SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009

Transkript

1 SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 Ulf Gustafson, Syngenta Crop Protection Strandlodsvej 44 DK 2300 Köpenhamn S Sammanfattning Den nya bladmögelprodukten Revus tog cirka 20 % av marknaden introduktionsåret och har gett odlarna den förväntade goda effekten mot bladmögel. Förutom de goda effekterna är odlarna påtagligt nöjda med Revus egenskaper vid den praktiska hanteringen, såsom enkelhet med förpackning och dos, blandbarhet och inte minst avsaknad av skumning. Även förädlingsindustrin är mycket nöjd över hur Revus fungerat som produkt i strategier mot bladmögel. De preliminära försöksresultaten från 2009 visar att Syngentas strategier med Revus, Shirlan och Ridomil Gold mer än väl levt upp till de krav som ställs på en effektiv bladmögelstrategi. De kraftigt ökande inkomstbortfallen för matpotatisodlare på grund av skalmissfärgning har satt fokus på att både groddbränna och silverskorv ska kunna kontrolleras samtidigt. Den kvalitets - påverkan som erhålls med Maxim har väckt stort intresse från såväl mat- som utsädesodlare. Svenska försök och demonstationsodlingar har visat att Maxim påverkar en rad kvalitetspåverkande skadegörare, såsom rhizoctonia, silverskorv, vanlig skorv och pulverskorv. Det stöds också av resultat från tidigare utförda utländska försök. Betning utfört av industri och utsädesföretag har bekräftat att produkten uppför sig på ett idealiskt sätt i betningsutrustningen, samt rödfärgar mycket kraftigt. För att verifiera Maxims skonsamhet och goda selektivitet har där med gott resultat utförts etableringsförsök på såväl väckt som oväckt utsäde genom betning i samband med sättning. Inledning Under 2009 lanserades Revus för kontroll av bladmögel i Potatis. Vi började också saluföra Maxim mot utsädesburna sjukdomar i potatis. Det är två avgörande problemställningar som var för sig kan rasera lönsamheten för den enskilde odlaren. Bladmögelfungicider finns det gott om, men det allt större trycket av bladmögel definierat som infektionsstart, spormängd och reproduktionshastighet ställer allt större krav på effektiva produkter, rätt använda i sammansatta strategier. När det gäller utsädesburna svampar kan vi nöja oss med att konstatera att vi är i skriande behov av nya och breda verktyg 15:1

2 Revus bladmögelfungiciden som skapar stabilitet i alla strategier Revus kombinerar mycket hög biologisk effekt, translaminär funktion, skydd av expanderande bladyta, hög regnfasthet (Euroblight) och enkelhet i handhavandet. Redan under introduktionsåret användes Revus vid c:a 20% av behandlingstillfällena. Under säsongen har det gjorts muntlig avstämning med användare avseende de viktiga praktiska aspekterna såsom tömning av dunk, skumning, blandbarhet, rengöring av förpackning och karenstidens betydelse. Där har utan undantag framkommit en stor nöjdhet bland användarna. Industriföretagen Estrella AB och Lyckeby Stärkelsen arbetar med sammansatta strategier och rekommenderar Revus från mitten av juli fram till de avslutande behandlingarna och är nöjda med resultatet. Inga klagomål som rör Revus som potatisfungicid har noterats hos dem. I försök utförda i Sverige, Danmark och Finland har Syngentas strategier (som genomgående bygger på Revus och Shirlan som bas) under varierande betingelser levt upp till tidigare års mycket goda resultat avseende bladmögeleffekt. Försöksbetingelserna har under 2009 varit växlande från relativt moderat utveckling av bladmögel på vissa försöksplatser till ett mera explosionsartat förlopp på andra platser, liknande det som är noterat de senaste åren i bl.a de svenska försöken(wiik, L. 2007;2008;2009), se figur1. % angrepp Löpande gradering av bladmögel i obehandlat R , SE Mosslunda 2007 Borgeby 2007 Mosslunda 2008 Borgeby 2008 block 2-4 Mosslunda 09 Borgeby 09 Stjärnarp Dagar från det att angrepp börjar utveckla sig 16 Figur 1: utveckling av bladmögel i obehandlat led på försöksplatserna i R under åren Diagrammet visar graderingarna från det att bladmögel först är noterat och löpande med 7 dagars intervall. Kurvorna visar att utvecklingshastigheten mellan försöksplatserna varierar mellan långsam och explosionsartad 15:2

3 I Försöket på Stjärnarp som fick en mycket kraftig utveckling av bladmögel speglas tydligt konsekvensen av en rent kontaktverkande produkt med för långa intervall(7 dgr.) jämfört med en Revusstrategi som med de inneboende egenskaperna för omfördelning i plantan klarar att skydda nytillväxten. Försöket på Borgeby hade en klart långsammare utveckling av bladmögel och här kan man se att skillnaden mellan alternativen suddas ut, då behandlingarna har utförts helt förebyggande Årets försök på Mosslunda i L visar på en relativt snabb utveckling av bladmögel vilket väl speglas i ett bättre resultat för de sammansatta Revusstrategierna än för rent kontaktverkande produkt. Man kan också konstatera att Syngentas basstrategi med Shirlan- Revus-Shirlan är väl i nivå med mätarledet Revus-Ranman samt alla övriga provade strategier på samtliga försöksplatserna, vilket visar styrkan hos Revus men ffa pekar på behovet att förstå och använda produkternas egenskaper på rätt sätt för bästa resultat Som en sidoeffekt på Mosslunda kan i år liksom under 2008 noteras värdet av Syngenta strategi innehållande Amistar, som utöver bladmögel även bekämpat Alternaria på ett fullgott sätt. Sammantaget visar årets försök att Syngentas strategier för kontroll av bladsvampar innehåller produkter med mycket hög biologisk effekt och är positionerade på ett sådant sätt att man fullt ut utnyttjar de enskilda produkternas egenskaper, se figur 2. Det är helt i linje med tidigare erfarenheter Schematisk bladmögelstrategi med Syngenta produkter 2,0 0,6 0,6 0,6 0,6 0,3 0,4 0,4 0,5 0,5 Figur 2. Syngentas produktportfölj rymmer effektiv bekämpning av såväl bladmögel som Alternaria 15:3

4 Maxim för bättre odlarekonomi genom betning mot en rad utsädesburna svampar Maxim är en betningsfungicid som påverkar en rad utsädesburna svampar, se figur 3. Det inkluderar de två mest kostsamma kvalitetsparametrarna av alla för matpotatisproduktion (VÄXA2008) Rhizoctonia (grönfärgning m.m.) och silverskorv(skalmissfärgning)se figur 4. Då skalmissfärgning allmänt anses vara den enskilda faktor som ökar mest i betydelse för lagerpotatis har det lagts fokus på att förstå vad en minskning av silverskorv betyder för potatispriset. I finska försök 2007 påvisades Maxims biologiska effekt på silverskorv och liknande försök genomförs i Danmark under Med hjälp av demonstrationsodlingar har det från våren 2008 och framåt tydliggjorts den positiva påverkan som Maxim har på odlingsekonomin genom att reducera utsädesburen Rhizoctonia och silverskorv, vilket leder till mindre kvalitetsavdrag vid försäljning. Högre kvalitet innebär i många fall ett högre pris på öre/kg såld potatis. Det anses även markant öka möjligheten att få sin vara såld under perioder med stark marknadspress Vanlig skorv och pulverskorv är två andra kvalitetsfaktorer som i hög grad påverkar odlingsekonomin. Ett större projekt genomfört i Australien(Dr. Hoong Pung, Tony Pitt & Susan Cross, 2006) i syfte att säkerställa utsädesproduktionen visade på en signifikant reduktion av vanlig skorv(streptomyces Scabies) och pulverskorv(spongospora Subterranea) genom betning med Maxim. Betningsförsök utfört av Syngenta under 2009 i skåne indikerar en reduktion av såväl vanlig skorv som pulverskorv på dotterknöl. Resultatet visar också upp en knölskörd och sortering som är anmärkningsvärt bättre för Maximbetat utsäde. Det har i diskussionen med odlarkåren framförts att betning av utsäde under vissa betingelser kan vara negativt och skadligt. Syngenta har under året utfört försök med syftet att undersöka om maximbetning i samband med sättning med oväckt respektive väckt utsäde av mycket god kvalitet har en positiv eller negativ inverkan på uppkomst och jämnhet. Ingen skillnad i uppkomsthastighet eller jämnhet i beståndet kunde noteras mellan behandlat och obehandlat led. Däremot är det dokumenterat en skillnad mellan väckt och oväckt utsäde. Resultatet stöder Syngentas uppfattning att den primära källan till försenad/utebliven eller ojämn uppkomst troligen står att finna i andra faktorer än betningsmedlet Maxim, såsom utsädeskvalitet, hantering, sättjordens beskaffenhet m.m. Det kommer dock inte att beröras vidare i denna inlaga Sammantaget kan konstateras att Maximbetning av sunt och friskt utsäde för produktion av matpotatis och utsäde är en tydlig väg till en bättre och mer förutsägbar knölkvalitet och därmed bättre odlingsekonomi 15:1

5 Sjukdomar på potatisknölar Lackskorv / Filtsjuka Rhizoctonia solani Uppkomst / Bestånd Skalkvalité vid skörd Storleken på knölar Kvalitetsförlust i lager Silverskorv Helminthosporium solani Fusariumröta Fusarium solani Blåsskorv Polyscytalum pustulans Phomaröta Phoma exigua "Black Dot" Colletotrichum coccodes Pulverskorv Spongospora subterranea Vanlig skorv Streptomyces scabies Moderate påverkan Stark påverkan 3 Figur 3. Utsädesburna sjukdomar med konstaterad effekt av Maxim, figuren åskådligör var i potatisens livscykel som påverkan av skadegöraren är störst, samt nivån på påverkan Vad påverkar Matpotatiskvaliteten? SMAK- analycer okt dec , medel 14 sorter Skalmissfärgning(frekvens 100%) 6,5% Grönfärgning (frekvens 100) 3% Larvskador (frekvens 85) 3% Vanlig skorv (frekvens 55) 3% Pulverskorv (frekvens 30%) 3,5% Rostringar (frekvens 25%) 2,5% Kokfel (frekvens?) 2,5% 8 Figur 4. En SMAK-analys är en kvalitetsbedömning av potatis, resultatet leder till prisjustering. Denna sammanställning från VÄXA som spänner över 6 års odlaranalycer i 14 sorter visar fördelningen av kvalitetsanmärkningar, där frekvensen anger andelen av analycerna som fått anmärkning för den enskilda faktorn. Procentsatsen anger medelvärdet av alla proverna 15:2

6 Referenser: L. Wiik 2007, 2008, R ; 2009, R preliminära resultat R. Lindholm och M. Melin, 2008, VÄXA Halland Dr Hoong pung and Susan Cross, Tony Pitt, 2006, sid 51-59, PTO Common scab threshold on tuber seeds for processing potato crops. Serve-Ag Research Pty Ltd, Devonport Tasmania. AgChallenge Pty Ltd, Warragul, Victoria 15:3