och därför ofta får resurser från båda håll. Den regionala filmproduktionen anses i många län ha ett regionalt tillväxtvärde och man anser att den bidrar till att profilera länet och öka dess attraktivitet. Under 2005 kunde man dock se en avmattning när det gäller den regionalt samfinansierade produktionen. Regionernas totala samfinansiering av kort- och 5

6 dokumentärfilmer minskade kraftigt, även om antalet filmer fortfarande var högt, eftersom man i mindre län gav mindre belopp till fler produktioner. (För mer utförlig information, se rapporten Regionalt samfinansierad kort- och dokumentärfilm 2005, Den negativa trenden verkar dock ha vänt Under 2006 premiärvisades 106 regionalt samfinansierade kort- och dokumentärfilmer, och enligt redovisade uppgifter har ca kr fördelats till samproduktion av kort- och dokumentärfilm, vilket är omkring samma belopp som Beloppet fördelades jämt mellan kort- och dokumentärfilm. Därutöver satsades ca kr i växthusprojekt som riktar sig till unga filmare (i en del fall också unga i karriären ). Nästa alla resurscentrum har stöttat filmskapare genom utlån av digital inspelningsutrustning och ibland också redigeringsutrustning. I några fall handlar det också om små ekonomiska bidrag. Totalt har omkring 250 projekt beviljats stöd. Av de 106 premiärvisade filmerna var 33 procent producerade av kvinnor och 36 procent regisserade av kvinnor. När det gäller dokumentärfilm var 51 procent producerade av kvinnor och 52 procent regisserade av kvinnor. Trots att det är en varierad samling produktioner som representeras är tendensen tydlig d v s att 2006 års jämställdhetsstatistik ser bättre ut än tidigare. Representationen av kvinnor har ökat, i synnerhet när det gäller dokumentärfilm. Andel kvinnliga producenter inom regionalt samfinansierad kort- och dokumentärfilm m premiär 2006 Kvinnor Män Blandade team Kortfilm 33 % 61 % 7 % Dokumentärfilm 51 % 42 % 7 % Andel kvinnliga regissörer inom regionalt samfinansierad kort- och dokumentärfilm m premiär 2006 Kvinnor Män Blandade team Kortfilm 36 % 61 % 4 % Dokumentärfilm 52 % 42 % 6 % Visning Visning och spridning är det ofta minst prioriterade av de tre verksamhetsområdena både budgetmässigt och personellt. Endast ett fåtal regionala resurscentrum har konsulenter med särskilt uppdrag att arbeta med detta område. I huvudsak beror detta på bristande resurser och flera resurscentrum påtalar behovet av förstärkning inom detta verksamhetsområde. Under 2006 har alla resurscentrum på olika sätt verkat för att tillgängliggöra regionalt producerad film i sina respektive län. Många ger ut dvd-samlingar med regionalt finansierad film. Minst sex resurscentrum distribuerar regionalt producerad film via lokala bibliotek. En majoritet bidrar till arrangemang av seminarier och filmvisningar, där regionalt producerade filmer exponeras. Under 2006 har, för andra året i rad, samtliga regioner arrangerat videofestivaler för barn och unga, för vilka enhetliga riktlinjer gällt över hela landet, och där de vinnande bidragen deltar i den nationella filmtävlingen Novemberfestivalen i Trollhättan. Festivalerna arrangerade tävlingar i tre klasser: lättvikt (1-16 år), mellanvikt (17-21 år) och tungvikt (22-26 år). Enligt redovisningar från länen lämnades totalt 596 bidrag in till de regionala festivalerna. Av dessa filmer var ca 27 procent gjorda av flickor och ca 63 procent av pojkar, vilket innebär att andelen inskickade bidrag från flickor sjunkit något jämfört med

7 De flesta resurscentrum har också engagerat sig i och stött andra festivaler som arrangerats i regionen. Under 2006 har Filminstitutet verkat för att samtliga regioner ska öka sitt ansvarstagande gentemot biografägarna i länet. Elva resurscentrum har under året arrangerat nätverksträffar för biografföreståndare, och en majoritet har i informationsutskick och nyhetsbrev förmedlat information till biografägare om de statliga biografstöden. 7

8 2. Stöd till film i skolan Målet är att genom stöd till skolbio ge barn och ungdomar möjlighet till kvalitativa filmupplevelser på biograf samt till att fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder. I målet ingår även att tillgängliggöra filmarvet. a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Svenska Filminstitutet fördelar ekonomiskt stöd till kommuner som vill initiera eller utveckla verksamhet med skolbio och arbete med film i skolan. Stödet fördelas i regel under maximalt tre år, varefter kommunerna förväntas ta över det ekonomiska ansvaret för arbetet. Målet är att kommunerna ska etablera och upprätthålla en lokal organisation som utifrån skolornas behov och intressen arbetar för att förmedla filmupplevelser på biograf till elever på skoltid, och som lokalt kan driva arbetet med att fördjupa kunskapen om film och andra medier hos lärare och elever. Ambitionen är också att eleverna ska få möjlighet att analysera och diskutera film, och tillfälle att själva uttrycka sig med rörliga bilder. Resultatet av Filminstitutets arbete är att allt fler kommuner tagit ansvar för arbetet med skolbio och film i skolan. Under 1996 till 2006 har antalet kommuner som bedriver skolbio utan stöd från Svenska Filminstitutet ökat från 57 till 122 kommuner. Filminstitutets fokus har i och med detta allt mer förflyttats från att bidra till att initiera verksamhet med skolbio och film i skolan, till att fungera som resurs och stöd för att utveckla det arbete som kommuner och skolor själva bedriver. Det sker bland annat genom utgivning av filmpedagogiskt material, genom att säkerställa att det finns en repertoar av film lämplig för barn- och skolbio, och genom att initiera och utveckla nätverk och mötesplatser för dem som arbetar med film- och mediepedagogiska frågor vid regionala resurscentrum samt i Sveriges kommuner. Svenska Filminstitutet har också kunnat fördela stöd till olika typer av utvecklingsprojekt som lett fram till att kommuner formulerat mediepedagogiska program eller planer för kompetensutveckling. Under 2006 beviljades 18 kommuner stöd för att dokumentera, utvärdera och utveckla verksamhet med film och medier i skolan. Ett flertal av dem har under 2006 inlett samarbete med Dramatiska institutet kring kompetensutveckling av lärare. Samverkan med lärarutbildningar Svenska Filminstitutets bedriver ett långsiktigt arbete med att öka kunskapen om film och andra medier i skola och lärarutbildning. Företrädare för lärarutbildningar och regionala resurscentrum bjuds årligen in till diskussioner om det pågående utvecklingsarbetet, under 2006 vid en konferens i samarbete med lärarutbildningen vid Malmö högskola. Filminstitutet har inte resurser för att stödja ytterligare samverkansprojekt, men ser som en viktig uppgift att fortsättningsvis hålla dialogen levande med olika aktörer inom området. Nordiskt samarbete I november 2006 lanserades en webbplats för ung filmintresserad ungdom i Norden, där de kan lägga upp sina filmer och få råd och tips av mentorer, erfarna nordiska filmarbetare. Projektet har tagits fram i samarbete mellan de nordiska filminstituten och med stöd från Nordiska Ministerrådet. 8

9 Seminarier, konferenser och nätverksträffar Filminstitutet arrangerade vid Göteborg Film Festival, Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och vid Umeå filmfestival seminarier om bl a skolbio, mediepedagogik och lokalt publikarbete för lärare och kultursekreterare. I november arrangerade Filminstitutet i samarbete med Dramatiska institutet ett tvådagarsseminarium om den nordiska barnfilmsproduktionen, The Time after Terkel Visions and Voices about Children s Storytelling. Över hundra deltagare från hela Norden samlades i Filmhuset. Filminstitutet var i februari tillsammans med Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Rikskonserter, Riksutställningar och Utbildningsradion, arrangörer av den årliga nationella nätverksträffen för regionala kulturkonsulenter, bland annat för dans, film och konst. Under året samarbetade Svenska Filminstitutet med Föreningen Datorn i utbildningen, KK-stiftelsen, Svenska Kommunförbundet, Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande kring ett arrangemang för lärare och skolledare kallat SVIT Språk och kommunikation med medier och IT i skolan". Arrangemanget ägde rum i oktober 2006 och utgick från en sändning från Utbildningsradion som följdes av regionala konferenser ute i landet. Filminstitutets import och distribution av film Inom ramen för uppdraget Film i skolan bedriver Svenska Filminstitutet en viss egen import av film samt genomför kontinuerliga övertag av filmkopior från andra filmdistributörer för att säkerställa en bred och varierad repertoar av film för skolbio, filmklubbar och filmstudiorörelse. Under 2006 premiärsatte Svenska Filminstitutet tre matinéprogram för de yngsta barnen. Från andra filmdistributörer övertogs 23 långfilmstitlar. Vid övertag av filmkopior prioriterades svensk film samt filmer lämpliga för skolbio eller filmklubbar. Totalt finns i Svenska Filminstitutets distribution av biograffilmer cirka 500 långfilmer samt ett stort antal kortfilmer, och under 2006 gjordes bokningar av filmerna. Under 2006 har Svenska Filminstitutet och Utbildningsradion tillsammans givit ut dvd-materialet Den sista hunden i Rwanda till stöd för skolans arbete om folkmordet i Rwanda. Materialet består av novellfilmen Den sista hunden i Rwanda, en intervju med filmregissören Jens Assur och programmet Ramp om historia Rwanda. Till dvd:n hör ett häfte med en specialskriven essä av journalisten Niclas Ericsson. Utgivningen är ett pilotprojekt i ett arbete som handlar om hur pedagogiska filmmaterial kan utformas. Filmarvet Titlar från Filminstitutets projekt Klassiker på bio, där 17 titlar importerades för biodistribution under , har under året erbjudits och visats inom ramen för skolbio och filmklubbar för ungdomar. I samarbete med BUFF i mars anordnade Filminstitutet under festivalen en visning med levande musik av Buster Keatons klassiker Kanonfotografen från 1928, följd av ett seminarium med kompositören Matti Bye. Under 2006 har Svenska Filminstitutet påbörjat arbetet med ett studiematerial i form av en dvd med filmklipp ur svenska och internationella filmklassiker samt presenterande texter. Det har visat sig vara ett komplicerat arbete att lokalisera rättighetsinnehavare och förhandla rättigheter för detta material. 9

10 a) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna Kommunala visningar av skolbio Totalt antal Antal Antal kommuner Kommuner med kommuner kommuner med Totalt antal utan stöd från kommunövergripande som bedriver stöd från besök på skolbio Filminstitutet verksamhet skolbio Filminstitutet Organiserad skolbioverksamhet bedrevs läsåret i 169 av Sveriges 290 kommuner, en minskning med 44 kommuner jämfört med året innan. Detta förklaras av det i statistiken för ingick alla de kommuner som tog del av de subventionerade visningar av Hip Hip Hora!, som erbjöds inom ramen för ett projekt som Svenska Filminstitutet och Myndigheten för skolutveckling genomförde på uppdrag av Utbildnings- och kulturdepartementet. Allt fler kommuner tar ansvar för arbetet med skolbio, och fortsätter bedriva det när det treåriga stödet från Filminstitutet tar slut. Det totala antalet föreställningar och besök på skolbiovisningarna har dock minskat något i takt med allt fler kommuner finansierar helt med egna medel, eftersom skolbioverksamheten då konkurrerar med annan kulturverksamhet. 10

11 3. Stöd och åtgärder för främjande av distribution och visning av värdefull film Målet är att stimulera till förnyelse och utveckling av distribution och visning av värdefull film samt att säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela landet. Målet är vidare att upprätthålla och utveckla biografens roll som kulturell mötesplats i hela landet och att medverka till att antalet biobesök ökar. Filminstitutet arbetar inom en rad olika områden för att uppfylla detta mål. Här redovisas åtgärder och resultat inom områdena spridning av kort- och dokumentärfilm, import av utländsk kvalitetsfilm, visningsorganisationer och filmfestivaler, egen import, samt stöd till biografer. a) Spridning av kort- och dokumentärfilm Stödet är ett titelstöd för enskild distribution av en film eller för samdistribution av flera filmer. Det är teknikneutralt kan därmed gå till utgivning på dvd, visning på biograf eller annan visningsform, undantaget tv. Vid stöd till biodistribution ges ej medel till framtagning av 35mm-kopior, utan till synliggörande åtgärder som annonsering, affischer och publikarbete. Fördelning av stödet per kategori film (kortfilm/dokumentär) i kr Fördelat stöd Andel kortfilm Andel dokumentärfilm % 59 % % 65 % % 53% Fördelning av stödet, antal projekt och per visningsform (dvd/bio) Antal projekt Andel dvd Andel bio % 27 % % 20 % % 49% Kommentar: Eftersom många projekt innebär samdistribution på biograf/dvd eller av kortfilm/dokumentärfilm är summan ibland mer än 100%, och mindre där ytterligare medier förekommit, såsom webb. Ökningen av antal projekt totalt 2005 berodde på att en distributör valde att separatsöka för ett dussin dokumentärfilmer som även skulle kunna ha hanterats som ett enskilt projekt. På grund av detta var också andelen dokumentärer högre 2005 än Även om den största delen av de beviljade stöden under 2006 fortfarande gick till dvdutgivning, är en tydlig skillnad från tidigare år att många titlar även lanserades digitalt på bio i mindre omfattning. Denna ökning avspeglas i tabellen ovan. En positiv effekt av detta är att kort- och dokumentärfilmer när de digitaliseras även i allt högre grad kan distribueras på den ännu lilla men kraftigt växande video on demandmarknaden. En annan tydlig tendens i 2006 års stödgivning är att nischade projekt och samlingsutgåvor på dvd blir allt vanligare, medan mer generella kortfilmssamlingar, där t ex en distributör ger ut sin katalog, har visat sig ha svårare att hitta en publik. Renodlad konstfilm distribueras nu i allt högre grad på dvd; dels filmer om konst, dels verk av svenska videokonstnärer. Exempel från 2006 är samlingen Blå apelsin/41 konstfilmer; Torun, en passion i silver av Rainer Hartleb och Last Supper av konstnärsduon Bigert & Bergström. Även samlings-dvd:er med en regissörs samlade verk, såsom utgåvor av Roy Anderssons korta skolfilmer och Jens Jonssons kortfilmer, 11

12 är ett koncept som blivit allt vanligare utomlands och som har en växande marknad också i Sverige. Det s k singelkonceptet som lanserades 2004 av Folkets Bio (korta filmer i separatutgåvor, i enkel förpackning utan komplicerade menyer och till ett lågt pris) kan nu betraktas som etablerat och fungerande. Projektet finansieras i allt lägre grad med stödmedel och många av filmerna har även kunnat få en mindre digital biografpremiär som förfilm eller inom Folkets Bios Kort och gratis -koncept. De ekonomiska marginalerna för dvd-distribution av smalare material som kort- och dokumentärfilm är i de flesta fall fortfarande mycket små, och utan Filminstitutets stöd skulle få av projekten bli av. Det är också få av de renodlat kommersiella distributörerna som intresserar sig för denna nisch. Förfilm på biograf (det vill säga kort kortfilm som ligger före en långfilm) visas idag, med något undantag, enbart av kvalitetsfilms-distributörer som Folkets Bio och Triangelfilm, och även av dem i ganska sparsam omfattning. Den framtida digitala distributionen kommer att underlätta visning av förfilm då den höga kostnaden för 35mm-kopior försvinner. Det finns dock andra aspekter som gör att en större distribution är svår att genomdriva. Utrymmet mellan bioföreställningarna blir allt mindre p g a reklamfilm, trailrar och att längderna på långfilmerna ökar. Detta, tillsammans med obefintliga intäktsmöjligheter på förfilm, gör att större distributionsprojekt hos kommersiella aktörer är svåra att genomföra utan någon form av ekonomisk morot, exempelvis i likhet med ersättningen för visning av reklamfilm, där biografen får en mindre ersättning per besökare. Med tanke på kortfilmens idag höga tekniska nivå borde publiken i högre grad få chans att ta del av den på stor duk. b) Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm Fördelning av stöd till import och lansering (kr) Fördelat stöd Antal stöd EU/EES USA/ Canada Asien Östeuropa (utom EU) % 18% 21% 8% 3% % 20% 18% - 5% % 18% 15% 15% 9% Kommentar: Det stöd till versionering av barnfilm som hanteras inom importstödssystemet är inte med i dessa siffror och utgjorde 2004 av kr, 2005 av kr och 2006 av kr. Övriga Importstöd ges till filmer med högt konstnärligt värde som saknar egen ekonomisk bärkraft. Med detta avses att filmer som har en god chans att bära sina kostnader inte ska få stöd. Prioritering görs också för filmer som riktar sig till barn. Dessutom tas hänsyn till språkområde, huruvida det är ovanligt på repertoaren med filmer från ett specifikt land, angelägenhetsgrad, om filmen har en kvinnlig regissör samt om filmen kan få andra typer av stöd (vilket gäller filmer från EU/EES-länder, vars distribution kan stödjas genom MEDIA-programmet). Under perioden har Filminstitutet beviljat i snitt 40 importstöd per år. Det totala antalet premiärer på svenska biografer har under denna period varit årligen, vilket innebär att ungefär 15 % av filmerna på repertoaren fått importstöd. Utan importstödet skulle en stor del av dessa inte alls kommit till Sverige, alternativt släppts direkt på dvd, eller så skulle lanseringen och därmed möjligheten att nå en publik blivit betydligt mindre. För de mer renodlade kvalitetsdistributörerna finns det 12

13 också en långsiktig aspekt. Man kan hålla en högre ambitionsnivå på sitt utbud om man vet att en del av dessa filmer kommer att kunna få importstöd. När det gäller ursprungsland så har under 2006 icke-engelskspråkiga filmer från länder utanför EU/EES-området prioriterats, liksom tidigare år. Detta eftersom dessa filmer inte kan få något annat stöd, och för att, i många fall, dess kommersiella risk är hög. Mycket av den konstnärligt mest ambitiösa filmen kommer också från dessa regioner och de senaste åren har filmer från länder som Rumänien, Sydkorea, Kina och Japan fått en märkbar andel av importstödet. Filmerna från USA och Canada har till största delen utgjorts av dokumentärer, men också ett fåtal spelfilmer från oberoende producenter. Andelen kvinnliga regissörer av långfilm är nationellt och internationellt på en låg nivå. Så också när det gäller de filmer som söker importstöd. Detta är dock en aspekt som vägs in vid stödgivning och tendensen är uppåtgående hade 21% av de importstödda filmerna kvinnlig regissör, att jämföra med nivåer på 9-10% de närmast föregående åren. Filmerna som fått importstöd har sin största publik i storstäder/universitetsstäder. Det är dock viktigt att betona att en mycket stor spridning över landet också sker via de omkring 100 filmstudior som ingår i Sveriges Förenade Filmstudios. Av deras repertoar utgjordes 2006 en tredjedel av filmer som fått importstöd från Filminstitutet, vilket innebär att dessa filmer sågs av en publik på ca personer. Denna publik återfinns inte i den officiella biografstatistiken eftersom visningarna är slutna. De importstödda filmerna är även väl representerade i landets skolbioprojekt, men detaljerad statistik saknas här och de besöken syns ej heller de i biografstatistiken. Publiksiffrorna för kvalitetsfilmssegmentet på biograf har minskat de senaste åren, och tendensen fortsatte under Många distributörer har kunnat kompensera intäktsbortfallet från biografsidan med ökade intäkter från dvd och i viss mån TV, men dvd-mediets ökning visar nu tecken på att ha planat ut. För biograferna som fokuserar på kvalitetsfilm är situationen än mer bekymmersam. Mot denna bakgrund fyller importstödet en mycket viktig funktion för att säkerställa ett brett utbud av värdefull utländsk film på svenska biografer. c) Stöd till visningsorganisationer Svenska Filminstitutet fördelar inom ramen för sitt uppdrag att främja visning och spridning av värdefull film ett stöd till visningsorganisationer som på ett nationellt plan arbetar för att nå ut till en bred publik med kvalitetsfilm. Stöd till visningsorganisationer (kr) Folkets Hus och Parker Riksföreningen Folkets Bio Sveriges Förenade Filmstudios Bygdegårdarnas Riksförbund FilmCentrum Kulturföreningen Kedjan Riksföreningen Våra Gårdar Sveriges Förenade Filmstudios Ungdom Paradiso Summa

14 Under 2006 fördelades, liksom tidigare år, de enskilt största stöden till de tre centralorganisationerna för Sveriges föreningsägda småbiografer: Folkets Hus och Parker, där stödet i första hand ska användas till samarbete med regionala och kommunala organisationer, filmdagar och skolbioverksamhet; Riksföreningen Våra Gårdar, för att aktivera de små orterna genom aktuella repertoarval, teknisk fortbildning och grundutbildning av unga filmintresserade, samt Bygdegårdarnas Riksförbund, för biografvisningar på 35mm för barn och unga. Även bland de övriga organisationer som erhållit stöd går stödet främst till verksamhet för barn och unga. I övrigt har mottagarorganisationerna varit desamma de senaste tre åren, och hos dem används stödmedlen i huvudsak för att driva verksamheten centralt, med filmsättning och repertoarval. Enda skillnaden är Paradiso AB, som 2003 och 2004 erhöll stöd för kortfilmsdistribution på nätet, men ej ansökte inför följande år på grund av problem med övrig finansiering. Från och med 2005 genomfördes en minskning med 5 % av den totala fördelningsbara summan. Den reduceringen kvarstod även för För flera av visningsorganisationerna har denna reducering inneburit färre aktiviteter och små möjligheter till nyskapande verksamheter. Flera av de traditionella visningsorganisationernas lokalavdelningar gynnas dock genom de stöd som ligger inom ramen för filmavtalet. Se stycke f nedan. d) Stöd till filmfestivaler Visning av film på filmfestivaler har blivit en allt viktigare distributionsform. Förekomsten av filmfestivaler har stadigt ökat, inte minst sedan den regionala filmpolitiken etablerades. Ofta leder de till ett nytt liv för små biografer ute i landet med låg eller ringa aktivitet, som startar på nytt med en filmfestival. Det ökande antalet filmfestivaler betyder också ett ökat tryck på Svenska Filminstitutets stödmedel för festivaler, och av filmpolitiska och ekonomiska skäl har därför Svenska Filminstitutet sedan 1995, i stället för ett allmänt stöd till festivaler, upprättat samarbetsavtal med festivaler som anses ha speciell betydelse på det nationella planet och som genom sina olika profiler bidrar till att öka tillgången till ett brett utbud av värdefull film i Sverige. Dessa tilldelas ett speciellt ansvarsområde. För den stora majoriteten av filmfestivaler i Sverige vilar ett lokalt och regionalt ansvar för finansieringen. Stöd till filmfestivaler (kr) Göteborg Film Festival Umeå Internationella filmfestival * BUFF - Barn-och Ungdomsfilmfestivalen i Malmö Uppsala Internationella Kortfilmfestival Stockholm Internationella Filmfestival Tempo Dokumentärfestival Novemberfestivalen Summa * För 2006 reducerades stödet till Umeå filmfestival med kronor, eftersom deras uppdrag att visa dokumentärfilm inte ansågs vara uppfyllt. Samtliga samarbetsavtal sades upp i samband med utgången av 2000 års filmavtal. Under 2006 gällde dock i praktiken de tidigare existerande samarbetsavtalen: för Göteborg Film Festival (årlig mötesplats för den svenska filmen och den svenska 14

15 filmbranschen, samt arena för den nyproducerade nordiska långfilmen); BUFF Barn och ungdomsfilmfestivalen i Malmö (årlig mötesplats för den svenska, nordiska och internationella barnfilmen), Uppsala Internationella Kortfilmfestival (årlig mötesplats för den svenska och internationella kortfilmen) och Umeå Internationella Filmfestival (årlig mötesplats för den regionalt producerade och finansierade filmen, samt svensk och utländsk dokumentärfilm) tillkom dessutom två festivaler, med avsikt om etablering av samarbetsavtal: Tempo Dokumentärfestival i Stockholm och Novemberfestivalen i Trollhättan, som är en samlingsplats för de regionala medieverkstädernas unga filmskapare. Utöver de fyra filmfestivalerna som haft samarbetsavtal med Filminstitutet samt de två tillkommande erhöll Stockholms Filmfestival ett större projektstöd. e) Filminstitutets import och distribution av film Redovisas i avsnittet Film i skolan. f) Stöd till biografer Filminstitutet fördelar en rad stöd för att stödja biografer i hela landet och för att öka antalet biobesök. Dessa stöd ligger inom ramen för Filmavtalet stöd till biografägare för publikarbete, upprustning av biografer och för öppna visningar av svensk film, stöd till anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga, och stöd till parallelldistribution på mindre orter. Det sistnämnda stödet ger en snabbare och bredare distribution av filmer, vilket ökar tillgängligheten till värdefull och aktuell film för biografer på mindre orter som annars får vänta länge på filmkopiorna. Biografbranschen står inför en stor strukturomvandling digitaliseringen. Det är en utveckling Filminstitutet följer nära. Under 2006 genomförde Filminstitutet, på uppdrag av regeringen, en större utredning av hur en utveckling av digital biografer i hela landet skulle kunna främjas. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från bio- och distributionsleden, under ledning av Filminstitutets styrelseordförande. Arbetsgruppen föreslog i sin rapport att en fond inrättas för stöd till investering i digital teknik med en visningsstandard på minst 2K, vilken ska kunna nyttjas av de ca 500 biografer som finns på medelstora och små orter. För att täcka behoven av stödet och för utveckling av digital infrastruktur föreslår gruppen att fonden totalt ska generera 205 mkr under en femårsperiod. Vidare föreslogs en möjlighet för landets samtliga biografer att erhålla räntefria mjuka lån, för att klara övergången till digital teknik. Låneramen beräknades till ca 100 Mkr per år under en femårsperiod. Gruppen pekar i sitt förslag dessutom på åtgärder för att öka den digitala spridningen av framförallt kort- och dokumentärfilm, och menade att ett särskilt distributionsnätverk för kort- och dokumentärfilm bör upprättas och befintliga digitala biografer knytas till samarbetet. Rapporten finns att hämta på 15

16 4. Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk Målet är att göra film mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Film för barn och ungdomar skall prioriteras. Filminstitutet bör föra en fortsatt dialog med filmdistributörer och berörda organisationer för att så många som möjligt kan få del av svensk film. a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Filminstitutets stöd till syntolkning och textning möjliggör för synskadade, hörselskadade och döva att ta del av svensk film på bio, video och dvd. I samarbete med Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund har Filminstitutet fördelat kr under Beloppet fördelades, liksom föregående år, i princip jämt mellan textningar respektive syntolkningar. Fr o m 2006 omfattar stödet textning och syntolkning på svenskt språk, d v s utöver svenska även våra officiella minoritetsspråk. Ett minoritetsspråksprojekt sökte och beviljades stöd under året; en utbildning för sverigefinska syntolkar. Fördelning av stödbelopp (kr), totalt och per typ av projekt Fördelat stöd Varav textningar 81 % 51 % 51 % Varav syntolkningar 15 % 48 % 43 % Varav övriga projekt 4 % 1 % 6 % Syntolkad film 2006 innebar ett genombrott för syntolkad film på dvd, och under 2006 gick stödet till syntolkning i högre utsträckning än tidigare till dvd-utgåvor. Sju syntolkade dvdutgåvor, genomförda med stöd av Svenska Filminstitutet, har producerats under året. Av dessa är tre barn- och ungdomsfilmer. Syntolkningarna finns på samtliga dvdutgåvor det handlar alltså inte om specialutgåvor och filmerna är därigenom tillgängliga för synskadade i hela Sverige utan extra kostnad. De än så länge höga kostnaderna för framställning gör dock att endast ett begränsat antal syntolkade dvdutgåvor kan produceras inom stödets budget beviljades stöd till 75 syntolkade filmvisningar. En lägre siffra än tidigare år, vilket främst förklaras med att ett större antal av de ansökningar som beviljades stöd under 2005 var långsiktiga och även gällde visningar under Antalet genomförda syntolkade visningar under året var däremot i princip detsamma som föregående år; ca 65 visningar 2006 att jämföra med ca 70 visningar Sex barn- och ungdomsfilmer syntolkades på biograf. Arrangörerna av syntolkade filmvisningar söker oftast stöd för ett helt verksamhetsår. Valet av syntolkade filmer görs sedan löpande under året utifrån vilka filmer som är populärast på biorepertoaren. Filminstitutet har därför små möjligheter att påverka antalet syntolkade visningar av barn/ungdomsfilm på bio. 16

17 Textad film När det gäller textning av svensk film på bio är Filminstitutets ambition att prioritera de mest omtalade och populära filmerna, som också kan tänkas ha en stor publik bland de hörselskadade. Sammanlagt finns idag ca 250 dvd-filmer som textats med stöd från Filminstitutet. 50 av dessa beviljades stöd under De flesta nya svenska långfilmer som släpps på dvd är idag svensktextade. Det gäller både bredare och smalare filmer. Fyra barn- och ungdomsfilmer textades på biograf under året. Ett förhållandevis lågt antal som dock kan förklaras med ett litet utbud av svensk barn- och ungdomsfilm överhuvudtaget under barn- och ungdomsfilmer beviljades stöd till textning på dvd. Övriga projekt Den digitala biograftekniken öppnar stora möjligheter för en ökad tillgänglighet av svensk film för synskadade och hörselskadade. På samma digitala biografkopia kan man lägga både syntolkning och textning. Biografen kan sedan välja om texten och syntolkningen ska vara påslagen eller inte. Under 2006 beviljades Folkets Hus och Parker stöd till ett projekt för att utreda möjligheterna till visning av syntolkad och textad svensk film på digitala biografer. Svenska Filminstitutet arrangerade dessutom ett seminarium om tillgänglighetsfrågor under Umeå Filmfestival. Publikutfall Det finns ca 1 miljon hörselskadade och döva i Sverige, medan antalet synskadade uppgår till ca Ungefär personer såg en svensktextad svensk film på bio under 2006, en ökning jämfört med förra året. Observera att dessa siffror gäller textade 35 mmkopior. Ett antal digitala biografkopior av svensk film har också textats under året, men där saknas tillförlitlig statistik eftersom kopiorna kan visas både med och utan text. Publiken på de syntolkade filmvisningarna var ca 800, vilket är något lägre än Att skillnaden i publik är så stor mellan textade och syntolkade visningar kan förklaras med att textade filmkopior visas på den ordinarie repertoaren medan syntolkade visningar är specialarrangemang. Dessutom är en del av publiken på de textade filmvisningarna hörande, alltså inte en del av den primära målgruppen. Hur många syn- och hörselskadade som tar del av filmerna på dvd går inte att säga, då textningen och syntolkningsspåren finns med på de vanliga dvd-utgåvorna. Detta har dock inneburit ett genombrott för tillgängligheten, då skivorna kan hyras och köpas av syn- och hörselskadade i hela landet utan extra kostnad för brukaren. 17

18 b) Antalet samt den geografiska spridningen av svenska filmer som syntolkats respektive gjorts i en textad version Antalet stödda projekt, olika medier Syntolkningar Bio Vhs Dvd Textade filmer Bio ** Dvd 84* 47 50*** Övriga projekt ** 2004 var ett år med totalt sett ovanligt många textade filmer, då flera stora paketutgivningar på dvd av äldre svensk film försågs med svensk text ** En av filmerna som beviljades textstöd på biograf var en svenskdubbad utländsk barnfilm.*** 14 av filmerna som beviljades textstöd på DVD var svenskdubbade utländska barnfilmer Geografisk spridning Syntolkade filmvisningar genomförs i följande län: Stockholm, Skåne, Östergötland, Västra Götaland, Uppsala, Västmanland, Värmland, Örebro, Gävleborg, Västerbotten, Dalarna, Kronoberg, Västernorrland och Norrbotten. Det finns i Sverige drygt 15 arrangörer av syntolkade filmvisningar framför allt distrikt inom SRF. Verksamheten finansieras så gott som helt av Filminstitutets stöd, eftersom annan finansiering hittills har saknats. Antalet län där syntolkningsverksamhet bedrivs ökar långsamt men stadigt. Av de 18 textade svenska filmerna visades 11 i Stockholm. Sju visades i Uppsala, sex i Göteborg, fem i Örebro, två i Malmö och en vardera i Linköping och Sundsvall. Dessutom visades filmerna i ett stort antal mindre och medelstora kommuner under året. Några av de textade svenska filmerna har inte alls kommit in på repertoaren i de största städerna. Stödets målsättning är att de textade biografkopiorna ska nå så många hörselskadade och döva som möjligt. Därför är det rimligt att även fortsättningsvis uppmana distributörerna att i första hand placera textade biografkopior i de större städerna där antalet hörselskadade också är störst. När det gäller dvd är tillgängligheten betydligt större då textning och syntolkning, som ovan nämnts, läggs på de ordinarie utgåvorna som hyrs ut och säljs över hela landet. Därigenom är de tillgängliga för syn- och hörselskadade oavsett var de bor. 18

19 5. Arkiv, dokumentation, Cinemateket Målet är att i dialog med forskarsamhället och efter samråd med Statens ljud- och bildarkiv vårda och bevara film i originalformat som visats på biograf i Sverige samt material av film- och kulturhistoriskt intresse och att i ökad utsträckning tillgängliggöra dessa för forskning och allmänhet. Målet är också att omkopiera minst meter 35 mm kortfilm från nitratbas per år samt att fortsätta arbetet med restaurering av svensk färgfilm. a) Filmarkivet åtgärder, resultat och nyttjande Filmarkivets förvärv och innehav Antal leveranser av säkerhetsmaterial, titlar Antal förvärv i samband med restaureringar, titlar Övriga depositioner, titlar Totalt antal förvärvade titlar* varav tidigare ej funnits i arkivet Totalt antal förvärvade material Totalt antal förvärvade visningskopior Arkivets totala innehav Antal titlar per 31/ ** Antal material per 31/ ** * Antalet titlar innefattar såväl långfilm, kortfilm som dokumentärfilm. ** Att siffrorna för det totala innehavet är lägre än tidigare år beror på att ett stort antal felregistreringar uppdagades i samband med konvertering av databasen till ny plattform Till filmarkivet inkom under 2006 material (kopior, negativ, mastrar m m) till 796 filmer, varav 582 tidigare saknats i samlingarna. Det totala antalet material som under året inkom till arkivet uppgick till Förvärven har skett i form av material som arkivet framställt i samband med restaureringar, avtalsenliga leveranser av säkerhetsmaterial, löpande depositioner av utgångna depositionskopior, samt större depositioner där det deponerande bolaget kvarstår som rättighetsinnehavare. Att de totala siffrorna för 2006 är lägre än tidigare år avspeglar främst att man under 2004 och 2005 även utförde retroaktiv registrering av okatalogiserat material i samlingarna, vilket höjde de årens siffror. Antalet leveranser av säkerhetsmaterial är lägre än under 2005 (då en stor mängd olevererat material från tidigare år inkom), men högre jämfört med

20 Filmarkivets nyttjande Antal visningar av arkivets filmer på Cinemateket i Sthlm Antal visningar av arkivets filmer på Cinemateket i Göteborg och Malmö Antal visningar på andra FIAF-arkiv Antal filmer som beställts av Stockholms Universitet Antal filmer som beställts för bandning av SLBA 299* Antal material som beställts av rättighetsinnehavare Antal material som beställts av arkivets personal Antal övriga visningar av filmer på biograf i Filmhuset Antal visningar på externa biografer i Sverige Antal visningar på utländska biografer (exkl. FIAF) Totalt nyttjande * varav 241 avser bandning av filmerna i Dag Hammarskjölds-depositionen Antalet visningar av arkivets filmer på Cinemateket ökade något under 2006 jämfört med året innan, främst beroende på att Cinemateket under året visade fler svenska filmer, vilka lånades från arkivet. Att antalet visningar av arkivets filmer på utländska arkiv anslutna till den internationella arkivfederationen FIAF minskade under 2006 från de rekordhöga nivåerna de två närmast föregående åren har sin främsta förklaring i att retrospektiven över Victor Sjöströms filmer som turnerat runt världen sedan hösten 2003 i stort sett avslutades under Sammanlagt lånades visningskopior ur arkivet ut till 21 utländska FIAF-arkiv under Vidare framställde arkivet kopior av svenska klassiker som förvärvades av fem utländska filmarkiv för permanent införlivande i dessa arkivs samlingar. Att antalet visningar av arkivets filmer på utländska biografer och institutioner utanför FIAF däremot ökade under 2006 jämfört med åren dessförinnan beror i huvudsak på den Ingmar Bergman-retrospektiv som visades på Museo de Bellas Artes de Bilbao under våren, och på den Sjöström-retrospektiv som ägde rum på National Gallery of Art i Washington, D.C. under hösten. Förutom i form av utlån av filmer, utmärktes arkivets insatser på det internationella området främst av att företrädare för arkivet deltog i seminarier och paneldebatter vid FIAF-kongressen i São Paulo i april, och vid det nordiska filmarkivmötet i Tromsø i september. Det antal gånger som rättighetsinnehavare nyttjade arkivets material låg under 2006 i paritet med siffrorna för tidigare år. Att antalet interna nyttjanden av arkivets material ökade under 2006 beror främst på att arkivets ansvariga för restaurering i stället ägnade delar av fjolåret åt att gå igenom deponerade negativ, då laboratoriebudgeten för restaureringar minskade med drygt 50% (se avsnitt b nedan). I siffrorna för internt nyttjande ingår inte de syningar av kopior som utfördes i samband med förfrågningar från presumtiva låntagare (detta antal syningar uppgick under 2006 till 290, motsvarande siffror från tidigare år saknas). Det totala antalet gånger material ur arkivets samlingar användes under 2006 var i stort sett oförändrat jämfört med Förutom på Cinemateket visades nyrestaurerade kopior ur arkivet under året på bl a Göteborg Film Festival, Museum of Modern Art Festival of Film Preservation i New York, filmfestivalen i Berlin samt vid den årligt återkommande arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna. 20