Tema 4: Behov, prioritering och beställarprocess

Transkript

1 Tema 4: Behov, prioritering och beställarprocess

2 Kajsa-Mia Holgers, medicinsk rådgivare Koncernstab hälso-och sjukvård

3 TEMA: Behov, prioritering och beställarprocess

4 Behovsstyrning - Varför Utgår från bl. a Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Patientlagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Vem har störst behov?

5 Hur beskriver vi behov idag? Tillgänglighet och köer Produktionsstyrning och vårdbehov Jämförelse i antalet konsumerade vårddagar inom psykiatri, läkarbesök inom akutmottagningar etc Antalet läkare, dietister, logopeder Sjukdomsbörda

6 Olika syn på begreppet behov Befolkningens förväntningar, önskningar ( förväntningsgap)eller synpunkter Patienters/brukares efterfrågan Verksamheternas/utövarnas bedömning Verksamhetens utbud och produktion av vård Den vård som konsumerats Sjukdomsutveckling i samhället och nya metoder Befolkningens upplevda hälsa

7 Vanliga metoder som används för att uttrycka ett behov Mediametoden Skrika högst Tycka synd om metoden Personalföreträdaren/vårdgivaren Hus/lokalmetoden

8 Hälsans bestämningsfaktorer

9 Världshälsoorganisationens(WHO) definition: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro från sjukdom och handikapp.

10 Identifiera behov hos befolkningen Hur många är de? Vilka är de? Hur lever de? Vad gör de? Hur mår de? Vad vill de ha? Förebyggande insatser inom och utanför hälso- och sjukvårdssektorn Vilka mål ska sättas? Vilka metoder finns det för att nå målen? Vad kostar det? Vilka resurser finns? Identifiering av hälsogap (behov). Formulering av önskvärt hälsoläge/mål. Bedömning av åtgärder/resurser som behövs för att åtgärda hälsogapet. Prioritering mellan områden och åtgärder. Bedömning av effekter/minskade hälsogap (hälsoekonomi). Vilka faktorer i omvärlden påverkar behoven?

11 Etiska plattformen Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde, oavsett personliga egenskaper, samhällsställning, bakgrund eller annat. Detta värde ger rätt till vård på lika villkor. Behovs- och solidaritetsprincipen Den som har det största behovet av vård går alltid före kraven på tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet. Den som är sjukast går först. Kostnadseffektivitetsprincipen Av likvärdiga behandlingar väljs den som kostar minst och som bedöms ekonomiskt klokast i längden.

12 Nationella modellen för öppna prioriteringar Konstaterad ohälsa kopplas till olika åtgärder, vilket beskrivs i prioriteringsobjekt Bedömning av svårighetsgrad, patientnytta och Kostnadseffektivitet Sammanvägning och rangordning

13 Liss behovsmodell Optimalt hälsotillstånd Hälsa Önskvärt hälsotillstånd (mål) Hälsogap (behov) Aktuellt hälsotillstånd Ohälsa

14 Prioriteringar Horisontella prioriteringar Vertikala prioriteringar Diagonala prioriteringar

15 Behovsanalys konsumtionsanalys, produktionsplanering Behov utifrån befolkningen Vad behövs för att skapa hälsa, minska hälsogapet Konsumtion/produktion utifrån verksamheten Vad behöver produceras/erbjudas för att tillgodose behoven Produktionsplanering, planerad vård Produktionsplanering, akut vård

16 Diskussion

17 Dilemman ( bikupa)? Behov av hälso- och sjukvård Behov efterfrågan Behov vårdgaranti Behov - jämlik vård Behov prioriteringar/besparing Behov levnadsvillkor/levnadsvanor

18 Få bilder Önskvärt 4 men max 10

19 Beslut detaljbudget Årsredovisning Uppföljning VÖK Beslut VÖK December November Oktober Januari Februari Mars Beställarbokslut Behovsanalys Planeringskonferens Mål och inriktning Delår 2 Behovsanalys September Augusti April Maj Juni Juli Delår 1 RF budgetförslag Förslag VÖK RF budgetbeslut Mål- och inriktning beslut RF planeringsdirektiv

20

21 Tema 5: Ekonomiska förutsättningar och detaljbudget

22 Emil Gisslow, ekonom Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp

23 Ekonomiska förutsättningar och detaljbudget

24 Fyra övergripande styrdokument Framtidens hälso- och sjukvård VG 2020 strategi för tillväxt och utveckling Regionalt trafikförsörjningsprogram Kulturstrategi för Västra Götaland Politik ska omsättas till resursfördelning

25 Central planerings- och uppföljningsprocess 2 B process och beslut 3 PD beslut 5 KB Process och beslut Central nivå RS/RF 7 DB Beslut 8 DÅM Beslut 9 DÅA Beslut 10 ÅR Beslut 1 BU process och beslut 3 PD process 6 KA Process och beslut 7 DB Process 8 DÅM Process 9 DÅA Process 10 ÅR Process Lokal nivå Nämnd/Styrelse 4 ÖK beslut 7 DB Beslut 8 DÅM Beslut 9 DÅA Beslut 10 ÅR Beslut 4 ÖK process 7 DB Process 8 DÅM Process 9 DÅA Process 10 ÅR Process Planering Uppföljning BU Budgetunderlag B Budget PD Planeringsdirektiv (DB-anvisning) ÖK VÖK, SÖK, osv. KB Kompletteringsbudget KA Kompletteringsanvisningar DB Detaljbudget DÅM Delårsrapport mars DÅA Delårsrapport augusti ÅR Årsredovisning Aug - Dec Feb Maj Juni Sep Okt Dec Mar Aug Jan - Feb År -1 År 0 År 1

26 Systembild Stabschefsutvecklingsprogrammet i VGR 17 augusti 2016

27 RF fördelar mellan verksamhetsområden Regionfullmäktige Genomsnittlig årlig Fördelning efter behov/politisk inriktning Regionbidrag förändring , Budget 2018 (mnkr) % Hälso- och sjukvård 4, Kultur 3, Regional utveckling Kollektivtrafik 5, Regionbidrag totalt 4, Regionstyrelsen Kommittén för folkhälsofrågor Patientnämnder (5) Kommittén för mänskliga rättigheter Regionutvecklingsnämnd Miljönämnd Kollektivtrafiknämnd Kulturnämnd Hälso- och sjukvårdsstyrelse Hälso- och sjukvårdsnämnder (5)

28 Ur beställarnämndens reglemente Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett befolkningsansvar inom det egna geografiska området. De har ansvar som beställare, upprättar vårdöverenskommelser och genomför upphandlingar av vård. 5 Hälso- och sjukvårdsnämnden ska träffa överenskommelser med Västra Götalandsregionens utförare av vårdtjänster och vårdavtal med externa vårdgivare om primärvårds-, tandvårdstjänster och sjukhusvård samt annan specialiserad sjukvård för befolkningen i nämndens geografiska område. Utgångspunkten är att den vård man behöver ofta finns nära och den vård man behöver mer sällan kan koncentreras till färre platser Här skriver du in sidfot

29 Resursfördelning till HSN Regionfullmäktige HSN G HSN N HSN S HSN V HSN Ö

30 Modellens delar Vårdtunga grupper Övrig befolkning Glesbygdsfaktor Fördelning utanför modellen

31 Metod Möjligt att beskriva vårdbehovet för olika grupper i befolkningen Befolkningen delas in efter ett antal kriterier relevanta för att beskriva skillnader i vårdbehov/kostnader

32 Vårdtunga grupper Ca 5 % av befolkningen, % av sjukvårdskostnaden 8 grupper patientregistret (3 års glidande medelvärde) Kön (2) åldersintervall (6) diagnoser (8) = 96 grupper Varje grupp genomsnittlig kostnad

33 Övrig befolkning Ca 95 % av befolkningen, % av sjukvårdskostnaderna Grupper utifrån Kön Ålder Civilstånd Sysselsättning Inkomst Boendetyp, ger ca 800 delgrupper.

34 Beräkning Standardkostnad för resp. nämnd beräknas Resp. nämnds relativa behov fastställs

35 Glesbygdsfaktor 25 minsta kommunerna 10 mnkr i grundersättning

36 Fördelning utanför modellen receptläkemedel sjukresor ambulansverksamhet tandvård folkhälsoinsatser forskning och utveckling central administration

37 Finansiering av verksamheterna Finansiering via nämnderna (överenskommelser/avtal) Högspecialiserad vård Länssjukvård (egenregi och privat) Vårdval rehab (egenregi och privat) Övrig primärvård Tandvård Habilitering och Hälsa Folkhälsoinsatser Finansiering via RS/HSS VG primärvård Rättspsykiatri Sahlgrenska sista utposten Vissa insatser via statsbidrag 1910 Budget 2015 per verksamhet (mnkr) Högspecvård Primärvård Tandvård Länssjukvård Hälsa Habilitering Övrigt Styrning av hälso- och sjukvården i VGR

38 Finansiering av verksamheterna Finansiering via nämnderna (överenskommelser/avtal) Högspecialiserad vård Länssjukvård (egenregi och privat) Vårdval rehab (egenregi och privat) Övrig primärvård Tandvård Habilitering och Hälsa Folkhälsoinsatser Finansiering via RS/HSS VG primärvård Rättspsykiatri Sahlgrenska sista utposten Vissa insatser via statsbidrag Norra Nämnden Budget 2015 per verksamhet (mnkr) Högspecvård Primärvård Tandvård Länssjukvård Hälsa Habilitering Övrigt Styrning av hälso- och sjukvården i VGR

39 Styrning, ekonomiperspektiv Regionala styrdokument Regionfullmäktiges budget Årsredovisning Delårsrapporter Nämndens möjligheter att styra I överenskommelser och avtal genom: Ersättningsmodeller Riktade uppdrag Målrelaterad ersättning Krav och kvalitetsbok (vårdval) Beslutas i samband med regionfullmäktiges budget Nämnden kan påverka genom remiss, partigrupper, kontaktnät Styrning av hälso- och sjukvården i VGR

40 Ur styrelsernas reglemente Regionfullmäktige utser styrelser för drift, förvaltning och utveckling av inom angivna ansvarsområden. Styrelsernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och hälsooch sjukvårdsstyrelsen samt utifrån vårdöverenskommelser med hälsooch sjukvårdsnämnderna Här skriver du in sidfot

41 Försök att beskriva Tillgänglighetsmedel/ Produktionsstyrning RF RS Resursfördelningsmodellen Statliga bidrag 1 Filter Sjukskrivning Kömiljarden Cancer Etc. HSS KoK-böcker Hälso- och sjukvårdsnämnderna VÖKar VGPV Vårdval rehab Övrig PV Privata vårdgivare Sjukhus Habilitering och hälsa Tandvård Primära ersättningsmod eller Listning samt justerings-/ tilläggsindika-torer 2 Produktio ns-baserat Fasta anslag samt viss del rörligt (olika per uppdrag) Produktionsbaserat (olika per avtal och vissa med garanterade volymer) 1 Dessa går i delar in i VÖK och i delar vid sidan av 2 Tex utbildningsplatser; vårdtyngd; etc 3 Pengar går till sjukhusens ledning som sen kan styra produktion och medel fritt 4 Aktivitetsbaserad tex antal ST-block (personalutskottet); Sista utposten (HSS) 5 Tex akutmottagningar 3 delar Anslag/Produktion med tak 3 Särskild framställan 4 Riktade uppdrag 5 Fasta anslag samt liten del rörligt Volymer sätts i förhandling mellan vårdgivare och beställare [ej fokus] 41

42 Tack!

43 Tema 6: Samverkan regionalt och lokalt

44 Rose-Marie Nyborg, strateg Koncernstab hälso- och sjukvård

45 Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i länet - sammanhållen vård, omsorg och stöd för den enskilde

46 Vårdcentral BVC Särskilda boenden Mödrahälsovård Ungdomsmottagning Barn och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri dagvård Socialtjänst RMN Elevhälsa Kommunal hälso- och sjukvård Hemsjukvård Omsorgsverksamhet/hemtjänst Sjukhus Skola mfl.. Familjecentral

47 Samverka ett gemensamt åtagande - lagstiftning ställer krav på samarbete: Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen - krav att huvudmännen överenskommer om samarbete t.ex. läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård samverkan vid in- och utskrivning från sluten vård samverkan om personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk barn och unga vid placering RMN

48 Struktur för samverkan i Västra Götaland Politiska samrådet (SRO) Kommunerna i Västra Götaland Fyrbodals kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Göteborgsregionen Boråsregionen Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Tidsbestämda länsövergripand e grupper Exempel 1: Styrgrupp psykisk hälsa Exempel 2: Implementering riktlinje in- och utskrivning fr slv Västra Götalandsregions verksamheter Delregional vårdsamverkan

49 Samrådsorganet (SRO) VGR: presidiet för regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen VästKom: ordf kommunalförbunden SRO Samrådsgrupp som avhandlar och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i frågor som rör samtliga 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Ledningsgrupp för samverkan mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och VGR. Övergripande och strategiska frågor inom området hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst. Viktig roll vid implementering, tillämpning och uppföljning av avtal/överenskommelser mellan huvudmännen. Representanter för delregional vårdsamverkan, koncernkontoret samt VästKom. Länsgemensamma frågor

50 Hälso- och sjukvårdsavtalet Hälso- och sjukvårdsavtalet är det huvudavtal som reglerar ansvarsfördelning och samverkan mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Nuvarande avtal ( ) är det femte avtalet sedan regionbildningen 1999 och gäller från den 1 april 2017 t.o.m. den 31 december Underavtal Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland

51 Hälso- och sjukvårdsavtalet Den politiska viljeriktningen Patientens perspektiv Utgå ifrån patientens behov av vård i hemmet Använda de gemensamma resurserna effektivt Samsyn på det gemensamma ansvaret God kvalité och säker vård Gränsdragning ner på detaljnivå i alla situationer skapar organisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda

52 Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet finns webbaserat och som PDF att hämta på:

53 Gemensam värdegrund Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården.... utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande.... varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet.

54 INTROFILM Länk till film: Byt perspektiv. Från vårdgivare till individ.

55 Vägledande patientfall Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

56 Vägledande patientfall Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Byt perspektiv! Från vårdgivare till individ. För att underlätta praktisk tillämpning av Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland finns gemensamt framtagna tillämpningsanvisningar i form av åtta vägledande patientfall. Samtliga patientfall genomsyras av avtalets värdegrund där det gemensamma ansvaret med individens perspektiv är i centrum. Patientfallen ska ge stöd och vägledning för medarbetare och chefer, samt underlätta samarbetet mellan kommunens och Västra Götalandsregionens samtliga vårdgivare för en jämlik och patientsäker hälso- och sjukvård. Patientfallen är tänkta att användas som diskussionsunderlag och utbildningsmaterial för medarbetare och chefer i samverkan. I varje patientfall beskrivs ett scenario med efterföljande vägskäl för beslut. Ta även del av Hälso- och sjukvårdsavtalet samt patientfallen på nätet: och

57 vardsamverkan.se Gemensam hemsida sedan hösten 2018 Information om: hur samverkan är organiserad avtal, överenskommelser och andra gemensamma styrdokument gemensamma uppdrag som pågår (uppdragshandlingar och kontaktuppgifter) de sex vårdsamverkanorganisationernas egna hemsidor

58 Exempel på länsgemensamt arbete Överenskommelser - barn och unga: Västbus - samverkan för barn och ungas bästa (0-20 år) unga som har behov av samordnade insatser från kommunens respektive regionens verksamheter och från flera professioner Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet samverkan och ansvarsfördelning före, under och efter placering hälsoundersökningar i samband med placering

59 Exempel på länsgemensamt arbete forts. Överenskommelser - psykisk hälsa: Gemensam handlingsplan för psykisk hälsa (VGR och 49 kommuner) fokusområden och mål för barn och unga, vuxna/äldre gemensam styrgrupp Aktiviteter: Inriktningsdokument integrerade verksamheter psykisk hälsa, missbruk och beroende Handlingsplan för suicidprevention Stärkt brukarmedverkan

60 Exempel på länsgemensamt arbete forts. Utveckla kunskapsstyrning i samverkan: Mål: Att patienter/brukare med insatser från både kommunernas och VGR:s verksamheter ska erbjudas en sammanhållen hälso- och sjukvård och socialtjänst som utgår från bästa tillgängliga kunskap Ex. när Socialstyrelsen ger ut nya nationella riktlinjer görs ett gemensamt arbete för att sprida information, utbilda och ev. samorganiserade insatser som behövs.

61