Svar på kulturdepartementets frågor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23"

Transkript

1 Svar på kulturdepartementets frågor Eventuella nya stöd m.h.t. ev. nya parter. Ev. särskilt stöd till långfilm för premiär på TV. På försök? Inriktning? Svenska Filminstitutet understryker ett starkt behov för ökat stöd till spelfilm med biografpremiär. Vi förutsätter därför att ett nytt stöd till långfilm för premiär på TV är att betrakta som en åtgärd på utvecklingssidan och en vidare utveckling av novellfilmsordningen. En stödordning med fast, låg budget och nykomlingar på två av de tre triangelpunkterna (regissör-producent-manus). Det förutsätts samarbete med en TV-kanal som garanterar visning och som står för en betydande del av budgeten. Resultatet kan bli en biograffilm, men beslut fattas först efter det att filmen är färdig samt om den får en biografdistributör som är beredd att stå för lanseringen. 2. Gränsdragning avtal statsanslag Utgångspunkten måste vara att Sverige även i framtiden skall ha en enhetlig nationell filmpolitik, på samma sätt som att staten har ett överordnat ansvar inom de andra konst- och kulturområdena. Det som skiljer filmområdet är sättet på vilket man finansierar denna politik. Svenska Filminstitutet har ansvaret för att förvalta och administrera filmpolitiken ett ansvar som kan jämföras med det Kulturrådet har för kultursektorn. Dessutom har SFI i likhet med många av sina europeiska systerorganisationer, ett operativt ansvar för vissa områden (t.ex. arkiv, bibliotek, restaurering och information). Det är ett överordnat mål att SFI skall organiseras på ett sätt som är så effektivt och smidigt som möjligt, i förhållande till de uppgifter man är satt att ta hand om. Med detta som utgångspunkt kan man fastställa vissa principer för gränsdragningen mellan de två finansieringsformerna: Avtalsmedlen skall gå till de ändamål där avtalsparterna är operativt ansvariga. Det vill säga där medel tilldelas som stöd i överenstämmelse med vissa riktlinjer. Rent statliga medel finansierar dels de verksamheter där Filminstitutet har ett operativt ansvar så som att samla, vårda och tillgängliggöra filmarvet, nationell och internationell information om filmen i Sverige samt filmpolitiska insatser av icke-kommersiell karaktär som regionala produktionscentrum, FoU, internationella filmpolitiska frågor etc. Bör utlandsverksamheten ligga utanför avtalet och stöd till internationell lansering av ny svensk film i avtalet? Med utgångspunkt i ovan nämnda principer för gränsdragning är det naturligt att det internationella lanseringsstöd som införts under gällande avtalsperiod bör finansieras genom filmavtalet. Däremot bör den viktiga insats som Filminstitutet för i festivalsammanhang ofta inom ramen för Scandinavian Films ingå i den basfinansiering som sker över statsbudgeten. Här handlar det också om att lansera svensk kort- och dokumentärfilm som inte har samma tydliga koppling till en kommersiell marknad. Det gäller även svenska filmveckor och andra insatser för att utveckla speciella marknader för den svenska filmen. Sådant finns det idag allt för små resurser till. Detta gäller även generell information om den nya svenska filmen. I 1

2 dessa sammanhang måste även den internationella lanseringen ses som en del av den internationell profilering av Sverige som levande och framstående filmnation. Detsamma kan sägas om mycket av det arbete som idag utförs av Svenska Institutet på filmområdet. Denna verksamhet innefattar t.ex. internationella filmveckor som bygger på äldre svensk film och på svensk filmhistoria. Andra filmpolitiska åtaganden är t.ex. kunskapsöverföring till länder som befinner sig i begynnelsen av en utveckling på filmområdet. Mycket av denna verksamhet finansieras idag via SIDA. Filminstitutet har i sitt remissvar till den internationella utredningen starkt förordat en tydligare ansvarsfördelning vad gäller den internationella verksamheten på filmområdet. Vi anser att Filminstitutets framtida uppdrag bör vara att ha det centrala ansvaret för att främja den svenska filmen som kulturyttring och som exportartikel. 3. Produktionsstöd: prioriteringar m.m. Som teknikbaserat multikonstverk är filmproduktion den i särklass mest kostsamma uttrycksformen. På professionell nivå är den inte möjlig utan offentligt stöd. Detta gäller i synnerhet inom små kultur- och språkområden. Det är omöjligt att veta på förhand hur en film kommer att gå på biografen, men även filmer som måste karaktäriseras som betydliga publikframgångar är beroende av någon form av stöd. Med ett ökat antal visningsfönster ökar också antalet intäktsströmmar (video/dvd/vod/tv). Dock är många av dessa intäkter redan inne som en förutsättning för grundfinansieringen. I förhållande till biografintäkterna får producenten emellertid endast en begränsad del av omsättningen. Krympande stöd Under innevarande filmavtalsperiod har Filminstitutet konstaterat att förhandsstödens storlek och relativa andel av den totala finansieringen har minskat. Konsultenterna har ställts inför valet att ge stöd till ett mycket begränsat antal filmer, eller att begränsa stödet ibland över smärtgränsen. Mot bakgrund av det stora antal projekt som föreligger och den dokumenterade relationen mellan antal filmer och svensk marknadsandel, försöker man dock att tänja de disponibla medlen så långt som möjligt. Resultatet har blivit pressade inspelningstider och en bransch där allt färre får avtalsenlig lön och ständigt fler bolag som måste sätta in stora delar av sitt arvode som egenkapital. Konstnärligt sett betyder det att filmer med betydande konstnärliga kvaliteter inte alltid finner finansiärer och därför inte heller blir realiserade. Ett ytterligare problem med det begränsade stödet är att den svenska filmen (t.ex. jämfört med den danska) inte har plats för lokomotiven de filmer av större format som behövs regelbundet för att gå vidare framåt. Detta drabbar inte minst animerade långfilmer och barnfilmer med en än sämre eknomi, men så mycket längre liv och långt större internationell marknad än långfilmer generellt. I bästa fall kan ett par filmer per år spela in sina kostnader och dessutom generera ett betydande överskott för producenten. Det offentliga stödet till långfilm måste därför betraktas som ett helt nödvändigt riskkapital. Mål för ett nytt filmavtal Filminstitutet anser att målet för den svenska långfilmsproduktionen skall vara 35 långfilmer per år. Av dessa skall minst 28 vara spelfilmer. De filmprojekt som 2

3 föreligger idag kan kvalitativt sett försvara en sådan produktionsvolym. Även marknaden kan ta emot detta antal, förutsatt att filmerna representerar en genremässig bredd och att branschen anstränger sig att förlänga premiärsäsongen för svenska filmer till 8 månader (idag 7 månader). Med en produktion av denna storlek bör svenska filmer kunna uppnå en marknadsandel på 25 procent. Som delmål bör Sverige producera Minst fyra svenska barnfilmer per år. En marknad för svensk barnfilm kräver kontinuitet och bredd, på samma sätt som vuxenfilmen. En animerad film av helaftonlängd minst vartannat år. Den svenska filmproduktionen ska karaktäriseras av Kvalitet Volym Genomslagskraft Bör en ev. ökning ske jämnt eller bör något stöd särskilt prioriteras? Nedanstående områden är de områden som filminstitutet anser behöver utvecklas och tillföras mer resurser. Det finns ingen prioriteringsordning dem emellan. Förhandsstöd till långfilm Som ovan nämnts har förhandsstödens storlek och relativa andel av finansieringen minskat under avtalsperioden, vilket har medfört underfinansierade filmprojekt och därtill kommande negativa effekter (se ovan). Om inte förhandsstödet ökar kommer antalet produktioner att minska. Detta är en utveckling Filminstitutet inte på något sätt förordar. Publikrelaterat biljettstöd Det publikrelaterade stödet bedömer filminstitutet som ett viktigt alternativt stöd en tredje ingång väsentlig för mångfalden och som utgör en balans gentemot det konsulentstyrda förhandsstödet. Ett oeftergivligt krav för ett fungerande automatstöd av denna typ är att de tilldelade resurserna tål svängningar i produktionen såväl som i publiktillströmningen, samt att regler och resurser bestäms samtidigt. För att stödet skall få avsedd effekt måste finansiärerna veta att de vid en viss publiksiffra, är garanterade återbetalning av en förutsägbar del av sin investering. Villkoren för utbetalning skulle kunna förändras jämfört med nuvarande system, t.ex. bör en återbetalning enligt norsk eller dansk modell införas. Barnfilm Förhandsstöd till barnfilm (inkl. långfilm) är i starkt behov av en förstärkning. Med tanke på Sveriges stolta traditioner som föregångsland inom barnfilmen, är den sorgligt lågt prioriterad idag. Barnfilmen har lägre intäkter p.g.a av de lägre biljettpriserna, men kostar ofta mer att producera än filmer för vuxna. Orsaken är bl.a. att barn medverkar och att man därför inte kan pressa inspelningstiden på samma sätt som man varit tvungen till för vuxenfilmer. Det krävs vidare en kontinuitet i produktionen för att bibehålla publikens intresse för svensk barnfilm på det egna språket. Filminstitutet anser att det minst behövs fyra filmer per år för åldersgruppen upp till 12 år. Svensk barnfilm riskerar annars att drunkna i det internationella utbudet, särskilt vad gäller animerad film. Bristen på pengar drabbar även den animerade filmen mycket hårt. Animerad film är trots den tekniska utvecklingen mycket dyr att producera. Fördelen är att den ofta har ett långt liv och en stor internationell marknad i versionerad form. Den nuvarande barnfilmsbudgeten ger inte möjlighet att substantiellt stödja svensk animerad långfilm för barn. 3

4 Kort- och dokumentärfilm Till kortfilmen kan räknas Novellfilmen som varit en framgångsrik satsning i samarbete med SVT. Fler TV-kanaler i avtalet borde kunna borga för ytterligare samarbete av liknande art. Filminstitutets andel i nuvarande Novellfilmssatsningen har bland annat finansierats visa den generella reserven. Ett större och tydligt och riktat bidrag till denna verksamhet behövs. Dokumentärfilmen är ett annat område där samarbetet eller samfinansieringen med TV är påtagligt. Därmed är inte dokumentärfilm liktydigt med TV-film. Att en dokumentärfilm görs för biografbruk ger den ett starkare filmiskt uttryck och samtidigt åskådaren en starkare upplevelse. Om den som biograffilm har en mindre publik (vilket även händer annan värdefull och smal film) skapar biograflanseringen hur som helst en större uppmärksamhet för kommande TV-visning. Det är även angeläget att sådana filmer och eller uttryck som TV av olika skäl väljer att inte sända, trots allt kan göras då det förutom biografen finns alternativa visningsformer som t.ex festivaler och skolbio. Filminstitutet har planer, om än inte resurser, på att tillsammans med SVT göra en gemensam satsning på den korta dokumentären, på samma sätt som Novellfilmen. Stöd till manusutveckling och unga filmare; utformning, inriktning? Redan i PO Enquists utredning fanns ett förslag om en utvecklingsavdelning. Avtalet lämnade dock inte nödvändigt utrymme för sådan ordning. Filminstitutet föreslår därför att det införs i det kommande avtalet. Uppgiften skall vara att stå för idé-, talang- och kompetensutveckling. Norsk filmutvikling kan tjäna som förebild och inspiration. En eller flera manuskonsulenter ska jobba med de manusansökningar som kommer in och de konsulenter som beslutar om förhandsstöd ska frikopplas från detta steg. Den nuvarande fortbildningsverksamheten skulle naturligt ingå i denna avdelning. Novellfilmen är ett väl fungerande växthus för unga filmskapare i samarbete med SVT. Vi menar att man bör pröva ytterligare ett steg i utvecklingen mot helt färdiga regissörer och producenter (se beskrivning TV-film). Avsiktsförklaringen nämner inte stöd till oberoende producenter. Vi bedömer dock att detta i stort varit ett bra stöd, vars kriterier bör finslipas och möjligen på ett fastare sätt resultatbaseras. En koppling till Media-programmets slate-funding bör övervägas. Slå ihop ungdomsfilm och långfilm i samma kategori? Frågan om ungdomsfilm skall hänföras till vanlig långfilm i stället för till barnfilm är delvis akademisk. Långfilmskonsulenterna har haft i uppdrag att se till också ungdomsfilmen samt har stött sådana filmer. En tydligare definition av eller gränsdragning för barnfilm kan behövas. En norsk definition som filminstitute haft som riktmärke är en film som till form och innehåll vänder sig till barn upp till 11 år. En öppnare möjlighet skulle vara att använda censurens 15-årsgräns. Bör stöd till regionala produktionscentrum omfatta någon mer än idag (Stockholm-Mälardalen)? Om inte redan från 2006 så kanske senare under avtalsperioden? Vi har tidigare och i andra sammanhang uttryckt åsikten att fyra produktionscentrum är en övre gräns. Emellertid ligger beslut om detta hos regionerna, inte hos Filminstitutet. Det möte som äger rum nu på torsdag kan ge vidare fingervisning. Upphovsmannastödet både ifrågasatt och omhuldat, hur förhålla sig? Filminstitutet har tidigare och i olika sammanhang, jämfört resultat med den ursprungliga intentionen. Vi kan 4

5 självklart se det rimliga i att upphovsmännen och kvinnorna får en ytterligare ekonomisk ersättning utöver de avtalsmässiga lönerna om deras filmer har framgång. Alla stöd bör emellertid kunna utvärderas och målsättningen bör omvärderas. 4. Distribution, visning Ev. ökat stöd till parallelldistribution resp. publikarbete och upprustning; utformning, inriktning? Parallelldistribution För biografer på medelstora och mindre orter är problemet ofta bristen på färsk och publikdragande film. Som ett verktyg att bibehålla och förstärka biografstrukturen utanför de största städerna inrättades stöd till parallelldistribution av filmkopior i början av 1980-talet. Stödet ska bidra till att ge biografpubliken utanför storstadsregionerna möjlighet att se bra, populär och aktuell film parallellt med premiärvisning och lansering i storstäderna. Enligt nu gällande regelverk får parallellkopior endast visas på biografer utanför de 30 största städerna i maximalt två veckor per biografort. Stödet till parallellkopior har fått en allt större betydelse, många filmtitlar går upp i allt färre kopior och finns på repertoaren kortare tid än tidigare. Konsekvenserna blir att allt större delar av landet blir utan tillgång på aktuell film. Därför bör stödet till parallellkopior öka kraftigt, till dess digitaliseringen av biografverksamheten har undanröjt detta problem. Lokalt publikarbete För att vitalisera biografkulturen ute i landet gäller det att utveckla biografen som kulturell mötesplats. Under innevarande Filmavtal fördelar Svenska Filminstitutet stöd till lokalt publikarbete. Stödet syftar till att långsiktigt öka publiktillströmningen och därmed utveckla biografen som social och kulturell mötesplats. I ett initialskede var det vissa svårigheter att få stödfunktionen att fungera, möjligtvis beroende på att målgruppen saknar erfarenhet av långsiktig verksamhets- och målsättningsarbete. Svenska Filminstitutet har samspelat med representanter för kommuner, regionala resurscentrum, folkrörelser och Biografägarförbundet. En rad åtgärder har genom åren gjorts för att få ett bättre utnyttjande av stödet. Detta har under senaste året givit klart resultat. Stödet har definitivt etablerats och bidrar ständigt till en ökad publiktillströmning på de mindre och medelstora biograferna genom olika satsningar såsom filmfestivaler, nattbio, dagbio och frukostbio. Stöd till upprustning av biograf Den digitala biografutvecklingen är under frammarsch och kommer att få sitt genomslag under den kommande filmavtalsperioden. Satellit, fiberoptiska bredbandsnät eller högupplösta DVD-skivor kommer att erbjuda möjligheter till betydligt snabbare och billigare filmdistribution över hela landet. Det innebär att en film i praktiken kan ha premiär över hela landet på samma dag. Det kan i sin tur motverka det handikapp som biografer på mindre orter kämpar med idag. Repertoaren kan breddas och ett rikare och mer mångfacetterat filmutbud erbjudas över hela landet. För att möjliggöra etablering av digitala biografer i en omfattning som ger veritabelt genomslag, måste Filminstitutet få medel att stödja en sådan utveckling. Medel bör också anslås för forsknings-, utvecklings- och experimentverksamhet i anknytning till digitaliseringen av filmområdet. Stödet till upprustning av biograf, bör göras teknikneutralt och samtidigt förses med en större fördelningsbar summa. Publiken kräver hög kvalitet på biofrafupplevelsen, vilket förutsätter en omfattande förnyelse av biografernas tekniska standard till en nivå som dagens stöd till teknisk upprustning inte kan möte. Under innevarande år har t.ex. 5

6 behovet av installation av rött ljus ökat. Detta beroende på att nya filmer efter nyår kommer att vara kopierade på en silverfri bas som kräver nyinstallationer i projektorerna. Tyvärr har inte samtliga ansökningar kunnat beviljas medlen har inte räckt till även om just detta specifika upprustningsbehov har getts hög prioritet. Stödet bör framledes också kunna utgå till kvalitetsbiografer, även om de ligger i städer. Detta gäller också stödet till lokalt publikarbete. Viss minskning av biljettstödet, ev. annan utformning än idag? Stödet syftar till att motivera biografägare på mindre orter att i allt högre utsträckning programsätta svensk film. Biografen erhåller ett stöd som utfaller i form av ett ekonomiskt bidrag för varje försåld biljett av svensk film. Stödmottagare är biografer på mindre orter. Stödet har från början varit föremål för diskussioner många har menat att det är av ringa betydelse att få en ersättning som endast kan ge runt 10 kronor per såld biljett andra har menat att detta är en tydligt stimulansåtgärd för att öka sättning av svensk film på biograf. För att erhålla stöd till öppna visningar krävs endast att biografägaren registrerar biografen. År 2000 uppgick stödbeloppet till 8 kronor per såld biljett, 2001 var beloppet 10 kronor. År 2002 ökade det ytterligare till 11 kronor och för år 2003 var beloppet 11:60 per biljett.av dessa siffror att döma skulle man kunna dra slutsatsen att stödet inte stimulerar biografägare till sättning av svensk film på biograf. Antalet producerade svenska filmer torde snarare vara det som påverkar sättningen. Helt utan tvivel är dock att de medel som betalas ut till biografägare via denna stödordning är oerhört välkommet. Biograferna på mindre orter lever med ytterst små vinstmarginaler varför ett tillskott på kronor per biograf stimulerar eldsjälarna att fortsätta det oftast ideella och tunga arbetet. Utvärdering av lanseringsstödet, flertalet eniga om att minska till förmån för produktion, svenska distributörer emot. Argument? Ingenting tyder på att svensk film får en betydligt större publik tack vare lanseringsstödet. De filmer som når en stor publik har så stora budgetar att ett bortfall av stöd knappast påverkar publikantalet. Skulle så dock vara fallet, bör detta iså fall åläggas distributörerna själva att dokumentera. Vad man åtminstone klart kan säga att en del filmer får en publik inte stor eller större, men en publik tack vare stödet. De distributörer som tar filmer på vilka det inte finns någon kommersiell förväntan har inte ekonomiska möjligheter att satsa stort på lanseringen. För dem är således stödet av stor betydelse. Följande exempel från 2002 understryker detta och bekräftas ytterligare av siffrorna från övriga år. Filminstitutet anser att ett lanseringsstöd för svensk film inte bör vara automatiskt utan att resurserna bör behovsprövas. År 2002 fick 31 filmer lanseringsstöd. Det stora antalet gjorde att styrelsen inför höstpremiärerna sänkte maximalt stödbelopp till kronor. De åtta filmer som fick en publik på över , hade en genomsnittlig lanseringsbudget på 4,1 mkr. Stödet utgjorde i snitt 9 procent. Tio filmer hade en stödprocent på 40 eller mer. En av dem nådde besök, övriga under besök. Ökat stöd till internationell lansering av ny svensk film? Utformning? Utlandsverksamheten måste tillföras rimliga ekonomiska resurser inom ramen för ett nytt filmavtal. Det finns helt klart en outnyttjad internationell potential för svensk film både kulturpolitiskt och kommersiellt. Filminstitutet vill fortsätta att utveckla det internationella lanseringsstödet för svensk film både när det gäller nivåerna på stödet samt genom att tillföra utlandsavdelningen en marknadsföringskompetens kring hanteringen av stödet. 6

7 Utlandsverksamheten måste vidare tillföras resurser för att utveckla den internationella delen av SFI:s hemsida. Informationen om svensk film på engelska fyller idag inte de krav man borde kunna ställa. Många länder ligger långt fram i denna utveckling och Svenska Filminstitutet måste komma i kapp. Verksamheten måste också tillföras rimliga resurser för promotion av svensk film på andra områden. Det gäller resurser som kan garantera utgivningen av promotiontidningen Made in Sweden, utgivning av promotion-dvd med ny svensk film, filmstatisk etc. I gränslandet mellan utlandsverksamhet och produktion av ny svensk film finns ett starkt behov av att utveckla filmproduktionens utlandsstrategi. Att producera lokalt men tänka globalt borde bli ett motto även för svensk film vad gäller deltagande i internationella samproduktionsseminarier m.m. Sverige är idag underrepresenterat internationellt på dessa områden. I ett nytt filmavtal bör Filminsitutet, som nämnts ovan, överta det åtagande och de resurser som idag ligger hos Svenska Institutet. Endast så kan den fulla potentialen när gäller den svenska filmens internationella lansering utnyttjas maximalt och i samverkan med cinematek, filmarkiv etc. 5. Genus Räcker det med riktlinjer, mål? Behövs något mer? Filminstitutet är övertygat om att det krävs riktlinjer i förhållande till jämställdhetsfrågorna för alla delar av verksamheten. Dessa måste emellertid kopplas till konkreta insatser som det måste stå Filminstitutet fritt att utforma tillsammans med branschens organisationer och aktörer. Eftersom erfarenheter visar att det finns ett samband mellan det interna jämställdhetsarbetet och det som produceras hos en arbetsgivare eller organisation är det viktigt att aktivt arbeta för att öka medvetandet om vikten av jämställdehet. Ett sådant arbete kan innehålla debatter föreläsningar och seminarier utbildning i genusvetenskap erfarenhetsutbyte/redovisning och uppföljning av jämställdhetsarbetet handledning i genusfrågor för enskilda handläggare och avdelningar könsuppdelad statistik SFI:s övergripande mål är att inget kön på sikt skall vara representerad med mindre än 40 procent inom filmen. Det måste vidare utarbetas ett system för beräkningen av könsbalansen. Målet skall beaktas vid alla beslut om stöd. Verksamheten ska utvärderas och analyseras årligen med avseende på målet. Förslagsvis skulle 10 mkr av medlen till produktion och utveckling kunna öronmärkas till en jämställdhetsfond. Den stipendieordning som införts på fortbildningsområdet skall fortsätta med särskilda medel. Det försök med särskild satsning på oberoende produktionsbolag som påbörjades år 2003 och som vidareförts 2004 skall även i fortsättningen speciellt prioritera kvinnor. Producenter skall vid slutredovisning av stöd lämna uppgifter om könsfördelningen inom teamet (exempelvis så skulle en fördelning enligt 40/60 kunna ge extra lanseringsstöd, utvecklingspengar eller liknande). Filmarbetarkatalogen ska omredigeras så att den gör det lättare att finna kvinnliga respektive manliga filmskapare. 7

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bio AB ( SF Bio ) har getts möjlighet att inkomma med remissvar och lämna synpunkter på regeringens förslag till Framtidens filmpolitik,

Läs mer

ANGÅENDE UTVECKLINGEN AV EN NY SVENSK FILMPOLITIK

ANGÅENDE UTVECKLINGEN AV EN NY SVENSK FILMPOLITIK Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke Kulturdepartementet,103 33 Stockholm 2015-04- 29 ANGÅENDE UTVECKLINGEN AV EN NY SVENSK FILMPOLITIK Vi, Film&TV- Producenterna och Film i Väst, skriver till Dig därför

Läs mer

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig. Remissyttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-06-10 Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra

Läs mer

Stöd till oberoende producenter. Bilagor: Intyg om leverans av säkerhetsmaterial

Stöd till oberoende producenter. Bilagor: Intyg om leverans av säkerhetsmaterial Bestämmelser för produktionsstöd Fastställda av Svenska Filminstitutets styrelse den 29 januari 2006 Reviderad 21 mars 2007 Reviderad 15 juni 2007 Reviderad 17 december 2008 Dessa bestämmelser innehåller

Läs mer

Innehåll. Förord...7. Sammanfattning...9. 1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...13. 2 Bakgrund...15

Innehåll. Förord...7. Sammanfattning...9. 1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...13. 2 Bakgrund...15 Innehåll Förord...7 Sammanfattning...9 1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...13 2 Bakgrund...15 3 Filmen i Sverige och omvärlden...23 4 Inriktning på insatserna för filmen...39 5

Läs mer

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet l ^.cft/vww.cx Regiat. 2013 "01-09 Regeringsbeslut 16 REGERINGEN D*SHaO 2>- I 5" 2012-12-20 Ku2012/1898/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med

Läs mer

Teaterförbundet/för scen och film till Kulturdepartementet om Framtidens filmpolitik (DS 2015:31)

Teaterförbundet/för scen och film till Kulturdepartementet om Framtidens filmpolitik (DS 2015:31) 1 Teaterförbundet/för scen och film till Kulturdepartementet om Framtidens filmpolitik (DS 2015:31) Sammanfattning och förslag till en alternativ finansieringsmodell Teaterförbundet för scen och film välkomnar

Läs mer

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 3 augusti 2015 Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Sammanfattning TV4-gruppen välkomnar regeringens

Läs mer

Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Er ref: Ku2015/01632/MFI Vår ref:

Läs mer

Stödöversyn distribution och visning

Stödöversyn distribution och visning Stödöversyn distribution och visning 4 september 2014 Kristina Börjeson & Johan Fröberg 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Distribution och visning av film i Sverige en översikt... 5 Hur och var filmen

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016 2018

Budgetunderlag för åren 2016 2018 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Budgetunderlag för åren 2016 2018 1 Inledning 2015 inleddes på ett sätt

Läs mer

Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke. Kulturutskottet. För kännedom: Svenska Filminstitutet

Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke. Kulturutskottet. För kännedom: Svenska Filminstitutet Till: Kulturminister Alice Bah Kuhnke Kulturutskottet För kännedom: Svenska Filminstitutet Till Kulturminister Alice Bah Kuhnke samt ledamöter i Kulturutskottet med anledning av de pågående diskussionerna

Läs mer

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014

Läs mer

Framtidens biograf utanför storstaden

Framtidens biograf utanför storstaden Framtidens biograf utanför storstaden Biografkonferensen i Hudiksvalls Folkets Hus den 3 september 2008 genomsyrades av framtidstro, förhoppningar och ett utökat samarbete mellan biografägare, ideella

Läs mer

Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland.

Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland. Sida 1(8) Detaljbudget 2016 Film i Väst AB 1. Sammanfattning Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland. Film Väst investerar ekonomiskt i filmproduktion (samproduktion

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter 2016

Stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter 2016 Stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter 2016 Övergripande strategi för hur medlen ska användas för regeringens särskilda satsning för att stärka visningsverksamheten i hela landet Innehåll

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:132

Regeringens proposition 2015/16:132 Regeringens proposition 2015/16:132 Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik Prop. 2015/16:132 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 mars 2016 Stefan Löfven Alice

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Film i Väst 2015-2017

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Film i Väst 2015-2017 1 (13) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Film i Väst 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 175-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post:

Läs mer

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI)

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) YTTRANDE Dnr: 66/2013 2015-01-19 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) Sammanfattning

Läs mer

HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad

HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad Sammanfattning Den beslutade avtalade samverkan kring regional vuxenutbildning i Sjuhärad (Regvux-avtalet)

Läs mer

Kort går IG ut på att staten, via t ex Svenska Filminstitutet (eller annan myndighet), garanterar investeringar i filmverk.

Kort går IG ut på att staten, via t ex Svenska Filminstitutet (eller annan myndighet), garanterar investeringar i filmverk. Penguin Films J. Pingo Lindström www.penguinfilms.com info@penguinfilms.com FALUN 2015-07-31 REMISSVAR FRAMTIDENS FILMPOLITIK, DS 2015:31 BAKGRUND Mitt namn är Jesper Pingo Lindström och jag är filmproducent,

Läs mer

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands - KUN 2009-09-15, p 4 KUN 2009/536 Handläggare: Kerstin Olander Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:132 Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik

med anledning av prop. 2015/16:132 Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3387 av Aron Emilsson m.fl. (SD) med anledning av prop. 2015/16:132 Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

2016-02-23. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3

2016-02-23. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3 2016-02-23 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Dnr Ju2016/00084/L3 EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten Svenska

Läs mer

Remissvar på Kulturdepartementets promemoria om Framtidens filmpolitik

Remissvar på Kulturdepartementets promemoria om Framtidens filmpolitik 2015-07-29 Ds 2015:31 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Kulturdepartementets promemoria om Framtidens filmpolitik Riksföreningen Våra Gårdar avger här sitt remissvar på promemorian Framtidens

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Förutsättningar för svensk film

Förutsättningar för svensk film Kulturutskottets betänkande 2015/16:KrU11 Förutsättningar för svensk film Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till nya mål för den nationella filmpolitiken. Utskottet

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Sveriges Filmregissörer (SFR), om Framtidens filmpolitik Ds 2015:31

Sveriges Filmregissörer (SFR), om Framtidens filmpolitik Ds 2015:31 REMISSVAR SVERIGES FILMREGISSÖRER (SFR) FRAMTIDENS FILMPOLITIK 1 Kulturdepartementet Stockholm Sveriges Filmregissörer (SFR), om Framtidens filmpolitik Ds 2015:31 Inledning Sveriges Filmregissörer är ett

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Utländska direktinvesteringar till Jönköpings län

Utländska direktinvesteringar till Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-11-13 RJL 2015/2327 Regionledningskontoret Regional Utveckling Mikael Gustafsson Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Utländska direktinvesteringar till Jönköpings

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Underlag till en ny filmpolitik

Underlag till en ny filmpolitik Underlag till en ny filmpolitik December 2004 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PRODUKTION...3 1.1 Överordnade mål för den svenska filmproduktionen...3 1.2 Bakgrund...3 1.3 Jämställdhet på filmens område...6 1.4

Läs mer

UPPDRAG ATT FRÄMJA SVENSK FILM INTERNATIONELLT

UPPDRAG ATT FRÄMJA SVENSK FILM INTERNATIONELLT Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi.se Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 Stockholm UPPDRAG

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205 Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-07 Vår referens Malena Sandgren Enhetschef KBU Tjänsteskrivelse Förslag till Skolbioplan KN-KFÖ-2013-01205 Sammanfattning Kulturförvaltningen inrättar

Läs mer

Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi.

Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi. Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi.se YTTRANDE Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Reidun Westman, kulturchef Anna Swanberg, kultursekreterare. Peter Westerdahl. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 53-61 Anna Swanberg

Reidun Westman, kulturchef Anna Swanberg, kultursekreterare. Peter Westerdahl. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 53-61 Anna Swanberg Plats och tid Sessionssalen, kl 15.00-16.00 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(13) Beslutande Ledamöter Monica Marker (M), ordf Bjarne Olsson (S), vice ordf Peter Westerdahl (M) Birgith Schelin (C) Cecilia Koch

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND

SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND Med 35 års erfarenhet och verksamhet i danslivet har vi länge varit bekymrade över utvecklingen inom danskonsten i Göteborg. Danskonsten i Göteborg

Läs mer

Delårsrapport 2013-08-31 arbetsmarknadsnämnden

Delårsrapport 2013-08-31 arbetsmarknadsnämnden 1 (7) Datum 2013-08-22 Delårsrapport 2013-08-31 arbetsmarknadsnämnden Sammanfattning Nämndstotal (tkr) Delår 130831 Årsbudget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Verksamhetens intäkter 24 187 32 715 34 253 1 538

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Om ekonomin i svensk filmproduktion

Om ekonomin i svensk filmproduktion Om ekonomin i svensk filmproduktion Utredning för Film&TV-Producenterna Charlotta Denward December 2014 Hur överlever de egentligen? Om ekonomin i svensk filmproduktion Innehåll 1. Förord 2. Inledning

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje

Läs mer

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015 1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan

Läs mer

Vi ser positivt på att man gör en koppling till film som näring och att de kommersiella aktörerna har en avgörande roll i en ny filmpolitik.

Vi ser positivt på att man gör en koppling till film som näring och att de kommersiella aktörerna har en avgörande roll i en ny filmpolitik. Stockholm 2015-07-30 Kulturdepartementet Remissvar Framtidens filmpolitik Generellt Kulturdepartementets promemoria om en ny statlig filmpolitik visar på att man från statens sida har en vilja och ambition

Läs mer

Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012

Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012 Kommunfullmäktige Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet i juni 2012 att

Läs mer

Detaljbudget 2016 Sahlgrenska International Care AB

Detaljbudget 2016 Sahlgrenska International Care AB Detaljbudget 2016 Sahlgrenska International Care AB Innehållsförteckning Detaljbudget 2016 Sahlgrenska International Care AB... 1 1. Sammanfattning... 2 2. Verksamheten... 2 2.1. Verksamhetens övergripande

Läs mer

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Handlingsplan för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Innehåll Inledning Utgångspunkter Förändringar på kort sikt, inför 2008 1. Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm 2.

Läs mer

ABCDE. Stadsdelsförvaltning. Remissvar angående Förslag till mål och riktlinjer för sommarkoloniverksamheten. Förskola, skola fritid och kultur

ABCDE. Stadsdelsförvaltning. Remissvar angående Förslag till mål och riktlinjer för sommarkoloniverksamheten. Förskola, skola fritid och kultur Farsta Stadsdelsförvaltning Förskola, skola fritid och kultur TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2004-04-06 DNR 000334 2004 Handläggare: Lars Lindgren Tfn: 08-508 18 250 Till Farsta stadsdelsnämnd Remissvar angående

Läs mer

HÖG 16 - Forskningsprojekt

HÖG 16 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 16 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014

Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014 Kulturnämnden Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014 Förslag till hur kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram för 2014 ska fördelas per institution. Fördelningen

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

Medfinansiering av transportinfrastruktur

Medfinansiering av transportinfrastruktur Medfinansiering av Förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av samt riktlinjer och processer för medfinansiering SOU 2011:49 Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste åtgärdsplaneringen

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga

Läs mer

Framtida väghållningsansvar i Leksand

Framtida väghållningsansvar i Leksand Framtida väghållningsansvar i Leksand Konsekvensanalys av alternativ 1B (en kombination av förslag 1 och 2 enligt tidigare rapport) inför den fortsatta politiska hanteringen. Sweco Environment AB 1 (19)

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014

Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014 Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014 Piteå Science Park AB Allmän verksamhetsbeskrivning Genom att föra samman kreatörer och ingenjörer i en utvecklingsmiljö skapas förutsättningar för

Läs mer

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST - 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011.

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011. Regeringsbeslut 38 REGERINGEN 2010-12-16 Ku2010/2028/SAM (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 STOCKHOLM Riktlinjer för budgetåret 2011 avseende statens bidrag

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016

Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016 VP PALEMA 2016.docx Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016 PALEMA s ändamål och uppgift, enligt ändamålsparagrafen, är att verka för en förbättrad vård och

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

Slutrapport minfritid.nu 2013

Slutrapport minfritid.nu 2013 Slutrapport minfritid.nu 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNIGNEN Kulturavdelningen 2013 Uppdrag och bakgrund Bakgrund 2011 genomförde sex kommuner och Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen 2005-03-17. Kansliet Kommunförbundet Skaraborg. Skövde.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen 2005-03-17. Kansliet Kommunförbundet Skaraborg. Skövde. Sammanträdesdatum Blad 1 Plats och tid Kansliet Kommunförbundet Skaraborg. Skövde. Kl. 10.00 12.00 Beslutande Jan-Erik Wallin, ordf. Ulla Göthager Björn Bergquist Pelle Pellby Ingalill Andersson Gert-Inge

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 13.7.2005 PE 360.241v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 13.7.2005 PE 360.241v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 13.7.2005 PE 360.241v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-23 Förslag till yttrande (PE 357.833v01-00) Catherine Trautmann

Läs mer

Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen

Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen Näringsutskottets utlåtande 2011/12:NU7 Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om audiovisuella

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer

Läs mer

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! 2 000 utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet.

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! 2 000 utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet. Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! 2 000 utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet. Prova Utbildningsfilm i en månad utan kostnad! AB Svensk Filmindustri AB Svensk

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer