Resultatredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultatredovisning 2009"

Transkript

1 Resultatredovisning 2009

2 Innehållsförteckning Förord Övergripande verksamhetsmål...5 a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv... 5 b) Ett barnperspektiv... 5 c) Internationellt och interkulturellt utbyte Stöd till regionala resurscentrum för film och video...7 a) Bidragsgivningens fördelning... 7 b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna Stöd till film i skolan a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna Främjande av distribution och visning av värdefull film a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa...17 b) Antalet samt den geografiska spridningen av svenska filmer som syntolkats respektive gjorts i en textad version Arkiv, dokumentation, Cinemateket a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet depositioner och förvärv till filmarkivet samt omfattningen av filmarkivets, Cinematekets, bibliotekets samt bildarkivets nyttjande c) Mängden omkopierad nitratfilm samt antalet restaurerade svenska färgfilmer Filmarkivet i Grängesberg a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet depositioner och förvärv samt omfattningen av arkivets nyttjande Utlandsverksamhet a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa b) Antalet svenska filmer som deltagit vid centrala festivaler c) De svenska filmer som under året har redovisats som sålda utomlands, samt om möjligt vilka rättigheter som avses Övriga mål och återrapporteringsuppdrag a) Filminstitutets medverkan i det regionala tillväxtarbetet Övriga uppdrag.35 a) Distribution av svenska filmer till internationella festivaler 35 b) Digital utveckling och olovlig hantering av film Övrig återrapportering.. 43 a) Geografisk spridning av svenska festivalfilmer 43 b) Redovisning enligt filmavtalet

3 Förord 2009 gick närmare 17,4 miljoner svenskar på bio. Det är siffror vi inte haft sedan slutet på sextiotalet. Dryga 32,7% av biljetterna gällde svensk film. Också det är rekordsiffror, de bästa någonsin! Det är ett mått på framgång. Ett annat framgångsmått är det index med vilket vi mäter en films kvalité ligger det fortsatt högt. Till framgångarna bidrar i hög grad Milleniumtrilogin, filmatiseringen av Stieg Larssons böcker. Plötsligt säljer en svensk film, Män som hatar kvinnor, dryga 7 miljoner bio biljetter i Europa och branschtidskriften Screen konstaterar att Sverige har hittat en framgångsrik formel att producera publik film av hög kvalité för en bråkdel av vad Hollywood förbrukar. Men till det framgångsrika 2009 hör också ett stort antal filmer av hög konstnärlig kvalité som tog sig till de stora A-filmfestivalerna. Svensk film var tungt närvarande i Berlin, tio filmer vilket var nordiskt rekord, i Venedig och Toronto var året då den svenska dokumentären erövrade såväl publiken som festivalernas programsättare och skapade samhällsdebatt inte bara i Sverige. Drottningen och jag, med mer än biobesökare är den publikt mest framgångsrika dokumentären sedan 70-talet. Videocracy visades i Venedig och blev sprängstoff i Berlusconis Italien. Bananas tog upp striden med banankompaniet Dole och visades i den svenska Riksdagen. Paradoxalt nog var 2009 också året då vi presenterade den uppmärksammade utredning om de usla villkoren för de svenska dokumentärfilmarna. Filmutredningen har präglat en del av SFI:s arbete under Utredningen menar att filmområdet är underfinansierat och att filmpolitiken är omodern. Det understryker SFI:s krav på ytterligare 100 miljoner till filmproduktion. Förlängningen av nuvarande filmavtalet innebär att Filminstitutet måste inrikta sig på att leva vidare under samma villkor ytterligare som mest tre år. Den medvetna strategin att öka stödet till enskilda projekt för att därigenom höja kvalitén men på bekostnad av antalet filmer har visat sig vara mycket framgångsrikt under två år i rad nu. Men det var aldrig tänkt som en långsiktig lösning utan ett sätt att visa att en ökad finansiering faktiskt höjer kvalitén. Å andra sidan kommer alltför många år med alltför få projekt att på sikt minska möjligheterna för debutanter, andragångsregissörer och djärva experiment. Det är alltså mycket angeläget att snarast finna former för att finansiera filmpolitiken och det på en nivå som möjliggör fortsatt framgång och fortsatt hög kvalité. Digitaliseringen präglar idag filmbransch, både produktion och visningsformer, och ger också publiken ett allt större inflytande. Det är frågor som engagerat Filminstitutet under året. Vi sjösatte ett projekt för digitalisering av biografer. 28 salonger spridda över landet har fått stöd för att utrustas med 2K anläggningar. Det gör att Sverige under våren 2010 kommer att ha mer än 60 digitala salonger, i reella tal en tionde plats i Europa. Projektet ger oss en unik möjlighet att samla nödvändig erfarenhet och ger Filminstitutet en plattform för de diskussioner om framför allt det offentligas roll i övergången till digital projektionsteknik som väntar på Europeisk nivå. Under 2009 gjordes flera insatser för att stärka barn och ungdomsperspektivet. Den tidigare avdelningen Barn och Ungdom har slagits samman med Film i hel landet för att bättre utnyttja kunskap och erfarenhet, för att effektivisera handläggningen och samla stödfunktionerna. Dessutom har en särskild tjänst som Barn och Ungdomssamordnare inrättats, direkt underställt ledningen, för att stärka barnperspektivet både internt och i relationen med alla våra samarbetspartners har också arbetat med en nätbaserad tjänst för arkivfilm tagit fast form. Filmarkivet på nätet, filmarkivet.se, kommer att lanseras under hösten Cinemateket har under 2009 genomgått omfattande förändringar. En ny programchef har utsetts och arbetat med att ge Cinemateket nytt innehåll och ny form är klart att presenteras i början av Det sammanfaller med det omfattande renoveringsarbete i foajé och restaurang som präglat andra halvan av 3

4 2009. Det nya Filmhuset blir en inbjudande miljö för bransch och allmänhet och den perfekta miljön för det nya Cinemateket. Resultatredovisningen följer det upplägg som fastlagt i regeringens beslut från den 11 december 2008 Stockholm den 27 februari 2010 Cissi Elwin Frenkel 4

5 1. Övergripande verksamhetsmål Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet. Ett barnsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i Filminstitutets verksamhet. a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska integreras i Filminstitutets verksamhet. Filminstitutet har fortsatt höga ambitioner när det gäller jämställdhet och mångfald. Vi strävar efter att i alla sammanhang rekrytera medarbetare med skiftande bakgrund såväl vid tillsättningar som vid urval till olika referensgrupper och jurygrupper. Filminstitutet har överlag en jämn könsfördelning; av alla anställda (inkl visstidsanställda) är 66 kvinnor och 63 män. Inom ledningen är det också en jämn fördelning; av 11 enhetschefer är sex män och fem kvinnor. I ledningsgruppen är kvinnorna i majoritet; fyra kvinnor och två män. Lönemässigt ligger kvinnorna högre än männen på chefsbefattningarna. I övrigt är det inga större löneskillnader mellan könen. Alla enheter upprättar verksamhetsplaner som årligen revideras och då ska även enheternas jämställdhets - och mångfaldsarbete redovisas. b) Ett barnperspektiv ska integreras i Filminstitutets verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar genomförde Filminstitutet ett antal åtgärder som ytterligare ska stärka och tydliggöra arbetet med avseende på barn och ungdomar. Avdelningen Barn och Ungdom slogs samman med Film i hela landet. Därmed är alla stödformer som riktas mot visning, filmpedagogiskt arbete, Film i Skolan och regionernas växthusverksamheter sammanförda. Det inte bara effektiviserar handläggning, det bidrar till kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte och tydliggör relationer mellan Filminstitutet och olika aktörer och verksamheter på barn och ungdomsområdet. Särskilt stödet till regionala resurscentrums växthusverksamheter har stor betydelse för ungas möjligheter att själva uttrycka sig inom filmmediet. Stöd förmedlas också till Novemberfestivalen, en nationell mötesplats för unga filmare och till BUFF, Barn och Ungdomsfilmfestivalen i Malmö, som också är ett viktigt forum för filmens roll i skolan genom skolbio dagen, ett evenemang som Filminstitutet arrangerar Dessutom inrättades en helt ny tjänst som Barn och Ungdomssamordnare, direkt underställd ledningen. Samordnaren ska initiera projekt för att höja medvetenheten kring projekt som riktas mot barn och ungdomar och verka för att ett barn och ungdomsperspektiv naturligt ska finnas närvarande i verksamheten. Samordnaren ska också särskilt se till unga filmare, med särskild tonvikt på unga flickor, en grupp som behöver uppmärksamhet, inte minst i växthusmiljön. den gemensamma nordiska plattformen för interaktivt utbyte mellan unga filmare och erfarna mentorer har fortsatt att utvecklas. Under året har en ny programvara utvecklats som kommer at implementeras under våren 2010 och som kommer att möjliggöra att plattformen också kommer att fungera som ett socialt forum på nätet hade dvoted registrerade medlemmar. 5

6 c) Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete ska öka och integreras i Filminstitutets verksamhet. Filminstitutet lever i en starkt internationaliserad miljö. Filmvärlden är idag global. I alla Filminstitutets verksamheter är internationella relationer både en nödvändighet och en tillgång. På produktionssidan är samproduktioner med andra nordiska länder vanligt men också antalet samproduktioner med andra länder ökar. Filmarvet deltar i internationella samarbeten och utbytet av filmer mellan arkiven är stort. Men också distributionen av film tar nya vägar ut i världen genom digitaliseringen. Utlandsavdelningen har ett särskilt ansvar att förse festivaler världen över med svensk film. Man arbetar också proaktivt för svensk film när det gäller de stora och prestigefyllda festivalerna men söker också rätt forum för udda kortfilmer och spännande dokumentärer. Utlandsverksamheten presenteras utförligt i kommande kapitel. Stöd till svenska filmfestivaler och stöd till import av kvalitetsfilm är andra insatser för att tillgodose publikens möjligheter att se film som annars skulle ha små möjligheter att komma till en svensk bioduk. Filminstitutet är aktivt inom en mängd internationella organ. EFAD är det europeiska filminstitutens gemensamma intresseorganisation, EEP (European Film Promotion ), Scandianvian Films, som samordnar de nordiska institutens utlandsavdelningars samordnade verksamheter men som också är ett strategiskt forum för de Nordiska institutens direktörer, EDCF ( European Digital Cinema Forum ), initierat av bl.a. Sverige och idag ett mycket viktigt organ för kunskap och initiativ i samband med övergången till digital projektion på biograferna. Dessutom har filmkonsulenten Peter Gustafsson under året suttit som svensk representant i Eurimages. Särskilt samarbete med Vietnam Det SIDA-finansierade kulturella utbytet mellan Sverige och Vietnam avslutades under året. Samarbetet startade år 2002 och kom från början att avse filmarkiv och filmpolitik. År 2006 utvidgades samarbetet till att också omfatta insatser för barn och ungdom. Samarbetet på arkivområdet innefattade dels ett seminarium i Vietnam om upphovsrätt, dels studiebesök på SFI och KB om bevarandefrågor och digitalisering av pappersdokument. Seminariet om upphovsrätt genomfördes på arkiven i Hanoi och Ho Chi Minh City. Ett hundratal anställda på filmarkiv och mediearkiv deltog och syftet var att informera och föreläsa om den internationella upphovsrätten med tillämpning på arkiven arbete. Samarbetet om barn och ungdom innebar att SFI dels stod som värd för studiebesök, dels genomförde handledning och fortbildning i Vietnam. Studiebesöken syftade bl a till att fördjupa kunskaperna om filmen som pedagogiskt verktyg och att ta del av nationella, regionala och lokala organisationsmodeller för mediepedagogiskt arbete. Under året deltog unga filmare från Sverige i en filmfestival i Ho Chi Minh City där ett 60-tal filmer gjorda av elever från Primary School och svenska skolor visades. En svensk delegation besökte tio olika grundskolor för att visa kort- och dokumentärfilm och föreläsa för lärare och politiker om hur dokumentärfilm kan används i undervisningen. I slutet av året deltog SFI i en samlad utvärdering av kultursamarbetet mellan Sverige och Vietnam. Slutsatserna från samarbetet mellan Filminstituten i de båda länderna är mycket positiva. Samarbetet på arkivområdet har bidraget till att höja kompetensen bland personalen på arkiven i Hanoi och Ho Chi Minh City. Arbetsmodellen har varit att svenska experter hållit seminarier och fortbildning i Vietnam och olika grupper filmarkivarier har gjort veckolånga studiebesök i Sverige. Under hela projektperioden har SFI samarbetat med SLBA, numera AV-media inom KB. När det gäller samarbetet om Film-i-Skola har en grund lagts för ett fortsatt samarbete mellan partnerskolor i Vietnam och i Sverige. En gemensam kanal via Internet är under arbete, där skolorna kan distribuera filmer och där lärarna kan fortsätta utbyta pedagogiska erfarenheter. Den svenska modellen att använda filmen som ett pedagogiskt verktyg har visats sig vara uppskattad av lärare som elever och varit en del i arbetet med att stärka demokrati och yttrandefrihet. I revideringen av den nationella skolplanen i Vietnam har satsningen på Film-i-skola särskilt uppmärksammats. 6

7 2. Stöd till regionala resurscentrum för film och video Målet är att genom stöd till regionala resurscentrum främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och ungdom. Stödet avser tre huvudområden: pedagogik, visning och produktion. a) Bidragsgivningens fördelning År 2009 fördelades kr till 19 regionala resurscentrum för film och video, vilket är samma belopp som föregående år. Även fördelningen mellan de olika regionerna är oförändrad. Fördelning av stöd till regionala resurscentrum (kr) Antal län/regionala aktörer Stöd från Svenska Filminstitutet Regional motprestation, regionala resurscentrum EU-stöd / / / Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. Ett villkor för stöd från Filminstitutet är regional motprestation, det vill säga skattefinansierat stöd från landsting och kommuner. Av redovisningen ovan framgår att det statliga stödet har varit oförändrat under perioden. Stödet från EU minskade 2008 men ökade igen 2009, som en följd av att två regioner fick ökade anslag och att ytterligare en region fick stöd. Stöd till regionala resurscentrum för film och video år 2009 (kr) Län Regional aktör Stöd från Regionalt stöd EU-stöd Västra Götaland Filminstitutet Västra Götalandsregionen Värmland Film i Värmland Västernorrland Film i Västernorrl Norrbotten Filmpool Nord Kalmar, Kronoberg och Reaktor Sydost Blekinge Dalarna Film i Dalarna Skåne Film i Skåne Stockholm Film Stockholm Västerbotten Film i Västerbotten Jämtland Filmpool Jämtland Västmanland Film i Västmanland Örebro Film i Örebro Gotland Film på Gotland Gävleborg Film Gävleborg Halland Film i Halland Jönköping Film i Jönköp. län Sörmland Film i Sörmland Uppsala Film i Uppland Östergötland Film i Öst Summa * Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental.* Inräknat stödet till regionala utvecklingsprojekt 2009 var summan

8 Filmpool Nord fick över en miljon kronor för delar av projekten Filmbågen, Swedish Lapland Film Commission och Filmpool Nord Development. Filmpool Jämtland fick kr för Mid Nordic Film Commission. Film i Skåne fick kr för MMSS 1 Regional strategi för utveckling av infrastrukturen för spridning och tillgänglighet av digitalt förmedlad rörlig bild. Den regionala motprestationen var omkring 50 miljoner kr under Detta var en minskning jämfört med 2008, då motprestationen uppgick till drygt 54 miljoner kr. Att den totala motprestationen har minskat betyder inte att alla regioner minskade. Totalt var det 8 regioner som hade en lägre motprestation Detta kan spegla verkliga neddragningar eller omfördelningar. Men det kan också vara en fråga om att vissa regioner har valt att redovisa annorlunda, som en följd av att Filminstitutet under hösten presenterade reviderade riktlinjer för stödet, vilka gäller från och med Med syftet att stärka regionernas satsningar inom visningsområdet fördelade Filminstitutet under året särskilda medel till regionala utvecklingsprojekt. Stödet kunde användas till att öka spridningen av kvalitetsfilm, utveckla biograferna i regionen och öka det kommunala ansvarstagandet för biografens framtid. Totalt fördelades kr till 8 utvecklingsprojekt vid Film i Dalarna och Film Gävleborg (gemensamt projekt), Reaktor Sydost, Filmpool Nord, Film i Skåne, Film i Värmland, Film i Sörmland, Filmpool Jämtland samt Film i Västernorrland. Under Göteborgs Filmfestival i januari arrangerade Filminstitutet seminariet Regional film i framtiden, där bland annat filmutredaren Mats Svegfors medverkade. Filminstitutet har också arrangerat flera nätverksträffar för de regionala filmkonsulenterna under året. b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna Svenska Filminstitutets stöd ska stimulera utveckling av filmpedagogisk verksamhet, visning av film och växthusverksamhet med unga filmare. Den filmpedagogiska verksamheten handlade under året bl. a om samarbeten med kommuner kring frågor om skolbio eller elevernas eget skapande. Samarbeten direkt med skolor var också vanligt, t ex har många resurscentrum egna pedagoger eller förmedling av pedagoger som genomför aktiviteter ute i skolorna. Resurscentrumen arrangerade också kurser och utbildningar för lärare, rektorer och lärarstudenter och bidrog på så sätt till att höja kvaliteten på arbetet med film i skolorna långsiktigt. Därutöver arrangerade resurscentrumen regionala uttagningar till Novemberfestivalen, där filmer gjorda av barn och ungdomar visades och tävlade. Under 2009 har många resurscentrum också varit involverade i skapande skola-projekt. Samarbeten med kommuner var också vanligt inom visningsområdet, t ex kring utveckling av biografer. Resurscentrum vände sig också direkt till biografer, med olika typer av träffar och möten, samt i vissa fall ekonomiska stöd. Samarbeten förekom också med andra visningsarrangörer, t ex filmfestivaler och filmstudios. Dessutom arrangerade många resurscentrum egna visningsarrangemang. Syftet var i vissa fall att bredda utbudet på biograferna, t ex med regionalt producerad ung film. Men det förekom också att visningar anordnades i andra lokaler, för att öka filmutbudet, t ex på orter som helt saknar biograf. I enstaka fall bidrog resurscentrumet till att det arrangerades biografvisningar för döva och hörselskadade samt synskadade i regionen. Regionernas insatser inom visningsområdet har ökat kraftigt de senaste åren. Detta är till stor del en följd av att Filminstitutet alltmer uppmärksammat behovet och betydelsen av regionala satsningar inom detta område. Som nämns ovan förstärktes också regionala satsningar inom visningsområdet med särskilda medel under Resultatet av dessa regionala utvecklingsprojekt kommer att analyseras under

9 Växthusverksamhet med unga filmare omfattade under året utbildningar och workshops samt utlån av teknisk filmutrustning. Insatser genomfördes också för att stimulera samarbeten mellan filmare. Många resurscentrum samarbetade med kommuner inom växthusverksamheten, t ex med estetiska program på gymnasienivå. Hur många filmare man nådde med insatserna varierade stort mellan olika regioner, dels på grund av tillgängliga resurser och dels på grund av olika strategier. Genom webbsatsningar, som Filmbasen.se i Stockholm, nådde vissa regioner hundratals filmare. Samtidigt var det även i dessa regioner vanligt att man satsade särskilt på ett färre antal filmare som bedömdes ha potential, t ex med coachning och ekonomiskt stöd. Totalt nåddes omkring filmare av resurscentrumens växthusinsatser, varav ca 900 var kvinnor och ca under 26 år. 9

10 3. Stöd till film i skolan Målet är att genom stöd till skolbio bidra till att barn och ungdomar ges möjlighet till kvalitativa filmupplevelser på biograf samt till att fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder och om filmarvet. a) Vilka insatser som har gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Under 2009 fördelades stöd till 63 filmpedagogiska projekt i 62 kommuner. Totalt fördelades kronor. Stöd till film i skolan Fördelat stöd (kr) Antal projekt Antal kommuner Filminstitutet fungerar också som resurs och stöd för kommuner och skolor i det arbete de själva bedriver. Det sker bland annat genom utgivning av filmpedagogiskt material, genom att säkerställa att det finns en repertoar av film lämplig för barn- och skolbio, och genom att initiera och utveckla nätverk och mötesplatser för dem som arbetar med film- och mediepedagogiska frågor vid regionala resurscentrum samt i landets kommuner. Under 2009 har Filminstitutet initierat en särskild satsning på 19 regionala partnerskolor. Syftet är att närmare följa skolornas praktiska arbete med film och andra medier; att ta del av dokumentation, utvärderingar och förslag till utvecklingsområden och att via partnerskolorna öka kunskapen om elevers lärande med medier för att bättre förstå hur filmen används som en resurs i skolan och på så sätt kunna förbättra stödets utformning och utfall. Samverkan med lärarutbildningar Filminstitutets bedriver ett långsiktigt arbete med att öka kunskapen om film och andra medier i skola och lärarutbildning. Företrädare för lärarutbildningar och regionala resurscentrum bjuds årligen in till de filmpedagogiska konferenser som Svenska Filminstitutet anordnar. Filminstitutet samarbetade under 2009 även med Riksteatern och Malmö Högskola genom att arrangera kursen Medier och estetik i lärande och skolutveckling för film- och teaterkonsulenter. Seminarier, konferenser och nätverksträffar Filminstitutet var med och arrangerade seminarier om skolbio och mediepedagogik vid Göteborg Film Festival, BUFF Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och vid skolfilmsfestivalen Tjugo5 i Umeå. Filminstitutet närvarade även under Novemberfredag, en seminariedag som inleder Novemberfestivalen, en nationell festival för barn och ungdomar. Sedan 2002 har Filminstitutet samarbetat med Riksteatern och Statens kulturråd om att arrangera en årlig nationell konferens för regionala kulturkonsulenter. I planeringsarbetet med årets konferens deltog också Rikskonserter. Konferensen ägde rum på Skansen den 19:e november och hade rubriken Barnkonventionen 20 år. Filminstitutets distribution av film Inom ramen för uppdraget Film i skolan gör Filminstitutet inköp av filmrättigheter och kontinuerliga övertag av filmkopior från andra filmdistributörer för att säkerställa en bred och varierad repertoar av film för skolbio. Även filmer lämpliga för filmklubbar och filmstudiorörelse övertogs. Totalt finns i Svenska Filminstitutets distribution av biograffilmer cirka 370 långfilmer samt ett stort antal kortfilmer. Under 2009 har Svenska Filminstitutet gallrat i filmutbudet för att bättre anpassa sig till målgruppernas intressen. 10

11 Under 2009 genomfördes s.k. öppna visningar (ordinarie biografrepertoar) av filmer i Filminstitutets distribution för drygt besökare. I denna siffra ingår dock inte skolbiovisningarna och andra s.k. slutna visningar. Majoriteten av de öppna visningarna var av de Knattebio-paket för den yngsta biopubliken som Filminstitutet har tagit fram i samarbete med SF Bio. Det har visats Knattebio på 24 filmstäder i 17 olika städer i Sverige. Satsning på klassiker Titlar från Filminstitutets projekt Klassiker på bio, där 17 titlar importerades för biografdistribution under , har under året erbjudits och visats inom ramen för skolbio och filmklubbar för ungdomar. Svenska Filminstitutet har under året arbetat med ett studiematerial i form av en dvd med filmklipp ur svenska och internationella filmklassiker samt presenterande texter. Ett komplicerat arbete, för att lokalisera rättighetsinnehavare och förhandla rättigheter, men som nu håller på att avslutas och beräknas ligga färdigt i mars b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt antalet besök på skolbiovisningarna Kommunala visningar av skolbio Totalt antal kommuner som bedriver skolbio Antal kommuner med stöd från Filminstitutet Antal kommuner utan stöd från Filminstitutet Kommuner med kommunövergri pande verksamhet* Totalt antal besök på skolbio ** *Kommuner där samtliga elever erbjuds skolbio. **Vid skrivande stund är det ett fåtal kommuner som inte svarat på enkäten men de är främst kommuner som inte redovisat statistik tidigare år. Organiserad skolbioverksamhet bedrevs läsåret i cirka 170 av Sveriges 290 kommuner och det är i stort sett oförändrat jämfört med åren innan. Det totala antalet föreställningar och besök på skolbiovisningarna minskade något läsår En förklaring till detta är att elevunderlaget har minskat de senaste åren. I år är det intressant att lägga märke till att trots att det totala antalet kommuner som bedriver skolbio är något lägre än tidigare, så har det totala antalet skolbiobesök ändå ökat. En förklaring till detta kan vara att antalet kommuner som bedrivit skolbio med stöd av Filminstitutet och antalet kommuner med kommunövergripande verksamhet har ökat. Ytterligare en förklaring kan vara att det ekonomiska läget efter finanskrisen har fått kommunerna att prioritera biobesök framför andra, dyrare kulturupplevelser. Antalet kommuner som bedriver skolbio säger dock inte allt om arbetet med film i landets skolor. Det är endast en mätbar indikation på hur stort intresset för filmen som ett pedagogiskt hjälpmedel är och ett sätt att lyfta fram en dold publikgrupp. Än mer dold är användandet av film i skolor och klassrum. Där används film flitigt och mycket tyder på att detta användande ökar. Mycket tyder också på att intresset för eget skapande ökar. Detta är dock områden där det saknas statistik. 11

12 4. Stöd och åtgärder för främjande av distribution och visning av värdefull film Målet är att stimulera till förnyelse och utveckling av distribution och visning av värdefull film samt att bidra till att tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela landet säkerställs. Målet är vidare att bidra till att biografens roll som kulturell mötesplats upprätthålls och utvecklas i hela landet och att medverka till att antalet biobesök ökar. a) Genomförda insatser och resultatet av dessa Filminstitutet främjar distribution och visning av värdefull film genom stöd till importerad kvalitetsfilm, spridning av kort- och dokumentärfilm, filmfestivaler samt visningsorganisationer. Fördelade stöd Under året fördelades 7,2 miljoner kr i stöd till visningsorganisationer, vilket var något mer än föregående år. Ökat stöd fick Folkets Bio, FilmCentrum och Våra Gårdar, på grund av en mer uttalat fokus inom stödet på organisationernas storlek och inriktning på kvalitetsfilm. Utöver de tre nämnda organisationerna fick också Folkets Hus och Parker och Sveriges Förenade Filmstudios stora belopp. Ett mindre stöd fördelades till Bygdegårdarna. Stöd till visningsorganisationer Summa stöd Antal organisationer Drygt 6 miljoner kr fördelades till lansering av importerad kvalitetsfilm Stödets budget ökade 2008 och en ny form av stöd infördes, möjlighet till årsbaserat projektstöd för profilerade distributörer inom kvalitetsfilm. Tre distributörer Folkets Bio, Nonstop Entertainment och Atlantic Film fick del av detta stöd Samma distributörer fick projektstöd också Parallellt fördelades stöd till 16 enskilda titlar, vilket var något färre än året innan. Versioneringsstöd, dvs. dubbningsstöd, beviljades till 4 utländska barnfilmer. Stöd till lansering av importerad kvalitetsfilm Summa stöd Antal årsbaserade projektstöd Antal titelstöd Antal versioneringsstöd En prioriterad satsning från Filminstitutet 2009 var att öka det totala stödet till filmfestivalerna med en miljon kr. Detta gjordes mot bakgrund av låga stödnivåer å ena sidan och festivalernas betydelse för filmutbudet å andra sidan. Totalt fördelades nästan 3,6 miljoner kr till 12 filmfestivaler. Detta innebar att tre nya festivaler fick stöd CinemAfrica, Eksjö Animation Festival och Tjugo5 Norrlands skolbiofestival. Samtidigt ökade stödbeloppen till Göteborg International Film Festival, Stockholms filmfestival, BUFF, Uppsala Internationella Kortfilmfestival, Tempo Dokumentärfestival, Bergmanveckan och International Female Film Festival. Stöd till filmfestivaler Summa stöd Antal festivaler

13 Under året fördelades 1,6 miljoner kr till spridning av kort och dokumentärfilm. Totalt fick 12 projekt av olika storlek stöd. Detta var något fler än året innan, men betydligt färre än 2007 då stöd endast fördelades på titelnivå. Sedan 2008 kan distributörerna söka stöd också för projekt som omfattar ett stort antal titlar. Folkets Bio och FilmCentrum fick större stödbelopp för just den typen av projekt. Stöd fördelades också till Stiftelsen Filmform, Athenafilm, Doc Lounge med flera. Stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm Summa stöd Antal projekt Utbudet på biografmarknaden Antalet premiärsatta långfilmer på svenska biografer 2009 låg på samma nivå som året innan, men något lägre än En ökning har skett när det gäller svensk film, samtidigt som antalet filmer från USA, Europa och övriga världen har minskat. Denna minskning blir framförallt märkbar när det gäller filmer från övriga världen eftersom det handlar om så få titlar totalt sett. Ser man på en längre period är nedgången dramatisk. För åren hade i genomsnitt 18 långfilmstitlar från övriga världen premiär varje år var det 10 titlar. Premiärsatta långfilmer* Antal titlar totalt Varav Sverige Varav Europa Varav USA Varav Övr. världen *Med premiärsatta långfilmer avses här filmer med minst 10 öppna biografvisningar. Att antalet svenska filmer på repertoaren har ökat, trots Filminstitutets policy att ge större stöd till färre filmer, kan ha flera orsaker. Men en förklaring kan vara att fler filmer görs utanför stödsystemet samt att den digitala tekniken som finns på alltfler biografer möjliggör enklare och billigare lanseringar. En förklaring till att antalet titlar från övriga världen har minskat, även i ett längre perspektiv, är att distributören Triangelfilm har försvunnit från marknaden. Samtidigt har även flera av de andra distributörerna minskat antalet filmer från övriga världen. Flera av kvalitetsfilmsdistributörerna hade inte en enda premiär från övriga världen Detta kan i sin tur bero på biografstrukturen, där SF Bio, efter Astorias konkurs och visningsorganisationen Kedjans upplösning, i många fall är distributörernas enda alternativ. SF Bio har också minskat antalet premiärsatta långfilmer sedan 2007 med 20 titlar. Då biokedjan samtidigt ökade antalet svenska premiärer har detta framförallt drabbat filmer från Europa och övriga världen. För filmer från dessa båda områden minskade utbudet inom SF Bio med 25 titlar under samma period. En förklaring till att SF Bio minskade antalet titlar 2009 kan vara att det var ett mycket bra bioår. Stora lanseringar och populära filmer behöver stort utrymme. Att antalet titlar minskar behöver därmed inte enbart vara negativt. Men i detta fall är det ett problem, då utbudet har likriktats och bredden minskat. Det totala antalet premiärsatta långfilmer minskade med 6 titlar under samma period. Det är alltså fler titlar som visas enbart utanför SF Bio-kedjan än tidigare. Komplementsbiografer dvs. biografer som visar ett kompletterande utbud av kvalitetsfilm spelar en allt viktigare roll för utbudet. Inte minst de 13

14 digitala komplementsbiografer som ingår i Folkets Hus och Parkers och Folkets Bios respektive kedjor (vilka båda har stärkts via stödet till visningsorganisationer) har blivit betydelsefulla alternativ. Det framgår t ex att de distributörer som har ett nära samarbete med dessa kedjor och därmed är mindre beroende av SF Bio Folkets Bio (distributören) och Novemberfilm var mer eller mindre ensamma om att sätta upp filmer från övriga världen Komplementsbiografer saknas dock på många orter, även i vissa större städer. Utbudet varierar därmed kraftigt mellan olika orter, också mellan städer med jämförbar folkmängd. Här krävs mer omfattande insatser för att säkra ett brett och kvalitativt utbud långsiktigt. Ett offentligt stöd till digitalisering av biografer är nödvändigt. Men också incitament som kan stimulera till nyetableringar på orter där utbudet är särskilt begränsat. Distribution av importerad kvalitetsfilm Av totalt 10 långfilmer från övriga världen lanserades 7 med stöd från Filminstitutet. Fyra av dem omfattades av Folkets Bios årsbaserade lanseringsstöd, och tre av dem hade fått titelstöd. En av de senare hade dessutom fått versioneringsstöd. Samtidigt hade mer än hälften av de europeiska filmerna på repertoaren lanseringsstöd från Filminstitutet. Folkets Bios projektstöd omfattade13 europeiska titlar, Nonstops projektstöd 5 och Atlantics projektstöd 9. Därutöver fick 5 europeiska filmer titelstöd. Antal utländska premiärer med lanseringsstöd * 2009* Antal stödda filmtitlar totalt Varav Europa Varav USA Varav Övr. världen *Avser filmer som omfattas av projektstödet och filmer som fått titelstöd fanns endast titelstöd. Som en följd av att lanseringsstödet har utökats och förändrats omfattar det också fler filmer. För de tre distributörer som fick projektstöd täcker stödet samtliga filmer som lanserats under året. Därmed läggs ett större ansvar på distributörerna själva, samtidigt som de får ökad handlingsfrihet och mer långsiktiga möjligheter. Ser man på de tre distributörer som fick projektstöd 2009 lanserade Nonstop Entertainment och Atlantic uteslutande filmer från Europa och USA, framförallt för en vuxen publik. Det var bara Folkets Bio som lanserade filmer från övriga världen samt renodlade barnfilmer. Samtidigt hade även de två andra distributörerna ett kvalitativt och kompletterande utbud på andra sätt. De kompletterar också Folkets Bio då de genom tätare samarbeten med SF Bio når delvis andra orter och publiksegment. Nonstop och Atlantic hade också lägre stödnivåer än Folkets Bio. Ser man på publikutfallet var 2009 ett bra år för de lanseringsstödda filmerna. Mellan 2008 och 2009 ökade medianen från drygt till över besökare per film. Enligt Folkets Bio har den digitala tekniken skapat nya möjligheter att nå publiken, samtidigt som man sett ett ökat intresse för kvalitetsfilmen. Samtidigt menar Folkets Bio att projektstödet har ökat möjligheterna att köpa film både snabbare och mer offensivt, vilket bidragit till att stärka deras position som importör av kvalitetsfilm. Atlantic hävdar att de tack vare stödet har kunnat sätta upp smalare filmer och, även i en lågkonjunktur, kunnat köpa in filmer av hög kvalitet. Nonstop påpekar i sin tur att projektstödet framförallt har påverkat lanseringarna, så att man kunnat gå ut med fler kopior och mer annonsering. Bland de filmer som omfattades av projektstödet och samtidigt nådde en stor publik finns internationella festivalvinnare och kritikerhyllade filmer som Gomorra, The Wrestler, Det vita bandet, Frozen River, Bright Star och Still Walking. Det var också flera av de filmer som fick titelstöd (och alltså kvalitetsbedömdes av Filminstitutet i förväg) som nådde en stor publik. 14

15 Publik utländska premiärer med lanseringsstöd * 2009* Publik stödda filmtitlar totalt Medelvärde per film Median per film *Avser filmer som omfattas av projektstödet och filmer som fått titelstöd fanns endast titelstöd. Samtidigt finns det vissa problemområden som bör utforskas vidare, t ex när det gäller bristen av filmer från övriga världen (som diskuterats ovan) samt kvalitetsfilm för barn och ungdomar. Under 2010 planerar Filminstitutet att arbeta vidare med detta. Filmstudios och filmfestivaler För spridningen av de filmer som fått import- och lanseringsstöd är filmstudiorörelsen viktig. Som nämnts ovan är Sveriges Förenade Filmstudios en av mottagarna för stödet till visningsorganisationer. Med detta stöd sprider centralorganisationen kvalitetsfilmer till filmstudios på omkring 100 orter spridda över hela landet. Totalt arrangerade filmstudiorörelsen ca kvalitetsfilmsvisningar under året för en total publik av minst besökare. Utöver de filmer som fått lanseringsstöd, samt andra kvalitetsfilmer som visas på biografrepertoaren, så får den svenska publiken tillgång till ytterligare ett stort antal titlar tack vare de nationella filmfestivalerna. Som nämnts ovan stödde Filminstitutet 12 filmfestivaler under Dessa festivaler har alla sin unika profil och bidrar därmed på olika sätt till att bredda utbudet. T ex kan CinemAfrica, en av de festivaler som var nya stödmottagare 2009, nämnas. CinemAfrica visar filmer från den afrikanska kontinenten, ett område som är underrepresenterat inte bara på biografrepertoaren utan även i festivalsammanhang. Festivalen har bidragit till att andra festivaler har uppmärksammat afrikansk film, samt till att afrikansk film gått upp på den ordinarie biografrepertoaren. En liknande funktion har BUFF när det gäller barnfilmen, en annan typ av film som åtminstone när det gäller smalare film är underrepresenterad på repertoaren. Publik på stödda filmfestivaler Antal festivaler Antal sålda biljetter totalt Antal medlemmar totalt Mellan 2008 och 2009 ökade antalet sålda biljetter till de festivaler som genomfördes med stöd av Filminstitutet. Till viss del berodde detta på att det var fler festivaler som omfattades av stödet. Men framförallt berodde det på att flera av de etablerade festivalerna ökade biljettförsäljningen. De tre nya festivalerna bidrog med sammanlagt biljetter. Detta kan jämföras med att Göteborg International Film Festival ökade sin försäljning med biljetter. Stockholms filmfestival ökade antalet sålda biljetter stort i och med att festivalen firade 20-årsjubileum och utökade med en extra festivaldag. Samtidigt minskade det totala antalet medlemmar i de stödda festivalerna. Det hjälpte inte att de nya festivalerna bidrog med medlemmar. Av de 9 festivaler som fick stöd även året innan minskade 5 sitt medlemsantal. 15

16 Kvalitetsfilm i övriga visningsfönster När det gäller stöden till distribution och visning av kvalitetsfilm har Filminstitutet, som framgår av redovisningen ovan, hittills fokuserat främst på biograffönstret. Från distributörshåll finns dock önskemål om ytterligare stöd till distribution via nätet och på dvd. Genom stödet till visningsorganisationer stärks redan idag FilmCentrums distribution av kvalitetsfilm på nätet och dvd till skolor och bibliotek. Visningsstödet är ett verksamhetsstöd och täcker inte kostnader för lansering av utländsk film. Hade det funnits ett särskilt stöd till detta hade ett bredare utbud av kvalitetsfilmer kunnat nå den svenska publiken än de som får plats på biografrepertoaren. Som anges i Filminstitutets remissvar till Filmutredningen (SOU 2009:73) kommer Filminstitutet i det fortsatta arbetet att öppna en del av stödet till lansering av importerad kvalitetsfilm för film i andra visningsformer än biografen. Dock under förutsättning att Filminstitutet kan prioritera detta med tillgängliga resurser. Stödet till spridning av kort- och dokumentärfilm användes redan 2009 till distribution på nätet och dvd. Folkets Bio använde t ex sitt stöd till dvd-lanseringar av filmer som Drottningen och jag, Videocracy, Ebbe the movie, En film om Olle Ljungström, och Am I black enough for you? En simultan release på bio och nätet gjordes av Hälsningar från skogen, i ett samarbete mellan Folkets Bio, nättjänsten Headweb och produktionsbolaget Plattform. Dirty Diaries (som distributören Njutafilms fick stöd för förra året) lanserades brett på både nätet och dvd och gjorde stor succé. Det är t ex den mest sedda filmen på Headweb under hela året. Folkets Bios satsning Svensk kortfilm fortsatte även 2009 och gav den svenska biopubliken möjlighet att se internationellt uppmärksammade titlar som Slavar, This is Alaska, Drömmar från skogen och Bilder från lekstugan, samtidigt som förra säsongens kortfilmer gavs ut på dvd. 16

17 5. Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk Målet är att bidra till att film görs mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Film för barn och ungdomar ska prioriteras. Filminstitutet ska föra en kontinuerlig dialog med filmdistributörer och berörda organisationer för att så många som möjligt ska kunna ta del av svensk film. a) Vilka insatser som har gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Under året fördelades omkring 1,6 miljoner kr i stöd till film för syntolkning och textning. Stödmedlen var jämnt fördelade mellan textningar och syntolkningar. Fördelning av stödbelopp, (kr) totalt och per projekt Fördelat stöd Varav textningar 51 % 56 % 51 % Varav syntolkningar 49 % 44 % 49 % Totalt beviljades stöd till 114 syntolkade filmvisningar på biograf (84 av dessa visningar var planerade att genomföras under 2009, 30 av visningarna planerades till 2010). Stöd beviljades samtidigt till 8 syntolkade dvd-utgåvor av svensk film, något fler än året innan. b) Antalet och den geografiska spridningen av svenska filmer som syntolkats respektive gjorts i en textad version Antalet stödda filmer/visningar, olika medier Syntolkningar Bio Dvd Textade filmer Bio Dvd Stöd beviljades också till textning av 10 svenska filmer på biograf, för 1-4 textade filmkopior per film. Stöd för textning på dvd gavs till 48 svenska filmer, en betydligt lägre siffra än året innan (mer om detta nedan). Syntolkad film på biograf Under 2009 genomfördes ca 60 syntolkade filmvisningar på biograf. Visningarna genomfördes i följande län: Stockholm, Västra Götaland, Örebro, Västmanland, Skåne, Kronoberg, Kalmar, Östergötland, Västernorrland och Uppsala. Det sammanlagda antalet synskadade besökare på dessa visningar var

18 Antal syntolkade filmvisningar per län 2009: Län Antal visningar Visningskommuner Blekinge län 0 Dalarnas län 0 Gotlands län 0 Gävleborgs län 0 Hallands län 0 Jämtlands län 0 Jönköpings län 1 Gislaved Kalmar län 1 Kalmar Kronobergs län 6 Växjö, Ljungby Norrbottens län 0 Skåne län 4 Helsingborg, Lund, Ängelholm, Tomelilla Stockholms län 10 Stockholm Södermanlands län 0 Uppsala län 2 Uppsala Värmlands län 0 Västerbottens län 0 Västernorrlands län 3 Sundsvall Västmanlands län 14 Västerås, Arboga, Sala, Fagersta Västra Götalands län 11 Göteborg, Nossebro Örebro län 5 Örebro Östergötlands län 3 Norrköping Det totala antalet genomförda syntolkade visningar är betydligt lägre än det antal som man ursprungligen sökte stöd för. I vissa fall har verksamheten överhuvudtaget inte genomförts, i andra fall har utfallet blivit lägre än den ursprungliga ambitionsnivån. Både antalet genomförda visningar och den geografiska spridningen av dessa påverkas i hög grad av att syntolkade filmvisningar, med några undantag, bedrivs av ideella krafter, och därmed är sårbar. I vissa regioner saknas eldsjälar och därför bedrivs inte heller någon syntolkningsverksamhet där. Frågan har ställts om arrangörerna av syntolkad film, förutom ekonomiskt stöd, också behöver en ökad coachning i sitt arbete, både från Filminstitutet och Synskadades Riksförbund, och om detta i så fall skulle kunna stabilisera verksamheten och förbättra resultatet. Syntolkad film på dvd Som nämns ovan beviljades stöd till 8 syntolkade dvd-utgåvor av svensk film under året. Syntolkningarna finns på de ordinarie dvd-utgåvorna och är därigenom tillgängliga för synskadade i hela landet. Statistik över hur många synskadade som nyttjar de syntolkade dvd-utgåvorna saknas dock. Samtliga syntolkade dvd-bearbetningar har hittills gjorts med full finansiering från Filminstitutet. Textad film på biograf Under senare år har det blivit allt svårare för textade svenska filmer att få plats på biografrepertoaren i de större svenska städerna och att därigenom nå den största döva och hörselskadade publiken. Istället har de textade filmkopiorna i alltför stor utsträckning använts för visning på mindre orter. Därför tog Filminstitutet under våren initiativ till en diskussion mellan filmdistributörer, biografägare och intresseorganisationer för döva och hörselskadade. Vid ett möte mellan dessa aktörer i början av hösten formulerades en gemensam ambition att förbättra situationen vad gäller stödgivning till, programsättning av och information om visningar av textad svensk film, så att den får möjlighet att nå ut till så många som möjligt i sin målgrupp. Totalt hade 12 textade svenska filmer premiär under 2009 (3 av dessa filmer beviljades textstöd under 2008). De textade filmkopiorna sågs av personer. Av de textade filmerna visades 12 i Stockholm, 4 i Göteborg, 2 i Malmö, 9 i Örebro, 10 i Uppsala, 2 vardera i Linköping, Umeå och Västerås samt 1 i Norrköping. 18

19 Antal visade textade svenska filmer per län 2009 Län Antal visade filmer Visningskommuner Blekinge län 0 Dalarnas län 2 Ludvika, Leksand Gotlands län 0 Gävleborgs län 3 Gävle, Hudiksvall, Söderhamn Hallands län 3 Falkenberg, Kungsbacka Jämtlands län 3 Östersund, Strömsund, Härjedalen, Åre Jönköpings län 5 Värnamo, Sävsjö Kalmar län 1 Emmaboda Kronobergs län 2 Lessebo, Tingsryd, Älmhult Norrbottens län 3 Kiruna, Arvidsjaur, Kalix Skåne län 5 Malmö, Lund, Skurup, Landskrona Stockholms län 12 Stockholm, Huddinge, Upplands Väsby, Salem, Sigtuna, Lidingö Södermanlands län 1 Flen Uppsala län 10 Uppsala, Älvkarleby, Heby Värmlands län 5 Sunne, Hagfors, Eda, Filipstad, Kristinehamn, Arvika Västerbottens län 4 Umeå, Dorotea, Lycksele Västernorrlands län 3 Sundsvall, Timrå Västmanlands län 3 Västerås, Arboga, Fagersta Västra Götalands län 7 Göteborg, Vårgårda, Strömstad, Tranemo, Tibro, Vara Örebro län 10 Örebro, Laxå Östergötlands län 4 Norrköping, Linköping, Mjölby Den sammanlagda publiken på textade svenska filmer är i princip identisk med föregående år. Däremot ser man en slående förbättring vad gäller antalet textade filmer som visats på biograf i de större svenska städerna. (Förra året visades 5 textade svenska filmer i Stockholm, 2 i Göteborg och 1 vardera i Örebro och Norrköping). Statistik över hur många döva och hörselskadade som besöker textade visningar av svensk film saknas. Man kan dock utläsa av ovanstående siffror att möjligheterna för denna publik att ta del av svensk film på biograf ökat betydligt under Framförallt skedde en förbättring under andra halvan av året. Detta resultat kan åtminstone delvis förklaras av att filmbranschen, Filminstitutet och intresseorganisationerna nu har en gemensam och ökad ambition att nå ut till de hörselskadade och döva med textad svensk film. Textad film på dvd Som nämnts ovan fick 48 svenska filmer stöd för textning på dvd under 2009, vilket var betydligt färre än året innan. De flesta nya svenska långfilmer som släpptes på dvd under året var dock svensktextade. Förklaringen till det fortsatt positiva resultatet är att fler svenska filmer än tidigare släpps på dvd med svensk text, utan att distributören sökt stöd för textning hos Filminstitutet. Barn och ungdomsperspektiv I fördelningen av stödet prioriteras barn- och ungdomsfilm. Utfallet är dock beroende av, dels det totala utbudet av film för barn och ungdom, dels vilka filmer de sökande prioriterar. Andelen barn- och ungdomsfilm är högst när det handlar om syntolkad film på dvd. Av 8 stödda filmer var 3 barn- och ungdomsfilmer. Betydligt mer nedslående är resultatet när det handlar om syntolkade filmvisningar på biograf. Endast 4 visningar av barn- och ungdomsfilm har genomförts, av t0talt ca 60 syntolkade visningar. För att förklara detta resultat och försöka nå en förbättring under 2010 krävs en uppsökande verksamhet gentemot stödmottagarna under året. Av de totalt 12 textade svenska långfilmer som hade premiär på biograf under 2009 var 2 barn- och ungdomsfilmer. När det gäller möjligheterna för svensk barnfilm att nå sin målgrupp bland döva och hörselskadade finns ett svårlöst problem eftersom en stor del av denna publik inte är tillräckligt läskunnig för att kunna följa de svenska undertexterna. Därför är det vanligt att svenska filmer för de yngsta barnen inte textas på biograf. De flesta nya svenska långfilmer för barn och ungdom textas däremot när de släpps på dvd. Av de 48 filmer som beviljades stöd för textning på dvd under 2009 var 8 barn- och ungdomsfilmer. Sveriges Dövas Riksförbund har ställt frågan om stödet kan utökas till att också gälla teckentolkning av barnfilm. Denna fråga är ännu inte utredd av Filminstitutet. Men den är relevant, åtminstone när det gäller dvd-utgåvor, eftersom den yngsta döva och hörselskadade publiken riskerar att stängas ute från den svenska filmen, trots stödet till textning. 19

20 6. Arkiv, dokumentation, Cinemateket Målet är att i dialog med forskarsamhället och efter samråd med Statens ljud- och bildarkiv vårda och bevara film i originalformat som visats på biograf i Sverige samt material av film- och kulturhistoriskt intresse och i ökad utsträckning tillgängliggöra filmer och material för forskning och allmänhet. Filminstitutet ska också omkopiera minst meter film från nitratbas under 2009 samt fortsätta arbetet med restaurering av svensk färgfilm. a) Vilka insatser som har gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Filmarkivet Filmarkivet har till uppgift att bevara och tillgängliggöra sådan film som producerats med avseende på biografdistribution. Material ur samlingarna ställs till forskningens förfogande främst genom samarbetet med Kungl. biblioteket (KB), som från 1 januari 2009 övertog den verksamhet som tidigare bedrivits vid Statens ljudoch bildarkiv (SLBA). Antalet filmer som Filminstitutet kostnadsfritt tillhandahöll för forskningstillgängliggörande via digitalisering minskade avsevärt under fjolåret jämfört med föregående år. Antalet överföringar av arkivets material hos KB, och tidigare hos SLBA, är dock ett missvisande mått på hur ofta arkivets material görs tillgängligt för forskning, då en och samma överföring (också från tidigare år) kan nyttjas av flera forskare vid flera tillfällen utan att det får utslag i statistiken. Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet beställde under 2009 fram 125 filmer från arkivet för visning i Filmhuset (inkluderar såväl grund- som fortsättnings- och forskarnivå), vilket innebär en minskning jämfört med året dessförinnan. I sammanhanget kan nämnas att de avgiftsfria forskarvisningar som Filminstitutet erbjuder endast utnyttjades vid tre tillfällen av Filmvetenskapliga institutionen under Företrädare för filmarkivet föreläste kring arkivfrågor på Filmvetenskapliga institutionens internationella mastersprogram, och samtal har inletts mellan arkivet och institutionen vad gäller forskningssamarbete kring arkivets innehav av reklam- och annan beställningsfilm. Filminstitutet stödjer filmutredningens förslag att samarbetet mellan Filminstitutet och KB bör utvecklas och få en fastare grund, och i början av 2010 kommer de båda institutionerna att underteckna en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete vad gäller bevarande av digitalt material, katalogisering och tillgängliggörande. Filmarkivets internationella utbyte och samarbete 481 visningar av arkivets filmer ägde under året rum på 34 utländska arkiv, cinematek och museer anslutna till den internationella filmarkivfederationen FIAF, vilket är något fler än 2008, trots att antalet FIAF-visingar av arkivets filmer det året innebar en rekordartad ökning jämfört med året dessförinnan. Framför allt finns ett fortsatt stort intresse för den allra äldsta svenska filmen, och i september och oktober ställde arkivet samman ett program med 41 svenska stumfilmer som visades på Cinémathèque Royale i Bryssel. 7 av arkivets nyrestaurerade stumfilmer visades under oktober på Filmoteca Española i Madrid, och restaurerade stumfilmer visades under året också vid de årligen återkommande arkivfestivalerna To Save and Project vid Museum of Modern Art i New York, Jornada do cinema silencioso vid Cinemateca Brasileira i São Paulo, Sommerkino i Bonn och Le giornate del cinema muto i Pordenone. Företrädare för arkivet presenterade också under året kortfilmsprogram ur samlingarna vid visningar på BFI Southbank i London och Pacific Film Archive i Berkeley. Kopior ur arkivet lånades också ut till ett flertal filmfestivaler, bl. a. Internationale Filmfestspiele Berlin. Antal visningar av arkivets filmer på utländska festivaler och biografer vid sidan av FIAF minskade dock, delvis beroende på att allt färre biografer uppfyller arkivets utlåningsvillkor. Under 2009 framställde arkivet nya kopior av svenska klassiker som förvärvades av Cinemateca Portuguesa i Lissabon, Cinémathèque française i Paris, Cinémathèque Suisse i Lausanne, Museum of Modern Art i New York och Österreichisches Filmmuseum i Wien. Nya kopior av unika franska filmer från förra sekelskiftet framställdes till The Whitney Museum of American Art i New York, för en utställning som öppnade i november. Unikt nitratmaterial av utländsk film ur arkivets samlingar lånades under året ut till Cinémathèque française för restaurering. Företrädare för arkivet deltog aktivt i debatter och seminarier vid FIAF-kongressen i Buenos Aires, vid den europeiska arkivfederationen ACE:s årsmöte i Bologna och vid det nordiska arkivmötet i Mo i Rana. 20

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205 Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-07 Vår referens Malena Sandgren Enhetschef KBU Tjänsteskrivelse Förslag till Skolbioplan KN-KFÖ-2013-01205 Sammanfattning Kulturförvaltningen inrättar

Läs mer

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med

Läs mer

Stödöversyn distribution och visning

Stödöversyn distribution och visning Stödöversyn distribution och visning 4 september 2014 Kristina Börjeson & Johan Fröberg 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Distribution och visning av film i Sverige en översikt... 5 Hur och var filmen

Läs mer

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bio AB ( SF Bio ) har getts möjlighet att inkomma med remissvar och lämna synpunkter på regeringens förslag till Framtidens filmpolitik,

Läs mer

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet l ^.cft/vww.cx Regiat. 2013 "01-09 Regeringsbeslut 16 REGERINGEN D*SHaO 2>- I 5" 2012-12-20 Ku2012/1898/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig. Remissyttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-06-10 Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra

Läs mer

Resultatredovisning 2010

Resultatredovisning 2010 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se Resultatredovisning 2010 Återrapportering av Filminstitutets verksamhet

Läs mer

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011.

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011. Regeringsbeslut 38 REGERINGEN 2010-12-16 Ku2010/2028/SAM (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 STOCKHOLM Riktlinjer för budgetåret 2011 avseende statens bidrag

Läs mer

Resultatredovisning 2007

Resultatredovisning 2007 Resultatredovisning 2007 Innehållsförteckning Förord...4 1. Övergripande verksamhetsmål...5 a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv... 5 b) Ett barnperspektiv... 5 c) Internationellt och interkulturellt

Läs mer

Stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter 2016

Stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter 2016 Stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter 2016 Övergripande strategi för hur medlen ska användas för regeringens särskilda satsning för att stärka visningsverksamheten i hela landet Innehåll

Läs mer

Filmutbudet i mellanstora städer

Filmutbudet i mellanstora städer Svenska Filminstitutet Box 27126, 2 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 8-665 11 Fax: 8-661 18 2 www.sfi.se 211-11-3 Filmutbudet i mellanstora städer Kortfattad översikt 21-211 Inledning

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2015

Barn berörda av avhysning 2015 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2015 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 472 stycken. Det är en ökning med ca 3 procent jämfört med 2014 då antalet uppgick till 459.

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Antirasistiska Filmdagar 2015 - en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter

Antirasistiska Filmdagar 2015 - en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter Antirasistiska Filmdagar 2015 - en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter Antirasistiska Filmdagar är en årligen återkommande filmfestival med fokus på mänskliga rättigheter. Vi arrangerar

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete 1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Innehåll. Förord...7. Sammanfattning...9. 1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...13. 2 Bakgrund...15

Innehåll. Förord...7. Sammanfattning...9. 1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...13. 2 Bakgrund...15 Innehåll Förord...7 Sammanfattning...9 1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...13 2 Bakgrund...15 3 Filmen i Sverige och omvärlden...23 4 Inriktning på insatserna för filmen...39 5

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands - KUN 2009-09-15, p 4 KUN 2009/536 Handläggare: Kerstin Olander Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Skolbio. - Att förstå världen genom film!

Skolbio. - Att förstå världen genom film! Skolbio - Att förstå världen genom film! Filmupplevelser ger nya perspektiv Barn och unga ägnar allt mer tid åt att se på rörlig bild i sina mobiltelefoner, ipads och datorer men det finns ändå många som

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE

SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE -erfarenhetsutbyte och mentorskap kring stöd till funktionshindrade i tre mindre europeiska städer Ett samarbetsprojekt mellan Kubrat i Bulgarien, Türi i Estland och

Läs mer

Framtidens biograf utanför storstaden

Framtidens biograf utanför storstaden Framtidens biograf utanför storstaden Biografkonferensen i Hudiksvalls Folkets Hus den 3 september 2008 genomsyrades av framtidstro, förhoppningar och ett utökat samarbete mellan biografägare, ideella

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Kommunernas konsumentverksamhet

Kommunernas konsumentverksamhet Konsumentverket/KO PM 2005:4 Kommunernas konsumentverksamhet År 2004/2005 En lägesbeskrivning Innehåll Inledning... 3 1. Konsumentverksamhet i 254 kommuner... 5 2. Allt fler kommuner tecknar samarbetsavtal...

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

De finansiella villkoren för Filminstitutets bidrag redovisas i ett regleringsbrev till Kammarkollegiet, anslag 10:1 Filmstöd.

De finansiella villkoren för Filminstitutets bidrag redovisas i ett regleringsbrev till Kammarkollegiet, anslag 10:1 Filmstöd. Svenska Filminstitutet Regeringsbeslut 63 REGERINGEN In" 2015-12- 41 2015-12-17 Ku2015/02965/LS (delvis) Dnr22;:,-; ic) Kulturdepartementet'= '' Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm

Läs mer

Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland.

Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland. Sida 1(8) Detaljbudget 2016 Film i Väst AB 1. Sammanfattning Film Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland. Film Väst investerar ekonomiskt i filmproduktion (samproduktion

Läs mer

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Rapport skolutveckling och digitalisering

Rapport skolutveckling och digitalisering Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad

Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad Gäller tillsvidare, revideras 2017 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning:

Läs mer

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm och återrapporteringskrav för budgetåret 2003 avseende

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Norrbottens län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23

Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23 Svar på kulturdepartementets frågor 2004-11-23 1. Eventuella nya stöd m.h.t. ev. nya parter. Ev. särskilt stöd till långfilm för premiär på TV. På försök? Inriktning? Svenska Filminstitutet understryker

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne Datum 2009-01-09 1 (5) Verksamhetsberättelse 2008 - Regional beredning för tillväxt och hälsa i Nordvästra Skåne Uppdrag och Organisation De regionala

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2010 I Sverige liksom i många andra länder har gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blivit allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 3 augusti 2015 Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Sammanfattning TV4-gruppen välkomnar regeringens

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Förslag till regional strategi för utveckling av infrastrukturen för spridning och tillgänglighet av digitalt förmedlad rörlig bild

Förslag till regional strategi för utveckling av infrastrukturen för spridning och tillgänglighet av digitalt förmedlad rörlig bild Förslag till regional strategi för utveckling av infrastrukturen för spridning och tillgänglighet av digitalt förmedlad rörlig bild Rapport Rita Berggren December 2009 1 Innehåll Sammanfattning 1. Uppdraget

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! 2 000 utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet.

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! 2 000 utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet. Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! 2 000 utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet. Prova Utbildningsfilm i en månad utan kostnad! AB Svensk Filmindustri AB Svensk

Läs mer

Skolkulturplan. ett gott liv. -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun. Godkänd av bildningsnämnden nden 2016-03-23, 25

Skolkulturplan. ett gott liv. -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun. Godkänd av bildningsnämnden nden 2016-03-23, 25 Skolkulturplan ett gott liv -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun Skolkulturplanen, ett gott liv bygger på: -Barnkonventionen -Förskolan och grundskolans styrdokument -Relevant, en

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer