I Energimarknadsinspektionen

Transkript

1 I Energimarknadsinspektionen MISSIV (2) Avdelningen för konsumenträtt Katarina Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Olof Palmes gata STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens om förslag till föreskrifter och allmänna råd för mätning, rapportering och debitering av fjärrvärme På den svenska fjärrvärmemarknaden har det tidigare inte funnits någon reglering om mätning och fakturering av fjärrvärme. Regeringen gav därför Energimarknadsinspektionen, Ei, i uppdrag att lämna förslag till regler om fakturering efter faktisk förbrukning och avseende mätperiodens längd. Ei lämnade i mars 2010 förslag 1 på månadsvis avläsning av värmemätare samt krav på fakturering på faktisk förbrukning. Nya regler om månadsvis avläsning, rapportering och fakturering baserat på faktisk förbrukning infördes därefter i fjärrvärmelagen och träder i kraft den 1 januari Regeringen har, enligt 1 a och 1 b fjärrvärmeförordningen (2008:526), utfärdat bemyndigande för Ei att meddela föreskrifter avseende mätning, rapportering och debitering av fjärrvärme. I dessa föreskrifter och allmänna råd meddelas närmare besked om hur fjärrvärmeföretagen ska agera avseende mätning, rapportering och debitering av fjärrvärme. Med anledning av arbetet med föreskrifterna tar vi gärna emot era synpunkter, dock senast den 7 juni Remissyttrande kan skickas antingen med e-post under adress: eller med post under adress Energimarknadsinspektionen, Box 155, Eskilstuna. Ange diarienumret på post- eller e-postskrivelse. Har ni frågor är ni välkomna att kontakta Katarina Abrahamsson Med vänliga hälsningar Sara Sundberg / Avdelningschef Konsumenträtt Bilagor: 1 2 Ei R2010:02 Fakturering efter faktisk förbrukning och reglering av mätperiodens längd avseende fjärrvärme. SFS 2011:935. Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel Org.nr

2 Energimarknadsinspektionen (2) Förslag till föreskrifter Konsekvensanalys Sändlista: DR. Sven Werner Fastighetsägarna Sverige AB Fjärrvärmeföretag som är registrerade i Neon Förvaltningsrätten i Linköping HSB Riksförbund Industrigruppen Återvunnen Energi Kammarrätten i Jönköping Kommerskollegium Konkurrensverket Konsumenternas energirådgivningsbyrå Konsumentverket Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Lantmännen Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) Näringslivets regelnämnd Näringsdepartementet De allmännyttiga bostadsföretagens organisation (SABO) Regelrådet Svensk Energi Svensk Fjärrvärme Svenskt Näringsliv Sveriges Kommuner och Landsting Statens Energimyndighet (STEM) Villaägarnas Riksförbund

3 Energimarknadsinspektionen KONSEKVENSUTREDNING Avdelningen för konsumenträtt Katarina Abrahamsson Konsekvensutredning Denna konsekvensutredning avser Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, rapportering och debitering av fjärrvärme. Konsekvensutredningen har upprättats i enlighet med förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. 1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå På den svenska fjärrvärmemarknaden fanns tidigare ingen reglering om mätning och fakturering av fjärrvärme, inte heller finns någon reglering avseende hur ofta mätning och debitering ska ske. Regeringen gav därför Energimarknadsinspektionen, Ei, i uppdrag att lämna förslag till regler om fakturering efter faktisk förbrukning och avseende mätperiodens längd. Ei lämnade i mars 2010 förslag 1 på månadsvis avläsning av värmemätare samt krav på fakturering på faktisk förbrukning. Nya regler om månadsvis avläsning, rapportering och fakturering baserat på faktisk förbrukning infördes därefter i fjärrvärmelagen och träder i kraft den 1 januari förordning (2012:600) bemyndigades Ei att meddela närmare föreskrifter om mätning, rapportering och debitering av fjärrvärme. Reglerna om mätning, rapportering och debitering av fjärrvärme är allmänt hållna och för att klargöra för fjärrvärmeföretagen och för fjärrvärmekunderna vad som ska mätas, redovisas och faktureras samt vad som händer om mätvärden saknas eller om de är felaktiga krävs närmare föreskrifter. I dessa föreskrifter och allmänna råd meddelas närmare besked om hur fjärrvärmeföretagen ska agera avseende mätning, rapportering och debitering av fjärrvärme. 2. Vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd? Om någon reglering i form av föreskrifter och allmänna råd inte kommer till stånd blir konsekvensen för slutkunderna att mätning, rapportering och fakturering inte blir lika mellan fjärrvärmeföretagen och att osäkerhet uppstår avseende hur olika situationer ska hanteras som till exempel fel eller brister i ett mätvärde. 1 2 Ei R2010:02 Fakturering efter faktisk förbrukning och reglering av mätperiodens längd avseende fjärrvärme. SFS 2011:935. Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel Org.nr

4 Energimarknadsinspektionen (6) 3. Vilka berörs av regleringen? Skyldigheten att lämna uppgifter omfattar fjärr värmeföretag som bedriver fjärrvärmeverksamhet. Med fjärrvärmeverksamhet avses i denna lag distribution i rörledningar av hetvatten eller annan värmebärare för uppvärmning, om en obestämd grupp inom ett visst geografiskt område får anslutas till verksamheten. Fjärrvärmeverksamhet omfattar även produktion och försäljning av den värme som distribueras i rörledningarna, om den som bedriver distributionen även bedriver produktionen och försäljningen av värmen. 4. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen? Regleringen uppfyller samtliga skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Furopiska unionen. Även Europaparlamenters och rådets direktiv om energieffektivitet 3 avseende artikel 9-11 om mätning, fakturering och förbrukningsinformation samt kostnader för fakturor och förbrukningsinformation uppfylls i och med dessa föreskrifter. Reglerna i artikel 10 som avser information om historisk användning av energi berör till vissa delar endast sådana el- och gasmätare som avses i direktiven 2009/72/EG och 2009/73/EG s.k smarta mätare. Dock ska även slutanvändare som inte har smarta mätare få information om historisk användning på sin faktura och sådana slutanvändare är el-, gas- och fjärrvärmekunder. 5. Behövs särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? 6a och 6b fjärrvärmelagen (2008:263) träder i kraft 1 januari 2015 och därför ska inte heller föreslagna föreskrifter och allmänna råd träda i kraft före 1 januari Med hänsyn till företagens normala översyn och byten av mätare för fjärrvärme ska regleringen rörande information om förbrukningshistorik i 6 kapitlet fjärrvärmelagen, för att inte vara kostnadsdrivande, träda i kraft först den 1 januari 2017 och då löpande från detta datum. 3 Europaparlamenters och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.

5 Energimarknadsinspektionen (6) 6. Hur många företag berörs och hur stora är företagen? Drygt 220 fjärrvärmeföretag berörs av föreskriften. Företagens storlek varierar mycket. Figur 1 nedan visar hur storleksfördelningen ser ut bland medlemsföretagen i branschföreningen Svensk Fjärrvärme. 51 % av företagen har 10 eller färre anställda. 86 % av företagen har 50 eller färre anställda. 4 Figur 1 Fördelning av antal anställda hos medlemmarna i Svensk Fjärrvärme Antal anställda Källa: Svensk Fjärrvärme 7. Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Vilka andra kostnader kan den föreslagna regleringen medföra för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? I Eis rapport 5 om fakturering efter faktisk förbrukning finns en av Price Waterhouse Cooper gjord konsekvensanalys 6 avseende kostnader och övriga konsekvenser inför regler om fakturering på faktisk förbrukning. I analysen konstaterades det att regleringen endast skulle komma att ha en marginell inverkan på fjärrvärmebranschens resultat och finansiella ställning om kraven införs inom en femårsperiod. Det vill säga om hänsyn togs till genomförandeperioden. Byte av mätare och uppgradering av kommunikationsutrustning pågår fortlöpande och bransch representanter uppger att det för huvuddelen av företagen inte kommer att innebära en merkostnad om uppgraderingen av systemen ska göras över en femårsperiod. Den totala kostnaden för konvertering av mätare och kommunikationsutrustning beräknades till cirka miljoner kronor för fjärrvärmebranschen som helhet, se Figur 2. Den sammantagna kostnaden minskar om tiden för ikraftträdandet ökar. Detta beror på att den stora kostnaden för byte av mätaren inte består i kostnaden för mätaren utan i den arbetskostnad som uppstår. Kan bytet av mätare ske i samband med normal revision av mätaren innebär det att kostnaden för 4 Källa: Svensk Fjärrvärme. Svensk Fjärrvärme representerar ca 140 företag vilka står för ca 98 % av fjärrvärmeleveranserna i Sverige.

6 Energimarknadsinspektionen ^ ^ arbete mmimeras. Kostnaden för byte av mätare och insamlingssystem motsvarar ungefär två procent av branschens totala investeringskostnader. Figur 2 Fördelning av de totala investeringskostnaderna för uppgradering av mät- och kommunikationsutrustning per företagskategori fördelat på kundgrupper. Investeringskostnad för konvertering av mätare 700 OOO Stora Medel Små Mikro Total Företagskategori a Flerbostadshus Lokaler n Småhus i ; Övrigt, inkl. industri Källa: PwC analys. För att kunna åstadkomma fakturering efter faktisk förbrukning krävs att fjärrvärmeanvändningen mäts kontinuerligt och att den uppmätta energimängden registreras och läses av regelbundet inför varje faktureringstillfälle. Förfarandet i sig är inte knutet till någon specifik tekniklösning, varken vad gäller mätare eller avläsningsmetod. Kostnaden för uppnå detta styrs i stor utsträckning av lokala förutsättningar inom respektive nät samt beroende på typ av kund. Den samlade bedömningen inom fjärrvärmebranschen är att den generella kostnaden för att byta mätare och avläsningssystem 7 i syfte att införa fakturering efter faktisk förbrukning är SEK/småhuskund, cirka SEK/flerbostadshus och lokaler och SEK/industrikund. Den senare kategorin kan bli betydligt dyrare beroende på storlek och komplexitet, men eftersom dessa i de allra flesta fall redan 5 6 EI R 2010:02 Fakturering efter faktisk förbrukning och reglering av mätperiodens längd avseende fjärrvärme. EI R 2010:02 Fakturering efter faktisk förbrukning och reglering av mätperiodens längd avseende fjärrvärme, bilaga 2. 7 EI R 2010:02 Fakturering efter faktisk förbrukning och reglering av mätperiodens längd avseende fjärrvärme, bilaga 2, som underlag för rapporten har bland annat intervjuer genomförts med olika typer av fjärrvärmeföretag samt med Svensk Fjärrvärme. Kostnaderna har därefter beskrivits i rapporten, s. 39.

7 Energimarknadsinspektionen (6) faktureras efter faktisk förbrukning påverkar de inte kostnadsbilden i denna utredning, det gäller också de flesta flerbostadshusen som redan idag avläses månadsvis och faktureras på faktisk förbrukning. Kostnaderna inkluderar mätare, kommunikationsenhet och montering. De totala kostnaderna för att byta från manuell avläsning till fjärravläsning styrs i stor utsträckning av över vilken tidsperiod bytet sker. Mätare samlas in, revideras och kalibreras ungefär vart femte år och alla mätare byts oftast över en tioårsperiod. Mätare för större kunder byts oftare. Arbetskostnad för montering blir billigare om egna resurser kan användas i det löpande underhållet, cirka 300 SEK/h, jämfört om externa entreprenörer måste anlitas, cirka 450 SEK/h. Merkostnaden för montering vid ett pressat tidsschema kan därför uppgå till 50 procent, jämfört med ett byte mätare under löpande verksamhet. Det är betydligt mer komplicerat och dyrare att byta mätarna i fjärrvärmesystemen än på elsidan, eftersom de inkluderar både strömmande vatten och temperatur som ska omvandlas till en elektrisk signal. Kan byte till nya mätare ske i den löpande verksamheten blir merkostnaden lägre än om företagen måste göra investeringarna under en kortare tidsperiod. Vidare konstaterades i rapporten att fjärravläsning generellt innebär en kostnadsbesparing för fjärrvärmeföretagen jämfört med manuell avläsning eftersom det går att spara in på personella resurser. Dessutom ger fjärravläsning av kundernas värmemätare snabbare och enklare tillgång till kundens uppmätta energianvändning. Detta gör att fjärrvärmeleverantören i ett tidigare skede kan ingripa om kundens energianvändning avviker från det normala mönstret. Därmed kan eventuella läckor eller felaktiga inställningar i kundens anläggning upptäckas på ett tidigare stadium och onödigt höga fjärrvärmekostnader kan undvikas. Detta gynnar i slutändan både fjärrvärmeföretagen och kunderna. 8. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Kombinationen av fjärrvärmedistributionens naturliga monopol och avsaknaden av möjligheten för kunden att välja alternativ producent av fjärrvärme gör att konkurrensen för fjärrvärme är begränsad. Regleringen bedöms därför inte påverka konkurrensförhållandena mellan företagen. 9. Hur kan regleringen komma att påverka företagen i andra avseenden? Ei bedömer att föreskriften inte kommer att påverka företagen i annat avseende än vad som nämns under övriga punkter. 10. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Ei bedömer att särskild hänsyn inte kan tas till små företag. Lagändringen och därmed också denna nya reglering är till för att reglera fakturering på faktisk förbrukning av fjärrvärme samt att mätning ska ske månadsvis. Någon särskild hänsyn till vissa av

8 Energimarknadsinspektionen (6) företagen kan därför inte tas. Generellt tenderar ny reglering att påverka små företag mer än stora. Stora företag har oftast en mer utbyggd administration som enklare kan hantera förändringar. Emedan små företag har en närmare kontakt med kunderna och därmed underlättas genomförandet av förändringar. 11. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna och hur kommer reglernas effekter för företag att uppmärksammas och granskas? Ei är tillsynsmyndighet och kontrollerar efterlevnaden av fjärrvärmelagen och av föreskrifter eller villkor som meddelats med stöd av lagen. Ei bedömer att föreskriften inte kommer att påverka myndigheten i någon större utsträckning. 12. Finns det behov av speciella informationsinsatser? Inför att reglerna träder ikraft kommer Ei informera om detta på sin webbplats samt informera fjärrvärmeföreta och fjärrvärmekunder i samband med föredrag, deltagande i olika möten, debatter och andra tillfällen. 13. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter som särskild berörs, och vilka synpunkter av betydelse har kommit fram? Uppdraget har genomförts genom samråd med branschen och berörda intresseorganisationer samt genom en referensgrupp som getts möjlighet att följa arbetet och lämna synpunkter. Referensgruppen har träffats vid ett tillfälle. Referensgruppen har haft följande sammansättning: Per Forsling Fastighetsägarna Sverige, Per Holm, SABO, Valentina Valestany, Swedac, Rene Hansson Swedac, Carl Wehlin, Värmek, Patrik Holmström, Svensk Fjärrvärme, Fars-Ove Ivarsson, Vattenfall Värme, Robert Eklund, Södertörns Fjärrvärme AB, Elisabeth Löfgren, Umeå Energi, Paul Sundqvist, Fortum Värme. Villaägarnas Riksförbund och Konsumenternas Energimarknadsbyrå har bjudits in till referensgruppsarbete men inte haft möjlighet att delta.

9 Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, rapportering och debitering av levererad värmeenergi (fjärrvärme); Beslutade den... Energimarknadsinspektionen föreskriver följande med stöd av la och lb fjärrvärmeförordningen (2008:526) om mätning, rapportering och debitering av levererad värmeenergi och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller för mätning, rapportering och debitering av levererad, värmeenergi enligt 6a första-tredje styckena och 6b första och andra styckena fjärrvärmelagen 2 Vid tillämpning av denna föreskrift och allmänna råd gäller följande. 1. Vid registrering av mätvärden ska tid anges i normaltid. 2. Vid angivande av tidpunkter för insamling, beräkning och rapportering av mätvärden ska tid anges 1 aktuell tid.. ; F 3. Med vardag avses dag som inte är söndag, annan helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Vad som utgör allmänna helgdagar anges i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. 2 kap. Definitioner 1 Utöver de definitioner som följer av fjärrvärmelagen avses i denna föreskrift med Aktuell tid: centraleuropeisk tid med övergång till sommartid. Leveransperiod: en tidsperiod om högst 33 dagar för vilken avläsning av levererad värmeenergi ska ske. Mätaravläsning: mätvärdesinsamling eller manuellt utförd avläsning av en värmemätares register. Mätpunkt: gemensamt begrepp för de uttagspunkter i fjärrvärmenätet för vilka fjärrvärmeleverantören är skyldig att mäta. Mätsystem: samtliga ingående komponenter från mätning av primärstorheter och till registrering av mätvärden för överförd värmeenergi i en mätpunkt. Mätvärde: en värmemätares mätarställning eller registrerade energiflöde per tidsenhet och övriga debiteringsgrundande uppmätta mätvärden. Mätvärdesinsamling: process varvid mätvärden i ett mätsystem avläses eller inhämtas så att mätvärdet kan hanteras av fjärrvärmeleverantören i enlighet med de krav som ställs i dessa föreskrifter. Normaltid: centraleuropeisk tid utan omställning till sommartid. Upplösning - mätvärden: den minsta energikvantitet som fjärrvärmeleverantören samlar in ifrån en värmemätare. Värmeenergi: underlag för debitering av överförd värme.

10 ^r^^^r^: instrument som är utformat för mätning av värme, somien en vätska som kallas värmehärare.fn värmemätare är antingen ettkomplett instrument eller ett komhinerat instrument hestående av dehenheterna flödesgivare, temperaturgivarpar samt integreringsverk eller en kombination av dessa. ^kap.^^snin^avmä^ärden ^^s^^^^^r^ 1^ Fjänvärmeföretaget ska förvar Avläsning ska ske samma datum varje månad. Inträffar detta datum inte på en vardag kan avläsning ske nå närmaste vardag. Fjärrvärmeföretaget ska utföra mätaravläsning, utöver ordinarie mätaravläsning, den dag mätpunkten nyansluts, frånkopplas permanent oeh vidmätarhyte samt vidavflyttning oeh mflyttning. Omregistreringavmätvärdenien uttagspunkt inte kan ske vid de tidpunkter som angesiförsta oeh andra styeket ska mätaravläsning ske tidigast två vardagar innan oeh senast två vardagar efter de tidpunkter som angesiförsta oeh andra styeket. ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ 2^ Vid avläsning av mätvärden ska förutom mätvärdet även datum oeh kloekslag anges för det senastetimskiftetdåavläsningenskett. Mätaravläsning kan ske manuellt eller automatiskt av värmemätare eller mätsystem. ^ ^ ^ ^ Ide fall mätaravläsning inte kan skeivärmemätarenellerimätsystemet enligt vad som angesi^kap. l^förstaoehandra styeket får iställetfjärde styeket tillämpas. Fxempel på sådana situationer är då mätsystemet saknar tidsstämplingsfunl^tionivärmemätaren eller då fjärrvärmekunden själv läserav värmemätaren oeh rapporterar mätvärdet till fjärrvärmeföretaget efter särskild överenskommelse med denne. ^ka^^appor^ R^or^r^^^^^^ ^^Rapportering av mätvärden ska ske med den upplösning som har registreratsimätpunkten, samt mätaravläsrrk^gar vid periodens hörjan oeh vid periodens slut. Mätvärden ska åtföljas av tidsangivelse avseende när mätvärdena avlästs. Rapportering ska ske månadsvis. 2^Fjärrvärmeföretaget ska senast 15 dagar efter mätaravläsning enligt^kap.inrapportera för leveransperioden uppmättlevererad värmeenergi till fjärrvärmekunden. 3 ^ ^ ^ r ^ ^ ^ ^ 2 ^ ^ r ^ F ö senaste tretton månaderna rapporteras. B ^ ^ ^ r ^ Fjärrvärmeföretagets rapportering sker på sätt som fjärrvärmeföretaget beslutar t.ex. via elektroni^^^ media eller via faktura eller sms, mail eller genom pappersutskrift eller enligt överenskommelse med fjärrvärmekunden.fjärrvärmeföretaget hör rapportera på ettför kunden lättförståeligt sätt.

11 FjärTvärmeföretag omfatta beräknad årsförbrukning. ^ r ^ r ^ ^ s ^ ^ ^ r ^ 4^ Om ett mätvärde från en värmemätare saknas eller bar brister, oeb det inte beror på kunden, ska mätvärdet ersättas med ett mätvärde erbållet genom annan tillförlitlig metod. Oet framtagna mätvärdet ska åtföljas av information om orsaken tiii varför mätvärde från värmemätare inte kunnat erbållasvidnormal avläsning, uppgift om att mätvärdet bar korrigerats samt information om på vilket sätt ett nytt mätvärde erbållits. Korrigering av mätvärde enligt första styeket får endast ske vid två nå varandra följande rapporteringstillfällen, därefter ska brister oeb fel vara avbjälpta. ^ ^ ^ r ^ ivled annan tillförlitlig metod för ersättning avmätvärde får beräknat mätvärde användas.lde fall beräknad förbrukning används ska leverantören vid beräkningen utgå från tidigare uppmätt förbrukning oeb förbrukningsprofil samt övriga kända omständigbeter. 5kap.Oob^en^av^ppm ^.^ Debitering av uppmätt levererad värmeenergi ska ske utan kostnad för fjärrvärmekunden oeb ska baseras på avlästa oebrapporterade mätvärden. Ide fall rapporteringsskyldigbeteni^kap.l^fullföljsisamband med debiteringen ska information enligt^kap. finnas med på fakturan. ^ 2^ Ide fall rapporterade mätvärden varit beräknade enligt4kap.4^oeb bristen beror på kunden ska ^ ^ ^ D ^ Ide fall beräknad förbrukningutgör grund fördebitering enligt4kap.4^ska fjärrvärmeföretaget redogöra för beräkningsgrunden på fakturan. ^kap. formation om nist^ / F r ^ f ^ ^ r ^ l ^ B ^.^ Fjärrvärmeföretaget ska utan kostnad för fjärrvärmekunden tillbandabålla uppgifter om förbrukning som minst omfattar de senaste tre åren eller den period som föregått leveranskontraktets löptid, om denna är kortare. Dessa uppgifter ska motsvara de intervaller för vilka frekvent faktureringsinformation bar framställts. Fjärrvärmeföretaget ska utan kostnad för fjärrvärmekunden även tillbandabålla uppgifter om förbrukning per dag, veeka, månad oeb år för en period som minst omfattar de senaste två åren eller den period som föregått leveranskontraktets löptid, om denna är kortare. 2^ Information om bistorisk användning enligtl^ska göras tillgänglig varje kvartal på begäran oebi annat fall minst två gånger per år.

12 Allmänna råd Fjärrvärmeföretagets informationsskyldighet om historisk förbrukning sker på sätt som fjärrvärmeföretaget beslutar t.ex. via elektroniskt media eller via faktura eller sms, mail eller genom pappersutskrift eller enligt överenskommelse med fjärrvärmekunden. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari Bestämmelserna i kapitel 6 träder i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas löpande från och med den 1 januari På Energimarknadsinspektionens vägnar Anne Vadasz Nilsson Katarina Abrahamsson