Resultatredovisning 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultatredovisning 2007"

Transkript

1 Resultatredovisning 2007

2 Innehållsförteckning Förord Övergripande verksamhetsmål...5 a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv... 5 b) Ett barnperspektiv... 5 c) Internationellt och interkulturellt utbyte Stöd till regionala resurscentrum för film och video...8 a) Bidragsgivningens fördelning... 8 b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna Stöd till film i skolan a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna Stöd och åtgärder för främjande av distribution och visning av värdefull film a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa...14 b) Den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet samt den geografiska spridningen av svenska filmer som syntolkats respektive gjorts i en textad version...21 c) Den tekniska utvecklingen på området Arkiv, dokumentation, Cinemateket a) Filmarkivet åtgärder, resultat och nyttjande...23 b) Mängden omkopierad kortfilm samt antalet restaurerade svenska färgfilmer c) Samarbetet med forskarsamhället och Statens ljud- och bildarkiv...25 d) Biblioteket och bildarkivet åtgärder, resultat och nyttjande...25 e) Cinemateket åtgärder, resultat och nyttjande Filmarkivet i Grängesberg a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet depositioner och förvärv (donationer) samt omfattningen av arkivets nyttjande Informationsverksamhet a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Utlandsverksamhet a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa...33 b) Antalet svenska filmer som deltagit vid centrala festivaler Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning a) Vilka av den nationella strategins prioriteringar som är relevanta för Filminstitutet och vilka av institutets verksamheter som berörts eller kommer att beröras...37 b) Formerna för medverkan och samverkan med det organ som har det regionala utvecklingsansvaret i länet c) Planerade och genomförda insatser med andra berörda centrala myndigheter och aktörer

3 11. EU:s MEDIA-program a) Antalet svenska ansökningar till EU:s MEDIA-program b) Antalet svenska ansökningar som beviljats stöd c) Hur mycket EU-medel som utbetalats till svenska projekt Bilaga 1. Digital biografutveckling a) Tendenser under året...41 b) Framtida utvecklingstendenser

4

5 1. Övergripande verksamhetsmål Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet. Ett barnsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i Filminstitutets verksamhet. a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Filminstitutet har de senaste åren arbetat aktivt med jämställdhet och mångfald såväl internt som externt. I samband med att Filminstitutets jämställdhetsplan reviderades genomfördes en enkät bland alla anställda i syfte att undersöka arbetsmiljön ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Sammanställningen av undersökningen är ännu inte helt slutförd men det mesta tyder på att arbetet och arbetsmiljön vid Filminstitutet lämpar sig mycket väl för bägge könen och att det finns goda förutsättningar att förena arbete och familjeliv. Filminstitutet har under året arrangerat ett heldagsseminarium för alla anställda på temat mångfald. Syftet med seminariet var att öka kunskapen om hur ett mångfaldsperspektiv skall integreras inom alla olika verksamheter. Under året har Filminstitutets olika enheter utarbetat verksamhetsplaner vari enhetens arbete med mångfald redovisas. Inom ramen för Filminstitutets övergripande verksamhetsplan har en mångfaldspolicy utarbetats. Den slår fast att Filminstitutet har höga ambitioner när det gäller jämställdhet och mångfald, att vi strävar efter att rekrytera medarbetare med skiftande bakgrund samt att jämställdhet och mångfald ska finnas i hela vår organisation, på alla nivåer och bidra till vår verksamhetsutveckling. Vidare slår den fast att alla har ett ansvar för jämställdhet och mångfald men att ett särskilt ansvar åvilar cheferna som ska vara pådrivande i dessa frågor. Den totala könsfördelningen inom Filminstitutet är mycket jämn med en mindre överrepresentation av kvinnor. Av 108 anställda är 56 kvinnor och 52 män. Inom ledningen är könsfördelningen också jämn; av 13 enhetschefer är 7 kvinnor och 6 män. Dock är männen klart underrepresenterade i ledningsgruppen där 2 av 6 ledamöter är män. Avdelningen Produktionsstöd har under året arbetat aktivt för att förverkliga Filmavtalets mål om att stödet till svensk filmproduktion skall fördelas jämnt mellan män och kvinnor. Målet innebär att andelen kvinnor i för filmproduktionen centrala funktioner skall öka under avtalsperioden. Inom stödet till import och lansering av kvalitetsfilm har filmer från Asien, Afrika och Sydamerika prioriterats, då filmer från dessa världsdelar är sällsynta på den svenska biografrepertoaren. Inom samma stöd har avseende fästs vid om filmerna haft en kvinnlig regissör. Filminstitutet har under 2007 fördelat ett stöd till International Female Film Festival i Malmö, en filmfestival med fokus på kvinnliga filmare. Under året har Cinemateket dessutom arrangerat flera evenemang för att lyfta fram kvinnliga filmskapare. b) Ett barnperspektiv Ett övergripande barnperspektiv har under året integrerats i Filminstitutets verksamhet framförallt genom tre satsningar. 5

6 Inom avdelningen Publiken har en särskild enhet - Barn och ungdom inrättats med syftet att samordna Filminstitutets aktiviteter inom det filmpedagogiska området. Enheten arbetar för att tillgodose barn och ungdomars tillgång till ett varierat filmutbud, för att utveckla barn och ungdomars förmåga att reflektera kring film och media samt för att öka barn och ungdomars möjligheter att uttrycka sig med rörliga bilder. Inom avdelningen Produktionsstöd finns en särskild barnfilmskonsulent med ansvar för stöd till filmer som riktar sig till en barnpublik. Dessutom har ett utvidgat uppdrag tilldelats Cinemateket för att tillgängliggöra filmarvet för barn och ungdomar. Att öka barns och ungas delaktighet och inflytande är ett centralt mål med Filminstitutets stöd till film i skolan. Ett viktigt syfte med stödet till regionala resurscentrum är också att utveckla barns och ungdomars möjligheter till eget skapande i hela landet. I november 2006 lanserades en webbplats för unga filmintresserade i Norden, där ungdomar kan lägga upp sina filmer och få råd och tips av mentorer i form av erfarna nordiska filmarbetare. Projektet har tagits fram i samarbete mellan de nordiska filminstituten och med stöd från Nordiska Ministerrådet. Till och med 2007 har brukare registrerat sig på webbplatsen. Av dessa brukare utgörs mer än 40 procent av svenska ungdomar. c) Internationellt och interkulturellt utbyte Filminstitutet är i dag starkt internationaliserat inom alla sina grenar produktion, arkiv, information, distribution och visning. Det internationella perspektivet är därmed integrerat i hela Filminstitutets verksamhet. Utlandsavdelningen har ett särskilt ansvar att förse festivaler över hela världen med ny svensk film och förmedla kontakter mellan svensk och utländsk filmbransch. Även en rad olika särskilda satsningar genomförs bl.a. filmveckor. Dessutom visar Cinemateket film från hela världen, biblioteket förser svensk allmänhet och forskare med internationell filmlitteratur, filmarkivet visar verk ur den svenska filmhistorien på arkiv, cinematek och festivaler över hela världen. Intresset för den svenska modellen för skolbio väcker stor internationell uppmärksamhet. Under de olika avsnitten i denna redovisning ges en fylligare beskrivning av hur internationaliseringen griper in i Filminstitutets olika verksamheter Organiserat samarbete Filminstitutet är aktivit inom flera olika internationella organ såsom EFAD (European Film Agency Directors), EEP (European Film Promotion), Scandinavian Films, EDCF (European Digital Cinema Forum), FIAF (internationella filmarkivfederationen) som alla är viktiga forum för kunskapsutbyte och kontakter. Särskilt samarbete med Vietnam Under 2006 utvidgades samarbetet med det Vietnamesiska Filminstitutet till att omfatta även frågor kring film i skolan. Samarbetet med Vietnam inom filmområdet inleddes 2002 och avsåg inledningsvis arkivfrågor samt frågor om utformning av och inriktning på nationell filmpolitik. Samarbetet genomförs med stöd från SIDA. I januari 2007 besökte en svensk delegation Hanoi och Ho Chi Minh City för att genomföra workshops med lärare och skolledare. I augusti besökte en grupp vietnamesiska lärare och skolledare Sverige. Som en del i firandet av Astrid Lindgren 100 år genomfördes i november en serie filmvisningar i Hanoi och Ho Chi Minh City, baserade på Astrid Lindgrens böcker. 6

7 Under 2007 genomfördes även flera aktiviteter på arkivområdet. Två vietnamesiska delegationer besökte Sverige. Under hösten genomförde personal från Statens ljud och bildarkiv (SLBA) och Filminstitutet workshops på arkiven i Hanoi och Ho Chi Minh City. I syfte att ge svensk publik tillgång till ny vietnamesisk film visade Cinemateket ett urval av filmer. Dessa filmer visades också under Göteborg International Film Festival. Filmpedagogiskt samarbete Svenska Filminstitutet har under året samarbetat med Sveriges Ambassad i Washington om en temasatsning kring barns rättigheter och svensk barnkultur på House of Sweden i Washington. Arrangemanget genomfördes 12 september till 25 november 2007 och kallades Children First. I satsningen ingick bland annat konferensen Children and Media, som arrangerades tillsammans med The UNESCO International Clearinghouse vid Nordicom, Göteborgs universitet samt Medierådet. Den november 2007 deltog Svenska Filminstitutet i det dialogseminarium om barn- och ungdomskultur som Sveriges ambassad i Österrike genomförde i samarbete med kulturhuset Dschungel Wien. Seminariet hade namnet Schweden Wochen och omfattade visningar av svensk barn- och ungdomsfilm. Som en uppföljning av det initiativ som togs av Sveriges ambassad i Storbritannien hösten 2007, kallat Small Feet Go Far, arrangerade Svenska Filminstitutet och Sveriges ambassad i Storbritannien ett uppföljande möte i London den 5-6 december. Svenska Filminstitutet har sedan 2006 deltagit i det utvecklingsarbete kring media literacy som initierats av Medieprogrammet inom Europeiska kommissionen. Filminstitutets har haft en ledamot i Medieprogrammets expertgrupp. Arbetet har bland annat resulterat i dokumentet A European Approach to Media Literacy in the Digital Environment (COM 2007:833). Svenska Filminstitutet avser att i framtiden ytterligare fördjupa och utveckla det europeiska och internationella utbytet inom det filmpedagogiska området. 7

8 2. Stöd till regionala resurscentrum för film och video Målet är att genom stöd till regionala resurscentrum främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och ungdom. Stödet avser tre huvudområden: pedagogik, visning och produktion. a) Bidragsgivningens fördelning År 2007 fördelades kr till 19 regionala resurscentrum för film och video, vilket är samma belopp som föregående år. Även fördelningen mellan de olika regionerna är oförändrad. Stöd till regionala resurscentrum för film och video år 2007 (kr) Län Regional aktör Stöd från Regional EU-stöd Filminstitutet Motprestation Västra Götaland Film i Väst Norrbotten Filmpool Nord Värmland Film i Värmland Västernorrland Film i Västernorrl Kalmar, Kronoberg och Blekinge Reaktor Sydost Dalarna Film i Dalarna o00 Skåne Film i Skåne Stockholm Film Stockholm Västerbotten Film i Västerbotten Jämtland Filmpool Jämtland Gotland Film på Gotland Västmanland Film i Västmanland Örebro Film i Örebro Halland Film i Halland Södermanland Film i Sörmland Gävleborg Film Gävleborg Jönköping Film i Jönköp. län Östergötland Film i Öst Uppsala Film i Uppland Summa Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna Svenska Filminstitutets stöd ska stimulera utveckling av filmverksamhet inom tre huvudområden: pedagogik, visning/spridning och i viss utsträckning även inom produktion. Ett mål för stödet är att samtliga regioner ska ha tillräckliga resurser för att kunna upprätthålla en miniminivå av verksamhet inom dessa huvudområden. Detta har under senare år resulterat i att så gott som alla regioner är verksamma inom dessa tre områden, även om satsningarnas storlek kan variera kraftigt mellan länen. Fördelning av stöd till regionala resurscentrum (kr) År Antal regioner/regionala aktörer Stöd från Svenska Filminstitutet Regional motprestation, regionala resurscentrum EU-stöd / / * / Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. * Att beloppet sjunkit hänger samman med att Västra Götalandsregionen kraftigt ökat motprestationen till regionala produktionscentrum, på bekostnad av motsvarande till regionala resurscentrum. 8

9 Ett villkor för stöd är regionala motprestationer, det vill säga skattefinansierat stöd från landsting och kommuner. Av redovisningen ovan framgår att det statliga stödet i stort sett varit oförändrad under perioden. Stödet från EU har samtidigt minskat kraftigt. Den regionala motprestationen ökade dock under Under 2007 har Filminstitutet, i dialog med några pilotregioner, diskuterat en utveckling av stödet. Det handlar om att upprätta överenskommelser mellan stat och region när det gäller den regionala filmutvecklingen. Utgångspunkten har varit att förbättra samarbetet, underlätta för långsiktighet och att tydliggöra ansvarsfördelningen samt mål och uppföljning. Från regionalt håll framfördes behov av rörliga medel för att kunna satsa på filmpolitiskt intressanta utvecklingsprojekt i samverkan med Filminstitutet. Planeringen av överenskommelser fortsätter under Pedagogik Under 2007 har alla regionala resurscentrum bedrivit verksamhet inom det film- och mediepedagogiska området. Hos mindre resurscentrum saknas ofta medel för att arbeta med samtliga tre huvudområden, och där prioriteras insatser för barn och ungdom i enlighet med riktlinjerna för stödet. Filminstitutet har genom enheten Barn och ungdom arrangerat flera nätverksträffar och seminarier för regionala filmkonsulenter för att fortbilda och stärka dem i det filmpedagogiska arbetet. En central uppgift för regionala resurscentrum är att långsiktigt stödja kommunernas arbete med att utveckla det filmpedagogiska arbetet i skolan. Under 2007 har samtliga resurscentrum arrangerat studiedagar för lärare och en del har också genomfört rektorsutbildningar. En tydlig tendens är att allt fler resurscentrum väljer att satsa på samordning, nätverksbyggande och utbildning av lärare framför att hålla egna kurser för elever i länets skolor. Detta är positivt då regionala resurscentrum i första hand ska ha en samordnande roll, det vill säga utveckla och stödja verksamhet som bedrivs på lokal nivå. En annan del av regionala resurscentrums verksamhet handlar om att stödja barns och ungas eget skapande inom rörlig bild på fritiden, vilket sker i form av handledning och annat stöd till unga filmare. De flesta resurscentrum har under året såväl ekonomiskt som konsultativt bidragit till att stödja lokala medieverkstäder. Visning Visning och spridning är det ofta minst prioriterade av de tre verksamhetsområdena både budgetmässigt och personellt. Endast ett fåtal regionala resurscentrum har konsulenter med särskilt uppdrag att arbeta med detta område. I huvudsak beror detta på bristande resurser och flera resurscentrum påtalar behovet av förstärkning inom detta verksamhetsområde. Det finns ett stort och ömsesidigt behov av en förstärkt dialog mellan Filminstitutet och regionerna kring biograf- och distributionsfrågor som bland annat hänger samman med den snabba teknikutvecklingen. Många av landets biografer riskerar att slås ut under den kommande övergången från analog till digital teknik. För att motverka en sådan utveckling krävs att regioner och kommuner engagerar sig i sina lokala biografer. Filminstitutet har därför arbetat offensivt för att samtliga regioner ska öka sitt ansvarstagande gentemot biografägarna i länet. Bland annat arrangerades under hösten en regional träff om biograf- och visningsfrågor på Filmhuset. Under 2007 har alla resurscentrum på olika sätt verkat för att tillgängliggöra regionalt producerad film i sina respektive län. Många ger ut dvd-samlingar med regionalt finansierad film. Flera resurscentrum distribuerar regionalt producerad film via lokala bibliotek. En majoritet bidrar till arrangemang av seminarier och filmvisningar, där regionalt producerade filmer exponeras. De flesta resurscentrum har också engagerat sig i och stött andra festivaler som arrangerats i regionen. 9

10 För fjärde året i rad har samtliga regioner arrangerat videofestivaler för barn och unga, för vilka enhetliga riktlinjer gällt över hela landet, och där de vinnande bidragen deltar i den nationella filmtävlingen Novemberfestivalen i Trollhättan. Enligt redovisningar från länen lämnades totalt 632 bidrag in till de regionala festivalerna Av dessa filmer var cirka 32 procent gjorda av flickor, cirka 59 procent av pojkar och cirka 9 procent av blandade lag. Detta innebär att andelen inskickade bidrag från flickor har ökat något jämfört med Produktion Enligt redovisade uppgifter fördelades sammanlagt kronor till samproduktion av kort- och dokumentärfilm 2007, vilket är en ökning jämfört med En något större del av beloppet fördelades till dokumentärfilm än till kortfilm. Cirka 3,7 miljoner kronor satsades i växthusprojekt som riktar sig till unga filmare (i en del fall också unga i karriären ). Denna satsning ligger helt i linje med uttalade ambitioner att rikta stödet till insatser för ungdom. Nästan alla resurscentrum har stöttat filmskapare genom utlån av digital inspelningsutrustning och ibland också redigeringsutrustning. I några fall handlar det också om små ekonomiska bidrag. Totalt har omkring 370 projekt beviljats stöd Sammanlagt premiärvisades 137 regionalt samfinansierade kort- och dokumentärfilmer under året. Regionalt finansierad kort- och dokumentärfilm Summa fördelat stöd (kr) Antal premiärvisade filmer 64* *Avser enbart de premiärvisade filmer som inkluderades i rapporten Regionalt finansierad kort- och dokumentärfilm

11 3. Stöd till film i skolan Målet är att genom stöd till skolbio ge barn och ungdomar möjlighet till kvalitativa filmupplevelser på biograf samt till att fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder och om filmarvet. a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Svenska Filminstitutet fördelar ekonomiskt stöd till kommuner som vill initiera eller utveckla verksamhet med skolbio och arbete med film i skolan. Stödet fördelas i regel under maximalt tre år, varefter kommunerna förväntas ta över det ekonomiska ansvaret för arbetet. Målet är att kommunerna ska etablera och upprätthålla en lokal organisation som utifrån skolornas behov och intressen arbetar för att förmedla filmupplevelser på biograf till elever på skoltid och som lokalt kan driva arbetet med att fördjupa kunskapen om film och andra medier hos lärare och elever. Ambitionen är att eleverna också ska få möjlighet att analysera och diskutera film samt tillfälle att själva uttrycka sig med rörliga bilder. Under 2007 fördelades stöd till 77 filmpedagogiska projekt i 74 kommuner. Totalt fördelades kronor. Resultatet av Filminstitutets arbete är att allt fler kommuner tagit ansvar för arbetet med skolbio och film i skolan. Under 1996 till 2007 har antalet kommuner som bedriver skolbio utan stöd från Filminstitutet ökat från 57 till 124 kommuner. Filminstitutets fokus har i och med detta allt mer förflyttats från att bidra till att initiera verksamhet med skolbio och film i skolan, till att fungera som resurs och stöd för att utveckla det arbete som kommuner och skolor själva bedriver. Det sker bland annat genom utgivning av filmpedagogiskt material, genom att säkerställa att det finns en repertoar av film lämplig för barn- och skolbio, och genom att initiera och utveckla nätverk och mötesplatser för dem som arbetar med film- och mediepedagogiska frågor vid regionala resurscentrum samt i Sveriges kommuner. Filminstitutet har under de senaste åren kunnat fördela stöd till olika typer av utvecklingsprojekt som lett fram till att kommuner formulerat mediepedagogiska program eller planer för kompetensutveckling. Under 2007 beviljades 13 kommuner stöd för att dokumentera, utvärdera och utveckla verksamhet med film och andra medier i skolan. Ett flertal av dem har inlett samarbete med Dramatiska institutet kring kompetensutveckling av lärare. Under 2007 har Filminstitutet fortsatt de särskilda satsningar som inletts under 2006 vad gäller att stimulera verksamhet och skapa nätverk för dem som arbetar med film tillsammans med döva och hörselskadade elever samt de som arbetar med film i särskolan. Satsningen på film i särskolan har lett fram till att Dramatiska institutet under 2008 genomför en uppdragskurs på 6 högskolepoäng som behandlar praktiskt arbete och teori kring rörlig bild och lärande i särskolan. Samverkan med lärarutbildningar Svenska Filminstitutets bedriver ett långsiktigt arbete med att öka kunskapen om film och andra medier i skola och lärarutbildning. Företrädare för lärarutbildningar och regionala resurscentrum bjuds årligen in till de filmpedagogiska konferenser som Svenska Filminstitutet anordnar. Filminstitutet samarbetar även med Dramatiska Institutet rörande lärarutbildningar. Seminarier, konferenser och nätverksträffar Filminstitutet arrangerade vid Göteborg Film Festival, BUFF Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och vid Umeå filmfestival seminarier om skolbio, mediepedagogik och lokalt publikarbete för lärare, skolledare och kultursekreterare. 11

12 Sedan 2002 har Filminstitutet samarbetat med Riksteatern och Statens kulturråd om att arrangera en årlig nationell konferens för regionala kulturkonsulenter. I planeringsarbetet med årets konferens deltog också Rikskonserter. Konferensen ägde rum på Filmhuset den 7:e november och hade temat barns och ungas rätt till kultur. Under året samarbetade Svenska Filminstitutet med Föreningen Datorn i utbildningen, KK-stiftelsen, Svenska Kommunförbundet, Myndigheten för skolutveckling och Utbildningsradion kring ett arrangemang för lärare och skolledare kallat SVIT Språk och kommunikation med medier och IT i skolan. Arrangemanget ägde rum i oktober 2007 och utgick från en sändning från Utbildningsradion som följdes av regionala konferenser ute i landet. Filminstitutets import och distribution av film Inom ramen för uppdraget Film i skolan bedriver Svenska Filminstitutet en viss egen import av film samt genomför kontinuerliga övertag av filmkopior från andra filmdistributörer för att säkerställa en bred och varierad repertoar av film för skolbio. Även filmer lämpliga för filmklubbar och filmstudiorörelse övertogs. Totalt finns i Svenska Filminstitutets distribution av biograffilmer cirka 500 långfilmer samt ett stort antal kortfilmer. Under 2007 genomfördes visningar av filmer i Filminstitutets distribution. Bland dessa ingick tre nya matinéprogram för den yngsta biopubliken. Under 2007 har Svenska Filminstitutet och Utbildningsradion tillsammans gett ut dvdmaterialet Folkhemmets baksida till stöd för skolans arbete om 1900-talets svenska historia. Materialet består av dokumentärfilmer och kortfilmer kring barnhemsplaceringar och tvångssteriliseringar. Materialet knyter an till Klaus Härös långfilm Den nya människan. Till dvd:n hör ett häfte med essäer som presenterar filmerna. Utgivningen är en del i ett pilotprojekt kring hur pedagogiska filmmaterial kan utformas. Satsning på klassiker Titlar från Filminstitutets projekt Klassiker på bio, där 17 titlar importerades för biografdistribution under , har under året erbjudits och visats inom ramen för skolbio och filmklubbar för ungdomar påbörjade Svenska Filminstitutet ett arbete med ett studiematerial i form av en dvd med filmklipp ur svenska och internationella filmklassiker samt presenterande texter. Det har visat sig vara ett komplicerat arbete att lokalisera rättighetsinnehavare och förhandla rättigheter för detta material. Under 2007 har kontakter knutits med de övriga filminstituten i Norden och diskussioner om ett eventuellt samarbete pågår. b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna Kommunala visningar av skolbio Totalt antal Antal kommuner kommuner med som bedriver stöd från skolbio Filminstitutet Antal kommuner utan stöd från Filminstitutet Kommuner med kommunövergripande verksamhet* Totalt antal besök på skolbio * Kommuner där samtliga elever erbjuds skolbio. Organiserad skolbioverksamhet bedrevs läsåret i 176 av Sveriges 290 kommuner. De höga talen för förklaras av att statistiken för detta läsår inkluderar alla kommuner som tog del av de subventionerade visningar av Hip Hip Hora! som erbjöds inom ramen för ett projekt som Svenska Filminstitutet och 12

13 Myndigheten för skolutveckling genomförde på uppdrag av Utbildnings- och kulturdepartementet. Sedan Svenska Filminstitutet 1996 inledde en årlig kartläggning av skolbioverksamheten i Sverige har utvecklingen visat att allt fler kommuner tar ansvar för arbetet med skolbio genom att själva fortsätta bedriva verksamheten också efter att det treåriga stödet från Filminstitutet har upphört. Det totala antalet föreställningar och besök på skolbiovisningarna har dock minskat något. En förklaring till detta är att allt fler kommuner därmed finansierar skolbion helt med egna medel, eftersom kostnaderna för skolbion då ska rymmas inom befintlig budget i konkurrens med annan kulturverksamhet. Många kommuner som under stödperioden låtit samtliga elever ta del av skolbio väljer efter stödperiodens slut att rikta verksamheten till ett begränsat antal årskurser. Vissa kommuner som under stödperioden bekostat bussning av elever från byskolor till biografen avstår från detta då stödet upphört. Ytterligare en förklaring till det minskade antalet besök är också att elevunderlaget har minskat de senaste åren. 13

14 4. Stöd och åtgärder för främjande av distribution och visning av värdefull film Målet är att stimulera till förnyelse och utveckling av distribution och visning av värdefull film samt att säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela landet. Målet är vidare att upprätthålla och utveckla biografens roll som kulturell mötesplats i hela landet och att medverka till att antalet biobesök ökar. a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Filminstitutet främjar distribution och visning av värdefull film genom stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm, stöd till import och lansering av kvalitetsfilm, stöd till visningsorganisationer, stöd till filmfestivaler samt stöd till biografer. Under 2007 har Filminstitutet låtit göra en oberoende utvärdering av samtliga dessa stöd. Därutöver har Filminstitutet också fört samtal med stora delar av filmbranschen rörande frågor om distribution och visning av värdefull film. Utvärderingen och samtalen med branschen låg till grund för arbetet med en handlingsplan som Filminstitutet genomförde under hösten. När handlingsplanen offentliggjordes den 20 november redovisades en rad planerade förändringar av stöden. Ökad satsning på visning och distribution av kvalitetsfilm, förstärkt samarbete mellan Filminstitutet och filmbranschens olika aktörer, samt stöd till samverkan mellan kommuner och biografer var centrala teman i denna handlingsplan. Stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm Stödet är ett titelstöd för enskild distribution av en film eller för samdistribution av flera filmer. Det är teknikneutralt och kan därmed gå till utgivning på dvd, visning på biograf eller annan visningsform, undantaget tv. Fördelning av stödet till kortfilm och dokumentär (kr) Fördelat stöd Andel kortfilm Andel dokumentärfilm % 65 % % 53 % ,5 % 72,5 % Under året har omkring kronor fördelats i stöd till spridning av kortfilm, och omkring kronor till spridning av dokumentärfilm. Kortfilmerna bestod till större delen av barnfilmer. Flertalet dokumentärer var av så kallad 58-minuters tevelängd. En förklaring till att dokumentärfilmens andel har ökat under året är den allt svårare marknaden för profilerade kvalitetsfilmsdistributörer. Detta har medfört att distributörerna undviker att satsa på de mest osäkra projekten. Dokumentärer, kortfilmspaket för barn samt profilerade kortfilmssamlingar på dvd med en tydlig målgrupp har generellt sett större kommersiell potential än övriga kortfilmer. Fördelning av stödet per projekt och visningsform (dvd/bio) Antal projekt Andel dvd Andel bio % 20 % % 49 % % 40 % Kommentar: Eftersom många projekt innebär samdistribution på biograf/dvd är summan ibland mer än 100 %. Antalet projekt som fått stöd har ökat under 2007 i jämförelse med föregående år. En förklaring till detta är att andelen av stödet som gått till biograflanseringar har minskat. Biograflanseringar är generellt sett dyrare än dvd-lanseringar. En del av ökningen beror också på att stödet har gått till projekt som har haft delfinansiering från andra håll och därmed efterfrågat mindre stöd från Filminstitutet. 14

15 Förfilmsvisningar på biograf (det vill säga kortfilm som ligger före en långfilm) möjliggjordes under året genom stöd till distributörer som Folkets Bio och Triangelfilm (fram till konkursen sommaren -07). Tendensen från 2006 att kortare dokumentärfilmer och i viss mån även annan kortfilm lanseras digitalt på bio har till en del fortsatt också under Dvd-utgivna samlingar med enskilda regissörers kortfilmer är ett koncept som blivit allt vanligare utomlands och nu även i Sverige. Under 2007 har stöd fördelats till samlingar med regissörer som till exempel Håkan Alexandersson och Per Carlesson. De ekonomiska marginalerna för dvd-distribution av kort- och dokumentärfilm är i de flesta fall fortfarande mycket små, och utan Filminstitutets stöd skulle få av projekten bli av. Det är också få distributörer som intresserar sig för sådan distribution. Den förhoppning om nytänkande distributionsprojekt på nätet som funnits under ett antal år har inte infriats under 2007 men de nya regelverk som tagits fram under året kommer möjligen att ge incitament till distribution i nya medier. Ett helt nytt slags projekt var dock Konstbio där konstfilm visades som förfilm till biografen Stures ordinarie repertoar tillsammans med en serie offentliga samtal om konst och film. Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm Importstöd ges till filmer med högt konstnärligt värde som saknar egen ekonomisk bärkraft. Prioritering görs också för filmer som riktar sig till barn och ungdom. Dessutom tas hänsyn till språkområde, huruvida det är ovanligt på den svenska repertoaren med filmer från ett specifikt land, filmens angelägenhetsgrad samt om filmen har en kvinnlig regissör. Fördelning av stöd till import och lansering (kr) Fördelat stöd Antal stöd EU/EES USA/ Asien Östeuropa Övriga Canada (utom EU) % 20 % 18 % - 5 % % 18 % 15 % 15 % 9 % % 16 % 13 % 3 % 3 % Under 2007 beviljades 31 filmer importstöd. Om inte importstödet hade funnits skulle troligtvis en stor del av dessa filmer inte ha kommit till Sverige eller inte fått biograflansering. För de smalare kvalitetsfilmer som trots allt skulle nå den svenska biografrepertoaren skulle lanseringarna och därmed möjligheterna att nå en publik vara betydligt mindre utan importstödet. Att den totala summan fördelat stöd har varierat från år till år beror på att ett beviljat importstöd ibland återbetalas, eller inte betalas ut, på grund av att en affär inte går i lås. De medlen tillförs då nästkommande år. Detta låg bakom den till synes mycket högre summan för Den geografiska fördelningen mellan de ansökta titlarna och de titlar som beviljas stöd under året är i princip identisk. Den överlägset största andelen av ansökningarna och de beviljade stöden gäller filmer från EU/EES-området. En stor anledning till detta är att man för dessa filmer också kan erhålla bidrag från EU:s MEDIA-program. När det gäller filmer från övriga världen finns inga stöd att söka utöver importstödet. Därför innebär det en större ekonomisk risk att importera en film från t ex Asien, Afrika eller Sydamerika än att importera en liknande europeisk film. Vid bedömning har filmer från dessa områden prioriterats, eftersom det handlar om länder och språkområden som är ovanliga på den svenska biografrepertoaren. En bidragande orsak till att andelen filmer från EU/EES-området är större än förra året och att andelen filmer från Östeuropa blivit lägre är att Rumänien, ett av Europas mest intressanta filmländer, gått med i EU under 2007 och därmed bytt geografisk kategori. Andelen kvinnliga regissörer av långfilm ligger nationellt och internationellt på en låg nivå. Det gäller även filmer som söker importstöd. Detta är en aspekt som vägs in vid 15

16 stödgivning. I år liksom förra året hade ca 20 procent av de stödda filmerna en kvinnlig regissör. Filmerna som fått importstöd har sin största publik i storstäder/universitetsstäder. Det är dock viktigt att betona att en mycket stor spridning över landet också sker via de omkring 100 filmstudior som ingår i Sveriges Förenade Filmstudios. Stöd till visningsorganisationer Filminstitutet fördelar stöd till sammanslutningar av ideella föreningar som på ett nationellt plan arbetar för att nå ut till en bred publik med aktuell och värdefull film. Mottagarorganisationerna använder huvudsakligen stödmedlen för att driva verksamheterna centralt, bland annat med filmsättning och repertoarval. Under 2007 fördelades, liksom tidigare år, det enskilt största stödet till Folkets Hus och Parker, centralorganisationen för ett stort antal föreningsägda småbiografer i hela landet. Större stöd fördelades även till Riksföreningen Folkets Bio samt Sveriges Förenade Filmstudios, även de samordnande organisationer för kvalitetsfilmsvisningar på många orter. Stöd till visningsorganisationer (kr) Folkets Hus och Parker o Riksföreningen Folkets Bio Sveriges Förenade Filmstudios Bygdegårdarnas Riksförbund FilmCentrum Kulturföreningen Kedjan Riksföreningen Våra Gårdar Sveriges Förenade Filmstudios Ungdom Summa Stödet till visningsorganisationer har varit oförändrat under den redovisade treårsperioden. Inom Filminstitutet pågår en grundläggande översyn av samtliga stöd till visning och spridning av kvalitetsfilm. Denna översyn berör även stödet till visningsorganisationerna. Avsikten är att eventuella beslut om ändringar i stödet skall kunna implementeras under Stöd till filmfestivaler Visning av film på filmfestivaler har blivit en allt viktigare distributionsform, särskilt för filmer som inte blir tillgängliga på den ordinarie biografrepertoaren. Antalet filmfestivaler har stadigt ökat, inte minst sedan den regionala filmpolitiken etablerades. Stöd till filmfestivaler (kr) Göteborg International Film Festival Umeå Internationella filmfestival * - BUFF Barn- och Ungdomsfilmfestivalen i Malmö Uppsala Internationella Kortfilmfestival Stockholm Internationella Filmfestival Tempo Dokumentärfestival Novemberfestivalen International Female Film Festival i Malmö Summa * För 2006 reducerades stödet till Umeå filmfestival med kronor, eftersom deras uppdrag att visa dokumentärfilm inte ansågs vara uppfyllt. Under 2007 fördelades de största stöden till Göteborg International Film Festival och BUFF Barn och ungdomsfilmfestivalen i Malmö. Övriga festivaler som fick stöd 16

17 under året var Uppsala Internationella Kortfilmfestival, Stockholm Internationella Filmfestival, Tempo Dokumentärfestival i Stockholm, Novemberfestivalen i Trollhättan samt International Female Film Festival i Malmö. Ansökan från Umeå Internationella Filmfestival för 2007 avslogs då Svenska Filminstitutet bedömde att festivalens uppdrag att vara årlig mötesplats för den regionalt producerade och finansierade filmen, inte hade uppfyllts under föregående år. De stödda festivalerna lockade ett stort antal besökare. Festivalerna fungerade också som viktiga mötesplatser för både filmare, producenter, distributörer samt andra inom branschen både i Sverige och internationellt. Stödet från Filminstitutet har en viktig strategisk betydelse för festivalerna då det kan underlätta finansiering från andra parter. På detta sätt är stödet avgörande för festivalernas långsiktiga utveckling. Inom ramen för översynen av stödet till visning och spridning av kvalitetsfilm kommer även stödet till festivaler att ses över. Stöd till biografer Filminstitutet fördelar en rad stöd för att stödja biografer i hela landet och för att öka antalet biobesök. Dessa stöd ligger inom ramen för Filmavtalet. De stöd som fördelas direkt till biografer i små och medelstora orter är stöd till: Lokalt publikarbete (utvecklingsprojekt), Teknisk upprustning, Öppna visningar av svensk film, Anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga, Parallelldistribution av filmkopior. b) Den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter Under 2007 sammanställde Svenska Filminstitutet en rapport med förslag på hur en utveckling av digitala biografer i hela landet kan främjas (Digital Bio- rapport 1 mars 2007, inlämnad till Kulturdepartementet samma datum). I rapporten pekar Filminstitutet bland annat på betydelsen av offentliga insatser för digitalisering av biografer. Då den kommersiella strukturen antagligen inte förmår att finansiera digitaliseringen av biografer på små och medelstora orter förordar Filminstitutet i rapporten en tredelad finansieringsmodell som involverar staten, kommunen och biografägaren. En sådan modell kan bli aktuell att tillämpa på relativt kort varsel. Därför är det angeläget att en plan för det offentligas agerande utarbetas. Internationella bedömningar ger vid handen att när väl starka kommersiella aktörer digitaliserar sina biografer kommer biografer med små ekonomiska resurser snabbt att slås ut, framför allt som en följ av att distributionen av 35 mm film upphör. Filminstitutet har under året följt den digitala biografutvecklingen nära, både internationellt och nationellt. Arbetet inom såväl European Digital Cinema Forum (EDCF) som European Film Agency Directors (EFAD) har gett goda möjligheter att ta del av hur viktiga aktörer på området tänker och agerar samt hur det kan påverka situationen i Sverige. Ett av de viktigaste målen för EDCF är att driva på utvecklingen, tekniskt och affärsmässigt, så att det kommer fram lösningar som möjliggör att de mindre biografägarna i Europa inte slås ut eller åsidosättas när digitaliseringen tar fart på allvar. Den digitala biografstrukturen i Sverige Under året har situationen på det digitala biografområdet i Sverige generellt sett präglats av stagnation. Orsakerna till detta är främst brist på digitala filmkopior men också oklarhet över hur övergången till digital teknik kan finansieras samt osäkerhet över vilka affärsmodeller som kommer att gälla. 17

18 Dessa faktorer har medverkat till att antalet digitala biografer sjunkit något jämfört med föregående år. Ett fåtal biografer, de flesta privata, har avvecklat sina hyresavtal. Samtidigt har några nya biografer tillkommit. Under 2007 fanns det i landet 54 biografer och 61 salonger som kunde visa film digitalt i någon form. Digitala biografer och dukar i Sverige 2007* Ägare/organisation Biografer Salonger Folkets Hus och Parker Folkets Bio 6 11 Privata 4 6 Våra Gårdar 2 2 Bygdegårdarna 1 1 Kommunala 1 1 Summa 54** 61** * Alla biografer (utom två) med digital visningsmöjlighet av biograffilm är lokaliserade i små eller medelstora orter. ** 2006: 61 biografer och 68 salonger. Förutom de ovan nämnda 54 biografer som visat digital film fanns det dessutom 16 biografer som enbart använde den digitala utrustningen till att visa alternativt innehåll som opera, konserter, författarföreläsningar, sport och teater. Denna kategori offentliga visningsrum har ökat i antal. Flertalet biografer hade 1,3 1,4K projektion. Endast sex hade 2K projektorer men fyra av dessa saknade JPEG2000 server. Detta innebär att endast två digitala biografer uppfyllde den visningsstandard som har fastställts av DCI och som nu gäller i världen. Dessa biografer var Klarabiografen på Kulturhuset i Stockholm och Spegeln i Malmö. Endast Spegeln, som sedan i slutet av 2007 drivs av Folkets Hus och Parker (FHP), är en repertoarbiograf den första fullskaliga digitala biografen i landet. Under året har SF, Svenska Bio och flera privata biografägare utrustat sina salonger, totalt cirka 400, med enklare digitala projektorer för visning av reklam (som streamas ut till bion via kabelnät). Så gott som all reklam- och trailervisning på dessa biografer är i dag digital. Folkets Hus och Parker startade upp motsvarande verksamhet i sina Digitala Hus. Hyreskostnaden för en fullskalig 2K- utrustning har sjunkit från kronor till kronor per månad. Flertalet biografer hyrde sin utrustning. Folkets Bio äger utrustningen i sina 11 salonger men har ingen server utan spelar upp filmerna från någon typ av uppspelningsmaskin. Kostnaden för köp av utrustning har sjunkit men bara marginellt. Digitalt innehåll Ett stort problem för biograferna är bristen på digitala filmkopior. Under 2007 visades 34 filmtitlar digitalt på biograf (spelfilmer och längre dokumentärer). De flesta var svenska. En mindre andel var utländska. Amerikansk film har inte distribuerats alls i digital form. De ledande amerikanska distributörerna tillhandahåller endast digitala kopior om de anser att det finns rätt förutsättningar på en marknad som exempelvis i Danmark och Norge. I Sverige levererar de inga digitala kopior med motiveringen att de digitala biograferna inte har 2K standard, är lokaliserade i för små orter och är för få till antalet. Kort uttryckt anser de att de ännu inte finns någon marknad för digital distribution i Sverige. Hos de svenska distributörerna är inställningen skiftande. Flera levererar kopior när de har titlar som man bedömer har en potentiell publik utanför de större orterna eller som man vill skall gå upp så brett som möjligt på biografer över hela landet. Arn 18

19 tempelriddaren släpptes exempelvis av SF i ett stort antal analoga kopior den största releasen någonsin i Sverige på 35 mm. Man framställde även 20 digitala kopior (på hårddisk) som kunde laddas ner i servern på ytterligare 30 biografer. Därmed kunde cirka 50 biografer visa filmen digitalt. I det här sammanhanget spelar Filminstitutets stöd till parallelldistribution av filmkopior en betydande roll för att få fram digitala kopior på titlar som är möjliga att visa digitalt. Genombrottet under året hos allmänheten och i media för digital bio har inte varit biograffilm utan visningen av direktsända operaföreställningar i HD- format från Metropolitan i New York. Folkets Hus och Parker arrangerade visning av några föreställningar redan 2006 men under 2007 började föreställningarna dra en stor betalande publik till biograferna även till biografer utanför FHP-sfären. Dramaten har direktsänt Dödsdansen till digitala biografer. Det som verkligen har satt fart på digitaliseringen av biografer i USA men även i Europa under året är 3D, stereoskopisk film. Publiken uppskattar den förhöjda filmupplevelsen och är också villig att betala mer för att se film i 3D. Flera 3Dpremiärer är planerade under Förutom på museer har det ännu inte visats film på detta sätt i Sverige. 19

20 5. Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk Målet är att göra film mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Film för barn och ungdomar skall prioriteras. Filminstitutet bör föra en fortsatt dialog med filmdistributörer och berörda organisationer för att så många som möjligt skall kunna få del av svensk film. a) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa Filminstitutets stöd till syntolkning och textning möjliggör för synskadade, hörselskadade och döva att ta del av svensk film på bio, video och dvd. I samarbete med Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund har Filminstitutet fördelat kronor under Beloppet fördelades, liksom föregående år, i princip jämnt mellan textningar respektive syntolkningar. Stödet omfattar sedan 2006 textning på svenskt språk, det vill säga utöver svenska även våra officiella minoritetsspråk. Ett minoritetsspråksprojekt sökte och beviljades stöd under 2007; en utbildning för sverigefinska syntolkar. Fördelning av stödbelopp (kr), totalt och per typ av projekt Fördelat stöd Varav textningar 51 % 51 % 51 % Varav syntolkningar 48 % 43 % 49 % Varav övriga projekt 1 % 6 % 0 % *Stödets budget är ca 1,4 miljoner per år. Att beloppen föregående år är högre beror på att beviljade stödmedel som tidigare inte utnyttjats fullt ut återförts till 2005 resp 2006 års budget. Syntolkad film Under 2007 producerades fem syntolkade dvd-utgåvor av svensk film med stöd av Svenska Filminstitutet. Av dessa var två barn- och ungdomsfilmer. Syntolkningarna finns på de ordinarie dvd-utgåvorna det handlar alltså inte om specialutgåvor och filmerna är därigenom tillgängliga för synskadade i hela Sverige utan extra kostnad. De än så länge höga kostnaderna för framställning gör dock att endast ett begränsat antal syntolkade dvd-utgåvor kan produceras inom stödets budget beviljades stöd till cirka 110 syntolkade filmvisningar. Antalet genomförda visningar under året var 68. Denna siffra har varit i princip konstant de senaste åren. Av de syntolkade filmerna under 2007 var endast fyra barn- och ungdomsfilmer. Arrangörerna av syntolkade filmvisningar söker oftast stöd för ett helt verksamhetsår. Valet av syntolkade filmer görs sedan löpande under året utifrån vilka filmer som är populärast på biorepertoaren. Filminstitutet har därför små möjligheter att påverka antalet syntolkade visningar av barn/ungdomsfilm på bio. Textad film När det gäller textning av svensk film på bio är Filminstitutets ambition att prioritera de mest omtalade och populära filmerna, som också kan tänkas ha en stor publik bland de hörselskadade. Fyra svenska barn- och ungdomsfilmer textades på biograf under året. Ett förhållandevis lågt antal som dock kan förklaras med ett litet utbud av svensk barnoch ungdomsfilm överhuvudtaget under Tretton barn- och ungdomsfilmer beviljades stöd till textning på dvd. Sammanlagt finns idag ca 300 dvd-filmer som textats med stöd från Filminstitutet på den svenska marknaden. Cirka 50 av dessa beviljades stöd under De flesta nya 20

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Resultatredovisning 2006

Resultatredovisning 2006 Resultatredovisning 2006 Innehållsförteckning Förord...3 1. Stöd till regionala resurscentrum för film och video...4 a) Bidragsgivningens fördelning...4 b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten

Läs mer

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm och återrapporteringskrav för budgetåret 2003 avseende

Läs mer

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Handlingsplan för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Innehåll Inledning Utgångspunkter Förändringar på kort sikt, inför 2008 1. Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm 2.

Läs mer

Mål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2004 avseende Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Mål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2004 avseende Stiftelsen Svenska Filminstitutet Regeringsbeslut 60 2003-12-11 Ku2003/2590/Sam (delvis) m.fl. Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 STOCKHOLM Mål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2004

Läs mer

Resultatredovisning 2010

Resultatredovisning 2010 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Resultatredovisning 2010 Återrapportering av Filminstitutets verksamhet

Läs mer

Resultatredovisning 2011

Resultatredovisning 2011 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Resultatredovisning 2011 Innehållsförteckning Inledning.1 1 Verksamhet

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

Svenska Filminstitutets bidrag till den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013

Svenska Filminstitutets bidrag till den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 Svenska Filminstitutet Box 27126,102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 Fax 08-66118 20 www.sfi.se Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutets bidrag till den nationella

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Remissvar avseende promemorian Framtidens filmpolitik KN-2015-2304 (Ds 2015:31)

Remissvar avseende promemorian Framtidens filmpolitik KN-2015-2304 (Ds 2015:31) 1 (7) Datum 2015-07-08 Vår referens Elisabeth Lundgren Kulturdirektör Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ann Körling Filmutvecklare ann.korling@malmo.se Remissvar avseende promemorian Framtidens filmpolitik

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Yttrande över Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Yttrande över Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) 1 (5) Remissyttrande Datum 2015-07-16 Diarienummer RS 1966-2015 Skickas per e-post till regeringskansliet ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Västra Götalandsregionen

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Utveckling av entreprenörskap och företagande samt samverkan mellan näringsliv och relevanta aktörer på filmområdet

Utveckling av entreprenörskap och företagande samt samverkan mellan näringsliv och relevanta aktörer på filmområdet Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi.se Utveckling av entreprenörskap och företagande samt samverkan mellan

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FILMARKIVET VID SVENSKA FILMINSTITUTET

RIKTLINJER FÖR FILMARKIVET VID SVENSKA FILMINSTITUTET Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi.se RIKTLINJER FÖR FILMARKIVET VID SVENSKA FILMINSTITUTET april, 2009

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

www.facebook.com/barnf lmsstafetten

www.facebook.com/barnf lmsstafetten www.facebook.com/barnfilmsstafetten Skicka vidare Biljett Vi delar upplevelsen

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Gro Sommerfelt-Karlsen, Administrationschef, Utbildningsetaten, Oslo kommun Marianne Grødum, Fagkonsulent,

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 (9) Datum 2015-01-28 Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 Godkännande Godkänd av Roll/Befattning Datum Uppdateringshistorik Version Ansvarig Datum Kommentar

Läs mer

Öppna en egen biograf!

Öppna en egen biograf! STARTA BIOGRAF! Öppna en egen biograf! Intresserad av bra film? Sugen på att förbättra filmutbudet där du bor genom att öppna en ny bio? Då kan Folkets Bio vara något för dig! Folkets Bio är Sveriges ledande

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:3

Regeringens proposition 2005/06:3 Regeringens proposition 2005/06:3 Fokus på film en ny svensk filmpolitik Prop. 2005/06:3 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 september 2005 Göran Persson Leif Pagrotsky

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Ansökan om kulturstrategiskt utvecklingsstöd för åren 2016-2018

Ansökan om kulturstrategiskt utvecklingsstöd för åren 2016-2018 Filmbryggan, Polstjärnegatan 14, 417 56 Göteborg, organisationsnummer 80 24 13-3137, Telefon 031-48 12 70, e-post; info@filmbryggan.se, Plusgiro104 06 27-0 Hemsida www.filmbryggan.se Till Västra Götalandsregionen

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Pia-Mari Wehrling. Filmglappet. Bli vän på Facebook Följ på Twitter Skicka detta vidare till en vän

Pia-Mari Wehrling. Filmglappet. Bli vän på Facebook Följ på Twitter Skicka detta vidare till en vän Nyhetsbrev april 2012 Här kan du bland annat läsa om Frame Filmfestival med nyheten Frame Fredag, TalentCampOdense, Filmglappet, Bergmanveckan och Kultur i Väst. Frame Filmfestival Lördag 21 april är det

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Digital projektion Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se 14 medlemsbolag 1 Biografstatistik - världen Biografer Världen 150.000 (varav 109.000 kommersiella)

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Mediotekets AV-medietjänster

Mediotekets AV-medietjänster SID 1 / 5 Mediotekets AV-medietjänster Medioteket erbjuder ett stort och aktuellt utbud av AV-media, lån av kameror och redigeringsstudior samt skolbioverksamhet, vilket beskrivs närmare i bifogad informationsfolder.

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

2. Verksamhetens övergripande uppdrag

2. Verksamhetens övergripande uppdrag Sida 1(7) Detaljbudget 2013 Film i Väst AB 1. Sammanfattning och slutsats Vår Strategiska Plan och Verksamhetsplan 2013 kommer efter fastställelse av bolagets styrelse att sändas in som komplettering.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

1. Frågeformuläret hänvisar till alla allmänna institutioner för filmarv, även de med lokal eller regional särprägel, i medlemsstaterna.

1. Frågeformuläret hänvisar till alla allmänna institutioner för filmarv, även de med lokal eller regional särprägel, i medlemsstaterna. Bilaga Frågeformulär om genomförandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation 1 av den 16 november 2005 om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher (nedan kallad rekommendationen)

Läs mer

INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för produktioner med stöd beslutade efter 2012-09-18

INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för produktioner med stöd beslutade efter 2012-09-18 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31).

Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Remissvar - Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) 2015-08-03 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (FHP) yttrande över departementsskrivelsen

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer