FÖR EKOLOGISK POTATISODLING I SÖDRA SVERIGE. 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖR EKOLOGISK POTATISODLING I SÖDRA SVERIGE. 2004"

Transkript

1 Hushållningssällskapet Kristianstad SORTGUIDE FÖR EKOLOGISK POTATISODLING I SÖDRA SVERIGE En genomgång av försöksmaterial och erfarenheter i ekologisk och konventionell odling i Sverige t.o.m Marie-Louise Albertson Juhlin i samarbete med Lars Danielsson HIR Eko HIR - Potatis Hushållningssällskapet i Kristianstad Box Kristianstad Tel Skaraborgs läns Hushållningssällskap Broschyren har producerats inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket som finansieras gemensamt av skattemedel från Sverige och EU

2 Sortguide för ekologisk potatisodling Bladmögel och brunröta Potatis är den gröda i ekologisk odling som på grund av bladmögelproblem hör till de mest chansartade. Därför måste särskilda hänsyn tas för att motverka bladmögelförekomsten på alla sätt. Det som står till buds när det gäller bladmögelproblemen är förebyggande åtgärder. 1. Sortens bladmögel-och brunröteresistens. 2. Brunrötefritt utsäde. 3. Ej för sena sorter. 4. Förgroning för en tidigare etablering. 5. Bra jordtäckning med hjälp av tillräckligt radavstånd och bra kupning. 6. Eftersträva luftiga bestånd - måttlig kväveförsörjning 7. Bra dränering för bättre upptorkning. 8. Undvik skuggiga lägen där sol och vind inte kommer åt att torka upp i blasten 9. Undvik överliggare genom att spillpotatis ligger ytligt och får möjligheten att frysa sönder Det ställs många krav på en potatissort. Den skall vara frisk i odlingen, ge en bra skörd, ha rätt konsi- och stens och smaka gott. För matpotatis som skall lagras gäller det också att den håller sig frisk i lagret inte försämras vad gäller t ex kokegenskaper. I denna sammanställning redovisas sorter som antingen används i ekologisk odling, är provade i ekolo- giska försök eller har sådana egenskaper att de bedöms vara intressanta i ekologisk odling. Vissa sorter med svag bladmögelresistens förekommer; tidiga sorter eller sorter med andra goda egen- skaper som t.ex. nematodresistens, eller för övrigt egenskaper som är intressanta. När det gäller bladmögel och brunrötebedömningen i tabell 6 grundar de sig på sammanställningar ur diverse tabellverk. De siffror som redovisas är medelsiffror och variationerna kan vara mycket stora från år till år och från plats till plats troligen beroende på bladmögelsmittans rassammansättning bladmögel- tryck etc. Osäkerheten när det gäller en sorts förhållande gentemot bladmögel har under senare år blivit allt större. Genom sexuell förökning mellan bladmögelsvampens två raser finns det möjlighet att nya raser med nya egenskaper uppstår. Försöksjämförelser I de jämförande försök som görs mellan ekologisk odling och konventionell odling måste man notera att det fortfarande användes 35 mm som bottensåll i de ekologiska försöken fram t o m Det allmänt vedertagna minimimåttet inom potatishandeln är 40 mm. Ofta ligger en allt för stor del av storleksutfal- stoppar utvecklingen. Vissa av de bekrivna sorterna har en lång groningsvila eller är mycket sena i star- let i ekologisk potatis mellan 35 och 40 mm, vilket helt klart inte gynnar konsumtionen. Detta faktum gör det än mer värt att trycka på förgroning och söka sig mot tidigare sorter som ofta med en lägre knölsättning och snabbare utveckling hinner få en bättre storlek på potatisen innan bladmögelangreppen ten. För dessa sorter poängteras vikten av förgroning ytterligare i sortbeskrivningen. Försöket i Skåne har utökats med en storrutebehandling mot bladmögel med Pilzversorge och Zence år 2000 och Det gick inte att konstatera någon signifikant behandlingseffekt, men det fanns en tendens till fördröjning av bladmögelangreppet i vissa sorter 1

3 Några korta kommentarer kring potatissjukdomar Potatiscystnematoder Det finns flera olika nematoder som angriper potatis. De omnämns i sortbeskrivningarna som grupperna Rostockiensis (Ro) och Pallida (Pa). Inom dessa finns det olika patotyper som har olika nummer. Den vanligaste är Ro 1 Potatisodlare borde ta nematodprov en gång i växtföljden. Lämpligen året innan det är planerat att odla potatis på fältet. Nematoder orsakar dålig uppkomst och kan leda till stora skördesänkningar. Ett prov kostar 275 kr (+175 kr om det finns nematoder). Om det har konstaterats nematoder i fältet gäller det att välja nematodresistent sort för sanering i och få kontroll på nivån odlingen. Tag 40 provstick exempelvis i formen av ett W på fältet. Provet skall väga 1,5 kg och skickas till. SLU Institutionen för växtvetenskap, Kompetensgrupp nematologi, Box 44, Alnarp Skorv För att minska risken för skorvangrepp gäller det att hålla jorden fuktig vid knölsättningens början och fortsätta bevattningen ca 6 veckor. Börjar man vattna för sent blir skorven bara grövre på de redan infekterade knölarna. Om jorden är lätt och porös kan man köra med t ex en knastervält direkt efter sättningen för att jorden skall ansluta bättre runt knölarna. Ej i odling med förgrott utsäde Lagringsrötor Flera olika sjukdomar kan orsaka rötor i lagret. Det gäller att potatisen är torr på ytan när den plockas och lagras in samt att man undviker temperaturväxlingar som ger kondens på ytan. När det går lång tid mellan blastdödning/nedvissning och skörd ökar risken för angrepp av Phoma svampen. Det är dock viktigt att potatisen har fått några veckor på sig att bilda ett bra skal innan plockningen. Svampen trivs bra vid normal lagringstemperatur (4 o C) så den har stor möjlighet att utvecklas i lagret. För att minska risken för denna sjukdom och göra potatisen mer tålig att lagra över huvud taget är det viktigt att skörda knölarna när jordtemperaturen ännu är hög (10-15 o C) och ge knölarna tid till sårläkning innan temperaturen i lagret sänks. Lackskorv Detta är är en annan svampsjukdom som kan öka kraftigt om knölarna får ligga kvar länge i jorden ef- svamp som orsakar groddbränna på plantorna på våren och missformade terblastdödning. Det är samma knölar med inre missfärgningar under växtperioden därför bör man se upp med den när man odlar sitt eget utsäde. Korta kommentare kring växtnäring Växtnäringsbalans, som har stor betydelse när det gäller potatisens kokegenskaper och sensoriska egen- skaper är något mera komplicerade när man inte har lättlösliga växtnäringsämnen till hands. Balansen mellan olika växtnäringsämnen är mycket viktig för knölarnas kvalitet. Har man problem med mörk- färgning bör kaliumtillgången ökas och eventuellt kvävetillgången minskas. Om problemet är sönder- hal- kokning bör man öka både kalium och kvävegödslingen. Ökad kväve- och kaliumgödsling sänker ts ten. För att minska tendensen till blötkokning skall däremot fosforgödslingen öka istället. Vid ökad fosforgödsling höjs ts halten i knölen Beskrivning av sorterna OBS! *= sorten är inte provad i ekologiska försök 2

4 FÄRSKPOTATIS Rapido* Minerva* Rocket* Premiére* Adora* Arielle* Princess* Fresco Holländsk sort med gult skal, ljusgult kött och ovala knölar. Knölstorleken är något mindre än hos Minerva, medan antalet knölar är större. Sorten är något torkkänslig och har benägenhet för en andra knölsättning. Rapidos bladmögelresistens är låg och sorten har även ganska låg brunröteresistens. Rapido är resistent mot potatiscystnematod Ro1,4. Sorten är en etablerad färskpotatissort med ljusgult skal, ljusgult kött och ovala knölar. Minervas bladmögelresistens är mycket låg och brunröteresistensen är ganska låg. Den är har resistens mot potatiscystnematod Ro 1. En av de mest odlade sorterna i Sverige. Den är vitköttig med runda knölar och något ojämn knölform. Sorten är få knöligoch blir lätt för stor vilket är en nackdel som färskpotatis. Tillsammans med Minerva hör den till de svagare när det gäller bladmögelresistens. Nematodresistensen hör till de bättre med resistens mot Ro 1 och Ro 4 samt Pa 2 och Pa 3. Sorten är någon dag senare än Minerva och Rocket. Den är gulköttig. Med sin höga torrsub- tatis (stekning, pommes frites och mos). Bladmögelresistensen är något bättre än hos Miner- stanshalt är sorten användbar även för beredningssätt som vanligtvis är förbehållet vinterpova och Rocket. Skorvkänslig och med benägenhet för växtsprickor vid stark drivning. Den är resistent mot potatiscystnematod Ro 1. Holländsk sort med gult skal, ljusgult kött och ovala knölar. Adoras torrsubstanshalt är nåmen god brunröteresistens. Adora got lägre än Minervas. Adora har låg bladmögelresistens är mottaglig för kräfta men resistent mot potatiscystnematod Ro1. är en ny tidig holländsk sommarsort. Knölarna är stora och ovala med gult skal och ljusgult kött. Den är lämplig att tvätta. Arielle har något svag motståndskraft mot bladmögel, men för färskpotatis bra motståndskraft mot brunröta. Färskpotatissort med rundovala knölar och gul skal- och köttfärg. Sorten är högavkastande med god knölsättning och fast stabilt kok. Princess är provad i skalindustrin som färsk med gott resultat. Sorten har god resistens mot bladmögel och brunröta. Holländsk sort med gult skal och gult kött. Den är något senare än de vanliga färskpotatissorterna, Rocket och Minerva. Fresco når dessutom relativt hög torrsubstanshalt. I detta material är det en sort med lägre motståndskraft mot bladmögel än flertalet övriga, men i odling hos oss förefaller det som om den har någon form av rasspecifik resistens eftersom den kan hålla sig frisk ganska länge. Brunröteresistens är god. Fresco har resistens mot potatiscyst- nematod Ro 1. Frieslander* är också något senare än de vanligaste färskpotatissorterna. Sorten har gult skal, ljusgult kött och oval knölform. Bladmögelresistensen är låg och brunröteresistensen ganska låg. Den är resistent mot Ro 1. Roscor är en sommarpotatis från Storbritannien med oval knöl och vit skal och köttfärg. Motstånds- kraften mot bladmögel och brunröta är ganska svag liksom skorvresistensen. Sorten har bra motståndskraft mot virus och är nematodresistent, Ro 1. 3

5 HÖST OCH VINTERSORTER Ukama Colombo Matilda Timate är en medeltidig till tidig holländsk sort. Sorten är fastkokande och har hög avkastning. Den används som färskpotatis under sommaren. Ukama får något sämre kokkvalitet såsom ökad mörkfärgning och försämrad konsistens efter lagring. Ukama är mycket mottaglig för bladmögel men har en ganska bra brunröteresistens. Ukama är känslig för lagringsgrönfärgav Mop Top virus men är resistent mot nematodrasen Ro ning och rostringar orsakade 1. är en svenskförädlad medeltidig höstpotatis. Den är fastkokande och kan bli blötkokande vid för höga kvävenivåer. Sorten är mottaglig för bladmögel men har en större motståndskraft mot brunröta. Tack vare att den normalt är storknölig och relativt tidig så hinner den produ- är däremot mottaglig för rostringar och känslig för vanlig cera en rimlig skörd. Columbo är kräftimmun och nematodresistent (Ro 1 och Ro 4). Sorten skorv. är medeltidig svensk sort. Den har ganska små knölar och ljusgul köttfärg och är sedan många år mätarsort i de ekologiska sortförsöken. Det är en mjölig sort med relativt goda kokegenskaper. Sorten har tidigare varit motståndskraftig mot bladmögel men motståndskraften har avtagit på senare år. Dess brunröteresistens hör till de sämre. Knölsättningen är stor och det är stor risk att de ej hinner utvecklas tillräckligt innan bladmöglet kommer. Matilda är känslig för kaliumbrist och får lätt problem både med enzymatisk mörkfärgning och mörkfärgning efter kokning vid låg kaliumtillförsel. Matilda är känslig för skorv och rost- ringar orsakade av Mop Top virus och är ej nematodresistent. är liktidig med Matilda. Den har gult skal, ljusgult kött med stora långovala knölar. Torrsubför vis- stanshalten är medelhög. Sorten har sällan några problem med kokfel med undantag sa problem med mörkfärgning. Sorten har snabbt växande blast som blir lång och upprätt ända till skörd. Timate är ganska mottaglig för bladmögel, medan brunröteresistensen är god. Timate har god resistens mot virus Y, och är resistent mot nematoder av typen Ro 1. Timate är måttligt mottaglig för skorv. Maritiem a är en holländsk medeltidig till medelsen sort som påminner om Bintje vad det gäller kok- motståndskraften mot skorv är god. Maritiema kan bli ihålig vid ojämn vattentillförsel. egenskaper och köttfärg. Den är ganska mottaglig för bladmögel men med god brunröteresistens. Sorten har en bred nematodresistens (Ro1,4 och Pa 2-3) och är kräftimmun, även Superb är en ny svensk medeltidig potatissort med ovala knölar, gult skal och ljusgult kött. Sorten provades för första gången i ekologiska försök 2004 och gav den högsta skörden i Skåne. Den är något känslig för lagringssjukdomar. Suprb har ganska bra motståndskraft mot bladmögel och brunröta Satina är en medeltidig till medelsen tysk sort med gult skal och ljusgul köttfärg. Knölarna är rund- ovala och är fastkokande till svagt mjölig utan att koka sönder. Sorten uppges hålla färgen bra efter skalning. Satina har god motståndskraft mot virussjukdomar, brunröta och skorv. Motståndskraften mot bladmögel är måttlig. Sorten är kräftimmun och nematodresistent (Ro1 och Ro 4). Satina har mycket djupt liggande knölar vilket kan vara en fördel ur brunrö- te synpunkt. Melody* är en medeltidig oval sort med ljusgult skal och köttfärg och ganska fastkokande. Avkast- ning i nivå med Bintje men med lägre insats av kväve. Meldy är något mottaglig för blad- mögel men har bra motståndskraft mot brunröta och virus. Den är resistent mot nematoder av typerna Ro 1 och Ro 4 och har bra motståndskraft mot vanlig skorv. 4

6 Cicero* Fontane* är en medeltidig något storfallande sort med långovala knölar och gult skal och köttfärg. Sorten är något mottaglig för bladmögel men har god motståndskraft mot brunröta. Den är motståndskraftig mot nematoder av rasen Ro 4 men något mottaglig för vanlig skorv. Gro- av in- ningsvilan är lång vilket är positivt ur lagringshänseende då eko-odlingar ofta mognar för skörden och vi får en fysiologiskt äldre potatis som lättare gror i lager. är en medelsen sort med ovala knölar, gult skal och ljusgult kött och svagt mjöligt kok. Kvävebehov som Bintje och den kräver god tillgång på både magnesium och kalium. Motståndskraften mot bladmögel är ganska bra och brunröteresistensen är bra. Lady Balfour *är en ny sort från Skottland med oval form, rödfläckligt skal och vitt kött. Den har bra bladmögelresistens och skall förhoppningsvis finnas med i de ekologiska sortförsöken I dansk eortprovning 2004 hade den 12 % högre skörd än Sava. Den är storfallande, endast 1 % av knölarna var under 40 mm och 40 % var över 60 mm. I detta försök var sorten drabbad av rost i någon form. Ditta Escort Hertha Ovatio Fakse* är en medeltidig gul långoval sort från Österrike. Sorten är fastkokande. Den är ganska mottaglig för bladmögel men har ganska god resistens för brunröta. Motståndskraften är bra mot nematoder av rasen Ro 1 och potatisvirus Y. är en medeltidig holländsk sort som har ljusgult skal och kött och ovala knölar. Sorten är storknölig. Escort har haft den högsta skörden alla de år som den varit med i de ekologiska sortförsöken. I försöken har Escort haft en tendens till sönderkokning och mörkfärgning efter kokning. Detta visar, liksom praktiska erfarenheter har visat, att Escort har lågt kvävebe- kvävegödsling och hög kaliumtillförsel. Escort har god resistens mot både bladmögel och hov och stort kaliumbehov. Även för lagringsdugligheten har det visat sig viktigt med låg brunröta, och är dessutom motståndskraftig mot virus Y. Den är däremot mottaglig för nematoder och ganska skorvbenägen. Vid skörd är Escort känslig för mekaniska skador och som följd härav är den ganska benägen för lagringsrötor. Escort klarar torka ganska bra. är medeltidig med gult skal och ljusgult kött. Sorten har hög torrsubstanshalt och har viss tendens till problem med sönderkokning. Den har måttlig till ganska god bladmögelresistens och ganska god brunröteresistens. Hertha är sen i starten på våren och har problem med groddbränna, därför är förgroning extra viktigt. Den höga torrsubstanshalten gör att Hertha kan få problem med stötblått. Hertha är resistent mot potatiscystnematod Ro 1. är medeltidig sort från holland med gult skal och ljusgult kött. Ovatio är ganska högavkas- risk för ihålighet. Torrsubstanshalten är ganska hög och sorten har tande. Det kan finnas viss viss benägenhet till sönderkokning. Ovatio har ganska god bladmögelresistens och mycket bra brunröteresistens samt bra motståndskraft mot rostringar. Sorten är däremot känslig för stjälkbakterios och för virus Y. Under lagring är Ovatio känslig för grönfärgning och kan under ogynnsamma lagringsförhållanden drabbas av blötröta. Ovatio är resistent mot pota- tiscystnematod Ro 1. är en dansk medeltidig fastkokande sort med oval knölform och ljusgult kött. Sorten uppges vara torktålig och passande på sandjord. Motståndskraften mot bladmögel uppges vara me- delgod och motståndskraften mot brunröta något bättre. Sorten är nematodresistent, har god motståndskraft mot rost men är känslig för skorv. Fakse uppges ha lågt kvävebehov och sta- bila lagringsegenskaper. Jutlandia* är en medeltidig sort från Danmark som där beskrivs som en nematodresistent, Ro 1, Sava. Knölformen är rundare än den hos Sava och köttfärgen är gul. Den har bra motståndskraft 5

7 mot skorv och brunröta men bladmögelresistensen är däremot sämre. Resistensen mot rost är något sämre än hos Sava. Jutlandia är känslig för mekaniska skadori samband med skörden. Raja är en holländsk sort med rött skal, gult kött och oval form.raja har hög avkastning i de ekologisk sortförsöken. Den stod emot bladmögel bäst tillsammans med Verity i Skåne och Fresco i Halland av de sorter som var med i försöken Terra Gold* är en medelsen fastkokande sort med långovala knölar och gult skal och kött. Sorten har hög avkastning och bör fungera till skalning. Terra Gold visar god motståndskraft mot bladmögel i holländska försök och i provodling i Sverige. Remarka* Sava är en medelsen storfallande oval sort med ljusgult skal och kött. Sorten ger hög skörd och har lång viloperiod. Bra motståndskraft mot både bladmögel och brunröta. är en dansk medelsen fastkokande sort med gult skal och kött och ovala knölar. Sorten har ganska låg torrsubstanshalt med kokegenskaper passande för storkök. Sorten är känslig för låga kaliumgivor eftersom den då lätt blir mörkfärgad. Kvävebehovet är lågt. Sorten har vid vissa tillfällen visat sig ha höga glykoalkaloidhalter. Sava har en lång groningsvila som gör den lättlagrad och är ganska långsam i starten varför förgroningen extra viktig. Sava sätter knölarna högt och behöver därför kupas väl för att undvika grönfärgning. Sava har ganska bra motståndskraft mot bladmögel och brunröta men är något känslig för stjälkbakterios. Den har även mycket god motståndskraft mot skorv och nätskorv. Motståndskraften mot virus-y är god men sorten är mottaglig för nematoder. Rostringar har observerats i sorten efter en tids lagring. Symfonia är en holländsk medelsen rödskalig sort. Motståndskraften mot bladmögel är måttlig men motståndskraften mot brunröta är god. Sorten har god motståndskraft mot skorv, är nematodresistent, Ro 1, men mottaglig för kräfta. God motstånds kraft mot rostringar Sorten är direkt olämplig för ekologisk odling! Asterix King Edward är en medelsen sort med rödfläckigt skal och gräddfärgat kött. Sorten är normalt mjölig, men vid för hög kvävenivå blir King Edward blötkokande och mörkfärgad. Bladmögel och brunröteresistens är låg, liksom för virus-y. Sorten är mottaglig för nematoder och kräfta. Genom sin grunda knölansättning är grönfärgning ett problem, som ofta accentueras av rhi- zoctonia. King Edward har ganska god skorvresistens. är medelsen rödskalig med gult kött. Denna holländska sort är normalt ganska storknölig, användbar för Pommes Frites. Asterix har visat sig ha lägre nitrathalt än andra sorter vilket gör den speciellt lämplig till barnmat. Sorten har hög torrsubstanshalt och har normalt sett inga problem med kokegenskaper, varken sönderkok eller mörkfärgning. Däremot behöver den något längre koktid än andra sorter. Asterix har mycket god blasttäckning. Numera är motståndskraften mot bladmögel dålig medan brunröteresistensen är ganska bra. Motstånds- ganska bra. Den har god motståndskraft kraften mot rostringar och potatisvirus Y är också mot stötblått och är resistent mot potatiscystnematod Ro 1. Van Gogh* är en holländsk medelsen sort med långoval knölform, gult grovt skal och ljusgul köttfärg. Kokkvaliten är ganska mjölig men används i Finland även till skalning och storkök. Motståndskraften mot bladmögel är medelmåttig men brunröteresistensen är bättre. Den har god motståndskraft mot skorv och nematoder av typen Ro 1. Sorten är ganska tålig mot torka men kan bli ihålig och få inre missfärgningar vid varierande fuktighetsförhållanden. Kräver god kaliumtillgång. 6

8 Ofelia Appell Cultra Verity Valor Nematoder bör tas på stort allvar så att man väljer resistent sort om det konstateras hög frekvens nema- toder i marken. finns inte längre i utsädesodling är en svensk sort med ljustgult kött och med egenskaper påminnande om Bintje. Sorten har i de ekologiska försöken visat en bra motståndskraft mot bladmögel. Brunröteresistensen är däremot sämre så blasten bör avlägsnas vid begynnande bladmögelangrepp. Sorten har bra kokegenskaper med mindre tendens till sönderkokning än Bintje. Sorten är nematodresistent (Ro1 och Ro 4). Appell har lång groningsvila och är sen i starten. är en fastkokande medelsen rödögd sort. Den har måttlig motståndskraft mot bladmögel och brunröta. Cultra är kräftimmun och nematodresistent (Ro 1). Sorten är måttligt mottaglig för många potatissjukdomar men framför allt mycket mottaglig för rost. är en sen rödögd sort från Skottland. Den har i brittiska försök visat på en mycket god motståndskraft mot både bladmögel och brunröta. Det är en mjölig sort. Verity var med i de ekologiska försöken i Sverige för första gången Tillsammans med Raja var Verity den sort som stod emot bladmögel bäst i Skåne. Enligt sortföreträdaren har den bra torktålighet. Verity är inte nematodresistent. är en sen sort från Storbritannien med rundovala vita knölar med gräddvit köttfärg. Kokegenskaperna är något instabila men sorten ger ett fast kok även vid lägre kvävegivor. Knölsättningen är god vilket ger möjlighet till en hög skörd om den får växa ut till full storlek. God tålighet mot torka. Att beakta när man väljer sort Bladmögelresistensen är viktig för att knölen skall få tillräcklig tid att utvecklas innan bladmögelan- greppet kommer. Det gäller också att sorten har en relativt tidig utveckling av samma orsaker. Genom förgroning ger man potatisen en snabbare start och därmed får man fler tillväxtdagar i början på säsongen vilket då ökar möjligheten att nå säljbar storlek på potatisen. Brunröteresistensen är mycket avgörande för kvaliten på de knölar som man skördat. Det gäller dock att vänta med skörd till ett par veckor efter blastdödning av bladmögelangripen blast innan man skördar knölarna. I färskpotatis kan brunrötan få ett mycket snabbt förlopp om man tar upp den med bladmögel på blasten. Ofta blir brunröta en inkörsport för andra rötor under lagringen av vinterpotatis. Det gäller att provodla en sort som man tycker verkar intressant så att man ser hur den fungerar på odlingsplatsen och kan hitta rätt balans i växtnäringen. 7

9 Ekologiska sortförsök i matpotatis Tabell 1. Sortförsök, höst- och vinterpotatis 1999 samt Ekologiska försök Sort Ant förs Skörd ton/ha mm% mm% torrsu bstanshalt B* Skörd Skörd ton/ha mm% mm% torrsub- stans- Antal försök rel. tal ton/ha rel. tal rel. tal halt Matilda 6 32, ,9 23,2 24, , Appell , ** ,5 11 Asterix , ,7 21 Colombo , ,8 12 Cultra , ,1 11 Escort 6 136*** , *** ,3 20 Ovatio 6 119** , ,2 23 Ofelia , ,2 13 Sava , ,0 13 Roscor , ,3 2 Timate , ,1 11 Symfonia , ,5 4 * Endast två jämförelser Källa: Resultat från sortförsök med potatis Jannie Hagman, fältforskningsenheten, SLU, 2000; Resultat från sortförsök i ekologisk odling Stråsäd, ärter och potatis, Staffan Larson och Jannie Hagman, fältforskningsenheten, SLU, 2001 I försöksresultaten från och med år 2000 indelas potatisskörden i fraktionerna 40 mm, mm, mm samt 65 mm vilket är en anpassning till SMAKs normer. Skördevariationerna är mycket stora mellan olika år och olika försöksplatser. Observera därför att jämförelsen haltar eftersom vissa sorter endast varit med i ett eller två försök. Försöken har legat i Skåne (Kristianstad), Halland (olika platser i södra Halland) och i Dalarna (Hedemora). I Halland försenades sättningen 2003 av den kalla blöta vå- ren, utvecklingen gick långsamt och skörden blev mycket låg. Resultaten för 2003 omfattar därför endast Skåne och Dalarna. Tabell 2. Sortförsök, höst- och vinterpotatis Sort Skörd ton/ha rel. tal Ekologiska försök Antal försök Skörd torrsubstanshaltal An- Skörd Skörd ton/ha mm mm ton/ha ton/ha mm (40-65 % % % försök rel. tal (40-65 % mm) mm) 20, ,0 6 24, mm % Matilda 2 29, , ,8 Appell , ,5 Asterix , ,9 Ditta , , , ,0 Escort , , , ,9 Fresco , , , ,8 Ovatio , ,9 Raja , , , ,7 Satina , , , ,2 Symfonia , ,4 Ukama , ,0 torrsubstanshalt % Källa: Sortval i ekologisk odling, Resultat från sortförsök Staffan Larson och Jannie Hagman, fältforskningsenheten, SLU,

10 Försöken 2004 visar på stora skillnader mellan försöksplatserna. I Kristianstad och Hedemora var det bra väderförhållanden för potatis. I Långås i Halland var våren mycket torr och sommaren mycket blöt. Potatisen sattes i slutet av april i Kristianstad och Långås men inte förrän i början av juni i Hedemora. Verity och Superb var nya sorter i försöken detta året. Raja gav hög avkastning på alla försöksplatser. I Skåne gav Superb den högsta avkastningen och den tidiga sorten Fresco var den som lyckades bäst un- der de svåra förhållanden som rådde i Halland. Bladmögelangreppen var på gång i Superb och Satina vid första graderingen i Långås 10 juli. Vid avläsningen 29 juli stod Fresco och Raja gröna medan övri- ga sorter var i det närmaste totalt angripna. I Önnestad fanns gråmögel i fältet. Raja och Verity hade inte bladmögel ens den 1 augusti. 9 augusti var hela fältet nedvissnat. % bladmögel jul 26-jul 01-aug Ditta Matilda Raja Satina Superb Verity % bladmögel jul 22-jul 29-jul Ditta Matilda Raja Satina Superb Fresco ton/ha Ditta Fresco Matilda Raja Satina Superb Verity Sort Skåne Halland Dalarna Figur. Knölskörd, ton/ha, för sju potatissorter på tre försöksplatser under Tabell 3. Andelen av knölskörden i storleksfraktionen mm, % Sort Försöksplatser Skåne Hallan d Dalarna Ditta Fresco Matilda Raja Satina Superb Verity Källa: Jannie Hagman, Fältforskningsenheten SLU,

11 Sönderkokning Blötkokning Mörkfärgning Sort Appell Asterix Columbo Cultra Ditta Escort Fresco Maritiema Matilda Ofelia Ovatio Raja Roscor Sava Satina Symfonia Timate Ukama Tabell 4. Kokegenskaperför olika sorter från försöksåren och pre- senterade som felenheter. Genomsnitt av alla försök. Kokanalys på skalade knölar. Ekologiska försök Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling Stråsäd, ärter och potatis, Staffan Larson och Jannie Hagman, fältforskningsen- heten, SLU, Resultat från sortförsök i ekologisk odling Stråsäd, ärter och potatis, Staffan Larson och Jannie Hagman, fältforsk- ningsenheten, SLU, 2004 Tabell 5. Sortförsök, matpotatis Halland (Eldsberga) och Skåne (Ballingslöv) 2003 Konventionella försök Sort Skörd ton/ha rel. tal Skörd ton/ha rel. tal (40-65 mm) Sönderkokning Blöt-kokning Mörk-färgning Kok-kvalitet N L N L N L N L N L N L Bintje 38,2 50,8 31,7 39, King Edward Asterix Ampera Annabelle Arielle Dania Ditta Fontane Novara Roko Superb Vivaldi Saturna Bruce Fakse Jutlandia Källa: Jannie Hagman, fältforskningsenheten, SLU,

12 Tabell 6. Sortegenskaper matpotatis. Konventionell odling Sort Tidi ghet Blasttäckning Skalfärg Köttfärg Knölform Knölstorlek Virus Y Skörd Torrsubstans halt Viloperiod Bladmögelresistens Brunröta Rapido 9 6,5 g lg o ,5 5,5 i Ro1,4 5,5 6,5 5 Minerva 8,5 7 lg lg o ,5 5 i Ro ,5 Rocket 8,5 6 v v r i Ro 1,4 5? Pa 2,3 Premiere 8,5 7 g lg ro 7 7, i Ro 1 5 6,5 Adora 8,5 7 g lg o 7, m Ro1 5,5 8 Arielle 8.0 g g o 7, i Ro1,4 6 7,5 Princess 8 g g ro I Ro1 7 Fresco 8 6 g lg ro I Ro1 6 8 Frieslander 8 7 g lg o I Ro Roscor 8 v lg ro I Ro1,4 5 4 Pentland 8 v v o Ro1 6 Javelin Ukama 7,5 g gv o-lo ,5 7 i Ro1,4 6 Matilda 7 7 g lg o i m 4 4 Timate 7 8 g lg lo i Ro Maritiema 6,5 7,5 g lg ro 7,5 7,5 7? 5,5 3 8 i Ro 1,4 6 7 Pa 2,3 Superb 6,5 7,5 g lg o 7,5 7, i Ro1,4 5 7 Satina 6,5 g g o 7,5 7, i Ro 1,4 8 8 Melody 6,5 g g o 7 7 4,5 6 i Ro1,4 7,3 8 Cicero 6,5 g lg o-lo ,5 8 m Ro1,4 4 Fontane 6,5 3 g lg o 7, ,5 7,5 6,5 7 i Ro1, ,5 Lady Balfour 6,5 r.v lg o ,5 5,5 - Ro1,4 6,5 (Pa2) Ditta 6 8 g g lo i Ro Escort 6 7 lg lg o i m Hertha 6 7 g lg ro i Ro Ovatio 6 7 g lg o i Ro1 5 8 Jutlandia g ro i Ro Raja r g o 8,5 7 8 Ro 1 5,5 7 Terra Gold 6 g g lo 8 6 6,6 6 Ro1,4 6,7 7 Remarka 5,5 lg lg O Ro1 5 Sava 5 6 g g lo i m 9 8 Symfonia 5 8 r lg o m Ro1 9 6 Van Gogh 5 8 g g lo m Ro1 6 7 Appell 5 7 G lg o i Ro 1, Verity 2 r.v V o i m 7 Valor 2 V gr o Ro1 5 7 Sort Tidig het Källa: GRO 2004 och Lars Danielsson Skörd Virus Y Kräfta Skor v Skor v Mek inre Mek inre King Edward 5 8 r.v gr lo m M 7 Asterix 5 8 R g lo i Ro Blasttäckning Skalfärg Köttfärg Knölform Knölstorlek Torrsubstanshalt Viloperiod Bladmögelresistens Brunröta Nematod Omväxning Kräfta Nematod Omväxning Torka Rost Torka Rost 11

13 Egenskap Poängskala Betydelse Tidighet 9 1 / 2 Mycket tidig 9 Mycket tidig - tidig 8 Tidig 7 Tidig - medeltidig 6 Medeltidig 5 Medeltidig - medelsen 4 Medelsen 3 Sen 2 Mycket sen Blast, blasttäck- 9 Mycket kraftig 8 Kraftig- mycket kraftig 7 Kraftig 6 Ganska kraftig -kraftig 5 Medel - kraftig 4 Medel 3 Svag 2 Mycket svag Skalfärg G Gul LG Ljusgul V Vit R Röd Köttfärg G Gul LG Ljusgul GR Gräddfärgat V Vitt Knölform R Rund RO Rundoval Egenskap Poängskala Betydelse Knölform, forts O Oval LO Långoval Knölstorlek 9 Mycket stor 2 Mycket liten Skörd 9 Mycket hög 2 Mycket låg Torrsubstanshalt 9 Mycket hög 2 Mycket låg Viloperiod 9 Mycket lång 2 Mycket kort Virus Y 9 God resistens 2 Hög mottaglighet Bladmögel, brun- 9 God resistens 2 Hög mottaglighet Kräfta I Immun M Mottaglig Nematod Ro1 Resistent mot Ro 1 Ro+ + ytterligare M Mottaglig Skorv 9 God motståndskraft 3 Mycket mottaglig Mek inre 9 God motståndskraft 3 Hög känslighet Omväxning 9 Hög benägenhet 3 Svag benägenhet Torka 9 Låg känslighet 3 Hög känslighet 12

FÖR EKOLOGISK POTATISODLING I SÖDRA SVERIGE. 2006

FÖR EKOLOGISK POTATISODLING I SÖDRA SVERIGE. 2006 SORTGUIDE FÖR EKOLOGISK POTATISODLIG I SÖDRA SVERIGE. 2006 En genomgång av försöksmaterial och erfarenheter i ekologisk och konventionell odling i Sverige t.o.m. 2006. Marie-Louise Albertson Juhlin HIR

Läs mer

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, SLU

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, SLU Potatis SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS av Jannie Hagman, SLU Sedan 2003 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg, Östergötland

Läs mer

Ekologisk odling av matpotatis

Ekologisk odling av matpotatis Ekologisk odling av matpotatis Jordbruksinformation 6 2003 Broschyren har skrivits av rådgivarna Karl-Arne Hedene, växtskyddsenheten och Katarina Holstmark, växtodlingsenheten på Jordbruksverkets regionkontor

Läs mer

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Den svenskodlade ekologiska potatisen tog slut vid jul. Svegro uppger 500% ökning av ekologisk potatis Nu fylls hyllorna med ekologisk import

Läs mer

NordGens potatissorter till distribution 2016

NordGens potatissorter till distribution 2016 NordGens potatissorter till distribution 2016 När inget annat anges är beskrivningarna hämtade från boken Potatis i Norden, utgiven av NordGen (då NGB) 2001. Congo. Foto: Svein Øivind Solberg Sammanställt

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Potatis. Smaker, karaktärer och kombinationer från Svegro.

Potatis. Smaker, karaktärer och kombinationer från Svegro. Potatis Smaker, karaktärer och kombinationer från Svegro. Potatisens historia Potatisen har sitt ursprung i Sydamerika där den växer vilt. Hur potatisen kom till Sverige är omtvistat. Växtteoretiker menar

Läs mer

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Potatis SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.

Läs mer

Redovisning av projektet Ekologisk sortprovning av potatis projektperioden

Redovisning av projektet Ekologisk sortprovning av potatis projektperioden Redovisning av projektet projektperioden 2006-2009 Inledning Sedan 1990-talet har det genomförts provning av potatissorter med syfte att utvärdera om de kan vara lämpliga för ekologiskodling. Denna försöksserie

Läs mer

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.

Läs mer

Sorter. Potatis. Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara

Sorter. Potatis. Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara Sorter Potatis Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara LaPerla och Senna provades för första gången i år. De är nya sorter som det ännu inte finns någon större praktisk erfarenhet av i Sverige. Senna

Läs mer

Ekologisk potatisodling. FoU inom ekologisk produktion Hässleholm 5 mars 2015 Jannie Hagman

Ekologisk potatisodling. FoU inom ekologisk produktion Hässleholm 5 mars 2015 Jannie Hagman Ekologisk potatisodling FoU inom ekologisk produktion Hässleholm 5 mars 2015 Jannie Hagman Ekologisk potatisodling Sammanfaller marknadens efterfrågan på sorter med de som passar bäst i ekologisk odling?

Läs mer

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 1(7) Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman 2012-12-18 Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 Jordbruksverket finansierar en provning av olika potatissorter som kan vara lämpliga

Läs mer

EKONOMI I ODLING AV EKOLOGISKT POTATISUTSÄDE

EKONOMI I ODLING AV EKOLOGISKT POTATISUTSÄDE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:06 EKONOMI I ODLING AV EKOLOGISKT POTATISUTSÄDE ECONOMY IN ORGANIC POTATOSEED CULTIVATION Johan Fredlund Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Kadmium i potatis. Artikeln följer här. Diagram (och text) finns i slutet. Ur "Växtpressen" (Nr 3/99):

Kadmium i potatis. Artikeln följer här. Diagram (och text) finns i slutet. Ur Växtpressen (Nr 3/99): Kadmium i potatis I tidningen "Växtpressen" (Nr 3/99) finns en artikel om kadmium i potatis. Forskaren Kerstin Olsson redovisar resultat från 4 års försök vid Svalöf Weibull AB. Växtpressen, som är en

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Potatis i ekologisk odling 2019

Potatis i ekologisk odling 2019 Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2010/2011. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag.

Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2010/2011. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag. 2011-02-07 Utsädesenheten Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2010/2011. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag. Ampera Annabelle 11 Ha HZPC Kantaperuna AB LIDKÖPING 0510-22020 Arielle

Läs mer

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring. Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till

Läs mer

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades

Läs mer

AKTIVITETER PÅ EKHAGA

AKTIVITETER PÅ EKHAGA E K H A G A F Ö R S Ö K S G Å R D AKTIVITETER PÅ EKHAGA Ekhagadagen 2001 Centrum för uthålligt lantbruk INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekhaga försöksgård gårdsbeskrivning... 2 Demonstrationsrundeln växtföljd och

Läs mer

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!

Läs mer

ROSENKNOPPS- & MÅRBACKA-

ROSENKNOPPS- & MÅRBACKA- Sveriges Trädgårdsmästare Tidig Vår 2015 Välkomna våren med läcker vårlök! BRUDORKIDÉ 2 stänglar Mot Kupong Mormors älsklingar, men även moderna favoriter! ROSENKNOPPS- & MÅRBACKA- Köp 10 st kraftiga penséer

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten

Läs mer

Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008

Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Jämförande försök med skorvresistenta äpplesorter Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie LTJ-fakultetens faktablad Nr/avsnitt 8 Utgivare SLU, Fakulteten

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess

Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, 2005 Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling Inledning... 2 Sammanställning med kommentarer... 2 A. Produktionsinriktning och storlek

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Inledning. Material och metoder. Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS. Potatis (tidig mat sort)

Inledning. Material och metoder. Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS. Potatis (tidig mat sort) 1 Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS Inledning Utforskning av: Förhöjning av fotosyntesen och avkastningen Indirekt effekt på svampsjukdomar genom en allmän förstärkning av plantan Effekten på kvalitén:

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska

Läs mer

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Resistensförädling i stort och smått

Resistensförädling i stort och smått Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Alternariaförsök 2013

Alternariaförsök 2013 Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången

Läs mer

Först föreläsning av Huub Sheepers om Potatis i Holland och framförallt bladmögel

Först föreläsning av Huub Sheepers om Potatis i Holland och framförallt bladmögel Anteckningar från 17 19.8 2015 Holland Åkte med en grupp potatis människor från Finland till Holland på studiebesök. Vi besökte allt ifrån polderna (invallade åkrarna) till längst österut och sen längst

Läs mer

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk

Läs mer

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. 1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

Höstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar. 27 goda orasaker att plantera lök i höst. eller. www.exoticgarden.

Höstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar. 27 goda orasaker att plantera lök i höst. eller. www.exoticgarden. 2015, Exotic Garden Höstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar eller 27 goda orasaker att plantera lök i höst Darwinhybridtulpanerna är kraftiga och ståtliga, ca 60 cm

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Matpotatis. Foto: Urban Wigert

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Matpotatis. Foto: Urban Wigert Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Matpotatis Foto: Urban Wigert Ekologisk odling av matpotatis (Solanum tuberosum) Text: Katarina Holstmark, Jordbruksverket Potatis egenskaper* Förfruktsvärde 1

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

FAGTUR POTET, TROMS 2010 Skörd, inlagring och upptorkning

FAGTUR POTET, TROMS 2010 Skörd, inlagring och upptorkning FAGTUR POTET, TROMS 2010 Skörd, inlagring och upptorkning enligt Alf Johansson Tel.: +46 8-550 60 834 Kuskstigen 10 SE-144 52 Rönninge Mobil.: +46 70 554 26 66 Sverige E-post: MOTTO

Läs mer

Potatisbladmögel 2012

Potatisbladmögel 2012 ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015 1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis

Läs mer

SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009

SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 Ulf Gustafson, Syngenta Crop Protection Strandlodsvej 44 DK 2300 Köpenhamn S Sammanfattning Den nya bladmögelprodukten Revus tog cirka 20 %

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010!

Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010! Effektivt skydd inifrån och ut Vad tyckte dina nordiska kollegor om sitt arbete med Revus 2009? Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010! Stefan Pålsson Trolle

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

Tillväxtreglering utan kemikalier

Tillväxtreglering utan kemikalier Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära

Läs mer

Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb

Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb Örnar i Falun En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006 Falu Fågelklubb Sammanfattning Vi som under denna vinter jobbat med utfodringen och bevakningen är: Lars Lagerqvist (åtelansvarig och eldsjäl),

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Värmdö kommun Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Diarie UH-2014-48 Upphandlare Annie Mägi Gillstedt Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska skallkravsformulär.

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter nr 10 mars 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Beställning och mottagning av utplanteringsväxter Detta Observera

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Huvudlöss. Vad kan man göra själv? Lusen sprids genom huvudkontakt. Hur spårar man lössen?

Huvudlöss. Vad kan man göra själv? Lusen sprids genom huvudkontakt. Hur spårar man lössen? Huvudlöss Vad kan man göra själv? Kamma igenom håret systematiskt och noggrant med hjälp av luskam. Stryk av kammen mot ett vitt papper för att se lössen bättre. Lusen kan bli två till tre millimeter lång.

Läs mer

Förvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011

Förvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 av Stockholms Stad/Idrottsförvaltningen/Fiske

Läs mer

Kvalitet, vad är det?

Kvalitet, vad är det? Kvalitet, vad är det? Henrik Stridh 92 Medlemmar Skörd, ca 20 ton/ha Mål 30-40 ton/ha Antalet medlemmar minskar, skörden ökar något Ca 12 000 ton totalt, 7 000 ton i Kivik 1 Svensk fruktodling? Yttre kvalitet

Läs mer

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Man behöver

Läs mer