Vi tillägnar årets resultatredovisning våra kollegor Kristina Thunell ( ) och Gunnar Almér ( ).

Transkript

1

2 Alicia Vikander tilldelades en Oscar för bästa kvinnliga biroll för sin prestation i filmen The Danish Girl (Storbritannien, Belgien, USA, 2015). Foto: Paul Buck / TT En man som heter Ove av Hannes Holm tilldelades en European Film Award för bästa komedi och blev i januari 2017 nominerad till en Oscar för bästa icke engelskspråkiga film. Filmen har även nått stora framgångar i USA där den blev den tredje mest sedda svenska filmen någonsin på amerikanska biografer. Utöver detta har filmen också varit med i Filminstitutets pilotprojekt under 2016 där stöd fördelades för textning till annat språk än svenska. En man som heter Ove textades till arabiska. På bilden ser vi Rolf Lassgård som tilldelades en Guldbagge för Bästa manliga skådespelare på Guldbaggegalan 2016 för rollen som Ove. Foto: Patrik C Österberg Filmerna om Bamse har de senaste åren gått hem väl hos både kritiker som publik. Under 2016 hade Bamse och häxans dotter av Christian Ryltenius premiär, och Ryltenius tredje animerade film om Bamse och hans vänner fick produktionsstöd. Foto: Nordisk Film En av två bandrobotar där Filminstitutet förvarar det digitala filmarkivet. Det kontinuerligt växande digitala arkivet innehåller idag drygt 900 titlar. Foto: Mark Standley Vi tillägnar årets resultatredovisning våra kollegor Kristina Thunell ( ) och Gunnar Almér ( ). Omslag: Johannes Nyholms hjärtskärande långfilmsdebut Jätten var den svenska film som under 2016 fick högst betygssnitt, 4,01. Filmen handlar om Rickard, autistisk och gravt missbildad, som vid födseln skildes från sin mor. Nu, 30 år senare är han över tygad om att få henne tillbaka om han bara vinner de nordiska mästerskapen i boule. Till sin hjälp har han sin bäste vän och tränare Roland, tre klot i skimrande guld och en 50 meter hög jätte. På Guldbaggegalan 2017 tilldelades filmen tre Guldbaggar, Bästa film, Bästa mask/smink och Bästa manus. På bilden skådespelarna Christian Andrén (Rickard) och Johan Kylén (Roland). Foto: Peo Olsson Bildbehandling omslag: Turbin Formgivning: Kajsen Burell Tryck: Lenanders Grafiska AB

3 Innehåll 2 Vd har ordet 4 Vårt uppdrag 6 Stärka den svenska filmen 6 Det svenska filmåret Produktionsstöd till ny svensk film 9 Efterhandsstöd 9 Internationella samproduktioner 10 Dramaseriestöd 36 Ett drivande och effektivt filminstitut 36 Förberedelser för den statliga filmpolitiken 37 Jämställdhet 38 Breddad representation och tillgänglighet 40 Utbyte och samarbete med aktörer i utvecklingsländer och länder med bristande demokrati 41 Filmrummet 41 Filmhusets publika verksamhet 42 Regionala samarbeten 42 Analys och statistik Filmavtalet Den svenska filmens väg till publiken 15 Svensk film i utlandet 17 Guldbaggen 17 Vår- och höstpresentationer 18 Öka tillgängligheten till och kunskapen om film 18 Digitaliseringen av filmarvet framtida behov 21 Filmarkivet 24 Filmarkivet.se 24 Biblioteket 26 Cinemateket 28 Filmens väg till publiken 32 Tillgänglighet för alla 34 Filmkunnighet för barn och unga 42 Organisation 43 Filminstitutets medverkan i internationella organisationer 45 Ekonomisk översikt Filmkulturen 48 Filmavtalet 1

4 Förändringens tider för Filminsti tutet, filmbranschen och filmlandskapet År 2016 var det sista året som stiftelsen Svenska Filminstitutet fått uppdrag från både filmavtalet och regeringen. Ett avslut på en epok betyder en chans att summera och dra slutsatser framåt, och den chansen för söker vi ta. I vår resultatredovisning har vi i år därför ett stycke som summerar den sista filmavtalsperioden. Vi försöker också redovisa hur vi tar oss an framtiden genom de översyner och förändringar av vår verksamhet som den nya filmpolitiken möjliggör. Vår resultatredovisning rör historien, men framtiden har i hög grad kommit att påverka vårt arbete även under Både i form av förberedelser för nya administrativa rutiner, men inte minst för att förbereda förändringar för att uppnå bättre resultat av vårt arbe te och våra stödmedel. Samtiden bär tydliga tecken på filmens betydelse för att skapa förståelse. Det gäller både den nya film som Filminstitutet bidrar till genom stöd och filmhistorien som Filminstitutet genom arbete med digitalisering och tillgängliggörande gör det möjligt att ta del av. Den rörliga bildens ökade betydelse ställer också nya och större krav på kunskap att tolka och förstå det berättande. Här har det arbete för barn och unga, som till stor utsträckning bedrivs tillsammans med landets regioner, stor betydelse. För det området liksom för förutsättningarna för hur det fortsatta arbetet med digitaliseringen av filmarvet och skapandet av ny film ser ut, beskrivs i Filminstitutets budgetunderlag till regeringen utmaningarna för framtiden och de behov som det innebär för verksamheten. Vår uppfattning är att de övergripande uppdragen framåt i hög grad liknar de som styrde oss fram till och med Den stora skillnaden är att den nya helstatliga filmpolitiken ger oss möjligheter både att bryta ned vårt arbete i nya målformuleringar, och att genomföra allt arbete med hela organisationens arbetsresurser till vårt förfogande. Bara en sådan sak som att vi inte kommer att behöva redovisa två olika budgetar med en fördelning av alla admi nistrativa kostnader, ger möjligheter till en effektivare och relevantare organisationsuppdelning som i slutänden kommer filmen till del. Filmavtalet rör framför allt utveckling och produktion av ny film, men i filmavtalet fanns också stöd för lansering av ny svensk film samt stöd till biografer. Alla dessa områden är nära samman kopplade med olika delar av omvärlden. Det förändringsarbete som vi har förberett under 2016 och som vi planerar att Illustration: Stina Wirsén Foto: Marie-Therese Karlberg 2

5 börja implemen tera 2018 kräver en nära dialog och ett samarbete med hela vår omvärld. För att sträva mot gemensamma mål ingår i förändringsarbetet att tillsammans utveckla hur nya filmers framgång utvärderas. Idag utgår Filminstitutet från framgångar på biograf och hur filmer uppfattas av recensenter och vilka internationella festivaler de når. Vilka andra bedömningsgrunder som ska vägas in kommer Filminstitutet att återkomma till i dialoger med branschen. Filmkreatörerna (producenter, manusförfattare och regissörer) står i centrum för filmskapandet, men de är beroende av Filminstitutets stödmedel, distributörer och alla visningsfönster. Det viktigaste visningsfönstret är biografen. Men förutsättningarna för hur film når sin publik utmanas av nya distributionsformer och det finns ett behov av ökad flexibilitet och större öppenhet för nya lösningar. En ny internationell storägare av den största biografkedjan, moms på biobiljetter och en urbaniseringsvåg utgör alla stora utmaningar för små biografer och nästan all svensk film. Vi ser tendenser redan nu, men det återstår till nästa år att se de riktiga konsekvenserna och vad som behövs i stöd från oss. För våra andra verksamheter sker utvecklingen under mer kontrollerade former. Det filmpedagogiska arbetet går in i en ny fas när vi avslutar barnfilmsambassadör-projektet för att istället samla kompetensen internt och få ut mer av fler. Vi kommer under 2017 dessutom att tillsätta en barnfilmskonsulent. Sverige är ett stort land, att alla barn inte får samma utbildning i att göra och förstå film är något vi har redovisat i rapporter tidigare, ett intryck som förstärks i analysen av utfallet av samverk ans modellen. Vi kan konstatera att det finns mycket att göra för att barn ska kunna förhålla sig till kamera och film på samma sätt som till penna och bok, trots att de allra flesta barn ser film och uttrycker sig med rörlig bild väsentligt mer än genom det skrivna ordet. Arbetet med digitalisering, restaurering och tillgängliggörande av vårt filmarv går enligt plan. Intresset från omvärlden är glädjande stort, men det ställer också krav på organisation och ekonomi. Om bara några år tar anslagsmedlen för digitaliserings arbetet slut. Konsekvenserna av det och visionerna inför framtiden beskri ver vi i rapporten Digitaliseringen och till gängliggörandet av det svenska filmarvet som går att läsa på filminstitutet.se. Alla svar har vi inte i denna resultatredovisning, men vi vet vad vi ska ta reda på mer om. Anna Serner, Vd Svenska Filminstitutet 3

6 Vårt uppdrag Svenska Filminstitutet har statens uppdrag att genomföra filmpolitiken i Sverige med målsättningen att stärka filmen i alla led. Som grund för Filminstitutets verksamhet finns målen i 2013 års filmavtal och den statliga filmpolitiken uttryckt i filmproposition och riktlinjer. Utifrån detta har Filminstitutet identifierat ett antal huvuduppdrag och formulerat visioner för att driva frågor som rör filmen på ett effektivt sätt. Resultatredo visningen är indelad efter de tre fokusområden som verksamheten bedrivs inom. Jätten kammade hem tre Guldbaggar på Guldbaggegalan Bästa film, Bästa mask/smink och Bästa manus. Foto: Triart Film Maria Sundbom tilldelades en Guldbagge för Bästa kvinnliga huvudroll, för sin prestation i Flickan, mamman och demonerna. Foto: Triart Film Filminstitutets fyra huvuduppdrag Stödja produktion och utveckling av värdefull svensk film. Stödja distribution och visning av värdefull film i olika visningsfönster i hela landet. Bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Samverka internationellt och stärka export och visning av svensk film utomlands. Fokusområden Filminstitutet har omsatt huvuduppdragen i tre fokus områden: 1. Stärka den svenska filmen. Vision: Svensk film är i kraft av sin bredd, kvalitet och attraktionskraft ett självklart val för publiken. Det svenska filmarvet är känt och en angelägenhet för alla. Svensk film exporteras och visas över hela världen. 2. Öka tillgängligheten till och kunskapen om film. Vision: Alla har tillgång till kunskap om film, och ett brett utbud av film i alla fönster. 3. Ett drivande och effektivt filminstitut. Vision: Filmen har en central roll i samhället med hjälp av ett drivande och effektivt Filminstitut. Hundraettåringen som smet från notan och försvann tilldelades 2016 års Biopublikens pris samt en Guldbagge för Bästa visuella effekter. Foto: Gabor Kotschy & Csaba Aknay / Nice FLX Pictures AB 4

7 Kicki Ilander tilldelades en Guldbagge för Bästa kostym för kostymerna i Den allvarsamma leken. Foto: Erik Molberg Hansen Filmen Martha & Niki tilldelades två Guldbaggar, Bästa klipp och Bästa dokumentärfilm. Foto: Tora Mkandawire Mårtens Sophelikoptern tilldelades en Guldbagge för Bästa originalmusik. Foto: Anders Bohman Min faster i Sarajevo tilldelades två Guldbaggar, Bästa regi (Goran Kapetanovic ) och Bästa kvinnliga huvudroll (Sadžida Šetic ). Foto: Igor Ripak Yarden belönades med tre Guldbaggar, bland annat för Bästa manliga huvudroll (Anders Mossling). Foto: Fredrik Wenzel 5

8 Stärka den svenska filmen Visionen för det här fokusområdet är att den svenska filmen i kraft av sin bredd, kvalitet och attraktionskraft är ett självklart val för publiken. Det svenska filmarvet är känt och en angelägenhet för alla. Svensk film exporteras och visas över hela världen. Det svenska filmåret 2016 Filmåret 2016 var på många sätt framgångsrikt för svensk film. Svenska filmer nådde framgångar på internationella filmfestivaler. Bland annat hyllades Sameblod av Amanda Kernell vid visningen i Venedig och belönades med det tyngsta priset, Dragon Award Best Nordic Film, på Göteborgs filmfestival i februari Flera svenska kortfilmer tävlade på de främsta festivalerna bland annat Hopptornet av Axel Danielson och Maximilien Van Aertryck och Moms on Fire av Joanna Rytel som båda tävlade i Berlin, den senare blev också prisbelönad med en Teddy Award på festivalen. Målet om att vara representerade vid de tio högst prioriterade filmfestivalerna uppnåddes. Även den svenska 6 Amanda Kernell, dubbelt belönad på Venedigs filmfestival, med skå despelarna Lene Cecilia Sparrok och Maj Doris Rimpi. Foto: Jan Göransson film exporten var framgångsrik under 2016 och målet att minst 20 filmer skulle säljas till utlandet uppnåddes. Flera av filmerna inom satsningen Moving Sweden fick uppmärksamhet i samband med tv-visningarna och dessutom fick Min faster i Sarajevo av Goran Kapetanović biopremiär och vann Guldbaggar för bästa regi och bästa kvinnliga biroll. Många svenska dokumentärer får stor publik när de visas på tv. Till exempel sågs Stig Björkmans Jag är Ingrid av nära tittare efter att ha haft drygt besök på biograferna. Den unge Zlatan av Magnus och Fredrik Gertten var årets mest sedda dokumentär på bio med drygt besökare. Bioåret inleddes också starkt med de stora framgångarna för En man som heter Ove av Hannes Holm som lockade publik långt in på våren efter premiären julen Även En underbar jävla jul av Helena Bergström med premiär i november året innan lockade många besökare Flera av höstens förväntade publika framgångar lyckades dock inte nå upp till förväntningarna och diskussionen om avsaknaden av breda publika kvalitetsfilmer tog ny fart. Det var först med premiären i oktober för Morran och Tobias Som en skänk från ovan av Mats Lindberg som någon av 2016 års filmer lockade en större publik, drygt besök. Även Hundraettåringen som smet från notan och försvann av bröderna Felix och Måns Herngren fann sin publik efter juldagspremiären, och har fortsatt att göra det under Svensk film lockade knappt 2,7 miljoner besök på de svenska biograferna under året. Det är drygt 20 procent färre besök än under 2015, och det lägsta antalet besök på svensk film sedan Antalet besök på svensk film har varierat mellan åren under lång tid. Det har varit färre under de två senaste åren efter två framgångsrika år 2013 och 2014 men det är för tidigt att tala om en tydlig trend, prognosen för 2017 och 2018 ser bättre ut. Att fler filmer inte når den publik de siktar på kan samtidigt ses som ett tecken på att det blivit svårare att förutsäga vilka filmer som når ut och varför. Tidigare kunde det räcka med kända skådespelare för att locka publiken medan dokumentärer sällan lyckades locka en större

9 Kiki av Sara Jordenö hade världspremiär i huvudtävlan på Sundance filmfestival och prisbelönades vid festivalen i Berlin. Foto: Sara Jordenö publik. Under senare år har tvärtom flera dokumentärer haft framgångar på biograferna, som Jag är Ingrid av Stig Björkman och Tusen bitar av Magnus Gertten och Stefan Berg, medan förväntade publikframgångar inte lyckats. De totala besöken för all film på svenska biografer ökade med fyra procent under 2016 till nära 17,8 miljoner. Tillsammans med 2012 års drygt 17,9 miljoner är det de bästa åren på biograferna sedan inledningen av 2000 talet. Sammantaget får detta stora effekter på den svenska marknadsandelen som landar på 15,1 procent, den lägsta sedan 1990/91 då den var strax över tio procent. Den svenska marknadsandelens variation bestäms i lika hög utsträckning av hur de totala besöken varierar som av hur många besök svensk film drar. Danmark såg motsvarande utveckling med ett stort tapp för den nationella filmen på de danska biograferna under 2016 medan den inhemska filmen lockade många besökare i både Finland och Norge vilket resulterade i höga marknadsandelar. Det gör att inte heller under det sista filmavtalets sista år uppnådde Sverige målet om att vara ledande i Norden när det gäller den inhemska marknadsandelen. Fortfarande är biografen den ekonomiskt viktigaste visningsplatsen för ny svensk film eftersom det är biobesöken som genererar mest intäkter tillbaka till producenterna. Det och biografens betydelse för filmupplevelsen gör att en stark biografbransch fortsatt är en viktig förutsättning. Det trendbrott som inträdde 2015 då antalet biografer och biografsalonger ökade fortsatte under Till en del beror det på fler salonger i de två största biografägarnas biografer, men glädjande nog har också flera biografer som har varit vilande efter att digitaliseringen av biograferna inleddes nu åter öppnat med ny teknik. I diskussioner som fördes med utgångspunkt i den genomlysning av stöd till produktion av ny svensk film som presenterades under 2016 och de vikande resultaten för svensk film på biograferna under hösten, framhölls att ytterligare medel för att stötta utveckling och produktion av svensk film är nödvändigt. Särskilt betonades behovet av ett ökat fokus på att hitta former för stöd till utvecklingen av nya filmprojekt och då speciellt utvecklingen av manus. För att stärka svensk filmbranschs konkurrenskraft betonades att Sverige behöver ett system för någon form av produktionsrabatter. I de flesta länder i Europa, och på senare år även i de nordiska länderna, finns eller införs skattelättnader för filmproduktion. Vi kan se att allt fler svenska produktioner förlägger delar eller till och med hela produktioner i länder med sådana förutsättningar. Det är därför viktigt för en livskraftig svensk filmbransch, och inte minst för att locka hit fler utländska produktioner som ger branschen möjlighet till både intäkter och viktiga erfarenheter, att denna fråga hittar en lösning. Det uppdrag som gått till Tillväxtverket för att utreda hur ett sådant system ska vara utformat är ett viktigt steg, men frågan brådskar. Produktionsstöd till ny svensk film Lång spelfilm Under 2016 beviljades 150 av 397 inkomna ansökningar om utvecklingsstöd för lång spelfilm. Under året beviljades också 17 långa spelfilmer produktionsstöd utifrån 90 inkomna ansökningar, varav 13 beviljades konsulentstöd och fyra automatstöd. Alla utom 3 av de 17 filmer som fick produktionsstöd hade tidigare blivit beviljade utvecklingsstöd från någon av långfilmskonsulenterna. Bland de filmer som fick produktionsstöd är tio hemma hörande i genren drama. Här finns till exempel Hannes Holms film om Ted Gärdestad med manus av Peter Birro, och Euforia, Lisa Langseths internationella produktion med bland andra Alicia Vikander och Charlotte Rampling. Komedin är representerad av fyra filmer, däribland uppföljaren Hundraettåringen som smet från notan och försvann, regisserad av Felix och Måns Herngren, och Karin Fahléns svenska version av danska succékomedin All Inclusive, som kretsar kring en mor och hennes två vuxna döttrar som på en semesterresa lär känna varandra på ett nytt sätt. Sju av filmerna som fått produktionsstöd är regisserade av långfilmsdebutanter, bland andra Pella Kågerman och Hugo Lilja som gemensamt tar ett nytt grepp om Harry Martinsons rymdepos Aniara. Fem av filmerna skrevs av debuterande manusförfattare. Utöver guldbaggevinnaren Goran Kapetanovićs Krig fick ytterligare fyra barn- och ungdomsfilmer produktionsstöd Bland dessa finns Christian Ryltenius tredje animerade film om Bamse, Bamse och jakten på dunderklockan, liksom Maria Bloms Monky med manus av Anders Weidemann, där en familj tror sig se sin nyligen bortgångna dotter i den lilla gibbonapa som knackar på och gör sig hemmastadd i deras hus. Endast en film med målgruppen ungdomar fick produktionsstöd. Det är reklam- och musikvideoregissören Nikeisha Anderssons debutantverk Para knas. 7

10 Utfallet med en övervikt av filmer i genren drama som fick produktionsstöd överensstämmer med fördelningen bland ansökningarna. Över 64 procent av ansökningarna var inom genren drama, 15 procent var komedier och endast tre procent spänning/thriller. Dokumentärfilm Under 2016 beviljades 76 av 162 inkomna ansökningar om utvecklingsstöd för lång dokumentärfilm. Under året beviljades också 25 långa dokumentärfilmer produktionsstöd, varav elva var internationella minoritetssamproduktioner. Totalt inkom 98 ansökningar, några av de beviljade ansökningarna inkom beviljades också 21 av 63 inkomna ansökningar om utvecklingsstöd till kort dokumentärfilm. Under året beviljades också 16 korta dokumentärfilmer produktionsstöd, varav en är en internationell samproduktion, utifrån 59 ansökningar. Även här inkom några av de beviljade ansökningarna Bland annat fördelades stöd till Citizen Schein, Maud Nycanders film om Harry Schein, liksom till Jane Magnussons film Bergman om Ingmar Bergman, som produceras inför hundraårsjubileet av hans födelse. Filminstitutets budget 2016 för dokumentärfilm var 30 miljoner kronor fördelade på två konsulenter. Det strategiska beslutet sedan 2013 att ge högre stöd till filmer har gällt under året med syftet att försöka motverka producenters och regissörers låga arvoden, och att genom det stärka den svenska dokumentärfilmen ännu mer. Under 2016 sågs för första gången en effekt av detta då antalet stödda långa dokumentärfilmer var 14 jämfört med 21 både 2014 och Den svenska dokumentärfilmens starka ställning blir tydlig genom att många dokumentärer numera får biografdistribution i Sverige samt uppmärksammas och prisbelönas på internationella filmfestivaler. Bland 2016 års premiärer kan nämnas Den unge Zlatan av Fredrik och Magnus Gertten, och den underfundiga och starkt igenkännbara Hopptornet av Axel Danielson och Maximilien Van Aertryck, som vann filmpriset Startsladden, öppnade internationellt i Berlin och avslutade efter ett års festivaldeltagande med att 8 Den unge Zlatan av Fredrik och Magnus Gertten var i huvudtävlan på Sundance filmfestival Foto: Triart Film vara i huvudtävlan på Sundance Vidare hade Kiki, Sara Jordenös film om en subkultur inom dans startad av HBTQ-ungdomar i New York, världspremiär i huvudtävlan på Sundance och prisbelönades i Berlin. Ahang Bashis film Skörheten, där hon riktar kameran mot sig själv i ett försök att skildra och förstå sina depressioner, blev Guldbaggenominerad för bästa film vid Guldbaggegalan Ahang Bashi mottog även priset för årets nykomling på Guldbaggegalan Dokumentärfilmen prövar också nya uttryck och engelsksvenska virtual reality-projektet Notes on Blindness av Peter Middleton och James Spinney, som erhållit produktionsstöd, valdes ut som en av de tio bästa vr-upplevelserna under 2016 av Screen Daily. Kort spelfilm Under 2016 beviljades åtta av 55 inkomna ansökningar om utvecklingsstöd för kort spelfilm. Under året beviljades också 40 av 328 inkomna ansökningar om produktionsstöd. Två av de beviljade projekten är internationella minoritetssamproduktioner, sju är animationer och bland övriga filmer finns ett brett spektrum med allt från dansfilm till hybridverk i gränslandet mellan fiktion och dokumentär. Tillsammans med de regionala produktionscentrumen genomfördes en satsning på skräckfilm i det korta formatet under namnet It s Alive. Syftet med projektet var att bredda den svenska kortfilmen med genrefilm och det resulterade i 150 ansökningar. Av dessa fick fem stycken produktionsstöd. Responsen var stor hos medierna vid filmernas premiärer i Lund under Fantastisk Filmfestival och följdes upp av visningar över hela landet. It s Alive gjorde uppenbarligen avtryck bland svenska filmare och ansökningar för skräckfilm fortsatte att komma in vilket resulterade i ytterligare tre beviljade skräckfilmer senare under året. Under 2016 initierades också projektet Bergman Revisited, som är ett samarbete mellan SVT och Filminstitutet. Erfarna filmare uppmanades att skicka in förslag på filmer, max tio minuter långa, som skulle gå i dialog med Ingmar Bergmans verk och universum. Målsättningen är en samling It s Alive och Bergman Revisited är två kortfilmsprojekt som under 2016 fick lika stor respons medialt som hos de sökande. Illustration: Kim W Andersson (t v) och Jesper Waldersten (ovan)

11 kortfilmer som ska kunna visas i olika sammanhang under Bergmanåret I urvalet finns projekt med bland andra Tomas Alfredson och Pernilla August som regissörer. Även ett vr-projekt beviljades produktionsstöd under året. Det är den uppmärksammade Oh Deer av Peter Pontikis, som genom vr-teknik ger publiken en inblick i en jakt ur ett rådjurs perspektiv. Moving Sweden Moving Sweden är ett samarbete som initierades 2013 av Filminstitutet, SVT och regionala produktions- och resurscentrum. Det är en lågbudgetsatsning som i princip fullfinansierar starka berättelser som gärna får vara nyskapande. Moving Sweden riktar sig både till filmberättare som är i början av sitt filmskapande, oavsett ålder, och till etablerade som vill utmana och förnya sitt filmgestaltande. Stöd inom Moving Sweden ger filmare möjlighet att berätta i fyra olika format: 30, 45 eller 60 minuter samt kortserier, 6 8 avsnitt á minuter, och i flera genrer och tekniker. Bland filmerna som fick premiär under 2016 märks Goran Kapetanovićs Min faster i Sarajevo som fick sex Guldbaggenomineringar, däribland bästa film och vann bästa regi och bästa kvinnliga biroll, och Lovisa Siréns film Baby som Guldbaggenominerades för bästa kortfilm. Baby vann också pris för bästa svenska kortfilm vid Uppsala kortfilmsfestival. Under 2016 inkom 179 ansökningar varav 27 beviljades manusstöd och 13 förproduktionsstöd. Elva filmer beviljades produktionsstöd och bland dessa fanns Martyren av Ahmed Abdullahi, Nattbarn av Sanna Lenken, Ganymedes sjö av Lena Bergendahl och Jennifer Rainsford liksom Märta Proppmätt av Petra Revenue och Samir Arabzadeh. Även Jesper Ganslandt beviljades stöd för Jimmie liksom Smågodis, katter och lite våld av Ester Martin Bergsmark. När 2016 års filmer visades i SVT fick de alla god uppmärksamhet. Nytt för i år är också att så många som fyra av filmerna fick biografdistribution, något som måste räknas som ett stort framsteg för satsningen och hjälper filmerna att få mer uppmärksamhet. Redan nämnda Min faster i Sarajevo, samt skräckfilmen Alena av Daniel Di Grado, barnfilmen Drömspel av Elisabet Gustafsson och I Remember When I Die av Maria Bäck gick alla upp på biograf. I januari 2017 togs beslut om att låta projektet Moving Sweden förlängas under hela Efterhandsstöd Filminstitutet fördelar ett publikrelaterat efterhandsstöd, PRS, till svenska filmer. Stödets storlek är baserat på den enskilda filmens bruttobiljettintäkt från biografdistributionen. Stödet går till filmer som når en intäkt över kronor under filmens första sex månader på bio och utbetalas sedan med procentsats på filmens intäkt upp till ett maxbelopp om nio miljoner kronor. För att stärka den svenska barnfilmen betalas stödet ut redan från första intjänade krona för filmer som endast visas som matinévisningar. Det sammanlagda publikrelaterade stödet uppgick 2016 till 80 miljoner kronor, vilket är samma nivå som I enlighet med propositionen Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik Morran och Tobias Som en skänk från ovan var en av förra årets mest sedda konsulentstödda filmer på bio. Foto: Nordisk Film (prop. 2015/16:132) läggs ett eventuellt överskott i PRS-stödet under året till en buffert för framtiden i det fall efterfrågan på stödet övergår den satta årsbudgeten. Vi kan konstatera att det funnits en obalans i tillgängliga medel mellan för- och efterhandsstöd vilka reglerats i filmavtalet. Det ekonomiska utrymmet för förhandsstöd till lång spelfilm har varit begränsat. Efterhandsstödet uppfattas samtidigt som viktigt för att attrahera andra finansiärer. I översynen av stöd till utveckling och produktion kan det finnas anledning att se över PRS-stödets storlek och konstruktion för att på sikt hitta en bättre balans. I Danmark och Finland finns inget efterhandsstöd utan alla stöd till produktion av film fördelas som förhandsstöd. I Norge finns ett efterhandsstöd men stödet har under det senaste året förändrats för att hitta en fungerande form infördes producentstödet i filmavtalet. Detta efterhandsstöd fördelas till svenska biograffilmers producenter. Även producentstödets storlek baseras på filmens intäkter de första sex månaderna. Stödet går till alla svenska filmer som når en intäkt på över kronor ( kronor för barnfilm) och upp till kronor ( för barnfilm). Till skillnad från det publik relaterade stödet, som går till filmens PRS-berättigade svenska finansiärer, går producentstödet enbart till filmens producent. Medlen fonderas och betalas ut när produktionsbeslut tagits för ny film. Det sammanlagda producentstödet som fördelades under 2016 var 15 miljoner kronor, vilket gör det oförändrat från Internationella samproduktioner Syftet med stöd till samproduktioner inom spelfilm är bland annat att stärka samarbetet mellan utländska producenter och svenska produktionsbolag, att inspirera och medverka till kompetensutveckling, att öka möjligheterna att uppnå internationell finansiering samt att underlätta för filmerna att resa över gränserna. Filminstitutet har därför som uppgift att även stödja filmer med produktionsbas i andra länder om den svenska kreativa och tekniska insatsen i projektet är av betydande storlek och karaktär. Under året beviljades 14 filmer från sju olika länder stöd. Alla 9

12 projekt som beviljats samproduktionsstöd under 2016 har nordiskt ursprung utom tre; en polsk, en tunisisk och en brittisk film, The Wife, med Björn Runge som regissör. Bland övriga filmer finns Lars von Triers The House That Jack Built, den danska Darling av Birgitte Staermose, liksom norska filmerna What Will People Say av Iram Haq och Thelma av Joachim Trier. Bland de filmer som fått stöd 2014 till 2015 hade flertalet premiär under året. Däribland återfinns den norska filmen Kongens nei av Erik Poppe som även hamnade på short list för en Oscar för bästa utländska film. Dramaseriestöd En stor del av det filmiska berättandet sker idag inom tv-serier. Det är en trend som är stark inte bara i Sverige och Norden utan i hela världen. Filminstitutets satsning på att ge stöd för utveckling av dramaserier fortsatte 2016 för att ge berättarna chans att ta fram det bästa och mesta av sina idéer. Under 2016 inkom 144 ansökningar för dramaseriestöd till Filminstitutet. Av dessa beviljades 80 ansökningar utvecklingsstöd fördelat över de tre nivåer (rater) som stödet fördelas inom. Den första raten på max kronor kan sökas av etablerade kreatörer som vill utveckla sin idé innan de går till en producent. Den andra raten kan sökas när en producent är knuten till projektet och maximalt sökbelopp är då kronor. Den tredje raten går att söka när distribuerande kanal eller motsvarande är med på projektet och har som maximalt stödbelopp tre miljoner kronor. Av de 37 projekten som fått utvecklingsstödets rat 3 har tolv visats på tv. Bland dessa märks 30 grader i feburari, Jordskott och Modus. Bland kommande projekt finns den stora släktkrönikan Vår tid är nu på SVT och tredje säsongen av Gåsmamman på Kanal 5. En tydlig gallring går att se från idéerna och uppslagen i rat 1 till de lite mer färdiga projekten i rat 3. Projekten som befann sig i ett tidigt skede hade en bredd i berättandet och var spridda på ett stort antal ämnen och genrer. I rat 3, när projekten fått en producent ombord och gjort avtal och överenskommelser med en tvkanal, var projekten i kriminalgenren tydligt i majoritet. En effekt av stödet är att producenter och produktionsbolag friare och i större utsträckning kunnat lägga resurser på lång utveckling av dramaserier vilket i förlängningen bidragit till att stärka bolagen. Stödet infördes i och med 2013 års filmavtal. Då befintliga me del i större utsträckning bedöms fylla ett större behov för utveckling av filmen i olika format är det från och med första januari 2017 inte längre ett av Filminstitutets stöd för utveckling och produktion. Filmavtalet trädde ett nytt filmavtal i kraft, ett avtal som visade sig bli det sista och som efter en förlängning sträckte sig till sista december Avtalet skapades av Harry Schein och det första började gälla Sedan dess har avtalet omförhandlats vid fem tillfällen, senast Efter 53 år är det nu dags för en helstatlig film politik. I det sista avtalet infördes några nya stöd. Bland annat infördes automatstödet som innebar att cirka 30 miljoner kronor överfördes Efter 53 år avslutades det filmavtal som Harry Schein grundade. Nu är det dags för en helstatlig filmpolitik. Foto: AB Text & Bilder / Filminstitutets bildarkiv från långfilmskonsulenternas budget för att skapa utrymme för stödet eftersom inga nya pengar tillfördes. Drygt 18 miljoner kronor gick till det nya dramaseriestödet, ett stöd som fördelades som utvecklingsstöd, och dessutom infördes producent stödet som ett nytt efterhandsstöd direkt riktat till produktionsbolagen. 15 miljoner kronor flyttades från PRS för att finansiera detta stöd men det överfördes även 20 miljoner kronor från förhands stödet till efterhandsstödet. I en framtid vore det mycket olyckligt att minska efterhandsstödet men om inte mer medel tillförs till förhandsstödet kan en återgång till tidigare fördelning övervägas. Det kan få konsekvenser för filmbranschen och dess möjlighet att hitta extern finansiering, men med befintliga resurser till förhandsstöd är det redan nu problematiskt att lyckas med alla uppdrag som omfattar bland annat jämställdhet, breddad representation, film för barn och unga och andra målgrupper, bred publik film och film som ska lyckas på utländska festivaler och spridas över världen. Utfallet av automatstödet har inte varit det förväntade och på grund av låga besökssiffror för flera av filmerna genomfördes en del förändringar i både riktlinjer och arbetssätt från och med första januari 2016 som förhoppningsvis leder till filmer med besöks siffror över vilket är ett av kraven för stödet. Dramaseriestödet har under fyra år fördelat nära 84 miljoner kronor till 209 projekt. Hittills har tolv projekt därefter gått i produktion och visats på tv eller vod. Producentstödet tillräknas huvudproduktionsbolaget och faller ut då bolaget påbörjar ett nytt filmprojekt där pengarna investeras. Stödet har en mer långsiktig verkan och i dagsläget har 38 stöd beviljats och drygt elva miljoner kronor har hittills betalats ut. Förändringar gjordes under perioden även i lanseringsstöd till svensk långfilm, där nu alla filmer som beviljas produktionsstöd är garanterade lanseringsstöd. Ett spridningsstöd av långfilm för hela landet ersatte parallellkopiestödet och det nya stödets syfte är att biografer i hela landet ska få tillgång till ny, värdefull film. Under avtalsperioden har stöd fördelats till filmer av olika längd och genrer. Sammantaget har 404 filmer fått produktionsstöd. Dessa fördelar sig i sin tur på 229 kortfilmer, både spelfilm och dokumentär, 30 filmer av olika längd via Moving Sweden, 70 långa dokumentärer, 20 spelfilmer via automatstöd 10

13 och 55 långa spelfilmer med stöd från konsulent. Filmavtalets mål om att produktionsstöd ska spridas jämnt mellan könen för konsulent stödda filmer över tid uppnåddes under avtalsperioden. Det publikrelaterade stödet, PRS, uppgick under perioden till totalt 330 miljoner kronor. Under avtalsperioden har marknadsandelen för svensk film legat relativt högt med en topp 2014 på 25 procent sjönk andelen till 20 procent och 2016 har den sjunkit ytterligare och hamnar på 15 procent. Genomsnittet för hela avtalsperioden är 22 procent vilket är detsamma som det varit under de båda andra avtalsperioderna under 2000-talet. Från det första avtalet fram till och med 1990-talet var den genomsnittliga marknadsandelen under avtalsperioderna under 20 procent Totala besök svensk film Svensk marknadsandel 24,8 % 25,1 % 20,0 % 15,1 % Antal svenska långfilmer som haft premiär på biograf de här åren har legat mellan 45 till 50 filmer per år varav varit långa dokumentärer. Den mest framgångsrika svenska filmen under perioden är En man som heter Ove i regi av Hannes Holm med totalt drygt 1,7 miljoner biobesök. På en god andra plats kommer Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, i regi av Felix Herngren med nära 1,6 miljoner biobesökare. Trea på periodens topplista för biografbesök är En underbar jävla jul i regi av Helena Bergström med knappt besök. Vad gäller mottagandet hos de svenska filmkritikerna visar Filminstitutets betygsindex att den svenska film som fått bäst kritik under perioden är Återträffen (2013) av Anna Odell som fick 4,33 i snitt. Det är också det bästa betyg någon svensk film fått sedan detta index togs i bruk Tjuvheder (2015) i regi av Peter Grönlund fick 4,17 och Tusen bitar (2014) av Magnus Gertten och Stefan Berg fick 4, års bästa film enligt svenska filmkritiker är Jätten av Johannes Nyholm med 4,01 i snitt. I filmavtalet fanns två mål som gäller svensk film i utlandet: den ska vara representerad i tävlingssektionerna i Berlin och Cannes och den ska även finnas representerad på de tio viktigaste filmfestivalerna i världen. Vad gäller det första målet har svensk film tävlat i Cannes ett år, 2016, då två kortfilmer, Madre av Simón Mesa Soto och Fight on a Swedish Beach!! av Simon Vahlne, tävlade i den officiella kortfilmssektionen. Ingen svensk film har deltagit i tävlingssektionen i Berlin under perioden. Det andra målet avseende representation på de tio viktigaste filmfestivalerna uppfylldes 2013, 2014 och 2016, medan det 2015 saknades svensk film i tävlan på festivalen i Annecy. Vid övriga nio festivaler på listan var svensk film representerad samtliga år. Andelen filmer med fler än biobesök och över 3 i kvalitetsindex är en av flera indikatorer på svensk films kvalitet. Värt att notera är också att Malik Bendjellouls Searching for Sugar Man fick en Oscar för bästa dokumentär 2013, Roy Andersson vann ett Guldlejon i Venedig för En duva satt på en gren och funderade på tillvaron, Nima Sarvestani och Maryam Ebrahimis film Frihet bakom galler vann en Emmy för bästa dokumentär och Sanna Lenkens film Min lilla syster och Beata Gårdelers Flocken båda vann en Kristallbjörn i Berlin 2015 för bästa barn- respektive ungdomsfilm. Under 2016 har Sara Jordenös dokumentärfilm Kiki vunnit en Teddy Award för bästa dokumentär i Berlin och visats på mer än 50 festivaler. Eva von Bahr och Love Larson nominerades till en Oscar för bästa smink i både Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Felix Herngren och En man som heter Ove av Hannes Holm. Den senare blev dessutom nominerad till en Oscar för bästa icke engelskspråkiga film. Sammantaget har perioden varit den mest framgångsrika av alla avtalsperioder för svensk film på utländska festivaler. Kvalitetsindikatorer för stödgivningen Under 2016 fortsatte också arbetet med att ta fram fler kvalitetsindikatorer för att beskriva resultat och effekter av stödverksamheten. Det handlar om att beskriva effekter av stödgivningen generellt och framför allt att utarbeta indikatorer som beskriver resultatet av stödgivningen till ny svensk film. De övergripande målsättningar som formulerades i filmpropositionen konkretiseras i uppföljningsbara mål till vilka förslag på indikatorer tas fram. För uppföljning av de mål som har funnits i filmavtalet och som har omsatts i mål för arbetet med att stärka den svenska filmen har bland annat utfallet för två mått använts: Dels antal biobesök som ett mått på kvalitet sett ur publikens perspektiv. Dels en kombination av betygsindex (baserat på recensioner i olika medier) och festivalindex (baserat på en bedömning av filmernas festivaldeltagande) som ett mått på kvaliteten utifrån professionella bedömare. Betygsindex varierar från 0 till 5 och festivalindex mellan 0 och 2, det ger sammantaget en skala från 0 till 7. I diagrammen på nästa sida redovisas utfallet för dessa två mått för de långa spelfilmer med produktionsstöd, konsulentstöd såväl som automatstöd, som har haft premiär under den senaste avtalsperioden. För att kunna dra slutsatser om olika typer av film, utifrån hur stor publik de siktar på, redovisas genomsnitt för filmer med en förväntad publik över respektive under besök, här benämnt publika filmer och art house. I utvärderingen av de stödda filmernas framgångar kan dessa mått också kombineras för att till exempel visa hur stor andel av de filmer som når över besök som också når ett kvalitetsindex över tre. I tabellen redovisas detta för de långa spelfilmer med produktionsstöd som hade premiär Premiärår Antal filmer med över biobesök Andel med kvalitetsindex över 3 70 % 29 % 60 % 33 % Trenden är till stor del ett resultat av de stöd som delades ut till publika filmer Dessa stöd var till övervägande del 11

14 Genomsnittlig publik, tusental 317 Genonsnittligt kvalitetsindex 3, , ,10 3, ,71 3,77 Publika filmer Art house Publika filmer Art house 2, ,65 automat stöd, som tog 30 procent av budgeten för förhandsstöd till lång spelfilm. Automatstödet hade som syfte att stödja filmer som skulle locka en stor biopublik. Hälften av dessa filmer misslyckades med det uppdraget. Övriga premiärsatta filmer med stöd hade fått konsulentstöd och bestod till övervägande del av filmer vars syfte snarare var att behandla angelägna ämnen och få festivalframgångar än att dra stor biopublik. Samtidigt har efter marknaden, köp/hyr av främst dvd, näst intill utplånats och piracy-problematiken har inte fått någon lösning. Detta medför en ökad risk för finansiärer att återfå investerade medel vilket har lett till ökade krav på säkra kort, och ingen vet riktigt hur ett säkert kort ser ut. Få filmer får därför full finansiering och kan genomföras. Tillsammans med att flera av automatstödsfilmerna inte uppnått målsättningarna är det skälet till det låga antalet filmer med en biopublik över under de senare åren. Automatstödet förändrades 2016 till att även ta hänsyn till kvalitet. Samtidigt har en övergripande styrning av konsulentstödet utvecklats med tydligare mål för vad de konsulentstödda filmerna ska uppnå. Syftet är att säkerställa att publika filmer inte missgynnas och att bidra till en bredd i repertoaren. Prognosen för ser bättre ut. I det fortsatta arbetet ska dessa mått utvecklas och utvärderas tillsammans med branschen med utgångspunkt i frågan hur väl de fångar de målsättningar som finns för stödgivningen. Valet av indikatorer för uppföljning beslutas efter samråd med råden för utveckling och produktion respektive spridning och visning. 6 Jämställdhet i stödgivningen Sedan 2013 års filmavtal har Filminstitutet i uppdrag att fördela förhandsstöden till svensk film jämt mellan könen med utgångspunkt i antal projekt som får stöd. Målet gäller för långfilm, barnoch ungdomsfilm respektive kort- och dokumentärfilm och avser manusförfattare, regissör och producent. Antalet filmer som får stöd inom respektive kategori varje år är relativt begränsat och det är därför mest meningsfullt att utvärdera målet över längre tidsperioder. I nedanstående tabeller redovisas därför andelen kvinnor som fått stöd per år de fyra senaste åren tillsammans med andelen för hela den sista avtalsperioden Vi kan vid avtalsperiodens slut konstatera att målet om jämställd fördelning av stödet, mätt som antal projekt av var dera könet som får stöd, är uppfyllt om vi tillåter en marginal på plus/ minus fem procentenheter. Det gäller för alla stödkategorier utom för automatstödet där bara producent hamnar inom denna marginal medan andelen projekt med en kvinna som regissör och manusförfattare endast är 20 procent. För kategorin kort dokumentärfilm är andelen kvinnor närmare 60 procent för alla tre kate gorierna. De fyra senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång spelfilm efter beslut av konsulent (andel kvinnor) Antal filmer Regi 38 % 50 % 43 % 65 % 49 % Manus 46 % 61 % 32 % 38 % 44 % Producent 62 % 69 % 44 % 42 % 54 % Sedan införandet av automatstödet i det senaste filmavtalet har långa spelfilmer per år fått produktionsstöd av konsulent. Som framgår av tabellen finns det variationer mellan åren men sett till hela perioden är andelen kvinnor nära eller strax över 50 procent för alla tre kategorierna. De fyra senaste årens fördelning av automatstöd till lång spelfilm (andel kvinnor) Antal filmer Regi 0 % 17 % 60 % 0 % 20 % Manus 0 % 33 % 37 % 0 % 19 % Producent 40 % 42 % 60 % 38 % 45 % När det gäller de sammanlagt 20 filmer som fått automatstöd är andelen kvinnor lägre sett till hela perioden även om 2015 innebar en betydande förbättring i detta avseende jämfört med tidigare år. Det begränsade antalet filmer gör att enstaka titlar får stor inverkan. De fyra senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång dokumentärfilm (andel kvinnor) Antal filmer Regi 43 % 47 % 45 % 56 % 47 % Manus 46 % 47 % 43 % 56 % 47 % Producent 50 % 38 % 69 % 57 % 54 % Dokumentärfilm, såväl kort som lång, har haft en bättre balans mellan män och kvinnor under längre tid. Det visar sig också i att variationen mellan åren inte är lika stor. För de 70 långa dokumentärfilmer som fått konsulentstöd ligger andelen kvinnor strax under 50 procent för regi och manus, medan drygt 50 procent av producenterna varit kvinnor. 12

15 De fyra senaste årens fördelning av produktionsstöd till kort dokumentärfilm (andel kvinnor) Antal filmer Regi 61 % 55 % 64 % 47 % 57 % Manus 64 % 56 % 64 % 50 % 59 % Producent 64 % 61 % 49 % 58 % 58 % Sammanlagt har 90 korta dokumentärfilmer fått stöd och för dessa ligger andelen kvinnor nära 60 procent för alla tre kategorier. De fyra senaste årens fördelning av produktionsstöd till kort spelfilm (andel kvinnor) Antal filmer Regi 48 % 44 % 50 % 42 % 46 % Manus 44 % 46 % 54 % 34 % 43 % Producent 56 % 54 % 49 % 58 % 55 % Redan vid periodens början var fördelningen mellan män och kvinnor relativt jämn också för den korta spelfilmen. Och under de fyra senaste åren har variationerna inte heller varit stora även om stödfördelningen 2016 innebar att andelen projekt med kvinnor som regissör eller manusförfattare sjönk jämfört med året innan. Sett till hela perioden är andelen kvinnor något under 50 procent för regissör och manusförfattare, medan den är drygt 50 procent för producenter. De fyra senaste årens fördelning av stöd till Moving Sweden (andel kvinnor) Antal filmer Regi 0 % 29 % 80 % 45 % 51 % Manus 0 % 44 % 80 % 47 % 56 % Producent 0 % 38 % 65 % 64 % 55 % Mottagarna av stöd inom ramen för Moving Sweden är till stor del unga filmare. Det är därför särskilt glädjande att stödet under perioden har fördelats närmast jämnt mellan kvinnor och män, med en liten övervikt för kvinnor. I och med att relativt få projekt får stöd varje år blir variationen mellan åren förhållandevis stor. En viktig del av Moving Sweden är dess fokus på utveckling. Intressant att notera är att såväl ansökningar som beviljade stöd till utveckling också fördelar sig jämnt mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis kan konstateras att Filminstitutet i och med de beslut som fattats under 2016 nått målet för olika typer av stöd. Det finns förstås variationer mellan åren och ett visst år kan stödbesluten gälla män eller kvinnor i större utsträckning. Sett över längre tid, då antalet projekt blir fler, visar resultaten på en positiv utveckling när det gäller jämställdheten. I det fortsatta arbetet tillkommer mål om att stödgivningen också ska utgå från ett mångfaldsperspektiv. Detta arbete har inletts och vi avser att återkomma med redovisning av resultat och belysa fler perspektiv när det är möjligt att summera längre perioder. Andelen av manusförfattare, regissörer och pro ducenter som är kvinnor i filmer med och utan stöd är en indikator på bety delsen av Filmin stitutets fokusering på jämställdhet. Filmer med konsulentstöd % 29 % 49 % 28 % 38 % 44 % 27 % 37 % Regissör Manusförfattare Producent Filmer utan konsulentstöd % 6 % 23 % 23 % 14 % 14 % 15 % 16 % Regissör Manusförfattare Producent 54 % 29 % Diagrammen ovan visar, för de tre senaste avtalsperioderna, andelen kvinnor för de tre huvudfunktionerna för de långa spelfilmer som fått konsulentstöd (utifrån vilket år de fått stöd) och motsvarande för övriga långa spelfilmer som haft premiär (utifrån filmernas premiärår). Som vi konstaterat är det tydligt att Filminstitutets fokusering på jämställdhet har effekt. Jämställdheten har förbättrats avsevärt mellan de olika perioderna för de filmer som får stöd av konsulent. Men det är också tydligt att den är betydligt sämre för filmer som görs utan sådant stöd. Det pekar på behovet av ett fortsatt fokus och samarbete med branschen för att få till stånd en förbättring för all svensk film. Talangutveckling och FILM:16 Under året har Filminstitutet låtit utreda hur organisationen i framtiden på bästa sätt kan stärka befintliga strukturer, främst regionalt gällande talangutveckling. En kartläggning presenterades i början av 2017 och dess slutsatser kommer att vara en del i det pågående arbetet med framtidens utvecklings- och produktionsstöd. I olika former har Filminstitutet samarbetat med regionerna kring en mötesplats för unga filmare från hela landet. Under namnet FILM:16 bjöds ett begränsat antal unga filmare från varje region in till en inspirationshelg i Filmhuset. Förutom att de visade sina filmer för varandra, medverkade tre filmregissörer som delade med sig av sina erfarenheter; Peter Grönlund, Amanda Kernell och David Nzinga. 13

16 Den svenska filmens väg till publiken Stöd till lansering av svensk långfilm Syftet med stödet är att öka synligheten för svensk film och därigenom leda till ökad publik. Stödet är fönsterneutralt och ges till lansering av filmen i dess första visningsfönster. Under 2016 har 13,4 miljoner kronor fördelats till 49 filmer. Av dessa är 15 dokumentärer och 34 spelfilmer varav elva filmer riktar sig till barn och unga. Femton distributörer beviljades stöd under året vilket är en minskning från 2015 då det var 17. Trenden att producenten själv agerar distributör fortsätter. Detta gäller främst dokumentärfilmer men två stöd har beviljats för spelfilmer som distribuerats av producenten. I en ambition att ytterligare stärka svensk films möjlighet att nå ut har ett utvecklingsstöd, kallat fas 1, införts under Stödet kan sökas för delar av lanseringen som behöver lång framförhållning. Sex filmer har beviljats detta stöd varav en även hunnit beviljas det större lanseringsstödet benämnt fas 2. För få av de filmer som beviljats stöd i både fas 1 och fas 2 har ännu haft premiär och det är därför för tidigt att kunna se effekter av denna förändring. För att svensk film ska klara utmaningen att nå fler i Sverige måste fler filmer med ett brett anslag och relevans för större publik grupper produceras. Men i utmaningen ligger också behovet av lanseringsresurser och konkurrensen med breda amerikanska filmer som lanseras globalt med jämförelsevis enorma marknadsföringsresurser. En förändring som gjordes 2015 var att alla filmer som fått produktionsstöd är berättigade till stöd. En effekt av denna förändring är att fler filmer är automatiskt berättigade lanseringsstöd och därför har antalet titlar som fått stöd ökat. Samtidigt har budgeten för stödet legat kvar på samma nivå. Effekten är med andra ord att fler får dela på samma kaka. Detta leder till att stödet är för lågt för att bidra till att stärka kampanjerna så att dessa kan ha någon effekt på marknaden. Budgeten skulle därför behöva utökas ytterligare för att lanseringskampanjerna ska ha tillräcklig kraft för att generera ökad biopublik till svensk film. Biografintäkter är fortsatt den största intäktskällan för film i allmänhet varför förutsättningarna att nå ut på biografmarknaden är oerhört viktiga för hela den svenska filmbranschen. SF Bio dominerar biografmarknaden med biografer i alla större städer och drygt 60 procent av marknaden. Bolaget äger även 49 procent av Svenska Bio som har biografer i större och mellanstora svenska städer och knappt 20 procent av den totala marknaden. Dessa bolag har stark ställning gentemot distributörer och dominansen blir nu ännu starkare när AMC, som är en stor internationell aktör, tar över ägarskapet av Nordic Cinema Group och därmed SF Bio och deras del i Svenska Bio. Både på SF Bio och Svenska Bio dominerar film från USA och Storbritannien utbud och försäljning, den står för cirka 75 procent av intäkterna hos båda företagen. Den här dominansen lär inte minska framöver. Svensk film stod 2016 för knappt tolv procent respektive 18 procent av intäkterna på dessa biografer. Svensk film som inte bedöms vara kommersiell har svårt att få visningar på de stora kedjorna och det kommer inte att bli enklare i och med ägarbytet. Undantaget är möjligen de svenska kommersiella filmer, som exempelvis En man som heter Ove av Hannes Holm och Hundraettåringen som smet från notan och försvann av Felix och Måns Herngren, vilka troligtvis kommer att kunna få bättre spelningar. Vår prognos är att det kommer att behövas väsentligt mer medel för att bidra till att den svenska filmen når sin publik på biograf och andra plattformar. Uppgifter om stöd till lansering av svensk långfilm Beviljade stöd Distributörer Beslutat stöd (kronor) Stöd till spridning av svensk kortfilm Stödet till spridning av svensk kortfilm har som syfte att öka publi ken och 2016 såg vi resultatet av de ändringar som gjordes i stödet Ändringarna innebar en ökad prioritering som ledde till större stöd till aktörer som samlar och sprider flera kortfilmer istället för enskilda stöd till enstaka titlar. Omgörningen av stödet har resulterat i att fler kortfilmer finns tillgängliga via vod. Antalet kortfilmer som visas på biograf ligger samtidigt i stort sett kvar på samma nivå som tidigare. De medel som har fördelats under året, kronor, har till största del gått till tillgängliggörande av filmerna. Det saknas dock fortfarande resurser att marknadsföra satsningarna för att öka kännedomen av filmerna mot slutkonsument. Folkets Bio är en aktör som arbetat länge med att tillgängliggöra kortfilm via biografvisningar. Från och med 2015 har stödet använts till att också tillgängliggöra deras kortfilmer, både nya och äldre, online. De kronor som totalt har fördelats till Folkets Bio under 2015 och 2016 har, förutom ett antal biograf visningar, möjliggjort att 130 svenska kortfilmer nu finns tillgäng liga att se gratis online och fler titlar tillkommer under Även Draken Film har beviljats stöd för satsningen att sprida kortfilm via sin digitala plattform. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om effekterna av dessa satsningar vad gäller publik. Endast en enskild kortfilm har beviljats stöd, kronor. Det är virtual reality-projektet Oh Deer av Peter Pontikis från Borderline Films som ingick i kortfilmssatsningen It s Alive. Det är det första vr-projektet som beviljats produktionsstöd och lanserings- och spridningskonceptet skiljer sig markant från traditionell kortfilm. Det är ny mark för både kreatörer, sökanden och stödgivare och innebär en viss grad av experimenterande, vilket är förklaringen till den relativt höga summan till en enstaka film. Utvärdering av både detta enskilda stöd och kommande vrprojekt får avgöra hur spridningsstöd till denna typ av projekt i framtiden ska hanteras. Övriga sökande är aktörer som arrangerade visningar i samband med den årliga Kortfilmsdagen som ägde rum 21 december. 19 arrangörer och 13 biografer fick små stöd (max kronor) för att anordna kortfilmsvisningar under Kortfilmsdagen Den senare är en nationell satsning som Filminstitutet startade Syftet är att etablera Kortfilmsdagen i Sverige, öka antalet biografer och andra visningsplatser som visar kortfilm och 14

17 Under 2016 valdes svenska kortfilmer in i huvudtävlan på en rad av världens främsta festivaler. Bland annat Moms on Fire, Madre och Hopptornet. Foto: Momento Film/Evidencia Film, foto: Tim Maarse/Altofilm, foto: Axel Danielson och Maximilien Van Aertryck. därmed långsiktigt öka publiken för kortfilm. Kortfilmsdagen har efter tredje året hunnit bli en etablerad satsning som är uppskattad av såväl arrangörer, biografer som publik. Satsningen fick också stort genomslag i landsortspress och i sociala medier. Uppgifter om stöd till spridning av svensk kortfilm Beviljade stöd Stödmottagare Beslutat stöd (kronor) Svensk film i utlandet Internationella filmfestivaler Intresset för svensk film är fortsatt stort ute i världen och efterfrågan från internationella filmfestivaler är hög. Filminstitutet prioriterar bland festivalerna för att kunna göra ett bättre lanseringsarbete på de festivaler där filmerna får störst genomslag och för att kunna erbjuda de viktigaste festivalerna högre premiärstatus uppnåddes målet att svensk film ska visas på de av Filminstitutet tio högst prioriterade festivalerna: Cannes, Berlin, Venedig, Toronto, Sundance, Locarno, Busan, Idfa, Clermont-Ferrand och Annecy skickade Filminstitutet svensk lång spelfilm till 134 internationella festivaler. Det kan jämföras med 141 festivaler 2015 och 224 festivaler En av de största festivalframgångarna under året var Efterskalv av Magnus von Horn, som hade premiär redan i Cannes Vid sidan av Efterskalv var de mest festivalvisade filmerna Den allvarsamma leken av Pernilla August, Yarden av Måns Månsson och Catti Edfelts och Lena Hanno Clynes Siv sover vilse. Två filmer stod ut från mängden vad gäller prestigefulla festivaler: Sameblod av Amanda Kernell och Jätten av Johannes Nyholm. En man som heter Ove av Hannes Holm tilldelades en European Film Award för bästa komedi och blev i januari 2017 en av de filmer som nominerades till en Oscar som bästa icke engelskspråkiga film. En orsak till att antalet festivaler har minskat sedan 2014 är att många filmer fortfarande hanteras av filmernas säljbolag skrevs det in i produktionsstödsavtalen att Filminstitutet förbehåller sig rätten att festivaldistribuera filmer som fått produktionsstöd. Denna ändring har ännu inte fått fullt genomslag. Flera av de mest framgångsrika filmerna fick sitt stöd innan denna förändring infördes. Medan Filminstitutet skickade långa spelfilmer till färre festivaler än vanligt under 2016, steg antalet festivaler för lång dokumentärfilm från 112 (2015) till 160 (2016). Det var främst två titlar som stod för ökningen: Kiki av Sara Jordenö och Jerzy Sladkowskis Don Juan (Idfa-vinnare från 2015). Kiki fick sin världspremiär i tävlan på Sundance och visades sedan i Berlin, där den belönades med HBTQ-priset Teddy Award för bästa dokumentär. I Called Him Morgan av Kasper Collin, som hanterades av ett säljbolag, fick en fantastisk festivalstart under hösten och deltog bland annat på festivalerna i Venedig, Telluride, Toronto, New York och London valdes svenska kortfilmer in i huvudtävlan på en rad av världens främsta festivaler: Berlin, Cannes, Venedig, Toronto, Sundance, Clermont-Ferrand och Annecy. Bland de mest efterfrågade titlarna fanns Hopptornet av Axel Danielson och Maximilien Van Aertryck, Madre av Simón Mesa Soto, Mamma vet bäst av Mikael Bundsen och Moms on Fire av Joanna Rytel. Den senare tilldelades en Teddy Award för bästa kortfilm i Berlin. Amalimbo Juan Pablo Libossart nominerades till en European Film Award efter att ha blivit prisbelönad i Venedig. Två svenska filmer var med i huvudtävlan i Cannes och utgjorde därmed en femtedel av de utvalda filmerna. Filminstitutet arbetade under året aktivt med cirka 25 långa spelfilmer, 25 dokumentärer och 40 kortfilmer. Antal internationella filmfestivaler som Filminstitutet skickat nya svenska filmer till Spelfilm Dokumentärfilm Kortfilm Svenskt filmarv fortsätter att vara efterfrågat utomlands, inte minst svensk stumfilm. I februari visades åtta svenska restaurerade stumfilmsklassiker under rubriken École suédoise: lyrisme de la nature på Cinémathéque française i Paris, inom ramen för restaureringsfestivalen Toute la mémoire du monde. Såväl analoga som digitala kopior ur Filminstitutets filmarkivs samlingar 15

18 Internationellt lanseringsstöd antal stöd och beslutat stöd (kronor) Antal stöd Beslutat stöd Antal stöd Beslutat stöd Antal stöd Beslutat stöd Antal stöd Beslutat stöd Spelfilm * Dokumentärfilm Kortfilm visades, och företrädare för arkivet föreläste om svensk stumfilms- och arkivhistoria samt introducerade visningarna. Inte minst uppskattad var visningen av den digitalt restaurerade Körkarlen av Victor Sjöström från 1921, som var festivalens avslutningsfilm. Under hösten visades ett program med sju svenska stumfilmer, såväl klassiker som mindre kända verk, på National Film Center i Tokyo och på Museum of Kyoto. Under arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna presenterades arkivets arbete med att digitalt restaurera Balett primadonnan av Mauritz Stiller från 1916, efter det att nyupptäckt material till filmen återfunnits i Madrid, vilket rönte stor uppskattning. Med anledning av hundraårsjubileet visades också Vingarne av Stiller från 1916 en av historiens första gayfilmer under festivalen. Nyrestaurerade svenska filmklassiker visades under året också på arkivfestivaler i San Francisco, Belgrad och Bonn. Filmarkivet sänkte i slutet av året sina hanteringsavgifter för utlån av svensk film ur samlingarna, som ett led i att förenkla spridningen av svensk film utomlands. En del av de filmer som nu digitaliseras förses med engelsk text, vilket också ökar möjligheterna till spridning av svenskt filmarv till festivaler och biografer i utlandet. Behovet av textning är dock större än vad budgeten medger. Internationellt lanseringsstöd och filmexport För att öka uppmärksamheten kring filmer som blivit uttagna till de viktigaste filmfestivalerna tilldelas de ett särskilt stöd för internationell lansering. Stödets omfattning varierar mellan åren beroende på vilka filmer som blir aktuella för festivallansering delades förhållandevis få lanseringsstöd ut till lång spelfilm, främst på grund av att färre filmer med potential att bjudas in till lanseringsstödsberättigande festivaler hade premiär. Antalet lanseringsstöd till dokumentärfilmer låg på ungefär samma nivå som föregående år, medan antalet stöd och den totala summan till kortfilm ökade markant Detta berodde främst på att fler filmer kom in på festivaler som berättigar höga stödbelopp. Framgångarna för svensk film kan också mätas i den svenska filmexporten, även om resultatet av insatserna för att sälja svensk film inte är lätt att bedöma då det är svårt att få fram verifierbara uppgifter uppnåddes Filminstitutets relativt högt ställda mål att minst 20 svenska filmer ska säljas till utlandet. Minst 24 långfilmer såldes för distribution i andra länder, varav 14 spelfilmer och tio dokumentärer. Dessutom såldes minst åtta svenska kortfilmer till utländska tv-kanaler och distributörer. De filmer som såldes för högst belopp var kommande Borg/ McEnroe av Janus Metz Pedersen, och de sedan tidigare lanserade En man som heter Ove av Hannes Holm och I Called Him Morgan av Kasper Collin. Värt att notera i sammanhanget är även framgångarna för En man som heter Ove i USA, där filmen blev 16 den tredje mest sedda svenska filmen någonsin på amerikanska biografer, efter Män som hatar kvinnor av Nils Arden Oplev och Ingmar Bergmans Fanny och Alexander. Under året såldes svenska långfilmer till över hundra länder, varav USA och Tyskland var de länder som betalade i särklass mest för svensk film. Konkurrensen på den internationella marknaden för försäljning av filmrättigheter har blivit allt hårdare. Utvecklingen har lett till att flera europeiska länder på senare år har infört internationella distributionsstöd för att stärka det egna landets filmexport. Eftersom ett av filmpolitikens mål är att svensk film ska spridas alltmer utomlands finns det behov för att ett sådant stöd inrättas även i Sverige. Svenska fokus 2016 genomförde Filminstitutet fem fokus för svensk respektive nordisk film på marknader som anses särskilt intressanta. Sverige var fokusland på Krakow Film Festival i maj. Fokuset innehöll 38 kort- och dokumentärfilmer, en paneldiskussion om svensk doku mentärfilm och ett samproduktionsforum. Clermont Ferrand International Short Film Festival, världens främsta festival för kortfilm, arrangerade ett stort svenskt fokus i februari. 31 svenska filmer visades på festivalen och ett antal regissörer var på plats och presenterade sina filmer. På Filminstitutet ska främja svensk film i utlandet, internationellt utbyte och sam verkan. Ur regeringens rikt linjer till Filminstitutet schweiziska Winterthur International Short Film Festival, en av Europas viktigaste festivaler för kortfilm, ordnades ett nordiskt fokus. Många svenska filmer visades och en svensk delegation var på plats för att presentera filmerna och medverka i seminarier. Eftersom det har visat sig att nordiska fokus ofta ger större effekt medialt, publikmässigt och som mötesplats för branschen arrangerades årets två fokus på lång spelfilm i samarbete med de andra nordiska filminstituten. I oktober anordnades ett nordiskt fokus på Film Fest Gent i Belgien och i december på Dubai International Film Festival. Medan Gent satsade uteslutande på att visa film, där många visningar var utsålda och biljetter såldes till de två svenska långfilmerna och ett kortfilmspaket, hade Dubai ett mer ambitiöst nordiskt program där tyngdpunkten låg på hur Norden och MENA-regionen kan samarbeta mer inom produktion och hur distributionen av film från våra olika delar av världen kan hitta en publik i respektive region. Ett antal nordiska producenter och säljagenter samt representanter för de nordiska filminstituten fanns på plats.

19 För tionde året i rad hölls Guldbaggegalan på Cirkus i Stockholm. 19 Guldbaggar delades ut samt Biopublikens pris, Årets nykomling och barnfilmspriset Gullspira. I bilden till vänster Niki Tsappos. I förgrunden, högra bilden från vänster: Christian Andrén, Ita Zbroniec-Zajt och Maria Sundbom. Foto: Patrik C Österberg Guldbaggen Guldbaggen är Sveriges främsta filmpris och delas sedan starten 1964 ut av Filminstitutet för framstående insatser inom den svenska filmen under det gångna året. Totalt har över 500 Guldbaggar delats ut under årens lopp och priskategorierna är, numera, 18 till antalet. Utöver dem delas även Biopublikens pris, Hedersguldbaggen, Årets nykomling och barnfilmsutmärkelsen Gullspira ut. Filminstitutet ansvarar för hela det komplexa juryarbetet samt nomineringspresskonferens, mingel och galafest i samband med galan som direktsänds i SVT. Arbetet med att utveckla juryarbete och regelverk sker kontinuerligt för att vara aktuellt och uppdaterat. Exempelvis har antalet nomineringar utökats till fyra i skådespelarkategorierna, bästa manus och bästa regi samt till fem nomineringar i kategorin bästa film. Ledamöterna i de sju jurygrupperna har nominerat 55 insatser i 18 kategorier för filmåret Sedan 2015 anordnas en visningshelg i Filmhuset under våren då publiken gratis kan se de nominerade filmerna. Under visningshelgen 2016 var det totalt personer på plats och sammanlagt 27 filmer visades. Guldbaggen och de olika evenemangen med anknytning till priset bidrar till att öka uppmärksamheten för, och till att sprida kännedom och kunskap om, svensk film. Inte minst bidrar den tv-sända prisutdelningen och bevakningen i rikstäckande medier till detta. Detta är det enskilt viktigaste tillfället då Filminstitutet når ut mest effektivt med svensk films framgång till en bred publik i hela landet. För galan som gick av stapeln i januari 2017 och som rör 2016 års filmer genererades redaktionella artiklar från den första januari till den första februari (exklusive sociala medier, bloggar och youtubers). Som ett exempel på hur mycket en blogg kan generera kan nämnas Thomas Sekelius Vlogg med visningar under januari Guldbaggegalan 2017 följdes av omkring 1,25 miljoner tittare när galan direktsändes i SVT 1, vilket är i nivå med tidigare år. SVT Play (galan på webben) har också en stor publik som når fler unga människor. Det är höga siffror för en tv-sänd gala. Uppmärksamheten som Guldbaggen ger har också ofta en posi tiv effekt på vinnarfilmernas tillgänglighet på bio och på hur stor publik de når. Filmer som får en Guldbagge för bästa film, bästa regi eller bästa manus visas ofta åter på biograferna vilket ger en tydlig effekt på filmernas biobesök. Tabellen nedan redovisar hur stor andel av de totala besöken som har infallit efter galan för de som fick en Guldbagge för bästa film de senaste fem åren. För Efter skalvs del som knappt visades närmast före galan, utgör besö ken efter densamma drygt 50 procent av de totala b e s öke n. Vår- och höstpresentationer Under 2016 arrangerade Filminstitutet sina två stora årliga pressevenemang för att marknadsföra all svensk film som ska sättas upp på biograf under vår respektive höst. Dessa evenemang är alltid välbesökta med cirka 350 personer i Filmhusets Bio Victor. Målgruppen är främst press och det är ett utmärkt tillfälle för team en att visa upp sin film, ofta med både regissör, manusförfattare, producent och skådespelare på plats för att svara på frågor. Utöver medier är det alltid mycket bransch på plats och efter avslutad konferens äger ett mingel rum. Konferencier på vårpresentationen var skådespelaren Cecilia Nilsson och på höstpresentationen journalisten och programledaren Jens von Reis. Titel Regissör Guldbagge för Premiär Andel av filmens totala bästa film, år besök som kom efter galan Apflickorna Lisa Aschan % Äta sova dö Gabriela Pichler % Återträffen Anna Odell % Turist Ruben Östlund % Efterskalv Magnus von Horn % 17

20 Öka tillgänglig kunskapen om Visionen är att alla har tillgång till kunskap om film, och ett brett utbud av film i alla fönster. 18 Abba the Movie var en av flera filmer under 2016 där extra arbete lades ner på restaurering. Filmen fyller 40 år Foto: Anders Hanser Digitaliseringen av filmarvet framtida behov Regeringens femåriga finansering av digitalisering av filmarvet passerade halvtid sommaren Satsningen har möjliggjort att titlar som orättvist glömts bort eller varit ur distribution i decennier har kunnat visas igen. Vårens visningshelg Tystnad! Omtagning! nu skriver vi om filmhistorien, som var gratis och öppen för allmänheten, är ett exempel på hur digitaliseringen medverkar till nya perspektiv. Då visades ett flertal filmer gjorda under 70- och tidigt 80-tal med debuterande kvinnor som regissörer. En generation filmskapare som sällan uppmärksammas och vars filmer ofta varit otillgängliga för visning. Helgen var även en del av lanseringen av webbplatsen och nordicwomen infilm.com, en data bas med nära 700 namnposter för kvinnor inom filmyrken. Om själva digitaliseringsprocessen fann sin form under den första halvan av de fem åren så kan vi se att den återstående halvan kommer att handla om hur filmerna ska nå allmänheten på bäst sätt. För att allmänheten ska kunna ta del av filmerna räcker inte biografvisningar, och allt större del av arbetet läggs på att skapa olika versioner av filmerna för olika visningssyften. Det kan till exempel röra sig om att bearbeta en film så att den fungerar för uppspelning på vod, lägga på svenska eller engelska textningar eller att tillföra vinjetter och textskyltar på stumfilmer. De 40 miljoner kronor som beviljats av regeringen för digitalisering av filmarvet har därför kompletterats för detta ändamål och våren 2016 anställdes en medietekniker till det digitala arkivet med syfte att hantera digitalt material som levereras till eller från Filminstitutet. Tjänsten finansieras med Filminstitutets ordinarie anslag och belastar inte digitaliseringens extra medel. Digitaliseringen och det tillhörande proaktiva informations och kommunikationsarbetet är en förutsättning för att Under 2016 digitaliserades 104 filmer vilket kan jämföras med cirka 70 filmer per år under de första två åren efter verksamhetens start.

21 heten till och film Under våren 2016 anordnade Filminstitutet visningshelgen Tystnad! Omtagning! nu skriver vi om filmhistorien med ett fullsatt Bio Victor och med Gunnel Lindblom och Lisa Langseth på scen. Helgen var en del av lanseringen av webbplatsen och databasen nordicwomeninfilm.com. Foto: Christopher Mair Filminstitutet i framtiden ska kunna uppfylla politikens mål att filmarvet ska vara tillgängligt. Under året genomfördes därför olika omvärldsstudier för att se på olika alternativ för hur filmdigitaliseringen, och därmed filmarvsverksamheten, ska kunna bedrivas från 2019 och framåt då nuvarande särskilda anslag upphör. Filminstitutet ämnar återkomma till detta under Digitaliseringen Under 2016 digitaliserades 104 filmer vilket kan jämföras med cirka 70 filmer per år under de första två åren efter verksamhetens start. Målet för året var 70 filmer och den huvudsakliga anledningen till att det överträffades är att Filminstitutet valde att införa olika kvalitativa nivåer för digitaliseringsarbetet. Under 2014 och 2015 genomfördes arbetet i princip på samma sätt oavsett material, men de nya nivåerna tar bättre hänsyn till varje films tekniska förutsättningar. Under 2016 lades extra stort arbete ner på restaureringen av en handfull filmer. ABBA the Movie av Lasse Hallström fyller 40 år 2017 och det för filmen viktiga ljudarbetet gjordes i samarbete med musikens upphovspersoner. En annan film som prioriterats var den legendariska stumfilmen Häxan av Benjamin Christensen, där ett stort arbete gjordes för att återskapa de färger som filmen hade vid premiären och som gått förlorad i senare omkopieringar av filmen. En tredje film är den moderna klassikern Fucking Åmål av Lukas Moodysson som inte funnits tillgänglig digitalt i en version som går att likställa med det analoga originalet. Filmen har varit komplicerad att färdigställa på grund av det speciella sätt som filmen gjordes på, vilket samtidigt gav den dess karaktäristiska utseende. Filminstitutet har under 2016 också valt att framställa visningsmaterial ämnat för biograf för filmer som digitaliserats och bearbetats av producenterna själva. Ett flertal av Ingmar Bergmans filmer har tidigare digitaliserats av AB Svensk Filmindustri dock utan att visningsmaterial för bio togs fram. För att alla Bergmans filmer ska finnas tillgängliga digitalt 2018 då det är 100 år sedan den världskände regissören föddes, har Filminstitutet därför bearbetat tidigare gjorda digitaliseringar parallellt med att övriga filmer gjorts enligt den vanliga digitaliseringsprocessen. 19

22 Pelle Svanslös var den mest bokade filmen i Filminstitutets biodistribution Foto: Sandrew Metronome Animerade knattefilmen Ville och Vilda kanin var den mest visade titeln totalt sett av de digitaliserade filmerna. Foto: Folkets Bio Under våren 2016 inköptes och flyttades den filmskanner som Filminstitutet använder för själva digitaliseringen till Filmhuset. Skannern har tidigare varit leasad och fysiskt placerad hos ett postproduktionsbolag i centrala Stockholm. Flytten möjliggör en högre digitaliseringstakt och minskar även transport- och ledtider i arbetet. Kostnader för digitaliseringen (kronor i tusental) Lokaler Personal Teknik Övrigt De digitaliserade filmerna och publiken Filminstitutet har under 2016 fortsatt att levandegöra det svenska digitaliserade filmarvet tillsammans med filmbranschen. Det har bland annat skett genom medverkan på Göteborgs filmfestival, Biografcentralens barnbiokonferens i Malmö, Folkets Hus och Parkers filmdagar i Kiruna och Umeå Europeiska Filmfestival. Filminstitutet har också arrangerat egna arrangemang och projekt. Utöver den nämnda helgen Tystnad! Omtagning! nu skriver vi om filmhistorien lanserades i augusti också programserien Regissörens val i samarbete med Folkets Hus och Parker. Sju inter nationellt kända regissörer, bland andra Wes Anderson, Agnès Varda och Lars von Trier, presenterade sina svenska favoritfilmer. Programmet visas under 2016 och 2017 på Folkets Hus och Parkers biografer runtom i landet. Den första januari 2017 fanns 131 av de digitaliserade filmerna i Filminstitutets biografdistribution medan 44 filmer fanns hos fem andra distributörer. Ytterligare 37 filmer fanns digitaliserade, vilka representeras direkt av rättighetsinnehavaren. Bland de andra distributörerna står Folkets Bio i särklass för de flesta biografvisningarna med knattepaket för de yngsta biobesökarna. Övriga filmer som blivit digitaliserade har ännu inte hunnit komma ut i distribution. 20 De digitaliserade filmerna i Filminstitutets distribution får bred spridning på biografer över hela landet. Det finns också en stor bredd i typ av filmer: film för barn och vuxna, kort- och långfilm, spelfilmer, dokumentärer och experimentfilm. Vi kan konstatera att ett stort antal titlar har visats vid några tillfällen snarare än att det är ett fåtal titlar som står för merparten av bokningarna var barnfilmerna i särklass de mest populära, med Pelle Svanslös av Stig Lasseby från 1981 i topp. Göteborgs lilla filmfestival, Buff (Barn och ungdomsfilmfestivalen) och Smuff (Små ungars filmfestival) i Malmö samt Umeå Europeiska Filmfestival har alla visat digitaliserade filmer för barn och unga. I december 2016 fanns ungefär en fjärdedel av de digitaliserade filmerna utgivna på dvd och/eller tillgängliga på minst en vodtjänst, gratis eller mot betalning. För att få ut de digitaliserade filmerna i större skala på vod har Filminstitutet under 2016 arbetat för att finna samarbeten mellan rättighetsinnehavare och vod-tjänster. Lanseringar sker Samtal har även inletts med två bibliotekstjänster om möjligheten att få med digitaliserade filmer i kommande e-lånesystem för film. En stor utmaning i att tillgänglig göra filmerna i större skala på vod är rättigheterna. Att förnya avtal för äldre film för att de ska kunna visas i nyare visningsfönster som vod är ofta snårigt och resurskrävande. Det kan vara ett detektivliknande arbete som tar tid. Filminstitutet och filmbranschen behöver hitta gemensamma lösningar för att kunna tillgängliggöra filmarvet i alla visningsfönster. Inledande samtal kring detta har skett. Önskemål från rättighetsinnehavare och distributörer utgör cirka 20 procent av de utvalda titlarna. De 72 filmer som lämnades ut 2016 för vidareanvändning har getts ut på dvd, släppts på vod, distribuerats på bio, och klipp har använts i dokumentärer och utställningar. För att bidra till att filmarvet i ökad utsträckning blir tillgängligt, används och vidareutvecklas, tillgängliggörs delar av Filminstitutets samlingar gratis via Filmarkivet.se.

23 Fröken Julie (1951) av Alf Sjöberg, vald av Aki Kaurismäki till serien Regissörens val. Foto: 1951 AB Svensk Filmindustri Textning kan öka tillgängligheten till filmarvet väsentligt, framför allt med svensk och engelsk text men även på andra språk. Även syntolkning av filmerna kan vara en möjlighet. Filminstitutet har omprioriterat i befintlig budget för att texta de filmer där textningen ger mest effekt för tillgängliggörandet textades 28 filmer på engelska, två barn- och ungdomsfilmer på svenska och elva filmer med utländsk dialog på svenska. För att texta i en mer omfattande skala, med större effekt, krävs dock större finansiering än idag. Fem filmer har också omgranskats för att kunna visas för en yngre publik eftersom gamla åldersgränser inte alltid är aktuella idag. Antalet biografvisningar av de digitaliserade filmerna är en indikator på tillgängliggörandet av dessa filmer. Filmarkivet Alla producenter av film som erhåller produktions- eller efterhandsstöd från Filminstitutet förbinder sig enligt avtal att leverera säkerhetsmaterial till arkivet som garanterar filmernas långsiktiga bevarande och tillgängliggörande. Under 2016 inkom säkerhetsmaterial till 159 svenska filmer, vilket är en ökning med drygt 50 procent jämfört med närmast föregående år. Det är ett resultat av en aktiv insats där Filminstitutet uppmärksammade Tillgängliggörande av de digitaliserade filmerna Totalt Antal digitaliserade filmer 62* varav kortfilmer varav långfilmer Antal biografvisningar av digitaliserade filmer varav i Sverige varav i Filminstitutets distribution varav i annan distributörs distribution varav som digitalt arkivutlån varav utomlands Tillfällen filmer utlämnats till rättighetsinnehavare för vidare distribution i olika visningsfönster * Inklusive filmer digitaliserade

24 Länge Leve Filmen-helgen är ett av Filminstitutets mest besökta evenemang under året. Där ingår bland annat rundvandring i Filminstitutets filmarkiv som är en av de populäraste programpunkterna. Här ses filmrestaurerare Jörgen Viman (grön tröja) berätta om vårt filmarkiv. Foto: Christopher Mair producenterna på deras åtagande vilket gjorde att det under 2016 inkom säkerhetsmaterial från flera års produktioner som släpat efter sedan tidigare år. Arkivets samlingar har vid sidan av säkerhetsmaterialleveranserna historiskt främst byggts upp genom frivilliga depositioner från produktions- och distributionsbolag, och från kreatörer. På detta sätt har också visningskopior inkommit till arkivet, inte minst av utländsk film, vilket i det närmaste helt har upphört sedan Skälet är digitaliseringen i distributionsledet och osäkerheten kring möjligheten att få okrypterat material depone rat till arkivet. Att så lite av det som visas på biograf i Sverige inkommer till arkivet riskerar att få allvarliga konsekvenser, inte minst vad gäller Cinematekets framtida verksamhet. I november 2016 beslutade regeringen den nya förordningen för statsbidrag till film av vilken framgår att Filminstitutet som villkor för stöd till både produktionsstöd och flertalet spridnings- och visningsstöd får besluta om deponering av film- och dokumentations material till den färdiga filmen. Liksom för produktionsstöden har Filminstitutet därmed möjlighet att villkora stödfördelning med avtalsenlig leverans av material också för filmer som erhåller lanserings-, distributions- och importstöd. Det har också införts i Filminstitutets stödordningar från och med den första januari Detta innebär att arkivets samlingar framöver åter kommer att omfatta fler av de svenska och utländska filmer som visats i Sverige i sådant format Filmarkivets förvärv och innehav Antal leveranser av säkerhetsmaterial, titlar Totalt antal förvärvade titlar varav tidigare saknats Antal förvärvade material* Totalt innehav Antal titlar per 31/ Antal material per 31/ * med material avses negativ, kopior, mastrar och så vidare och sådan kvalitetet att det långsiktiga bevarandet och framtida tillgängliggörandet av dessa filmer säker ställs. Vid sidan av en ökad hantering av digitalt material fortsätter analogt filmmaterial till äldre film i form av originalnegativ, bevaran dematerial och visningskopior att inkomma till arkivet när produktions- och distributionsbolag inte längre har användning för det, även om inflödet sjönk något jämfört med närmast föregående år. Under året fortsatte också arbetet med att identifiera och katalogisera oregistrerat material som funnits i samlingarna under längre tid. Det är inte minst viktigt för att undvika att beslut om digitalisering och analoga omkopieringsinsatser tas på felaktiga grunder. Under året registrerades olika material fördelade på filmer i samlingarna, både nydepositioner och tidigare ogenomgånget material, vilket är en lägre siffra än 2015 men avsevärt högre än de föregående fem åren. Genomgång av material som enbart föreligger på nitratfilmsbas är ett led i verksamheten vid Filminstitutets fotokemiska labo ratorium i Rotebro ett av få arkivlaboratorier i världen. Arbe tet med analog omkopiering av nitratfilm syftar bland annat till att ta fram bevarandematerial på beständigare säkerhetsfilm. På laboratoriet framställs även visningskopior i originalformat, också åt externa kunder som till exempel utländska arkiv som önskar förvärva svenska klassiker till sina samlingar. Därutöver utförs framkallningsarbete åt producenter (inte minst av kort- och expe rimentfilm) som fortfarande spelar in filmer analogt. Sammanlagt framkallades 2016 drygt meter film vid laboratoriet, vilket är mindre än de föregående åren. I huvudsak förklaras det av att laboratoriet inte kunde användas som vanligt på grund av omfattande reparations- och underhållsarbete av maskinparken under året. Detta ledde också till att arbeten åt externa kunder inte kunde göras i samma utsträckning som beräknat, vilket är anledningen till att intäktsmålen inte kunde uppnås. Flera av de filmer till vilka nytt bevarande- och visningsmaterial togs fram under året härrör från arkivets samling av tidig inter nationell film, från 1900-talets första år, som inte återfinns någon annanstans i världen. Efter omkopiering visades program med dessa unika kortfilmer dels i samband med en internationell arkiv konferens i Stockholm i juni, som arrangerades 22

25 av Stockholms universitet i Filmhuset, dels under arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna, där filmerna och laboratoriets arbe te uppskattades mycket. Filminstitutets beslut att inrätta såväl analogt som digitalt laboratorium i egen regi fortsätter att röna stor uppmärksamhet, och företrädare för arkivet presenterade verksamheten under ett symposium i Berlin i september. Under 2016 tog Filminstitutet emot studiebesök med representanter från nationella arkiv i Danmark, Island, Estland, Polen och Tyskland, och workshops hölls på båda laboratorierna i samband med en internationell forskarkonferens om arkiv som arrangerades av Stockholms universitet i samarbete med universiteten i Lausanne och Udine. Filminstitutet ingick också i den expertgrupp som under året bistod Österrikes regering med dess planer att inrätta ett offentligt finansierat analogt och digitalt laboratorium i Wien. Antalet visningar av digitala kopior ur samlingarna fortsätter stadigt att öka i takt med att allt fler filmer digitaliseras. Inte minst gäller detta utlån för visningar på biografer runt om i Sverige. Digi taliseringen har här medfört att filmarvet blivit avsevärt mer tillgängligt, jämfört med när visningarna var hänvisade till det mycket begränsade antal biografer som tidigare kunde hantera analog arkivfilm. Analoga 35 mm-kopior utgör dock fortfarande majoriteten av de filmer som lånas ut för publika visningar. Det gäller inte minst utlån till utländska arkiv och cinematek. De efter frågar dels filmer som inte föreligger som digitala biograf kopior (inte minst från arkivets bestånd av utländsk film), dels ser de ett värde i att kunna visa film i originalformat. Dock gick antalet utlån till utlandet ner något jämfört med närmast föregående år, och är nu på nivå med de närmast föregående åren. Utlån av kopior för visning för studenter i filmvetenskap är oförändrad, medan filmer ur samlingarna som lånats av Kungliga biblioteket för framställandet av forskningskopior ökat något. Dock är dessa siffror något missvisande vad gäller Laboratoriet i Rotebro Antal material framställda för arkivet varav negativ och mastrar varav visningskopior Antal material framställda till externa kunder 119* 100* 32 varav negativ och mastrar varav visningskopior Totalt antal meter framkallad film varav svartvit 35 mm varav svartvit 16 mm varav färg 35 mm varav färg 16 mm * det höga antalet material åt externa kunder beror på ett fåtal korta konstfilmer till vilka det mångfaldigades kopior åt upphovsmakaren forskningstillgängliggöran de. Statistik saknas över hur ofta Kungliga bibliotekets över för ingar av Filmarkivets material används, vilket även gäller mate rial som lämnats ut tidigare år. Filmarkivet är fortsatt generöst vad gäller utlån av analoga kopior av svensk film. Däremot är filmarkivet restriktiva vad gäller utländsk film eftersom det för dessa, i motsats till vad som gäller för de flesta svenska filmer, oftast bara finns en kopia i samlingarna som inte kommer att kunna ersättas om skada uppstår vid visningarna. För att inte riskera att dessa kopior går förlorade används de bara i Filmhusets biografer och lånas endast ut till vissa arkiv och cinematek anslutna till FIAF (International Federation of Film Archives). Det är huvudskälet till förändringarna av Cinematekets verksamhet utanför Stockholm från och med den första januari Filmarkivets nyttjande Antal visningar av arkivets filmer på Cinemateket Antal visningar på utländska FIAF-arkiv, analoga kopior Antal visningar på utländska FIAF-arkiv, DCP Antal visningar på övriga utländska biografer, analoga kopior Antal visningar på övriga utländska biografer, DCP Antal visningar på externa biografer i Sverige, analoga kopior Antal visningar på externa biografer i Sverige, DCP Antal övriga visningar av filmer på biograf i Filmhuset Foto: Christopher Mair Antal filmer som beställts av Stockholms universitet Antal filmer som beställts för bandning av SLBA/Kungliga biblioteket Antal filmer som digitaliserats för Filmarkivet.se Antal material som beställts av rättighetsinnehavare, analogt Antal material som beställts av rättighetsinnehavare, digitalt Totalt nyttjande (exklusive internt nyttjande)

26 Under året fortsatte också arbetet med att kartlägga rättighetsläget för de filmer Filminstitutet producerade under 60-, 70- och 80-talen. Bland annat blir det därmed lättare att kunna licensiera filmer till dvd- och bluray-utgivare, vod-leverantörer och tv bolag för ökad spridning, samt att överlåta rättigheter till eventuella samproducenter. Filmarkivet.se För att bidra till att filmarvet i ökad utsträckning blir tillgängligt, används och vidareutvecklas, tillgängliggörs delar av Filminstitutets samlingar gratis via Filmarkivet.se. I dagsläget omfattar det runt filmer, drygt fem gånger så många filmer som vid starten i februari Filmerna utgörs främst av kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm. Under 2016 uppgick det totala antalet besök på webbplatsen till , vilket är en minskning med cirka 27 procent jämfört med Det kan delvis förklaras av att inga nya filmer lades ut under första halvåret inför den migrering som skulle ske till ett nytt gränssnitt. Den nya designen lanserades den 23 juni 2016, varvid diverse digitala barnsjukdomar gav betydligt långsammare laddnings tider. På webbplatsen, som är ett samarbete med Kungliga biblioteket, finns filmer från Filminstitutets och Kungliga bibliotekets samlingar inklusive icke-biografvisad film från Filmarkivet i Grängesberg fyllde Filmarkivet.se fem år vilket firades med ett program på Unga Cinemateket då SVT:s Barnkanalens programledare Farzad Farzaneh gjorde nedslag i barnfilmens historia i samband med att utbudet på webbplatsen utökades med film för barn och unga. Under året har bland annat Peter Weiss 100 år och biografer på film uppmärksammats. Det finns fortsatt ett stort intresse för att använda Filmarkivet.se i folkbildning, undervisning och forskning och nu även inom vården. Arkivfilm i vården som utgår från Filmarkivet.se är ett av de mest efterfrågade programmen i det kulturutbud Stockholms läns landstings kulturförvaltning erbjuder vårdinstitutioner. Filmarkivet.se röner ett allt större intresse och når framgång, hos såväl allmänheten som filmbranschen och forskarsamhället, ju fler filmer som läggs ut. Filmer från Filmarkivet.se har använts i nyproduktioner, utställningar, interaktiva läromedel, konstinstallationer, teaterföreställningar och dvd-utgivning. Bland de nyproduktioner som använt filmer från Filmarkivet.se kan nämnas dokumentärfilmen Citizen Schein, tv-produktionerna K Special / Per Anders Fogelström, Tore Wretman kökspojken och Folkhemspojken en film om Ingvar Carlsson. På utställningar har filmerna visats på bland annat Scandinavian Heritage Foundation i Portland Oregon och Nordiska museet, Marabou konsthall samt Fotografiska museet i Stockholm. Filminstitutet deltar för första gången på filmarvsområdet med rörliga bilder inom ramen för EU-projektet I-Media-Cities som ingår i EU-initiativet Horizon Initiativet syftar till att främja forskning, utöka samarbetet mellan kulturarvisinstitutioner och akademin, samt till att uppmuntra teknisk innovation. Cinéma thèque royale de Belgique är koordinator för I-Media Cities, som rör stadsfilmer, och Filminstitutet är ett av de deltagande arkiven med Stockholms universitet som akademisk part. Den totala budgeten är euro varav Filminstitutets del uppgår till euro ämnat till 18 månadslöner, resekostnader samt overhead-kostnader. Projektet sträcker sig över tre år från april 2016 till och med mars 2019 och under temat modernism och folkhemmet fokuseras Stockholm under tidsperioden Vid sidan av Stockholm innefattar projektet Aten, Barcelona, Bologna, Bryssel, Frankfurt, Köpenhamn, Turin och Wien. Projektet kan följas på imediacities.eu. Biblioteket Filminstitutet ska främja ett levande film arv som bevaras, utvecklas och tillgängliggörs Ur regeringens rikt linjer till Filminstitutet Filminstitutets bibliotek är Sveriges enda specialbibliotek för film. Här finns även ett unikt bildarkiv samt Svensk Filmdatabas som utgör Sveriges nationalfilmografi. Biblioteket och arkivsamlingarna bidrar till en levande och tillgänglig filmhistoria genom att betjäna forskningen, vara öppet Filmarkivet.se innehåll och användning Antal filmer varav från Filminstitutet varav från Kungliga biblioteket varav från övriga Antal vidareanvändningar Sidor per besök 3,55 3,00 2,72 2,69 Totalt sidvisningar Snitt besök/dag Totalt besök Snitt unika besök/dag Totalt unika besök

27 Filminstitutets bibliotek är Sveriges enda specialbibliotek för film. Arkivsamlingarna bidrar till en levande och tillgänglig filmhistoria. Foto: Johanna Persson för allmänheten och erbjuda fjärrlån. Genom ett nära samarbete med Stockholms universitet använder film- och mediestudenter både bibliotekets litteratur och studieplatser. På entréplanet i Filmhuset når alla enkelt den växande samlingen av filmböcker, dvd:er och tidskrifter. Under 2016 hade biblioteket besök och knappt lån registrerades, lägre än under Minskningen i antalet lån beror dock till största delen på ett lägre antal omlån, medan de initiala lånen ligger i nivå med föregående år. Att antalet fysiska besök minskar kan delvis förklaras med att en allt större andel av bibliotekets elektroniska bestånd tillgängliggörs via fjärr åtkomst och därmed kan nås utan besök på biblioteket. En annan effekt av det större elektroniska beståndet är ett minskat antal läsesalslån. Tidskrifter som förut beställdes fram från magasin finns allt oftare tillgängliga som e-tidskrifter. Det elektroniska beståndet finns nu även sökbart i universitets- och högskolebibliotekens gemensamma katalog Libris. Arkivsamlingarna växer genom att biblioteket och bildarkivet tar emot säkerhetsmaterial från producenter som erhåller produktionsstöd från Filminstitutet. Det handlar om inspelningsmanus, dialoglistor, musiklistor, för- och eftertexter, pr-material, affischer och affischoriginal, stillbilder samt kopior av filmerna på dvd. Materialet arkiveras och görs tillgängligt för forskning. Under 2016 införlivades nya delar av Mai Zetterlings kvarlåtenskap i arkivsamlingarna. Ett omfattande material från hennes hus i Le Mazel, Frankrike omhändertogs. Materialet som för närvarande systematiseras och ompackas, kompletterar det befintliga Zetterling-arkivet. Intresset för att låna föremål och kostymer ur Filminstitutets samlingar har ökat något jämfört med tidigare år. Sedan maj 2016 finns en heltidsanställd arkivarie som arbetar med att systematisera och tillgängliggöra bibliotekets arkiv och föremålssamling. Under 2016 har sammanlagt 61 föremål / kostymer lånats ut till tio olika aktörer, bland annat Barnfilmbyn i Småland och Abecita Konstmuseum i Borås. Den ambulerande utställningen från 2015 som uppmärksammade 100 års-jubileet för Ingrid Bergmans födelse fortsatte att visas på olika platser i Sverige även under Inför är 65 före mål och kostymer redan uppbokade av tre låntagare, de flesta till Ingmar Bergman-året Kostymerna har lånats ut i större utsträckning än föremål, förmodligen beroende på att det är lättare att koppla dessa till specifika personer och filmer än före målen. Material ur samlingarna har även använts av Göteborg Film Festival, som i samarbete med Göteborgs Stadsteater sätter upp tre ofilmade manus, bland dem Viveca Lindfors The Gypsy Swede, samt av Criterion i samband med deras utgivning av Jan Troells filmer. Även filminstitutionen vid University of California Santa Barbara har servats med digitalisering av bibliotekets biografrelaterade samlingar. Hundratals program och doku ment från stockholmsbiografen China, som under en längre tid drevs av det amerikanska filmbolaget Paramount, blir nu en del av ett större forskningsprojekt kring amerikansk film på den globala mark naden. Intresset för att låna föremål och kostymer ur Filminstitutets samlingar har ökat något jämfört med tidigare år. Sedan maj 2016 finns en heltidsanställd arkivarie som arbetar med att systematisera och tillgängliggöra bibliotekets arkiv och föremålssamling. Foto: Johanna Persson 25

28 23 översättningar, publicerats. Bland de nya för i år kan nämnas texter om Hjalmar Bergman, Johannes Nyholm, Ebba Lindkvist, Jösta Hagelbäck och Birgitta Svensson. Skribenter har varit Bengt Forslund, Göran Persson, Emil Stjernholm, Nina Widerberg, Magnus Rosborn, Anne Bachmann och Karoline Eriksson. Digitaliserade stillbilder används ofta i extramaterial vid utgivning av dvd-filmer. Foto: Sonny Mattsson Svensk Filmdatabas Svensk Filmdatabas är den främsta källan om svensk film och filmen i Sverige. Internt tjänar databasen även som beståndskatalog för Filminstitutets arkivinnehav av film och filmrelaterat material. Under 2016 har ett stort projekt inletts som syftar till modernisering och utveckling av både den interna databasen och dess externa webbgränssnitt. Ett nytt arkivsystem som bygger på internationell metadatastandard för filmverk (EN15907) har upphandlats och arbete med att migrera all befintlig data till den nya plattformen pågår. Anpassningen till standarden kommer att underlätta framtida datautbyte mellan filmarkiv. Systemet Adlib används redan av flera tunga aktörer i Europa och USA, till exempel av British Film Institute, Deutsche Kinemathek och Academy Film Archive, vilket ger möjligheter både till samarbete och till en mer klientstyrd produktutveckling. Från den nya databasen kommer deskriptiv metadata enkelt att kunna erbjudas till tredjepartsanvändare genom öppna exportformat. Filmarvs datan blir på så sätt tillgänglig för var och en som är intresserad och/ eller vill använda den. Parallellt med detta arbete utvecklas ett helt nytt webbgränssnitt för Svensk Filmdatabas tillsammans med den namnkunniga webbyrån Doberman, där Filminstitutets arkivinnehav kommer att redovisas utöver filminformationen. På den nya webbplatsen kommer också en stor mängd bilder från svenska filmer att publi ce ras. Det nya systemet planeras att tas i drift innan sommaren I Svensk Filmdatabas publiceras kontinuerligt nyskrivna biografiska texter om svenska filmarbetare har 43 texter, varav Bibliotekets och bildarkivets nyttjande Registrerade besök Lån ur samlingarna Hemlån Läsesalslån Fjärrlån Totalt antal lån Antal bildbeställningar Bildarkivet Under året ökade användningen av det digitala beståndet kraftigt. En viktig anledning till det är att dvd-utgivare uppmärksammat att många av deras filmer finns digitaliserade genom arkivets digitaliseringsprojekt. Det har gjort det möjligt för dem att, som extramaterial, lägga omfattande bildspel till respektive titel. Förutom digitala bilder har 140 fysiska affischer levererats under året genom nytryck från digitala filer. Bland övriga användare under 2016 kan nämnas Mårbackastiftelsen som beställt ett stort antal bilder från filmatiseringar av Selma Lagerlöfs verk inför en ny utställning. Arkivet har också levererat material till Göteborgs symfoniker, Astrid Lindgrens värld, Österrikes filmmuseum med flera. Inom ramen för det kronologiska digitaliseringsprojektet har stillbilder till svensk film digitaliserats under året. Cinemateket 2016 års programverksamhet Cinematekets uppgift är att tillgänglig- och levandegöra filmhistorien och bidra till ett ökat intresse för den och för filmen som konstform. Cinemateket ska erbjuda vägledning till filmens historia och samtidigt göra den mer inkluderande genom att visa de stora klassikerna och de smalare filmerna, placera filmerna i ett sammanhang och bidra till att öppna upp filmhistorien var programmässigt tänkt som ett mellanår då fokus legat på de strukturella förändringarna som digitaliseringen medför. Det är därför lite överraskande och extra glädjande att besökssiffrorna ökat från föregående år vilket är ett tecken på att programsättningen och kommunikationen varit framgångsrik. Ett flertal visningar har varit slutsålda och generellet går även den allra smalaste filmen bättre än tidigare. De största klassikerna, stumfilmer och svensk film har också lockat publiken. Att klassiker återigen blivit populära är glädjande, men internationellt sett är det en anomali där många andra cinematek har svårt att hitta publik till kanon iserade filmer som är relativt enkla att se hemma. Om det beror på hur den svenska dvd-marknaden ser ut eller om den socia la upplevelse som biografen erbjuder är orsaken är det för tidigt att säga. Klart är att stumfilmens popularitet beror på att ingen annan kan erbjuda samma erfarenhet för hemmamarknaden och den ökade publiken för svensk film är ett resultat av den uppmärksamhet som det svenska filmarvet fått under senare år. Några höjdpunkter under året har varit Cinematekets samarbete med National Film Center i Tokyo varifrån nyrestaurerade kopior av tio stumfilmer som aldrig tidigare visats i Sverige lånats, besök av den maliske regissören och Guldpalmsvinnaren Souleymane Cissé, en stor och uppskattad Greta Garbo-retrospektiv, den 26

29 Vid en fullsatt Cinematekvisning 2016 framträdde en benshi för första gången i Sverige. Benshin är en japansk funktion som används vid stumfilmsvisningar och som livedubbar det som sker på duken. Foto: Christopher Mair största satsningen i Sverige någonsin på filmaren Gunvor Nelson samt filmer som skildrar hiphopens födelse och framväxt. Betydelsen av att tillgängligöra den svenska filmhistorien blir allt viktigare för Cinemateket med tanke på de utmaningar som den står inför i en digitaliserad värld. Cinemateket har uppmärksammat filmare som Ivar Johansson, som trots en karriär över flera decennier aldrig tidigare uppmärksammats på Cinemateket och som fortsätter att ha nypremiärer på digitaliserade filmer. I april lanserades som tidigare nämnts sajten nordicwomeninfilm. com under helgen Tystnad! Omtagning! nu skriver vi om filmhistorien, med visningar av filmer regisserade av den första vågen av kvinnliga filmare som slog igenom på bred front i Sverige under 70 talet. På plats var filmskaparna Gunnel Lindblom, Christina Olofson, Maj Wechselmann, Agneta Fagerström Olsson, Marianne Ahrne, Marie-Louise Ekman och Suzanne Osten som samtalade med en yngre generation kvinnliga filmskapare om förutsättningar, förändringar och framtid. Under den årligen återkommande arkivhelgen Länge leve filmen! öppnades Filmarkivets analoga och digitala samlingar för allmänheten, i fokus för visningarna var nydigitaliserade filmer och nyframtagna analoga kopior som tidigare inte visats. Huvudnumret var Balettprimadonnan av Mauritz Stiller från Den digitala restaureringen av filmen bygger på två nitratfragment i färg som återfunnits i spanska arkiv, vilka kompletterats med stillbilder och återskapade mellantexter. Evenemanget och Filminstitutets arbete med filmen rönte stor uppmärksamhet i såväl tv och radio som dagspress, och visningen i Filmhuset ackompanjerades på piano av Matti Bye. Istället för att ägna en särskild helg åt queerfilm fick dessa filmer vara en självklar del av det kontinuerliga programmet, med följden att Cinemateket kunnat ge större utrymme till filmare som Lizzie Borden och Bruce la Bruce och nya queera filmer från L at i n a me r i k a. Cinemateket har också uppmärksammat Sergei Paradjanov, Bodil Ipsen, Wang Bing, Robert Siodmak, Diane Kurys, Aki Kaurismäki, Paul Newman, Mia Hansen-Løve och Maurice Pialat. Därutöver har visningar för barn och unga under rubriken Unga Cinemateket fortsatt att vara en del av programmet. Cinematekets totala antal besök och visningar Totalt Besökare Visningar Besökare per visning Stockholm Besökare Visningar Besökare per visning Göteborg Besökare Visningar Besökare per visning Malmö Besökare Visningar Besökare per visning Cinemateket c/o Besökare 645 Visningar 14 Besökare per visning 46 Digitaliseringen och Cinemateket c/o Den digitala revolutionen inom filmen har förändrat delar av Cinematekets verksamhet. Många filmarkiv runt om i världen, inklusive vårt eget, har blivit alltmer restriktiva med utlån av analoga kopior samtidigt som digitaliseringen av filmarvet går för långsamt framåt för att tillgodose behoven. För Cinematekets visningar i Göteborg och Malmö är det inte längre hållbart att upprätthålla samma nivå av närvaro och antalet visningar har tvingats minska till cirka en fjärdedel. För Göteborgs räkning valde dock Region Västra Götaland att ge bidrag till en lokal biograf för att kunna stödja Cinemateksverksamheten och därmed blir minskningen betydligt mindre i Göteborg än vad 27

30 som ursprungligen var tänkt. Minskningen har lett till en hel del kritik i lokala medier vilket också delvis förklarar de försämrade besöks siffrorna under året i Göteborg och Malmö. För att publiken utanför Stockholm ska få tillgång till filmhistorien sjösattes under hösten projektet Cinemateket c/o där Cinemateket i samarbete med lokala aktörer visat delar av programmet i följande städer: Norrköping, Skövde, Jönköping, Luleå, Borås, Örebro, Karlstad, Växjö och Uppsala. Under 2017 kommer verksamheten utökas till även till Umeå, Båstad, och Uddevalla. För att tydliggöra Cinemateket c/o som avsändare togs under 2016 fram speciella ljusskyltar som placerats på de aktuella biograferna. Filmens väg till publiken Stöd till spridning och visning Under 2014 och 2015 genomfördes en översyn och analys av Filminstitutets stödformer inom distribution och visning. Ett konkret resultat av översynen var att tre stödformer stöd till visnings organisationer, stöd till filmfestivaler och stöd till lansering av importerad kvalitetsfilm slogs samman till ett gemensamt stöd till distribution och visning. En viktig anledning till sammanslagningen var att flera aktörer numera verkar inom flera områden, till exempel festivaler med egen distribution, distributörer och festivaler med egna vod-tjänster, och att ett övergripande stöd ger möjlighet att stödja hela verksamheter istället för avgränsade delar. De tre tidigare stödformerna fungerade som avgränsade stuprör mellan olika verksamheter, medan ett övergripande stöd ger möjlighet att jämföra olika verksamheter och deras resultat och betydelse. Något som i sin tur också gör stödgivningen mer rättvis. Inför 2016 fördelades för första gången ett årligt stöd inom distribution och visning. Stödet går till organisationer som bedriver verksamheter som bedöms vara av nationellt intresse. 23 orga nisationer (distributörer, filmfestivaler, visningsorganisationer) beviljades sammanlagt kronor i årliga stöd. Under 2016 fördelades också stöd till projekt och titel inom distri bution och visning. Här ryms lansering av enskilda utländska filmer, versionering av utländsk barnfilm samt mindre filmfestivaler. Totalt beviljades kronor som stöd till projekt och titel. Sammanlagt stöd till distributörer av utländsk film, filmfestivaler och visningsorganisationer Totalt beslutat stöd (kronor) Stödöversynen visade att distributions- och visningssektorn blivit alltmer sårbar och underfinansierad. Distributörer av kvalitetsfilm har fått påtagligt lägre intäkter på grund av nedgång av dvd-försäljning, medan filmfestivaler lider av kraftigt ökade kostnader för biografhyra. De centrala visningsorganisationerna stod inför en stor utmaning med att stötta sina medlemsbiografer inför alla förändringar som den nya helstatliga filmpolitiken innebär. Därför var det viktigt att stärka dessa aktörer genom att tillföra stödet till dessa organisationer mer pengar. Tio större filmfestivaler med nationell prägel har beviljats årligt stöd för Dessa festivaler tillgängliggör filmer som annars aldrig hade nått den svenska publiken. Många av de större festivalerna samarbetar också med aktörer på mindre orter och ser till att ett urval av festivalfilmerna kan åka på turné runtom i landet. Utöver dessa tio större festivaler har tretton mindre festivaler fått projektstöd. Dessa festivaler har bedömts tillföra nationellt värde för filmspridning både genom att bredda filmutbudet med nya nischer och språkområden samt att verka på mindre orter och platser som annars inte skulle ha haft större filmkulturella I samband med lanseringen av Cinemateket c/o producerades exklusiva ljusskåp, här ses ett av exemplaren på biograf Cnema i Norrköping. Foto: Elin Bennet 28

31 aktiviteter. Två regionala aktörer har också fått stöd för att genom föra förstudier om hur den lokala filmkulturen kan stärkas genom nya visningsarrangemang. En viktig prioritering inom stödet till distribution och visning är att skapa en större mångfald i utbudet av utländsk film i hela landet. Ett sätt att mäta mångfalden är att se hur de filmer som fått stöd fördelas per världsdel. 22 av 23 premiärsatta filmer under 2016 från Sydamerika, Afrika, Asien och Oceanien lanserades med stöd av Filminstitutet. Det visar tydligt hur viktigt Film institutets stöd är för den geografiska mångfalden på den svenska repertoaren. Antal filmer som beviljats stöd till lansering av importerad kvalitetsfilm eller stöd till distribution och visning Uppdelat per världsdel utifrån huvudproduktionsland och filmens premiärår på svenska biografer Världsdel Europa Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Afrika Många av aktörerna inom distributions- och visningssektorn befin ner sig fortfarande i en sårbar ekonomisk situation trots utöka de stöd. Förändrade tittarvanor och ett medielandskap i ständig utveckling och förändring ställer höga krav på möjlighet till flexibilitet och förändringsbenägenhet. Små marginaler för att testa nya grepp gör detta svårt för många aktörer. Den digitala spridningen av film ökar och det finns ett behov av mer stöd till digitala plattformar med ett brett utbud av värdefull film liksom stöd till enskilda digitala lanseringar för att de legala alternativen på nätet ska bli det självklara valet för publiken. Stöd till spridning av långfilm i hela landet Syftet med detta stöd är att bidra till ökad spridning av aktuell film i hela landet, främst till orter med få invånare. Stödet ersatte parallellkopiedistribution den första juni 2015 och utökades då till att gälla alla titlar med svensk biografpremiär. Antalet distributörer som beviljats stöd har utökats jämfört med det tidigare parallellkopiestödet. I det tidigare stödet fördelades ett urval av titlar ett förhandsstöd med en schablonsumma om kronor per titel. Urvalet baserade sig på ett estimat som en referensgrupp från branschen gjort om vilka filmer som kunde vara i behov av ett extra stöd för att få stor geografisk spridning. I det nya stödet fördelas ett efterhandsstöd utifrån utfall av intäkter per ort. Det är distributörer av breda publika filmer som totalt erhållit mest stöd 2016 då deras filmer distribueras till ett stort antal mindre orter där bruttobiljettintäkterna är lägre. Beviljade stöd inom spridningsstödet Antal titlar Antal stödmottagare Beslutat stöd (kronor) Biograf Ytterhogdal i Härjedalen. Foto: Biograf Ytterhogdal Antalet titlar och stödmottagare har ökat under de två åren stödet funnits i sin nuvarande form, liksom de beviljade stödmedlen. Detta har finansierats med överblivna balanserade medel från före gående år. När det nu inte finns överblivna medel kvar att ta av måste stödet begränsas till att inte gälla alla premiärsatta filmer. Från och med 2017 ändras riktlinjerna och baseras på filmer som fått lanseringsstöd från Filminstitutet, svensk- och importerad film, samt knatte-, barn- och ungdomsfilm oavsett om filmerna erhållit lanseringsstöd eller inte. Stöd till utveckling av biografverksamhet på mindre orter Regeringen beslutade 2015 om en särskild satsning med syfte att stärka biografer på mindre orter och bidra till en ökad spridning och visning av film i hela landet. Den innebar att Filminstitutet fick i uppdrag att fördela 25 miljoner kronor årligen under perioden 2016 till Detta var en följd av att förutsättningarna att bedriva biografverksamhet från och med 2017 förändrats med höjd biografmoms. Det totala antalet aktiva biografer är oförändrat mellan 2015 och 2016 medan antalet salonger har ökat något. Det är ännu för tidigt att säga vilka effekter momshöjningen får på biografstrukturen. Ett fåtal biografer har lagts ner under året men samtidigt har ett par nya tillkommit och andra nystartat efter att ha haft uppe håll i väntan på att hitta finansiering till digital teknik. Dessutom har några flersalongsbiografer utökat med fler salonger. Filminstitutet undersökte under våren 2016 effekterna av den kommande momshöjningen och vilka behov av stöd som fanns redan Gröna och röda momsregistrerade biografer på orter med under invånare identifierades som de aktörer som framför allt utmanas i övergången till höjd biografmoms. De gröna biograferna urskildes som särskilt sårbara då dessa biografer inte betalat en biografavgift, vilket innebär att momshöjningen för dessa är 19 procent. Om höjningen inte tas ut via en ökning av biljettpriset medför den minskade intäkter. De ekonomiska utma ningarna för biograferna på landsbygden och i mindre orter är redan stora, och här är biljettpriserna generellt lägre och målgruppen mer priskänslig. De ekonomiska marginalerna är små 29

32 och inte sällan bedrivs verksamheten helt eller delvis av ideella krafter. I maj lanserade Filminstitutet stödet Stöd till utveckling av biografverksamhet på mindre ort som riktade sig till momsregistrerade biografer i glesbygd och på mindre orter. Syftet med stödet är att biograferna ska kunna utveckla sin verksamhet, stärka sin position och öka antalet besökare. Under 2016 har 113 gröna och 34 röda salonger fått sammanlagt 15 miljoner kronor i statsstöd. Det finns en märkbart stor spridning i vilka behov biograferna har och hur tekniskt utvecklade biograferna är. De beviljade biografernas satsningar för 2017 är framför allt upprustning av salong och foajé, uppgradering av befintlig teknik, marknadsföringskampanjer i sociala medier och utveckling av lokala samarbeten. Stöd till utveckling av biografverksamhet 2016 Röda salonger Gröna salonger Antal beviljande ansökningar Beslutat stöd (kronor) Benämningarna röda och gröna salonger baseras på filmavtalets reglering om vilka som skulle betala biografavgift. Röda salonger var de med fler än fem föreställningar per vecka vilka skulle betala biografavgiften medan övriga kallades gröna och var avgiftsbefriade. I och med borttagandet av biografavgiften har kategoriseringen ingen ekonomisk betydelse. Under året användes drygt sju miljoner kronor av satsningens medel till att säkra och förbättra spridning och visning av film via distributörer, filmfestivaler och visningsorganisationer. Visningsorganisationerna har med dessa medel fått ett verksamhetsstöd för 2016 som, förutom deras ordinarie verksamhet att upprätthålla och utveckla biografstrukturen, också möjliggör fler utbildningsinsatser för att förbereda biograferna inför momshöjningen De har också kunnat satsa mer på samverkansprojekt, kurser och inspirationsdagar där medlemsbiograferna har möjlighet att utveckla det lokala publikarbetet. Distributörer och filmfestivaler har fått stärkta stöd för att kunna säkra ett brett filmutbud i hela landet. Även om en betydande del av publiken för dessa verksamheter finns i större städer, så är de samtidigt ytterst viktiga för ett brett utbud av film i hela landet. Gemensamt säkerställer alla dessa aktörer att filmutbudet sprids, inte bara via öppna biografvisningar och huvudfestivaler, utan också via filmstudiovisningar, Bio Kontrast-visningar, vod-tjänster, skolbio och festivalturnéer över hela Sverige. Dessa aktörer drabbas också av den höjda momsen på olika sätt. En konsekvens av momshöjningen är att biograferna också måste höja momsen när de hyr ut sina lokaler för filmvisning vilket drabbar både filmfestivaler och filmstudioföreningar. Några av de största filmfestivalerna är dessutom momsregistrerade och måste höja momsen från 6 till 25 procent även på sina biljetter. Momshöjningen drabbar således många parter i flera led. Slutligen kan 2016 ändå sammanfattas med en mobilisering från Filminstitutets sida med stöd till biografer för att de ska få bästa möjliga förutsättningar inför momshöjningen. Under året har regeringens särskilda satsning för att stärka biografer på mindre orter och öka spridning av film i hela landet löpt parallellt med filmavtalets särskilda medel avsatta för biografstöd (stöd till 30 Mustang av Deniz Gamze Ergüven (Frankrike, 2015) fick stöd för spridning och visning och var den titel som spreds mest i landet. Foto: Scanbox Entertainment upprustning och publikarbete samt stöd för öppna visningar av film med lanseringsstöd). Även dessa stöd ges i huvudsak till biografer på mindre orter. Totalt har kronor beviljats under 2016 i stöd till enskilda biografer var motsvarande belopp Filmens väg till publiken via biograf Upprustning av biografer Syftet med biografstödet, som finansierats inom filmavtalet, är att stärka och utveckla en biografstruktur med hög teknisk standard och god visningsmiljö i hela landet. Stödet går till biografer på orter med färre än invånare och till biografer på större orter som huvudsakligen visar ett kompletterande utbud av kvali tetsfilm. Stöd har i första hand fördelats till inköp/installation eller upprustning av teknik för filmvisning så som projektor med kringutrustning, ljudutrustning och filmduk. Stöd har även gått till biograf fåtöljer, teknik för webb- och telefonbaserad biljettbokning, teknik för elektronisk reklam och information, ljusskylt med biografens namn och enklare renovering av salong och foajé. Stödgivningen till upprustning av biografer har under flera år främst handlat om övergången till digital teknik och gör så i viss mån fortfarande även om 99 procent av landets salonger är digitala. Digitaliseringen har inneburit att många biografer fått bättre tillgång till filmer men det är även viktigt att investera i nödvändig teknik och salongsförbättringar, utveckla filmutbudet, arbetet med publiken samt med biografens marknadsföring. Nya biografer och de som vill starta visningsverksamhet på nytt uttrycker också behov av stöd. Den nya visningstekniken är nu etablerad och en förutsättning för att kunna visa ny film och överleva som biograf. För de biografer som fortfarande vill digitalisera eller Filminstitutet ska verka för att ett brett utbud av film i olika visningsformer görs tillgängligt för en så stor publik som möjligt i hela landet. Ur regeringens rikt linjer till Filminstitutet

33 förbättra biografstandarden och kunde hitta medel att matcha stödet med, fanns möjlighet att söka stöd för upprustning under En trend under året har varit att biografer som var tidigt ute med att installera digital utrustning nu har behov av att byta ut den. Det är svårt att få tag i reservdelar och bra service till äldre utrustning och ett antal biografer har därför valt att istället investera i ny 4K projektor. I övrigt är det stöd till nya stolar och ljudanläggningar som dominerat stödgivningen. Framöver kommer behovet att byta ut äldre projektorer och kringutrustning sannolikt att öka. Under 2016 fördelades totalt kronor i stöd för upprustning av biograf till 81 biografsalonger. Stödets storlek har varierat från till kronor per salong. Stöd till upprustning av biograf Beviljade stöd till upprustning av biograf Antal ansökningar totalt Totalt beslutat stöd per år (kronor) En brist i stödsystemet har varit att Filminstitutet inte har haft möjlighet att inom filmavtalets ram stödja helt nya komplementbiografer eller biografer i kommuner där det inte finns någon biograf. Det finns behov av ett uppstartsstöd för nya eller återstartade biografer något som kan bli möjligt under En utredning av behovet pågår och frågan kommer bland annat att diskuteras i rådet för distribution och visning. Elektronisk distribution Den fulla potentialen av digitaliseringen av biograferna kan utnyttjas först när biograferna kopplas samman i digitala nätverk. För att garantera ett flöde av aktuell film till alla biografer i landet, även på små och medelstora orter, är lösningar att distribuera film elektroniskt via nätet i högupplöst form viktig. Under 2016 har elektronisk filmdistribution fått stor spridning på marknadsmässiga grunder med tredje part som aktör. Speciellt företaget Uniques lösning, Movie transit, distribuerar nu film elektroniskt till ett stort antal biografer i landet. Biografen får kostnadsfritt nödvändig utrustning för att ta emot film. Distributionskostnaden betalas av distributörerna. Även Folkets Bio har etablerat en lösning, Filmdist, för ett mindre antal komplementbiografer. Inom kort förväntas även SF Bio:s biografer få filmer distribuerade digi talt. Biografernas utvecklingsbehov efter digitaliseringen Under digitaliseringen användes biografernas resurser i stor utsträckning till att genomföra teknikskiftet. När det nu är genomfört har fokus för många biografer flyttats till andra områden som tidigare fått stå tillbaka. Ett exempel är att byta till nya och bekvämare stolar och bättre ljudanläggning vilket är något som publiken uppskattar. Det kan också handla om teknik som höjer kvaliteten på biografupplevelsen men i ökande utsträckning handlar det om utveckling av arbetet med publiken. Filminstitutets strategi är att genom stöd till upprustning stödja det kontinuerliga behovet av ny teknik och att intensifiera stödet till biografernas arbete med att nå mer publik via stödet till publikarbete att på alla sätt underlätta filmens väg till publiken. Stöd till publikarbete Under 2016 har antalet beviljade ansökningar om stöd till publikarbete och andra biografstöd varit färre än både 2014 och Flertalet ansökningar gällde även detta år mindre belopp, även om det var färre än Dessa ansökningar omfattar stöd till fortbildning av biografens personal och kringarrangemang med syfte att öka mervärdet för publiken och öka kännedomen om Stöd till publikarbete omfattar stöd till fortbildning av biografers personal, samt kringarrangemang med syfte att öka mervärdet för publiken och öka kännedomen om biografen som en levande mötesplats hos ortsbefolkningen. Foto: Jerry Eriksson/Film i Örebro 31

34 Sedan cirka två år är en stor majoritet av visningarna av svensk film på biograf textade och därmed tillgängliga för en publik med hörselnedsättningar. biografen som en levande mötesplats hos ortsbefolkningen. Tretton ansökningar på vardera över kronor har beviljats till större publikprojekt under året har de beviljade ansökningarna framför allt gällt nya webbplatser och publikundersökningar genomförda av externa aktörer. Beviljade stöd till publikarbete Antal stöd under kronor Antal stöd över kronor Antal beviljade ansökningar totalt När det gäller vilka biografägare som beviljats stöd 2016 är en majoritet komplementfilmsbiografer, framför allt biografer anslutna till visningsorganisationen Folkets Bio (23 av 56 bevil jade ansökningar). När det gäller den regionala spridningen berör flera större beviljade projekt en majoritet av Sveriges län och har en bred spridning i hela landet (Biografcentralen, Euro star och Folkets Hus och Parker). Även mindre beviljade stöd till Kortfilmsdagen 2016 har bidragit till att publikstödet når biografer i hela landet. Men när det gäller beviljade publikstöd till enskilda biografer (med vanlig filmrepertoar) är den geografiska spridningen sämre. Detta kan bero på att dessa biografer ofta ligger på mindre orter, har mindre kompetens när det gäller marknadsföring och ofta drivs av ideella föreningar. Det finns här ett behov att Filminstitutet når ut till och stöttar dessa biografer som har mindre erfarenhet av publikarbete och ansökningsförfaranden. Stöd till biografägare för öppna visningar av film som fått lanseringsstöd Syftet med detta stöd, som är reglerat i filmavtalet, är att stimulera biografer i hela landet att bredda filmutbudet. Stödet baseras på öppna visningar av svensk och utländsk långfilm som fått lanseringsstöd från Filminstitutet under Med lanseringsstöd avses stöd till lansering av svensk långfilm och stöd till lansering av importerad kvalitetsfilm. Stödet beräknades utifrån besök på de 187 filmer/filmpaket som var berättigade till stöd fördelat enligt följande: 74 filmer som fått importstöd med premiär under 2015, varav 16 filmer fått titelstöd och 58 filmer via distributörer som fått projektstöd, 32 svenska filmer med premiär under 2015 som fått svenskt lanseringsstöd samt 81 svenska filmer med premiär före 2015 men som visats under Totalt fördelades stöd till 377 salonger för visningar under 2015, varav 48 salonger utifrån särskilda skäl. Totalt uppgick antalet besök på aktuella biografer till Stödet uppgick totalt till 14 miljoner kronor vilket innebar 13,33 kronor per besök. Stödet som fördelas i efterhand är viktigt för biograferna. Det ger ofta ett väsentligt tillskott till intäkterna och stärker biografens fortlevnad. Samtidigt stimulerar det till visning av mer svensk och utländsk film ett breddat utbud. Stöd till anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga Detta stöds syfte är att kompensera för momskostnader som åläggs visningsarrangörer som saknar avdragsrätt för moms avseende filmhyror och fraktkostnader. Mottagare är sammanslutningar av ideella föreningar som i egen regi eller genom anslutna medlemmar regelbundet anordnar biografföreställningar (visningsorganisationer) samt föreningsägda biografer som inte tillhör någon sammanslutning. För 2015 fanns kronor att disponera för stödet. Storleken på stödet för de enskilda stödmottagarna baserades på de aktuella momskostnader de redovisat för verksamhetsåret 2015 gällande filmfrakter och filmhyror. Totalt kronor fördelades till fem organisationer och sju enskilda biografer. Sammanlagt 288 biografer utgjorde grund för stödet. Tillgänglighet för alla Filmen Prick och Fläck på fläcken var en av de barnfilmer som 2016 dubbades till minoritetsspråk. Foto: Folkets Bio Stöd till ökad tillgänglighet av film Filminstitutets stöd till ökad tillgänglighet riktas framför allt till syntolkning (för människor med synnedsättningar) samt upplästa undertexter för utländsk film (för människor med lässvårigheter). Den teknik som används (inspelade ljudspår som avlyssnas via appar i smarta mobiltelefoner) togs fram inom regeringsuppdraget Tillgänglig bio. Tolv svenska filmer med premiär 2016 försågs med syntolkade ljudspår och lika många utländska filmer med premiär 2016 försåg med ljudspår, både för syntolkning och uppläst text. Sammanlagt gjordes nedladdningar av ljudspår till smarta mobiltelefoner under 2016, vilket kan jämföras med under perioden april till december 2015 efter det att tekniken 32

35 Upp i det blå var en av 2016 års filmer som fick en filmhandledning. Filminstitutet erbjuder filmhandledningar som stöd främst till pedagoger, för att visa hur de kan fördjupa arbetet med filmer som de ser tillsammans med eleverna. Foto: Nordisk Film lanserades. Det innebär att tillgängligheten till film bland dessa grupper ökar. Det är dock mindre än förväntat särskilt med tanke på att de tillgängliggjorda filmerna under 2016 varit betydligt fler än under Framför allt är användningen av ljudspår för utländsk film fortfarande begränsad. Det tyder på att informationen till den stora gruppen människor med lässvårigheter inte nått fram och bör förbättras under En annan förklaring till den begränsade ökningen är att vissa användare tycker att tekniken för uppspelning av ljudspår inte är tillräckligt driftssäker. Därför kommer Filminstitutet under 2017 att satsa extra medel för utveckling av teknik och appar. I en övergångsperiod ger Filminstitutet även fortsättningsvis stöd till särskilda arrangemang av syntolkade filmvisningar på biograf, där det antingen är en tolk närvarande i salongen eller det går att använda befintliga ljudspår. Sammanlagt arrangerades 50 syntolkade filmvisningar på biograf under 2016, med 595 besökare. Sedan cirka två år är en stor majoritet av visningarna av svensk film på biograf textade och därmed tillgängliga för en publik med hörselnedsättningar var 85 procent av de sammanlagt nära visningarna av svensk film textade. Motsvarande andel för 2015 var 79 procent av totalt drygt visningar. Som ett pilotprojekt har Filminstitutet under 2016 fördelat stöd till svensk film textad på annat språk än svenska. Det är fi l m e n En man som heter Ove av Hannes Holm som har textats till arabiska. Filminstitutet har under de senaste åren fått allt fler förfrågningar från olika aktörer som vill kunna visa svensk film för nyanlända människor. Detta projekt kommer att utvecklas under 2017 utifrån behov och resurser. Antalet nedladdningar av syntolkade ljudspår är en indikator på tillgängliggörandet av film för människor med synnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter. 33

36 Svensk barnfilm dubbad till minoritetsspråk Inför 2016 fick Filminstitutet ett regeringsuppdrag att stärka utbudet av barnfilm dubbad till de nationella minoritetsspråken. Folkets Bio beviljades, inom stödet för ökad tillgänglighet, kronor i stöd för att dubba tre matinéprogram för de yngsta barnen: Alfons leker Einstein av Liller Møller, Vem är var? av Jessica Laurén och Prick och Fläck på fläcken av Lotta och Uzi Geffenblad, på romani chib, meänkieli och samiska. Dubbningarna ska, så långt det är möjligt, representera de olika varieteter av språken som talas i Sverige. Filmerna görs tillgängliga för biografvisningar och för så kallade institutionella visningar, men kan förhoppningsvis även användas i andra visningsfönster. Efter som dubbningarna för två av matinéprogrammen blir färdiga först i början av 2017 är det för tidigt att säga något om hur filmerna når ut till sina målgrupper. Filmkunnighet för barn och unga Filmpedagogik Ett av Filminstitutets mål är att bidra till att alla barn och unga får möjlighet att uppleva och uttrycka sig via filmen. Det nya medielandskapet och mängden rörliga bilder som omger oss gör det nödvändigt att ha kunskap om filmens språk. Filminstitutet stödjer filmpedagogiskt arbete i skolor och kommuner över hela landet för att öka filmkunnigheten, en av färdigheterna inom Unescos MIK-begrepp, medie- och informationskunnighet. Inom filmpedagogiken används filmen som ett verktyg för lärande med utgångspunkt i att låta elever se, samtala om och skapa film. Ett viktigt forum för kunskapsspridning kring filmpedagogik är Filminstitutets årliga skolbiodagar för lärare, filmpedagoger och kultursamordnare, som arrangeras i samarbete med olika regioners filmverksamheter. Det ser olika ut i landet när det gäller hur arbetet med film i skolan bedrivs, eller om det alls är en del av undervisningen. Dagarna syftar till att visa på filmpedago gikens möjligheter i skolan och bidrar därför med både fördjupning och förenkling. Årets tema var sex, våld och skolbio och medverkade gjorde bland andra barnfilmsambassadören och regis sören Suzanne Osten som talade om barns behov av skräck. Skolbiodagarna genomfördes 2016 under Buff i Malmö liksom genom särskilda arrangemang i Karlstad, Jönköping, Stockholm och i Sundsvall. På Buff bidrog Filminstitutet också med en Filminstitutet ska främja barns och ungas kunskap om film och rörlig bild och stimulera deras eget skapande Ur regeringens rikt linjer till Filminstitutet skolbioserie, där fem moderna och nydigitaliserade svenska klassiker ingick. Genom att ta fram filmhandledningar erbjuder Filminstitutet stöd till främst pedagoger om hur de kan fördjupa arbetet med filmer de ser tillsammans med eleverna. Under året har 31 filmhandledningar producerats för filmer från 17 länder och nästan alla världsdelar. 17 filmer var regisserade av män, 13 av kvinnor och en episodfilm av både män och kvinnor. Handledningarna fördelade sig relativt jämnt mellan målgrupperna med ovanligt många, sju stycken, riktade till den så kallade mellanåldern (9 12 år). Alla filmer lämpar sig för samtal kring värdegrundsfrågor och bland övriga teman sticker jämställdhet och genus ut. Genom att tala med olika aktörer inom filmpedagogik, både i branschen och bland lärare, genomfördes en utvärdering av filmhandledningarna och en analys av hur de används. Resultatet kommer bland annat att avspeglas i nya anvisningar för skribenter och i hur handledningarna skrivs under Filminstitutet stödjer filmpedagogiskt arbete i skolor och kommuner över hela landet för att öka film - kunnigheten, en av färdigheterna inom Unescos MIK-begrepp, medie- och informationskunnighet. Daniel Holmström, Jennifer Gyan, Azigza Nuru och Yankho Kamwendo på Bobo16. Foto: Christopher Mair 34

37 Under året har tre miljoner kronor fördelats till 48 filmpedagogiska projekt riktade till barn och unga. Stöd till lokal filmkulturell verksamhet Under året har tre miljoner kronor fördelats till 48 filmpedagogiska projekt riktade till barn och unga. För att svara mot ett ökat söktryck hade stödet förstärkts med kronor under Cirka en tredjedel av de beviljade ansökningarna, och av den totala budgeten, handlar om renodlade skolbioprojekt där eleverna på skoltid ser film på biograf och arbetar pedagogiskt kring den. Att elever får uppleva film på bio är lika viktigt som att de får gå på konsert eller teater. Sex kommuner har fått stöd för att introducera film i kulturskolans verksamhet. Det ökande antalet ansökningar från kulturskolor kan förklaras av ökad kommunikation genom ett samarbete med den nationella intresseorganisationen Kulturskolerådet. Rege ringens stöd till kulturskolor för att bredda verksamheten med fler uttryck har också spelat roll för det ökade intresset. Kultur skoleutredningens arbete har också haft betydelse, där flera av förslagen i utredningens betänkande är intressanta för Filminstitutet. Till exempel de som rör en särskild pedagogisk och konstnärlig utbildning för pedagoger verksamma i kulturskolan och de om nationella satsningar för att ge unga möjligheter att utveckla sina konstnärliga talanger. Med anledning av det stora antalet flyktingar som kom till Sverige under året, uppmuntrade Filminstitutet filmprojekt som syftade till integration och språkutveckling. Elva kommuner tog chansen att söka stöd och åtta projekt beviljades. Det innebär en väsentlig ökning jämfört med Andra projekt handlade om eget skapande i skolan och på fritiden, pedagogisk verksamhet i förskolan samt projekt som kombinerar olika insatser. Filmpedagogisk kompetensutveckling Under 2016 genomförde filmvetaren Annika Wik en kartläggning över det filmpedagogiska fältet i Sverige på uppdrag av Filminstitutet. Kartläggningens slutsatser visar bland annat att det genomförs många bra filmpedagogiska projekt i hela landet men att ytterst få insatser pågår kontinuerligt över tid. För att öka barns och ungas filmkunnighet krävs kompetensutveckling av lärare på alla nivåer och filmpedagoger för att utveckla strukturer som fortlever. Det finns ett behov av att definiera begrepp och att filmpedagogik och filmkunnighet når alla barn och unga i hela landet. Kartläggningen visade också att det saknas forskning om effekterna av filmpedagogiska satsningar och en fördjupad kunskap kring vilka kompetensbehoven är hos filmpedagoger och lärare. Barnfilmsambassadören 2015 utsågs regissören Suzanne Osten till barnfilmsambassadör, inrättad under en tvåårsperiod för att uppmärksamma och värna om barnfilmen samt att höja dess status. Förutom att medverka Skräckfilmsworkshop på Filminstitutets kompisskola Björngårdsskolan i Stockholm. Foto: Sanna Svanberg på årets skolbioturné och stötta kompisskoleklasserna har hon fortsatt att dela med sig av sina tankar på barnfilmsambassadörsbloggen och medverkat vid en rad arrangemang runt om i landet där Filminstitutets Bobo16 var det största. Kompisskolor Projektet Kompisskolor startade 2014 för att öka kunskapen om filmpedagogik i praktiken. Genom ett tätt samarbete med fem mellanstadieklasser i Göteborg, Arvidsjaur, Hallstahammar, Malmö och Stockholm testas, dokumenteras och utvärderas filmpedagogiska projekt. Under 2016 har klasserna fått stöd av barnfilmsambassadören Suzanne Osten i arbetet med att göra skräckfilmer för unga. Andra klasser på skolorna har också inspirerats till att börja arbeta filmpedagogiskt. Erfarenheterna från Kompisskoleprojektet publiceras löpande på filminsitutet.se. När klasserna våren 2017 slutar sjätte klass avslutas projektet och kommer då att utvärderas. I slutrapporten ska erfarenheter och praktiska tips sammanfattas. 35

38 Ett drivande och effektivt filminstitut Visionen är att filmen har en central roll i samhället med hjälp av ett drivande och effektivt filminstitut. 36 Anna Serner, Francine Raveney (EWA Network) och amerikanska producenten Amy Hobby debatterar jämställdhet under Berlins film festival. Foto: Juliane Eirich/Berlinale Förberedelser för den statliga filmpolitiken Fram till och med den 31 december 2016 har Filminstitutet styrts och finansierats av dels filmavtalet och dels staten. Detta har inneburit att Filminstitutet har haft två skilda budgetar och två huvudmän för redovisning av verksamheten. Den statliga delen har reglerats av regeringens riktlinjebeslut samt regleringsbrev och har redovisats i den årliga resultatredovisningen. Filmavtalet har reglerat stödgivningen till ny svensk film och en del av stöden till distribution och visning. Avtalet, som innehåller tio mål och en hög grad av detaljreglering för de enskilda stöden, har också innefattat ett tak för administrationen av stöd. Vid sidan av redovisning och budget har det även inneburit två skilda diariesystem samt olika hantering av ärenden i och med att den statliga verksamheten sedan 2006 omfattas av offentlighetsprincipen, medan fördelning av stöd enligt filmavtalet inte omfattats enligt bilagan till Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Handlingar rörande filmavtalets stödgivning har därmed inte varit att betrakta som allmänna. Sedan regeringen meddelade att 2013 års filmavtal skulle sägas upp har Filminstitutet förberett för ändringen. En stor förändring rör handlingsoffentligheten. När filmavtalet inte längre finns omfattas hela Filminstitutets verksamhet av offentlighetsprinci pen, även all stödgivning. Arbetsrutiner för hanteringen av de stöd som omfattats av filmavtalet har därmed behövt förändras och ytterligare personal har tillfälligt rekryterats för att hantera övergången. Systemtekniska ändringar i diariesystemet har vid tagits för att möjliggöra att alla stöd hanteras i samma diarium. Vid begäran om utlämnande av allmän handling kommer en sekretessbedömning behöva göras i varje enskilt fall eftersom handlingarna i en stödansökan kan innehålla uppgifter som är hemliga. Uppgifter om sökandens affärsförhållanden lämnas inte ut om det kan antas att ett utlämnande medför ekonomisk skada för den sökande. Filminstitutet har i sammanhanget bytt ekonomisystem. Det gamla ekonomisystemet hade spelat ut sin roll och behövde bytas ut. Vid val av nytt system valdes ett system som är vanligt förekommande inom statlig verksamhet. Arbetet påverkas även av att det från årsskiftet blir en budget istället för två separata i och med att det inte längre behöver göras en uppdelning mellan filmavtalsmedel och övriga filmkulturella medel.

39 Vr-upplevelser är en tydlig trend i filmvärlden. Under året deltog Filminstitutet i vr-meetups, bland annat med Oh Deer av Peter Pontikis, där åskådaren får kliva in i ett jagat rådjurs perspektiv. Foto: Peter Pontikis Filminstitutet har dessutom bistått kulturdepartementet i framtagandet av en ny förordning som reglerar samtliga stöd. Omställningen till helstatlig finansiering har finansierats av eget kapital för att inte belasta vare sig filmavtalets budget eller den övriga verksamheten. Den andra stora förändringen rör frågan om insyn. Regeringen föreslog i proposition 2015 / 16 :132 Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik införandet av branschråd för att stärka branschens insyn och inflytande i Filminstitutet. Råden föreslogs vara tre till antalet (rådet för utveckling och produktion, rådet för spridning och visning samt rådet för filmkulturella frågor) med ledamöter med stort kunnande om film och filmbranschen. Filminstitutet skickade under sommaren 2016 ut ett förslag om rådens sammansättning, form och funktion på remiss till en bred krets. Förslaget publicerades även på Filminstitutets webbplats med en öppen inbjudan att inkomma med synpunkter. Det föreslogs att fyra råd skulle tillsättas och de aktörer som borde få möjlighet att nominera ledamöter till råden identifierades. 48 svar kom in. Efter att ha tagit hänsyn till de inkomna synpunkterna beslutade Filminstitutets styrelse i september om ramarna för rådens arbete. Råden (rådet för utveckling och produktion, rådet för spridning och visning, rådet för filmarvsfrågor och rådet för filmpedagogiska frågor) har till syfte att bistå i utformningen av förändringar av de filmpolitiska stöden, samt andra för filmen väsentliga förändringar. Råden består av 8 17 ledamöter och kommer att träffas två gånger om året. Ett första uppstartande möte med respektive råd hölls i december I samband med det hölls även ett gemensamt möte för alla fyra råd. Varje råd utsåg en ordförande och lämnade förslag på ledamöter till styrelsen som vid sitt styrelsemöte den 15 december formellt utsåg ledamöterna. Information om råden och den nya filmpolitiken publiceras löpan de på Filminstitutets webbplats under rubriken Filmpolitiken (filminstitutet.se/filmpolitiken). Jämställdhet Under 2016 har arbetet med jämställdheten kommit in i en ny fas. Den första handlingsplanen som har styrt Filminstitutets arbete utifrån jämställdhet och sträckte sig mellan 2013 och 2015 hade löpt ut och effekterna kunde analyseras. 37

40 För förändring krävs att man går från ord till handling i en tydlig riktning. Syftet med att ha en handlingsplan var att få igång arbetet med nya mål. För att nå målet med en jämn könsfördelning hade handlingsplanen fem tydliga punkter; Synliggöra kvinnliga filmare, studera likheter och skillnader för kvinnor och män i studier inför att bli filmskapare, genom mentor- och genusutbildning försöka få fler etablerade kvinnliga filmare, räkna beslut löpande istället för en gång per år samt att involvera den etablerade filmbranschen i jämställdhetsarbetet. Arbetet med de fem punkterna har involverat flera avdelningar på Filminstitutet, dels integrerat i basverksamheten och dels som tillfälliga projekt. Resultatet blev att antalet stöd fördelades jämnt mellan könen under perioden Det kan också konstateras att de kvinnliga filmarna når stora framgångar på Guldbaggegalan och på internationella festivaler. Under perioden gick 54 procent av Guldbaggarna till bästa film, bästa regi och 38 Filminstitutet ska främja jämställdhet och mångfald på filmområdet. Ur regeringens rikt linjer till Filminstitutet bästa manus till kvinnliga filmare och på de internationella toppfestivalerna (Cannes, Toronto, Berlin, Idfa) var 50 procent av de svenska bidragen av kvinnliga regissörer. Svensk film har aldrig under filmavtalets tid haft så hög närvaro på internationella toppfesti valer. Att arbeta med jämställdhet är ett tydligt kvalitetsarbete för svensk film. Filminstitutet nådde målet på ett övergripande plan, men nedbrutet finns mer kunskap som tydligt indikerar att den uppnådda jämlikheten under denna period inte är stabil. Kvinnliga regissörer får sällan göra filmer med stora budgetar. Av de filmer som inte fått stöd av en konsulent men som fått automatstöd har en Från vänster till höger: Veronika Wand-Danielsson, Sveriges ambassadör i Paris, Filminstitutets vd Anna Serner, Frankrikes kulturminister Audrey Azoulay och Sveriges kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke på jämställdhetsseminarium under filmfestivalen i Cannes. Foto: Marie-Therese Karlberg betydligt lägre andel gått till kvinnor (20, 19 respektive 45 procent för regissör, manusförfattare respektive producent) och det kan konstateras att full jämställdhet inte har uppnåtts för helheten. En ny jämställdhetsplan lanserades under filmfestivalen i Cannes i maj Frankrikes kulturminister, Audrey Azoulay, inledde ett seminarium som hade rubriken 50 / 50 by Deltog gjorde även kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som höll tal, liksom Roberto Olla, chef för Eurimages, som beskrev hur svenskt jämställdhetsarbete inspirerat Eurimages arbete med att fördela stöd jämnt mellan könen. Det framgångsrika svenska jämställdhetsarbetet har resulterat i att Filminstitutets vd återigen blivit inbjuden att tala om arbetet på många håll i världen. Under året har resor gått till Irland (som nu ställt sig bakom målet 50 / 50 by 2020), Albanien, Georgien, USA (där fem olika delstater besöktes) och Kanada (som även de ställt sig bakom målet). I arbetet med att planera och genomföra resorna har hjälpen från Svenska institutet och svenska ambassader i Tblisi, Washington och Ottawa varit av stort värde. Nordic Women in Film I april 2016 lanserade Filminstitutet efter fyra års arbete och kartläggning en ny webbplats och databas: Nordic Women in Film tillgänglig via nordicwomeninfilm.com. Webbplatsen är en kunskapsbank och inspirationskälla om kvinnor i svensk film. Med sina drygt 700 namnposter med biografier, meritförtekningar och utmärkelser är den helt unik i världen. Webbplatsen innehåller även aktuella porträtt, fördjupande artiklar, intervjuer, filmklipp och nyheter som verkar för att sprida kunskap och medvetenhet om kvinnors professionella insatser på filmens område, i ett historiskt perspektiv och i samtiden. Fokus ligger på yrkesgrupperna fotograf, klippare, manusförfattare, producent och regissör med förhoppning om att i framtiden kunna bredda urvalet. Sista kvartalet 2016 hade webbplatsen cirka besökare. Till webbplatsen är även knutet ett instagramkonto med 940 följare, bland annat från svensk och inter nationell filmbransch. Ny data inkommer kontinuerligt från webbplatsens besökare, ofta filmare själva, som har anmälningar om tillägg och tips. Intresset och engagemanget är stort och genom seminariet om jämställdhet under filmfestivalen i Cannes blev webbplatsen även världsberömd. Den är dock helt på svenska och därför ännu inte tillgänglig annat än nationellt. Under hösten 2016 startade ett nordiskt samarbete med Norge och Danmark som ska leda till att webbplatsen även omfattar dessa länder. Breddad representation och tillgänglighet Under året har en satsning på kompetensutveckling inom området breddad representation och normkreativitet genomförts. Samtliga medarbetare på Filminstitutet har genomgått en heldagsutbildning i normkreativitet vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka, som en del av den handlingsplan som togs fram Under hösten 2016 och våren 2017 genomförs ett ledarprogram,

41 För andra året i rad deltog Filminstitutet i Stockholms Prideparad. Anställda tillsammans med filmbransch åkte den långa pridevägen. Foto: Christopher Mair lett av Settings, ett företag som bland annat arbetar med organisation och ledarskap utifrån ett normkreativt perspektiv, inom vilket samtliga chefer träffas en halvdag per månad i syfte att omvandla normkritisk teoretisk medvetenhet till ett konkret normkreativt förändringsarbete. Målet är att bryta vanemässiga mönster, visa på nya alternativ och vidga ramarna för och utveckla ledarskapet. Under året har Filminstitutet även utökat samarbetet med Arbets förmedlingens och Stockholms universitets program för nyanlända akademiker: Korta vägen. Ett antal deltagare har genomfört sin praktik på olika avdelningar på Filminstitutet och har på ett positivt sätt bidragit till verksamheten med sin kompetens och sina perspektiv. Samarbetet fortsätter under Filminstitutet har även tagit emot praktikanter via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram Misa. I arbetet med att göra Filmhuset tillgängligt för alla oavsett funktion har stort fokus legat på att färdigställa Filminstitutets nya och mer tillgängliga entré som beräknas invigas i mars Under 2016 har även ett antal dörröppnare som underlättar för rullstolsburna installerats. Filminstitutet deltog i det årliga pridetåget under Pridefestivalen i Stockholm i slutet av juli. Under festivalen arrangerade Filmrummet, i samarbete med MovieZine, ett samtal med rubriken Filmen som förändrade mitt liv. Det leddes av Filminstitutets presschef Jan Göransson och gästerna Saga Becker och Samuel Girma samtalade utifrån klipp från filmerna Spring Breakers av Harmony Korine och Purpurfärgen av Steven Spielberg. Under året utnämndes vd Anna Serner till Årets förebild av nätverket Klara K som arbetar för ett mer jämställt arbetsliv. Motiveringen löd bland annat: Med kvaliteten som riktmärke har hon sett till att fler får röst och på så sätt gjort upp med gamla dammiga sanningar. Vd Anna Serner har dessutom nominerats till tidningen Chefs prestigefulla utmärkelse Årets mångfaldschef. Övriga kandidater är Dimitris Gioulekas på Knightec och Annika Viklund på Vattenfall. Tävlingen avgörs i mars

42 Suzanne Glansborg tackade för sina år på Filminstitutet och delade med sig av sina erfarenheter av två konsulentroller. Foto: Christopher Mair Att samtala om den kommande statliga filmpolitiken har stått högt upp på agendan under 2016, totalt har det genomförts fem Filmrummet med fokus på den nya politiken, på råden och den pågående stödutredningen. Utbyte och samarbete med aktörer i utvecklingsländer och länder med bristande demokrati Under 2016 har Filminstitutet genomfört insatser för att främja utbyte och samarbete med aktörer i utvecklingsländer och länder med bristande demokrati, i enlighet med FNs Agenda Filminstitutet är aktiv medlem i flera internationella samarbetsorgan, som FIAF, European Film Promotion och Eurimages. Kunskap om Filminstitutets jämställdhetsarbete har exempelvis spridits genom vd:s medverkan på Eurimages möte i Albanien samt genom besök i Georgien i samarbete med organisationen Kvinna till-kvinna. Filminstitutet har under året tagit emot besökare och delegationer från länder med bristande demokrati, däribland en större delegation med forskare och studenter från Beijing Normal University samt besök från filmarkivet i Warszawa. Filminstitutet skickade under året svensk film till en rad utvecklingsländer, som Etiopen och Bangladesh, och till länder med bristande demokrati, så som Kina och Belarus. Utöver direkta kontakter med festivaler och visningsorganisationer tar Filminstitutet i samarbete med Svenska institutet årligen fram ett bluray-paket med svenska filmer som distribueras till svenska utlandsmyndigheter som i sin tur anordnar visningar. I maj var Sverige fokusland på Krakow Film Festival i Polen. Fokuset innehöll 38 filmer och en paneldiskussion om svensk dokumentärfilm där bland annat yttrandefrihet och jämställdhet diskuterades. I december anordnades även ett nordiskt fokus på filmfestivalen i Dubai. Filminstitutet har under året beviljat produktionsstöd till internationella samproduktioner där utbyte sker med involverade länder. Däribland kan nämnas den tunisisk-svenska spel filmen Beauty and the Dogs av Kaother Ben Hania, och den svensksyriska dokumentären To See the Revolution av Maya Khoury. Regissören Gabriela Pichler var en av Filmrummets gäster i Almedalen. Guldbaggebelönade ljudteknikern Andreas Franck och Emma Gray Munthe i Filmrummet om ljud på film och bio. 40

43 Filmrummet Filmrummet arrangerar samtal och debatter med nedslag i de viktigaste aktuella filmfrågorna. Under 2016 har tjugo Filmrummet genomförts i sju städer runt om i landet och i samarbete med tolv olika organisationer, bland annat regionala produktionscentrum, filmfestivaler och India Unlimited. Ett exempel är samarbetet med Tempo dokumentärfestival, där utgångspunkten var klassfrågan som dokumentärfilmens DNA, och Filmrummet under Buff där barnfilmsambassadör Suzanne Osten samtalade med representanter för Barnfilmskolan vid Akademin Valand som vunnit Gullspira. Andra exempel på frågeställningar som tagits upp är huruvida lesbiska erfarenheter kan vara en styrka i skådespelar yrket och kring ljudläggning och bild på film och bio. Det senare erbjöd ett tillfälle där många i publiken kunde träffas för första gången för att samtala om gemensamma yrkesfrågor. I arbetet med att tillgängliggöra vårt digitaliserade filmarv inleddes ett samarbete med Forum / Debatt och Klarabiografen på Kulturhuset Stadsteatern som resulterade i en film- och samtalsserie med filmer från olika årtionden. Pekka Heino ledde samtalen och bland paneldeltagarna fanns bland andra Bianca Kronlöf, Bahar Pars och Marcus Lindeen. Filmrummet Bobo är ett årligen återkommande evenemang för filmbransch, studenter, forskare, barnkulturarbetare och intresserad allmänhet med målet att sprida kunskap om, ta tempen på och debattera barn- och ungdomsfilm. Årets Bobo hade underrubriken Vadå verkligheten? och syftade till att vända och vrida på begreppet verklighet, i både dokumentär och spelfilm. Dagen varvades med föreläsning, work-in-progress och paneldiskussioner. Dagen leddes av Yankho Kamwendo. Bland de medverkande fanns Maria Söderling, lektor vid Burlövs kommun, som pratade om hur unga läser film, liksom filmarna Mika Gustafson, Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis som berättade om sin metod och vilken verklighet de skildrar i dokumentären om Silvana Imam. Bland annat Sveriges Radios Kulturnytt uppmärksammade dagen. I samband med Filmrummet om strategisk programsättning, som arrangerades i Kosta tillsammans med Folkets hus och parker, testades livesändning för första gången. Det visade sig något svårt att locka publik till platsen, och därför var det extra roligt att sändningen sågs av över 200 personer totalt, både under själva livesändningen och efter att den gjorts tillgänglig på Filminstitutets webbplats. Att samtala om den kommande statliga filmpolitiken har stått högt upp på agendan, totalt har det genomförts fem Filmrummet med fokus på den nya politiken, på råden och den pågående stödutredningen. Deltagare har varit bland andra kulturminister Alice Bah Kuhnke, statssekreterare Per Olsson Fridh, företrädare för regionerna och branschföreträdare för regissörer, manusförfattare och producenter. I möten med branschen märks det att Filmrummet är en etablerad samtalsplattform, som är förknippad med intressanta och kvalitativa arrangemang där möten mellan människor som inte vanligtvis träffas uppstår. Intresset har varit stort, publikbeläggningen är god och medierna har följt några av Filmrummet med stort intresse. Filmhusets publika verksamhet Biograferna är en central del av Filminstitutets och Filmhusets verksamhet. De används mångsidigt till filmvisning, undervisning, granskning av film, konferenser, filmrelaterade samtal, event och inte minst i arbetet med att digitalisera vårt analoga fi l m a r v. Kontrollutrustning har införskaffats för att säkerställa anläggningens funktion och kvalitet. Förarbete har gjorts för framtida Presskonferens för Sveriges bidrag till Oscars Academy Awards, En man som heter Ove. Baker Karim, Filminstitutets långfilmskonsulent Foto: Christopher Mair

44 Filminstitutets anställda är efterfrågade som experter och sitter med som representanter i olika för filmen viktiga sammanhang. akustikanpassning, ljuduppgradering samt förbättrad tillgänglighet till Bio Victor. Under året har ett omfattande service arbete genom förts i biograferna där all belysning inklusive dess styrning ersatts med modern teknik. Befintlig armatur har inte varit driftsäker och tillhörande lampor har fasats ut av miljöskäl. Den nya anläggningen är mer effektiv, mångsidig, energibesparande och skräddarsydd efter dagens drift och behov. Förbättringsåtgärder har också tagits fram för att minska buller samt för att förbättra ventilationen i maskinrum. Från och med årsskiftet 2015 / 2016 är Filmhusets biografer anpassade för digitala filmleveranser via fiber. Intäkterna från extern uthyrning av biografer uppgick under 2016 till totalt kronor. Regionala samarbeten De regionala filmverksamheterna, regionala resurscentrum, är avgörande för filmens utveckling i hela landet och viktiga samarbetspartners för Filminstitutet. I den filmpolitiska propositionen lyfts också regionernas betydelse fram. Under Göteborgs internationella filmfestival arrangerade Filminstitutet konferensen Regionerna i filmpolitiken och filmen i samhället i Akademin Valands lokaler. I programmet medverkade företrädare för kulturdepartementet, Tillväxtverket och Statens kulturråd tillsammans med regionala kulturchefer, regionala resurscentrum och filmskapare. Bland annat lyfte regionala företrädare behovet av ökat samarbete på nationell nivå, mellan myndigheter men också mellan kulturdepartementet och utbildnings- och näringsdepartementen. Exem pelvis befinner sig arbetet med talangutveckling i skärningspunkten mellan dessa politikområden. Filminstitutet ingår i Kulturrådets samverkansråd och deltar därigenom i arbetet kring samverkansmodellen. Tack vare den årliga samverkanskonferensen på våren får Filminstitutet chansen att lyfta viktiga filmpolitiska frågor och möta alla regionala kultur chefer och strateger i speed-meetings som ger en god bild av vilka filmfrågor som är aktuella i landet. Filminstitutet arrangerar också nätverksträffar för de regionala filmverksamheterna och film i skolan-dagarna arrangeras i regionalt samarbete på olika platser i landet. Analys och statistik Under 2016 utvecklades arbetet med att öka kunskapen om publiken och vad som ligger bakom vilka filmer den ser, var de ser dem och med vad detta konkurrerar. En av de två undersökningar som publicerades var en uppföljning till den tidigare Vem såg filmen och var fokuserad på 14 filmer med premiär 2014 / Den andra publicerade undersökningen gällde barns och ungas filmkonsumtion och innebar även metodutveckling då frågorna ställdes direkt till barnen. Rapporten möttes av stort intresse när den presenterades i samband med barn och ungdomsfilmsfestivalen Buff i Malmö samt vid filmfestivalen i Haugesund i Norge. Under slutet av året genomfördes två undersökningar som kommer att presenteras under 2017 varav en var inriktad mot den yngre vuxna publiken där intresset för svensk film är lägre än i andra åldersgrupper. Även denna undersökning innebar metodutveckling då dess kvalitativa ansats genomfördes genom användande av chattforum. Därutöver initierades bland annat ett projekt som kommer att genomföras 2017 med målet att hitta former för att beskriva genomslaget för dokumentärfilm och effekterna som därigenom kan uppstå. Senare delen av året präglades av det beslut som Sveriges Biografägarförbund och Svenska Filmuthyrarföreningen fattade som en följd av införandet av en ny statlig filmpolitik. Beslutet innebär att den tidigare leveransen av detaljerad statistik om besök till öppna visningar av film upphör från och med den första januari Tyvärr kommer förändringen innebära ökade arbetsuppgifter för flertalet stödsökande eftersom Filminstitutet måste kunna säkerställa att beslut fattas på korrekta underlag. Förändringen kommer också att innebära att Filminstitutet från januari 2017 inte längre kommer att kunna publicera uppgifter om biobesök regelbundet. För att ha underlag för stödgivning och analyser undersöktes under hösten andra sätt för inhämtning och vilka behov det ställer på verksamheten. Under 2017 kommer ökade resurser behöva läggas på hanteringen av underlagen för stöd. 42 Måns Herngren tillsammans med Cicci Renström Suurna på Filminstitutets årliga presentation av höstens premiärer. Foto: Christopher Mair Organisation Ett viktigt fokus för framförallt avdelningarna Filmstöd och Staben har varit att förbereda inför övergången till en helstatlig filmpolitik. Förändringarna när det gäller vad som omfattas av

45 Filmteamet från filmen Medan vi lever blir intervjuade av Jens von Reis under Filminstitutets presentation av hösten biopremiärer. Foto: Christopher Mair offentlighetsprincipen liksom kraven på arkivering och transperens kommer att påverka arbetssätt, system och kommunikation. Det har bland annat handlat om att planera för arbetsflöden, förändringar i rutiner och roller, lägga beställningar till leverantörer för förändring i it-system och infrastruktur, kompetensutveckla medarbetare samt kommunicera med bransch kring de nya förutsättningarna. Under första kvartalet genomfördes en ledarskapssatsning kring medarbetarskap, chefsrollen och förändringsarbete samt feedback/svåra samtal. Filminstitutet har även påbörjat arbetet med strategiska kompetensutvecklingsplaner för de delar av verksamheten där kompetensförsörjningsbehovet kommer att vara kritiskt på sikt. Arbetet med det fortgår under Under året har remissynpunkter lämnats in på ett flertal utredningar och andra förslag, bland annat utredningarna Kraftsamling mot antiziganism och Ny museipolitik, EU-kommis sionens förslag till modernisering av EU:s upphovsrättsreglering samt motion vid Stockholms stad om produktionsincitament. Upphandling gjordes bland annat av revisionsbyrå. Strategiskt fattades beslut om att i högre omfattning hantera upphandlingar internt. Filminstitutets medverkan i internationella organisationer Filminstitutet är ett kunskapscentrum för film, ny som gammal, svensk som utländsk. Filminstitutets anställda är efterfrågade som experter och sitter med som representanter i olika för filmen viktiga sammanhang. Följande tabell sammanfattar de viktigaste internationella organ där Filminstitutets medarbetare deltar. Filminstitutets medverkan i internationella organisationer Organisation Vem Funktion Eurimages Vd Anna Serner Expert i Eurimages Ad Hoc workning group on gender equality in the audiovisual sector (CPP-ESA) Eurimages Filmstödschef Kristina Börjeson Sveriges representant, Board of management Filmkonsulent Calle Marthin Suppleant European Digital Cinema Forum Handläggare Ramon Reissmüller Styrelseledamot European Film Promotion, EFP Utlandschef Pia Lundberg Sveriges representant och vice styrelseordförande European Film Agency Directors, EFADs Vd Anna Serner Sveriges representant European Film Agencies Research Analyschef Johan Fröberg Sveriges representant Network, EFARN International Federation Filmarkivschef Jon Wengström Styrelseledamot och treasurer of Film Archives, FIAF Nordisk Film og TV fond Filmstödschef Kristina Börjeson Styrelseledamot Scandinavian Films Vd Anna Serner Styrelseledamot Scandinavian Films Utlandschef Pia Lundberg Representant strategigruppen Scandinavian Films Festivalansvarig Petter Mattsson Representant festivalgruppen 43

46 Foto: Christopher Mair Foto: Christopher Mair

47 Ekonomisk översikt

48 Filmkulturen (kronor i tusental) Statsbidrag och andra offentliga bidrag Summa intäkter Distribution och visning Stöd till visningsorganisationer Stöd till lansering av importerad kvalitetsfilm Stöd till syntolkning och textning Stöd till filmfestivaler Stöd till spridning kort/dokumentärfilm Stöd till digital utrustning de minimis Stöd till innovation Stöd till utbildning Övriga projekt samt handläggningskostnader Summa Distribution och visning Utland Omvärld Omvärld/ledning Regioner, barn och unga Lokalt stöd filmkulturellt arbete Stöd regionala resurscentrum Stöd till unga kvinnors filmskapande Handläggningskostnader Summa Regioner, barn och unga Cinemateket Filmhuset Filmhuset (biografer, konferens) Evenemang Guldbaggen Summa Filmhuset Summa Omvärld Filmarvet Filmarvet/ledning Filmarkivet.se Filmarkiv Digitalt filmarv Digitalt arkiv Digitalisering * Biblioteket Rotebro Stiftelsen Ingmar Bergman Summa Filmarvet * Till digitalisering av filmarvet har tkr använts av de tkr som omfördelats enligt regeringens beslut om särskilda medel med en totalsumma om tkr åren

49 (kronor i tusental) Kommunikation Kommunikation Omvärldsbevakning /statistik Summa Kommunikation Stab Övriga verksamheter Omstruktureringskostnader Fastigheter och internservice Ränteintäkter Summa Övriga verksamheter Gemensam administration Administration totalt Administration till filmavtal Summa Gemensam administration Summa Stab och övrigt Reserv Utfall Filmkultur Övriga bidrag från staten Intäkter utöver det ordinarie statliga bidraget 2016 Verksamhet Källa Belopp kr Stärka mindre biografer i Glesbygden Regeringen Digitalisering Regeringen Regionalt stöd Regeringen Jämställdhetsseminarie Regeringen Kreativa Europa Media Desk EU Intäkter från sponsring Svenska Filminstitutet har mycket begränsade intäkter från sponsring och de avser främst arrangerandet av Guldbaggegalan. Intäkterna för år 2016 uppgår till kronor *. *2016 års siffror är inte reviderade. 47

50 Filmavtalet (kronor i tusental) Intäkter Statsbidrag SVT TV MTG C More SBS TV AB Nätverket regional filmproduktion Producentföreningen Biografintäkter Summa intäkter PRS Producentstöd Stöd till åtgärder mot olovlig hantering Avgifter internationellt samarbete Varav: Mediadesken Varav: Internationella avgifter Återstår Summa att fördela Produktionsstöd Långfilm Internationella samproduktioner Dramaseriestöd Dokumentärfilm Kortfilm Nysatsning Utvecklingsstöd Marknadsstöd Regionala produktionscentrum Summa Produktionsstöd Distribution, visning och lansering Svenskt lanseringsstöd Internationellt lanseringsstöd Spridning av film i hela landet Biografstöd Summa Distribution, visning och lansering Övrigt Ränteintäkter Guldbaggen Summa Övrigt Administration Administration filmavtal Administration från Filmkultur Omvärldsbevakning / Statistik Summa Administration filmavtal Procentandel 8,4 % 8,2 % 8,1 % Reserv Summa fördelat enligt filmavtal Utfall filmavtal

51

52 Svenska Filminstitutet Box Stockholm Telefon filminstitutet.se