Aerosolpartiklar från olika källor. Vetenskaplig utmaning!
|
|
- Marcus Bergqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aerosol masspektrometri En ny mätmetod för utsläpp från biobränsleutrustningb Joakim Pagels, Axel Eriksson, Erik Nordin och Jenny Rissler. Ergonomi och Aerosolteknologi, Lunds Tekniska Högskola Christoffer Boman och Robin Nyström. Umeå Universitet Esbjörn Pettersson, Luleå Tekniska Universitet Henrik Wiinikka. Energitekniskt Centrum (ETC), Piteå
2 Aerosolpartiklar från olika källor Komplikation vid partikelrelaterade l t problem Vetenskaplig utmaning!
3 The Aerosol Laboratory in Lund Ergonomics & Aerosol Technology and Nuclear Physics Professors: Mats Bohgard, Erik Swietlicki, Bengt Martinsson, Mehri Sanati Senior Researchers: Anders Gudmundsson, Joakim Pagels, Jenny Rissler, Aneta Wierzbicka, Göran Frank, Birgitta Svenningsson, Staffan Sjögren, Jakob Löndahl PhD Students: Erik Nordin, Axel Eriksson, Christina Isaxon, Andreas Dahl, Azhar Malik, Erik Fors, Moa Sporre, Cerina Wittbom, Johan Friberg, Pontus Roldin, Johan Genberg, Maria Berghof
4 Partiklars hälsoeffekter Epithelial Cell After Dr. Andrew D. Maynard NIOSH Cincinnati, US
5 Partiklars hälsoeffekter Fasta olösliga komponenter: Ytarean och ytkemin Vätskor och lösliga partiklar : Masskoncentrationen av ämnet Kocbach, Pagels et al. (PF&T 2009) Epithelial Cell After Dr. Andrew D. Maynard NIOSH Cincinnati, US
6 Climate Effects of Aerosol Particles Cloud droplets CCN Gases Particles Particles Gases Biota Human Activities Biota
7 Eldningsförhållandena styr partikelstorlek och sammansättning! Efficient Hot Air starved Low Temp. KCl EC EC K 2 CO 3 K 2 SO 4 Organics Organics Löndahl, Pagels et al. Inhalation Tox. 08
8 Background
9 Aerosol Masspektrometri Partiklars kemiska sammansättning med hög tids (< 1 s) och storleksupplösning ( nm) Kvantitativ analys av organiska komponenter och PAH:er (Dzepina et al. 2007) State of the art inom aerosolkarakterisering, k i enda instrumentet i sitt slag i Skandinavien
10 Frågeställningar Är TOF AMS tekniken tillämpbar för studier av småskalig biomassförbränning? Vilka förbränningsmoment/förhållanden ger förhöjda emissioner av organiska partiklar och PAH:er? Hur ser tidförloppen ut för de organiska emissionerna sso e aunder typiska eldningsförlopp ed gsö vid pellet och vedeldning?
11 Experimentell Uppställning En kampanj vid ETPC, Umeå universitet i april maj 2010 Eldningsutrustning Modern Pelletspanna Pelletsreaktor Vanligt tförekommande vedkamin Spädning i tre steg (~1500 ggr) Gasanalys: CO, O 2, NOx, OGC Storleksfördelning ( nm) Partikelsammansättning ( nm) Konventionell filterprovtagning
12 Modern Pelletsbrännare 8 6 Total organisk massa PAH x100 mg/m : :45 18:00 18:15 Date and Time Last 10 kw, 8% O2, 250 ppm CO Total masskoncentration (SMPS+DMA APM) ~40 mg/m3 ~90% alkali salter (Löndahl et al. 2008) No PAH s
13 Pellets reaktor 3 6% O Total organisk massa PAH 8 mg g/m tid (min)
14 Modern Vedkamin Vanligt förekommande vedkamin Björkved 14% fukt O2 CO NOx OGC (%) (mg/mj) (mg/mj) (mg/mj) Hel förbränningscykel Hög effekt Låg effekt Endast kontinuerlig fas Hög effekt Låg effekt
15 Vedkamin, hög effekt, lågt O 2, hög temp
16 Jämförelse uppstart vs övertänd brasa Uppstart av organis sk signal andel 60x Övertänd brasa PAH Övrigt organiskt and del av org ganisk sign nal 70x PAH Övrigt organiskt m/z m/z
17 Markörer för olika organiska ämnen 5 organisk ka fragment t, PAH mg/m m Vedinlägg Vedinlägg Vedinlägg Vedinlägg pah org55 org44 org60_x :00 14:30 15:00 15:30 16:00 16:30 17: Date and Time
18 PAH:er avges vid lågt O2 5 PM 1 PA AH mass skoncent tration, (mg/m 3 ) Syrgasöverskott, O 2 (%)
19 Korrelation: O 2 vs Organiska Emissioner mnen, aniska äm 3 ) ation orga M 1 (mg/m koncentra PM Massk ,1 Kontinuerlig fas, lågt O2 Kontinuerlig fas Vedinlägg Utbrinningsfas O 2 (%)
20 Partikelstorleksfördelning Hög last
21 Vedkamin, Lägre last Uppstart PAH Total organisk massa mg/m Vedinlägg tid (min)
22 Slutsatser TOF AMS metoden ger unik helt ny information! Koppla förbränningsmoment till emissionsnivå/typ i i Organiska emissioner har kraftigt tidsberoende Kraftiga emissioner vid uppstart och vedinlägg Allra högsta emissionerna vid misslyckat inlägg! Höga PAH:emissioner vid övertänd brasa O2<5% Hög effekt, torr ved, stor batch, väl isolerad panna > högt CO, sot och PAH:er Följer ej totalhalten organisk massa. Övriga organiska aerosolen varierar också med förbränningsförhållandena Optimal pelletseldning >låg organiska emissioner av kraftigt oxiderade ämnen Kolväteliknande föreningar (lågt O:C) dominerar vid uppstart Monosakarider såsom Levoglukosan: Låg temp förbränning
23 Framtidsplaner Data från studien förväntas leda till två vetenskapliga (Peer review) publikationer Inkorporera storleksfördelningar, kemisk off line analys.. Under hösten 2010 uppgraderas AMS instrumentet t t med en ny vaporiseringsenhet. Detta möjliggör kvantitativa studier av sot och metaller! Möjligheten att detektera alkalisalter kommer undersökas Studier av åkerbränslen, kallare vedeldning Studier i smogkammare av partikelbildning i atmosfären från biomassemissioner Dedikerade d hälsoeffektstudier hl ffk Vedrökspartiklar deponeras direkt från luften på celler för tox analys Humanexponeringar och lungdeposition med UmU
24 Soot Particle AMS Möjliggör kvantitativa studier av sot och metaller
25 Tack till: EU/ERA NET Biohealth
26 Vilket problem ute i samhället är det man försöker ök bidra till att lösa med projektet, varför är forskningen ni gjort viktig? Vad är det konkret som projektet skulle ge svar på? Vilka har varit inblandade i projektet? Hur genomfördes projektet? Vilka slutsatser har man kunnat dra? Vilka databrister och andra osäkerheter finns det? Finns annan forskning som säger annat? Anser ni att det bör forskas/ arbetas mer inom detta område? I så fall vad.
27 Emissions Exposure Dose Response Health effect
28 Aerosol Particles - Human Health Impact CAFE estimates that fine particles (PM2.5) and ozone combined are responsible for 370,000 premature deaths each year in EU25, and the loss of 3.6 millions years of life annually. (CAFE: Impact Assessment of the Thematic Strategy on Air Pollution and the Directive on Ambient Air Quality and Cleaner Air for Europe, SEC(2005)1133, Brussels, 21 Sept. 2005) For Sweden, Forsberg et al. (2005) estimated that the current population exposure to PM10 results in 5000 premature deaths annually. (RIP = Respired Inhalable Particles and died!) RIP
29 Biomass combustion SOA formation Grieshop et al. 2009
30 What are the precursors of biomass SOA BTX: not enough, relatively high Benzene conc. PAHs: Naphtalene can be of similar il order as BTXs Guaiacol Syringol Methoxy phenols are common (typically) gas phase species in wood smoke Decomposition products of lignin Anti oxidant properties Potential SOA precursors Responsible for characteristic smell and taste of wood smoke
31 Surface can be complex Most of particle s mass is invisible to the respiratory system Will the agglomerates break up into free NPs upon deposition? Epithelial Cell After Dr. Andrew D. Maynard NIOSH Cincinnati, US
Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar
Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma
Läs merLuftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer
Folkhälsomyndighetens Miljömedicinska möte Umeå 14 september 2016 Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer Christoffer Boman Thermochemical Energy Conversion Laboratory Umeå universitet Biomassa
Läs merEnergimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret
Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt
Läs merSubmikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI
Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen
Läs merNanopartiklar i luften du andas
Nanopartiklar i luften du andas Christina Isaxon Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi Adam Kristensson Avdelningen för kärnfysik Partiklar i luften? Vätskeform eller fast form Stabila, alltså
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning
Läs merBränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner
Bränslekvalitet utifrån askbildande element - del 2 Emissioner Christoffer Boman Energiteknik och Termisk Processkemi Umeå universitet Del 1 Del 2 Innehåll 1. Intro - drivkrafter för fokusering och åtgärder
Läs merEmissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen
Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen Ett samordnat projekt som berör hälsopåverkande partikel- och tungmetallutsläpp från traditionella och alternativa biobränslen Christoffer Boman,
Läs merLuftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011
Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011 Anna Engleryd 1 UNITED NATIONS ECONOMIC COMMISSION FOR EUROPE Skrevs under 1979, trädde i kraft 1983 51 parter 8 protokoll
Läs merPrimära partikelkällor
Primära partikelkällor Mekanisk generering Vågbrytning Slitage från fordon Asfalt, bromsar, däck Uppvirvling av damm Krossande, sågning, slipning, etc Sources: tut.fi, Senbang machinery Primära partikelkällor
Läs merAnalys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök
Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök i arbetsmiljö Anna Wallén Stockholms Universitet Diesel particles sampled from an exhaust pipe examined by electron microscopy. Single carbonaceous ultrafine particles
Läs merGround-level ozone, soot and health
Kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF Seminarium i Stockholm 8 mars 2011, SMHI, Miljödepartementet, Naturvårdsverket Ground-level ozone, soot and health Tom Bellander, MSc, PhD, Associate Professor Getahun
Läs merHälsoeffekter från vedeldning
Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av
Läs merluftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola
Att mäta m luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola 1 Inget nytt under solen Det har alltid funnits nanopartiklar i människans omgivning. När människan
Läs merHur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?
Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss? Leo Stockfelt Läkare, forskare Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet Leo.stockfelt@amm.gu.se MacCreanor et
Läs merAnalys av heta rökgaser
Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från
Läs merETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa
ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella
Läs merVEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)
VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?) Med braskande rubriker i media trummas ett mantra in att vedeldning skulle vara hälsovådlig. Forskarna vid SCAC - Swedish Clean Air and Climate Research Program presenterade
Läs merSynpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.
PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning
Läs merInandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.
Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen
Läs merEffekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Läs merKemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer
Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts Sarka Langer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aschebergsgatan 44 Box 53021 400 14 Göteborg Kemiska reaktioner i inomhusluft? = sant Atmosfärkemi
Läs merInomhusluftens partiklar
Inomhusluftens partiklar Temadag om människan och inomhusmiljön 16/11 2006 Mats Bohgard Ergonomi och aerosolteknologi Lunds universitet 1 1. Aerosoler i allmänhet 2. Hälsoeffekter 3. Mätteknik 2 1 Arbetsmiljö
Läs merLignin i pulverpannor
Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro
Läs merVerkliga utsläpp från fartyg
Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016
Läs merLuftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Läs merNanomaterial i arbetsmiljön - introduktion
Foto: B Fadeel Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion Maria Albin (maria.albin@ki.se) Nanopartiklar Tillverkade Naturliga Oavsiktliga Kimrök Silver Kolbaserade Nanorör Nanofiber Diskar Metalloxider
Läs merVÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN
VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merSMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar
SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw
Läs merPartikelemissioner från Sjöfart
Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%
Läs merWhat does the green economy look like?
What does the green economy look like? Viveka Palm Head of Unit Environmental Accounts and Natural Resources Statistics Sweden viveka.palm@scb.se www.scb.se/mi1301-en The System of Environmental and Economic
Läs merBohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND
STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning
Läs merVälkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras
Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat
Läs merHur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN
Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,
Läs merKOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att
KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet och allmänheten med information, råd
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merRENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN
RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN SKL:s Miljöchefsnätverk, Stockholm, 29 sep 2017 Ulf Troeng, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-02 1 Renare luft
Läs merLuftföroreningar i tunnlar
Luftföroreningar i tunnlar Mats Gustafsson, forskare, Fil Dr Disposition Bakgrund Syfte Föroreningar och källor Åtgärder mot höga halter Gränsvärden? Slutsatser 1 Bakgrund Flera stora tunnelprojekt på
Läs merKEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN
KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN Rening med hög verkningsgrad #NAM19 Sundsvall, 7 februari Fredrik Nyström fredrik.nystrom@ltu.se FÖRORENINGAR, PARTIKLAR OCH RENING Partiklar viktiga transportörer av föroreningar
Läs merRENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN
RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN FAH Kommunerna och Miljön, Sundsvall, 4 okt 2017 Ulf Troeng, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-19 1 Renare luft
Läs merVarför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Läs merVägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell
Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,
Läs merLu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim
Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?
Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum
Läs merHÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET
HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET Erik Stigell, PhD, trafikkonsult Trivector Nationella cykelkonferensen Östersund 2018-05-23 FRÅGA: VARFÖR SKA VI MÄTA CYKELTRAFIKENS HÄLSOEFFEKTER?
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merKartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge
Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge På uppdrag från MSB utfört av FOI-CBRN Skydd och Säkerhet, Air Control Norr Disposition Bakgrund: kemiska hälsorisker
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merVedeldning exponering och hälsoeffekter
Vedeldning exponering och hälsoeffekter Gerd Sällsten, Lars Barregård Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg www.amm.se Besvär av vedrök är relativt vanligt! % Vedeldning
Läs merWP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING
WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING PETER SUNDBERG, SWECO PELS Workshop Älvdalen 18-19 september Syfte 2 Att undersöka vilken inverkan tillåtna variationer för densitet och
Läs merPartiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter
Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Klimatpåverkande luftföroreningar, SLCF Lunchmöte 9 november 2011 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder Black carbon
Läs merPresentation av Förbränningsfysik
Presentation av Förbränningsfysik Hemsida www.forbrf.lth.se Per-Erik Bengtsson per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i
Läs merVägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová
Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon Jana Moldanová AQIFOR Ett samarbetsprojekt mellan IVL, Svenska Miljöinstitutet 1, AB Volvo 2, Volvo Personvagnar 3 och Arbets- och Miljömedicin, Göteborgs Universitet
Läs merEnergiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
Läs merLuftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Läs merInternationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord
Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial
Läs merMiljövärden. Vad är det vi mäter?
Miljövärden Larmrapporterna duggar allt tätare om energikriser, kilmatförändringar och förgiftade ekosystem. Människan har bara på ett halvt sekel förstört och påverkat lika mycket som vi dessförinnan
Läs merNano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21
Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Bakgrund Under det senaste decenniet har många studier visat
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2011-10-14 Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik. Robin Nyström
UMEÅ UNIVERSITET 2011-10-14 Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik Inverkan av förbränningsförhållanden på rökgaspartiklarnas sammansättning i en modifierad pelletskamin Robin Nyström Examensarbete
Läs merAtmosfäriska aerosoler
Atmosfäriska aerosoler Luftburna partiklar och gaser bildar tillsammans aerosoler med betydelse för hälsa och klimat. Atmosfäriska aerosoler 150 PIXE och aerosoler i begynnelsen 151 En stor fördel med
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen
Läs merPM Partikelmätningar
PM Partikelmätningar 27-5-2 Mats Gustafsson, VTI Göran Blomqvist, VTI Andreas Dahl, Lunds tekniska högskola Anders Gudmundsson, Lunds tekniska högskola Per Jonsson, VTI 1 Inledning Syftet med uppdraget
Läs merScania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB
1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador
Läs merEuropeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.
Läs merSmåskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU
Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU 1 Ibb-Anna Rassa eldar jårbukdållå, ur boken Eld av Yngve Rask. 2 Akvarell av Kerstin Westin, Bagarstugan 3 Bild
Läs merVad händer med jordens klimat?
Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt
Läs merSett i ett lite större perspektiv
Sett i ett lite större perspektiv M81 M51 M104 Elliptiska galaxer Galaxy redshift vs distance Red Shift and Distance 24 Mpc 1200 km/s 300 Mpc 15,000 km/s 780 Mpc 39,000 km/s 1220 Mpc 61,000 km/s Raisin
Läs merFramtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa
Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa Henrik Thunman Energiteknik Institutionen för Energi och Miljö Förgasning en teknik för att producera ett substitut för råolja från biomassa Kemikalier
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merGÖTAVERKEN MILJÖ AB a Babcock & Wilcox Vølund company
förkortade liv per år i EU pga. fina partiklar Partikelavskiljning från avfallsförbränning Innovationer genom samverkan Mekanismer för partikelavskiljning Pilotprojekt, våtelektrofilter Innovationer genom
Läs merSHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?
Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp
Läs merSäkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com
Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid
Läs merAffärsmodellernas förändring inom handeln
Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet
Läs merPartikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Läs merVilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?
Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på
Läs merNationella och internationella åtgärder (och effekter på halter)
SLF 2010-04-20 Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter) Per Andersson, Klimatavdelningen 08/ 6981376, per.andersson@naturvardsverket.se 2010-04-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merSäkrare batterisystem och elektrifierade fordon
Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon utveckla kompetens, design och krav för att säkerställa en bred introducering av elektrifierade fordon Projektfakta 2012-03-01 2015-12-01+förlängning FFI
Läs merNordisk studie om SLCP
Nordisk studie om SLCP Karin Kindbom Urbanseminarium, 22/9 2016 Vad är SLCP, kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar? Varför är de intressanta? Trend och prognos för utsläpp av BC Nordiskt projekt
Läs merSjälvuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många
Anders Lönnermark, RISE Självuppvärmning Anders Lönnermark 19 September 2018 Research Institutes of Sweden Safety and Transport Safety/Fire Research Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi
Läs mer2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan
Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merMiljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket
Vägverket 1 Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket CO Bensen PM 2,5 PM 10 NO 2 PAH Martin Juneholm, Strm Vägverket 2 Transportpolitiska mål vägtransportsystemets utformning och funktion ska
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merMätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson
Mätning och utvärdering av PM brännaren Tomas Persson ISSN 1401-7555 ISRN DU-SERC- -93- -SE Maj 2007 Abstract The PM-brännaren (pellets burner) have on commission by the company been measured and evaluated
Läs merBertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM
Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att
Läs merRapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar
Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman
Läs merMILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL
MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL Stockholm 13 maj Anna Forsgren Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-06-03 1 Upplägg Småskalig vedeldning och hälsa Ekodesign kommande
Läs merUpplägg. Vad är trajektorier? Kort om trajektorier. Exempel på användning av trajektorier i exponeringsstudier. Peter Molnár och Sandra Johannesson
Påverkan av långdistanstransporterade luftmassor med olika trajektorier på lokalt uppmätta partikelhalter pplägg Kort om trajektorier Peter Molnár och Sandra Johannesson Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska
Läs merVinterdäckseminarium, Göteborg 14/
Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks
Läs merPlatsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera
Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera Dan Berggren Kleja et al. SGI & SLU Kontakt: dan.berggren.kleja@swedgeo.se Vad skall skyddas?
Läs merAtt analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson
CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Läs mer