Utvärdering av automatiskt förhandsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av automatiskt förhandsstöd"

Transkript

1 Utvärdering av automatiskt förhandsstöd 1 Inledning Syftet med denna PM är att ge underlag för diskussion om det automatiska förhandsstödet och om stödet uppfyller sina syften, nämligen att attrahera ytterligare medel till svensk långfilmsproduktion och att stödet ska tillfalla filmer med en stark publikpotential på den svenska marknaden. 2 Bakgrund I delar av den svenska filmbranschen finns det sedan länge ett missnöje över konsulentsystemet och hur konsulenter fördelar pengar till underhållningsfilmer. Man menar, och har menat, att komedier, romantiska filmer, familjefilmer och andra underhållningsfilmer har haft svårt att få stöd av konsulenterna på grund av sin genre. Detta missnöje ledde till att Filminstitutet införde ett marknadsstöd år 2008 samt till att man inför 2013 års filmavtalsförhandling förde in automatstödet i förhandlingarna. Eftersom frågan väcktes sent i de redan försenade förhandlingarna togs de aldrig in som ett konkret beslut, utan som en protokollsanteckning. Där anges att: stiftelsen ska i samråd med parterna utreda möjligheterna att införa ett automatiskt förhandsstöd och formerna för ett sådant stöd med ambitionen att attrahera ytterligare medel till svensk film. Utredningen ska redovisas för parterna senast den 1 januari Stiftelsen ska vid minst två tillfällen samråda med parterna om uppdragets utförande. Det kan konstateras att någon utredning i traditionell mening ej gjordes. Inte heller gjordes någon analys av konsekvenserna av införandet av ett sådant nytt stöd med avseende på bl.a. övriga stöd eller förutsättningar att uppfylla filmavtalets olika mål. Även en bedömning av marknadseffekterna i stort saknas. En utredning eller konsekvensanalys skulle rimligen också kunnat behandla frågan om finansiering av nytt stöd. I stället uppdrogs Filminstitutet att samla avtalets parter till diskussion om utformningen av ett nytt stöd. Dessa diskussioner låg till grund för utarbetandet av ett konkret förslag till stödordning som avtalets parter senare enades om. I regeringens proposition Bättre villkor för svensk film (prop 2012/13:22) anmäls 2013 års filmavtal och den ovan nämna protokollsanteckningen. Det förs dock ingen diskussion om ett automatiskt förhandsstöd. Det enda som sägs är att det är viktigt att skapa alternativ till de selektiva förhandsstöden för att uppnå dynamik i stödsystemet. Mot den bakgrunden bör, enligt regeringen, en utredning om automatstöd genomföras. Den fråga som naturligt ligger bakom införandet av stödet, nämligen hur stor del av avtalsmedlen som skall fördelas efter en förhandsprövning (bedömning av konsulent) och hur stor del som skall fördelas utan prövning, kom inte uttryckligen att diskuteras. Men de olika stödformernas roller och inbördes förhållanden berördes. Det konstateras att de de selektiva förhandsstöden är viktiga för att främja kvaliteten i svensk filmproduktion. Det automatiska efterhandsstödet (PRS) ses som ett komplement till förhandsstöden och föreslås kompletteras med ett nytt efterhandsstöd till producenterna som innebär att vissa medel fonderas till producentens nästa produktion. Dessa båda stöd bedöms utgöra en god grund för en stabil svensk filmproduktion. I propositionen förs också ett resonemang om konsulentsystemets relevans. Man menar att det har stor betydelse för svensk films kvalitet och att systemet lämpar sig väl för att stödja den inhemska filmen. Det automatiska förhandsstödet beslutades den 12 februari Det godkändes av regeringen den 28 februari samma år. Automatstödet godkändes därefter av EU-kommissionen den 6 januari 2014, nästan ett år efter att det godkänts av den svenska regeringen. 1

2 3 Andra erfarenheter År 2008 infördes ett marknadsstöd efter en liknande modell som dagens automatstöd. Finansieringen av stödet kom från medel som avsatts för PRS-stödet men som ej utbetalats. Filminstitutets bedömning var att dessa medel skulle föras vidare som ett slags automatstöd och alltså fördelas utan prövning av en konsulent. Att höja PRS stödet bedömdes inte som ändamålsenligt utan tanken på ett nytt automatstöd kom fram och vann gehör i branschen. Genom marknadsstödet fick 11 filmer stöd, men stödet fick mycket kritik och även Filminstitutets bedömning var att försöket inte skulle förlängas. Filmerna fick låga betyg och antalet biobesök blev under förväntan. När tillgängliga medel fördelats avskaffades stödordningen. I flera europeiska länder finns olika typer av marknadsstöd som sammantaget syftar till att premiera den breda nationella filmen och upprätthålla en branschstruktur. I flera länder har man eller har man prövat automatiska stöd. Danska Filminstitutet hanterar ett marknadsstöd vars syfte är att stärka den publika filmen men utan automatik. Ansökningarna bedöms av en kommitté utifrån kvalitet och marknadspotential. I genomsnitt får dessa filmer ett produktionsstöd om 6 miljoner kronor exklusive utvecklingsstöd som ibland kan vara stora. Det bör påpekas att något automatiskt efterhandsstöd motsvarande det svenska PRS inte finns i Danmark. Även Norska filminstitutet har en marknadsordning med en expertpanel som värderar publikestimat och kvalitet. Även andra mål såsom jämställd stödfördelning vägs in i bedömningen. I Norge ges färre filmer per år stöd i detta system men med väsentligt högre belopp än i Sverige och Danmark. Norge har även ett automatiskt efterhandsstöd liknande PRS och detta stöd utgår även för filmer som fått stöd enligt marknadsordningen. Sammantaget kan stödet till filmer som bedöms enligt marknadsordningen bli mycket stort. Både i Danmark och Norge tycker man på filminstituten att marknadsstöden fungerar väl och man kan också se att filmerna som fått marknadsstöd ofta når en stor publik. 4 Införandet av stödet Trots att det tidigt stod klart att det skulle ta lång tid att få det nya stödet godkänt av EU, valde Filminstitutet att dela ut Letter of intent till projekt som uppfyllde automatstödets kriterier redan Skälet till detta var att det skulle få stor negativ påverkan på branschen om så mycket pengar fonderades till kommande år istället för att användas till produktion. Det fanns också ett starkt tryck från branschen att komma igång med att fördela stödet för att inte produktionen skulle avstanna. De formella stödbesluten för 2013 års automatstödsfilmer fattades mot denna bakgrund först I ett tidigt skede och redan innan Filminstitutet började handlägga stödet visade det sig att det fanns en rad problem med själva stödets utformning. Bl.a. visade det sig att kriterierna för stödet var utformade så att det fanns en risk att fler projekt var berättigade till stöd än vad det fanns budget till. Efterfrågan på medel kunde alltså bli större än tillgången. Detta ledde till att Filminstitutet, i samråd med företrädare för branschen, skapade en poänglista för att skilja projekten åt. Poängen premierar i första hand de centrala aktörernas (producent, manusförfattare och regissör) erfarenhet, finansieringsgrad utöver automatstöd, publikestimat samt målgrupp, kön och kvalitet. Poänglistan togs i bruk 2014 och används endast i det fall alltför många stödberättigade projekt kommit in samtidigt. Filminstitutet valde också att sortera ansökningarna i turordning från den första dag stödet görs sökbart varje år men att inte ta hänsyn till klockslag inom detta dygn. Till dags dato har 14 filmer fått produktionsstöd i form av automatstöd. Ytterligare två har fått Letter of Intent och för dessa två har stödbeslut ännu ej fattats. Sju Automatstödsfilmer har haft premiär hittills under ch Tabell över filmer som erhållit automatstöd till och med mars 2015, för de filmer som haft biografpremiär anges besök och recensionsindex (kronor). Förhandsstöd (kronor) Stödår Filmprojekttitel Automat Konsulent Totalt PRS Biopremiär Besök Rec. index 2013 Jönssonligan - Den perfekta stöten * ** 2, Medicinen ,51 2

3 2013 Micke & Veronica ** 2, Sune på bilsemester , Tillbaka till Bromma , En man som heter Ove Glada hälsningar från Missångerträsk I nöd eller lust * ** 1, Prästen i Paradiset Så ock på jorden Sune i Fjällen , Bamse och Häxans dotter Brisinger Untitled Härlig är jorden * PRS (Publikrelaterat stöd, efterhandsstöd) är för filmer som fortfarande finns på repertoaren baserat på aktuella uppgifter från MPA-listor. ** Antalet besök baseras på uppgifter i MPA-listan för helgen Syften med stödet och måluppfyllelse I nämnda tilläggsavtal anges två syften med stödet att attrahera ytterligare kapital och att nå en stor publik. Om att attrahera ytterligare medel till svensk långfilmsproduktion Ett av det automatiska förhandsstödets syften är att attrahera ytterligare medel till svensk film. Vi har därför tittat på finansieringen i automatstödsprojekten för att se om de har bidragit med nya medel och nya finansiärer till svensk film. Automatstödsfilmerna har i högre utsträckning än de konsulentstödda filmerna privat finansiering som inte kommer från filmbranschen. 1 För år 2013 utgjorde sådant privat kapital 7,9 procent av finansieringen i genomsnitt per automatstödd film och 1,6 procent per konsulentstödd film. För år 2014 är motsvarande andelar 10,2 procent respektive 1,3 procent. Den totala mängden privat finansiering som inte kommer från filmbranschen var 2013 för automatstödda filmer 8,8 miljoner kronor medan den stod för 4,6 miljoner kronor av finansieringen av konsulentstödda filmer. För 2014 är motsvarande belopp 18,2 miljoner kronor respektive 3,2 miljoner kronor. Tydligt är att de automastödda filmerna har väsentligt större andel av denna privata finansiering per film än de konsulentstödda. Det är svårt att avgöra om mängden privatkapital är en följd av stödordningen eller av filmens beräknade ekonomiska framgång och därmed möjligheten för privata investerare att få tillbaka sina pengar med förväntad utdelning. Sannolikt är det så att automatstödda filmer, som uttalat riktar sig till en stor publik har väsentligt lättare att attrahera privatkapital än de konsulentstödda filmerna. Det framfördes ibland som fördel med ett automatiskt förhandsstöd att det skulle vara lättare att attrahera privat kapital om förutsägbarheten i stödgivningen blev större men detta förutsätter att förutsägbarheten när det gäller kommersiella framgångar också är hög. I dagsläget har flera investerare förlorat pengar på automatstödda filmer på grund av uteblivna kommersiella succéer och detta riskerar att avsevärt försvåra privata investeringar. Det är vidare sannolikt att en betydande del av det privatkapital som använts som finansiering i de automatstödda filmerna flyttats från konsulentstödda filmer till automatstödda filmer. Det betyder att ytterligare medel endast i begränsad utsträckning tillförts svensk långfilmsproduktion och att den största delen av medlen flyttats från en typ av filmer till en annan. Det verifieras delvis av att storleken på den privata finansiering som inte härrör från filmbranschen 2012 uppgick till totalt 15,3 miljoner kronor medan det efter automatstödets införande uppgått till 13,4 miljoner kronor 2013 respektive 21,5 miljoner kronor under Tabellen redovisar hur detta kapital fördelas på konsulentstödda filmer och automatstödsfilmer. Den privata finansieringen av denna typ minskade första året automatstödet fanns även om fler filmer hade sådan finansiering för att sedan öka 2014 trots att den gick till lika många filmer. 1 Med privat finansiering avses sådan finansiering som stipuleras i 3 i tilläggsavtalet vilket betyder att den kommer från privata bolag utanför filmbranschen, dvs. hit räknas inte produktionsbolagens, distributörers, kreatörers, teknikleverantörers eller tvbolagens insatser i filmerna. 3

4 Antal filmer Privat kapital Antal filmer Privat kapital Antal filmer Privat kapital Konsulentstöd 4 av av av Automatstöd av av Totalt 4 av av av På frågan om stödordningen attraherat nya finansiärer som kategoriserats enligt ovanstående definition av privat finansiering i svensk film kan man konstatera att det under perioden 2012 till 2015 tillkommit åtta privata finansiärer som tidigare inte funnits bland finansiärerna. Av de åtta nya finansiärerna har fem gått in med medel i automatstödda filmer och tre i konsulentstödda filmer. Totalt har dessa nya finansiärer under perioden satsat 11,6 miljoner kronor i automatstödsfilmer och 4,3 miljoner kronor i konsulentstödda filmer. Nära två tredjedelar av det nya privatkapitalet till automatstödda filmer har gått till en enda film och kommer från en (1) ny finansiär. Om att stödja filmer med en stark publikpotential på den svenska marknaden Ett av målen med det automatiska förhandsstödet är att öka antalet biobesök på svenska filmer och därmed bidra till att nå de av filmavtalets mål som handlar om att nå en hög nationell marknadsandel och att öka antalet biobesök. Effekten av stödet i detta avseende är inte helt lätt att analysera eftersom stödets införande sammanfaller med digitaliseringen av biografer och de förändringar i publikbeteende och biografernas visningsstrategier som följt av denna. Den svenska marknadsandelen har under perioden 2008 till 2014 varierat mellan 20,5 procent (2008) och 32,7 procent (2009). Vid sidan av just 2009 är det de två senaste åren som marknadsandelen har nått en högre nivå då den var kring 25 procent är det första hela år då automatstödet slog igenom på utbudet. Den höga marknadsandelen under 2014 (25,1 procent) beror dock i hög grad på en enda film, Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, som hade besök under året (totalt besök sedan premiären i december 2013). Den filmen tillsammans med främst Monica Z (varken Hundraåringen eller Monica Z är automatstödda filmer) såg också till att marknadsandelen 2013 hamnade på 24,8 procent, men även de två första automatstödsfilmerna om karaktären Sune liksom Snabba Cash Livet deluxe (ej automatstöd) bidrog. Det går dock inte att säga att det i första hand är automatstödsfilmer som ligger bakom den ökade svenska marknadsandelen de två senaste åren var det fem svenska filmer som sålde mer än biljetter och bland dem återfinns tre konsulentstödda filmer och två automatstödda filmer, de båda Sunefilmerna (den första automatstödda Sunefilmen Sune på bilsemester hade premiär den 25 december 2013 men hade en betydande del av sin publik under 2014). En av de premiärsatta automatstödsfilmerna under 2014 var Micke & Veronica (premiär ) som setts av totalt drygt varav nära under Som framgår av tabellen på sidan 2 har sju automatstödsfilmer hittills haft biografpremiär. Av dessa har tre nått det publikestimat på som utgör en förutsättning för stödet, en av dem har nått drygt 80 procent av estimatet medan övriga tre inte nått 40 procent 3 - som lägst Om man tittar tillbaka på biobesöken för de svenska filmer som har haft premiär så har i genomsnitt fem av dem haft mer än besökare. Utifrån premiärår var det flest filmer som nådde fler än år 2012 (sju filmer), medan det såväl 2008 som 2013 och 2014 var färre, tre respektive fyra. Det går alltså inte att se att automatstödet skulle ha bidragit till att fler filmer per år når över eller till att höja den svenska marknadsandelen. Om kvaliteten i filmerna 2 Besök räknat till och med mars För två av filmerna baseras detta på en skattning av de totala besöken baserad på hur de har gått under de första veckorna. 4

5 I ordningen för det automatiska förhandsstödet sägs inget uttryckligen om filmernas kvalitet. Det kan ändå vara intressant att lyfta denna fråga, inte minst med tanke på filmavtalets övergripande mål att främja en svensk filmproduktion av såväl hög kvalitet som hög attraktionskraft. De flesta automatstödsfilmer som haft premiär har varit komedier eller familjefilmer och ingen av filmerna har fått genomsnittsbetyg över 3,0. Genomsnittligt betygsindex för de sju automatstödsfilmer som haft premiär ligger på 2,3 medan genomsnittet för konsulentstödda spelfilmer med premiär åren är 3,1. Möjligen kan man hävda att den publika underhållningsfilmen, till vilka automatstödsfilmerna i stor utsträckning hör, generellt tas emot sämre av recensenterna än övriga filmer. Men om man ser på de fem svenska spelfilmer med premiär 2014 som lockat störst publik, exklusive automatstödsfilmer, är snittet 3,3. Som jämförelse hade de svenska filmer med premiär 2010 till 2012 som fått produktionsstöd av konsulent och som nått en publik över besökare i genomsnitt 2,8 i recensionsindex. De automatstödsfilmer som hittills har haft premiär har haft ett snitt på Av det kan man dra slutsatsen att automatstödsfilmerna inte bidrar till en ökad kvalitet i svensk film. Kvalitet är ett relativt begrepp och som nämnts tillhör de flesta automatstödsfilmer en kategori filmer som kan förväntas få stor publik men sämre recensioner, men med tanke på att de flesta premiärsatta automatstödsfilmer inte nått sina publikmål tycks dessa inte heller ha motsvarat den större publikens förväntningar på god underhållning. I syftet med kraven för att få ett automatiskt stöd lades en estimatberäkning, som en kvalitetsgaranti. En film med ett estimat på minst besökare måste anses ha kvalitet. Filminstitutet har uppgiften att hänskjuta tveksamma estimat till en bedömning av en referensgrupp. Referensgruppen är sammansatt av en representant från vardera producenterna, distributörerna och biografägarna. Referensgruppens beslut är slutgiltigt. Ingen film har prickat sitt estimat, de stora flertalet hamnade långt över eller långt under. Man kan konstatera att det inte är lätt att estimat, och att därför inte är en lämplig urvalsfaktor. I nedanstående diagram beskrivs automatstödsfilmernas betyg i förhållande till biljettförsäljning. De runda markeringarna är konsulentstödda filmer under samma spelperiod. Om uppfyllelsen av Filmavtalets övriga mål I Filmavtalet har parterna kommit överens om ett antal övriga mål: 4 Därutöver är parterna eniga om följande mål för avtalet: svensk film ska ha den högsta marknadsandelen i Norden för nationellt producerad film i alla visningsfönster, 5

6 antalet biografbesök i Sverige ska öka, bl.a. i syfte att öka intäkterna till detta avtal, visning av film i hela landet ska främjas, stöden ska fördelas så att de skapar bästa möjliga förutsättningar för en modern, stark och självständig filmproduktion och filmbransch så att cykliska förhållanden kan hanteras och nödvändig finansiering erhållas, stöden ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män, stödgivningen ska utgå från ett mångfaldsperspektiv, Sverige ska vara ledande i Europa i utveckling, produktion och distribution genom nya medier, Sverige ska vara ledande i Europa inom såväl barn och ungdomsfilm som dokumentärfilm, svensk film ska vara representerad i tävlingssektionerna på de internationella filmfestivalerna i Berlin och Cannes, och svensk film ska vara representerad på de tio viktigaste internationella filmfestivalerna i världen. Som vi berört tidigare är det svårt eller näst intill omöjligt att hävda att automatstödet bidragit till att nå publikmålen. När det gäller filmavtalets övriga mål kan man nog finna fog för att påstå att automatstödet snarast är kontraproduktivt. När det gäller målet att stärka filmproduktionen och filmbranschen går åsikterna säkert isär, men man kan ändå hävda att stödet gynnat en liten del av branschen på bekostnad av helheten. Eftersom det uppenbarligen varit fullt möjligt för ganska många projekt att uppfylla de kriterier som berättigar till automatiskt stöd är det rimligt att anta att automatstödet premierar projekt som har en kort utveckling istället för att premiera projekt som tagit i anspråk längre utvecklingstid för att på det sättet höja filmens kvalitet. Ordningen med först till kvarn har drivit på hastigheten i utvecklingen i syfte att komma åt automatstödsmedel. Tanken var säkert att branschen själv skulle kunna säkerställa kvalitet och attraktionskraft, men uppenbarligen finns det mekanismer som motverkar detta. Automatstödet ser inte ut att ha tillfört ytterligare kapital till branschen i avgörande omfattning och inte heller bidragit till ökad biljettförsäljning. Det finns skäl att anta att dessa filmer delvis förbrukat en stor del av tillgänglig privatkapital, tv-bolagens investeringar och distributörers minimigarantier i brist på konkurrens av andra breda publika filmer. Som en olycklig konsekvens av automatstödet har debatten hamnat i den dikotomi där breda publika filmer ställs i motsats till kvalitetsfilm. Filminstitutet har här misslyckats i signalen att då konsulenterna söker kvalitetsfilm så söker de även breda filmer med hög kvalitet, men i andra genrer än de som redan får stöd i Automatstödet (under dessa år har det varit en hög majoritet komedier och familjefilmer). Vi befarar att projekt runt breda filmer i kompletterande genrer och med kompletterande berättelser inte har uppfattat att de har kunnat söka konsulentpengar. Det som då har hänt är att branschen slutat söka för att utveckla projekt med höga ambitioner och med hög publik attraktionskraft. Detta ser ut att ytterligare driva på uppdelningen mellan konstnärligt ambitiösa filmer med internationell potential och filmer var främsta syfte är attrahera en stor publik på hemmaplan. Av flera olika skäl vore det önskvärt att överbrygga denna klyfta och vi skulle behöva se fler filmer med både höga konstnärliga ambitioner och hög publik attraktionskraft. Hittills har automatstödet inte bidragit till att nå målet att fördela stöden jämnt mellan kvinnor och män. Av de 14 filmer som hittills fått automatstöd har 18 procent en kvinna i rollen som regissör (elva filmer är regisserade av män, två av kvinnor och en har både manlig och kvinnlig regissör). När det gäller manus är andelen kvinnor 20 procent medan 46 procent av producenterna är kvinnor. Diagram över andel filmer med kvinna som regissör, manusförfattare respektive producent i filmer för vilka beslut fattats om automatstöd eller konsulentstöd hittills under innevarande avtalsperiod ( ). 6

7 Filmavtalets mål om att stödgivningen ska utgå från ett mångfaldsperspektiv är inte lika tydligt formulerat som målet om jämställd stödfördelning mellan könen. Därför är det också betydligt svårare att bedöma detta måls uppfyllelse med avseende på automatstödsfilmerna. Man kan dock konstatera att automatstödet varken presterar i mångfaldshänseende när det gäller upphovspersoner och producenter eller när det gäller representation i filmerna. Av de 14 filmer som hittills fått stödbeslut är tre riktade till barn och/eller familj. Det är i och för sig en liten andel med tanke på hur stor del av biljettförsäljningen som sker till den typen av filmer. Å andra sidan har två av dessa filmer (Sune-filmerna) presterat mycket väl när det gäller publik och det finns anledning att tro att även den tredje (Bamse och Häxans dotter) kommer att få höga publiksiffror. Hittills kan man alltså påstå att automatstödet bidragit till målet att Sverige ska vara ledande i Europa på barnfilm, i så motto att filmerna attraherat många barn och familjer. Samtidigt kan man konstatera att de två filmerna som hittills haft premiär har fått mycket låga betyg (1,98 respektive 1,99). Filmavtalet har också två mål som handlar om att svensk film ska vara representerad på de viktigaste internationella filmfestivalerna. Dessa båda mål är mindre relevanta i detta sammanhang med tanke på att det i syftet för stödordningen tydligt är utskrivet att stödet syftar till att tillfalla filmer med en stark publikpotential på den svenska marknaden. Icke desto mindre kan man konstatera att automatstödet inte levererat en enda film som varit representerad på en internationell festival. Man kan också konstatera att Sverige såväl som våra grannländer historiskt förmått producera filmer som både har nått en stor hemmapublik och festivalframgångar. Även om utlandsförsäljning inte är ett uttalat mål i filmavtalet kan man konstatera att det är önskvärt med en ökad utlandsförsäljning av svensk film. Filmer som visas på festivaler har också en betydligt större möjlighet till utlandsförsäljning och i syfte att öka den svenska filmexporten vore det därför bra om fler filmer förmådde attrahera en inhemsk såväl som en utländsk publik. Automatstödsfilmerna har med något undantag också haft begränsade exportframgångar. 6 Om Filminstitutets hantering av det automatiska förhandsstödet När automatstödet först gjordes sökbart våren 2013 visade det sig att fler projekt var berättigade till stöd än vad det fanns pengar till. Det stod också klart att automatstödet skulle riskera att drabbas av likartade problem som det tidigare marknadsstödet, det vill säga filmer med låga betyg och som inte fullt ut presterade när det gäller publik. Skillnaden är dock att marknadsstödet finansierades med överblivna pengar från PRS-kassan medan automatstödet finansierades genom en minskning av konsulentmedlen. Filminstitutet beslutade att budgetera stödet enligt samma princip som gäller för övriga stöd. Enligt stödordning är den maximala summan för stöd 36 miljoner kronor eller högst 30 procent av de medel som utgår till förhandsstöd till långfilm. Budgeten för automatstödet har justerats under året utifrån förändringar i prognosen för förväntade biljettintäkter. Man kan naturligtvis diskutera om stödet skulle 7

8 delats upp på olika ansökningstillfällen, men eftersom tanken med ett automatiskt stöd är att det ska fungera enligt en fri marknads principer gjordes bedömningen att det inte fanns grund att göra fler regleringar än absolut nödvändigt. Filminstitutet valde också att hantera stödet årsvis och därför inte låta projekt köa till kommande år. Bakgrunden till detta är att Filminstitutet inte såg att det var möjligt att inteckna i framtida budgetår. Inför det andra ansökningstillfället beslutade Filminstitutet att man inte skulle kunna kombinera automatstödet med konsulentstöd förutom i de fall där sådana finansieringslöften redan ställts ut. Konsulenterna har dock fortsatt möjlighet att ge utvecklingsstöd till filmer som senare söker automatstöd och precis som med alla andra utvecklingsstöd räknas utvecklingsstödet senare av mot beviljat produktionsstöd. Beslutet att inte längre kunna kombinera automatstöd med konsulentstöd fattades eftersom det dels ansågs viktigt att fokusera kvarvarande resurser och konsulenternas rörelsefrihet dels för att automatstödsfilmerna redan får ett så relativt stort stöd per projekt. Eftersom det automatiska förhandsstödet kombineras med PRS i relation till publikframgång kan det totala stödet per film uppgå till 15 miljoner kronor högst 6 miljoner kronor från automatstödet och högst 9 miljoner kronor från PRS. Sedan taket för PRS sänktes i juli 2014 är det maximala stödet 14 miljoner kronor. Det totala statliga stödet kan därmed utgöra upp till 75 procent av en films budget. Detta måste anses vara ett mycket stort stöd för filmer som också är tänkta att ha en kommersiell bärighet genom avsikten att attrahera en stor publik. Visserligen är PRS ett stöd som är beroende av filmens publika framgång och därmed en osäker finansiering. En tanke med detta stöd är dock att det är branschen själv som bäst kan bedöma marknadens mekanismer och att det, precis som i annan kommersiell verksamhet ska kunna löna sig att skapa produkter som fungerar på marknaden. Filminstitutet har fått en hel del kritik för beslutet att automatstöd inte längre kan kombineras med konsulentstöd, men enligt Filminstitutets bedömning var åtgärden nödvändig för att filmavtalets övriga mål skall kunna nås och för att stora stöd ska kunna delas ut till dyrare filmer med höga konstnärliga mål och höga publikmål. 7 Avslutande kommentarer Sverige är, liksom flera andra europeiska länder, ett så litet språkområde att det är svårt att få en nationell filmindustri att bära sig. Det är därför rimligt att skapa stödformer som simulerar en större marknad som komplement till selektiva produktionsstöd. Den svenska filmpolitiken och produktionsstödet har under alla år strävat efter att hitta en balans mellan kvalitet och publik. Att dessa båda ordningar skall finnas finns det stor uppslutning kring baserat på insikten om film som konstnärlig uttrycksform och film som ett massmedium. PRS är den automatstödsordning som vunnit starkt stöd bland avtalets parter och egentligen aldrig ifrågasatts. En poäng med detta stöd är att det kommersiella risktagande överlämnas till de som ska ha bäst kunskap om marknaden. Att förlita sig på marknadens intäkter och PRS gör givetvis investeringen osäker för en films finansiärer men det är å andra sidan inte orimligt att filmer som riktar sig till en bred publik ska leva på sina egna intäkter om man har stödsystem som förstärker de marknadsmässiga intäkterna. Bakgrunden till införandet av det automatiska förhandsstödet står säkert att finna i branschens önskan att själva bestämma över medlens fördelning och att prövningen av konsulenter bör begränsas bland annat för att uppnå en större förutsägbarhet för projekt som andra branschaktörer bedömt som kommersiellt bärkraftiga. Det var nog detta som också låg till grund för beslutet att det nya automatstödet kom att finansieras genom en neddragning av konsulentmedlen. Att finansiera det nya automatstödet genom en neddragning av PRS-stödet eller genom krav på att ytterligare medel skulle tillföras avtalet övervägdes ej. Genomgången ovan visar att det automatiska förhandsstödet inte lever upp till sina syften. Det går inte att hävda att ytterligare medel tillförts den svenska långfilmsproduktionen, ej heller att stödet gått till filmer med starkt publikpotential. Man kan heller inte hävda att automatstödsfilmerna bidrar till att uppfylla filmavtalets övriga mål, snarare tvärtom. 8

9 Det är dock uppenbart att en stödordning för film måste utformas så att balans mellan kvalitet och publik avvägs på ett rimligt sätt. Av den anledningen måste det finnas en ordning som premierar publik framgång. Om det räcker med ett PRS stöd eller om det behöver kompletteras med ytterligare stöd till filmer med god marknadspotential bör övervägas. Även erfarenheterna från de danska och norska marknadsstöden, vilket inkluderar en bedömning av kvalitet som görs av ett råd sammansatt av representanter för filmbranschen och det filminstituten, bör noga övervägas som ett alternativ till nuvarande automatstödsordning. För att behålla svensk films attraktionskraft på en större publik är det viktigt att det finns filmer på repertoaren för olika smakriktningar och inte minst viktigt är det även med underhållande film men det är naturligtvis nödvändigt att kvaliteten hålls uppe även i denna typ av film så att den breda publiken fortsätter att välja svenska filmer även som underhållning. En stödordning som till stor del tycks premiera filmer som varken väljs av en stor publik eller som lyckas stärka filmens konstnärliga ryktbarhet, riskera att vara skadligt på längre sikt då publikens förtroende för svensk films kvalitet kan sänkas. I Filminstitutets budgetunderlag för åren framförs ett antal olika förslag på förändringar av produktionsstöden. Sammantaget syftar de till att säkerställa mångfald och kvalitet i den svenska filmproduktionen och att filmerna skall nå en stor publik. I budgetunderlaget äskar Filminstitutet bl.a. ökade medel till konsulentordningen, förstärkning av det oberoende producentstödet, att automatstödet kvalitetsgranskas och att ett kvalitetsrelaterat efterhandsstöd införs. I den fortsatta beredningen inför en framtida filmpolitik bör dessa förslag beaktas. HP/JEB/JF

_?^^_?l!^a^^j!llx_ Ku2013/452/MFI Ku2012/1428/MFI

_?^^_?l!^a^^j!llx_ Ku2013/452/MFI Ku2012/1428/MFI LXi % S F i - k. CM Å - % %:b -3 ANKOM Ä 2013-03- 0 1 Regeringsbeslut _?^^_?l!^a^^j!llx_ 2013-02-28 Ku2013/452/MFI Ku2012/1428/MFI Kulturdepartementet Sveriges Biografägareförbund Box 23021 104 35 Stockholm

Läs mer

Filmfinansiering. En jämförelse av åtta europeiska länders statliga filmfinansiering

Filmfinansiering. En jämförelse av åtta europeiska länders statliga filmfinansiering Filmfinansiering En jämförelse av åtta europeiska länders statliga filmfinansiering 1 Kontakt: Svenska Filminstitutet, Box 27126, 102 52 Stockholm Telefon: 08 665 11 00 info@sfi.se www.sfi.se Produktion:

Läs mer

Komplettering till Budgetunderlag för åren beräkning av stöd till produktion av svensk film

Komplettering till Budgetunderlag för åren beräkning av stöd till produktion av svensk film Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-05-28 Komplettering till Budgetunderlag för åren 2016 2018 beräkning

Läs mer

ANGÅENDE UTVECKLINGEN AV EN NY SVENSK FILMPOLITIK

ANGÅENDE UTVECKLINGEN AV EN NY SVENSK FILMPOLITIK Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke Kulturdepartementet,103 33 Stockholm 2015-04- 29 ANGÅENDE UTVECKLINGEN AV EN NY SVENSK FILMPOLITIK Vi, Film&TV- Producenterna och Film i Väst, skriver till Dig därför

Läs mer

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bio AB ( SF Bio ) har getts möjlighet att inkomma med remissvar och lämna synpunkter på regeringens förslag till Framtidens filmpolitik,

Läs mer

Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke. Kulturutskottet. För kännedom: Svenska Filminstitutet

Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke. Kulturutskottet. För kännedom: Svenska Filminstitutet Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke Kulturutskottet För kännedom: Svenska Filminstitutet Till Kulturminister Alice Bah Kuhnke samt ledamöter i Kulturutskottet med anledning av de pågående diskussionerna

Läs mer

Stöd till utveckling och produktion av svensk film

Stöd till utveckling och produktion av svensk film Stöd till utveckling och produktion av svensk film 2 En nulägesbeskrivning 2016-11-01 3 Innehåll Inledning... 5 Om kvalitet, jämställdhet och mångfald... 6 Kvalitet... 6 Jämställdhet och mångfald... 6

Läs mer

Avtalet har från statens sida ingåtts med förbehåll för regeringens godkännande.

Avtalet har från statens sida ingåtts med förbehåll för regeringens godkännande. 2013 års filmavtal Parterna 1. Svenska staten, 2. Sveriges Biografägareförbund, Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Filmoch TV-producenterna i Sverige

Läs mer

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 3 augusti 2015 Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Sammanfattning TV4-gruppen välkomnar regeringens

Läs mer

Sveriges Dramatikerförbunds yttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik.

Sveriges Dramatikerförbunds yttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik. 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sveriges Dramatikerförbunds yttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik. Om Sveriges Dramatikerförbund Sveriges Dramatikerförbund (SDF) har idag 660 medlemmar,

Läs mer

Bestämmelser för produktionsstöd

Bestämmelser för produktionsstöd Bestämmelser för produktionsstöd Särskilda bestämmelser för Utvecklingsstöd Produktionsstöd Publikrelaterat stöd Producentstöd Stöd till utveckling av dramaserier Företagsstöd till oberoende producenter

Läs mer

122 Diarienr: KS-2016/00229 Interpellation - Filmpolitikens framtid i Umeå

122 Diarienr: KS-2016/00229 Interpellation - Filmpolitikens framtid i Umeå Sida 1 av 5 122 Diarienr: KS-2016/00229 Interpellation - Filmpolitikens framtid i Umeå Beslut Efter ytterligare inlägg av Filip Hallbäck och Tomas Wennström beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen

Läs mer

Stockholms internationella filmfestival remissvar på promemorian Framtidens

Stockholms internationella filmfestival remissvar på promemorian Framtidens Stockholms internationella filmfestival remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Stockholms internationella filmfestival har över 130 000 festivalbesökare årligen, vi är det första

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2015-2017

Budgetunderlag för åren 2015-2017 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Budgetunderlag för åren 2015-2017 1. Inledning Under 2014 kommer samtalen

Läs mer

Regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm, den 31 juli, 2015

Regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm, den 31 juli, 2015 Regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm, den 31 juli, 2015 Film&TV-Producenterna lämnar härmed sitt yttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik 1 Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Kort går IG ut på att staten, via t ex Svenska Filminstitutet (eller annan myndighet), garanterar investeringar i filmverk.

Kort går IG ut på att staten, via t ex Svenska Filminstitutet (eller annan myndighet), garanterar investeringar i filmverk. Penguin Films J. Pingo Lindström www.penguinfilms.com info@penguinfilms.com FALUN 2015-07-31 REMISSVAR FRAMTIDENS FILMPOLITIK, DS 2015:31 BAKGRUND Mitt namn är Jesper Pingo Lindström och jag är filmproducent,

Läs mer

Sveriges biografägareförbunds remissvar på Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Sveriges biografägareförbunds remissvar på Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Sveriges biografägareförbunds remissvar på Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Sveriges biografägareförbund (SBF) har getts möjlighet att inkomma med remissvar och lämna synpunkter på regeringens förslag

Läs mer

Vi ser positivt på att man gör en koppling till film som näring och att de kommersiella aktörerna har en avgörande roll i en ny filmpolitik.

Vi ser positivt på att man gör en koppling till film som näring och att de kommersiella aktörerna har en avgörande roll i en ny filmpolitik. Stockholm 2015-07-30 Kulturdepartementet Remissvar Framtidens filmpolitik Generellt Kulturdepartementets promemoria om en ny statlig filmpolitik visar på att man från statens sida har en vilja och ambition

Läs mer

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig. Remissyttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-06-10 Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra

Läs mer

Bestämmelser för produktionsstöd

Bestämmelser för produktionsstöd Bestämmelser för produktionsstöd Fastställda av Svenska Filminstitutets styrelse den 29 januari 2006 Reviderad 21 mars 2007 Reviderad 15 juni 2007 Reviderad 17 december 2008 Reviderad 8 juni 2010 Reviderad

Läs mer

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

Remissvar på Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Remissvar på Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 3 augusti 2015 Remissvar på Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Sammanfattning - Sveriges Filmuthyrareförening UPA avstyrker regeringens förslag om att

Läs mer

2006 ÅRS FILMAVTAL. Parterna. Målet med avtalet. Avtalets innehåll

2006 ÅRS FILMAVTAL. Parterna. Målet med avtalet. Avtalets innehåll 2006 ÅRS FILMAVTAL Parterna 1. Svenska staten, 2. Sveriges Biografägareförbund, Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Svenska Filmdistributörers Förening

Läs mer

om förslag till kulturstöd

om förslag till kulturstöd KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS bidrag till Stockholms stads samråd om förslag till kulturstöd Diarienummer 1.1/3248/2011 KLYS 2011-10-03 Innehåll KLYS bidrag till Stockholms

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

Kommentarer till Promemorian, Ds 2015:31 om Framtidens filmpolitik

Kommentarer till Promemorian, Ds 2015:31 om Framtidens filmpolitik Kommentarer till Promemorian, Ds 2015:31 om Framtidens filmpolitik ALLMÄNT: Vi välkomnar en helstatlig filmpolitik. För stora delar av den svenska filmbranschen har en statlig filmpolitik varit en viktig

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016 2018

Budgetunderlag för åren 2016 2018 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Budgetunderlag för åren 2016 2018 1 Inledning 2015 inleddes på ett sätt

Läs mer

Statistikrapport November Framtagen av: Sara Karlsson Analytiker, Analys & statistik (7)

Statistikrapport November Framtagen av: Sara Karlsson Analytiker, Analys & statistik (7) Statistikrapport 2015-11 November 2015 Framtagen av: Sara Karlsson Analytiker, Analys & statistik 2015-12-21 1 (7) November Besök 1 Besök 2015 Besök 2014 Besök 2013 Diff. 15/14 15/14 i % Diff. 15/13 15/13

Läs mer

Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23

Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23 Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23 1. Eventuella nya stöd m.h.t. ev. nya parter. Ev. särskilt stöd till långfilm för premiär på TV. På försök? Inriktning? Svenska Filminstitutet understryker

Läs mer

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen Filmsatsningar i Örebro län 1998-25 som beviljat stöd av Länsstyrelsen www.t.lst.se Publ. nr 26:16 Projektägare Filmpol mitt II Örebro läns landsting Projektperiod 2311 25123 Utveckla film- och mediabranschen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 22 juli 2005 T 1906-02 KLAGANDE Greenland Film Production Aktiebolag, 556511-2959 Box 1432 111 84 Stockholm Ombud: Advokat JB MOTPART

Läs mer

Regler för stöd från Kulturutveckling

Regler för stöd från Kulturutveckling Regler för stöd från Kulturutveckling Region Gävleborg vill ge nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Detta övergripande mål uttrycks i den regionala

Läs mer

Nya. sätt att visa och se. film

Nya. sätt att visa och se. film Nya sätt att visa och se film Idag kan vi se film via en mängd visningsfönster: tv, datorer, mobiltelefoner, mediaspelare mm. Trots det ligger antalet biobesök stabilt på ca 15 miljoner per år. Publikundersökningar*

Läs mer

Yttrande över Ds 2015:31

Yttrande över Ds 2015:31 Regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sveriges Television AB Säte: Stockholm KH-3T-012 Org. nr: 556 033-4285 Plusgiro: 154749-6 Bankgiro: 5555-0594 www.svt.se Stockholm 2015-08-03 Yttrande över

Läs mer

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014

Läs mer

Januari Statistikrapport Framtagen av: Sara Karlsson Analytiker, Analys & statistik

Januari Statistikrapport Framtagen av: Sara Karlsson Analytiker, Analys & statistik Statistikrapport 2016-01 Januari 2016 Framtagen av: Sara Karlsson Analytiker, Analys & statistik 2016-02-24 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon:

Läs mer

Yttrande över Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt (promemoria)

Yttrande över Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt (promemoria) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Teaterförbundet/för scen och film till Kulturdepartementet om Framtidens filmpolitik (DS 2015:31)

Teaterförbundet/för scen och film till Kulturdepartementet om Framtidens filmpolitik (DS 2015:31) 1 Teaterförbundet/för scen och film till Kulturdepartementet om Framtidens filmpolitik (DS 2015:31) Sammanfattning och förslag till en alternativ finansieringsmodell Teaterförbundet för scen och film välkomnar

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

2014 Resultatredovisning 51

2014 Resultatredovisning 51 2014 Resultatredovisning 51 Ruben Östlund, Anita Wall och Roy Andersson väntar i köket på Café Opera inför Guldbaggenomineringarna Foto: Christopher Mair Baker Karim intervjuar Taye Selasi Foto: Christopher

Läs mer

Sveriges Filmregissörer (SFR), om Framtidens filmpolitik Ds 2015:31

Sveriges Filmregissörer (SFR), om Framtidens filmpolitik Ds 2015:31 REMISSVAR SVERIGES FILMREGISSÖRER (SFR) FRAMTIDENS FILMPOLITIK 1 Kulturdepartementet Stockholm Sveriges Filmregissörer (SFR), om Framtidens filmpolitik Ds 2015:31 Inledning Sveriges Filmregissörer är ett

Läs mer

Statistikrapport 2014-3 Mars och första kvartalet 2014

Statistikrapport 2014-3 Mars och första kvartalet 2014 Statistikrapport 2014-3 Mars och första kvartalet 2014 Framtagen av: Johan Fröberg Chef, Analys & statistik 2014-04-16 1 (9) Ny period för redovisning Från och med januari 2014 har vi övergått till att

Läs mer

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska

Läs mer

Stöd till oberoende producenter. Bilagor: Intyg om leverans av säkerhetsmaterial

Stöd till oberoende producenter. Bilagor: Intyg om leverans av säkerhetsmaterial Bestämmelser för produktionsstöd Fastställda av Svenska Filminstitutets styrelse den 29 januari 2006 Reviderad 21 mars 2007 Reviderad 15 juni 2007 Reviderad 17 december 2008 Dessa bestämmelser innehåller

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016

Budgetunderlag 2014-2016 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Budgetunderlag 2014-2016 Budgetunderlag för åren 2014 2016 1 Inledning

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:22

Regeringens proposition 2012/13:22 Regeringens proposition 2012/13:22 Bättre villkor för svensk film Prop. 2012/13:22 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 oktober 2012 Fredrik Reinfeldt Lena Adelsohn

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Ett museum kan idag drivas i vilken organisationsform som helst. Som enskild firma, ideell förening och stiftelse - vilka är de

Läs mer

Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt

Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Styrelsen har för 2010 beslutat om riktlinjer för fast och rörlig ersättning i enlighet med kraven i Finansinspektionens allmänna

Läs mer

Fördelning av kultur- och utvecklingsstöd till det fria kulturlivet från 2013

Fördelning av kultur- och utvecklingsstöd till det fria kulturlivet från 2013 KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA ST ABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-10-29 Handläggare: Monica Christensen Luotsinen Nadja Åhlström Kerstin Gustafsson Robert Brodén Christoffer Reichenberg Andersson

Läs mer

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Handlingsplan för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Innehåll Inledning Utgångspunkter Förändringar på kort sikt, inför 2008 1. Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm 2.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag till film; SFS 2016:989 Utkom från trycket den 22 november 2016 utfärdad den 10 november 2016. Regeringen föreskriver följande. Tillämpningsområde 1

Läs mer

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011.

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011. Regeringsbeslut 38 REGERINGEN 2010-12-16 Ku2010/2028/SAM (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 STOCKHOLM Riktlinjer för budgetåret 2011 avseende statens bidrag

Läs mer

ANVISNINGAR - GENOMFÖRANDESTÖD

ANVISNINGAR - GENOMFÖRANDESTÖD ANVISNINGAR - GENOMFÖRANDESTÖD Den projektbeskrivningsmall ni ska använda er av när ni söker Genomförandestöd hos Kulturbryggan består av 14 frågor inklusive en ekonomisk kalkyl där ni ska fylla i projektets

Läs mer

Svenska Filminstitutet. Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2013. Innehåll

Svenska Filminstitutet. Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2013. Innehåll Svenska Filminstitutet Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2013 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2013 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse

Läs mer

Kulturdepartementet 10333 Stockholm. Stockholm den 8 februari 2010. Vägval för filmen Betänkande av Filmutredningen Svar på remiss SOU 2009:73

Kulturdepartementet 10333 Stockholm. Stockholm den 8 februari 2010. Vägval för filmen Betänkande av Filmutredningen Svar på remiss SOU 2009:73 Kulturdepartementet 10333 Stockholm Stockholm den 8 februari 2010 Vägval för filmen Betänkande av Filmutredningen Svar på remiss SOU 2009:73 Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna som är en av parterna

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

VÄGVAL FÖR FILMEN SOU 2009:73

VÄGVAL FÖR FILMEN SOU 2009:73 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-01-28 Dnr 14-181/2009 Ert dnr Ku2009/1815/MFI YTTRANDE VÄGVAL FÖR FILMEN SOU 2009:73 Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag

Läs mer

2000 års filmavtal. Prop. 1998/99:131 Bilaga 3. Parterna

2000 års filmavtal. Prop. 1998/99:131 Bilaga 3. Parterna 2000 års filmavtal Parterna 1. Svenska staten, 2. Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a. och Föreningen

Läs mer

Svenska Filminstitutets tankesmedja om svensk film och filmbransch

Svenska Filminstitutets tankesmedja om svensk film och filmbransch Svenska Filminstitutets tankesmedja om svensk film och filmbransch Sedan 2012 har Svenska Filminstitutet genomfört ett stort antal aktiviteter för att samla kunskap om de viktigaste behoven för utvecklingen

Läs mer

Film i Västs bedriver ett stort och omfattande program som syftar till att bevara och utveckla Västra Götalands produktions- och leverantörsbolag.

Film i Västs bedriver ett stort och omfattande program som syftar till att bevara och utveckla Västra Götalands produktions- och leverantörsbolag. Sida 1(7) Delårsrapport mars 2015 Film i Väst AB 1. Sammanfattning Inga större avvikelser finns att rapportera. Verksamheten har genomförts enligt plan och de resultat som har genererats ligger i paritet

Läs mer

Statistikrapport September och kvartal 1-3, 2015

Statistikrapport September och kvartal 1-3, 2015 Statistikrapport 2015-9 September och kvartal 1-3, 2015 Framtagen av: Sara Karlsson Analytiker, Analys & statistik 2015-10-23 (Korrigerad 2015-11-10) 1 (10) September Besök 1 Besök 2015 Besök 2014 Besök

Läs mer

Vi tillägnar årets resultatredovisning våra kollegor Kristina Thunell ( ) och Gunnar Almér ( ).

Vi tillägnar årets resultatredovisning våra kollegor Kristina Thunell ( ) och Gunnar Almér ( ). Alicia Vikander tilldelades en Oscar för bästa kvinnliga biroll för sin prestation i filmen The Danish Girl (Storbritannien, Belgien, USA, 2015). Foto: Paul Buck / TT En man som heter Ove av Hannes Holm

Läs mer

Statistikrapport 2013-12 December och helåret 2013

Statistikrapport 2013-12 December och helåret 2013 Statistikrapport 2013-12 December och helåret 2013 Framtagen av: Johan Fröberg Chef, Analys & statistik 2014-02-12 1 (10) Ny period för redovisning Från och med denna månadsrapport övergår vi till att

Läs mer

Mars och första kvartalet 2016

Mars och första kvartalet 2016 Statistikrapport 2016-03 Mars och första kvartalet 2016 Framtagen av: Sara Karlsson Analytiker, Analys & statistik 2016-04-20 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset,

Läs mer

BEHANDLING AV ANSÖKNINGAR FÖR UTVECKLINGSPROJEKT SOM OMFATTAR FLERA FILMER

BEHANDLING AV ANSÖKNINGAR FÖR UTVECKLINGSPROJEKT SOM OMFATTAR FLERA FILMER ANSÖKNINGSANVISNINGAR Utvecklingsstöd/utvecklingsprojekt för flera filmer (slate)/5.10.2015 1 BEHANDLING AV ANSÖKNINGAR FÖR UTVECKLINGSPROJEKT SOM OMFATTAR FLERA FILMER Ansökan om stöd sker via ett elektroniskt

Läs mer

Biografföreståndarutbildning vår 2015

Biografföreståndarutbildning vår 2015 Biografföreståndarutbildning vår 2015 Målgrupp är både föreståndare och annan personal på biografer, på kvalitetsfilmsbiografer och på andra biografer som vill utveckla sin verksamhet till att visa ett

Läs mer

Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017

Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017 Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017 Sandra Backlund Kristofer Fagerström Rapportnr: Bun 2016/108 Juni 2016 2016-05-11 1 (5) Innehåll 1. BAKGRUND... 2 2. UTGÅNGSPUNKTER... 2 3. FÖRSLAG

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Statistikrapport Februari 2014

Statistikrapport Februari 2014 Statistikrapport 2014-02 Februari 2014 Framtagen av: Johan Fröberg Chef, Analys & statistik 2014-03-25 1 (9) Ny period för redovisning Från och med januari 2014 har vi övergått till att redovisa besök

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2016-03-16 Dnr: 16-1113 1(9) Avdelningen för samhällsfrågor Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI)

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) YTTRANDE Dnr: 66/2013 2015-01-19 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) Sammanfattning

Läs mer

Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi.

Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi. Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi.se YTTRANDE Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Utveckling av entreprenörskap och företagande samt samverkan mellan näringsliv och relevanta aktörer på filmområdet

Utveckling av entreprenörskap och företagande samt samverkan mellan näringsliv och relevanta aktörer på filmområdet Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi.se Utveckling av entreprenörskap och företagande samt samverkan mellan

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:132

Regeringens proposition 2015/16:132 Regeringens proposition 2015/16:132 Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik Prop. 2015/16:132 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 mars 2016 Stefan Löfven Alice

Läs mer

Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland.

Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland. Sida 1(8) Detaljbudget 2016 Film i Väst AB 1. Sammanfattning Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland. Film Väst investerar ekonomiskt i filmproduktion (samproduktion

Läs mer

Utvärdering av försöksverksamhet med korttidsvård för svårt sjuka äldre

Utvärdering av försöksverksamhet med korttidsvård för svårt sjuka äldre Äldreförvaltningen Upphandling och utveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-04-09 Handläggare Barbro Karlsson Telefon: 08-508 36 218 Till Äldrenämnden den 29 april 2014 Utvärdering av försöksverksamhet

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Kulturstöd till det fria kulturlivet. Förslag över kr

Kulturstöd till det fria kulturlivet. Förslag över kr Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-11-22 Handläggare Monica Christensen Luotsinen Birgitta Granbacka Hampus Larsson Mia Crusoe Nanushka Yeaman Raphaële Choppin

Läs mer

Den sökandes professionella och ekonomiska förutsättningar för att förverkliga projektet tas i beaktande i bedömningen av ansökningarna.

Den sökandes professionella och ekonomiska förutsättningar för att förverkliga projektet tas i beaktande i bedömningen av ansökningarna. Ansökningsanvisningar Marknadsförings- och distributionsstöd / 15.1.2016 1 BEHANDLING AV MARKNADSFÖRINGS- OCH DISTRIBUTIONSSTÖDETS ANSÖKNINGAR Alla filmstiftelsens stöd ansöks via det elektroniska ansökningssystemet

Läs mer

Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31).

Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Remissvar - Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) 2015-08-03 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (FHP) yttrande över departementsskrivelsen

Läs mer

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Handbok för projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Innehållsförteckning Allmänt om projektstöd PRONTO! 3 Ansökningstider 3 Vem kan få projektstöd?

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

En riktig snyftare. Om distribution, produktion och jämställdhet i filmbranschen

En riktig snyftare. Om distribution, produktion och jämställdhet i filmbranschen En riktig snyftare. Om distribution, produktion och jämställdhet i filmbranschen wift Sverige STOCKHOLM 2013 3 wift Sverige, www.wift.se Maria Jansson och Katarina Bivald, 2013 Grafisk form: Sunny Mountain

Läs mer

Statistikrapport Juli 2014

Statistikrapport Juli 2014 Statistikrapport 2014-7 Juli 2014 Framtagen av: Anna Sardelis Analytiker, Analys & statistik 2014-08-20 1 (6) Ny period för redovisning Från och med januari 2014 har vi övergått till att redovisa besök

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet l ^.cft/vww.cx Regiat. 2013 "01-09 Regeringsbeslut 16 REGERINGEN D*SHaO 2>- I 5" 2012-12-20 Ku2012/1898/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Sommarjobb 2014 genomförande- och beredskapsplan för att säkra tillgången på sommarjobbs- och feriepraktikplatser 2014.

Sommarjobb 2014 genomförande- och beredskapsplan för att säkra tillgången på sommarjobbs- och feriepraktikplatser 2014. 1 [7] Referens Jan Strandbacke Mottagare Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Sommarjobb 2014 genomförande- och beredskapsplan för att säkra tillgången på sommarjobbs- och feriepraktikplatser 2014.

Läs mer