Ansökan om fortsatt tillstånd enligt lagen om kärnteknisk verksamhet

Transkript

1 Westinghouse Non-Proprietary Class 3 Sida 1 (132) Westinghouse Electric Sweden AB om fortsatt tillstånd enligt lagen om kärnteknisk verksamhet Adressat Strålsäkerhetsmyndigheten, Stockholm Sökande Westinghouse Electric Sweden AB Saken Westinghouse Electric Sweden AB (WSE) hemställer, med hänvisning till vad som anförs i denna ansökan och i bilagda handlingar, om fortsatt tillstånd utan tidsbegränsning enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) för bränsletillverkning och annan kärnteknisk verksamhet. Westinghouse Electric Sweden AB hemställer därtill om fortsatt utökat undantag från tillståndsplikt tills vidare för den hantering av kärnavfall som sker inom Blå zon Tegnér i anslutning till service av komponenter från Teollisuuden Voima Oy, Finland (TVO). WSE 12.1_Bl13 rev 8,

2 Sida 2 (132) INNEHÅLL 1 YRKANDEN 11 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 13 3 BAKGRUND Syfte Tidigare och aktuella tillstånd Verksamhetens framtida omfattning Bränsletillverkning Annan kärnteknisk verksamhet Övrig verksamhet Tillstånd enligt miljöbalken Ansökningens disposition 20 4 LAGEN OM KÄRNTEKNISK VERKSAMHET OCH STRÅLSKYDDSLAGEN Tillståndspliktigt Kärntekniklagens krav Kärntekniklagen och SSMs föreskrifter Strålskyddslagen och SSMs föreskrifter 28 5 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Historik Produkter och tjänster Ägarförhållanden Ansvarsförsäkring Kunder Nuvarande verksamhet Konvertering Urandioxidkutstillverkning BA-kutstillverkning Stav- och patrontillverkning Uranförråd Laboratorier Aktiv serviceverkstad (FSC) BURE-laboratoriet Blå zon Tegnér Transport av radioaktivt material 35

3 Sida 3 (132) 6 FRAMTIDA VERKSAMHET Bränsletillverkning Uranets isotopsammansättning Annan kärnteknisk verksamhet 38 7 TILLÄMPNING AV VISSA BESTÄMMELSER I MILJÖBALKEN Allmänt Miljökonsekvensbeskrivning Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Produktvalsprincipen Hushållningsprincipen Val av plats Genomförda samråd 42 8 ÅTERKOMMANDE HELHETSBEDÖMNING Allmänt om återkommande helhetsbedömning Skillnader mellan återkommande helhetsbedömning och tillståndsansökan Konstruktion och utförande av anläggningen Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering p g a åldring Primär och fristående säkerhetsgranskning Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering Hantering och Förvaring av anläggningsdokumentation Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet BURE 57 9 SÄKERHETSLEDNING Organisation Organisationsscheman Ledningssystem Kompetens Säkerhetskultur Internrevision Förbättringsprogram KÄRNSÄKERHET Allmänna synpunkter Kriticitetsolyckor Utsläpp av uran Omgivningen Inom anläggningen 82

4 Sida 4 (132) 10.4 Säkerhetsredovisning Säkerhetsanalyser Allmänt Kriticitetssäkerhet Omgivningskonsekvenser av inre händelser Omgivningskonsekvenser av yttre händelser Systemspecifika säkerhetsanlyser Säkerhetstekniska driftförutsättningar STRÅLSKYDD Strålskyddsprinciper Strålningsrisker Strålskyddsbestämmelser WSEs strålskyddsorganisation Strålskyddsåtgärder Verksamhet med strålning Allmänheten Övervakning av strålskyddsverksamheten Inom och i anslutning till anläggningen Persondosimetri Utsläpps- och omgivningskontroll Rapportering Övergripande förändringar Tillverkning med OSEUP Strålskydd Utsläppsbegränsning Avfallshantering Transporter Dosreducerande strålskyddsåtgärder Dosreducerande åtgärder enligt ALARA-principen Dosreducerande åtgärder till följd av ökad hantering av OSEUP Effekter avseende stråldoser Personal Allmänheten Utsläpp Avfall KONTAMINERAT AVFALL Specifikt nuklidinnehåll Säkerhetsredovisning Behandlingsmetoder Smältning vid Cyclife Pyrolys vid Cyclife Mellanlagring vid Cyclife 110

5 Sida 5 (132) Deponi vid Vafab Deponi vid Fortum Destruktion vid Fortum Slutförvar vid SFL Kontaminerat avfall från bränsletillverkningen Kalciumfluorid från kalktornen Kalciumhydroxid från neutraliseringen Kapslingsrör Katalysatormassa från KATOX-REDOX anläggningen Lakrester från UÅ Jonbytarmassa och jonbytarbärare Vätskor Oljor Pyrolysaska Filter från ventilation (HEPA) Molybdenskrot Metallskrot Kabel och elektronikskrot Sand och tegel Brännbart avfall Batterier, glas, lysrör och porslin Byggavfall Nya typer av kontaminerat avfall Kvävehaltigt processvatten Bottenslam av kalciumsalter Tidigare genererat kontaminerat avfall Borkarbid Historiska vätskor Svavelsyraeluat RMA-vätskor RMA fasta material FYSISKT SKYDD BEREDSKAP AVVECKLINGSPLAN UNDERSKRIFT 132

6 BILAGOR 1 Registreringsbevis för Westinghouse Electric Sweden AB 2 Situationsplan för Bränslefabriken 3 Miljökonsekvensbeskrivning Sida 6 (132)

7 Sida 7 (132) FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER AB ADR Aktiebolag Agreement Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route (regelverk för transport av farligt gods på landsväg) ALARA As Low As Reasonably Achievable (Begränsning av stråldosen till människor så långt detta rimligen kan göras med hänsyn tagen till såväl ekonomiska som samhälleliga faktorer) AUC BA BAT BNFL BMS BURE BWR CaCO 3 CaF 2 CAPs Co-60 Cs-137 Ammoniumuranylkarbonat (Ammonium Uranyl Carbonate) Brännbar absorbator Best Available Technique (Användande av den mest effektiva metoden för att begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen och utsläppens skadliga effekter på människans hälsa och miljön, och som inte medför orimliga kostnader) British Nuclear Fuel Limited Business Management System Testrigg på Tegnérområdet i Västerås för vibrations- och nötningsprov av BWRbränsle Boiling Water Reactor (Kokvattenreaktor) Kalciumkarbonat (används i kalktorn för avskiljning av fluorider) Kalciumfluorid (bildas i kalktorn vid avskiljning av fluorider) Corrective Actions Process (Avvikelsehändelser registreras internt i CAPs) Koboltisotop med masstal 60 (förekommande vid kärnkraftverk p.g.a. neutronaktivering av koboltisotopen Co-59) Cesiumisotop med masstal 137 (bildas i kärnkraftsreaktorer) D2EHPA Di(2-Ethyl Hexyl) Phosphoric Acid (på svenska di(2-ethylhexyl) forforsyra), den kemiska formeln skrivs (C 8 H 17 O) 2 PO(OH). Processkemikalie som används för extraktion av uran ur processlösningar Dnr Diarienummer

8 Sida 8 (132) ECA EHS EMEA EUP Export Control Administrator Environment, Health and Safety; enhetsbeteckning för avdelningen för miljö, hälsa och säkerhet på Westinghouse Europé, Middle East and Africa Enriched Uranium Product Euratom Europeiska atomenergigemenskapen FSC HAUS HuP IAEA ISO kbq KTL LII LWR MKB MSB msv MTO NPT NSG Fuel Service Center (verkstad för WSEs bränsleserviceverksamhet) Hållbart Arbetssätt för en Uppdaterad Säkerhetsdokumentation Human Performance (mänskligt beteende) International Atomic Energy Agency (Internationella atomenergikommissionen) International Organization for Standardization (står för Internationella standardiseringsorganisationen men är inte en akronym) Kilobecquerel, mått för aktivitet, d.v.s. antalet sönderfallande atomkärnor per sekund i ett givet prov (1 kbq = 1000 sönderfall/s) Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) List of Inventory Items Light Water Reactor (Lättvattenreaktor) Miljökonsekvensbeskrivning Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Millisievert, mått för ekvivalent dos, d.v.s. den absorberade dosen för ett organ eller vävnad multiplicerad med en kvalitetsfaktor som tar hänsyn till strålningens biologiska påverkan (1 Sv = 1000 msv och 1 Sv = 1 joule/kg) Människa-Teknik-Organisation Non-Proliferation Treaty (icke-spridningsavtalet) Nuclear Suppliers Group

9 Sida 9 (132) OSEUP Off-Specification Enriched Uranium Product PIT PIV ppm Physical Inventory Taking Physical Inventory Verification Parts per million (antal per miljon) PREDO PREdiction of DOses from normal releases of radionuclides to the environment PSR PWR QEHS Redox RMA SDR SFL SFR SKB SKI SKIFS SP SSM SSMFS SSI SSI FS Periodic Safety Review (Återkommande helhetsbedömning (ÅHB) av anläggningens säkerhet, görs minst vart 10e år) Pressurized Water Reactor (Tryckvattenreaktor) Quality, Environment, Health and Safety (Kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet) Katalytisk reningsanläggning för nitrösa gaser Ranstad Mineral AB Special Drawing Rights. SDRs sätts i dollar m h a att summera ett utvalt antal valutors marknadsvärde. SDR uppdateras dagligen. SKBs slutförvar för långlivat låg- och medelaktivt avfall SKBs slutförvar för radioaktivt driftavfall Svensk Kärnbränslehantering AB Statens kärnkraftinspektion Statens kärnkraftinspektions författningssamling Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Statens strålskyddsinstitut Statens strålskyddsinstituts författningssamling

10 Sida 10 (132) STF Säkerhetstekniska driftförutsättningar SVAFO AB SVAFOs verksamhet omfattar hantering och behandling av avfall från tidigare forsknings- och utvecklingsverksamhet i bland annat Studsvik för att möjliggöra slutförvaring SÄK TBP TCL TOPO TVO TRYM UF 6 UO 2 UNH UÅ Vafab VD VVER WSE Säkerhetsgranskningskommittén Tributylfosfat Trade/Technology Control Liasion Trioktyl fosfinoxid, den kemiska formeln skrivs (C 8 H 17 ) 3 PO). Processkemikalie som används för extraktion av uran ur processlösningar Teollisuuden Voima Oy, finskt kärnkraftsbolag Testrigg på Tegnérområdet i Västerås för prov av radioaktiva ventiler med ånga Uranhexafluorid (råvara som konverteras till urandioxid) Urandioxid Uranylnitrathexahydrat Uranåtervinningsanläggningen hos WSE Vafab Miljö AB arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering och ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun. Verkställande direktör Benämning på tryckvattenreaktorkonstruktion med ursprung i Sovjetunionen Westinghouse Electric Sweden AB

11 Sida 11 (132) 1 YRKANDEN Westinghouse Electric Sweden AB hemställer, med hänvisning till vad som anförs i denna ansökan och i bilagda handlingar, om fortsatt tillstånd tills vidare enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för bränsletillverkning och annan kärnteknisk verksamhet i enlighet med nedanstående sammanställning. Bränsletillverkning Tillstånd för att förvärva, inneha, bearbeta eller annars ta befattning med kärnämne med högst 5 viktsprocent U-235 och 500 ppm U-236, samt att inneha och driva en anläggning vid Finnslätten i Västerås för tillverkning av kärnbränsle med högst 5 viktsprocent U-235 och 500 ppm U-236. Fördelningen mellan olika uranisotoper i uranmaterialet som används i tillverkningen kan variera beroende på i vilken utsträckning inblandning sker av uran med en förhöjd halt av U-236. Tillstånd söks för produktion av 900 ton urandioxid per år genom konvertering samt hantering av olika uranprodukter som uranoxidpulver, urankutsar och bränslestavar som även kan tillhandahållas från externa leverantörer. Den totala mängden uran vid anläggningen vid Finnslätten får vid varje given tidpunkt maximalt uppgå till 1500 ton uran. WSE vill också i framtiden få bearbeta OSEUP-material efter ansökan om särskilt godkännande från SSM, det vill säga att vad som föreskrivs om OSEUP i det nuvarande tillståndet enligt kärntekniklagen ska överföras i det förnyade tillståndet. WSE ansöker om ett verksamhetstillstånd utan tidsbegränsning. Annan kärnteknisk verksamhet Tillstånd för att inom Tegnérområdet inneha och driva ett laboratorium, BURE-laboratoriet, för vibrations- och nötningsprovning av bränslepatroner varvid bränslestavarna innehåller urandioxidkutsar tillverkade av naturligt eller utarmat uran.

12 Sida 12 (132) Westinghouse Electric Sweden AB hemställer därtill, med hänvisning till vad som anförs i denna ansökan och i bilagda handlingar, om utökat undantag från tillståndsplikt enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för den hantering av kärnavfall som sker inom Blå zon Tegnér i anslutning till service av komponenter från Teollisuuden Voima Oy, Finland (TVO), enligt SKI 2004/133.

13 Sida 13 (132) 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Tillståndshavare Westinghouse Electric Sweden AB Organisationsnummer Adress VÄSTERÅS Telefonnummer Ansvarig för verksamheten Kontaktperson Aziz Dag, VD Mikael Pellfolk, Tf avdelningschef kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet pellfomj@westinghouse.com Agneta Johansson Tf avdelningschef miljö, hälsa och säkerhet johansaa@westinghouse.com Kärntekniska anläggningar Westinghouse Electric Sweden AB, Bränslefabriken, Finnslätten Bränslefabrikens anläggningsnummer Westinghouse Electric Sweden AB, BURE-laboratoriet, Tegnérområdet, byggnad 296 Fastighetsbeteckning Bränslefabriken: Västerås 3:61 Tegnérområdet: Isolatorn 3 Besöksadress Kommun Aktuellt tillstånd Bränslefabriken: Bränslegatan, Finnslätten, Västerås BURE-laboratoriet: Forskargränd 13, Västerås Blå zon Tegnér: Utvecklingsgränd 33, Västerås Verksamheten bedrivs i Västerås Kommun, Västmanlands län Tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet till verksamhet vid Finnslätten m.m. i Västerås kommun Regeringsbeslut daterat , M2009/2688/Mk

14 Sida 14 (132) 3 BAKGRUND Detta kapitel redogör för syftet med ansökningen, verksamhetens historia och framtid i korthet samt redogör för dispositionen av resterande text. Ansökningens yrkanden framgår av kapitel 1 och kontaktuppgifter i kapitel 2. I kapitlen 4 15 redovisas det underlag som yrkandena i kapitel 1 bygger på. 3.1 SYFTE Detta dokument utgör en ansökan från Westinghouse Electric Sweden AB (WSE) till Strålsäkerhetsmyndigheten för regeringens prövning om fortsatt tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Nuvarande tillstånd gäller till och med den 31 december TIDIGARE OCH AKTUELLA TILLSTÅND I delkapitlet ges översikt av tidigare tillstånd fram till idag Den 19 december 1968 beslutade Kungl Maj:t att med stöd av 1 och 2 atomenergilagen (1956:306) lämna dåvarande AB Asea-Atom tillstånd att dels förvärva, inneha, överlåta, bearbeta och eljest ta befattning med uran med U-235 i olika anrikningsgrader, dock inte atombränsle som använts i atomreaktorer, dels att inneha och driva anläggningar vid Lövholmsvägen i Stockholm och vid Finnslätten i Västerås för tillverkning av reaktorbränsle. Tillståndet gällde från och med den 1 januari 1969 tills vidare, dock längst till och med den 31 december Anrikningen begränsades till som mest 3,5 viktsprocent U-235. Den 27 maj 1970 beslutade Kungl Maj:t att lämna AB Asea-Atom tillstånd att bygga ut Bränslefabriken vid Finnslätten till en kapacitet av högst 400 ton låganrikat uran om året samt att driva den sålunda utbyggda anläggningen längst till och med den 31 december Den 24 juli 1975 beslutade Kungl Maj:t att lämna AB Asea-Atom tillstånd att i anslutning till Bränslefabriken vid Finnslätten uppföra, inneha och driva en anläggning för omvandling av uranhexafluorid till urandioxidpulver med en kapacitet av högst 400 ton sådant pulver om året samt att driva den utbyggda anläggningen längst till och med den 31 december 1979.

15 Sida 15 (132) Den 13 december 1979 beslutade regeringen att förlänga ditintills gällande tillstånd enligt 1 och 2 atomenergilagen att gälla intill utgången av år gav statens kärnkraftinspektion AB Asea-Atom tillstånd att bearbeta uran med anrikningen 4 viktsprocent U-235. Den 19 november 1982 beslutade koncessionsnämnden för miljöskydd att lämna AB Asea-Atom tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamhet vid bolagets bränslefabrik och verkstäder inom Finnslätten i Västerås kommun. Tillståndet avsåg en högsta årlig produktion av 400 ton urandioxid, varav högst 340 ton genom konvertering av uranhexafluorid. Den 8 maj 1985 beslutade koncessionsnämnden för miljöskydd att lämna AB Asea-Atom tillstånd enligt miljöskyddslagen att vid bolagets uranbränslefabrik och verkstäder inom Finnslätten uppföra och driva en anläggning för återvinning av uran från fabrikens restprodukter med en högsta kapacitet av 15 ton uranhaltigt material per år, allt inom ramen för tidigare tillstånd till en högsta årlig produktion vid fabriken av 400 ton uranoxid Den 21 december 1989 beslutade regeringen förlänga ABB Atom ABs gällande tillstånd enligt 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet till och med den 30 juni Den 31 maj 1990 beslutade regeringen lämna ABB Atom AB tillstånd enligt 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att förvärva, inneha, hantera och bearbeta kärnämne i form av uran anrikat med avseende på U-235 till en halt som förekommer i kärnbränsle avsett för lättvattenreaktorer av kokar- eller tryckvattentyp och att inneha och driva en anläggning vid Finnslätten i Västerås för tillverkning av kärnbränsle i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och tillhörande anläggningsbeskrivning. Tillståndet gällde till och med den 31 december Anrikningen begränsades till 5 viktsprocent U-235. De villkor och föreskrifter som tidigare meddelats av Statens kärnkraftinspektion skulle gälla för tillståndet. Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut fick lämna ytterligare villkor och föreskrifter.

16 Sida 16 (132) Den 22 november 1996 beslutade koncessionsnämnden för miljöskydd (173/96 Dnr ) att lämna ABB Atom AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamhet vid bolagets bränslefabrik och verkstäder inom Finnslätten i Västerås kommun. Tillståndet avsåg bland annat en högsta årlig produktion av 600 ton konverterad urandioxid samt behandling av högst 25 ton förorenat uranmaterial per år. Tillståndet gäller tills vidare under förutsättning att verksamheten inte förändras. Den 19 mars 1997 beslutade Statens kärnkraftinspektion (SKI) mot bakgrund av Koncessionsnämndens för miljöskydd beslut den 22 november 1996 att verksamheten kan ske med de villkor som SKI tidigare meddelat och att inga ytterligare villkor behöver ställas Den 9 december 1999 beslutade regeringen (diarienummer M1999/4003/Mk) att lämna ABB Atom AB fortsatt tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att förvärva, inneha, bearbeta eller annars ta befattning med kärnämne där U-235 ingår med högst 5 viktsprocent och inneha och driva en anläggning vid Finnslätten i Västerås för tillverkning av kärnbränsle där U-235 ingår med högst 5 viktsprocent. Tillståndet gäller till och med den 31 december De villkor och föreskrifter som tidigare meddelats av statens kärnkraftinspektion skulle gälla för tillståndet. I beslutet finns följande noteringar Med hänsyn till att det i verksamheten kan förekomma inblandning av återcyklat uran eller före detta höganrikat uran i högre halter än spårmängder, har inspektionen (Statens kärnkraftinspektion) förordat att ett tillstånd ska förenas med villkor för ABB Atom AB att rapportera om hanteringen. Inblandningen av återcyklat uran eller före detta höganrikat uran kan medföra att särskilda strålskyddsbestämmelser behöver vidtas. I strålskyddsförordningen (1988:293) finns bestämmelser om att Statens strålskyddsinstitut (SSI) får meddela föreskrifter om sådana åtgärder.

17 Sida 17 (132) Den 31 mars 2005 beslutade Statens kärnkraftinspektion (SKIs referens 2004/133) att medge WSE utökat undantag från tillståndsplikt enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen, KTL) för den hantering av kärnavfall som WSE bedriver i anslutning till verksamheten på kontrollerad area i byggnad 183 på Tegnérområdet i WSEs serviceanläggning i Västerås. Det utökade undantaget avser hantering av sådant kärnavfall som härrör från service av komponenter från Teollisuuden Voima Oy, Finland (TVO). För undantaget gäller bland annat som villkor att det kärnavfall som uppkommer i samband med service av komponenter från TVO utan onödigt dröjsmål sänds tillbaka till TVO efter det att servicearbetet avslutats. I det ovan refererade beslutet om TVO-avfallet framgår också att det inte behövs något särskilt tillstånd enligt kärntekniklagen för service på utrustning från svenska kärntekniska anläggningar eftersom WSE i sådana fall är uppdragstagare åt de aktuella anläggningarna. I de fall då undantag från kärntekniklagen beviljats och även vid verksamhet med strålning som inte faller under kärntekniklagen krävs i många fall tillstånd enligt Strålskyddslag (1988:220) (strålskyddslagen). SSI meddelade den 28 juni 2004 tillstånd enligt 20 i strålskyddslagen till WSE för att till landet införa, förvärva, transportera, inneha, använda, överlåta och från landet utföra radioaktiva ämnen och utrustning kontaminerad med radioaktiva ämnen, inneha, förvärva, använda och överlåta tekniska anordningar som är avsedda att utsända joniserande strålning Den 21 december 2009 beslutade regeringen (diarienummer M2009/2688/Mk) att lämna Westinghouse Electric Sweden AB fortsatt tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Tillståndet omfattar att inneha och driva en anläggning vid Finnslätten i Västerås för tillverkning av kärnbränsle där uran-235 ingår med högst 5 viktprocent. Tillståndet gäller förvärv, innehav, bearbetning eller annan befattning med kärnämne där isotopen uran-235 ingår med högst 5 viktprocent, i form av uranhexaflourid som uppfyller kraven i standarden ASTM C-996 eller annat uran som har sitt ursprung i material som uppfyller denna standard.

18 Sida 18 (132) Tillståndet gäller också förvärv, innehav, bearbetning eller annan befattning med kärnämne där isotopen uran-235 ingår med högst 5 viktprocent, annat än ovan, med villkor att SSM efter ansökan från WSE har gett sitt godkännande. Tillståndet gäller även att inom Tegnerområdet inneha och driva ett laboratorium, BURElaboratoriet, för vibrations- och nötningsprovning av bränslepatroner varvid bränslestavarna innehåller urandioxidkutsar tillverkade av naturligt eller utarmat uran. Tillståndet gäller för produktion av 900 ton urandioxid per år genom konvertering. Utöver att urandioxid produceras inom anlaggningen förekommer att uranoxidpulver och -kutsar samt bränslestavar tas in från externa leverantörer. Den totala mängden uran vid anläggningen vid Finnslatten får vid varje given tidpunkt maximalt uppgå till ton uran. Tillståndet gäller t.o.m. den 31 december VERKSAMHETENS FRAMTIDA OMFATTNING Detta kapitel redovisar kort verksamhetens fortsatta omfattning, uppdelat på bränsletillverkning, annan kärnteknisk verksamhet samt övrig verksamhet Bränsletillverkning Verksamhetens omfattning förväntas inte öka. Således omfattar denna tillståndsansökan inte någon utökning av de 900 ton urandioxid som per år får tillverkas genom konvertering enligt befintligt verksamhetstillstånd. Den högsta anrikningen förblir 5 viktsprocent U-235. Då uranbränsle används i ett kärnkraftverk förändras uranets isotopsammansättning. Om uran, som återvunnits i samband med upparbetning, återförs till tillverkningen av kärnbränsle kan detta leda till en ökad strålning. Motsvarande ökning kan också förekomma då låganrikat uran för bränsletillverkning erhållits genom utspädning av höganrikat uran. Gällande verksamhetstillstånd möjliggör för WSE att hantera uranmaterial med förändrad isotopsammansättning under förutsättning att SSM har godkänt detta efter ansökan från WSE. WSE innehar ett specialtillstånd för tillverkning av bränsle baserat på OSEUP (SSM ). WSE vill ha möjlighet att även i fortsättningen ansöka hos SSM om sådan tillverkning.

19 Sida 19 (132) Annan kärnteknisk verksamhet Inom Tegnérområdet bedriver företaget en viss utvecklingsverksamhet. I byggnad 296 finns en provkrets kallad BURE som används då bränslepatroner vibrations- och nötningsprovas. Vid testerna innehåller bränslestavarna urandioxidkutsar tillverkade av naturligt eller utarmat uran. Verksamheterna i BURE-laboratoriet kommer fortsätta med oförändrad inriktning Övrig verksamhet Inom Bränslefabriken vid Finnslätten finns en verkstad för service och förrådshållning av utrustningar för insatser i kundernas kärnkraftverk (FSC). Verkstaden och det aktiva förrådet är kontrollerade områden inom vilka det är tillåtet att hantera radioaktivt kontaminerade utrustningar och material. Verksamheten i FSC utgör, av skäl som redovisas i kapitel 4, inte kärnteknisk verksamhet och tillstånd enligt kärntekniklagen krävs därmed inte. Däremot fordras tillstånd enligt strålskyddslagen för verksamhet med strålning. Inom Tegnérområdet finns i byggnad 183 en anläggning benämnd Blå zon Tegnér. Den används för service och provning i testriggen TRYM; styrventiler till kärnkraftverkens avblåsningssystem, säkerhetsventiler samt för service av drivdon och lägesindikeringar till styrstavar. Blå zon Tegnér är ett kontrollerat område inom vilket det är tillåtet att hantera radioaktivt kontaminerade utrustningar och material. Arbetet sker på uppdrag av kärnkraftsbolagen och ventilerna, drivdonen och lägesindikeringarna returneras till kärnkraftverken. WSE är alltså uppdragstagare. Då uppdragsgivarna är svenska kraftbolag, som är tillståndshavare enligt kärntekniklagen, behövs inget tillstånd för kärnteknisk verksamhet för denna verksamhet. Även ventiler, drivdon och lägesindikeringar från de kärnkraftverk i Finland som ägs av Teollisuuden Voima Oy (TVO) provas och servas inom Blå zon Tegnér. Detta har tillståndsmässigt lösts genom att dåvarande SKI beviljade ett utökat undantag från tillståndsplikt enligt kärntekniklagen för hanteringen av det kärnavfall som härrör från service av komponenter från TVO. Vid service och provning av komponenter från Finland skickas det radioaktiva avfallet till TVO i samma transporter som de komponenter som provats. Inom Blå zon Tegnér förekommer också service och förrådshållning av utrustningar som används vid service av kärnkraftverk. Denna verksamhet klassificeras på samma sätt som ovan beskrivits för FSC och utgör således inte tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet. Tillstånd enligt strålskyddslagen krävs. Verksamheterna i Blå zon Tegnér och FSC kommer fortsätta med oförändrad inriktning.

20 Sida 20 (132) 3.4 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN WSE har tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för hela verksamheten vid Bränslefabriken på Finnslätten i Västerås kommun meddelat den 20 oktober 2009 av Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. I domen, som var en deldom, sköts avgörandet av slutliga villkor för utsläpp till luft upp under en prövotid. Miljödomstolen avslutade prövotiden och föreskrev slutliga villkor för utsläpp till luft i dom meddelad den 3 mars Tillståndet för verksamheten vid Bränslefabriken avser bland annat en högsta produktion av 900 ton konverterad mängd urandioxid per år. Tillståndet gäller utan tidsbegräsning, det vill säga tills vidare under förutsättning att verksamheten inte förändras så att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön uppkommer. Mindre ändring får vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, vilket framgår av tillståndsvillkor. WSE har också tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för drift av bolagets verksamhet på fastigheten Isolatorn 3 inom Tegnérområdet i Västerås kommun. Tillståndet innefattar utbildning, service och provning samt tillverkning av verktyg och utrustningar som används inom kärnkraftsindustrin. Domen meddelades av Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt den 1 december Även detta tillstånd enligt miljöbalken gäller tills vidare. 3.5 ANSÖKNINGENS DISPOSITION I kapitel 4 beskrivs de krav som kärntekniklagen ställer på verksamheten. Efter detta inledande kapitel följer det underlag på vilket ansökningen baseras. Först kommer en översiktlig beskrivning av nuvarande verksamhet i kapitel 5, därefter kort beskrivning av planerad framtida verksamhet i kapitel 6. Kapitel 7 hanterar tillämpningen av bestämmelser i miljöbalken. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter SSMFS 2008:1 ska en samlad analys och helhetsbedömning av en kärnteknisk anläggnings säkerhet göras minst vart tionde år. En sådan rapport kallas Återkommande Helhetsbedömning (ÅHB) (engelska Periodic Safety Review, PSR). En ÅHB ska redovisa dels på vilket sätt anläggningen vid bedömningstillfället uppfyller gällande säkerhetskrav, dels om förutsättningar föreligger för att driva anläggningen säkert fram till nästa bedömningstillfälle. Framtidsbedömningen ska baseras på verksamhetens framtida inriktning, den förväntade utvecklingen inom vetenskap och teknik samt en bedömning av hur kravbilden kommer att förändras. En ÅHB för Bränslefabriken gavs ut den 19 maj ÅHBn och dess slutsatser beskrivs i ett eget kapitel, kapitel 8. Även om ÅHBn i princip behandlar alla viktiga säkerhetsaspekter finns det vissa frågor som bedöms vara av särskild betydelse i samband med denna ansökan. Av detta skäl behandlas ett antal frågor i separata kapitel.

21 Sida 21 (132) Säkerheten vid driften av en kärnteknisk anläggning bygger på att det finns en väl fungerande säkerhetsledning. Det ska finnas en väl fungerande organisation och ett ändamålsenligt ledningssystem. Därtill fordras att de som arbetar inom anläggningen har tillräcklig kompetens för att kunna tillämpa ledningssystemets regelverk. Det måste också vid anläggningen finnas en säkerhetskultur som återspeglar att den grundläggande värderingen är att ledningssystemets regelverk alltid ska följas samt att säkerheten alltid prioriteras. Säkerhetsledningens ändamålsenlighet och effektivitet undersöks med internrevisioner. Slutligen utvecklas säkerhetsarbetet genom ett fortlöpande förbättringsprogram. Dessa frågor behandlas i ett separat kapitel, kapitel 9. Övriga frågor av särskilt intresse som också behandlas i separata kapitel är: Kapitel 10: Kärnsäkerhet Kapitel 11: Strålskydd Kapitel 12: Kontaminerat avfall Kapitel 13: Fysiskt skydd Kapitel 14: Beredskap Kapitel 15: Avvecklingsplan.

22 Sida 22 (132) 4 LAGEN OM KÄRNTEKNISK VERKSAMHET OCH STRÅLSKYDDSLAGEN I detta kapitel redovisas kopplingar till gällande lagar och föreskrifter. 4.1 TILLSTÅNDSPLIKTIGT Denna ansökan avser fortsatt tillstånd enligt lagen om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Mer specifikt motsvarar yrkandena vissa delar av punkterna 1 och 2 i 1 kärntekniklagen, nämligen: 1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport av eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall I detta avsnitt beskrivs grunden för formuleringen av yrkandena. Med utgångspunkt från definitionerna i 2 kärntekniklagen gäller i detta fall: Kärnämne = Uran med anrikningen högst 5 % U-235 Enligt kärntekniklagen är Förvärv, innehav, bearbetning eller annars ta befattning med kärnavfall också kärnteknisk verksamhet. Det är dock inte nödvändigt att i en tillståndsansökan särskilt yrka om tillstånd för hanteringen av eget kärnavfall eftersom 10 kärntekniklagen bland annat stipulerar att Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ansvarar för säkerheten i verksamheten och ska vidta de åtgärder som behövs för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall eller kärnämne som inte används på nytt om avfallet eller ämnet har uppkommit i verksamhete. I kärnavfall ingår enligt kärntekniklagen 2, pkt 3c: Material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre skall användas i en sådan anläggning Avfallsfrågorna med anknytning till service av komponenter från kärnkraftverk ska bedömas med utgångspunkt från förarbetena till kärntekniklagen. Regeringens proposition 1992/93:98, Allmän motivering: Motsvarande resonemang bör tillämpas i de fall delar av en reaktor som blivit radioaktivt förorenade tas ur anläggningen för reparation för att sedan åter användas i denna. Beteckningen kärnavfall bör endast tillämpas i fråga om delar som inte längre ska användas. Endast då framstår det som naturligt att föremålen skall betraktas som avfall och omfattas av tillståndshavarens särskilda ansvar för kärnavfallet.

23 Sida 23 (132) Regeringens proposition 1992/93:98, Specialmotivering: Utrustning som tas ut från en kärnteknisk anläggning, exempelvis i samband med en reparation, för att åter användas i anläggningen skall inte heller betraktas som kärnavfall. Om den utrustning som tas ut däremot inte skall användas i en kärnteknisk anläggning i fortsättningen blir den att betrakta som kärnavfall Avfallsfrågorna med anknytning till service och förrådshållning av utrustningar som används vid service av kärnkraftverk ska bedömas med utgångspunkt från förarbetena till kärntekniklagen. Regeringens proposition 1992/93:98, Allmän motivering: Det framstår som missvisande att beteckningen kärnavfall används t ex för verktyg som används av en reparatör och som blivit svagt radioaktiva vid arbete i en reaktor. Strålskyddslagens regler är tillräckliga för kontrollen av de föremål som på detta sätt undantas från kärntekniklagens tillämpningsområde. Regeringens proposition 1992/93:98, Specialmotivering: Således skall verktyg som införs i anläggningen i samband med en reparation och som därvid blir radioaktivt förorenade inte anses som kärnavfall. Av ovanstående följer Bränslefabrikens urankontaminerade avfall utgör kärnavfall som uppkommit i den egna verksamheten. Kärntekniklagen stipulerar att WSE ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara detta avfall och det erfordras därmed inget explicit tillstånd för hanteringen och slutförvaringen. Det lågradioaktiva avfall som uppkommer då WSE som uppdragstagare utför service och provning av komponenter från de svenska kärnkraftverken utgör kärnavfall. De svenska kärnkraftsbolagen är som tillståndshavare ansvariga för hanteringen och slutförvaringen av detta avfall. WSE behöver inget tillstånd enligt kärntekniklagen för denna verksamhet. Dock måste WSE ha tillstånd enligt strålskyddslagen för hanteringen av avfallet. Det lågradioaktiva avfall som uppkommer då WSE som uppdragstagare utför service och provning av komponenter från TVOs kärnkraftverk i Finland utgör kärnavfall. WSE har sedan tidigare ett utökat undantag från kärntekniklagens tillståndsplikt för hanteringen av detta avfall. Avfallet skickas till TVO och det slutförvaras därmed inte i Sverige. WSE måste ha tillstånd enligt strålskyddslagen för hanteringen av avfallet. Det lågradioaktiva avfall som uppkommer i samband med service och förrådshållning av utrustningar ( verktyg ) som används vid service av kärnkraftverk ( reparationer ) utgör radioaktivt avfall som inte omfattas av tillståndsplikt enligt kärntekniklagen. Dock måste WSE ha tillstånd enligt strålskyddslagen för hanteringen av detta avfall.

24 Sida 24 (132) Kärntekniska anläggningar enligt kärntekniklagen 2, pkt 1c: Anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne 2, pkt 1d: Anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall I SKIs beslut daterat anförs SKI referens 2004/133: TRYM är enligt SKIs bedömning inte en kärnteknisk anläggning som skulle behöva tillstånd enligt kärntekniklagen i annat avseende än när det gäller hanteringen av kärnavfall. Hanteringen av kärnavfall från servicearbeten på uppdrag av innehavare av tillstånd enligt kärntekniklagen är undantagen från en sådan tillståndsplikt enligt 5 b kärnteknikförordningen. Mot bakgrund av ovanstående diskussion av begreppen kärnavfall och kärnteknisk anläggning följer Bränslefabriken för tillverkning av bränsle är en tillståndspliktig kärnteknisk anläggning. BURE-laboratoriet betraktas som en till bränsletillverkningen knuten tillståndspliktig kärnteknisk anläggning. WSEs verksamhet vid Blå zon Tegnér är inte tillståndspliktig enligt kärntekniklagen. Verksamheten regleras av de svenska kärnkraftsbolagens tillstånd enligt kärntekniklagen och av WSEs tillstånd från SSM för verksamhet med strålning. WSE behöver inte tillstånd enligt kärntekniklagen för att inneha och driva Blå zon Tegnér. Hanteringen av lågradioaktivt avfall vid Fuel Service Center (FSC) omfattas av WSEs tillstånd för verksamhet med strålning. WSE behöver inte tillstånd enligt Kärntekniklagen för att inneha och driva FSC. 4.2 KÄRNTEKNIKLAGENS KRAV I 3 kärntekniklagen anförs Kärnteknisk verksamhet ska bedrivas på sådant sätt att kraven på säkerhet tillgodoses och de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämne och sådant kärnavfall som utgörs av använt kärnbränsle.

25 Sida 25 (132) I 4 kärntekniklagen anförs Säkerheten vid kärnteknisk verksamhet ska upprätthållas genom att de åtgärder vidtas som krävs för att förebygga fel i utrustning, felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, sabotage eller annat som kan leda till en radiologisk nödsituation samt begränsa och fördröja utsläpp av radiologiska ämnen om en nödsituation ändå inträffar, i ett tidigt skede av en radiologisk nödsituation förhindra sådana utsläpp av radioaktiva ämnen som skulle medföra att skyddsåtgärder måste vidtas utanför den kärntekniska anläggningen men inte kommer att kunna vidtas på grund av tidsbrist förhindra sådana stora utsläpp av radioaktiva ämnen som skulle medföra att skyddsåtgärder måste vidtas och inte kan begränsas i tid och rum, och förhindra olovlig befattning med kärnämne eller kärnavfall. I 10 kärntekniklagen anförs Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ansvarar för säkerheten i verksamheten och ska fortlöpande och systematiskt värdera, verifiera och, så långt det är möjligt och rimligt, förbättra säkerheten i verksamheten och vid anläggningar där verksamheten bedrivs med hänsyn till a) de förhållanden under vilka verksamheten bedrivs, b) hur utrustningar och anläggningar påverkas av drift och ålder, c) erfarenheter från verksamheten och liknande verksamheter, och d) utvecklingen inom vetenskap och teknik, vidta de åtgärder som anges i 4 med hänsyn till de förhållanden under vilka verksamheten bedrivs, vidta de åtgärder som behövs för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall eller kärnämne som inte används på nytt, om avfallet eller ämnet har uppkommit i verksamheten,

26 Sida 26 (132) vidta de åtgärder som behövs för att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar som verksamheten inte längre ska bedrivas i till dess att all verksamhet vid anläggningarna har upphört och allt kärnämne och allt kärnavfall placerats i ett slutförvar som slutligt förslutits, och i samband med en radiologisk nödsituation, ett hot eller en annan liknande omständighet snarast till den myndighet som avses i 16 lämna sådana upplysningar som har betydelse för bedömningen av säkerheten och, om händelsen avser en kärnkraftsreaktor, överföra värden för processparametrar för reaktorn. Sammanfattningsvis berör alltså säkerhetskraven risken för radiologiska olyckor, avfallshanteringen, risken för kärnvapenspridning samt avvecklingen av anläggningen. Bestämmelser om strålskydd finns i strålskyddslagen. Vid prövning av ärenden enligt kärntekniklagen ska vissa paragrafer i miljöbalken tillämpas. För denna ansökan är det kraven med anknytning till de allmänna hänsynsreglerna och miljökvalitetsnormerna som ska beaktas. En miljökonsekvensbeskrivning ska också ingå i en ansökan om tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning. Sammanställningen av en miljökonsekvensbeskrivning ska föregås av samråd med myndigheter och allmänheten. 4.3 KÄRNTEKNIKLAGEN OCH SSMs FÖRESKRIFTER Regeringen har i förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet gett SSM rätt att utfärda föreskrifter om åtgärder för att upprätthålla säkerheten vid kärnteknisk verksamhet och för åtgärder kopplade till risken för kärnvapenspridning. För denna ansökan är nedanstående föreskrifter av primärt intresse SSMFS 2008:1, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar SSMFS 2018:1, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning Dessa föreskrifter anger ett stort antal krav som tillståndshavarna för kärntekniska anläggningar ska möta. För vissa frågor krävs att det ska finnas redovisningar eller dokument som delges SSM enligt ett antal exempel nedan.

27 Sida 27 (132) Ska vara godkända av SSM Säkerhetsredovisningen inklusive säkerhetsanalysen och de säkerhetstekniska driftförutsättningarna Planen för fysiskt skydd Beredskapsplan Anmälan till SSM Tillfälliga avsteg från STF Avfallsplan Beredskapsplan Avvecklingsplan Kontrollprogram för friklassning Viss tekniska och organisatoriska ändringar Klassningsprinciper och grunder för kontroll av säkerhetsklassade funktioner Redovisas till SSM Återkommande helhetsbedömning av anläggningens säkerhet och strålskydd Utöver ovanstående exempel finns det såväl krav på rapportering av vissa händelser eller rapportering enligt villkor i beslut till SSM. Även följande föreskrifter är av särskilt intresse i detta sammanhang SSMFS 2008:12, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar SSMFS 2008:13, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar SSMFS 2014:2, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om beredskap vid kärntekniska anläggningar.

28 Sida 28 (132) 4.4 STRÅLSKYDDSLAGEN OCH SSMs FÖRESKRIFTER Strålskyddslagen (SFS 2018:396) och strålskyddsförordningen (SFS 2018:506) har nyligen uppdaterats. Orsakerna till detta arbete var bland annat ikraftträdande av ett nytt EU-direktiv (2013/59/EURATOM), ny kunskap på strålskyddsområdet samt att strålskyddslagen behövde en genomgripande revision mot bakgrund av dess ålder. Även föreskrifterna som SSM publicerar genomgår för närvarande en omfattande revision. Syftet med strålskyddslagen (SFS 2018:396) är att människor och miljö ska skyddas mot skadlig verkan av strålning. Lagen anger bland annat regler för verksamhet med strålning. Regeringen har i strålskyddsförordningen (SFS 2018:506) gett SSM rätt att utfärda föreskrifter med anknytning till strålskyddet. Strålskyddsförordningen anger också de dosgränser som ska tillämpas för individer som sysselsätts i verksamhet med joniserande strålning. De krav som är tillämpliga på WSEs verksamhet är samlade i ett flertal föreskrifter. Vissa av dessa föreskrifter genomgår i skrivande stund en stor revision. Det är dock en rimlig förenkling att säga att föreskrifterna och deras regler innebär att den effektiva dosen till någon individ i allmänheten inte får överstiga 0,1 msv per år. För personer i verksamhet med strålning är motsvarande gränsvärde 20 msv per år. Föreskrifterna innebär bland annat att WSE måste ha etablerade rutiner för hur utsläpp begränsas och kontrolleras. Dessutom ska WSE genomföra provtagning i omgivningen för att kontrollera ev. påverkan på miljön ur ett långsiktigt perspektiv: Utsläppskontroll Mätning av hur mycket radioaktiva ämnen som släpps ut i luft och vatten Omgivningskontroll Provtagning och mätning av radioaktiva ämnen i omgivningen runt en kärnteknisk anläggning. Andra föreskrifter från SSM styr t.ex. hur personstrålskyddet i anläggningen ska skötas eller hur friklassning ska genomföras. SSMFS 2018:1, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2018:3, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden.

29 Sida 29 (132) 5 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Kapitlet behandlar nuvarande verksamhet i Västerås. 5.1 HISTORIK Det svenska kärnenergiprogrammet inleddes på allvar i och med att AB Atomenergi bildades Som en del i detta program byggdes en kraftvärmereaktor i Ågesta, som togs i drift Denna reaktor hade urandioxidbränsle kapslat i legerade zirkoniumrör, det vill säga samma typ av bränsle som fortfarande används i Sveriges nuvarande reaktorer och vid de flesta andra kärnkraftverk i världen. Bränslet till Ågesta tillverkades i AB Atomenergis fabrik på Liljeholmen i Stockholm. En del av urandioxidkutsarna pressades dock hos ASEA i Västerås inleddes vid ASEAs atomkraftsavdelning utvecklingen av den svenska lättvattenreaktorn av BWR-typ. I en BWR värms kylvattnet till kokning och den i reaktorn producerade ångan driver turbinen. Bränslet till Oskarshamn 1 skulle tillverkas av ASEA och företaget började 1965 uppföra den så kallade gamla fabriken på Finnslätten i Västerås. Det är på denna plats som Bränslefabriken fortfarande är belägen. I inledningsskedet köptes urandioxidpulver från leverantörer i Storbritannien, USA och Tyskland. Pulvret pressades till kutsar, sintrades och slipades i den gamla fabriken. Även stavtillverkningen och patronmontaget gjordes i denna fabrik. Även om detaljkonstruktionen utvecklats genom åren har grundkonceptet förblivit detsamma: Bränslekutsar av keramisk urandioxid, kapslade i rör av legerad zirkonium som sätts samman till bränslepatroner, som i sin tur placeras i bränsleboxar av legerad zirkonium påbörjades byggandet av en ny fabrik på samma fastighet som den gamla. Produktionen i den nya fabriken inleddes I den gamla fabriken övergick man till att tillverka urandioxidbränsle innehållande den brännbara absorbatorn gadolinium. Fram till 1976 hade urandioxidpulver importerats. Under detta år togs en kemiteknisk anläggning för tillverkning av urandioxidpulver i drift. Utgångsmaterialet uranhexafluorid (UF 6 ) omvandlas till urandioxid genom den så kallade AUC-processen. AUC-tekniken köptes från det tyska företaget RBU, som var ett dotterföretag till Siemens. Omkring 1980 utvecklades en ny bränslekonstruktion, som gavs namnet SVEA. I denna konstruktion är bränslepatronen uppdelad i fyra mindre knippen, som placeras i var sin kanal i bränsleboxen. SVEA-bränslet hade i slutet av åttiotalet fullt ut ersatt de äldre konstruktionerna.

30 Sida 30 (132) 1982 tillkom en ny verkstad för tillverkning av bränsle för tryckvattenreaktorer (PWR). I en PWR leds det upphettade kylvattnet från reaktortanken till en ånggenerator där det värmer vatten till kokning. Från ånggeneratorn leds ångan till turbinen. ASEA-ATOM fick tillgång till bränsleteknik för PWR genom ett samarbetsavtal med det amerikanska företaget Westinghouse. PWR-bränsle har en annan detaljkonstruktion än BWR-bränsle. Grundkonceptet är dock detsamma. Bränslekutsarna och stavarna tillverkas också på samma sätt som för BWR-bränsle startades tillverkning av VVER-bränsle för kärnreaktorer i Ukraina. VVER-bränsle har en annan typ av detaljkonstruktion än PWR-bränsle. Grundkonceptet är dock detsamma. Bränslekutsarna och stavarna tillverkas också på samma sätt som för BWR- och PWR-bränsle. Förutom att kompletta bränslepatroner levererats till kärnkraftverk har även urandioxidpulver, bränslekutsar respektive bränslestavar levererats till andra bränslefabriker. Sådana leveranser förväntas även i framtiden. 5.2 PRODUKTER OCH TJÄNSTER Verksamheten på Finnslätten är idag i första hand inriktad på tillverkning av kärnbränsle. Produkterna utgörs i huvudsak av färdiga bränslepatroner. Mellanprodukter av uranoxid, så som pulver, kutsar och stavar, tillverkas också. Utgångsmaterialet för bränsletillverkning (uran) ägs normalt av kunderna och ställs till WSEs förfogande, främst i form av uranhexafluorid (UF 6 ). Även olika former av uranoxid kan förekomma. I Bränslefabriken kan det förekomma viss hantering av mellanprodukter, exempelvis urandioxidpulver, -kutsar och bränslestavar, från annan tillverkare än WSE. Utöver den nukleära verksamheten bedrivs tillverkning av bränsleboxar, styrstavar och bränslekomponenter. Vid Bränslefabriken finns också en serviceverkstad för service och förrådshållning av utrustningar för insatser i kundernas kärnkraftverk (Fuel Service Center, FSC). Vid Tegnérområdet finns en anläggning, Blå zon Tegnér, för service och provning i testriggen TRYM av styrventiler till kärnkraftverkens avblåsningssystems säkerhetsventiler. Blå zon Tegnér används också för service och förrådshållning av radioaktivt kontaminerade komponenter och utrustningar. Utöver vad som ovan beskrivits, bedriver WSE även service-, provnings- och utbildningsverksamhet inom kärnkraftområdet.

31 Sida 31 (132) 5.3 ÄGARFÖRHÅLLANDEN Då regeringen år 1999 beslutade om fortsatt tillstånd enligt kärntekniklagen var företagets namn ABB Atom AB. År 2000 köptes ABB Atom AB av British Nuclear Fuel Limited (BNFL). Företaget integrerades i BNFLs dotterföretag Westinghouse Electric Company och namnet ändrades till Westinghouse Atom AB. År 2003 byttes detta namn till Westinghouse Electric Sweden AB. Under år 2006 köptes Westinghouse Electric Company och därmed också WSE av den japanska Toshiba-koncernen. Den 1 augusti 2018 förvärvade Brookfield Business Partners, ett företag som är noterat på börsen i New York (NYSE:BBU), Westinghouse Electric Company och de övriga bolagen i Westinghouse gruppen, inklusive WSE. WSEs registreringsbevis hos bolagsverket bifogas som bilaga ANSVARSFÖRSÄKRING WSE innehar försäkring för nukleärt ansvar hos Nordiska Kärnförsäkringspoolen. Försäkringen omfattar verksamheten med innehav av atomanläggning för framställning av bränsleelement samt lagring av nukleärt bränsle. Försäkringsbeloppen uppgår till totalt motsvarande SDR med en begränsning till högst motsvarande SDR per atomolycka, i överensstämmelse med 17 atomansvarighetslagen. För transport av atomsubstans har WSE, genom Nordiska Kärnförsäkringspoolen, ansvarsförsäkring med upp till SDR per transport i överensstämmelse med artikel 4 (c) i Pariskonventionen samt 39 atomansvarighetslagen. 5.5 KUNDER Bränsle, komponenter och service har genom åren levererats till de svenska kärnkraftsföretagen samt till företag utanför Sverige, exempelvis i Finland, Tyskland, Schweiz, Belgien, Frankrike, Spanien, Ukraina, Sydafrika, Japan och USA. 5.6 NUVARANDE VERKSAMHET Verksamheten spänner över ett flertal tillverkningstekniker såsom våtkemiska och keramiska processer, montering, metallbearbetning och ytbehandling. Många av processerna har hög automationsgrad. En situationsplan för Bränslefabriken bifogas som bilaga 2 till denna ansökan.

32 Sida 32 (132) I följande avsnitt beskrivs verksamheten i de verkstäder och laboratorier i vilka den kärntekniska verksamheten bedrivs Konvertering Uranet kommer till Bränslefabriken i form av uranhexafluorid. Det transporteras i stålcylindrar. I konverteringsanläggningen omvandlar man uranhexafluoriden till urandioxidpulver. Uranhexafluoriden förångas och förs över till en fällningstank med vatten i. Koldioxid och ammoniak tillsätts och uranhexafluoriden omvandlas till amoniumuranylkarbonat (AUC), som är en gul fällning. Fällningen pumpas över till ett roterande filter. Fällningen tvättas med amoniumkarbonatvatten. Därefter torkas den med hjälp av metanol och uppvärmd, torr luft. Det torkade AUC-pulvret transporteras till virvelbäddsugnar. I virvelbäddsugnarna reduceras AUC-pulvret till urandioxidpulver genom tillsats av värme, vätgas och överhettad ånga. Avslutningsvis stabiliseras pulvret genom att urandioxidkornens ytor oxideras i luft. Via konverteringen återcyklas också uranskrot från senare tillverkningssteg. Uranskrotet upplöses i salpetersyra varefter det konverteras till urandioxidpulver. I en uranåtervinningsanläggning återvinns uran från uranhaltigt slam, vätskor och pulver. De uranhaltiga restprodukterna behandlas i två system: Materialet lakas i salpetersyra och uranet extraheras ut ur lösningen i kolonner innehållande bland annat TBP (tributylfosfat). Den resulterande uranhaltiga lösningen återförs till konverteringsanläggningen Urandioxidkutstillverkning I kutsverkstaden tillverkas bränslekutsar. Urandioxidpulvret matas ner i roterpressar som pressar pulvret till cylindriska kutsar. Kutsarna sintras vid hög temperatur i ugnar med vätgas- /koldioxidatmosfär. De sintrade (keramiska) kutsarnas mantelytor slipas till den diameter som de ska ha. Uranskrot från tillverkningen återcyklas efter oxidation till uranoxid (U 3 O 8 ) direkt tillbaka till produktionen alternativt återförs till konverteringen för upplösning och förnyad konvertering till urandioxidpulver. En mindre del av urandioxidpulvret från konverteringen genomgår en malningsprocess innan det överförs till BA-kutstillverkningen för tillverkning av BA-kutsar.

33 Sida 33 (132) BA-kutstillverkning I BA-kutstillverkningen sker tillverkningen av kutsar på i princip samma sätt som i kutsverkstaden. Utgångsmaterialet är här ett malt urandioxidpulver med en tillsats av några procent gadolinium, som är en brännbar absorbator. Att den är en absorbator betyder att den kan absorbera neutroner Stav- och patrontillverkning I stav- och patronverkstäderna tillverkas bränslestavar och monteras bränslepatroner. Kapslingsrören som omsluter kutsarna är tillverkade av legerat zirkonium. En bottenplugg svetsas till kapslingsrörets ena ände. Därefter fylls rören med urandioxidkutsarna. En topplugg svetsas fast. Stavarna vakuumtorkas genom ett litet hål i toppluggen. Efter torkningen fylls stavarna med helium varefter hålet i toppluggen svetsas igen. Stavarna monteras samman till bränslepatroner. Antalet stavar i ett knippe beror av vilken konstruktion det är fråga om. Förutom stavar ingår i en bränslepatron topp- och bottenplatta och distanselement (spridare) som fixerar läget av stavarna i förhållande till varandra. BWR-bränslepatronerna förses med en yttre box av legerat zirkonium. De tillverkade patronerna förvaras i de intilliggande patronförråden inför packning och transport till kund Uranförråd I uranförrådet ankomstkontrolleras och lagras den uranhexafluorid och uranoxid som är utgångsmaterial för bränsletillverkningen. Här mellanlagras också uran i form av uranoxider. Transport och lagring av uranhexafluorid sker i så kallade 30-B-cylindrar av stål. Avsändning av tömda 30-B-cylindrar till anrikningsanläggningar sker också från uranförrådet Laboratorier I verksamheten ingår flera analyslaboratorier som utför fysiska och kemiska analyser och kvalitetskontroll. I huvudanalyslaboratoriet utförs provberedning och kemiska samt fysikaliska analyser av såväl uranhaltiga som icke uranhaltiga prover. På huvudlaboratoriet hanteras prover innehållande uranoxider samt brännbar absorbator, samt prover som ingår i omgivningskontrollen. I två kutslaboratorier utförs process- och kvalitetskontroller av uranoxidpulver och -kutsar samt av uranoxidpulver och -kutsar innehållande brännbar absorbator. I ett metallografilaboratorium görs ingjutningar av mekaniska detaljer för kontroll.

34 Sida 34 (132) Aktiv serviceverkstad (FSC) Vid Bränslefabriken finns en serviceverkstad (FSC) som ej utgör kärnteknisk verksamhet. Verksamheten omfattar service och förrådshållning av utrustningar för insatser i kundernas kärnkraftverk. Det kan exempelvis vara fråga om bränsleserviceverktyg. Utrustningarna ägs av WSE och de används vid mer eller mindre standardiserade serviceinsatser vid kärnkraftverk i Sverige och i andra länder. Serviceinsatserna genomförs på uppdrag av kärnkraftsbolagen, ibland mot ersättning och ibland som garantiåtgärder. Utrustningarna återanvänds. Mellan fältinsatserna förvaras och underhålls utrustningarna i serviceverkstaden. Då utrustningarna används i kärnkraftverken blir de radioaktivt kontaminerade. Dominerande aktiviteter är Co-60 och Cs-137, men även andra radioaktiva nuklider förekommer. Efter avslutade insatser dekontamineras utrustningen innan den återtransporteras till serviceverkstaden i Västerås. Trots dekontamineringen kvarstår en viss kontaminering. Verkstaden och det aktiva förrådet är kontrollerade områden inom vilka det är tillåtet att hantera radioaktivt kontaminerade utrustningar och material. Viss tillverkning av verktyg sker också. Vid service och förrådshållning i serviceverkstaden uppkommer lågradioaktivt avfall. Det kan vara fråga om brännbart material, luftfilter, vattenfilter och skrot BURE-laboratoriet Inom Tegnérområdet bedriver företaget utvecklingsverksamhet som inkluderar rena funktionsprov av bränslets ingående komponenter. Exempelvis finns i byggnad 296 en provkrets kallad BURE som används då bränslepatroner vibrations- och nötningsprovas (en del av T/H-laboratoriet). Vid testerna innehåller bränslestavarna urandioxidkutsar tillverkade av naturligt eller utarmat uran Blå zon Tegnér Inom Tegnérområdet finns i byggnad 183 en anläggning, Blå zon Tegnér, för service och provning i testriggen TRYM av styrventiler till kärnkraftverkens avblåsningssystems säkerhetsventiler, för service av drivdon och lägesindikeringar till styrstavar samt för service och förrådshållning av utrustningar som används vid service av kärnkraftverk.

35 Sida 35 (132) För ventilerna, drivdonen och lägesindikeringarna, som kommer från och returneras till kärnkraftverken, sker arbetet på uppdrag av kärnkraftsbolagen. Det betyder att då uppdragsgivarna är svenska kraftbolag behöver WSE som uppdragstagare inget tillstånd för kärnteknisk verksamhet. Även ventiler, drivdon och lägesindikeringar från de kärnkraftverk i Finland, som ägs av Teollisuuden Voima Oy (TVO), provas och servas inom Blå zon Tegnér. Detta har tillståndsmässigt lösts genom att SKI beviljat ett utökat undantag från tillståndsplikt enligt kärntekniklagen för hanteringen av det kärnavfall som härrör från service av komponenter från TVO. För undantaget gäller bland annat som villkor att det kärnavfall som uppkommer i samband med service av komponenter från TVO utan onödigt dröjsmål sänds tillbaka till TVO efter det att servicearbetet avslutats. Avfallet skickas därför till TVO i samma transporter som de komponenter som provats. För det kärnavfall som härrör från service av komponenter från de svenska kärnkraftverken gäller att det är kärnkraftsbolagen som ansvarar för hantering och slutförvaring. Rent praktiskt mellanlagras avfallet vid Bränslefabriken i Västerås innan det transporteras till Studsvik för avfallsbehandling inför slutförvaring i SFR. För de av WSE ägda utrustningarna för service och underhåll av kärnkraftverk, som servas och förrådshålls inom Blå zon Tegnér gäller samma förutsättningar som för motsvarande utrustningar som hanteras i Bränslefabrikens serviceverkstad. I verksamheten uppkommer lågradioaktivt avfall. Det kan vara frågan om brännbart material, luftfilter, vattenfilter och skrot. Ventilerna, komponenterna och utrustningarna är alltså radioaktivt kontaminerade och verkstaden är därför klassad som kontrollerat område Transport av radioaktivt material I WSEs åtagande gentemot kunden ingår normalt avhämtning av uranhexafluorid vid anrikningsverk utomlands och leverans av de färdiga bränsleknippena till kundens reaktor i Sverige eller utlandet. Samtliga transporter av kärnämne, nationellt och internationellt, sker i certifierade transportemballage och enligt gällande regler. Det förekommer också vissa transporter av kontaminerat avfall, som klassificeras som kärnavfall. Även transporter av radioaktivt kontaminerade verktyg och utrustningar förekommer. För transporter av kärnämne, kärnavfall och radioaktiva ämnen krävs tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. WSE har sådant tillstånd och denna ansökan behandlar inte denna fråga.

36 Sida 36 (132) Utöver vad som ovan angivits regleras transporter av radioaktiva ämnen av såväl nationella som internationella bestämmelser. Dessa har lagfästs i Sverige genom Lagen (2006:263) om transport av farligt gods. I denna lag föreskrivs att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, bemyndigas att meddela föreskrifter om klassificering av farligt gods, vilka försiktighetsåtgärder som krävs ur transportsäkerhetssynpunkt samt hur transportmedel och transportanordningar ska provas för att vara godkända för transport av farligt gods. WSEs transporter av radioaktiva ämnen följer bestämmelserna för transport av farligt gods klass 7.

37 Sida 37 (132) 6 FRAMTIDA VERKSAMHET Här redovisas för den framtida, planerade tillverkningen i Västerås, uppdelat på bränsletillverkning och annan kärnteknisk verksamhet. 6.1 BRÄNSLETILLVERKNING Ingen utökning av gällande verksamhetstillstånd avseende konverterad mängd uran kommer ske inom ramen för denna ansökan. Däremot kan tillverkning komma att ske med uranmaterial som innehåller högre halter av U-236 än vad som normalt hanteras i fabriken (avsnitt ). Nedan beskrivs mer i detalj hur dylikt uranmaterial är sammansatt Uranets isotopsammansättning Den högsta anrikningen kommer att förbli 5 viktsprocent U-235. Då uranbränsle används eller bränns ut i ett kärnkraftverk förändras uranets isotop-sammansättning. Halterna av den naturliga uranisotopen U-235 minskar men även U-234 minskar något. Isotoperna U-232 och U-236 bildas och ökar med ökande utbränning. Om uran, som återvunnits i samband med upparbetning och återanrikning återförs till tillverkningen av kärnbränsle kommer detta uran därför att ha förhöjda halter av dessa isotoper. Halten U-236 används som en indikator på om uranet innehåller annat än naturligt anrikat uran. Isotopen U-232 är förknippad med gammastrålning med hög energi. Förhöjd halt av U-232 kan därmed leda till en ökade strålningsnivåer vid tillverkningen av kärnbränsle. Motsvarande ökning kan också förekomma då låganrikat uran för bränsletillverkning erhållits genom utspädning av höganrikat uran. Detta uran och återanrikat bestrålat uran får även en viss förhöjd halt av U-234. Den förhöjda halten av i första hand U-232 ställer särskilda krav på strålskyddet vid bränsletillverkningen. För mycket höga halter är det den bästa lösningen att göra tillverkningen av urandioxidpulver och kutsar i särskilda fabriker som redan från början utformats för denna typ av material. För lägre halter kan den optimala lösningen i stället vara att i en konventionell bränslefabrik införa vissa extra strålskyddsåtgärder, baserat på strålskyddsprinciperna tid, avstånd eller skärmning. De mest effektiva åtgärderna är att öka avståndet mellan personalen och uranet och att minska uppehållstiden i närheten av materialet. För mycket låga halter (< 0,1 ppb U-232) kan tillverkningen ske i konventionella Bränslefabriker utan att extra strålskyddsåtgärder vidtas. Förekomsten av förhöjda halter av U-232 och U-234 måste beaktas vid avfallshanteringen.

38 Sida 38 (132) WSE avser att i framtiden tillmötesgå kundernas behov av att återföra återcyklat uran och att använda uran som erhållits genom utspädning av höganrikat uran med metoder som anpassas efter den aktuella problematiken. För låga halter kan tillverkningen i dess helhet ske i Bränslefabriken. Det kan på sikt också bli fråga om att vidta kompletterande strålskyddsåtgärder. Det kan också bli aktuellt att använda underleverantörer, som har fabriker anpassade för högre strålningsnivåer. Det kan bli aktuellt att från dessa underleverantörer ta emot chargerade bränslestavar som monteras i bränslepatroner i Bränslefabriken. 6.2 ANNAN KÄRNTEKNISK VERKSAMHET Verksamheterna med anknytning till BURE-laboratoriet kommer att fortgå med oförändrad inriktning och omfattning.

39 Sida 39 (132) 7 TILLÄMPNING AV VISSA BESTÄMMELSER I MILJÖBALKEN 7.1 ALLMÄNT Vid en prövning av ärenden enligt kärntekniklagen ska enligt lagens 5 b-5 c vissa av bestämmelserna i miljöbalken tillämpas. Exempelvis ska det göras en specifik miljöbedömning, information lämnas och samordning ske i enlighet med 6 kap miljöbalken (1998:808) om en betydande miljöpåverkan kan antas. Detta betyder bland annat att: Ett skriftligt samrådsunderlag ska tas fram. Avgränsningssamråd ska ske. En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i tillståndsansökan. Även följande bestämmelser i miljöbalken ska tillämpas när en kärnteknisk anläggning ska tillståndsprövas för att uppföra, inneha eller driva den: Hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken. 5 kap 3 miljöbalken om myndigheters och kommuners ansvar för att miljökvalitetsnormer följs. Den 6 i kärntekniklagen påminner om att det finns bestämmelser i 7 kap 28 a-29 b miljöbalken om tillståndsplikt för vissa verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. 7.2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Som underlag för prövningen av ansökan enligt kärntekniklagen bifogas en miljökonsekvensbeskrivning. Denna är framtagen i enlighet med tillämpliga bestämmelser i 6 kap miljöbalken och miljöbedömningsförordningen (2017:966). Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats enbart för den kärntekniska verksamheten som ingår i tillståndsansökan enligt kärntekniklagen. Den omfattar således inte övriga delar av verksamheten vid Bränslefabriken eller inom Tegnérområdet. Föreslagna avgränsningar har beskrivits i underlaget till avgränsningssamråd samt redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

40 Sida 40 (132) 7.3 BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA WSE är certifierat enligt ISO vilket ställer krav på ett systematiskt miljöarbete bland annat genom framtagande av miljöaspekter och miljömål, vilka för WSE finns sammanställda i interna dokument. Miljöledningssystemet är generellt ett bra verktyg för att säkerställa att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kapitel beaktas i verksamheten Kunskapskravet För att säkerställa att anställda och entreprenörer har tillräcklig kunskap om hur deras verksamhet påverkar hälsa och miljö så finns krav på grundläggande säkerhetsutbildning, där miljö ingår som en del. Dessutom genomförs så kallade miljöronder för att kontrollera bland annat kunskapsnivån på de olika enheterna. Periodiska besiktningar görs av vattenvårds- och luftvårdsutrustning. Det finns även anställda med utökad kunskap inom miljö- och hälsofrågor relaterade till verksamheten Försiktighetsprincipen WSE arbetar enligt försiktighetsprincipen på flera plan, bland annat genom tillämpningen av INPOs principer för Human Performance, t ex pre-job brief, ifrågasättande attityd och felsäkra lösningar. Det finns även ett arbetsordersystem där ändringar som önskas vidtas i verksamheten måste säkerhetsgranskas innan åtgärder får genomföras. Beträffande kemikalier finns rutiner för att granska egenskaperna för dessa ur flera olika perspektiv innan de får införskaffas. WSE ersätter äldre utrustningar med ökande felfrekvens, vid problem att finna reservdelar eller då ny teknik är tillgänglig och medför mervärde. Utsläpp till luft och vatten kontrolleras och mäts kontinuerligt för att säkerställa att de hålls på en låg nivå. Reningsanläggningar övervakas och kalibreras enligt fastställda rutiner, och förbättringsåtgärder genomförs i den mån det anses nödvändigt. Interna miljömål finns uppsatta för utsläpp i syfte att sträva efter att minimera utsläppen. Enligt 2 kap 3 och 7 miljöbalken ska bästa möjliga teknik användas vid yrkesmässig verksamhet så långt det inte är orimligt. WSE strävar efter att använda bästa möjliga teknik. I detta syfte inhämtas erfarenheter från andra anläggningar, så som systerfabrikerna i Springfields (England) och Columbia (USA), samt från andra företag inom kärnkraftsbranschen, till exempel Svensk Kärnbränslehantering AB, Cyclife och AB SVAFO.

41 Sida 41 (132) Produktvalsprincipen Miljöbalkens produktvalsprincip är för WSEs del huvudsakligen tillämpbar för kemikalier. Där säkerställs efterlevnaden genom de rutiner som finns för införande av kemikalier, där målet alltid är att välja den minst miljö- och hälsopåverkande kemikalien, dock med reservationen att kemikalien naturligtvis måste kunna uppfylla sitt syfte. Det sistnämnda kan emellanåt vara en orsak till inköp av kemikalier som egentligen inte är önskvärda ur miljö- och hälsoperspektiv, då det i vissa av företagets verksamheter ställs stora krav på att kemikalien och materialen ska klara t ex höga tryck, temperaturer och vattenflöden, vilket minskar urvalet avsevärt. För sådana produkter som används i den kärntekniska verksamheten tillkommer ytterligare krav. Bland annat regleras i föreskrifter att upphandling av produkter ska genomföras enligt fastställda kriterier som säkerställer att produkterna håller tillräcklig kvalitet med hänsyn till säkerheten Hushållningsprincipen WSE har rutiner för att löpande se över förbrukningen av el, vatten och fjärrvärme samt mängden och egenskaperna för avfallet. Den verksamhet som WSE bedriver är både el- och vattenkrävande. Elförbrukningen är svår att åtgärda utan menlig påverkan på verksamheten, då den huvudsakligen beror på de ugnar som behövs i normal drift på Bränslefabriken, samt körning av testloopar inom service- och ingenjörsverksamheten i Tegnérområdet. Viss energibesparing skulle sannolikt kunna göras, men detta behöver utredas ytterligare först. Vatten används i huvudsak för kylning av processutrustningar och det pågår ett projekt på Bränslefabriken för övergång till fjärrkyla. Detta kommer att minska vattenförbrukningen avsevärt. Fjärrkylan ersätter processkylvattnet och kyltornen redan under 2019, samt på sikt, i takt med behovet av utbyte av kylaggregat, kommer även aggregaten för komfortkyla att ersättas av fjärrkyla. WSE förbrukar en hel del resurser i fråga om råvaror, främst metaller, men beroende på typen av produkter som tillverkas så är säkerheten överordnad resursfrågan här. WSE har rutiner för att ta hänsyn till material och miljöpåverkan i produkterna redan från design- och offertstadiet. Uranskrot från tillverkningen återcyklas efter oxidation till U 3 O 8 direkt tillbaka till produktionen igen. Alternativt återförs det till konverteringen för förnyad konvertering till UO 2 -pulver. Uranhaltigt processavloppsvatten genomgår intern rening och avskilt uran återtas så långt som möjligt i tillverkningsprocessen. I uranåtervinningsanläggningen återvinns och renas uran från uranhaltigt slam, vätskor och pulver som kommer från verksamheten. Tillsatta kemiska produkter såsom ammoniak, koldioxid och metanol recirkuleras i processen.

42 Sida 42 (132) Blästersand från dekontaminering (då komponenter blästras för att få bort ytaktivitet) hanteras genom att separera urandammet så att detta kan återföras till bränsletillverkningen via uranåtervinningen. Blästersanden som består av rostfria stålkulor kan på så sätt återanvändas flera gånger. Hanteringen av Bränslefabrikens urankontaminerade avfall styrs ytterst av de krav som finns i kärntekniklagen och strålskyddslagen. Det urankontaminerade avfallet klassificeras juridiskt sett som kärnavfall. För att minimera behovet av avancerad avfallsbehandling och deponering i slutförvar sorteras avfallet efter graden av kontaminering. Aktivitetsinnehållet mäts och avfallsbehandlingen avpassas efter aktivitetsinnehållet. I de flesta fall sker någon form av avfallsbehandling före slutdeponeringen. Avsikten är att återvinna uran och att skapa möjligheter för friklassning för fri användning, vilket i sin tur möjliggör återvinning. Beträffande icke-kontaminerat avfall så omhändertas detta av Vafab Miljö AB på de sätt som krävs för att optimera återvinningen och minska de negativa effekterna av avfallet Val av plats Bränslefabriken och BURE-laboratoriet är befintliga verksamheter som har bedrivits på de nuvarande platserna i drygt 50 år. De båda lokaliseringarna är förenliga med Västerås stads gällande fysiska planer. 7.4 GENOMFÖRDA SAMRÅD Verksamheten vid WSE kan alltid antas medföra betydande miljöpåverkan enligt vad som följer av 6 miljöbedömningsförordningen. Specifik miljöbedömning med avgränsningssamråd och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning har därför skett. Avgränsningssamråd har genomförts samtidigt för verksamheten vid Bränslefabriken och BURE-laboratoriet inom Tegnérområdet eftersom tillståndsansökan är gemensam och omfattar båda verksamheterna. En samrådsredogörelse har sammanställts. Denna återfinns som bilaga 2 till den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bifogas denna tillståndsansökan. Samrådsredogörelsen visar hur WSE har uppfyllt informationsplikten och genomfört det avgränsningssamråd som ska ske enligt 6 kap miljöbalken, vilka synpunkter som har framkommit under samrådsprocessen samt hur dessa har beaktats när WSE har färdigställt tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen, se MKB-Bilaga 2.

43 Sida 43 (132) 8 ÅTERKOMMANDE HELHETSBEDÖMNING Westinghouse återkommande helhetsbedömning (ÅHB), eller Periodic Safety Review (PSR), behandlas i detta kapitel. 8.1 ALLMÄNT OM ÅTERKOMMANDE HELHETSBEDÖMNING SSM beslutade att WSE senast den 1 juli 2017 skulle redovisa en helhetsbedömning av säkerheten och strålskyddet vid fabriken för bränsletillverkning och annan kärnteknisk verksamhet i Västerås (SSM ). SSMFS 2008:1 4 kap. 4 anger krav för ÅHB. Redovisningen utgörs av ett huvuddokument för WSEs återkommande helhetsbedömning. Områdesspecifika ÅHB-rapporter har tagits fram och ligger till grund för redovisade bedömningar i huvuddokumentet. WSE har genomfört en omfattande analys av den kärntekniska verksamheten. Ett stort antal medarbetare och chefer har på olika sätt varit involverade i arbetet med framtagning av den återkommande helhetsbedömningen. De områdesspecifika ÅHBerna tillsammans med kompletterande avsnitt i huvuddokumentet täcker in tillämpliga krav. Utöver de områdesspecifika ÅHBerna har WSE kompletterat analysen med redogörelser för hur miljöbalkens allmänna hänsynsregler tillämpas, alternativa framtidsscenarier och hur WSE arbetar med säkerhetskultur och Human Performance. WSE anser att: bedömningen har gjorts med hänsyn till utvecklingen inom vetenskap, forskning och bästa tillgängliga teknik (Best Available Technology, BAT), och bedömningen innehåller analyser och redogörelser av på vilket sätt anläggningens konstruktion, funktion, organisation och verksamhet uppfyller kraven i kärntekniklagen, miljöbalken och strålskyddslagen samt föreskrifter och villkor som har beslutats med stöd av dessa lagar, och bedömningen innehåller analyser och redogörelser av förutsättningarna för att dessa föreskrifter och villkor ska kunna uppfyllas fram t o m I ÅHB görs redovisningen för 18 granskningsområden varav del 18 utgör WSEs helhetsbedömning för provkretsen BURE, belägen på Tegnérområdet i Västerås. I denna ansökan beskrivs övergripande vissa av dessa granskningsområden i separata kapitel (kap 9-15) medan vissa sammanfattas i detta kapitel (kap 8), se listan nedan.

44 Sida 44 (132) I detta kapitel sammanfattas; 1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inklusive ändringar) 4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar 7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering p g a åldring 8 Primär och fristående säkerhetsgranskning 9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering 13 Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation 15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet 18 BURE Nedanstående ÅHB-områden täcks generellt in i denna ansökan i kapitel 9-15; 2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska verksamheten 3 Kompetens och bemanning 5 Kriticitetssäkerhet 6 Beredskapen för haverier 10 Fysiskt skydd 11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning 12 Säkerhetsprogram 14 Hantering av kärnämne och kärnavfall samt avveckling 16 Strålskydd inom anläggningen 17 Utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön, omgivningskontroll och friklassning av material

45 Sida 45 (132) Den genomförda helhetsbedömningen har identifierat ett flertal åtaganden vars genomförande följs upp via WSEs säkerhetsprogram. Den genomförda helhetsbedömningen har även identifierat ett antal förbättringsförslag som WSE tar ställning till. Förbättringsförslagen följs upp löpande av EHS organisationen. Åtaganden och förbättringsförslag från respektive ÅHBområde redovisas ej i tillståndsansökan utan framgår av inlämnad ÅHB Skillnader mellan återkommande helhetsbedömning och tillståndsansökan Brytpunkt/datum för nulägesanalys i den återkommande helhetsbedömningen är fastslagen till , d v s ett år innan ÅHB skulle redovisas till SSM och drygt två år innan denna tillståndsansökan författades. Under denna tidsperiod har ett antal rad lag- och föreskriftskrav förändrats som har eller håller på att implementeras enligt WSEs arbetsgång vid implementering av lagar, föreskrifter och tillstånd med bäring på säkerhet och miljö. Kapitel 4, anger de lagar och föreskrifter som har en primär påverkan på vår verksamhet. Övriga väsentliga förändringar mellan brytpunkten i ÅHB samt denna tillståndsansökan är följande organisatoriska förändringar: En ny Q/EHS organisation bildades som en sammanslagning av avdelningarna Quality program, EHS övergripande samt EHS operativt. Ny organisation inom Bränsletillverkningen (BO) som trädde i kraft Dessa två förändringar har hanterats enligt WSEs rutin för säkerhetshantering av organisatoriska förändringar och anmälts till SSM. 8.2 KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE AV ANLÄGGNINGEN Konstruktion och utförande av anläggningen (inklusive ändringar) vid WSEs Bränslefabrik styrs av WSEs BPT-handbok. Där anges bland annat att djupförsvars- och barriäranalyser ska beaktas vid framtagning av konstruktionslösningar för att identifiera de djupförsvarsnivåer och barriärer som förhindrar uppkomst av kriticitet eller större momentant uranutsläpp som kan äventyra strålskyddet eller omgivningens säkerhet. BPT-handboken anger vilka lagar, förordningar, direktiv, standarder och normer som ska gäller för konstruktionsarbetet.

46 Sida 46 (132) Vidare anger BPT-handboken att vid all nykonstruktion och förändring i en produktions- eller kontrollutrustning eller dess styrsystem skall konstruktionens tålighet analyseras med avseende på både normala och tänkbara onormala förhållanden och störningar som ensamma eller i kombination kan ge risk för kriticitet eller utsläpp. Störningar kan avse material, utrustning inklusive mjukvara och personal. I samma dokument finns även detaljerade checklistor som stöd för att analysera uranförande system för att åstadkomma robusta och tillförlitliga lösningar. I BPT-handboken anges att eftersträva lösningar som går i säkert läge om system eller komponent inte längre kan fungera som avsett. Vid konstruktion där krav ställs på dubbla säkerhetsfunktioner ska det eftersträvas att använda två olika tekniker för att minimera risken för systematiska fel i såväl konstruktion som dolda/okända fel i hårdvara. Utrustningar i säkerhetsklass U eller K ska uppfylla konstruktionskraven för säkerhetsklassad utrustning angivna i BPT-handboken. Teknisk data om komponenter och knytning till lagerhållna reservdelar finns i anläggningsregistret i underhållssystemet SAP. Säkerhetsklassad utrustning är markerad SÄKKL i registret. BPT-handbokens konstruktionsprocess anger att det är särskilt viktigt att konstruktion görs anpassad till människans möjligheter och begränsningar (t ex reaktionsförmåga, tid till rådrum, eftertanke, etc) att hantera och övervaka anläggningen, samt hantera de driftstörningar och haverier som kan inträffa. MTO-aspekter ska utredas som del av konstruktionsarbetet, samt beaktas vid konstruktionsgenomgångar. För att avgöra om en komponent är lämplig att appliceras för en säkerhetsklassad funktion, så ska komponenten bedömas och resultatet redovisas i en teknisk bedömningsrapport. Rutiner för detta anges i BPT-handboken. BPT-handbokens del som avser konstruktion av uranförande system och säkerhetsklassad utrustning hänvisar till SSMFS för definition av djupförsvarsnivåer. Rutiner med ett styrt arbetsflöde finns för tekniska ändringar. Det råder ett utbrett samarbete mellan de enheter som utvecklar anläggningen och de som förvaltar den. Man återkopplar erfarenheter, samarbetar i kravställande, utveckling, förvaltning och felsökning, vilket uppmuntras av ledningen. Vid tekniska störningar som inte kan avhjälpas enkelt, så samordnas insatser med personal från utveckling, förvaltning och underhåll. I arbetsprocessen för konstruktionsarbete är det angivet att alla användare, såsom operatörer, förvaltare, underhållspersonal, m fl ska medverka vid framtagning av utrustning eller signifikanta modifieringar. Den tvärfunktionella ledningsgruppen ELG (se 8.3) har ett övergripande ansvar för detta inom respektive tillverkningsavsnitt.

47 Sida 47 (132) Varje år redovisas en rapport (årsrapport) med uppgifter om de erfarenheter som vunnits under kalenderåret och de slutsatser som dragits med anledning av iakttagelser som gjorts vid avsyningar, övervakningar och återkommande kontroller och som kan ha betydelse för bedömning av säkerheten hos en viss typ av anordning, konstruktion eller konstruktionsmaterial. Även en årlig översyn av kontrollgruppsindelning görs för att verifiera denna mot nuläget i anläggningen. Sådant som kan påverka kontrollgruppsindelningen är vunna erfarenheter, väsentliga ändringar i anläggningen, ombyggnader och skador som har inträffat såväl i egen anläggning som i likartade utländska anläggningar, samt forskningsresultat som har betydelse för bedömning av säkerheten hos mekaniska anordningar i anläggningen. Årlig granskning sker även av ett urval av de principer och procedurer för den egenkontroll som genomförs av WSE. Denna granskning genomförs av ett ackrediterat kontrollorgan som utfärdar ett intyg om överensstämmelse för de granskade kontrollerna. Detta svarar mot WSEs undantag avseende SSMFS 2008:13. Den teknologiska utvecklingen bevakas löpande. Nya standarder och normer bevakas och den tekniska kompetensnivån upprätthålls bland annat genom kunskapsutbyte med systeranläggningar. Det är ett rimligt antagande att anläggningens driftsäkerhet kommer att höjas efter hand som ändringar görs. Det anges i BPT-handboken att konstruktion ska ske med hänsyn till åldrande av komponenter/utrustning, i kombination med löpande bevakning av generell teknologisk utveckling. 8.3 DRIFTVERKSAMHETEN, INKLUSIVE HANTERINGEN AV BRISTER I BARRIÄRER OCH DJUPFÖRSVAR Bränslefabrikens ledningsgrupp benämns OLG (Operations Ledningsgrupp). I OLG ingår samtliga avdelningschefer, men ej fabrikens enhetschefer. Genom OLG säkerställs att produktionsfrågorna samordnas med det övergripande arbetet för kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet. På enhetsnivå (t ex resp. verkstadsenhet) finns ELG, d v s. Enhetens Ledningsgrupp. Permanenta medlemmar i ELG är operativ chef, utrustningsansvarig, kvalitetskoordinatorer, detaljplanerare, verkstadsplanerare och processansvarig. Operativ säkerhet deltar vid behov. I verksamheten tillämpas en process kallad daglig styrning. Daglig styrning innebär att det på regelbunden basis hålls korta möten med en fast föredragningslista. Mötena hålls på tre olika nivåer i organisationen, d v s enhet, avdelning och fabrik. Arbetssättet säkerställer en snabb informationsspridning och erfarenhetsåterföring av säkerhets-, planerings-, tillverknings- och kvalitetsfrågor från lägre nivåer så att eventuella ytterligare beslut om åtgärder eller eskaleringar kan tas.

48 Sida 48 (132) Säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) anger de villkor som med hänsyn till kriticitetssäkerhet och strålskydd ska vara uppfyllda vid drift av anläggningen eller i delar av anläggningen. De säkerhetstekniska driftförutsättningarna tillsammans med instruktioner för drift ger personalen den vägledning som behövs för att produktionen ska kunna ske enligt de förutsättningar som gäller enligt anläggningens säkerhetsredovisning. Grundläggande för säkerheten är att anläggningen är driftklar i enlighet med STF. För all produktionsutrustning gäller att det driftläge då risken för en radiologisk olycka minimeras, dvs. säkert läge, nås då den aktuella produktionsprocessen avbryts. Säkert läge på Bränslefabriken bygger alltså inte på att något system måste aktiveras (till skillnad mot kärnkraftsreaktorer). Driftrelaterade dokument finns framtagna som beskriver åtgärder och hantering för normal drift. Benämningen på dessa dokument skiljer sig åt mellan de tillverkande enheterna, några exempel är grepp- för grepp-instruktioner, operationsbeskrivningar och arbetsstandarder. Om personal på tillverkande enheter upptäcker felaktigheter i ett driftrelaterat dokument kan en handändring göras temporärt. Det finns dokumenterade instruktioner för störningar som reglerar vilka åtgärder som ska vidtas vid larm och olika felfunktioner som regelbundet ska aktualitetsgranskas. Tillverkande enheter utför visst underhållsarbete (s k operatörsunderhåll), antingen enligt godkända instruktioner eller enligt underhållsorder i SAP. Vid all produktion gäller den generella regeln att produktionen ska avbrytas enligt respektive STF i berörd utrustning, det vill säga föras till säkert läge, om brist i barriärer eller djupförsvaret identifieras samt att hjälp ska begäras från stödfunktioner. I vissa fall kan produktionen fortgå trots att en konstaterad brist har uppdagats. Detta kan verkställas genom att kompensatoriska åtgärder enligt STF vidtas, eller i fall där kompensatoriska åtgärder inte anges i STF, att en ändringsorder tas fram och behandlas enligt gällande instruktioner avseende tillfälligt avsteg från STF. Operatörsunderhållet är en del av den fortlöpande tillsynen och kontrollen av utrustningar. Detta för att i ett tidigt skede upptäcka eventuella felaktigheter eller avvikelser som annars skulle upptäckts senare vid periodiskt återkommande underhåll. 8.4 UNDERHÅLL, MATERIAL- OCH KONTROLLFRÅGOR MED SÄRSKILT BEAKTANDE AV DEGRADERING P G A ÅLDRING WSE har en relativt omfattande intern bemanning för utförande av underhållsaktiviteter av praktisk karaktär inom områdena el, mekanik och kalibrering. Stöd finns kontinuerligt från entreprenörer, men bedöms i normalfallet understiga 20 %. Underhållsberedskap finns tillgänglig 24 timmar/dygn under produktionssäsongen för akutunderhåll.

49 Sida 49 (132) Utvärdering av bemanningsbehovet sker löpande för att åstadkomma säker drift i anläggningen. Fortlöpande arbete pågår inom underhållsenheterna för att bredda kompetenser mellan olika funktionsgrupper såsom elektriker/mekaniker/kalibreringspersonal. Detta för att skapa större redundans och flexibilitet. Vid behov t ex problemlösningar inhämtas kompetens internt från enheten Tillverkningsteknik. Externa företag kan anlitas vid behov för exempelvis underhållsinsatser i samband med produktionsstopp. WSEs rutin för uppdragstagare tillämpas. För att möta krav på underhåll, fortlöpande tillsyn och provning har WSE tagit fram en underhållsplan/program. Översyn av underhållsprogrammet kan vara lämplig mot bakgrund av vunna erfarenheter och utvecklingen inom vetenskap och teknik. Underhållsarbete som inte sker enligt tillämpningsinstruktioner genomförs enligt instruktion Ändringsarbete, underhåll och teknisk utredning, WSE Underhållsarbetet bereds, styrs och återrapporteras via underhållsorder i SAP underhållsmodul. Underhållsorder innebär kontroll, inspektion, reparation, renovering, kalibrering, provning eller utbyte med normalt identiska komponenter. Om underhållet berör en säkerhetsklassad komponent eller kvalificerad process måste provning utföras för att säkerställa att underhållet inte påverkat giltiga förutsättningar/kvalificeringsparametrar. Underhållet kan beroende av kompetensbehovet genomföras av: underhålltekniker - då den nämns som specialistunderhåll operatörer - då den nämns som operatörsunderhåll. externa resurser - då den nämns som extern service. För komponenter med betydelse för strålsäkerheten ska i samband med underhållsinsatser driftklarhetskraven enligt anläggningens säkerhetstekniska driftförutsättningar STF beaktas d v s komponeter ska kalibreras och/eller provas enligt gällande kalibrerings-, testbeskrivning. Förebyggande underhåll omfattar underhållsaktiviteter som i förebyggande syfte aktivt underhåller anläggningsutrustningen löpande eller utifrån förutbestämda tidsintervallet. Behovet av förebyggande underhåll fastställs via övervakning, branscherfarenhet och utrustningens historik. Avhjälpande underhåll genomförs efter att ett fel upptäckts. Rutiner finns för inköp och lagerföring av reservdelar. Varje mät- och kontrollutrustning av betydelse för säkerhet och produktens kvalitet ska regelbundet kalibreras/kontrolleras med avseende på prestanda, som är avgörande för den funktion mät- och kontrollutrustningen ska uppfylla. Detta inkluderar säkerhetsklassade utrustningar och kvalificerade processer. Vid avvikande resultat dokumenteras kalibreringsavvikelsen i händelsehanteringssystemet CAP.

50 Sida 50 (132) I beslut SKI 2005/286 och SKI 2005/298 och SSM 2009/313 har SSM godkänt att WSE vid Bränslefabriken får använda de principer som redovisas i BQS som grund för sådan säkerhetsklassning och kvalitetsklassning samt kontrollgruppsindelning som ska styra konstruktions- och kvalitetskontrollkrav respektive återkommande kontroll. SSM beslutade också att WSE utan hinder av vad som sägs i 2 kap. 1b SSMFS 2008:13 får ta mekaniska anordningar i drift efter mindre ändringar och ingrepp samt efter återkommande kontroll under förutsättning att: motsvarande egenkontroll har gjorts innan anordningarna tas i drift ett samlat intyg om överensstämmelse utfärdat av ackrediterat kontrollorgan enligt 5 kap 1-2 SSMFS 2008:13 föreligger senast vid utgången av varje kalenderår Som villkor för att använda principerna gäller att WSE: avdelar tillräckligt med personal som har lämplig och dokumenterad kompetens för kontrolluppgifterna ifråga tar fram kontrollprogram med procedurer och instruktioner som anger när och hur kontrollerna ska utföras samt hur resultaten ska dokumenteras. WSE har rutin för auktorisering av underhållstekniker som utför säkerhetsklassade provningar. Testbeskrivningar och kalibreringsinstruktioner finns framtagna. All utrustning som tillhör klass K eller U kontrolleras och provas genom egenkontroll enligt de provningsintervall som anges i STF för respektive system. Principerna och procedurerna för den egenkontroll som genomförs av WSE granskas av ett ackrediterat kontrollorgan. Det ackrediterade kontrollorganet granskar WSEs genomförda egenkontroll i begränsad omfattning varje år och urvalet av de kontroller som ska granskas kan göras olika från år till år. Ett intyg om överensstämmelse för de granskade kontrollerna utfärdas därefter av det ackrediterade kontrollorganet. För att hantera åldersrelaterade försämringar och skador har WSE tagit fram ett program som regelbundet ses över mot bakgrund av vunna erfarenheter och utvecklingen inom vetenskap och teknik samt implementeras för att ta hand om eventuella delar som ej ingår i befintlig underhållsprocess. Nuvarande processer avseende underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering p g a. åldring kan, i huvudsak, förväntas bestå framöver även vid förändringar relaterat till organisation och teknik.

51 Sida 51 (132) 8.5 PRIMÄR OCH FRISTÅENDE SÄKERHETSGRANSKNING Säkerhetsgranskningen görs i två steg, primär säkerhetsgranskning och fristående säkerhetsgranskning. Den primära säkerhetsgranskningen görs inom linjeorganisationen, främst underhållsingenjörer inom avdelningen för anläggningsförvaltning och underhåll. Den fristående säkerhetsgranskningen görs i en tvärfunktionell säkerhetsgranskningskommitté, SÄK. För att minska risken för att information om det fysiska skyddet sprids till obehöriga finns det en särskild säkerhetsgranskningskommitté, FSÄK. Kompetenskrav finns definierade för primärgranskare och för SÄK- och FSÄK-medlemmar. Säkerhetgranskning görs för all verksamhet vid Bränslefabriken, inklusive organisationsfrågor, som kan påverka strålsäkerheten, m a o inom de områden som SSM utövar tillsyn. Säkerhetsgranskning görs även för frågor beträffande emballage för transport av nukleärt material och ytkontaminerad utrustning till och från Bränslefabriken och den interna transportverksamhet inom vilken dessa emballage används. Med strålsäkerhet avses i detta sammanhang: Kriticitetssäkerhet Strålskydd Safeguards Fysiskt skydd Brandskydd inom uranförande verkstäder Primär säkerhetsgranskning delas in i fyra områden vilka är ändringar, händelser, dokument och organisationsförändringar. Om säkerhetsgranskningen berör ett specialistområde som den primära säkerhetsgranskaren inte behärskar fullt ut så ska han/hon ta hjälp av sakkunnig inom berört område. SÄK sammanträder normalt varje vecka, samt därutöver vid behov. SÄKs huvudsakliga arbetsuppgift är den fristående säkerhetsgranskningen av olika strålsäkerhetsärenden. SÄK kan väcka egna ärenden gällande förhållanden inom WSEs verksamhet i Västerås eller på uppdrag av säkerhetsenheterna, ta upp frågor som berör säkerheten. SÄK/FSÄK genomför även en första granskning av inträffade händelser eller upptäckta brister ur strålsäkerhetsmässig synvinkel och bedömer preliminärt om händelsen är en rapportervärd omständighet, RO, som ska anmälas till SSM.

52 Sida 52 (132) För IT-ändringar finns separat instruktion i tillägg till den generella instruktionen för systemändringar som även beskriver de olika momenten för säkerhetsgranskning. Ändringar och projekt innehåller allt oftare både utrustningsrelaterade ändringar och IT-relaterade ändringar vilket ställer stora krav på att de två instruktionerna samverkar. Kompetensbehovet för en effektiv säkerhetsgranskning behöver beaktas då personalomsättning förväntas vara högre än tidigare p g a trenden i samhället att man byter jobb oftare. Det medför att det ställs högre krav på formalism och dokumentation av kunskap. Frågor angående kompetens och bemanning kommer även fortsättningsvis att behandlas via befintliga processer för arbetsuppgiftsanalyser och för bemanning. 8.6 UTREDNING AV HÄNDELSER, ERFARENHETSÅTERFÖRING SAMT EXTERN RAPPORTERING Vid Bränslefabriken tillämpas Westinghouse generella process för korrigerande och förebyggande åtgärder. Processen innebär att händelser, brister, avvikelser och förbättringsförslag hanteras på ett systematiskt sätt. Processen stöds av händelsehanteringssystemet CAP som gör det möjligt för alla anställda att anmäla händelser och andra ärenden. När ett ärende är rapporterat i CAP görs en initial bedömning av vilken signifikansnivå händelsen har, om en eventuell INES-bedömning ska initieras, bedömning av om berörd myndighet ska underrättas om händelsen samt om preliminärrapport ska skickas till berörd myndighet. Alla ärenden bedöms inom en vecka av en särskild bedömningsgrupp (IRC) där ansvarig för ärendet utses samt ärendets signifikansnivå sätts. Det finns fyra signifikansnivåer. Alla strålsäkerhetsärenden skickas till SÄK/FSÄK, WSEs fristående säkerhetsgranskning, för preliminär bedömning mot SSMs händelsekategorier. Metodiken för orsaksutredningen är anpassad till ärendets/händelsens signifikans. Om MTOaspekter bör beaktas vid utredningen ska även en HuP-utredning genomföras. När ärendet är utrett och primärgranskat tas det upp i SÄK/FSÄK igen för slutlig bedömning. På detta möte görs den slutliga bedömningen av om ärendet är en rapportervärd omständighet samt vilken kategori den inträffade händelsen ska hänföras till. Nuvarande process för utredning av händelser har funnits under en lång tid och har kontinuerligt justerats och utvecklats. Processen är väl inarbetad och anses vara välfungerande då all personal har tillgång till CAP-systemet för att registrera ärenden, initial bedömning av händelsen utförs i tidigt skede, fristående säkerhetsgranskningsfunktion bedömer behov av orsakutredning och preliminär rapportering till SSM och efter eventuell orsaksutredning att föreslagna åtgärder bedöms kunna förhindra upprepning.

53 Sida 53 (132) WSE har processer för intern och extern erfarenhetsåterföring. Intern erfarenhetsåterföring baseras bland annat på att internt förmedla erfarenheter från händelser (t ex ROn). En speciell blankettmall finns för detta ändamål. Stopp för säkerhets skull är ett annat systematiskt sätt som används för att sätta fokus på frågor som behöver uppmärksammas extra. Processen innebär att ett informationsmaterial tas fram och förmedlas ut i organisationen under en viss tidsperiod. Varje ansvarig chef stannar produktionen och samlar personalen för en genomgång med syfte att föra ut nya erfarenheter eller annan viktig säkerhetsinformation. Extern erfarenhetsåterföring baseras på deltagande i olika externa forum och nätverk (exempelvis STURE-gruppen, FSG-nätverk, INES) samt genom samverkan med andra EHSfunktioner inom Westinghouse globalt. Den externa erfarenhetsåterföringen är ej helt systematisk och ofta informell. WSE behöver förbättra systematiken i arbetssättet beträffande extern erfarenhetsåterföring. Nuvarande process för extern rapportering av händelser har funnits och sett likadan ut under en lång tid. Rapporteringen följer de krav som finns i föreskriften och processen anses vara robust och välfungerande. För alla delar av processen avseende utredning av händelser så kommer det att krävas att WSE bevakar och bedömer ny vetenskap, ny teknik och nya metoder som aktualiseras inom området. Detta tillgodoses bland annat genom att WSE är delaktig i olika forum inom exempelvis HuP- och MTO-området och på så vis följer med i utvecklingen och får tillgång till ny vetenskap för att förbättra metodik och arbetssätt för utredning av händelser. Avseende ny vetenskap och teknik kan man sannolikt förvänta sig enklare tillgång till externa databaser, med erfarenhetsåterföringsärenden, som WSE kan få tillgång till och även lägga in egna erfarenhetsåterföringsärenden i. Man kan även förvänta sig ökat samarbete inom Westinghouse globalt inom området. 8.7 HANTERING OCH FÖRVARING AV ANLÄGGNINGSDOKUMENTATION Beroende på typ och källa av dokument, så lagras digitala filer i olika datasystem. Pappersoriginal i de fysiska arkiven nedan är det som gäller som original. Samtliga digitala system är föremål för automatisk daglig säkerhetskopiering till geografiskt åtskilda platser. De system som används för digital lagring kan inte åberopas som formella arkiv, men utgör i praktiken en signifikant redundans till arkiven. Arkiven på Bränslefabriken har loggning av temperatur och luftfuktighet vilket följs upp en gång per år. Rondering av arkiven m a p brandsäkerhet sker regelbundet. För Centralarkivet på Lunda råder ordinarie villkor för fastighetsförvaltning.

54 Sida 54 (132) Centralarkivet Här lagras de WSE-dokument som inte är uttryckligen föreskrivna att lagras i annat utrymme. Detta arkiv håller en dokumenterad brandskyddsnivå på EI 120 och bedömt motstånd mot sammanstörtning på R 120. DokCenter98 Här lagras teknisk anläggningsdokumentation. Detta arkiv håller en dokumenterad brandskyddsnivå på EI 120 och bedömt motstånd mot sammanstörtning på R 120. EHS-arkivet Här lagras dokumentation m.a.p. miljö, hälsa och säkerhet. Detta arkiv håller en bedömd brandskyddsnivå på REI 60. Dokument som är redo för arkivering tillåts förvaras i lokala närarkiv i upp till ett års tid innan de måste arkiveras. I praktiken arkiveras handlingar till EHS-arkivet och DokCenter98 inom betydligt kortare tid än ett år, mycket p g a att dessa lokaler är närbelägna. Handlingar från Bränslefabriken som ska arkiveras i Centralarkivet transporteras dit en gång per år av resursmässiga skäl. Denna rutin och närarkiven bedöms ge handlingarna en betryggande förvaring. Utlåningsrutiner finns för varje arkiv. Dessa ger spårbarhet till person som lånar dokument ur ett arkiv. Organisationen visar ett aktivt intresse för digital arkivering enligt Riksarkivets krav. Detta är den teknik för arkivering som WSE uppfattar är den bästa för överskådlig framtid. WSE har för avsikt att införa ett nytt digitalt system. Idag finns inget som tyder på att arkivlokalerna ska bytas och därför bedöms ledningssystemet för dessa inte genomgå några större förändringar m a p detta bedömningsområde. I fallet att WSE introducerar ett enhetligt digitalt system för arkivering, så utökas ledningssystemet för att täcka in det systemet och de nya koncept det skulle medföra. På sikt skulle detta kunna minska den totala arbetsbördan, eftersom moment med hantering av fysiska handlingar utgår. Beträffande ny vetenskap och teknik, så konstateras att den tekniska utveckling som är signifikant för detta bedömningsområde sker inom digital arkivering. Här följer WSE aktivt utvecklingen och arbetar för en implementation baserad på modern teknik. För övervakning och insamling av driftdata arbetar man med den senaste tekniken inom området och följer aktivt utvecklingen. 8.8 KÄRNÄMNESKONTROLL, EXPORTKONTROLL OCH TRANSPORTSÄKERHET Bränslefabriken är uppdelad i fem zoner avseende kärnämneskontroll. Dessutom finns det en zon inom Tegnérområdet. Internt är anläggningen uppdelad i s.k. storage locations inom vilka det finns mindre enheter, som används i detaljerad bokföring och inventering av kärnämne.

55 Sida 55 (132) Ett särskilt program i SAP används för bokföring och uranredovisning. Ur SAP uranbokföring hämtas samtliga data som krävs för rapportering till kund och myndigheter i samband med in-/utleveranser, månadsrapportering och inventering. En gång om året genomförs en fysisk inventering av allt uranhaltigt material (Physical Inventory Taking, PIT). Resultatet sammanställs i en inventarielista (List of Inventory Items, LII) som ligger till grund för verifiering av Bränslefabrikens inventering. Verifieringen (Physical Inventory Verification, PIV), genomförs av inspektörer från Euratom, IAEA och SSM under en veckas tid. IAEA har sedan mer än 20 år förlagt utbildning av inspektörer till Bränslefabriken. Detta uppfattas som ett erkännande av att Bränslefabrikens verksamhet med anknytning till safeguards håller en sådan klass att den kan tjäna som förebild för andra. Långvariga diskussioner med Euratom och WSE har handlat om hur WSE ska redovisa kategoriförändringar avseende anrikningskategori under tillverkningsprocessen. Redovisningen av kategoriförändringar på WSE anses fungera tillfredställande. SAP-funktion för att ta fram kategoriförändringar har implementerats under Fördelning av avtalskoder för kategoriförändringar är under utvärdering. Förbättringsmöjligheter finns för att ytterligare förfina sökning i SAP samt för att minska manuella beräkningar vid avtalskodshantering. Andra förbättringsmöjligheter gäller uppdatering av instruktioner samt att inrätta ett safeguardsforum inom WSE. Sverige är medlem av Nuclear Suppliers Group (NSG) som omfattar handel mellan stater anslutna till Non-Proliferation Treaty (NPT). NSG ställer upp riktlinjer för export av produkter inom kärnkraft samt för export av produkter med dubbla användningsområden. Vidare omfattas Sverige av exportkontrollkrav från EU. Internationella och nationella krav speglas i SSMs föreskrifter om kontroll av kärnämne m.m. WSE har transporttillstånd som anger de villkor som WSE måste uppfylla för att få transportera i Sverige. WSE har dock inga egna fordon utan transporttjänster köps in av externa transportörer (uppdragstagare). WSEs rutin för uppdragstagare tillämpas. WSEs säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods är examinerade enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskaps krav. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) utger föreskrifter för transportsäkerhet för transport av farligt gods. I de avsnitt där klass 7 radioaktiva ämnen ingår, harmoniserar dessa med IAEAs regler för säker transport av radioaktivt material. Det finns idag inga föreskrifter för fysiskt skydd vid transporter av kärnämne utgivna av SSM. Kravbilden för fysiskt skydd vid transport av kärnämne har istället fastställts i det transporttillstånd som utfärdats av SSM. Villkor i transporttillstånd harmoniserar med IAEAs rekommendationer för fysiskt skydd av nukleära transporter.

56 Sida 56 (132) Organisatoriskt finns möjlighet för samarbete inom Westinghouse globalt framförallt inom EU för samsyn och effektivt arbete i att uppfylla EUs krav. Utvecklingen inom vetenskap och teknik och i synnerhet inom IT-sidan, SAP, kommer förmodligen att innebära förbättringar inom kärnämneskontroll för redovisning av kärnämne. Utvecklingen inom vetenskap och teknik och i synnerhet inom IT kommer förmodligen att innebära nya möjligheter inom exportkontrollen att hålla reda på export av teknik och produkter. WSE följer kontinuerligt utvecklingen inom området transportsäkerhet och deltar aktivt vid remissarbeten samt gör egna analyser rörande påverkan för den egna verksamheten. WSE fortsätter följa den teknikutveckling som sker inom området transportsäkerhet och fysiskt skydd, som exempelvis kommunikationssäkerhet och positionering. Inom enheten Säkerhet, arbetsmiljö och miljö på WSE finns verksamhetsansvarig för safeguards och operativ safeguardshandläggare. Utöver detta finns utpekade zonansvariga inom de olika uranförande verkstäderna. Vidare finns IT-stöd i form av en SAP-expert inom enheten IT Applications and Infrastructure. Inom enheten Säkerhet, arbetsmiljö och miljö finns en operativ exportkontrollhandläggare, en ansvarig för exportkontroll, Export Control Administrator, ECA samt två utpekade personer för exportkontrollfrågor ansvariga för WSE, Technology/Trade Control Liasions, TCL. WSE bedömer att kraven i SSMs föreskrifter för verksamhetsutövare med tillstånd enligt 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet gällande tillräckliga ekonomiska resurser är uppfyllda. Vad gäller ledning och styrning av kärnämneskontroll så uppfylls kraven genom WSEs generella instruktion för implementering av lagar, föreskrifter och tillstånd för EHSområdet. Kravet om att tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet ska systematiskt och periodiskt undersökas av en revisionsfunktion. Den har en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision. Inom Kärnämneskontrollen tillämpas vetenskap och teknik främst inom IT-sidan där vi använder SAP-applikationer både inom produktionen för styrning av processen och också registrering av processflöden. Inom safeguards används SAP för rapportering av inventariet och förändringar som påverkar det. Ständig förbättringsprocess pågår för att uppdatera SAPapplikationer och utbilda safeguardspersonal att använda dessa. Ansvaret för exportkontrollen finns beskrivet i WSEs ledningssystem, NiLS. Där återfinns också instruktioner för hur exportkontroll av kärnämne, kärnteknisk utrustning och teknik inklusive programvara ska utföras. Detta för att uppfylla kraven för hantering av exportkontrollerat material och teknik enligt EUs och SSMs föreskrifter map exporttillstånd och rapportering av överföring inom EU och export ut ur EU.

57 Sida 57 (132) Beträffande kompetens och bemanning bedömer WSE att inga brister finns men med förbättringar som kan genomföras. Tillämpliga krav är uppfyllda och tillgodoses med de utbildningar och curriculum som uppfattas till varje befattning. 8.9 BURE Provkretsen BURE på Tegnérområdet är en högtryckskrets bestående av ett system av pumpar, rör, ventiler, värmare, värmeväxlare och tryckkärl. Prov i BURE sker normalt i samband med framtagning av ny bränsleprodukt inom WSEs BWR-verksamhet. Provkretsen är konstruerad på ett sådant sätt att provobjektet, vilket kan vara en bränslepatron innehållande natururan eller utarmat uran, kan utsättas för tryck, temperatur, vatten-/ångflöde samt vattenkemi motsvarande vad som förekommer i en kokvattenreaktor, BWR. Vid de prov som utförs i kretsen studeras strömningsbild, nötningseffekter och vibrationer i en bränslepatron. Uranet ger bränslet rätt vikt vilket har betydelse för hur bränslekomponenterna kan komma att interagera med varandra. Då uranet i systemet är antingen utarmat eller naturligt föreligger inga kriticitetsrisker i samband med provning eller hantering. Kärnavfall hanteras ej i systemet. Ett prov i BURE använder sig av maximalt en bränslepatron per test. Bränslestavarnas kapsling utgör barriär mot otillåten spridning av uran vid drift av riggen. Provtagning av riggens vatten indikerar att barriärens integritet upprätthålls. Ändringsarbeten förekommer mycket sällan i BURE. Kretsen har använts för provning under lång tid, förvisso med långa perioder av stillestånd mellan kampanjer men hela systemet kan betraktas som en äldre anläggning, något som medför ett allmänt ökat behov av underhåll. Underhåll sker när behov identifierats. Ordinarie bemanning arbetar inom områdena el, mekanik och datainsamling, samt ansvarar för drift och installation. De prov som utförs i BURE pågår i regel kontinuerligt i 700 timmar. BUREs driftinstruktioner finns samlade under Handbok BURE. BURE är i sin konstruktion och funktion en unik anläggning vilket innebär att de arbetsmoment som ingår i samband med användning kräver utbildning på plats och erfarenhet. För att säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig bedrivs kontinuerlig fortbildning av personal. Provkretsen BURE uppfyller sin tänkta funktion vilken är framtagen för att kunna återskapa de förhållanden, med avseende på tryck, flöde och temperatur, som råder i de konventionella reaktorer av BWR-typ som idag är i drift och vilka provobjektet, bränslepatronen, utvecklats för. Så länge dessa reaktorer inte ändrar dessa parametrar drastiskt så finns det heller inte något motiv till ändringar i BURE. Underhållsarbete kommer att bedrivas för att säkerställa att kretsens funktionalitet behålls intakt.

58 Sida 58 (132) Provkretsen BURE kommer även fortsättningsvis köras med bränslestavar av natururan alternativt utarmat uran. Detta medför att inga kriticitetrisker föranligger i samband med hanteringen av bränslestavarna.

59 Sida 59 (132) 9 SÄKERHETSLEDNING Kapitlet behandlar olika aspekter av säkerhetsledning. 9.1 ORGANISATION Westinghouse Electric Sweden AB (Westinghouse Electric Sweden) är ett svenskt bolag inom Westinghouse gruppen som ägs av Brookfield Business Partners. Westinghouse Electric Sweden bedriver sin affärsverksamhet under WECs ledning, med en inriktning och i en form som anges av WEC, men i enlighet med svensk lag. Med WSEs juridiska ansvar avses i detta sammanhang: Att ansvara för att tillämpliga lagar, förordningar, tillstånd och myndighetskrav efterlevs. Särskild vikt ska läggas vid kärntekniklagen och dess långtgående krav på att tillståndshavaren själv skall vara verksam för att vidta alla de åtgärder som behövs för att upprätthålla säkerheten vid Bränslefabriken och annan kärnteknisk verksamhet inom WSE. Bild 9.1 visar fördelningen vad avser olika typer av ansvarstagande inom och utom Westinghouse Electric Sweden. Streckad linje anger att för legala krav (juridiskt ansvar) sker rapportering till VD, medan produktionsledningsansvar och affärsansvar rapporteras inom WEC:s globala produktlinjer resp. EMEAs Affärsorganisation. Styrelsen och VD för Westinghouse Electric Sweden har ansvaret för att verksamheten inom Westinghouse Electric Sweden uppfyller juridiska krav och interna regelverk samt att det finns erforderliga resurser och kompetens för detta. Av särskild vikt är krav och regler angående säkerhet, i detta begrepps vidaste bemärkelse, inkluderande krav enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Styrelsen sammanträder kvartalvis. Vid varje styrelsemöte avrapporteras status avseende WSEs kärntekniska verksamhet. VDs juridiska ansvar delegeras för vissa verksamhetsområden till ansvariga chefer. Principerna för ansvar och befogenheter bygger dels på att beskriva detta i ledningssystemet för de olika verksamhetsdelarna dels för befattningar och roller på olika nivåer. Ansvar och befogenheter i olika processer finns också i detalj beskrivna i de instruktioner som styr dessa processer.

60 Sida 60 (132) Som exempel på detta är chefens ansvar och befogenheter. Dessa finns beskrivna i en generell ansvarsbeskrivning som berör samtliga chefer inom WSE. För en chef inom exempelvis Bränsletillverkningen finns sedan en kompletterande beskrivning av det specifika ansvar och befogenheter för denna roll i den instruktion som styr verksamhetsområdet. I samma instruktion finns även det ansvar som respektive avdelning eller enhet har beskrivet på en övergripande nivå. Finns det sedan ytterligare ansvar och befogenheter för chefer på avdelnings- eller enhetsnivå finns detta i den detaljerade ansvarsbeskrivningen för berörd avdelning/enhet. I de fall det finns ett utpekat ansvar och/eller befogenhet för en chef i en specifik process finns detta beskrivet mer i detalj i den eller de instruktioner som styr denna process Organisationsscheman Bild 9.1 visar en matris över WSEs organisation i relation till övriga delar av Westinghouse Electric Company (WEC). De delar som ingår i matrisorganisationen och som berörs av WSEs tillstånd enligt kärntekniklagen redovisas därefter. Bild 9.1. Organisation Verksamhetsdelar som omfattas av WSEs tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet: Inom Region: Ingen egen kärnteknisk verksamhet. Legal, Risk and Commercial Affairs ger visst stöd.

61 Sida 61 (132) Global Product Services: Nuclear Fuel, d.v.s. Tillverkning Sverige och EMEA Fuel Engineering omfattas. Övriga delar omfattas ej. Center Led: Quality, Environment, Health and Safety samt Information Systems omfattas. Human Resources, Finance, Communications och Supply Chain Management ger visst stöd till den kärntekniska verksamheten. Nedan redovisas de delar som berör den kärntekniska verksamheten mer i detalj: REGION Legal, risk & commercial affairs Avdelningen Legal, Risk & Commercial Affairs ansvarar för att övervaka att Westinghouse affärsverksamhet inom EMEA drivs i enlighet med respektive lagar. Detta innefattar bland annat: säkerställa överensstämmelse mot tillämpbara lagar och krav, utvärdera potentiella legala risker, t ex legalt skydd inom områden som kärnteknisk ansvarsskyldighet, skadekonsekvenser, begränsning av ansvarsskyldighet och andra signifikanta problem, tekniska licenser

62 Sida 62 (132) GLOBAL PRODUCT SERVICES Nuclear Fuel, d.v.s. tillverkning Sverige Tillverkning Sverige, BO, (Nuclear Fuel) rapporterar till VD avseende den kärntekniska verksamheten samt till Nuclear Fuel centrala organisation inom WEC avseende icke kärnteknisk verksamhet. Bild 9.2. BO - Tillverkning Sverige, BO - Tillverkning Sverige har ett övergripande ansvar för tillverkning av kärnbränsle och komponenter till kärnkraftreaktorer samt för fastighets-, teknik- och processutveckling. Ansvaret innefattar kostnadsansvar samt bibehållande och utveckling av teknisk kompetens och resurser för verksamheten. Bild 9.3. BF Verksamhetsutveckling, BF - Verksamhetsutveckling ansvarar för mål- och strategiprocesser för fabriken, ledning, styrning och uppföljning av fabrikens projekt avseende investeringar, processutveckling eller effektivisering av tillverkningsflöden och administrativa affärsprocesser.

63 Sida 63 (132) Bild 9.4. BI Logistik och projekt, BI Logistik och projekt avdelningen ansvarar för material- och produktionsplanering, godsmottagning, mottagningskontroll, lagerhantering samt extern- och interntransporter. Även ansvarig för kundleveranser samt genomförande av investeringsprojekt. BIL Transporter enheten ansvarar för spedition och transport av gods, såväl konventionellt som säkerhetsklassat, till och från företaget i enlighet med villkor i transporttillstånd. Enheten ansvarar för tillhandahållandet av godkända och licensierade transportbehållare för extern transport av radioaktiva ämnen och för att upprätthålla nödvändiga transportemballagelicenser och valideringar. Enheten är även ansvarig för driften av uranförrådet. Enheten ansvarar för att allt arbete inom enhetens ansvarsområde, som ligger under den kärntekniska verksamheten, styrs och rapporteras inom det legala bolaget WSE. BIL har främst en rapporteringsväg till GNT&L, men för kärnteknisk verksamhet gäller rapporteringsväg till BI. BIP - Produktions- och materialplanering - Enheten ansvarar för uransamordning, vilket innebär koordinering av urananskaffning för att säkerställa att uranmaterial finns tillgängligt för att möta produktionens behov samt att ha kontroll på uranets ursprung och uranvärde. Urananskaffningen sker i samverkan med Global Uranium Management inom WEC.

64 Sida 64 (132) Bild 9.5. BN - Anläggningsförvaltning, BN Anläggningsförvaltning avdelningen ansvarar för underhåll och förvaltning av Bränslefabrikens system, drift av fastighet och servicesystem. Detta innefattar ansvar för säkerhetsdokumentation som är nödvändig för systemets säkra drift finns och hålls aktuell. Avdelningen äger och ansvarar för säkerhetsdokumentationen exempelvis SRB, STF, barriäranalyser och testbeskrivningar. BNA Planering, utveckling och operativt underhåll för öppen uranhantering enheten ansvarar, på uppdrag från respektive utrustningsansvarig, för planering/utförande och koordinering av förebyggande, avhjälpande och akut underhåll. BNB Planering, utveckling, och operativt underhåll för mek-verkstäder samt stav- och patronverkstäderna enheten ansvarar, på uppdrag från respektive utrustningsansvarig, för planering/utförande och koordinering av förebyggande, avhjälpande och akut underhåll. BNC Planering, utveckling och operativt underhåll servicesystem - enheten ansvarar för planering, utveckling och underhåll av fastigheter och servicesystem. Enheten har utrustningsansvar för Fysiskt Skydd och Strålskydd, med såväl utrustningsansvarig (UA) som UH-ingenjör.

65 Sida 65 (132) Inom BNC finns rollen Utrustningsansvarig (UA) som ansvarar för att system för strålskydd och fysiskt skydd drivs, underhålls och uppgraderas så att de uppfyller gällande säkerhetskvalitets-, miljö- och tillgänglighetskrav. BND Huvudplanering underhåll, material-försörjning och ER support enheten ansvarar för planeringen av längre underhållsstopp samt strategifrågor inom BN-organisationen. BNE Utrustningsförvaltning enheten ansvarar för underhåll och förvaltning av fabrikens utrustningar, fastighet och servicesystem förutom för Fysiskt Skydd och Strålskydd. Enheten är processägare för Equipment Reliability (utrustningars tillgänglighet) och för WSEs arbetsorderprocess. Inom BNE finns rollen Utrustningsansvarig (UA) som ansvarar för att system för fastighet, brandskydd samt tillverkningssystem och maskiner drivs, underhålls och uppgraderas så att de uppfyller gällande säkerhets- kvalitets-, miljö- och tillgänglighetskrav. BNT Tillverkningsteknik - Enheten ansvarar på uppdrag av resp. UA för teknikområdena el & automation, mekanik och mätteknik för att tillhandahålla kompetens och resurser för att utveckla, konstruera, uppföra, driftsätta och dokumentera nya processer, utrustningar och kontrollsystem samt tillhandahålla kompetens och resurser för att bedöma nya och befintliga processers säkerhet mot kriticitet tillsammans med enheten för Säkerhet och miljö. Bild 9.6. BP Tillverkning, BP Tillverkning avdelningen ansvarar för tillverkning av kärnbränsle, styrstavar och komponenter till kärnkraftreaktorer. BPK Konvertering enheten ansvarar för konvertering av uranhexaflourid (UF 6 ) och uranylnitrathexahydrat (UNH) till urandioxidpulver (UO 2 ) samt tillhörande sidoflödena kemikalieåtervinning och uranåtervinning. BPA UO 2 -kutstillverkning - Pressning, sintring och slipning av UO 2 -kuts samt pulverberedning, verktygs- och provtillverkning.

66 Sida 66 (132) BPC - BA-kutstillverkning enheten ansvarar för pressning, sintring och slipning av kuts. I verkstaden för BA-kutstillverkning utförs även chargering av kutsar till kapslingsrör. BPB Bränslestavtillverkning - enheten ansvarar för tillverkning av bränslestavar. BPM Patrontillverkning - enheten ansvarar för montage av bränslepatroner samt packning av bränslestavar och bränslepatroner. Bild 9.7. BQ - Kvalitet och Process, BQ - Kvalitet och Process ansvarar för kvalitetsstyrning av externa och interna flöden av direkt material inom Bränsleverksamheten. Avdelningen ansvarar för utveckling av kontrollmetoder samt utveckling, kvalificering och uppföljning av OFP-metoderna inom Bränsleverksamheten. Avdelningen ansvarar även för kalibrering av instrument och mätdon. Avdelningen har laboratorier för fysikaliska och kemiska analyser samt autoklav- och metallografilaboratorium. BQL Kvalitet & process - Analyslaboratorier - ansvarar för kemiska och fysikaliska analyser på produkter, processvatten och restmaterial från bränsletillverkningen. I ansvaret ingår bl a analyser från processkontroll, uran- och kemikalieåtervinning, spillvattenhantering från konverteringsenheten samt kontroll av kuts. Enheten är ansvarig för att ackrediteringens krav enligt ISO uppfylls. BQP Kvalitet & process - Svets & provning ansvarar inom fabriken för förstörande och oförstörande provning av produkter för utveckling, kvalificering och produktion. Enheten är ansvarig för kalibreringsprocessen samt för autoklav- och metallografilaboratorierna. BQU - Kvalitet & process - Pulver & kuts - ansvarar för verksamhetsnära kvalitet- och processtyrning samt utveckling för verkstäder inom öppen uranhantering. I ansvaret ingår bl a Tillhandahålla kompetens och resurser för att bedöma nya och befintliga processers säkerhet mot kriticitet tillsammans med enheten för Säkerhet och miljö

67 Sida 67 (132) Fuel Engineering/Bränsleteknik Bränsleteknik, BT, (Fuel Engineering) rapporterar till VD avseende den kärntekniska verksamheten samt till Fuel Engineering centrala organisation inom WEC avseende icke kärnteknisk verksamhet. Bild 9.8. BT - Bränsleteknik, BT - Bränsleteknik bränsleteknikavdelningen ansvarar för hårdvaruutvecklingen av BWRbränsle och styrstavar samt för tyskt PWR-bränsle. Med avseende på BWR-bränsle ansvarar BT också för modell- och mjukvaruutveckling samt för metodikfrågor. BTK - Mechanical Design and Tegnér Lab enheten ansvarar för det termohydrauliska laboratoriet och att där utföra utvecklings- och verifieringsprov för BWR- och PWR-bränsle. Vidare ansvarar enheten för BURE testrigg. BTM - Criticality, Materials and Fuel Performance enheten ansvarar för analyser av olika system och komponenter med avseende kriticitetssäkerhet. Field Services Avdelningen Field Services (NR, Nordic Reactor Services) rapporterar till VD avseende den kärntekniska verksamheten samt till WEC Global Field Services organisation avseende icke kärnteknisk verksamhet. Field Services (NR, Nordic Reactor Services)

68 Sida 68 (132) Bild 9.9. Field Services (NR, Nordic Reactor Services), Avdelningen Field Services (NR, Nordic Reactor Services) ansvarar för genomförande av kundprojekt avseende leverans av produkter vid revisionsavställningar inom BWR Reactor Services, genomförande av globala kundprojekt inom områdena tillverkning och underhåll av bränsleserviceutrustning. NRF Nordic Reactor Fuel Services enheten ansvarar för underhåll av bränsleserviceutrustningar. Not. Utgör ej kärnteknisk verksamhet men faller under WSEs tillstånd enligt strålskyddslagen. NRS Nordic Reactor Services Manufacturing enheten ansvarar för provriggen TRYM som används vid provning och inställning av styrventiler till reaktoranläggningars tryckavsäkringsventiler, tillverkning av utrustning för bränsleservice samt för drift av LWR-center (mock-up och provkretsar). CENTER LED Avdelningarna som är strukturerade under Center Led i matrisorganisationen rapporterar till VD samt till WECs centrala organisationer inom respektive område. Human Resources HR - Human Resources tillser att bolaget uppfyller lagar och förordningar som reglerar personalansvar och arbetsgivaransvar. Ansvarar för WSEs utbildningsregister och koordinerar utbildningar inom WSE. Information Systems IS - Information Systems avdelningen ansvarar för bolagets gemensamma IT-system och ITsäkerhetssystem samt driver, underhåller och utvecklar IT- och telefonisystem.

69 Sida 69 (132) Kommunikation Kommunikation ansvarar för hantering och koordinering av intern respektive extern kommunikation, media, PR samt WSEs övergripande informationsmaterial. Supply Chain Management IN Supply Chain Management avdelningen har det primära ansvaret att säkerställa att WSE gör affärer med rätt leverantörer, till bästa möjliga villkor och i enlighet med WSEs säkerhetsbestämmelser. Detta omfattar såväl initial bedömning och val av leverantörer som utvärdering av deras prestationer samt utveckling och avveckling av leverantörer. Finance SF Sverige Finans har ansvaret att säkerställa att de svenska enheterna har god finansiell kontroll samt att lag och myndighetskrav (finansiella) möts. Kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet Bild QEHS - Kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet, Chefen för Kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet, Q/EHS, (Quality, Environment, Health and Safety) är säkerhetschef för WSE och rapporterar direkt till företagets VD samt till WEC/EMEA centrala organisation i operativa kvalitetsfrågor.

70 Sida 70 (132) Avdelningen ansvarar för: samordning och utveckling av kvalitets, - miljö-, hälsa och säkerhetsverksamheteten inklusive processerna för säkerhetskommitté, säkerhetsprogram och miljöprogram. att leda och samordna WSEs arbete för en god kvalitets-och säkerhetskultur. att verka för att verksamheten bedrivs på ett säkert sätt och med minsta möjliga miljöpåverkan att underhålla och utveckla verksamhetens program för ständiga förbättringar inom kvalitet-, miljö-, hälsa- och säkerhetsområdet ledningssystem (kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet) avseende samordning processen för övergripande verksamhetsgranskning av ledningssystemets funktion, s k Ledningens Genomgång myndighetskontakter. samordning av verksamheten för implementering av lagar, föreskrifter, remisser, granskningar etc och områdesansvar WSEs tillståndslista att aktivt stödja WSEs produktlinjer att stödja och delta i inspektioner, verksamhetsövervakningar och externa revisioner att samordna den återkommande helhetsbedömning av anläggningens säkerhet och strålskydd som ska utföras vid tidpunkt bestämd av från Strålsäkerhetsmyndigheten samverkan med WECs globala organisation för kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet Inom Avdelningen Q/EHS finns Kvalitets- och säkerhetskulturledare med ansvar för att leda och samordna WSEs arbete för en god kvalitets-och säkerhetskultur, vilket även innefattar HuP (Human Performance) och MTO (Människa, Teknik, Organisation). QP- Kvalitet (Quality Programs and Oversight):

71 Sida 71 (132) Avdelningen Kvalitet (Quality Programs and Oversight, QP) ansvarar för ledningssystem, intern samordning vid kunders kvalitetssystemrevisioner samt planering och genomförande av interna revisioner avseende kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet. Detta inkluderar områdesansvar för interna säkerhetsrevisioner enligt SSMFS 2008:1 inkl. verifiering att säkerhetskrav och regler följs. Dessutom ingår samordning av planering och genomförande av systemrevisioner hos leverantörer, CAP, processutveckling, stöd, utbildning och uppföljning samt att stödja den interna projektverksamheten och projektledare rörande kvalitetsfrågor genom att aktivt verka för att säkerställa kvaliteten och genomförandet av projekt samt leveranser från dess leverantörer och tillverkare. EP- EHS Programs: Avdelningen för Miljö, hälsa och säkerhet (EHS Programs, EP) omfattar de tre enheterna EPN - Nukleär säkerhet, EPS - Säkerhet, arbetsmiljö och miljö samt EPW - Avfallshantering. Inom EP-organisationen finns bl a rollerna: strålskyddsföreståndare, ersättare för strålskyddsföreståndare, strategiska uppdrag inom strålsäkerhets- och avfallsområdet, brandskyddsansvarig, krisledningssamordnare, miljösamordnare, miljöingenjör, ordförande för SÄK och FSÄK (FSG), INES-kontaktperson, kontaktperson SSM, arbetsmiljösamordnare, verksamhetsansvarig för fysiskt skydd, transportsäkerhet och safeguards, säkerhetsrådgivare vid transporter av farligt gods, och ordförande i KSG. Verksamhetsområden för respektive enhet inom EP är enligt följande: EPN - Nukleär säkerhet: Strålskydd Kärnsäkerhet Säkerhetsgranskning Tvättstuga, lokalvård EPS - Säkerhet, arbetsmiljö och miljö: Safeguards Exportkontroll Arbetsmiljö

72 Sida 72 (132) Miljö Fysiskt skydd Brandskydd Kris & beredskap EPW Avfallshantering: Kärnavfall För samtliga verksamhetsdelar finns ansvarsbeskrivningar i form av instruktioner som ingår i WSEs ledningssystem. SSM har godkänt WSEs strålskyddsföreståndare samt två ersättare. Strålskyddsföreståndaren tillhör organisatoriskt avdelningen för Miljö, hälsa och säkerhet och ersättarna för strålskyddsföreståndaren tillhör dels Nukleär säkerhet och dels Leveransprojekt och nya produkter. Instruktioner finns för hantering av organisatoriska ändringar inom den kärntekniska verksamheten. Dessa ändringar beskrivs, motiveras och säkerhetsgranskas innan genomförandet. Finns påverkan på WSEs säkerhetsredovisning anmäls ändringen till SSM. 9.2 LEDNINGSSYSTEM Westinghousekoncernen har ett ledningssystem, som är hierarkiskt indelat i tre nivåer. Den högsta nivån utgörs av en övergripande kvalitetsmanual och en övergripande EHS-manual för koncernen. På den andra nivån finns globala instruktioner som styr verksamheten inom koncernen. På den tredje nivån finns till sist lokala instruktioner som gäller för den svenska delen av bolaget och där lagkrav och andra lokala krav är implementerade.

73 Sida 73 (132) Ledningssystemen för Westinghouse globalt framgår av bild 9.11 nedan: Bild Westinghouse globala ledningssystem WSEs ledningssystem är kopplat till de globala ledningssystemen, men är uppbyggt som ett integrerat ledningssystem och inkluderar alla tillämpliga delar av det globala ledningssystemet, inklusive tillkommande kravbilder från exempelvis svensk lagstiftning. Kopplingen mellan Nivå 2-instruktioner, BMS, globala och svenska Nivå 3-instruktioner styrs av WSEs kvalitetsplan som är uppbyggd som en översättningsmatris för återspegling av var kraven är omhändertagna lokalt. Generellt sett gäller att nationella lag och föreskriftskrav alltid går före krav från den globala organsationen vilket bör förtydligas i Westinghouse globala ledningssystem. De globala kraven kan inte överrida nationella kravbilder utan kan enbart ge en förhöjd säkerhetsnivå och inte försämra den samma. I WSEs kvalitetsplan framgår var kraven i globala instruktioner är implementerade lokalt. Bild 9.12 nedan beskriver WSEs ledningssystem: Bild 9.12 WSEs ledningssystem

74 Sida 74 (132) Lokalt leds, styrs, utvärderas och utvecklas den kärntekniska verksamheten med stöd av detta ledningssystem. Det lokala ledningssystemet för bränsleverksamheten styrs av den verksamhetspolicy som finns beslutad och som ger uttryck för den högsta ledningens syn på säkerhetsoch miljöfrågor. Bild 9.13 Företagets policy Det lokala ledningssystemet för bränsleverksamheten är processorienterat. Det är fastställt, dokumenterat och täcker samtliga verksamheter och ska vara utformat så att kraven på säkerhet tillgodoses. För att navigera i ledningssystemet och underlätta sökande efter instruktioner har WSE implementerat ett system benämnt NiLS (Navigera i LedningsSystemet) som ger möjlighet att från en processkarta klicka sig nedåt i instruktionshierarkin tills man finner den instruktion man söker. Förutom renodlade instruktioner finns även referenser till WSEs säkerhetsredovisning (SRBer) och till WSEs säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) i NiLS. Beträffande detaljerade grepp-för-greppinstruktioner, driftsinstruktioner, operationsbeskrivningar och andra former av arbetsstandards återfinns dessa i så kallade lokala handböcker som går att nå via NiLS. Samtliga medarbetare har behörighet och tillgång till NiLS.

75 Sida 75 (132) Nuvarande ledningssystem har utvecklats under en lång tid och det finns ett behov att se över strukturen för nuvarande system och skapa ett ledningssystem som upplevs som mer användarvänligt, effektivt och värdeskapande. Ett projekt för att genomföra detta drivs för närvarande inom företaget. Målet med projektet är att skapa ett processbaserat integrerat ledningssystem som är enkelt och användarvänligt och som stöttar verksamheten i rätt riktning och som säkerställer att WSE uppfyller relevanta krav från myndigheter, kunder, standarder etc. Ett ledningssystem måste ständigt anpassas exempelvis vid genomförda organisationsförändringar, vid introduktion av nya eller förändrade processer eller som resultat av att erfarenhetsåterföring och förbättringsprogram gett oss nya synsätt. Vidareutvecklingen av ledningssystemet ska således ses som ett uttryck för en strävan att ständigt förbättra säkerheten. 9.3 KOMPETENS Man kan enkelt uttrycka att det finns två delprocesser för att säkerställa att all personal, såväl intern som extern, får nödvändig kunskap för att på ett säkert sätt kunna genomföra arbetsuppgifter inom den kärntekniska verksamheten. Dels är det generella säkerhetsutbildningar i flera steg som är obligatoriska för olika målgrupper och dels är det rollspecifika utbildningar i processen Kompetensuppföljning och bemanningsanalys inom den kärntekniska verksamheten De generella utbildningarna beskrivs kortfattat enligt följande: Bild Generella utbildningar hos WSE Säkerhetsfilm och skriftlig säkerhetsinformation samt fördjupad säkerhetsutbildning är kopplad till tillträdesprocessen och är således krav för att få arbeta på kontrollerat område.

76 Sida 76 (132) Utöver de mer generella säkerhetsutbildningarna som beskrivs i bild 9.14 finns det en process som ska tillse att personalen har rätt kompetens för att utföra arbete inom den kärntekniska verksamheten på ett säkert sätt. Bild Process för Kompetensuppföljning och bemanningsanalys inom den kärntekniska verksamheten Processen (Bild 9.15) innebär att de arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten definieras. De roller som utför dessa arbetsuppgifter identifieras och nödvändiga kompetenser kopplas till denna roll. Utifrån arbetsuppgiftsanalys kartläggs och dokumenteras befintliga kompetenser samt eventuellt utbildningsbehov. Bemanningsanalyser utförs på både kort och långt sikt. På kort sikt är det huvudsakliga syftet att ha en redundans för den säkra driften. Den långsiktiga syftar till att säkerställa kompetensförsörjningen för kritiska kompetenser inom den kärntekniska verksamheten. Dessa kopplas sedan till t.ex. ansvarsbeskrivningar, drift och underhållsinstruktioner eller andra typer av arbetsbeskrivningar.

77 Sida 77 (132) 9.4 SÄKERHETSKULTUR Westinghouse definierar kultur som de attityder, värderingar och beteenden som resulterar i ett kollektivt åtagande att sätta säkerhet och kvalitet före andra konkurrerande mål vid beslutsfattande för att säkerställa skydd mot människor och miljön. I detta åtagande finns även en grundläggande förståelse att kvaliteten på våra tjänster och produkter kan ha säkerhetspåverkan hos kunden. Kulturen omfattar organisationens processer, beteenden och uppfattningar som relaterar till ledningssystemen för säkerhet och kvalitet och som inkluderar, men är inte begränsat till, viktiga säkerhetsområden såsom kärnsäkerhet, fysisk arbetsmiljö, strålskydd, yttre miljö samt anläggningssäkerhet. Den psykosociala arbetsmiljön är avgörande i kulturarbetet och för hur vi ser på och hanterar risk och säkerhet. För att skapa en god säkerhetskultur jobbar WSE med 10 kännetecken för en god säkerhetskultur som riktlinjer för säkerhet.

78 Bild Riktlinjer för säkerhet Sida 78 (132)

79 Sida 79 (132) WSE har ett program för Human performance (HuP), som består av grundläggande principer och modeller samt beskrivna felförebyggande arbetsmetoder, så kallade HuP-verktyg, som mer riktar in sig på beteenden och uppfattningar. Arbetsmetoderna stöttar antingen individen i arbetsutförandet för att förebygga och minimiera egna misstag eller gruppen/organisationen för att fånga in och ständigt förbättra arbetsprocesser samt lära av misstag. Inom området MTO (Samspelet Människa-Teknik-Organisation), som utgår från att risker bör förstås i ett tekniskt, mänskligt och organisatoriskt sammanhang, finns också verktyg som stöttar ett proaktivt helhetstänk, t ex olika riskanalysverktyg, processbeskrivningar eller sakkunnigutlåtande vid beredning av förändringar. WSE har utbildningsprogram grund och fördjupning för att ge alla medarbetare och entreprenörer en gemensam plattform att stå på och som på olika sätt nämner och diskuterar kulturella aspekter. Utbildningsprogrammet utvecklas ständigt men kan översiktligt beskrivas innehålla: Obligatorisk grund (alla) grundläggande utbildningar i säkerhet, kvalitet, Human Performance, Säkerhetskultur. Obligatorisk grund (specifika grupper) riktade eller arbetsplatsspecifika utbildningar, riktade HuP-utbildningar, Chefs-/projektledarutbildning m.a.p. säkerhet både ämnesmässigt och att leda systematiskt. Obligatorisk fördjupning (specifika grupper) fördjupade säkerhetsutbildningar, För att återkommande analysera säkerhets- och kvalitetskulturer används olika verktyg: Säkerhetskultursmognadsanalys på avdelnings- eller enhetsnivå för att på så sätt se vilken mognad man befinner sig på inom olika delområden per varje kännetecken. Analysen används för att sätta lokala förbättringsmål för gruppen. Enkäter och intervjuer. Används för att göra klimatmätning. Oberoende säkerhetskultursutvärdering Månatliga dialoger ute i arbetsgrupperna, där diskussionsmaterial tas fram, som baseras på ett kännetecken, och som distribueras för att skapa samtal och reflektion. WSE har valt att organisera sina resurser för Säkerhets- och kvalitetskultur under QEHSorganisationen för att där kunna påverka både säkerhets- och kvalitetsorganisationerna och linjeorganisationen. Säkerhetskulturen är under ständig utveckling och ska ses som en process och inte ett mål.

80 Sida 80 (132) 9.5 INTERNREVISION Tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet, undersöks systematiskt av den fristående revisionsfunktionen inom WSE. Revisionerna genomförs i enlighet med en fastställd plan. Ledningssystemet värderas och granskas årligen av ledningen i samband med ledningens genomgång. Utöver de interna revisionerna förekommer också externa revisioner. Certifieringsorganet RISE (Research Institutes of Sweden) granskar årligen ledningssystemet utifrån kraven i ISO 9001 (kvalitet) och ISO (miljö). Svenska och utländska kunder, ibland åtföljda av myndighetsrepresentanter, utför också revisioner av verksamheten. 9.6 FÖRBÄTTRINGSPROGRAM Inom WSE tillämpas en generell process för korrigerande och förebyggande åtgärder, Corrective Actions Process (CAP). Processen inkluderar orsaksanalys samt definition och genomförande av korrigerande åtgärder, förebyggande åtgärder och förbättringsförslag. Processen gör det möjligt för samtliga medarbetare att anmäla ärenden som de anser motiverar att åtgärder i någon form vidtas eller att förbättringsförslag initieras. Som ett komplement till CAP och också integrerat i CAP genomförs i samband med inträffade händelser så kallade MTO-utredningar för att belysa i vilken utsträckning samspelet mellan människa, teknik och organisation inverkat på händelseförloppet. I enlighet med kraven i SSMs föreskrifter analyseras och bedöms säkerheten fortlöpande på ett systematiskt sätt. Det finnas ett särskilt säkerhetsprogram för säkerhetsförbättrande åtgärder, såväl tekniska som organisatoriska, som föranleds av analysen och bedömningen. Säkerhetsprogrammet utvärderas och uppdateras årligen. Förändringar i säkerhetsprogrammet läggs in i CAP som Suggestion for Improvement. Behovet av säkerhetshöjande åtgärder kan identifieras på en rad olika sätt Internrevisioner Extern tillsyn och revision Inträffade händelser Erfarenhetsåterföring Säkerhetsanalyser.

81 Sida 81 (132) 10 KÄRNSÄKERHET Kapitlet hanterar olika aspekter på kärnsäkerhet ALLMÄNNA SYNPUNKTER De risker för radiologiska olyckor som är förknippade med den kärntekniska verksamheten inom WSE skiljer sig från dem som finns vid kärnkraftverk främst genom egenskaperna hos de radioaktiva ämnen som hanteras. I Bränslefabriken hanteras exempelvis låganrikat uran och andra radioaktiva ämnen som kännetecknas av att det radioaktiva sönderfallet huvudsakligen sker via alfasönderfall. Alfastrålning är enbart skadligt i samband med inandning, förtäring eller annan kontamination på kroppen. I serviceverkstäderna uppkommer endast lågaktivt avfall som medför låga krav på strålskyddsåtgärder. I kärnkraftverk däremot finns relativt stora mängder radioaktiva klyvningsprodukter. Dessa klyvningsprodukter utsänder gammastrålning med betydande energi som är direkt skadlig för människan. I kärnkraftverken förekommer även radioaktivitet orsakad av neutronaktivering. För WSE gäller att det är konsekvenserna av följande tre typer av radiologiska olyckor som i första hand ska beaktas Kriticitetsolyckor. Utsläpp av radioaktiva ämnen inom Bränslefabriken som drabbar personalen. Utsläpp från Bränslefabriken av radioaktiva ämnen till omgivningen KRITICITETSOLYCKOR Vid en kriticitetsolycka har uran oavsiktligt ansamlats i en så ogynnsam geometri eller i anslutning till modererande material så att kärnklyvning genom en självunderhållande kedjereaktion blivit möjlig. Vid en kriticitetsolycka utsänds mycket stark strålning samtidigt som det sker en viss värmeutveckling. Kriticitetssäkerheten säkerställs i allmänhet genom att system, behållare och kärl, i vilka uran förvaras, utformas så att det inte kan ansamlas så mycket uran att kriticitet kan uppstå. Hänsyn tas till att det kan finnas modererande material, exempelvis vatten, i anslutning till de platser där uran förvaras. Det kan tilläggas att såvitt det är känt har det aldrig inträffat någon kriticitetsolycka i en bränslefabrik av den typ som WSE driver.

82 Sida 82 (132) 10.3 UTSLÄPP AV URAN Det har i WSEs verksamhet aldrig inträffat en radiologisk nödsituation med påverkan på anställda eller allmänhet. Flertalet olycksscenarion har ändå analyserats Omgivningen För utsläpp av uran till omgivningen har konsekvenserna av flera olika fall analyserats. Det är av avgörande betydelse vilken löslighet det utsläppta materialet har. Vid utsläpp av lättlösligt uranmaterial (t ex uranhexafluorid) dominerar de kemiska riskerna. Följaktligen blir de resulterande stråldoserna mycket låga då lättlösliga uranföreningar utsöndras fortare från kroppen. Begränsande blir i stället utsläpp av svårlösliga uranföreningar Inom anläggningen Ett stort utsläpp av uran inom anläggningen kan givetvis medföra otillåtna stråldoser till personalen. Utsläpp i anläggningen förebyggs dock genom att uranet i största möjliga omfattning hanteras i slutna behållare samt att materialet vid öppen hantering har en sådan fysikalisk form att okontrollerad spridning motverkas. Vid öppen hantering med risk för spridning finns särskild processventilation. Slutligen sker all tillverkning inomhus i utrymmen med kontrollerad ventilation SÄKERHETSREDOVISNING Säkerhetsredovisningen visar hur anläggningens säkerhet är anordnad för att skydda människors hälsa och miljön mot radiologiska olyckor. Förändringar i anläggningen ska utvärderas utifrån de förhållanden som är angivna i säkerhetsredovisningen. Reviderad säkerhetsredovisning översänds fortlöpande till berörd myndighet. För Bränslefabrikens del beskriver säkerhetsredovisningen hur säkerheten är anordnad för att förhindra att kriticitet uppstår samt för att förhindra att det svagt radioaktiva uranet sprids okontrollerat. Säkerhetsredovisningen byggs upp av två huvuddelar: En allmän del respektive de systemspecifika säkerhetsredovisningarna. Säkerhetsredovisningens form och innehåll styrs av SSMs föreskrifter. SSMFS 2008:1, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar, Ändrade genom SSMFS 2018:12, Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar.

83 Sida 83 (132) Säkerhetsredovisningens allmänna del behandlar frågor av generell natur som inte är kopplade till enskilda produktionsprocesser. Det avser exempelvis säkerhetsfunktioner och säkerhetsanalyser med avseende på inre och yttre händelser. Disposition för innehåll i de systemspecifika säkerhetsredovisningarna är följande; 1 SYSTEMBESKRIVNING 1.1 Systemets utformning och funktion 1.2 Drift och skötsel 1.3 Tekniska specifikationer 1.4 Angränsande och anslutande system 2 SÄKERHETSREDOVISNING 2.1 Uppbyggnad av nukleär säkerhet 2.2 Säkerhetsfunktioner 3 REFERENSER Kriticitetssäkerheten och djupförsvars- och barriäranalysen behandlas i de systemspecifika säkerhetsredovisningarna. De fullständiga kriticitetssäkerhets- och djupförsvars- och barriäranalyserna finns i separata dokument som säkerhetsredovisningen refererar till. Säkerhetsanalyserna behandlas i avsnittet Uppbyggnad av nukleär säkerhet. I avsnittet Säkerhetsfunktioner beskrivs vilka säkerhetsklassade utrustningar som ingår i systemet. Hänvisningar lämnas till klassningslistor för säkerhetsklassade funktioner. Avsnittets syfte är att ge en översiktlig beskrivning av alla säkerhetsfunktioner och fungera som en introduktion till att förstå klassningslistan samt att redogöra för de administrativa reglerna som gäller. Ändringar i anläggningen styrs med hjälp av ändringsorder. Innan en ändringsorder utfärdas sker en avstämning mot säkerhetsredovisningen. Om ändringsordern avser en ändring som innebär en förändring i förhållande till det som anges i säkerhetsredovisningen ställs krav på att säkerhetsredovisningen ska revideras.

84 Sida 84 (132) Säkerhetsredovisningarna bedöms vara uppdaterade och aktuella. I och med det genomförda dokumentationsprojektet HAUS så ges reviderade säkerhetsredovisningar ut i samband med att ändringar införs i anläggningen. Arbete pågår med att revidera de säkerhetsredovisningar som inte har revideras de senaste åren. Därefter kommer systemgenomgångar att ske med 3 till 6 års intervall beroende på systemets karaktär SÄKERHETSANALYSER Allmänt Grundläggande för säkerheten är att alla system är utformade så att risken för kriticitet eller okontrollerad spridning av uran minimeras. Dessa aspekter belyses i systemspecifika säkerhetsanalyser. I dessa beskrivs vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra missöden. Säkerhetsanalyserna ingår som underlagsrapporter i säkerhetsredovisningen. I säkerhetsanalyserna redovisas anläggningens kapacitet att förhindra att kriticitet uppstår samt att förhindra att det radioaktiva uranet sprids okontrollerat. Bränslefabrikens kapacitet att förhindra radiologiska olyckor på grund av olika yttre och inre händelser har analyserats. Säkerhetsanalyser för inre och yttre händelser aktualitetsgranskas och revideras vid behov. De bedöms vara aktuella men i behov av att förnyas. Genom riskanalyser beskrivs hur inre och yttre händelser (störningar) kan initiera händelseförlopp som, om inte vidtagna skyddsåtgärder fungerar, kan leda till radiologiska olyckor. Sannolikheten för sådana händelseförlopp bedöms. Därtill beräknas också konsekvenserna av de tänkta radiologiska olyckorna. Probabilistisk riskanalys (PRA) är något som i praktiken inte tillämpas. De säkerhetsanalyser som genomförts är i huvudsak genomförda med deterministiska metoder. Probabilistiska analyser av motsvarande slag som finns för kärnkraftsreaktorer är inte aktuella för Bränslefabriken. En funktionsinriktad säkerhetsklassning för Bränslefabriken har tagits fram. Denna klassning har resulterat i klassningslistor där funktioner och barriärer som erfordras för att undvika radiologiska olyckor har klassats som K (kriticitet) eller U (utsläpp). Klassningen har utförts genom att gå igenom systembeskrivningar i SRB, kriticitetssäkerhets- och djupförsvars- och barriäranalyserna och då konstaterat vilka funktioner inom respektive system som erfordras för att kunna uppfylla kriterierna för de olika säkerhetsklasserna. Kriticitetssäkerhetsanalyser är ett speciellt område för vilket det fordras särskild kompetens och ett styrt arbetssätt. Här kommer först kriticitetssäkerhetsfrågorna att behandlas i ett eget avsnitt. Därefter behandlas riskanalyserna för yttre och inre händelser. Sist beskrivs de systemspecifika säkerhetsanalyserna.

85 Sida 85 (132) Kriticitetssäkerhet WSE har en väl etablerad organisation för hantering av kriticitetssäkerhetsfrågor. Ansvarsbilden är tydlig samtidigt som det också finns resurser för analyser, bedömningar, metodutveckling, verifikationer och utveckling. Genom kriticitetssäkerhetshandboken (KSH) och den föreskrivna metodiken säkerställs att kriticitetssäkerhetsanalyserna håller hög kvalitet. I varje kriticitetssäkerhetsanalys ska följande tillstånd beaktas: Normalfall/Normalt tillstånd Onormal händelse/onormalt tillstånd/driftstörning/incident Olycksfall/Olyckstillstånd/Missödesfall/Haveri En grundläggande princip är att två av varandra oberoende händelser som inträffar samtidigt får inte leda till kriticitet. Detta gäller även mycket sällan förekommande händelser. WSE lever upp till krav inom området genom att enheten med ansvar för kriticitetssäkerhetsanalyser i sitt arbete ställer krav genom kriticitetssäkerhetsbedömningar och analyser med avseende på konstruktionsdimensioner, utformning av absorbatorer, egenskaper för fissilt innehåll, reflektorer, växelverkan med andra uranförande system, storlek på uppställningar etc Dessa krav är underlag för barriärer vilket ingår i djupförsvaret som skall förhindra kriticitet. KSH innehåller en detaljerad beskrivning av kriticitetssäkerhetskrav, arbetsmetodik m m. Särskilda avsnitt ägnas analyser för fabriken, transporter och bränsleförråd. Vidare innehåller KSH kapitel avseende normer, föreskrifter och standardlitteratur relevant för kriticitetssäkerhetsanalyser samt mall och checklista för beställning av kriticitetssäkerhetsanalyser. Grundläggande definitioner och beskrivningar ges i en särskild ordlista. Dessutom ingår ett antal lathundar (kritiskt säkra parametrar) med syfte att utgöra underlag för bedömningar. Inom WSE finns en Kriticitetssäkerhetsgrupp (KSG) som ger rekommendationer av informativ och rådgivande karaktär. Sammanfattningsvis gäller att WSE har en väl etablerad organisation för hanteringen av kriticitetssäkerhetsfrågorna. Genom kriticitetssäkerhetshandboken och den föreskrivna metodiken säkerställs att kriticitetssäkerhetsanalyserna, som utgör underlag för de systemspecifika systemsäkerhetsredovisningarna, håller hög kvalitet.

86 Sida 86 (132) Omgivningskonsekvenser av inre händelser I rapport Westinghouse Bränslefabrik Riskanalys Omgivningskonsekvenser vid antagna störningar och haverier, redovisas en analys med syftet att kartlägga och bedöma eventuella risker förknippade med tillverkningen i Bränslefabriken. Med risker avses här omgivningskonsekvenser i form av kemiska eller radiologiska effekter utanför fabriksområdet. Analysen omfattar i ett första steg en identifiering och analys av tänkbara driftstörningar och haverier. I gruppen haverier inkluderas även brand och explosion. Analysen utgår från olika verkstadsavsnitt/anläggningsdelar i fabriken. Ett antal inre händelser som har analyserats är bland annat risk för kriticitet, utsläpp av uranhexafluorid, utsläpp av uranpulver, utsläpp av ammoniak, vätgasexplosion, metanolbrand och brand i en filterbank. Analys (konsekvensanalys) avseende omgivningskonsekvenser utanför fabriken har genomförts för följande fall: Brott på hexrörledning: utsläpp av 400 kg UF 6, och bildande av maximalt 160 kg fluorvätesyra Rörbrott/slangbrott vid fyllning ammoniaktank: utsläpp av 15 ton NH 3 Ammoniakbrand: utsläpp av 40 ton kvävedioxid Brand i filterbank och utsläpp av 1000 kg uranpulver Kriticitetsolycka Utsläpp av ammoniak, eller en ammoniakbrand ger betydande konsekvenser på ett avstånd upp till 250 meter från fabriken. Inom detta område finns dock inga bosatta. Fallen har även bedömts att ha en mycket låg sannolikhet. Den övergripande slutsatsen av analysen är att effekterna av frigjorda kemikalier dominerar över de radiologiska effekterna vid ett postulerat haveri. Antagna haverier, till följd av brand, med utsläpp av uranpulver via skorsten har även studerats. Här kan noteras att för att förhindra pulverutsläpp via skorstenar har skyddssystem (detektorer och snabbstängande isolerspjäll) installerats i ventilationssystem där större mängder uranpulver (mer än 2 kg) kan förekomma. Omgivningskonsekvenserna av en tänkt kriticitetsolycka har bedömts som ringa. Detta mot bakgrund av de dosgränser som SSM anger samt att det inte finns några bosatta inom området upp till 250 meter från fabriken. Den maximala stråldosen vid en kriticitetsolycka blir i storleksordningen 20 msv. För fallet med utsläppt uranpulver erhålls en maximal stråldos på 10 msv. Detta på ett avstånd av 250 meter från fabriken. Inom området upp till 250 meter finns inga bosatta. Vidare gäller att de beräknade stråldoserna avser en person som vistas oskyddad utomhus under hela olycksförloppet.

87 Sida 87 (132) Omgivningskonsekvenser av yttre händelser I rapport Westinghouse Bränslefabrik SSMFS 2008:1- Analys av Yttre händelser, redovisas en analys där händelser som jordbävning, jordskred, starka vindar, blixtar, extrema utomhustemperaturer och extrema nederbördsmängder har behandlats. Dessutom har brand/explosioner inom och utanför fabriksområdet berörts, liksom yttre fysisk påverkan såsom störtande flygplan, tågurspårning och fysiskt skydd. För analyserade händelser har det bedömts att risken för kriticitet eller stora uranpulverutsläpp är acceptabelt låg. Yttre händelser som har studerats Yttre naturliga händelser Jordbävning Landglidning Starka vindar Storm inklusive föroreningar Tromb Blixtar Extrema utomhustemperaturer Extrema nederbördsmängder - snö Extrema nederbördsmängder regn och översvämning Lagring och transport av explosiva ämnen Explosion inom fabriksområdet - vätgasexplosion Explosion utanför fabriksområdet -lager/process Explosion utanför fabriksområdet - transport

88 Sida 88 (132) Fysisk åverkan på anläggningen Tunga transporter Störtande flygplan Störtande helikopter Tågurspåring Fysiskt skydd Yttre brand Brand inom fabriksområdet - ammoniakbrand Brand inom fabriksområdet metanolbrand Brand inom fabriksområdet övrig orsak Brand utanför fabriksområdet Yttre händelser för containrar Slutsatsen av riskanalysen är att risken för kriticitet eller stora utsläpp av uran på grund av yttre händelser är låg och acceptabel Systemspecifika säkerhetsanlyser I de systemspecifika säkerhetsanalyserna redovisas produktionssystemens förmåga att förhindra att kriticitet uppstår samt att förhindra att det radioaktiva uranet sprids okontrollerat. För Bränslefabriken har föreskrifternas grundläggande säkerhetsbestämmelser tolkats som att det för alla system ska finnas en anpassad grundkonstruktion med flera barriärer (utrustningar eller åtgärder av administrativ natur) och ett anpassat djupförsvar, som skydd mot en kriticitetsolycka eller ett uranutsläpp. Det ska i en djupförsvars- och barriäranalys beskrivas vilka barriärer som måste vara i funktion för att den radiologiska säkerheten ska vara betryggande för det aktuella systemet. Kriticitetssäkerheten undersöks genom de ovan beskrivna barriär- och kriticitetssäkerhetsanalyserna. För att kriticitetssäkerheten för ett system ska anses vara tillfredsställande krävs en kritiskt säker grundkonstruktion eller att det finns två eller flera av varandra oberoende utrustningar/rutiner som förhindrar kriticitet.

89 Sida 89 (132) När det gäller utsläpp av uran som kan ge förhöjd stråldos till personalen är det tillräckligt med en utrustning som förhindrar eller larmar vid utsläpp. Resultatet av en djupförsvars- och barriäranalys för ett system dokumenteras i en särskild rapport. I rapporten finns en sammanställning över de barriärer som bidrar till att upprätthålla säkerheten inklusive den kontroll som genomförs av respektive barriär. Erfarenheter har gjorts de senaste åren då de flesta djupförsvars- och barriäranalyserna har genomgått revisioner. Dessa erfarenheter kommer att ligga till grund vid uppdatering av relevant avsnitt i den allmänna delen av SRB SÄKERHETSTEKNISKA DRIFTFÖRUTSÄTTNINGAR Säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) anger de villkor som med hänsyn till kriticitetssäkerhet och strålskydd ska vara uppfyllda vid drift av anläggningen eller i delar av anläggningen. De säkerhetstekniska driftförutsättningarna tillsammans med driftinstruktioner ger personalen den vägledning som behövs för att produktionen ska kunna ske enligt de förutsättningar som gäller enligt anläggningens säkerhetsredovisning. Om det uppstår situationer, då det är oklart hur de säkerhetstekniska driftförutsättningarna ska tillämpas, förs anläggningen till ett sådant tillstånd att personalens och omgivningens säkerhet inte riskeras. För att en utrustning ska få tas i drift ska det avsnitt i de säkerhetstekniska driftförutsättningarna som styr utrustningens driftklarhet vara säkerhetsgranskat och accepterat av anläggningssakkunniga och av säkerhetsgranskningskommittén samt vid principiell ändring också vara anmält till berörd myndighet. Därutöver ska en säkerhetsredovisning finnas upprättad samt vara granskad och godkänd. I de säkerhetstekniska driftförutsättningarna ingår vissa allmänna begränsningar avseende hantering, bearbetning och lagring av kärnämne och kärnavfall Den maximala anrikningen är 5 viktsprocent U-235. Vid den ordinarie verksamheten i WSEs anläggningar i Västerås får kärnämne och kärnavfall endast förvaras i godkänt emballage eller i godkänd utrustning för materialet i fråga. Vid en händelse, som innebär en allvarlig brist i en eller flera barriärer eller i djupförsvaret samt grundad misstanke om att säkerheten är allvarligt hotad, ska driften eller verksamheten omedelbart avbrytas.

90 Sida 90 (132) 11 STRÅLSKYDD I detta kapitel behandlas all verksamhet med joniserande strålning inom WSE. Redovisade doser och utsläpp avser, om inte annat anges, de sammanlagda doserna och utsläppen för verksamheterna vid Bränslefabriken på Finnslätten och på Tegnérområdet STRÅLSKYDDSPRINCIPER Verksamhet med joniserande strålning ska bedrivas enligt ICRPs tre grundläggande principer: Berättigande Berättigande betyder att verksamheten medför en nytta som överstiger den skada som verksamheten kan medföra. Praktiskt sett innebär det att ingen verksamhet med strålning ska införas förrän den har visats innebära större fördelar än nackdelar ur samhällets synvinkel. Syftet med en tillståndsprövning är att visa att fördelarna överväger nackdelarna. Optimering Optimering innebär att stråldosen till människor ska begränsas så långt detta rimligen kan göras med hänsyn tagen till såväl ekonomiska som samhälleliga faktorer. Denna princip brukar på engelska benämnas As Low As Reasonably Achievable eller ALARA. Således ska även små stråldoser undvikas om det kan göras med enkla medel. På liknande sätt ska BAT, Best Available Technique, tillämpas då det gäller utsläppsbegränsning. BAT innebär att den mest effektiva metoden för att begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen och utsläppens skadliga effekter på människans hälsa och miljön ska användas. BAT får dock ej medföra orimliga kostnader. Dosbegränsning Dosgränser ska tillämpas för en verksamhet med strålning. Regeringen publicerar dosgränser för allmänhet samt personal som sysselsätts i arbete med joniserande strålning. Dosgränserna får inte överskridas STRÅLNINGSRISKER Då kärnreaktioner sker utsänds ofta joniserande strålning. Vid vissa kärnreaktioner bildas också radioaktiva ämnen som, då de sönderfaller, utsänder strålning. Joniserande strålning kan också skapas i röntgenutrustningar för olika tillämpningar. Oavsett ursprung kan den joniserande strålningen vara skadlig för levande varelser. Mycket höga stråldoser kan ge akuta vävnadsskador. Lägre doser kan ge sena skador i form av cancer.

91 Sida 91 (132) Det finns olika slag av strålning: Alfastrålning Heliumkärnor med två positiva enhetsladdningar. Dålig genomträngningsförmåga, stoppas av några ark papper. Betastrålning Elektroner med en negativ enhetsladdning. Relativt dålig genomträngningsförmåga, stoppas av en plexiglasskiva. Gammastrålning Elektromagnetisk strålning med varierande energi. Genomträngningsförmågan beror av energin, gammastrålning kan minskas genom skärmning, för effektiv skärmning kan flera centimeter med bly eller stål krävas. Röntgenstrålning Elektromagnetisk strålning med varierande energi. Genomträngningsförmågan beror av energin, röntgenstrålningen kan minskas genom skärmning, för effektiv skärmning kan flera centimeter med bly eller stål krävas. Neutronstrålning Neutroner utan elektrisk laddning. Genomträngningsförmågan kan vara god, skärmas dock bra av ett par decimeter vatten. Strålning kan leda till skador då strålningen träffar kroppen utifrån: Extern bestrålning. Strålning kan också vara skadligt då radioaktiva ämnen kommit in i kroppen: Intern bestrålning. Intern bestrålning kan ske: Akut: till följd av en händelse eller Kroniskt: till följd av små läckage som sker utsträckt över tid. Alfastrålning har så låg genomträngningsförmåga att den inte kan skada genom extern bestrålning. Alfastrålning kan däremot vara skadligt vid intern bestrålning om de radioaktiva ämnena har kommit in i kroppen via lungorna, svalget eller öppna sår.

92 Sida 92 (132) De risker för radiologiska olyckor som är förknippade med den kärntekniska verksamheten inom WSE skiljer sig från dem som finns vid kärnkraftverk främst genom egenskaperna hos de radioaktiva ämnen som hanteras. Vid Bränslefabriken hanteras låganrikat uran och andra radioaktiva ämnen som kännetecknas av låg radioaktivitet och att det radioaktiva sönderfallet huvudsakligen sker via alfasönderfall. Alfastrålning är, såsom ovan beskrivits, enbart skadlig i samband med inandning eller annat intag i människokroppen. Uranets dotternuklider utsänder också svag betastrålning. Vissa uranisotoper utsänder också gammastrålning. Då uran sönderfaller bildas radioaktiva dotterprodukter som kan vara alfa-, beta- och/eller gammastrålande. Sådana dotterprodukter kan vid kärnbränsletillverkning ibland separeras från uranet och de kan då uppträda i så höga koncentrationer att strålskyddsåtgärder fordras. Neutronstrålning behöver normalt inte beaktas. Vid kriticitetsolyckor är emellertid neutrondosen betydelsefull. Den kan uppskattas baserat på mätning av gammadosraten vid en kriticitetsolycka STRÅLSKYDDSBESTÄMMELSER Strålskyddslagen och strålskyddsförordningen ligger till grund för hur allt strålskydd ska bedrivas på nationell nivå. Regleringen har nyligen genomgått en övergripande översyn i Sverige. Strålning och radioaktivitet kan mätas med olika mått. Nedan används den effektiva stråldosen som mått. Den effektiva stråldosen mäts i enheten Sievert, som förkortas Sv. I praktiken används vanligen msv (1000-dels Sievert) eller µsv (miljondels Sievert). SSM ger ut föreskrifter som bland annat anger vilka stråldoser som är tillåtna. Syftet med dosgränserna är att undvika skador till följd av exponering för strålning. Dessa föreskrifter anger en rad detaljerade regler. För allmänheten anges att summan av dosbidrag, från verksamheter med joniserande strålning, inte får överskrida 1 msv/år. Flera verksamheter kan dock ge dosbidrag till en enskild individ varför en enskild anläggning inte får ge ett dosbidrag som överskrider 0,1 msv/år. För personer som sysselsätts i verksamhet med joniserande strålning är motsvarande gränsvärde 20 msv/år. Andra typer av dosgränser existerar. Stråldosen till ögats lins får t ex ej överstiga 20 msv/år på grund av risk för katarakter. Stråldosen till hud får inte överstiga 500 msv/år. För personer som arbetar med strålning krävs således mätning och rapportering av vilka stråldoser individerna får. Både extern stråldos och dos på grund av intag av radioaktiva ämnen i kroppen uppskattas genom olika mätningar.

93 Sida 93 (132) Det sammantagna resultatet av reglerna och principerna för strålskyddet brukar i allmänhet vara att de doser som allmänheten och personer i verksamhet med strålning utsätts för ligger långt under de maximalt tillåtna värdena. Utöver att det finns dosgränser för individer så använder man sig inom strålskyddet också av begreppet kollektivdos. Kollektivdosen är den genomsnittliga stråldosen i en grupp multiplicerad med antalet individer i gruppen. Kollektivdosen uttrycks i enheten mansievert WSEs STRÅLSKYDDSORGANISATION WSE har en strålskyddsföreståndare samt minst en ersättare till denne. Samtliga dessa personer har godkänts av SSM. Strålskyddsföreståndarens ansvar och uppgifter beskrivs i SSMFS 2008:24 med ändringar enligt SSMFS 2018:17. Strålskyddsföreståndarens viktigaste befogenhet och ansvar är att stoppa verksamhet om den inte bedöms vara tillräckligt säker ur strålskyddssynpunkt. Organisatoriskt tillhör strålskyddsföreståndaren avdelningen för Miljö, hälsa och säkerhet. Denna avdelning är fristående från de producerande enheterna. Det operativa strålskyddet tillhör enheten Nukleär säkerhet som är en del av avdelningen för Miljö, hälsa och säkerhet. Således är även det operativa strålskyddet fristående från produktionen. Enheten har för närvarande sju stycken heltidsanställda strålskyddare. Utöver dessa centrala strålskyddsfunktioner finns det på de olika producerande enheterna personer med särskild utbildning i strålskydd, till exempel friklassningsutbildning STRÅLSKYDDSÅTGÄRDER Verksamhet med strålning En rad olika åtgärder kan vidtas för att minimera de stråldoser som personer i verksamhet med strålning utsätts för. Här beskrivs i första hand åtgärder som är viktiga vid arbete med uran. Såsom tidigare beskrivits kan en dos bero antingen på en extern eller på en intern exponering. En intern exponering beror oftast på att uranmaterial kommit in i kroppen via andningsvägarna. Uranmaterial kan dock komma in i kroppen även via mag-tarmkanalen eller sår. Extern exponering är särskilt betydelsefull då man arbetar nära uranmaterialet till exempel vid avsyning av kuts eller färdiga bränslepatroner. Uranet hanteras i största möjliga utsträckning i slutna kärl som förhindrar oavsiktlig spridning. Vid öppen hantering och då det är risk för damning sker hanteringen i utrymmen med särskild processventilation. Lokalerna har också en allmänventilation med flera luftomsättningar per timma. Detta bidrar till att hålla nere urankoncentrationen i luften.

94 Sida 94 (132) Alla utrymmen med hantering av radioaktiva ämnen städas omsorgsfullt för att undvika att utrustningar och golv blir nedsmutsade (kontaminerade) med radioaktiva ämnen. På WSE är samtliga arbetsplatser där uran hanteras så kallade kontrollerade områden. Ett kontrollerat område definieras som ett arbetsställe där arbetstagarna kan få en årsdos motsvarande minst 6 msv eller ett område från vilket radioaktiv kontamination av betydelse från strålskyddssynpunkt kan spridas till omgivande utrymmen. Varje kontrollerat område klassas som blå, gul eller röd zon med avseende på olika strålskyddsparametrar enligt tabell De klassningsgränser som används framgår av tabell Tabell Klassningsgränser för olika strålskyddsparametrar. Skyddat område Kategoriindelade områden Kontrollerat område Parameter Ej kategoriindelat Vit Blå Gul Röd < 0,5 µsv/h < 3 µsv/h <25 µsv/h > 25 µsv/h > 1000 µsv/h Extern dosrat < 1000 µsv/h Ytkontamination < 0,04 Bq/cm 2 alfa < 0,4 Bq/cm 2 beta < 0,4 Bq/cm 2 alfa < 4,0 Bq/cm 2 beta < 4 Bq/cm 2 alfa < 40 Bq/cm 2 beta < 40 Bq/cm 2 alfa < 400 Bq/cm 2 beta > 40 Bq/cm 2 alfa > 400 Bq/cm 2 beta Luftkontamination - - < 0,6 Bq/m 3 alfa < 27 Bq/m 3 alfa > 27 Bq/m 3 alfa De kontrollerade områdena är låsta och endast behöriga har tillträde. Klassning utförs också mot ekvivalent dos (betadosrat) där det bedöms relevant. Resultatet av klassningen visualiseras för personalen med en klassningsskylt. Ett exempel på en sådan skylt visas i bild 11.1 Bild Exempel på klassningsskylt från en arbetsplats i kutsverkstaden.

95 Sida 95 (132) Inom de kontrollerade områden där det förekommer öppen hantering av uran eller andra radioaktiva ämnen fordras särskilda skyddskläder. Den som lämnar kontrollerat område måste ta av skyddskläderna, tvätta sig och därefter med mätinstrument kontrollera att händerna och eventuella delar av kroppen inte är kontaminerad. Skyddsåtgärder vidtas även med hänsyn till extern joniserande strålning. Avstånd Genom enkla åtgärder säkerställs att radioaktivt material inte i onödan förvaras i anslutning till arbetsplatser. Tid Arbetsrutinerna utformas så att uppehållstiden i närheten av radioaktivt material inte blir längre än nödvändigt. Skärmning Vid behov kan särskilda strålskärmar användas för att minska strålningsnivån på en arbetsplats. Dosgränserna beskrevs i avsnitt 11.3 Strålskyddsbestämmelser. Det är av stor vikt att dosgränserna inte överskrids. Således används interna gränsvärden och kontrollparametrar inom WSEs strålskyddsarbete. Den interna dosgränsen för WSE är 15 msv per år. WSEs dosmål för 2018 är dock lägre. För personal i Västerås verksamheter är målet att ingen ska få en årsdos som överstiger 10 msv. Material som förs ut från kontrollerat område med öppen uranhantering kontrolleras med avseende på urankontamination Allmänheten All verksamhet med strålning sker i slutna lokaler dit allmänheten inte har tillträde. Dock kan studiebesök med guide på kontrollerat område tillåtas med stöd av strålskyddsförordningen. Utsläpp till vatten och luft från de slutna lokalerna sker efter rening och kontroll. I samband med transporter av radioaktiva ämnen används särskilda transportbehållare. Transporterna genomförs i enlighet med särskilda regler. Behållarna och reglerna skyddar allmänheten från att utsättas för strålning. De radiologiska konsekvenserna av olyckor behandlas i kapitel 10 Kärnsäkerhet och beredskapsfrågorna i kapitel 14 Beredskap.

96 Sida 96 (132) 11.6 ÖVERVAKNING AV STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN Inom och i anslutning till anläggningen Ytkontaminationsnivåerna i lokalerna kontrolleras genom strykprovtagning. Koncentrationen av uran (alfaaktivitet) i luften i alla verkstäder med öppen uranhantering mäts rutinmässigt, dels med filter som byts ut och analyseras veckovis, dels genom kontinuerliga mätningar med hjälp av avancerad mätutrustning. Om denna utrustning indikerar förhöjd aktivitet i luften medför detta utrymning av berörd lokal och att eventuellt arbete i lokalen utförs med andningsskydd tills orsaken till problemet åtgärdats. Dessutom genomförs områdesdosimetri med hjälp av fast installerade dosimetrar som mäter beta- och gammadoser på cirka 60 olika platser inom verkstäderna samt på väggar och staket utanför byggnaderna. Resultatet från områdesdosimetrin redovisas till SSM vid den årliga strålskyddsrapporteringen Persondosimetri Genom dosimetri sker en mätning av vilka stråldoser som personal och besökare utsätts för. All personal som vistas inom kontrollerat område, enskilt eller i grupp, bär dosimeter som mäter den externa stråldosen. Personal som större delen av sin arbetstid vistas inom kontrollerat område med öppen uranhantering ingår dessutom i ett anpassat urinprovtagningsprogram för beräkning av den interna stråldosen. Uranhalten i urinprover analyseras och används för uppskattning av den interna dosen. Urinprov och lämnas också efter att arbete med förhöjd kontaminationsrisk utförts eller då man befarar att ett onormalt intag av uran ägt rum. Det kan också bli aktuellt med lungmätning efter misstänkt exponering för svårlösligt uran (olika typer av uranoxider). Bild 11.2 visar WSEs historik avseende persondoser. De externa persondoserna har mätts sedan fabriken startade medan metoden för mätning av interna metoder har utvecklats under det senaste decenniet. WSE har dock framgångsrikt lyckats begränsa de interna doserna på senare år trots ökad produktion.

97 Sida 97 (132) Bild Doshistorik för Bränslefabriken. Den svarta linjen visar produktionen uttryckt konverterad mängd UO 2. Den gröna linjen är den externa kollektivdosen och den blå den interna kollektivdosen. Den röda linjen motsvaras av summan av den interna- och externa kollektivdoserna. Bild 11.3 visar resultat från WSEs beräkning av kroniska interndoser för kalenderåret Det framgår tydligt att den största delen av interndoserna är kopplat till UO 2 -kutsverkstaden. WSE har således planer för att förbättra strålningsmiljön i denna verkstad. Bild Den relativa fördelningen mellan olika arbetsställen avseende kroniska internodser för 2017.