Basindustrins internationella position ur ett hållbarhetsperspektiv. Regleringsbrev nr 13 Dnr /0015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Basindustrins internationella position ur ett hållbarhetsperspektiv. Regleringsbrev nr 13 Dnr 1-010-2006/0015"

Transkript

1 Basindustrins internationella position ur ett hållbarhetsperspektiv Regleringsbrev nr 13 Dnr /0015

2 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax E-post ISSN För ytterligare information kontakta Thomas Forsberg Telefon E-post

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Den svenska basindustrin i korthet Syfte och disposition Avgränsningar Dataunderlag Teoretiska aspekter och begrepp Hållbar utveckling Teoretisk bakgrund Hållbar utveckling i enskilda industrier Hur främjar man en hållbar utveckling olika styrmedel Kostnadseffektivt nyttjande av styrmedel Företagens sociala ansvar Reglering vs. frivillighet Konkurrenskraft Konkurrenskraft från ett företagsperspektiv Konkurrenskraft från ett samhällsperspektiv Mått på konkurrenskraft för enskilda branscher Basindustrins branscher en översikt och genomgång av indikatorer för hållbar utveckling Skogsindustrin Trävaror Massa och papper Den internationella konkurrenssituationen Goda förutsättningar för hållbar utveckling? Järn- och ståltillverkning Den internationella konkurrenssituationen Stålindustrin: en viktig pelare i en hållbar värld Gruvindustrin Den internationella konkurrenssituationen Hållbar utveckling i gruvindustrin Kemisk industri Baskemikalier och färgindustri Gummi och Plast Raffinaderier och kärnbränsleindustri Den internationella konkurrenssituationen Kemiindustrin och hållbar utveckling Jord- och stenindustri Den internationella konkurrenssituationen Hållbar utveckling i jord- och stenindustrin Basindustrins position med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala omständigheter Konkurrenskraft den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling Den Internationella konkurrenssituationen Skogsindustrin Järn- och stålindustrin Gruvindustrin Kemiindustrin Produktivitet Skogsindustrin Gruvor och metallframställning Kemiindustrin Sammanfattning Den miljömässiga dimensionen Den sociala dimensionen Referenser, kap Statistik...77 Appendix - klassificeringssystem

4 5 Indikatorer och styrmedel i USA Inledning Myndighetsansvar Indikatorer på nationell nivå Trender och drivkrafter i USA The Right to Know Act CSR-rapportering mindre utvecklat i USA än i Europa Drivkrafter Behov av standarder Den strategiska betydelsen av CSR Modeller och indikatorer för bedömning av CSR Intresseorganisationer (NGO:s) Investeringsrådgivare Börsindex Sammanfattningsvis om indikatorer Några företagsexempel Sammanfattningsvis om företagsrapporter Företagens klimatstrategier ett exempel på benchmarking Slutsatser Referenser Rapporter och artiklar...98 Hemsidor...98 Appendix: Indikatorer Hållbar utveckling och CSR i Japan Inledning Ingen samlad politik för hållbar utveckling Indikatorer och riktlinjer för den gröna dimensionen Japan for Sustainability: samlad indikatoruppsättning Sustainable Management Tree Corporate Social Responsibility i Japan Föregångare inom energi- och miljöområdet Ny boom bygger på lång tradition av socialt ansvarstagande Drivkrafter för CSR de senaste åren Aktuella utmaningar för företagens CSR-arbete Handlingsplaner för att främja CSR Näringslivets frivilliga åtaganden Statliga initiativ för att främja CSR Frivillighet som metod Stålindustrin på frammarsch Branschorganisationens frivilliga handlingsplan för miljöskydd Indikatorer: stålindustrin Slutdiskussion Referenser Kemiindustrin i Belgien och Tyskland Kemisk industri i EU några siffror Kemiindustrin i Belgien Hållbar utveckling Kemiindustrin i Tyskland Hållbar utveckling Tabeller Europas kemiska industri Avslutande kommentarer Appendix Referenser Hemsidor Slutdiskussion Slutsatser om basindustrins internationella position Vad kan vi lära från USA och Japan? Att integrera hållbarhetsperspektiv i ITPS statistikverksamhet Att använda scenarier Förslag på fortsatt arbete

5 Sammanfattning Utvecklingen mot en hållbar utveckling har i Sverige traditionellt drivits av lagstiftning. Under lång tid har den svenska basindustrin tvingats anpassa sig till allt hårdare krav både på miljömässig hänsyn och på ett socialt ansvarstagande. Samtidigt inleddes utvecklingen mot en ekonomisk hållbarhet genom en allt mer konsoliderad och specialiserad industri i vissa branscher, t.ex. stål och massa-papper, tidigare i Sverige och övriga Nordeuropeiska länder än i övriga världen, vilket resulterat i ett visst försprång vad gäller effektivitet och produktivitet. Vi kan se att basindustrin i Sverige tack vare detta och i övrigt gynnsamma förhållanden har en stark ställning internationellt sett, men att stora variationer finns mellan de olika branscherna. Vi ser att den svenska basindustrin totalt sett har en stark konkurrenskraft framförallt inom skogsindustrin samt malm och metallskrot, men att de branscher som stärkt sin konkurrenskraft mest under den undersökta perioden återfinns primärt inom kemiindustrin. Även industrin för pappersmassa och pappersavfall samt järn och stål har uppvisat en förstärkt konkurrenskraft. Detta har möjliggjorts tack vare en rad faktorer som på olika sätt bidragit till framgången. Sverige har historiskt haft en mycket god tillgång till billiga råvaror, billig energi och välutbildad arbetskraft, vilket naturligtvis har varit avgörande för den starka ställning som industrin idag har globalt. I någon mån har dessa fördelar urholkats under senare tid. Marknaderna för insatsvaror som malm och pappersmassa har internationaliserats och i många fall har efterfrågeförändringar globalt orsakat prisfluktuationer som påverkar svenska företag på ett sätt som inte tidigare var fallet. Även elmarknaden har internationaliserats och den svenska basindustrin har påverkats kraftigt av de höjningar i elpris som detta fört med sig. Slutligen har införandet av handel med utsläppsrätter ytterligare fördyrat produktionen i basindustrin. Dessa problem är inte unika för Sveriges basindustri, utan gäller i stor utsträckning för de flesta konkurrentländer. Därför har konkurrenskraftens utveckling kommit att till stor del handla om hur väl företagen lyckas anpassa sig till de nya förutsättningarna. I Sverige har under lång tid stora investeringar gjorts för att främja och underlätta strukturomvandlingen, både från statens sida och från företagen själva. Investeringar i ny effektiv teknik och nya produktionsprocesser har resulterat i en god produktivitetsutveckling och därmed en relativt gynnsam utveckling av konkurrenskraften. Om vi tittar på de enskilda branscherna varierar dock bilderna mycket. Den svenska skogsindustrin har utvecklats på ett med de främsta konkurrenterna jämförbart sätt. Det är svårt att avgöra de inbördes relationerna mer exakt än så men klart är att den svenska skogsindustrin har stått sig väl i den internationella konkurrensen under den aktuella perioden. Bäst har det gått för massaindustrin som på ett entydigt sätt stärkt sin konkurrenskraft, sämst har utvecklingen varit för träindustrin som tappat både världsexportandelar och exportvärde. Den svenska järn- och stålindustrin har ökat sitt exportvärde mer än vad konkurrentländerna har gjort. Dessutom har Sverige som enda land ökat sin världsexportandel. Slutsatsen blir därför att Sverige stärkt sin konkurrenskraft gentemot de utvalda konkurrentländerna Tyskland, Belgien och Frankrike under den aktuella perioden. 5

6 Gruvindustrin har ökat exportvärdet för samtliga observerade varugrupper, men det har konkurrentländerna också. En stor del av ökningen förklaras av den dramatiska prisutvecklingen de senaste åren och säger kanske inte så mycket om den svenska industrins konkurrenskraft. Däremot kan vi se att Sverige tappat världsexportandelar inom såväl området malm och metallskrot som metaller utom järn och stål och att framförallt Australiens och Tysklands gruvindustri gått kraftigt framåt. Av detta kan man dra slutsatsen att Sverige tappat i konkurrenskraft åtminstone relativt Australien och Tyskland inom gruvindustrin. Utvecklingen inom den svenska kemiindustrin har överlag varit positiv jämfört med de utvalda konkurrenterna under de senaste tio åren, möjligtvis med undantag för USA. Bäst har det gått för varugrupperna 57 och 59, Plast i obearbetad form och Diverse kemiska produkter, som på ett entydigt sätt kraftigt stärkt sin konkurrenskraft under perioden Ovanstående ger en bild av den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling men för att säga något om den miljömässiga och sociala dimensionen krävs andra verktyg. Vi har inte lyckats hitta några konkreta och pålitliga metoder för att jämföra den svenska basindustrins utveckling inom dessa mjuka områden på grund av en rad problem, varav de främsta är brist på jämförbar statistik, inkonsekvens mellan olika länders sätt att redovisa arbetet med hållbar utveckling, skillnader i indelningen av varugrupper mellan olika länder och institutioner (SCB, OECD, Eurostat, FN och branschorganisationer) och pålitligheten och tydligheten hos uppgifter redovisade av industrin själv. För att ändå kunna säga något om den svenska basindustrins utveckling inom de miljömässiga och sociala dimensionerna har vi undersökt vilka indikatorer som finns tillgängliga för den svenska industrin, dels från SCB och dels från de svenska branschorganisationerna Jernkontoret, SveMin, Plast & kemiföretagen samt Skogsindustrierna. Enligt dessa kan man dra vissa slutsatser om den miljömässiga utvecklingen: Svenska företag inom basindustrin satsar stora summor på miljöskydd, energieffektiviseringar och arbetsmiljöförbättringar och totalt sett ökar också dessa investeringar. Stora skillnader finns dock mellan branscherna. Utsläpp av koldioxid är en central fråga för de flesta företag, särskilt på grund av införandet av handeln med utsläppsrätter, och samtliga branscher har på agendan att minska utsläppen. Framgången med att genomföra detta har varit blandad. Elförbrukningen har av naturliga skäl ökat inom samtliga branscher men räknat som andel av produktionsvärde har faktiskt de flesta branscher minskat sin förbrukning, vilket tyder på ökad energieffektivitet. För den sociala dimensionen av hållbar utveckling har få indikatorer hittats på branschnivå. De uppgifter som finns tillgängliga presenteras av industrin själv i olika hållbarhetsrapporter, vilka överlag utmålar en positiv bild av den svenska industrins utveckling. Det är däremot svårt att dra några egentliga slutsatser av dessa påståenden då bakgrundsinformationen inte alltid finns tillgänglig och de indikatorer som presenteras endast ger en bild av situationen. Därför har vi inte kunnat konstatera något konkret om de sociala aspekterna, men noterar att medvetenheten kring frågan och företagens vilja att framstå som socialt (och miljömässigt) ansvarstagande tycks ha ökat avsevärt under senare tid. Antalet företag som anslutit sig till någon frivillig standard eller certifiering ökar hela tiden och den svenska regeringens initiativ Globalt Ansvar har vunnit starkt stöd hos många av de stora svenska företagen. 6

7 För att komma längre i arbetet med att finna relevanta indikatorer för dimensionerna miljömässig och social hållbarhet har vi studerat dessa frågor i USA och Japan. I USA finns, till skillnad från i många europeiska länder, inga allmänna krav på icke-finansiell redovisning, till exempel miljöpåverkan och socialt ansvar. Istället bygger utvecklingen på frivilliga åtaganden och samarbeten företag emellan. Corporate Social Responsibility (CSR) ses främst som ett sätt för företagen att stärka sin profil som ansvarstagande samhällsmedborgare och därmed förbättra möjligheterna till långsiktig lönsamhet. Det finns dock en rad myndigheter och intresseorganisationer (NGO:s) som arbetar aktivt med frågan och försök har gjort med indikatorer för utvärdering främst på nationell och statlig nivå. På federal nivå är ansvaret uppdelat på flera olika departement, varav de viktigaste är State Department, enheten för Democracy, Human Rights and Labor (DHL) och Department of Commerce (DoC). Dessa arbetar med att ta fram relevanta indikatorer för hållbar utveckling, ofta kopplat till specifika myndighetskrav beträffande till exempel kemikalieanvändning eller utsläpp till luft och vatten. Syftet med sådana indikatorer är att följa upp effekterna av konkreta politiska åtgärder och program. USA:s miljömyndighet EPA (Environmental Protection Agency) arbetar till exempel för tillfället med att ta fram användbara indikatorer inom fem huvudområden: 1) Renare luft, 2) Renare vatten, 3) Bättre skyddade landområden, 4) Människors hälsa och 5) Ekologiska förhållanden. EPA:s indikatorer gäller dock på nationell nivå och kan därför inte användas för att utvärdera enskilda branscher eller företag. EPA har även infört lagstiftning på området, i form av till exempel 1987 års Right to Know Act som i princip motsvara den svenska offentlighetsprincipen och innebär att amerikanska företag måste redovisa utsläppsdata och annan information som tidigare hölls hemlig. På bransch- och företagsnivå gäller att företagen i USA, liksom de i Europa, är underställda ett stort antal federala och delstatliga miljökrav vars efterlevnad följs upp och utvärderas av lokala och federala myndigheter. Däremot är den offentliga regleringen av företagens sociala ansvar mycket begränsad. Inom detta område styrs utvecklingen av frivilliga initiativ och regleras genom avtal. Rapporteringen av miljömässiga och sociala omständigheter beskrivs även i den amerikanska litteraturen som långt mindre utvecklad i USA än i Europa och enligt redovisningar av ACCA(?) stod Europa under perioden för 58 procent av den registrerade globala rapporteringen och Amerika endast för 20 procent (varav 63 procent härrörde från USA samt 32 respektive 5 procent från Kanada och Sydamerika). Viktiga drivkrafter bakom initiativ som CSR-rapportering bedöms vara de olika etiska investeringsfonderna som utvecklades under 90-talet och som begränsar sina investeringar till så kallade Social Responsible Investments (SRI). Det finns ett flertal olika modeller och indikatorer för bedömning av CSR i USA och i kapitlet diskuteras dessa på ett översiktligt sätt för att belysa skillnader och likheter med det svenska systemet. Fem intresseorganisationer och företag som arbetar med att samla in uppgifter relaterade till CSR studeras och en rad problem med den typ av sammanfattningsindex och rankinglistor som produceras tas även upp. Viktigast av dessa är viktningen av olika indikatorer och hur denna genomförs, eftersom denna på ett avgörande sätt påverkar resultatet. Problemet förstärks ytterligare av att insynen i denna process är högst begränsad. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning av de indikatorer som används av de olika aktörerna och några företagsexempel för att visa på hur resultaten presenteras. Den kanske viktigaste rankingmetoden är den som publicerades av intressesammanslutningen CERES i den nypublicerade rapporten Corporate Governance and Climate Change: Making the Connection (Cogan 2006). Här rankas världens 100 största företag (varav 76 är ameri- 7

8 kanska) utifrån ett hållbarhetsperspektiv baserat på information från öppna källor som årsredovisningar och webbsidor samt från intervjuer med tredje part. Undersökningen visar att de amerikanska företagens medvetenhet om och strategiska hantering av frågan stärkt betydligt på senare år, men att de fortfarande ligger sämre till än företag från Europa. Denna typ av ranking är ett intressant exempel på hur en närmare analys av svenska företags konkurrenskraft skulle i ett hållbarhetsperspektiv skulle kunna se ut. Japans politik för hållbar utveckling inriktas främst mot miljö och ekonomi. Landet har en stark ställning ifråga om miljövänliga teknologier och produktutveckling, och såväl klimatfrågor och avfallshantering står högt upp på den politiska agendan. I den nationella strategin och när det gäller indikatorer för hållbar utveckling täcker Japan väl in de gröna aspekterna av hållbar utveckling. En jämförelse med t.ex. den svenska och den brittiska hållbarhetspolitiken ger dock vid handen att de sociala frågorna har en relativt undanskymd roll i Japan. Frånvaron av försök till att integrera de olika dimensionerna innebär också att diskussionen om målkonflikter och synergier mellan miljörelaterade, ekonomiska och sociala frågor inte får något utrymme. Försök till helhetsgrepp har tagits av bl.a. frivilligorganisationen Japan for Sustainability, som nyligen lanserade en indikatoruppsättning för Japans samlade hållbarhet. Även inom näringslivet finns en tydlig strävan att förutom miljöfrågor även inkludera sociala och ekonomiska frågor i bl.a. årliga rapporter. Det är dock ännu sällsynt att använda indikatorer för att mäta om utvecklingen går i hållbar riktning. Detta är också fallet inom järn-och stålindustrin, som vi tittat närmare på. Corporate Social Responsibility (CSR) har fått ständig ökad uppmärksamhet de senaste åren. Japan innehar en tätposition både när det gäller antalet certifikat under ISO-standarder och registreringar för Global Reporting Initiative (GRI). Ett stort företag inom stålindustrin, Nippon Steel, har t.ex. publicerat en hållbarhetsrapport enligt GRI:s riktlinjer. Synen på CSR och sättet att hantera frågorna skiljer sig givetvis från land till land, från region till region och beroende på vilken sorts företag som diskuteras. Eftersom tillvägagångssättet ser olika ut, är det också svårt att direktimportera konceptet och åtgärderna till Japan baserat på hur det definieras och implementeras i Europa och USA. En viktig skillnad när det gäller CSR-utvecklingen i Japan jämfört med den i andra länder är att CSR är en nationell konsumentfråga, med begrepp som produktsäkerhet, spårbarhet och hälsa som främsta drivkrafter. Sett mot bakgrund av att det huvudsakliga förändringstrycket kommer inifrån, har en lång rad företagsskandaler som inträffat i Japan de senaste åren fått långtgående konsekvenser inom företagsvärlden. Internationella initiativ såsom Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag utgör i sig ingen väsentlig påverkansfaktor för japanska företags utvidgade CSRarbete. Däremot spelar branschorganisationernas gemensamma åtaganden en stor roll, bl.a. näringslivsorganisationen Keidanrens frivilliga handlingsplan för miljöskydd, och industrisektorernas egna minskningsmål under planen. Japans stålindustri har t.ex. satt upp ett mål om en tioprocentig minskning av koldioxidutsläpp jämfört med basåret

9 1 Inledning Den svenska basindustrin i korthet Basindustrin består av ett flertal råvarubaserade och energiintensiva branscher som under lång tid spelat en viktig roll i den svenska ekonomin. Under flera sekel har ett genuint kunnande byggts upp inom järn- och ståltillverkning, papper-, massa- och trävaruframställning samt gruvdrift vilket, tillsammans med en ökad kapitalintensitet, kontinuerligt höjt förädlingsgraden. Framgångsrika företag som Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag (STORA), Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) har på ett betydande sätt bidragit till 1900-talets svenska mirakel. Trots långtgående rationaliseringar och en påtaglig strukturomvandling ger idag basnäringarna enligt basindustrins paraplyorganisation Skogen Kemin Gruvorna och Stålet (SKGS 1 ), direkt och indirekt arbete åt personer och står för ca 27 procent av den totala svenska exporten ( På de platser där basindustrin lokaliserat sig har nätverk av underleverantörer och mindre företag för transporter varor och servicetjänster utvecklats, vilket i sin tur givit underlag för infrastruktur och andra offentliga tjänster. Många av de arbetsplatser som basindustrin genererar finns i glesbygden där möjligheterna till alternativ sysselsättning är relativt små (se figur 1.1 nedan). Basindustrin står för ungefär en tredjedel av alla industriinvesteringar i Sverige. Figur 5-1 Den svenska basindustrins lokalisering Källa: SKGS 1 SKGS är ett samarbete mellan de fyra branschföreningarna Skogsindustrierna, Plast & Kemiföretagen, SveMin och Jernkontoret. 9

10 Samtidigt som basindustrin spelar en viktig roll i den svenska ekonomin, både regionalt och nationellt, är det en av våra mest energiintensiva industrigrupper. El är som regel en nödvändig råvara i framställningsprocessen för många företag och elkostnaderna motsvarar mellan 10 och 40 procent av förädlingsvärdet. För de mest energiintensiva företagen ligger elkostnaderna i paritet med lönekostnaderna ( Även energi i form av olja, naturgas och biobränslen används i stor omfattning, främst för uppvärmning (andelen fossila bränslen har dock som regel sjunkit avsevärt). Den höga förbrukningen av energi orsakar stora utsläpp, både direkt och indirekt, något som allt mer har kommit att hamna i fokus för debatten. Basindustrin ligger också långt över riksgenomsnittet när det gäller arbetsplatsolyckor och dödsfall samt arbetssjukdomar (SveMin, ). Miljöfrågor, i form av Kyotoavtal, handel med utsläppsrätter och strävan mot en hållbar utveckling, återfinns allt oftare högt upp på den internationella politiska agendan. På senare år har ett flertal nya bestämmelser baserade på devisen polluter pays trätt i kraft, något som i många fall direkt påverkat basindustrin, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden (t.ex. Kyoto). Även när det gäller sociala frågor, som till exempel företagens ansvar för de anställdas hälsa, börjar krav på regleringar att ställas från många håll. Den hårdnande inställningen ökar trycket på industrin i allmänhet och på basindustrin i synnerhet att sänka utsläppen och förbättra förhållanden på arbetsplatsen. De företag som inte kan göra detta till en rimlig kostnad kan tvingas skära ner på verksamheten eller stänga ner helt och hållet 2, något som med största sannolikhet kommer att leda till förlorade arbetstillfällen. Därmed uppstår, något tillspetsat, avvägningssituationen: rädda jobben eller rädda miljön? Naturligtvis är det en grov förenkling, men problematiken finns där och ovanstående aspekter gör basindustrin särskilt intressant att studera. Därtill är basindustrins framtid viktig, inte bara för Sverige utan för alla de länder som byggt sitt välstånd på råvarutillgångar. Senast den 14:e mars diskuterade EU:s energiministrar den Grönbok om europeisk energipolitik som nyligen publicerats och SKGS, den svenska paraplyorganisationen för basindustrin, menar att energifrågan är en ödesfråga för den europeiska industrins konkurrenskraft (pressmeddelande från SKGS den 14:e mars 2006, Eftersom de svenska elpriserna är avsevärt mycket högre än i många konkurrentländer, som Australien, Kanada, Sydafrika m.fl., är det nödvändigt att se över elmarknaden som SKGS hävdar fungerar långt ifrån felfritt, särskilt som Sverige med sin energieffektiva och miljövänliga produktion är en del av lösningen för en hållbar utveckling. Vad är då viktigt att titta på när man ska göra en kartläggning av basindustrin? Ur det nationella perspektivet är det till exempel företagens möjlighet att driva sin verksamhet och skapa arbetstillfällen, hur mycket industrin investerar och vilka priser som kunderna får betala. På grund av basindustrins stora exportberoende är detta nära knutet till frågor som hur väl våra svenska företag kan konkurrera på den internationella marknaden och hur våra framgångsrika företag i dag kan fortsätta att vara framgångsrika på lång sikt. I nästa stycke presenteras en rad begrepp som är centrala för denna typ av frågeställningar. 2 Se närmare t.ex. ITPS A2004:019 Basindustrin och Kyoto: Effekter på konkurrenskraften av handeln med utsläppsrätter. 10

11 1.1 Syfte och disposition ITPS fick i regleringsbrevet för 2006 i uppdrag att kartlägga basindustrins internationella position i ett internationellt perspektiv med avseende på miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Uppdraget: ITPS skall efter samråd med industrin och relevanta myndigheter kartlägga den svenska basindustrins position i ett internationellt perspektiv med avseende på miljömässiga-, sociala- och ekonomiska faktorer. Jämförelse skall göras med förhållanden för företag i relevanta konkurrentländer. Positionsbeskrivningen skall utmynna i en analys och bedömning av vilka styrmedel och övriga faktorer som har störst betydelse för basindustrins konkurrenskraft och en framtida hållbar utveckling. Utifrån positionsbeskrivningen skall ett förslag till relevanta indikatorer för hållbar utveckling inom basindustrin tas fram. I förekommande fall skall ITPS lämna förslag till hur resultatet från uppdraget kan integreras i myndighetens löpande redovisningar bl.a. av företagsstatistik. ITPS skall därutöver göra en bedömning av vilken sammansättning och omfattning av styrmedel som bäst främjar basindustrins internationella konkurrenskraft samtidigt som en hållbar utveckling främjas. Redovisningen kan göras i form av tänkbara scenarier för basindustrins olika delar. Underlag för analysen bör bl.a. vara vetenskapliga rapporter, SCB-, OECD- och EUstatistik samt rapporter från internationella organisationer. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den18 juni Efter diskussion med Näringsdepartementet överenskoms att tiden till förfogande inte medgav arbete med den sista delen av uppdraget, dvs att göra en bedömning av vilken sammansättning och omfattning av styrmedel som bäst främjar basindustrins internationella konkurrenskraft samtidigt som en hållbar utveckling främjas. I stället åtog sig ITPS att bidra med förslag på hur denna frågeställning skulle kunna angripas. Rapporten är upplagd på följande sätt: I kapitel två diskuteras begreppet hållbar utveckling ur ett teoretiskt perspektiv samt den roll som Corporate Social Responsibility (CSR) spelar i sammanhanget. Vidare presenteras en kort genomgång av begreppet konkurrenskraft som en viktig del av en hållbar utveckling, och förslag på användbara mått för att mäta denna presenteras. Den generella slutsatsen är dock att svårigheter oundvikligen uppstår oavsett vilket/vilka mått som används. Det är helt enkelt inte meningsfullt att prata om konkurrenskraft i alla sammanhang. I kapitel tre presenteras den definition av basindustrin som den här rapporten använder samt en genomgång av de branscher som inkluderas med denna definition presenteras. För varje bransch redovisas också en kort resumé av det arbete som finns inom hållbar utveckling och den utveckling som går att utläsa från SCB:s indikatorer på området. Med dessa två delar som grund utförs i kapitel fyra beräkningar som visar på den faktiska situationen för den svenska basindustrin utifrån de mått för konkurrenskraft som definierats i kapitel två samt utifrån olika indikatorer för hållbar utveckling. Ett försök till en jämförelse med de viktigaste konkurrentländerna presenteras också, trots de inneboende svårigheter som diskuteras nedan. I kapitel 5 studeras hur indikatorer och styrmedel för miljömässig och social hållbarhet används i USA, liksom vilka drivkrafter som är viktiga för företagens engagemang i användandet och rapporteringen av dessa styrmedel. 11

12 I kapitel 6 studerar vi motsvarande frågor i Japan och tittar närmare på hur den japanska stålindustrin rapporterar kring hållbarhet. I kapitel 7 studerar vi hållbarhetsindikatorer som används inom den kemiska industrin i Belgien och Tyskland och, slutligen I kapitel 8 drar vi slutsatser från arbetet och diskuterar hur ITPS egen statistik skulle kunna utvecklas avseende mer detaljerade hållbarhetsindikatorer. Vi visar också på ett exempel på scenarioarbete inom basindustrin. Studien har i huvudsak utförts av Martin Flack (kap 1-4). Karin Widegren och Philip Löf, har skrivit kapitel 5 om USA, Åsa Andersson kapitel 6 om Japan och Lisa Scordato kapitel 7 om Tyskland och Belgien. Vidare har Thomas Forsberg och Mattias Ankarhem arbetat med studien. 1.2 Avgränsningar Som beskrivet ovan syftar den här rapporten till att kartlägga den svenska basindustrin. Vad som avses med den svenska basindustrin är dock föremål för diskussion, och för att undvika missförstånd förs den diskussionen kortfattat här. Basindustrin består av en stor grupp mycket heterogena företag i branscher av skiftande karaktär. Det finns dock naturligtvis gemensamma drag, annars skulle det vara meningslöst att överhuvudtaget tala om basindustrin som grupp. Ett av dessa gemensamma drag är att de flesta företag, allt ifrån bjässar som SCA och Stora Enso till små och medelstora företag som Boxholm Stål AB och Gislaved Gummi AB, exporterar en stor del av sin produktion. Exportberoendet har också ökat stadigt under hela 1900-talet. Anledningen till detta är uppenbar: Sverige är inte en tillräckligt stor marknad för att kunna hålla många stora företag vid liv på lång sikt och för att överleva har därför allt fler av de inhemska företagen sökt nya marknader utanför landets gränser. Vidare har en våg av sammanslagningar, uppköp, utlokaliseringar och nedläggningar medfört att det idag är väldigt få företag som kan sägas vara helt svenskägda. Allt vanligare har det blivit att svenska företag ingår i stora internationella koncerner med produktion över hela världen, så den svenska basindustrin är kanske inte ur det perspektivet så svensk längre. Internationaliseringen av ägande och produktion försvårar analysen och en del frågor uppstår som vi åtminstone bör uppmärksamma. Ska man till exempel inkludera svenskägda företag, även om deras verksamhet till stor del är förlagd till andra delar av världen 3, eller är det intressanta att fokusera på den verksamhet som bedrivs av företag i Sverige, oavsett deras nationella hemvist? Denna rapport är i första hand avsedd att belysa förhållanden i Sverige som påverkar näringslivet, och därmed också alla medborgare, inom landets gränser. Dessutom gäller tillgänglig handelsstatistik flöden till och från Sverige, inte till och från svenskägda företag, och produktion, sysselsättning, priser med mera i Sverige. Därför fokuserar vi här på företag och arbetsgivare här i landet. Ytterligare en avgränsning som vi tvingas göra gäller basindustrins konkurrenter. Varje företag inom basindustrin producerar en eller flera produkter som var för sig möter konkurrens ifrån andra företag inom samma marknadssegment. Företagen i sig kan vara lokaliserade till ett flertal länder och sälja sina produkter till många olika marknader. Därför går 3 Stora Enso har till exempel anställda i mer än 40 länder i fem kontinenter, produktion i både Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien och säljer sina produkter till företag över hela världen (Stora Enso, 2006) 12

13 det inte att i strikt mening peka ut vissa länder som konkurrenter till den svenska basindustrin. Mer relevant är att fokusera på verksamhet och flöden för enskilda produktgrupper i Sverige och se till vilka företag respektive produkt konkurrerar med och vilka länder dessa befinner sig i. Inom ramen för denna rapport är detta dock inte möjligt och vi tvingas därför nöja oss med en kompromiss. De länder som pekas ut som viktiga konkurrentländer presenteras i styckena tre och fyra och är sådana med en betydande export till de för svenska företag viktiga marknaderna. 1.3 Dataunderlag Statistiken i rapporten är hämtad från en rad olika källor. Branschgenomgången i kapitel tre bygger på uppgifter från Statistiska Centralbyrån samt från svenska och internationella branschorganisationer (se närmare i Referenser). Produktivitetsstatistiken är hämtad från Groningen Universitys 60 industry database och genomgången av indikatorerna för hållbar utveckling baseras på statistik från SCB:s miljödatabas. Tidsserierna varierar något mellan dessa men författaren har försökt skapa en helhetsbild som tar hänsyn till det. I kapitel fyra används handelsstatistik från OECD som täcker åren 1994 till 2004 samt för produktivitetsjämförelserna återigen uppgifter från Groningen. Uppgifter för USA, Japan, Tyskland och Belgien har insamlats från olika branschorganisationer i respektive länder samt från officiella källor i de fall då detta varit möjligt och även här skiljer sig perioderna åt. 13

14 14

15 2 Teoretiska aspekter och begrepp Syftet med denna rapport är att kartlägga den svenska basindustrins position i ett internationellt perspektiv med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer, med andra ord: hållbar utveckling. I stycke 2.1 diskuteras hållbar utveckling ur ett teorietiskt perspektiv och i stycke 2.2 den roll som CSR spelar i sammanhanget. Den ekonomiska aspekten av hållbar utveckling utgörs i denna rapport av en konkurrenskraftsanalys och i stycke 2.3 diskuteras begreppet konkurrenskraft och olika sätt att mäta denna presenteras 4. Inom de sociala och miljömässiga delarna av hållbar utveckling är inte forskningen lika utvecklad och det finns inga definitiva svar att ge gällande situationen idag men strävan mot en hållbar utveckling ligger tveklöst till grund för allt fler beslut som fattas, både i den politiska sfären och inom näringslivet. Vi har i denna rapport valt att kartlägga denna strävan genom att titta på vad industrin själv gör för att ta fram indikatorer för hållbar utveckling och i den mån det är möjligt sammanställa redovisade resultat. Detta görs branschvis i kapitel tre där även några av de indikatorer som Statistiska Centralbyrån redovisar inom området presenteras. 2.1 Hållbar utveckling Hållbarhet är en global fråga och kräver därför ett globalt samarbete. Detta hade FN:s Generalförsamling insett år 1983 när man tillsatte Kommissionen för Miljö och Utveckling (World Commission on Environment and Development) med uppdraget att utarbeta långsiktiga strategier för hållbar utveckling. Kommissionen kom att döpas efter dess ordförande, den norska statsministern Gro Harlem Brundtland, och dess arbete resulterade i den så kallade Brundtlandrapporten vilken publicerades I denna rapport finns den välkända och ofta citerade definitionen av hållbar utveckling: Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. (FN:s generalförsamling, dokument A/42/427, 1987) Detta var startskottet idag är hållbar utveckling ett centralt begrepp i den samhällsekonomiska debatten och allt fler börjar inse motsatsförhållandet mellan en ständigt ökande konsumtion och ändliga resurser. Frågan om hur vi ska utveckla vårt samhälle så att framtida generationer inte hamnar i en sämre situation än den vi befinner oss i idag är i högsta grad aktuell. Denna rapport syftar till att utvärdera Sveriges position i den internationella konkurrensen, med avseende på miljömässiga, ekonomiska och sociala omständigheter. En viktig kommentar är att dessa tre i stor utsträckning interagerar med varandra och att det därför i diskussionen om hållbar utveckling är nödvändigt att bredda perspektivet till att inkludera dem alla och de avvägningar som det innebär. Det hävdas ofta att en allt för stark fokusering på miljömässig hållbarhet riskerar till exempel att äventyra en ekonomiskt hållbar utveckling genom att kraftigt begränsa företagens handlingsutrymme, något som direkt och indirekt påverkar den sociala hållbarheten till exempel på grund av att människor förlorar sina arbeten eller tvingas flytta för att behålla dem. Nedan ges en överblick av vad respektive område omfattar samt vilka mått som finns tillgängliga för att empiriskt utreda hållbarhet i allmänhet. Den intresserade läsaren uppmanas vända sig till ITPS-rapporten Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling (ITPS, 2006:009) för en mer noggrann genomgång. 4 För en mer detaljerad analys se till exempel: Börje Johansson (2005) Export, import och konkurrenskraft, ITPS (2004:019) Basindustrin och Kyoto Effekter på konkurrenskraft av handel med utsläppsrätter och Paul Krugman (1997) Competitiveness, a dangerous obsession. 15

16 2.1.1 Teoretisk bakgrund Ekonomer har alltid varit intresserade av hur vi människor hushåller med begränsade resurser, men det har traditionellt handlat främst om produktionsfaktorer och andra ekonomiska tillgångar. Den första egentliga modellen av ekonomisk tillväxt, formulerad av Robert Solow år 1956, fokuserar på kapital, arbetskraft och kunskap och hur dessa tre variabler samverkar i produktionsprocessen. Miljömässiga faktorer är frånvarande i Solows ursprungliga formulering men på senare tid, sedan slutet av 80-talet, har ekonomer även börjat formulera modeller som på ett mer precist sätt kan berätta något om huruvida den ekonomiska utvecklingen är miljömässigt hållbar eller inte. Detta har resulterat i att en rad nya forskningsområden har tillkommit, inom vilka ekonomi, miljö och ekologi samsas om utrymmet. Denna delvis nya forskningslitteratur ger ingen entydig definition av hållbar utveckling, det råder delade meningar av vad begreppet innebär. Däremot finns en bred, om än inte fullständig, enighet i litteraturen gällande det faktum att ekonomisk tillväxt så som den ser ut idag inte är långsiktigt hållbar och att omsorgen om framtida generationers välfärd måste vara central 5. Ett vanligt förekommande sätt att mäta hållbar utveckling är att ta ett lands bruttonationalprodukt (BNP) och subtrahera depreciering av tillverkat kapital (D m ), naturkapital (D n ) och humankapital (D h ), vilket ger den s.k. Hållbara nettonationalprodukten (HNNP) (Asefa, 2005), eller grön NNP (ITPS, 2005): BNP Dm Dn Dh = HNNP Detta kan också uttryckas som HNNP = BNP D D D = C + S D D D, m n h m n h där C är konsumtion och S är sparande. Från denna formulering följer det grundläggande hållbarhetskriteriet att nettosparande (NS), vilket är lika med totalt sparande (S) minus depreciering av kapital (D m + D n + D h ), inte får vara mindre än noll: NS = S Dm Dn Dh > 0. Enligt detta resonemang är en ekonomi hållbar först när nettoinvesteringarna i alla tre formerna av kapital, eller rättare sagt summan av dem, är icke-negativ på lång sikt (Asefa, 2005). Detta är också utgångspunkten för Världsbankens studier av s.k. genuint sparande 6. Den ekonomiska forskningslitteraturen är dock delad i två läger när det gäller synen på substituerbarheten (möjligheten att summera de tre formerna av kapital) mellan olika former av kapital. Klassikt skolade ekonomer ser i allmänhet mer positivt på möjligheten att substituera medan mer ekologiskt inriktade ekonomer generellt anser att man inte till ex- 5 Se till exempel Sharp, 2001; Roseveare, 2001; Asefa, Se vidare Hamilton,

17 empel kan ersätta ett bortfall av naturkapital med ett tillskott av tillverkat kapital (ITPS, 2005). Man kan illustrera skillnaden i förhållningssätt som i figur 2.1 nedan. För enkelhetens skull används här endast två sorters kapital, K m och K n. På axlarna visas mängden som förbrukas av K m och K n och de tre kurvorna (så kallade isokvanter) visar hur mycket som behövs av varje sort för att producera en viss BNP. Lutningen på kurvorna är lika med substitutionselasticiteten, dvs. hur lätt det är att byta ut K m mot K n vid en viss fördelning. När lutningen är (-)1 är elasticiteten oändlig och konstant, man kan alltså byta en enhet K m mot en enhet K n längs hela produktionsmöjlighetskurvan med bibehållen produktion, vilket är vad klassiskt skolade ekonomer brukar hävda. Den konvexa kurvan representerar en situation med avtagande skalavkastning: en ekonomi med relativt stor tillgång på K m måste ge upp mer K m för varje extra enhet K n fördelningen är mer jämn, och tvärt om. Substituerbarheten varierar alltså beroende på vilken fördelning vi har av de olika kapitalsorterna. Den sista varianten är när elasticiteten är lika med noll, en grafisk representation av de ekologiska ekonomernas hållning. I detta fall är kurvan ingen kurva utan en rät vinkel och de båda kapitalsorterna måsta konsumeras i lika proportioner. Figur 5-2 Tre möjliga BNP-isokvanter K m BNP Elasticitet = 0 Elasticitet 0, K m Elasticitet = 1 K n K n Pearce (1989) och andra har utvecklat diskussionen kring substituerbarhet genom att introducera distinktionen mellan svag och stark hållbarhet. Med stark hållbarhet menas att substituerbarheten är noll (vinkeln i figuren ovan) medan svag hållbarhet förutsätter att det finns substitut för alla former av kapital. Neoklassiskt skolade ekonomer förknippas ofta med svag hållbarhet och ekologiska ekonomer med stark (ITPS, 2006:009). Utöver det som diskuteras ovan finns ett flertal teoretiska verktyg för att förstå vad som menas med hållbar utveckling 7, men hur man ska tillämpa dessa i verkligheten är långt ifrån självklart. Det finns många svårigheter rörande det empiriska arbetet med att göra kalkyler av genuint sparande eller grön NNP, som till exempel etiska avvägningar mellan olika generationers välfärd och vilken diskonteringsfaktor som bör användas för långsiktiga välfärdsberäkningar, värdering av naturresurser och sociala avvägningar mellan konsumtion och miljökvalitet samt en rad andra. Grunden för alla dessa problem är dock att vi behöver statistik över hur de olika formerna av kapital förändras över tiden, och det 7 Se vidare ITPS (2005), Asefa (2005) och Sharp (2001). 17

18 har vi inte idag. Det gäller till exempel information om miljöskadors verkningar på ekonomin och det samlade naturkapitalet samt en rad andra välfärdsrelaterade händelser som vi inte har verktyg för att göra relevanta värderingar av Hållbar utveckling i enskilda industrier Ovanstående beskrivning gäller för en ekonomi som helhet, men går inte av olika skäl att tillämpa direkt på enskilda industrier. För att analysera den svenska basindustrin, vilket är syftet med den här rapporten, behövs ett annat tillvägagångssätt. I branschgenomgången nedan presenterades de indikatorer för att mäta hållbar utveckling som tagits fram av företagen själva. Dessa mäter framsteg inom energieffektivitet, avfallshantering, arbetsskadereducering, återinvesteringar och en lång rad andra områden vilka sammantaget ger en bild av framstegen inom alla tre fokusområden: ekonomi, sociala frågor och miljömässiga omständigheter. Genom att studera dessa indikatorer kan man åtminstone säga något om den svenska basindustrins arbete mot en hållbar utveckling, hur långt man har kommit och vad som finns kvar att göra. Varje bransch har självfallet specifika förutsättningar och problem och därför skiljer sig indikatorerna åt. Gemensamt för alla företag inom basindustrin är dock att de är energiintensiva i sin produktion, vilket oundvikligen leder till höga energikostnader och utsläpp av växthusgaser. Därför är indikatorer relaterade till energieffektivitet och substitution av fossila bränslen som energikälla också gemensamma för alla branscher. Även arbetsmiljön är över lag ett problem 9 och alla svenska branschorganisationer har också inkluderat nyckeltal gällande detta i sina genomgångar. Hållbar utveckling har kommit att bli en mycket viktig fråga i den politiska debatten och många röster höjs för att samhällsutveckling måste bli mer hållbar. En central fråga blir då vilka vägar det finns att gå för att uppnå detta och även vilka problem makthavare och policymakare med ambitionen att få till stånd en sådan process sannolikt kommer att stöta på? I nästa stycke diskuteras vilka styrmedel som finns tillgängliga samt deras respektive styrkor och svagheter och därefter, i stycke 2.3, presenteras begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) som ytterligare ett alternativ. 2.2 Hur främjar man en hållbar utveckling olika styrmedel När ekonomisk teori beskriver styrmedel menas ofta sådana som nyttjas för att styra mot en renare miljö, vilket är en av de tre dimensionerna i begreppet Hållbar utveckling. Vad som då egentligen menas är en styrning mot ett nyttjande av resurserna till en nivå som är önskvärd ur samhällets perspektiv. Styrmedel används dock även för mål inom de andra dimensionerna. Exempel på det är nedsättning av sociala avgifter för att stimulera sysselsättning samt olika typer av regleringar och skyddsåtgärder som är menade att öka säkerheten på en arbetsplats. Generellt bör målet för ekonomisk politik vara att skapa förutsättningar för samhällsekonomisk effektivitet. Politiken bör då utformas så att den skapar förutsättningar för marknadens aktörer att fatta samhällsekonomiskt riktiga beslut 10. Det förutsätter bland 8 För en mer detaljerad beskrivning av genuint sparande, grön NNP och problem med skattningar av hållbar utveckling, se ITPS (2006) Samhällsekonomiska mått och aspekter på hållbar utveckling. 9 På sidan 5 ovan konstateras att basindustrin ligger långt över genomsnittet när det gäller arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. 10 Effektivare energianvändning (Ds 2001:60) 18

19 annat att priserna på insatsfaktorer som används i industrin speglar den samhällsekonomiska kostnaden för att nyttja respektive resurs. På samma sätt bör priset på den producerade varan motsvara det samhällsekonomiska värdet av varan. I fall då detta inte är uppfyllt, dvs. när priset inte tar hänsyn till att produktionen också har negativa effekter på miljön, är det motiverat för samhället att ingripa. Att prissättningen av varan inte korrekt speglar det samhällsekonomiska värdet av den är ett marknadsmisslyckande som bidrar till ett ineffektivt resursutnyttjande. Styrmedlens uppgift är att korrigera detta och förbättra resursallokeringen. De styrmedel som samhället kan använda för att styra mot ett effektivt resursutnyttjande kan grovt delas upp enligt: 1) ekonomiska 2) kvantitativa/administrativa samt 3) informativa styrmedel. Till de ekonomiska styrmedlen hör bl.a. skatter, avgifter och subventioner. Med kvantitativa respektive administrativa styrmedel avses olika typer av tvingande regleringar. Informativa styrmedel syftar till att överbrygga informationsbrister och på så vis påverka producenters och konsumenters attityder och i slutändan beteende. En uppdelning av ekonomiska styrmedel (även marknadsbaserade styrmedel) i fem huvudgrupper kan göras enligt följande (EEA, 2006): Handel med rättigheter som har utformats för att åstadkomma en minskning i utsläpp eller i nyttjande av resurser (t.ex. fiskekvoter). Miljöskatter som utformats för att förändra priserna och därigenom producenters och konsumenters beteende. Miljöavgifter som har utformats för att delvis eller helt täcka kostnaderna för miljötjänster samt reningsåtgärder. Miljösubventioner som har utformats för att exempelvis stimulera utveckling av ny teknologi, eller för att underlätta skapandet av nya marknader för ekologiska varor mm. Skadeståndsskyldighet och kompensationsscheman som syftar till att säkerställa tillräcklig kompensation för skador från miljömässigt farliga aktiviteter. Generellt är ekonomiska styrmedel att föredra före regleringar och administrativa styrmedel eftersom det i verkligheten finns små möjligheter för de senare att vara kostnadseffektiva. Dessutom: om syftet är att internalisera effekterna av skadliga utsläpp från t.ex. produktionen av varan är generellt miljöskatter att föredra före t.ex. reningssubventioner. Orsaken är att skatter ökar kostnaderna i sektorn medan subventioner minskar dem. På kort sikt tenderar de att nå samma mål dvs. minskade utsläpp, men på lång sikt ger de helt olika signaler. Med skatter uppfattas produktionen vara mindre lönsam, medan subventioner på lång sikt signalerar ökad lönsamhet i produktionen (Brännlund och Kriström, 1998). Regleringar kan dock anses vara lämpliga alternativ i vissa situationer. I fall då kunskapen om effekterna av en viss produktion eller konsumtion är begränsad och om det finns risk att miljökostnaderna är mycket höga kan det vara motiverat att tillämpa försiktighetsprincipen. Det kan ske genom att t.ex. förbjuda användning och spridning av kemiska föreningar som medför eller tros medföra mycket allvarliga miljö- och hälsoeffekter. Informativa styrmedel kan främst ses som ett komplement till andra typer av åtgärder. Syftet med informativa styrmedel är främst att få till stånd attitydförändringar som förhoppningsvis leder till ett förändrat beteende. Ofta är det svårt att följa upp och utvärdera effekterna av dessa styrmedel eftersom effekterna är svåra att mäta och de kanske framträder först efter ett par år. 19

20 2.2.1 Kostnadseffektivt nyttjande av styrmedel Ofta sätts olika mål utifrån politiska hänsyn i samspel med andra länder. Målen enligt Kyotoavtalet är ett exempel på detta. När väl dessa mål är satta blir den ekonomiska analysens roll bl.a. att bedöma hur de samhällsekonomiska kostnaderna för uppnå dessa mål kan minimeras (Söderholm och Hammar, 2005). Detta innebär att principen om kostnadseffektivitet bör vara vägledande vid utformningen av åtgärder för att nå målet. Målet kanske inte ens är optimalt ur samhällets perspektiv, men givet att en politik är beslutad om att nå det, bör den åtgärd väljas som tar minst resurser i anspråk. Styrmedel och dimensionerna i Hållbar utveckling Kostnadseffektivitet implicerar fokus på ett mål i taget. Man kan använda ett eller fler styrmedel för att nå ett mål, men det är inte säkert att man kan nå två mål med samma åtgärd på ett kostnadseffektivt sätt. Exempelvis kan sanering av förorenade områden (miljömål) göras med maskiner och arbetskraft. Om saneringen ska utföras av t.ex. 10 personer (socialt mål om ökad sysselsättning), men en maskin hade varit ekonomiskt mer lämplig så är inte lösningen kostnadseffektiv. Då är det bättre att använda maskinen och nyttja de ekonomiska resurser man sparar (jämfört med fallet ovan) till en renodlad arbetsmarknadsåtgärd i en annan produktion, där arbetskraften har högre marginalprodukt. I vissa fall kan dessutom tänkas att det finns en direkt konflikt mellan olika mål. Exempelvis kan en utsläppsreglering ge en producent incitament att investera i en ny teknologi som gör att ett uppsatt miljömål nås. Den nya teknologin ersätter sin tur även en del av personalstyrkan och miljömålet uppnås då på bekostnad av sysselsättning. Det är då tydligt att det kan finnas en trade-off mellan de olika dimensionerna i begreppet hållbar utveckling. Denna trade-off mellan mål i de olika dimensionerna visas bl.a. i ITPS (2004) som studerar alternativet gå före i miljöpolitiken och dess konsekvenser för industrins konkurrenskraft (ekonomisk dimension) av handel med utsläppsrätter. Kombinationer av styrmedel Generellt bör ett styrmedel sättas in i så nära anslutning till det problem man vill korrigera som möjligt. Är ambitionen att t.ex. reducera utsläppen av koldioxid bör ett pris sättas på just dessa utsläpp. Om priset sätts samhällsekonomiskt effektivt så signalerar det den verkliga kostnaden som samhället drabbas av på grund av utsläppen. Ett sådant styrmedel är att föredra i stället för att söka komma åt problemet genom en mer trubbig åtgärd som t.ex. insatser för energieffektivisering. För en liten öppen ekonomi som Sverige är det inte alltid oproblematiskt att föra sin egen politik oberoende av andra länder. Varor som produceras för hemmamarknaden är utsatta för importkonkurrens från andra länder och svenska exportföretag konkurrerar på en världsmarknad med givna priser. Om ett land bestämmer sig för att gå före i miljöpolitiken måste det beakta konsekvenserna av att de inhemska företagen belastas med kostnader som de utländska företagen inte utsätts för 11. Att helt internalisera negativa externa effekter med skatter kan öka priserna på energi så mycket att det blir svårt för den svenska industrin att hävda sig mot internationell konkurrens. 11 I kapitel 3.4 i Skatter, miljö och sysselsättning (SOU 1997:11) förs ett utvecklat resonemang kring internationella aspekter på styrmedel. 20

21 En inte ovanlig uppfattning har tidigare även varit man bör använda ett styrmedel för respektive mål som ställs upp. I praktiken är det dock inte alltid enkelt att endast använda ett styrmedel och en orsak kan vara svårigheter att få politisk acceptans för en politik som medför ökade kostnader för viktiga delar av industrin. Om man då vill komplettera med ett andra styrmedel kommer detta inte att vara lika kostnadseffektivt som det första. Det kan dock vara lättare att få en allmän acceptans för en sådan mix av styrmedel vilket gör den till ett framkomligt alternativ. En relevant policyfråga har då utvecklats från att vara Vilket styrmedel är bäst? till Vilken mix av styrmedel är bäst? En ökad förståelse behövs då för hur mixen av styrmedel bör utformas (EEA, 2006). I vilken omfattning ska respektive styrmedel användas och vilka potentiella trade-offs finns mellan olika mål? En konsekvens är att djupgående konsekvensanalyser är en förutsättning för varsamt utformade kombinationer av styrmedel. I stället för att peka ut enskilda styrmedel och studera dess effekter bör omfattande analyser genomföras på rimliga sammansättningar av styrmedel och för olika scenarios. Exempel på sådana satsningar visar Energimyndigheten som dels, tillsammans med Naturvårdsverket, genomför en inventering av alla tillgängliga ekonomiska styrmedel inom miljöområdet (Energimyndigheten 2006), dels inom programmet Internationell klimatpolitik utlyser medel för en omfattande studie av klimatpolitiska styrmedel. Många av de förbättringar som skett inom miljöpåverkan och arbetsmiljö har kommit till stånd genom lagstiftning och andra typer av regleringar från stat och samhälle, men det finns även exempel där företag går längre än vad lagen kräver inom vissa områden. Vad detta beror på och hur man kan använda företagens behov av gott renommé till att skapa ytterligare incitament till förbättringar är ämnet för nästa avsnitt. 2.3 Företagens sociala ansvar En hållbar utveckling kräver att hela samhället aktivt engagerar sig för att lösa de problem som finns med dagens situation. De flesta länder i västvärlden har ambitiösa program för att hantera frågan och välviljan tycks vara stor hos dem som uttalar sig. En tydlig trend är att konsumenter uppmanas att ta ett större ansvar för vilka varor och tjänster de köper, och parallellt med detta har en rad organisationer och märkningssystem uppstått för att möjliggöra medvetna och informerade beslut, som till exempel KRAV, Fair Trade, Svanen med flera. På senare tid har dock fokus skiftats allt mer mot företagen, och frågan om vilket ansvar de bör ta för den långsiktigt hållbara utvecklingen. De stora multinationella företagen har växt dramatiskt under de senaste decennierna och har idag en unik maktställning i den globala ekonomin. Staten har en mycket begränsad möjlighet att reglera deras verksamhet och många menar att det är slöseri med resurser att ens försöka. Istället förespråkas, främst av näringslivsrepresentanter 12 men också av olika NGO:s, ett mer laissezfairebetonat angreppssätt där företagen själva utarbetar metoder och rutiner för att ta sitt miljömässiga och sociala ansvar. Företagens ansvar för faktorer som inte direkt rör deras verksamhet kallas populärt för Corporate Social Responsibility (CSR) och definieras ungefär som företagens del i hela samhällets arbete för en hållbar utveckling (Svenskt Näringsliv, 2004). Även företagen själva upplever i allt större utsträckning att långsiktigt stabila resultat, vinster och aktievärden inte kan uppnås med kortsiktig vinstmaximering, utan i stället med marknadsorienterat men ansvarsfullt agerande. De flesta stora företag har idag en CSRpolicy och strävar efter en så god relation till sin omvärld som möjligt. Ofta bygger dessa 12 Se till exempel Svenskt Näringsliv (2004). 21

22 policies på allmänt accepterade principer, eller frivilliga initiativ, om vad som bör ingå i företagens ansvar, varav de främsta är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. OECD:s riktlinjer är resultatet av ett samarbete mellan 37 regeringar, fackföreningarnas, arbetsgivarnas och NGO:s representanter och förhandlades fram första gången 1976 vid OECD i Paris. Sedan dess har en rad omförhandlingar skett och många ändringar har skrivits in rörande omfattningen av företagens ansvar. Riktlinjerna är frivilliga och innehåller i dagens utformning 9 fokusområden: Övergripande policy, Information, Anställda, Miljö, Korruption, Konsumentintressen, Vetenskap och teknik, Konkurrens samt Beskattning. Sammantaget kan man säga att företagens ansvar har breddats genom åren till att idag omfatta företagens verksamhet i alla länder, samt att en rad nya ansvarsområden tillkommit sedan den första formuleringen, främst miljö och korruptionsbekämpning. FN:s motsvarighet Global Compact, utgörs av tio principer som delas in i fyra grupper: Mänskliga rättigheter, Arbetsvillkor, Miljö och Korruption. Dessa principer formulerades första gången, om än inte i denna relativt konkreta version, av FN:s generalsekreterare Kofi Annan i ett tal på World Economic Forum i Davos Principerna baseras på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, det internationella fackförbundet ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetet samt Rio-deklarationen (innehållande principer för miljö och hållbar utveckling och antagen vid FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992). Även Europakommissionen har tagit ställning i frågan och publicerade år 2001 en Grönbok där man klargjorde sin syn på Corporate Social Responsibility. Kommissionen använder uttrycket socialt ansvar när man talar om CSR, och definierar det i Grönboken som: att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i samverkan med intressenterna (Grönbok, KOM(2001) 366). Enligt Kommissionen finns det, trots stora skillnader i förhållningssätt mellan olika aktörer, en samsyn om följande: Socialt ansvarstagande går utöver företagens lagstadgade skyldigheter. Det rör sig om frivilliga åtaganden som företagen gör eftersom de anser det ligga i deras långsiktiga intresse. Företagens sociala ansvar är ett begrepp som är nära förknippat med en långsiktigt stabil utveckling företagen behöver integrera ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenser i sin verksamhet. Socialt ansvarstagande är inte ett frivilligt komplement till kärnverksamheten det handlar om ett sätt att leda ett företag. (KOM(2002) 347) Kommissionen utgår i sin syn på socialt ansvar från OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Man menar att företagen genom att följa dessa kan bidra till en ökad stabilitet på de globala handelsmarknaderna, mer stabila investeringar, ett mer effektivt utvecklingsarbete samt en mer effektiv teknologiöverföring (KOM(2002) 347). Det är därför mycket viktigt att utarbeta allmänt accepterade ramverk och rutiner för utvärdering och uppföljning av det sociala ansvar företagen bör ta. I detta sammanhang spelar regeringar, internationella organisationer och det civila samhället en viktig roll för att öka medvetenheten och se till att internationellt beslutade sociala och miljömässiga standarder genomförs i praktiken. 22

23 I Sverige bedrivs arbetet centralt av regeringen genom initiativet Globalt Ansvar vars syfte är att främja svenska företags arbete för mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpande av korruption och en bättre miljö (regeringens hemsida med utgångspunkt i dessa ovanstående konventioner. Ett flertal av Sveriges största företag har anslutit sig till initiativet och därmed förbundit sig att arbeta mot de mål som konventionerna anger, och liknande initiativ i andra länder har engagerat en lång rad företag i hela västvärlden. En mer detaljerad genomgång av vilka de viktigaste aktörerna som driver utvecklingen i Sverige är, samt hur arbetet praktiskt går till presenteras i stycke fyra. Till företagens hjälp har under åren utvecklats en rad olika standarder och certifikat inom miljö och socialt ansvar. Den internationella standardorganisationen ISO har idag ett flertal certifikat som företag med ambitionen att förbättra sin hållbarhetsprofil kan ansöka om. Exempel på detta är ISO som fokuserar på miljöansvar (environmental management) och ISO som är en vägledande standard för socialt ansvar. Arbetet med den senare leds av Svenska Institutet för Standarder, SIS, och dess motsvarighet i Brasilien, ABNT, som i ett globalt projekt ska ta fram gemensamma riktlinjer i världen för socialt ansvarstagande till år Utöver ISO finns även åtskilliga organisationer som arbetar med internationella standarder för CSR och en av de viktigaste är Global Reporting Initiative (GRI). GRI beskriver sig själva på sin hemsida som: A multi-stakeholder process and independent institution who missions to develop and disseminate globally applicable Sustainability Reporting Guidelines ( Grundläggande för GRI:s arbete är det aktiva deltagandet av representanter från näringsliv, investerings-, human rights-, forsknings och arbetarorganisationer samt olika övervakningsinstitutioner. GRI:s riktlinjer har tack vare den goda förankringen hos dessa olika intressenter fått en stor spridning och används idag av 846 företag och organisationer av varierande storlek över hela världen. I Sverige har hittills 24 företag implementerat riktlinjerna, några exempel är IKEA, SAS, Skanska AB, Vattenfall, Volvo, Atlas Copco, Ericsson, SKF Group och Holmen AB 14. Samtliga dessa presenterar någon form av miljö och hållbarhetsrapporter, antingen integrerat i den löpande finansiella redovisningen eller i separata GRI-rapporter. Det är uppenbart att konceptet CSR har fått stort genomslag och den intresserade läsaren hänvisas till RARE-projektets 15 projektbeskrivning för en genomgång av den akademiska litteraturen på området samt en noggrannare konceptuell analys (RARE, 2005). Då en mer djupgående analys faller utanför syftet för denna rapport konstaterar vi här endast att CSR är ett viktigt begrepp som vinner allt fler supportrar som metod för att uppnå hållbar utveckling. Det som däremot är av vikt för denna rapport är hur man kan använda CSR och de initiativ som finns inom området för att göra avvägningen mellan reglering och frivillighet för företagens ansvar. I nästa avsnitt presenteras några olika synsätt på denna fråga Reglering vs. frivillighet I Sverige har vi en tradition av långtgående offentligt ansvar, något som under senare decennier också allt mer avspeglats i hur vi hanterar frågor relaterade till hållbar utveckling. 13 Denna standard är under utveckling och beräknas vara klar för implementering år För en komplett lista hänvisas till GRI:s hemsida, Här finns även länkar till respektive företags CSR rapporter. 15 Rhetoric and Realities Analysing Corporate Social Responsibility in Europe, ett EU-projekt inom Sixth Framework Programme, området Citizens and Governance in a knowledge-based society. 23

24 Både inom miljö och sociala frågor har ett stort antal lagar stiftats för att tvinga företag, och för den delen också privatpersoner, att handla på det sätt som riksdagen ansett förenligt med strävan mot hållbar utveckling. Några exempel på detta är: Lag (1982:349 om återvinning av dryckesförpackningar i aluminium, Förordning (1986:683) om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon, Förordning (1997:185) om producentansvar för förpackningar, Lag (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl, Förordning (2001:1 085) om motorfordons avgasrening, Lag (2004:1 196) om program för energieffektivisering, Förordning (2004:1 364) om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar med flera. Miljöorganisationer och ekologiska ekonomer hävdar ofta att företagen inte gör nog och att kraven måste skärpas ytterligare. Exempel på detta är Greenpeace kampanjer för att skydda gammelskogen i Sverige, förbättra miljön i Östersjön och väcka debatt kring klimatförändringarna samt Naturvårdsverkets inställning att den som vill använda en naturresurs också måste betala för sig och att staten måste ansvara för att så verkligen sker. Man kan se att denna typ av centralstyrd reglering har påverkat samhället åtminstone delvis i önskad riktning. Idag är företagen tvungna att ta ansvar för sina anställdas hälsa, de utsläpp till luft och vatten man orsakar samt på en lång rad andra områden som riksdagen bedömt ligga inom ramen för vad som är rimligt att kräva. Sverige ligger långt fram inom miljöområdet och förutom en internationellt sett mycket bra miljökvalitet för detta med sig vissa fördelar för det svenska näringslivet. Många svenska företag har redan gjort en stor del av de nödvändiga, ofta mycket kostsamma, investeringar som krävs för att möta de ökade kraven på miljöhänsyn och socialt ansvar som ställs i allt fler länder. Detta innebär en konkurrensfördel gentemot de företag som ännu inte ställt om till den nya, striktare lagstiftningen. Förespråkare för den tvingande metoden menar att detta inte kunnat uppnås utan lagstiftning medan de som önskar en mer frivillig approach, främst näringslivsrepresentanter, påstår att företagen själva skulle upprätta rutiner för att ta detta ansvar även i frånvaron av tvingande regler. Svenskt Näringsliv, till exempel, menar att företagen via sin affärsmässiga verksamhet bidrar till samhällets hållbara utveckling och att många företag redan idag gör långt mer än lagen kräver för att ta sitt miljömässiga och sociala ansvar (Svenskt Näringsliv, 2004). Detta, hävdar man, tyder på en vilja att fungera i samhället och att ta sitt ansvar, vilket i så fall är ett argument för att behovet av tvingande lagar är överdrivet. I figuren nedan förklaras hur man ser att det interna arbetet med företagsansvar bör gå till. Modellen utgår ifrån frivillig anslutning till olika standarder och en certifieringsprocess som sköts utan statens inblandning. Genom att erhålla ett miljöcertifikat eller liknande kan företaget hoppas på en förstärkt konkurrenskraft och förbättrade resultat, vilket ökar möjligheterna till långsiktiga vinster och därmed ekonomisk hållbarhet. Detta tankesätt är relativt nytt i Sverige, åtminstone i den breda debatten, men i många andra länder, framförallt USA, Kanada och Storbritannien, har utvecklingen gått längre. Där har man länge sett CSR som ett sätt för företagen att uppnå långsiktiga resultat och miljömässig och social hållbarhet har så att säga följt med på köpet. 24

25 Figur 5-3 Komponenter i CSR-arbetet Källa: Svenskt Näringsliv, 2004 Utöver de, för arbetstagare och miljö, positiva effekter som utbyggnaden av ett tvingande regelverk fört med sig kan man även se vissa parallella negativa effekter som bör tas med i beräkningen. När det gäller miljön ser vi att Sverige som har en väldigt ambitiös miljölagstiftning också har en relativt framskjuten position inom detta område. Man kan dock fråga sig vilken effekt detta får för den miljömässiga utvecklingen globalt. Ett strikt och tvingande system i Sverige kan potentiellt medföra att verksamhet som annars skulle ha bedrivits här i stället lokaliseras till andra delar av världen där regelverken inte är lika omfattande. Jämfört med ett frivilligt system, vilket enligt förespråkarna inte skulle leda till denna typ av utflyttningar, kanske strikt lagstiftning medför större negativa konsekvenser för den globala miljön än vad viss flexibilitet på hemmamarknaden gör? Industrirepresentanter menar att eftersom vi i Sverige har kommit så långt inom miljöområdet så bör den som är intresserad av att förbättra miljön stärka industrin i Sverige snarare än försvaga den genom att ställa krav som försämrar den internationella konkurrensförmågan (se till exempel pressmeddelande från SKGS ). 16 Frågan om företagens ansvar och utformningen av det system som ska säkerställa en sund hållbarhetspolitik behandlas olika i olika länder. Detta är naturligtvis ingen överraskning men i vissa fall är skillnaderna så stora att de motiverar en kommentar. En markant skillnad finns som sagt mellan det svenska systemet och det amerikanska. I USA bedrivs nästan all verksamhet inom CSR-området av frivilliga sammanslutningar av företag som själva sätter regler och bestämmer hur de ska följas upp. Cirka en tredjedel av alla CSR-standarder kommer också från företagsorganisationer i USA eller Kanada (Jutterström, 2006). I kapitlen 5 och 6 presenteras en närmare genomgång av arbetet med CSR i Japan och USA. Hållbar utveckling handlar som sagt om både miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Ett centralt begrepp när det gäller ekonomisk hållbarhet är konkurrenskraft, eftersom förmågan att konkurrera, dvs. finna avsättning för sina produkter, på lång sikt är grundläggande för en ekonomiskt hållbar utveckling. I nästa avsnitt diskuteras konkurrens

26 kraftens betydelse och de svårigheter som finns med begreppet. Mått som kan användas för att mäta internationell konkurrenskraft presenteras också. 2.4 Konkurrenskraft Begreppet konkurrenskraft används flitigt i den allmänna samhällsekonomiska debatten av såväl politiker som journalister, ekonomer och näringslivsrepresentanter. Ofta framstår termen som otvetydig och i det närmaste självförklarande och det ges ingen precis förklaring av vad som avses eller varför det är viktigt att tala om konkurrenskraft. Begreppet verkar helt enkelt antas ha en så självklar betydelse att någon närmare genomgång inte är nödvändig. Detta antagande är dock knappast rimligt att göra, snarare tvärtom. I detta avsnitt diskuteras begreppet konkurrenskraft från olika perspektiv och det allmänna budskapet är att sammanhanget helt avgör vilka slutsatser som kan dras av en diskussion om konkurrenskraft. Det är viktigt att skilja på kort och lång sikt, och på olika former av konkurrens. Till exempel skiljer sig som regel företagens konkurrensmedel åt beroende på verksamhet och marknadsform. Man måste även göra skillnad på ett företags och ett lands konkurrenskraft, eftersom dessa inte, vilket förklaras i det följande, innebär samma sak. Kortfattat kan man säga att även om det är relevant att tala om konkurrenskraft för ett enskilt företag eller för en bransch, är det endast på kort sikt relevant på nationell nivå. Avsnittet fortsätter med en beskrivning av vad konkurrenskraft innebär på företagsnivå i sektion 2.1.1, för att sedan lyfta perspektivet till nationell nivå i sektion I den avslutande sektionen 2.1.3, ges förslag på konkurrenskraftsmått vilka sedan används i den empiriska analysen i avsnitt fem Konkurrenskraft från ett företagsperspektiv Det enklaste sättet att definiera konkurrenskraft är att börja på företagsnivå, där begreppet innebär att ett företag kan producera till priser som gör att det får sålt sina produkter på den aktuella (konkurrensutsatta) marknaden. Avgörande för förmågan att hävda sig gentemot sina konkurrenter är faktorer som produktivitet, produktutveckling och kvalitet. De företag som är framgångsrika inom dessa områden får sålt sina produkter och överlever på marknaden just därför att de är konkurrenskraftiga. Enligt samma resonemang är de som inte kan sälja sina produkter och slås ut inte tillräckligt kostnadseffektiva. (ITPS, 2004:019). Redan här är det dock tydligt att tidsperspektivet spelar roll, eftersom vissa resurser (kapital) endast är variabla på lång sikt. På kort sikt krävs att företaget kan producera till en (rörlig) kostnad som är kompatibel med kortsiktiga krav på lönsamhet och därmed att det är minst lika effektivt som sina konkurrenter samt kan köpa sina produktionsfaktorer till priser som är desamma eller lägre än de som konkurrenterna möter. På längre sikt blir även kapitalet en variabel produktionsfaktor och därmed utökas kraven för konkurrenskraft till att även innefatta att företaget kan generera en långsiktig avkastning på kapital. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte bara är produktionskostnaderna som avgör konkurrensförmågan hos ett företag. De flesta marknader består av företag som producerar mer eller mindre differentierade produkter. Dessa företag lägger ner resurser på produktutveckling för att åstadkomma innovationer vilka förväntas ge företaget en temporär monopolställning. Över tid skapar detta ett marknadsklimat där produkter med nya, förbättrade egenskaper och nya varianter av produkter hela tiden introduceras, vilket naturligtvis påverkar kostnadsbilden och konsumenternas betalningsvilja. Det finns således flera olika åtgärder som ett företag kan vidta för att överleva och växa (Johansson, 2005): 26

27 Företaget kan utveckla nya produktvarianter, dvs. produkter med nya attribut (differentiering) Företaget kan hitta nya kunder eller kundgrupper och förnya sina säljmetoder Företaget kan utveckla nya rutiner (ny teknik) som reducerar kostnaderna för produktionen, leveranskostnader och säljkostnader. När företag hamnar i kris visar sig möjligheterna till radikala kostnadssänkningar ofta vara mycket stora. Dessa tre är generella exempel på vad ett företag kan göra för att öka sin konkurrensförmåga, men ger inte någon mer exakt information om den faktiska positionen för ett visst företag. För att kunna säga något om detta behövs mått på konkurrensförmåga som speglar de omständigheter som det enskilda företaget befinner sig i. Omständigheterna skiljer sig naturligtvis åt mellan till exempel exportföretag och företag som producerar för hemmamarknaden. Det är i det senare fallet viktigt att notera att det inte är frågan om faktiska pris och kostnadsnivåer, utan om reala. Ett företag är konkurrenskraftigt om dess produktionskostnader inte är högre än de för dess utländska konkurrenter, räknat i samma valuta. Det är alltså inhemska faktorpriser (löner, energipriser m.m.) dividerat med priset på utländsk valuta som är avgör konkurrensförmågan, och både inhemska skiften i relativpriser och valutakursförändringar är av avgörande betydelse (ITPS, 2004:019). Konkurrensförmågan för denna typ av företag avspeglas i företagets exportflöden. Ovanstående resonemang går att överföra till en diskussion om konkurrenskraft för en grupp av produkter eller en bransch, men detta tillför nya omständigheter som måste tas med i beräkningen. Till exempel pågår ständigt en substitution mellan olika produktområden. Telefonkiosker har i princip spelat ut sin roll i och med mobiltelefonens genomslag och tryckt information kan idag i stor utsträckning bytas ut mot elektronisk, för att ta två exempel. För det enskilda förtaget innebär detta att man kan se sin försäljning sjunka trots effektivare produktion och aktiv produktutveckling. Generellt kan man säga att konkurrenskraften hos en viss bransch beror på det tekniska kunnande som de enskilda producenterna besitter tillsammans med de resurspriser företagen måste betala (SOU 1996:117). Man kan då förvänta sig att branscher som har ett teknologiskt försprång framför konkurrenterna och som endast i relativt begränsad omfattning använder produktionsfaktorer som är dyra på den internationella marknaden, bör ha en stark konkurrenskraft, vilket i sin tur kan förväntas resultera i en stor nettoexport. För den svenska basindustrins vidräknande, vilket är det intressanta här, kan man kortfattat säga att reducerad användning av kolbaserad energi (i den mån substitution är möjlig) och en fortsatt omfattande satsning på forskning och utveckling bör resultera i ökad konkurrenskraft (allt annat lika) och därmed ökade världsexportandelar. Av denna korta genomgång framgår att det inte ens på de lägsta nivåerna är helt oproblematiskt att använda begreppet konkurrenskraft. I nästa del lyfts diskussionen till makronivå och de ytterligare problem som detta för med sig Konkurrenskraft från ett samhällsperspektiv Ovan beskrivs hur kostnadseffektivitet och reala priser på produktionsfaktorer kan användas som indikatorer på konkurrenskraft när det gäller enskilda företag och i viss mån för vidare produktgrupper. Kan man på samma sätt använda dessa beståndsdelar för att säga något om konkurrenskraft på makronivå? Det enkla svaret är nej. Utan att gå in för mycket på detaljer kan detta förklaras av att de priser som företag möter på produktionsfaktorer är för dem exogent givna, bestämda på marknaden, medan de är 27

28 endogena, dvs. bildas i konkurrensen mellan företagen i landet, för ekonomin som helhet. Vissa priser bestäms naturligtvis på internationella marknader och kan på så sätt sägas vara exogena för det enskilda landet, men löner bestäms inom landet och därmed också relativpriserna mellan produktionsfaktorer, vilket är det avgörande. Företag som agerar på en marknad i allmän jämvikt kommer att drivas ut från denna om de inte är konkurrenskraftiga, eftersom det i sådana fall finns de som kan producera och sälja sina produkter på ett effektivare sätt. Det grundläggande resultatet blir att en ekonomi i jämvikt inte kan ha problem med konkurrenskraften eftersom endast de konkurrenskraftiga företagen på sikt kommer att finnas kvar. I en internationell jämförelse kommer således alltid någon del av näringslivet att vara konkurrenskraftigt så länge marknaden är i jämvikt och därmed är det meningslöst att prata om konkurrensförmåga på makronivå (ITPS, 2004:019; Johansson, 2005; Krugman, 1997). Frågan är alltså inte hur mycket som kommer att produceras och exporteras, utan vad. Detta är avsevärt mycket mer intressant på lång sikt eftersom ett land som exporterar varor med stigande relativpriser (stigande terms of trade) kommer, allt annat lika, ha råd att köpa större kvantiteter av dess importvaror utan att öka produktionen. Enligt ovanstående resonemang kan ett land endast få problem med konkurrenskraften om de inhemska faktorpriserna inte avspeglar den faktiska utbuds- och efterfrågesituationen och landet därmed inte befinner sig i jämvikt. Det är inte ovanligt att detta är fallet på arbetsmarknaden då bestämmandet av löner i de flesta länder inte sker på traditionella marknader utan i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Lönerna kommer därför att avspegla dessa parters inflytande över varandra snarare än en situation av reell knapphet. I en sådan situation kan ett land tillfälligt befinna sig i otakt med förhållandena i konkurrentländer och på så sätt förlora konkurrenskraft, men på längre sikt kommer marknadskrafterna att justera reallönerna och lönekostnadsutvecklingen kommer i stort sett att vara densamma som vid ett marknadsmässigt tillvägagångssätt (ITPS, 2004:019). Utöver lönekostnaderna kan även andra faktorpriser ha betydelse för konkurrenskraften, men traditionellt har mycket fokus hamnat på lönekostnaderna eftersom dessa på kort sikt är den viktigaste variabla kostnadskomponenten. Relevant för denna rapport är självfallet energipriserna, vilka också kan påverka konkurrenskraften om förändringar i dessa är av en sådan art att de endast påverkar inhemska producenter. Ytterligare en faktor som är av betydelse, vilken som hastigast nämnts tidigare, är valutakursförändringar. Ett exempel på detta, där valutakursen kraftigt påverkade konkurrenskraften hos ett enskilt land är fenomenet Dutch Disease, där upptäckten av gasfyndigheter i Holland ledde till en kraftig överreaktion i valutakursen, med omfattande utslagning av exportindustri som följd. Dessa två sektioner har kortfattat visat på svårigheterna med att använda ett begrepp som konkurrenskraft för att jämföra olika länders position i den globala ekonomin. I denna rapport är det dock basindustrins konkurrenskraft som står i fokus och därför presenteras i nästa sektion tre mått på konkurrenskraft för enskilda produktgrupper vilka kan användas i en internationell jämförelse mellan svensk och utländsk industri. 28

29 2.4.3 Mått på konkurrenskraft för enskilda branscher I denna sektion introduceras fem olika mått på enskilda produktområdens eller varugruppers konkurrenskraft vilka i senare avsnitt tillämpas på svensk basindustri, vilka i avsnitt fem används för att jämföra svensk basindustri med dess viktigaste konkurrenter utomlands 17. De indikatorer som presenteras i tabell 2.1 ger en bild av hur exporten från enskilda branscher utvecklas. Till exempel antyder en ökande världsexportandel inom en viss produktgrupp att Sveriges industri framgångsrikt konkurrerar på den internationella marknaden för den gruppen, vilket är vad vi menar med ökad konkurrenskraft. Tabell 5-1 Indikatorer för konkurrenskraft Konkurrenskraftsmått för varje varugrupp Världs(OECD)exportandel Förändring av världsexportandel Förändring av exportvärde Måttets innebörd och användning Beskriver för varje varugrupp storleken på svensk export till hela världen (OECD) dividerad med storleken på världens samlade export. En hög världsexportandel tyder på framgångsrik konkurrens på världsmarknaden. En ökad världsexportandel tyder på ökad konkurrensförmåga på världsmarknaden. Ett ökat exportvärde indikerar att varugruppen förmår utvidga sin exportmarknad, vilket tyder på stärkt konkurrenskraft. Källa: Johansson, 2005 Dessa mått diskuteras mer ingående i avsnitt fyra och uträkningar för utvalda produktgrupper och länder presenteras även där som en del i positionsbeskrivningen av den svenska basindustrin. Ytterligare ett mått på konkurrenskraft är produktivitetsutvecklingen inom industrin. Enligt vedertagen ekonomisk teori är produktivitetstillväxt den enda källan till långsiktig ekonomisk tillväxt och därför av avgörande betydelse för en ekonomis konkurrenskraft. Verket för Näringslivsutveckling, NUTEK, till exempel hävdar att konkurrenskraft till stor del handlar om produktivitet (NUTEK, 2006) och produktivitetstillväxt är också en central del i Lissabonprocessen. I den nyligen publicerade The New Lisbon Strategy (Gelauff och Lejour, 2006), en uppföljning av det ursprungliga dokumentet från 2000, nämns ordet produktivitet inte mindre än 140 gånger, vilket är mer än en gång per sida i genomsnitt. En relativt sett hög produktivitetstillväxt leder således till högre ekonomisk tillväxt på lång sikt och därmed till förbättrad konkurrenskraft. Det finns flera sätt att mäta produktivitet och i enlighet med tidigare rapporter från ITPS 18 har vi här valt att använda förädlingsvärde per anställd. I genomgången i avsnitt tre presenteras utvecklingen för de olika branscherna baserat bland annat på detta mått. I avsnitt 4.3 jämförs även den svenska basindustrins produktivitetsutveckling med den i några viktiga konkurrentländer för att på så sätt ge en bild av svensk basindustris position på världsmarknaden. 17 För ett utförligt resonemang kring dessa indikatorer, se närmare Johansson (2005). 18 ITPS 2006:002 Detaljhandeln och produktivitetstillväxten 29

30 3 Basindustrins branscher en översikt och genomgång av indikatorer för hållbar utveckling I denna rapport definieras basindustrin som summan av massa- och pappersindustrin, kemisk industri (med de undantag som beskrivs nedan), gruvindustri, jord- och stenindustri samt järn- och stålindustri, dvs. SNI branscherna 13, 14, 20, 21, 23, 24, 25, 26 och 27. Sammantaget har dessa industrier utvecklats något sämre än tillverkningsindustrin som helhet de senaste 15 åren, vilket syns i diagrammet nedan. Detta diskuteras mer ingående i kommande avsnitt. Diagram 5-1 Industriproduktionsindex Index Basindustrin Hela tillverkningsindustrin Källa: SCB Viktigt att notera är att framförallt den kemiska industrin, såsom den vanligtvis definieras i statistiken, utgörs av en mycket heterogen grupp branscher och företag. Här finns så vitt skilda verksamheter som tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (SNI 24), tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle (SNI 23) och tillverkning av gummi och plast (SNI 25). Läkemedelsindustrin (SNI 24.4) utgör en mycket viktig del av hela kemiindustrin men kan inte sägas vara en del av basindustrin. Eftersom syftet med denna rapport är att analysera just basindustrin skulle användandet av den ovan beskrivna indelningen därför potentiellt leda till felaktiga slutsatser. För att undvika detta används här en något avvikande definition, i vilken kemiindustrin utgörs av petroleumraffinaderier samt tillverkning av kärnbränsle (SNI ), tillverkning av baskemikalier (SNI 24.1), tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. (SNI 24.3) samt tillverkning av gummi- och plastvaror (SNI ). Dessa är de branscher som inom kemiindustrin bedöms tillhöra basindustrin och därför de relevanta för följande kartläggning. I följande stycken ges en kort översikt över var och en av basindustrins branscher för att på så sätt underlätta förståelsen av presentationen av deras respektive position i den internationella konkurrensen i stycke fyra. Statistiken i detta avsnitt är där inget annat framgår hämtad från SCB:s rapport Svensk industri enligt företagens ekonomi 2003, publicerad i juli 2005, den mest aktuella sammanställning som finns tillgänglig. För varje bransch presenteras också en genomgång av vilka indikatorer som företagen själva använder för att utvärdera sitt arbete mot en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Dessa skiljer sig naturligtvis åt mellan industrierna men man kan samtidigt se ett tydligt släktskap. Där så är möjligt kommer dessa indikatorer och den utveckling de beskriver att användas i avsnitt fyra som grund för en jämförelse av den svenska basindustrin med dess 30

31 viktigaste konkurrenter. Därutöver finns en rad indikatorer i SCB:s offentliga statistisk som i någon mån relaterar till de miljömässiga aspekterna av hållbar utveckling. De indikatorer som finns i databasen idag, som går att jämföra mellan de olika branscherna samt är av intresse för denna rapport är följande: Utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider Miljöskyddsinvesteringar Elförbrukning Förbränning av bränslen Både utgifter för miljöskydd och miljöskyddsinvesteringar finns tillgängliga från SCB, men vi har här valt att enbart redovisa investeringarna, då dessa reflekterar en aktiv handling. Utgifter kan öka både på grund av aktiva beslut men också på grund av externa beslut, detta gäller inte i samma utsträckning för investeringarna. Dessa fyra säger något om de miljömässiga omständigheterna och SCB redovisar också en mängd information om indikatorer som säger något om den sociala hållbarheten, främst gäller det arbetsmiljö, sjukskrivningar och liknande. Tyvärr finns inte denna statistik tillgänglig på den nivå vi här intresserar oss för och i många fall är tidsserierna ofullkomliga vilket försvårar jämförelser över tid. Därför använder den här rapporten i stor utsträckning kompletterande uppgifter från de respektive branschorganisationerna för att teckna en bild av hur arbetet mot en hållbar utveckling bedrivs inom de olika industrierna. För varje bransch presenteras nedan de indikatorer som finns och de resultat som redovisas i olika miljö- och hållbarhetsrapporter. I uppdraget ingår även att kartlägga basindustrins position i förhållande till de viktigaste konkurrentländerna. Som konstaterat ovan är det dock egentligen inte relevant att peka ut länder som konkurrenter till den svenska basindustrin, optimalt vore istället att identifiera de företag som konkurrerar med varje enskilt svenskt företags respektive produkter. Detta har dock inte varit möjligt inom ramen för denna rapport och vi tvingas därför göra en tidsbesparande förenkling. För varje bransch redovisas nedan de länder som har störst export till de för svenska företag viktigaste marknaderna (oftast Europa och Nordamerika), och som därför kan sägas vara konkurrenter på världsmarknaden i någon mån. 3.1 Skogsindustrin Skogsindustrin 19, vilken enligt vår definition omfattar massa- och papper (SNI 21) samt trävaruindustrin (SNI 20), är en av de största industrisektorerna i Europa och spelar en avgörande roll som motor i ekonomin i åtskilliga länder. De senaste årtiondena har industrin genomlevt en intensiv strukturomvandling med många sammanslagningar och konsolideringar vilket har lett till att de tio största företagen i Europa idag svarar för hälften av kapaciteten, jämfört med mindre än 20 procent år 1980 (ITPS, A2004:019). Industrin präglas av ökad specialisering och allt högre kundkrav. Synsättet att ökad storlek skulle leda till lönsamhet börjar dock ifrågasättas av allt fler branschrepresentanter och svenska producenter har specialiserat sig inom ett fåtal mer specifika produktgrupper med kapitalintensiv produktion och högt förädlingsvärde (Bergqvist et al, 2006). Antalet anställda har minskat i takt med ökad kapitalintensitet och produktivitet (se diagrammet nedan), men fortfarande sysselsätter skogsnäringen direkt personer, och varje 19 För en fullständig genomgång hänvisas till Skogsstyrelsens publikation Skogsindustriell Årsbok 2005 som finns att ladda ner eller beställa på Skogsstyrelsens hemsida: 31

32 anställd inom skogsnäringen ger enligt Skogsindustrierna sysselsättning för ytterligare två inom näringar som levererar varor och tjänster till skogsindustrin (Skogsindustrin, 2006). I Sverige är därför skogsindustrin mycket betydelsefull, både som arbetsgivare och skapare av produktions- och förädlingsvärde. Av den totala industrins sysselsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 10 respektive 13 procent och andelen av varuexporten är drygt 12 procent (Skogsindustrierna, 2005). Totalt ger skogsindustrin ett handelsöverskott på ca 87 miljarder kronor (SCB, 2006). Ett fåtal företag dominerar den svenska marknaden, framförallt Stora Enso, Holmen och SCA inom papper och massa samt Setra Group, SCA Timber och Södra inom trävaror (Skogsindustrierna, 2006). Ägarstrukturen avspeglar tydligt de förändringar som skett inom industrin under de senaste årtiondena. Stora Enso till exempel bildades år 1998 när svenska Stora Kopparbergs Aktiebolag och finska Enso Oy slogs samman och ägandet är fortfarande delat mellan olika nationella intressen. Största enskilda aktieägare är den finska staten med 12,3 procent, därefter kommer Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen med 7,4 procent. Olika svenska och finska institutioner äger 14,3 respektive 12,6 procent och hela 41 procent av aktierna kontrolleras av icke svenska/icke finska investerare ( Detta är ett exempel på internationaliseringen av ägandet som belyser de ovan nämnda svårigheterna med att analysera basindustrin i Sverige. Produktivitetsutvecklingen inom skogsindustrin har, mycket tack vare kontinuerliga investeringar i nya, effektivare produktionsprocesser och ny teknik, varit relativt stark under de senaste 25 åren. Förädlingsvärdet per anställd ökade med 86 procent mellan 1979 och 2003, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 39 procent. Mellan åren 2004 och 2005 ökade de totala investeringarna i forskning och utveckling med tio procent (Skogsindustrierna, 2005 och 2006). Oroande är dock att andelen av de totala investeringarna som kommer från företagen själva har minskat på senare år. Detta kan enligt vissa bedömare bland annat bero på det osäkra investeringsklimatet som vissa frågetecken kring framtidens energipolitik orsakar. (Bergqvist et al, 2006). Diagram 5-2 Förädlingsvärde per anställd Index 1995= ,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60, Trävaror Massa och papper Hela industrin Källa: Groningen Growth and development centre. Anm. Varugrupperna i Groningens statistik skiljer sig något från dem som vi använt hittills, se appendix för detaljer om detta. 32

33 3.1.1 Trävaror I trävaruindustrin ingår bland annat branscher som sågning och hyvling av trä, tillverkning av fanér och träbaserade skivor, trähus och byggnadssnickeritillverkning och träförpackningstillverkning. Det totala produktionsvärdet var miljoner kronor 2003, vilket var 38 procent av branschen som helhet. Utvecklingen under senare år visas i diagrammet nedan. Antalet anställda har minskat marginellt mellan åren 1997 och 2003, samtidigt som förädlingsvärdet ökat markant. Detta har medfört att branschens förädlingsvärde per anställd ökat från till kronor under samma period. Nettoinvesteringarna har minskat stadigt under perioden. Den svenska marknaden domineras av ett fåtal stora aktörer. Det största företaget, Stora Enso, är världens andra största tillverkare av sågade trävaror, men en stor del av dess produktion ligger utanför Sverige. Räknat i produktion i Sverige är de största aktörerna Setra Group, SCA Timber och Södra Timber (Skogsindustrierna, 2006). Totalt fanns det aktiva företag inom trävaruindustrin år 2005, varav var enmansföretag och hade mindre än 10 anställda. Endast 23 företag hade mer än 200 anställda men dessa sysselsatte tillsammans en tredjedel av arbetskraften ( av ) (SCB). Diagram 5-3 Trävaruindustrin, Index Produktionsvärde Industrins förbrukning Förädlingsvärde Anställda Arbetskraftskostnad Nettoinvesteringar Källa: SCB, Massa och papper I denna industri ingår som framgår av namnet tillverkning av pappersmassa, papper och pappersförpackningar samt tillvekning av wellpapp och wellpappförpackningar. Massa och papper utgör drygt 60 procent av skogsindustrin och har idag ett totalt produktionsvärde på 113 miljarder kronor (år 2003), en ökning med drygt 20 procent jämfört med Förädlingsvärdet ökade kraftigt mellan 1997 och 2000, från 30 till 43 miljarder kronor, men har sedan dess sjunkit tillbaka något och ligger idag på cirka 37 miljarder kronor. Samtidigt har antalet anställda minskat stadigt vilket gjort att förädlingsvärdet per anställd trots allt ökat markant sett över hela perioden till kronor, vilket är 57 procent över riksgenomsnittet och nästan dubbelt så mycket som inom trävaruindustrin. Inom massaoch pappersindustrin fanns år aktiva företag, varav 45 hade fler än 200 anställda. Dessa 45 sysselsatte tillsammans nästan 85 procent av arbetskraften och enbart de två 33

34 största företagen, Stora Enso och Holmen AB, sysselsätter personer i Sverige 20, dvs. ca 40 procent av industrins hela arbetskraft. Flest är även här enmansföretagen, men de små företagens betydelse är avsevärt mycket lägre än inom trävaruindustrin. Endast drygt en procent av arbetskraften verkar inom företag med färre än 10 anställda (SCB). Diagram 5-4 Massa- och pappersindustrin, Index Produktionsvärde Industrins förbrukning Förädlingsvärde Anställda Arbetskraftskostnad Nettoinvesteringar Källa: SCB, Den internationella konkurrenssituationen Sverige är internationellt en skogsindustriell stormakt. Detta gäller i definitivt i fråga om rent ekonomiska aspekter som produktion och export, men även inom forskning och teknisk utveckling samt miljöteknik intar Sverige en ledande position (Näringsdepartementet:1, 2005). I tabell 3.1 nedan syns detta tydligt. Framgången har till stor del uppnåtts tack vare god tillgång på högkvalitativ skogsråvara, kvalificerad arbetskraft, konkurrenskraftiga elpriser och transportlösningar samt fokuserade satsningar på effektiviserade produktionsprocesser (Näringsdepartementet:1, 2005). Av den totala exporten utgör sågade och hyvlade trävaror (främst från barrträd), kemisk pappersmassa (främst blekt sulfat) samt olika sorters papper huvuddelen. Samtliga dessa befinner sig i den övre priskategorin vilket gör att svensk export betingar ett högt värde på världsmarknaden (Skogsstyrelsen, 2005). Tabell 5-2Svensk skogs- och träindustris position och andel av produktion och export (år 2005) Andel av världens produktion och export per produkt (%) Position i världen Produktion pappersmassa 6,5 4 1 Export pappersmassa Produktion papper och kartong 3,5 7 3 Export papper och kartong 9,5 4 3 Produktion sågad barrträvara 5,5 4 2 Export sågad barrträvara Källa: Skogsindustrierna Position i EU 20 Författarens beräkning baserad på uppgifter från Stora Ensos och Holmens hemsidor. 34

35 Svensk skogsindustri möter internationell konkurrens från företag med produktion i länder där produktionskostnaderna är låga och förhållandena i övrigt gynnsamma, som till exempel Brasilien, Ryssland och baltstaterna. De svenska företagens främsta vapen är arbetskraftens höga kompetensnivå samt en fortsatt utveckling av nya, mer förädlade produkter och processer. Industrin investerar också årligen mellan miljarder kronor i anläggningar och produktion för att bibehålla den internationella konkurrenskraften och därmed uppnå en ekonomiskt hållbar utveckling. Många av de stora svenska företagen är även multinationella koncerner med verksamhet och försäljning i Europa, Nordamerika och Asien. Stora Enso är världens största papperstillverkare, näst största tillverkare av sågad barrträvara och ligger på tredje plats i världen för massa, tätt följt av Södra (Skogsindustrierna, 2006). Den främsta exportmarknaden för den svenska industrin är övriga Europa, men även Nordamerika och Japan har kommit att spela en allt större roll (SKGS). Främsta konkurrentländer (Skogsindustrierna, 2005): Papper: Kanada, Finland, Tyskland och USA Massa: Kanada, USA, Brasilien och Finland Trävaror: Kanada, Ryssland, Finland och Österrike Goda förutsättningar för hållbar utveckling? Den Europeiska branschorganisationen Confederation of European Paper Industries (CEPI) har en mycket positiv syn på möjligheterna för hållbar utveckling inom skogsindustrin. I en miljörapport från 2006 (CEPI, 2006) konstateras att eftersom skogen är en förnyelsebar råvara och en stor del av de producerade varorna går att återanvända borde förutsättningarna för en miljömässigt hållbar utveckling vara särskilt goda inom skogsindustrin. Även den ekonomiska hållbarheten anses vara möjlig att uppnå med fortsatt satsning på ansvarsfull skogshantering och effektiva återplaneringssystem. För att kunna följa upp utvecklingens hållbarhet presenterar CEPI i sin rapport ett flertal kvantitativa indikatorer för hållbar utveckling. Tillsammans täcker genomgången in ekonomiska, sociala och miljömässiga omständigheter på ett bra sätt. Nedan listas några av de viktigaste indikatorerna i rapporten: Ekonomiska Export som andel av total produktion Världsexportandel Försäljning på hemmamarknaden som andel av total omsättning Investeringsgrad Miljömässiga Förbrukning av insatsvaror samt andel återvunnet material Certifiering av skogshantering Återvinning Utsläpp av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid 35

36 Andelen energi från biobränslen Olaglig skövling Sociala Olycksfall Indirekt sysselsättning Vidare diskuterar författarna av rapporten en rad andra utmaningar och målsättningar som skogsindustrin bör fokusera på för att bidra till en hållbar utveckling, som till exempel relationen till samhället och de anställda, ekologisk mångfald och konkurrenskraftsutveckling med mera. Ovanstående indikatorer gäller för hela Europas skogsindustri och kan således inte användas för att göra jämförelser mellan individuella medlemsländer eller med svenska konkurrenter utanför EU. Även den svenska branschorganisationen Skogsindustrierna (SI) har i sin faktasamling för 2005 inkluderat ett antal indikatorer för den inhemska industrin, både gällande miljömässiga och sociala faktorer (Skogsindustrierna, 2006). Bland de miljörelaterade indikatorerna återfinns återvinning och andelen råvara som kommer från miljöcertifierad skog, utsläpp till vatten och luft (CO 2 ), energikonsumtion och användandet av fossila bränslen. Liksom CEPI så har SI även tagit fram ett antal indikatorer för socialt hållbar utveckling. Dessa fokuserar på förhållandena på arbetsplatsen och omfattar arbetstid, sjukskrivningar och antalet arbetsplatsolyckor. Enligt Skogsindustriernas sammanställning går utvecklingen åt rätt håll inom de flesta områden. Insamling och förbrukning av återvunnet papper har ökat stadigt sedan 1980-talet och likaså andelen av den svenska skogsindustrins produktion som omfattas av certifierade miljöledningssystem. Elförbrukningen har ökat konstant, men samtidigt har utsläpp av svavel, lösta organiska ämnen (COD 21 ) och klorerad organisk substans minskat dramatiskt. Oljeförbrukningen har minskat med omkring två tredjedelar de senaste 25 åren samtidigt som användandet av biobränslen nära fördubblats. De områden där utvecklingen varit mer tveksam är utgifter för miljöskydd. För trävaruindustrin skedde en markant ökning mellan 1999 och 2003, men därefter har miljöskyddsutgifterna fallit tillbaka och för massa- och pappersindustrin har utgifterna pendlat upp och ner den senaste femårsperioden. Utsläpp av koldioxid redovisas inte i faktasamlingen. När det gäller den sociala dimensionen används tre indikatorer: arbetstid, sjukfrånvaro och arbetsolycksfall. Den faktiska arbetstiden per person inom massa- och pappersindustrin har legat omkring 30 timmar i genomsnitt, något över för tjänstemän och något under för arbetare. Sjukfrånvaron sjönk stadigt från slutet av 1980-talet och tio år framåt, därefter pekade kurvorna uppåt tillfälligt för att omkring 2002 vända nedåt igen. Idag är sjukfrånvaron i genomsnitt knappt 5 procent av den ordinarie arbetstiden, något under för tjänstemän och något över för arbetare. Statistiken över arbetsolycksfall visar på en svag trend nedåt för massa- och pappersindustrin men en mer ojämn utveckling för trävaruindustrin de senaste åren. 21 COD är ett mått på syreförbrukande organiskt material (chemial oxygen demand). Detta mått används framförallt på utsläpp från industrin för att få en uppfattning om utsläppen av mer komplicerade organiska ämnen. 36

37 Hållbar utveckling enligt SCB Som nämnts ovan tar SCB även fram statistik inom en rad områden som relaterar till hållbar utveckling. Vi koncentrerar oss här på fyra av dem: Förbränning av bränslen, utsläpp till luft, miljöskyddsinvesteringar samt elförbrukning. I diagrammen 3.5 och 3.6 visas utsläpp och förbränning för trävaru- och massa och pappersindustrin mellan åren 1993 och 2000 (för år 2000 har utsläppsvärdena beräknats med något förändrade metoder och viss försiktighet bör därför tas vid jämförelser med året före). Kurvorna representerar ett index med 1993 som basår och man kan tydlig se vissa skillnader mellan de två branscherna. Trävaruindustrin har haft en stadig ökning av utsläpp av svaveldioxid och kväve samt förbränning av bränslen, men en stabil utveckling vad gäller koldioxidutsläppen. Massa- och pappersindustrin däremot ökade sina utsläpp av koldioxid fram till mitten av perioden, för att sedan minska dem mot slutet, medan förbränningen endast förändrats marginellt och utsläppen av svaveldioxid och kväve minskat stadigt under hela perioden. En viktig notering är dock att massa- och pappersindustrin i absoluta tal släpper ut ungefär tio gånger mer av samtliga tre gaser. År 2000 var trävaruindustrins totala utsläpp av koldioxid ton medan massa- och pappersindustrin släppte ut ton. Diagram 5-5 Utsläpp av växthusgaser samt förbränning av bränslen i trävaruindustrin, index 1993= Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväve Utsläpp av svaveldioxid Förbränning av bränslen Diagram 5-6 Utsläpp av växthusgaser samt förbränning av bränslen i massa- och pappersindustrin, index 1993= Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväve Utsläpp av svaveldioxid Förbränning av bränslen Miljöskyddsinvesteringarna i de två branscherna följer inget direkt mönster, men det är tydligt att miljöskydd har kommit att spela en roll på senare år. Trävaruindustrin investerade år miljoner kronor och massa- och pappersindustrin hela 1,2 miljarder kronor. Som andel av produktionsvärdet motsvarar det cirka 0,2 respektive 1 procent. Det är inte förvånande att massa- och pappersindustrin spenderar mer på miljöskydd eftersom denna är betydligt smutsigare, med som sagt cirka tio gånger mer utsläpp men bara dubbla produktionsvärdet. 37

38 Diagram 5-7 Miljöskyddsinvesteringar i skogsindustrin, Trävaror Massa och papper Elförbrukningen har gått stadigt uppåt för båda branscherna, men det är naturligt med tanke på den ökade produktionsvolymen. Några direkta skillnader för utvecklingen är svåra att urskilja branscherna emellan. Här är det dock återigen fråga om ett index, i absoluta tal förbrukar massa- och pappersindustrin cirka tio gånger mer än trävaruindustrin. Diagram 5-8 Elförbrukning i skogsindustrin, index 1990= Trävaruindustrin Massa- och pappersindustrin Järn- och ståltillverkning Sverige har en mycket lång tradition inom malmhantering och även idag är järn och stål (SNI 27) mycket viktiga produkter för den svenska ekonomin. Strukturomvandlingar har dock lett till att antalet anställda minskat med ca 65 procent sedan 1975 (Jernkontoret, 2002). De ursprungliga konkurrensfördelarna Sverige tidigare hade (tillgång till lokalt producerad malm och elenergi) har till viss del urholkats under senare år. Malmen köps idag till världsmarknadspris och avregleringen och internationaliseringen av elmarknaden har begränsat tillgången på billig elenergi (Bergqvist et al, 2006). Under senare år har en stabilisering skett och mellan 1997 och 2003 har antalet sysselsatta endast förändrats marginellt. År 2003 sysselsatte industrin totalt personer. Det totala produktionsvärdet var samma år 88 miljarder kronor och förädlingsvärdet 22 miljarder kronor. Förädlingsvärdet per anställd har legat relativt konstant på runt kronor under perioden och var kronor år 2003, vilket är något över riksgenomsnittet på kronor. 38

39 Diagram 5-9 Järn- och stålindustrin, Index Produktionsvärde Industrins förbrukning Förädlingsvärde Anställda Arbetskraftskostnad Nettoinvesteringar Källa: SCB, 2005 Nettoinvesteringarna har varierat kraftigt från år till år men uppvisar under perioden en neråtgående trend, som dock vänder uppåt de sista tre åren. Jernkontoret uppger att svenska företag satsar omkring en miljard, eller ca 2 procent av omsättningen, årligen på stålforskning. Detta är enligt Jernkontoret betydligt mer av vad stålföretagen i omvärlden gör och huvuddelen av resurserna är koncentrerade inom speciella nischer vilket ytterligare stärker den svenska industrins konkurrenskraft inom dessa områden ( index.php). Produktivitetsutvecklingen har också varit kraftig de senaste 25 åren. Diagram 5-10 Förädlingsvärde per anställd Index 1995= ,0 110,0 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40, Metallframställning Hela industrin Källa: Groningen Growth and development centre. Anm. Varugrupperna I Groningens något från dem som vi använt hittills, se appendix för detaljer om detta. statistik skiljer sig 39

40 De största företagen på den svenska marknaden är SSAB, Sandvik Materials, Outokumpu Stainless och Ovako Svenska, varav de två sistnämnda är övervägande finskägda. År 2003 fanns det företag inom järn- och stålindustrin (SNI 27+28). Fyrtioen stycken, det vill säga 0,4 procent, av dessa hade fler än 250 anställda, och sysselsatte tillsammans drygt 30 procent av branschens totala arbetskraft. När det gäller omsättningen förstärks mönstret ytterligare då de 41 största företagen stod för drygt 46 procent av den totala nettoomsättningen. Hela företag hade färre än 20 anställda, dessa stod tillsammans endast för 18 procent av omsättningen (SCB). Liksom i övriga industrigrenar har kraftiga strukturomvandlingar lett till markanta förändringar av branschstrukturen under senare år. Produktionskapaciteten har till stor del koncentrerats till ett fåtal multinationella koncerner och de stora företagen, däribland SSAB och Sandvik, är aktiva på ett flertal marknader samtidigt. För företagen i Sverige är Europa den främsta marknaden, både i fråga om produktionskapacitet och försäljning, därefter kommer Nordamerika. Ägandet i sin tur är ofta spritt mellan olika investerare, institutionella och privata, och få bolag är numera helsvenska i denna bemärkelse. SSAB ägs fortfarande till 70 procent av svenska investerare, men andelen utländskt inflytande har ökat från 23 till 30 procent mellan juni 2005 och april 2006 ( För Sandvik är andelen utländska aktieägare något högre, drygt 39 procent, men företaget är också i större utsträckning närvarande i andra länder, framförallt i USA och övriga Europa ( Den internationella konkurrenssituationen Industrin i Sverige är beroende av den internationella marknaden då ca 80 procent av produktionen säljs utomlands. De enskilda företagen på den svenska marknaden konkurrerar i stort sett inte med varandra längre, utan har alla specialiserat sig inom olika områden. Många är dessutom världsledande inom sina respektive segment. Till exempel är Fagersta Stainless en av de två största i välden på valstråd, SSAB en av de ledande på högfasta stål och slitstål, Sandvik är störst på sömlösa rör, Ovako Steel på kullagerstål och Höganäs på järnpulver ( Generellt är värdet på dessa specialiserade produkter högt och den svenska stålexporten säljs också på världsmarknaden till höga priser. Enligt Iron and Steel Statistics Bureau, en brittisk branschorganisation, är priset på svenskt stål högst i världen (Näringsdepartementet, 2005:2). Under senare år har en den globala efterfrågan på stål ökat kraftigt, mycket tack vare Kinas snabba ekonomiska tillväxt, men även i övriga Asien, i USA och i EU tilltar efterfrågan. Sex år i rad har en tillväxt kunnat noteras och bara under 2004 ökade efterfrågan med 8 procent, vilket motsvarar mer är 70 miljoner ton, till totalt 950 miljoner ton (Jernkontoret, 2005). Detta har skapat en ny situation för alla aktörer på marknaden med större volymer och högre priser. Priserna sätts som regel av de stora internationella aktörerna och under 2005 slöts avtal mellan den brasilianska järnmalmsexportören CVRD och japanska Nippon Steel som innebar en prishöjning på järnmalm med 71,5 procent. Detta avtal har även kommit att sätta nivån för prisjusteringar på de flesta andra marknader, till exempel i Europa där också prishöjningen blev 71,5 procent under 2005 (SveMin, 2005). Priserna har också drivits uppåt av den relativa knappheten som råder inom industrin. För de flesta metaller har mängden utvunnet material minskat under de senaste åren (Europakommissionen, 2006). Den överlägset största producenten av stål är Kina med 349 miljoner ton per år, följt av Japan, USA och Ryssland med 112, 95 respektive 66 miljoner ton år 2005 medan Sverige hamnar på en blygsam 28:e plats. Kina har även uppvisat en enorm expansion vad gäller produktionen. Bara mellan 2004 och 2005 ökade den totala produktionen av råstål 40

41 med 25 procent. Både USA och Kina är dock stora nettoimportörer av stål medan Japan är den största nettoexportören med 35 miljoner ton i handelsnetto. På den Europeiska marknaden är Tyskland både den största producenten och exportören, därefter kommer Belgien/Luxembourg, Frankrike och Italien (IISI 22, 2006:2). Stålmarknaden kännetecknas av stor intra-regional handel, vilket innebär att det mesta av det som exporteras hamnar hos mottagarländer i samma region. Till exempel går nästan 90 procent av EU-ländernas samlade export till andra Europeiska länder och samma mönster gäller för Nordamerika, forna Sovjet och Asien (IISI, 2006:2). Detta medför att de viktigaste konkurrenterna för den Svenska stålindustrin i dagsläget återfinns i Europa. Sverige har ett antal viktiga konkurrensfördelar som möjliggjort den positiva utvecklingen. Kanske viktigast av allt är god tillgång på råvara av hög kvalitet men även bra vägar, engelskspråkig befolkning, bra minerallag och strikt miljölagstiftning spelar en avgörande roll. Den svenska industrin har, trots en blygsam produktion globalt sett, lyckts uppnå en hög lönsamhet tackvare en tydlig profilering inom små men lukrativa nischer. En faktor som däremot påverkar den svenska stålindustrin negativt i förhållande till sina konkurrenter internationellt är de stigande fraktkostnaderna. I dag är lokaliseringen en viktig konkurrensfaktor och närheten till marknaden kan i många fall vara avgörande. Många svenska producenter har avsevärt mycket längre transportsträckor till sina kunder än vad konkurrenterna har och missgynnas därför mer av den här utvecklingen. Främsta konkurrentländer (IISI): Stål: Tyskland, Belgien/Luxembourg, Frankrike, Italien Malm: Brasilien, Australien, USA, Kanada Stålindustrin: en viktig pelare i en hållbar värld Den internationella branschorganisationen International Iron and Steel Institute (IISI) har satt upp en lång rad mål för stålindustrin inom området hållbar utveckling. Visionen är att stålet i även i framtiden ska utgöra en viktig pelare i en hållbar värld och att detta ska uppnås genom en ekonomiskt sund industri som tar ansvar för kontinuerliga förbättringar inom miljöområdet, den sociala sfären och för den ekonomiska långsiktigheten. För att utvärdera arbetet används elva indikatorer, vilka jämförs för åren 2004 och 2005 (IISI, 2006:1): Ekonomiska Investeringar i nya processer och produkter Rörelsemarginal (Operating margin) Avkastning på kapital Förädlingsvärde Miljömässiga Energiintensitet Utsläpp av växthusgaser Materialeffektivitet 22 International Iron and Steel Institute 41

42 Återvinning av stål Miljöledningssystem Sociala Fortbildning av personal Lost time injury frequency rate, LTFR 23 Dessa ger en överblick av hur arbetet med hållbar utveckling fortskrider globalt och kan fungera som en vägledning för svenska ansträngningar att utforma liknande utvärderingssystem. När det gäller den svenska stålindustrin arbetar branschorganisationen Jernkontoret kontinuerligt med miljö- och hållbarhetsfrågor. I boken Stålet och miljön (Jernkontoret, 2001) finns information om hur utvecklingen sett ut de senaste åren. En viktig förändring som lyfts fram är det kontinuerliga arbetet med att effektivisera energianvändningen och minska utsläppen av växthusgaser. Enligt Jernkontoret utfördes mellan 1987 och 1997 processförbättringar som möjliggjort en minskning av koldioxidutsläppen per producerad enhet med 23 procent. Även utsläpp av försurande ämnen och ämnen som orsakar övergödning, till exempel svaveldioxid och kväveoxider, har minskats avsevärt de senaste åren, till stor del tack vare hårda krav från myndigheter enligt Jernkontoret ( Stålet och miljön, s.56). Detta beror till stor del på minskad andel energi som kommer ifrån kol och olja. Under perioden 1990 till 2004 har den totala energikonsumtionen i stålindustrin ökat, men andelen energi från kol och olja har samtidigt minskat trendmässigt, dock med stora variationer. Fortfarande kommer över 70 procent av energin från fossila bränslen (kol och olja) och bara 10 respektive 18 procent från gasol och naturgas samt el 24. Ett annat viktigt område i Jernkontorets sammanställning är resursutarmning och man arbetar ständigt för att stålindustrin ska effektivisera användandet av ändliga resurser som metallmalmer, kol, kalksten, vatten och olja. Modernisering av stålverk och utveckling av mindre energikrävande metoder har till exempel lett till en minskad användning av elenergi, olja och gasol (per ton stål) med mellan 30 och 40 procent under de senaste 15 åren. Även sociala faktorer finns med i Jernkontorets sammanställning, som till exempel arbetsmiljö (ergonomi, buller, olycksfall med mera), men här redovisas endast vad intentionerna är, inga konkreta resultat. Sammantaget verkar, enligt Jernkontorets mening, stålindustrin utvecklas i en positiv riktning. Arbetet med att öka energieffektiviteten, minska utsläpp av farliga ämnen samt förbättra arbetsmiljön har blivit en viktig del av verksamheten som följs upp på ett allt mer noggrant sätt. Hållbar utveckling i enligt SCB Utvecklingen för utsläpp av växthusgaser och förbränning har fluktuerat kraftigt för järn- och stålindustrin under perioden Utsläpp av svaveldioxid och kväve har över lag minskat, medan förbränningen och utsläpp av koldioxid inledningsvis ökade något. Efter 1995 minskade även koldioxidutsläppen, men år 2000 sköt de iväg igen. Det beror dock troligtvis på den förändrade beräkningsmetoden från och med detta år. Förbränningen ökade dock redan året innan och sjönk igen år För att beräkna LTFR divideras antalet olyckor som leder till förlorad tid med en miljon arbetade timmar (IISI, 2006:1). 24 Denna statistik kommer från Jernkontorets hemsida, /stalstatistik/index.php 42

43 Diagram 5-11 Utsläpp av växthusgaser samt förbränning av Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväve Utsläpp av svaveldioxid Förbränning av bränslen Miljöskyddsinvesteringarna nådde sin toppnotering år 2000 på 430 miljoner kronor och har sedan dess minskat ganska kraftigt, till 125 miljoner kronor år Diagram 5-12 Miljöskyddsinvesteringar i Järn- och stålindustrin, Elförbrukningen har pekat kraftigt uppåt de senaste 16 åren, särskilt för perioderna och (januari till mars), vilket inte förvånar med tanke på den kraftiga expansionen av produktionen som ägt rum under senare år. Som beskrivet ovan arbetar dock industrin ständigt med att förbättra energieffektiviteten, vilket resulterat i att förbrukningen per producerad krona sjunkit från 11 MWh till 9 MWh per miljon produktionsvärde mellan 1997 och

44 Diagram 5-13 Elförbrukning i järn- och stålindustrin, Gruvindustrin Gruvindustrin (SNI 10-14) kan grovt delas in i tre kategorier: metalliska mineraler, industriella mineraler och byggnadsmineral (Euromines, 2005). De viktigaste produkterna för svensk gruvindustri förutom järnmalm är koppar, bly, guld, silver och zink25. Produktionsvärdet för hela industrin var år miljoner kronor och antalet anställda Ur ett långsiktigt perspektiv har gruvindustrin förändrats dramatiskt på framförallt två sätt: Antalet gruvor har minskat radikalt och produktionen har ökat lika dramatiskt. Icke-malmandelen av produktionen har också ökat avsevärt och idag producerar endast två av 15 gruvor järnmalm (SGU, 2005). Under perioden 1997 till 2003 har utvecklingen varit relativt stabil med en ökning av produktionen på knappt 12 procent och av förädlingsvärdet med 8 procent. Antalet anställda har samtidigt sjunkit med 13 procent, vilket har lett till en ökning av förädlingsvärde per anställd från till kronor. Gruvindustrin ligger därmed idag cirka 38 procent över riksgenomsnittet. Diagram 5-14 Gruvor och utvinning, Index Produktionsvärde Industrins förbrukning Förädlingsvärde Anställda Arbetskraftskostnad Nettoinvesteringar Källa: SCB, För en närmare genomgång av gruvindustrin, se SGU (2005), Bergsverksstatistik

45 Nettoinvesteringarna uppvisar en svag men trendmässig nedåtgång under perioden, förutom under 2000 då investeringarna mer än fördubblades jämfört med året innan, för att därefter sjunka tillbaka till tidigare nivåer. 26 Sett över längre tid har dock gruvindustrin gjort massiva investeringar i miljöanpassad teknik med automatisering och processtyrning. Tack vare detta har produktiviteten klättrat stadigt de senaste 20 åren, dock som sagt med en avmattning sedan Diagram 5-15 Förädlingsvärde per anställd Index 1995= ,0 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40, Gruvindustrin Hela industrin Källa: Groningen Growth and development centre. Anm. Varugrupperna I Groningens något från dem som vi använt hittills, se appendix för detaljer om detta. statistik skiljer sig De största svenska företagen inom gruvindustrin är Boliden och LKAB med respektive anställda globalt. Båda dessa är multinationella koncerner bestående av ett flertal bolag i många olika länder. Gruvorna är dock koncentrerade till norra Europa, främst Sverige och Norge för LKAB samt Sverige, Finland, Norge, Nederländerna och Irland för Boliden. LKAB levererar främst järnmalm och andra industrimineraler till den Europeiska marknaden men även till Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Boliden fokuserar på den Europeiska marknaden och är den tredje största producenten av koppar och nästa största av zink i Europa. Branschstrukturen för gruvindustrin skiljer sig från övriga delar av basindustrin på det sätt att småföretagen dominerar, både vad gäller anställda och omsättning. Totalt fanns det i Sverige 630 företag år 2004 (SNI 10-14) vilket var tio färre än året innan. 615 av dessa hade färre än 20 anställda (verksamma inom gruvverksamheten) och de resterande 15 mellan 20 och 49 anställda (SCB). Här är det viktigt att kommentera skillnaden mellan statistik på verksamhetsnivå, vilken används inledningsvis, och statistik på företagsnivå. Eftersom ett företag kan ha anställda inom flera olika verksamheter uppstår svårigheter att göra direkta kopplingar mellan de två. Ägarstrukturen liknar över lag den inom järn- och stålindustrin. Boliden ägs till 33,4 procent av utländska investerare och till resterande del av svenska institutioner och privatpersoner. De största ägarandelarna innehas av Afa Försäkring (3,2 %), SEB fonder 26 ITPS har kontaktat SveMin för att söka förklaringen till denna abrupta upp- och nedgång, men hade vid denna rapports publicering inte hunnit få något svar/klarhet i frågan 45

46 (2,7 %) och AMF Pensionsförsäkrings AB (2,6 %) ( Många andra företag har en snarlik ägarstruktur, undantaget LKAB som är helägt av svenska staten Den internationella konkurrenssituationen Sverige är ett mycket betydande gruvland i Europa och har så varit under lång tid. År 2004 var Sverige ledande vad gäller gruvproduktion av flera olika metaller (se tabell 3.2 nedan) och efterfrågan på har ökat markant under senare år. Ökningstakten har i genomsnitt legat på omkring 10 procent per år och har framförallt drivits av utvecklingen i Kina och övriga Asien (Näringsdepartementet:2, 2005). Den svenska järnmalmen är efterfrågad på världsmarknaden mycket på grund av dess höga halt av magnetit, vilket möjliggör en energisnål förädlingsprocess och därmed en ökad lönsamhet. Kina är den största producenten, följt av Brasilien, Australien och Indien. Kina har trots en enorm produktion på 335 miljoner ton (ca 20 procent av världens totala produktion) en betydande nettoimport medan Brasilien, Australien och Indien alla exporterar stora delar av sin produktion. Sverige dominerar den Europeiska marknaden med omkring 90 procent av den totala produktionen och två tredjedelar av denna exporteras, främst till andra Europeiska länder men också till Afrika och Mellanöstern. EU:s inhemska produktion räcker inte till för att mätta efterfrågan och stora volymer importeras från framförallt Sydamerika, Afrika, Nordamerika och Oceanien (Australien) (IISI, 2006:2). I Europa sysselsätter gruvindustrin ca personer direkt och uppemot fyra gånger så många indirekt (Euromines, 2005). Den totala omsättningen var år 2004 omkring 30 miljarder Euro (ca 290 miljarder SEK). På den globala marknaden är dock EU en liten spelare med bara 6 procent av världens gruvor och de främsta konkurrenterna återfinns i regioner med fördelar både i form av mer lättillgänglig mineral och billigare arbetskraft, till exempel i Sydamerika och Kina. Europeiska producenter satsar stora summor på utforskning av nya gruvor och utvecklingen förväntas vara positiv under de kommande åren, men den starkaste tillväxten förvänts som sagt ske i Kina (Euromines, 2005). Sverige har goda förutsättningar att attrahera en betydande del av dessa satsningar då omständigheterna är gynnsamma ur flera perspektiv. Dels finns här goda förutsättningar för mineralfynd, dels har Sverige en väl utbyggd infrastruktur, engelskspråkig befolkning samt ett flertal andra fördelar gentemot konkurrerande länder. Prospekteringarna har också ökat i Sverige under senare år. Enligt Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) var värdet på prospekteringsinsatserna i Sverige år miljoner kronor, vilket är en ökning med 37 procent jämfört med året innan (SGU, 2005). Tabell 5-3 Sveriges andel av gruvproduktionen i EU-25 Produkt Andel (%) Position Järn 89,2 1:a Guld 26,9 2:a efter Finland Zink 23,8 2:a efter Finland Silver 16,9 2:a efter Polen Bly 30,4 3:a efter Irland, Polen Koppar 11,4 3:a efter Polen, Portugal Källa: SveMin (Tidigare Gruvföreningen), Gruvrevyn 2004 De viktigaste konkurrenterna är (SveMin): Finland, Polen, Kanada och Australien 46

47 3.3.2 Hållbar utveckling i gruvindustrin De största utmaningarna för gruvindustrin när det gäller hållbar utveckling är avfallshantering, grundvattensskydd och arbetsmiljö. Indikatorer för hållbar utveckling har tagits fram av Europakommissionens Raw Materials Supply Group (RMSG) och presenteras i en rapport från De redovisade indikatorerna är: Ekonomiska utforskningskostnader omsättning och R & D Miljömässiga energieffektivitet vatten- och landanvändning användning av farliga substanser transportbegränsningar miljöskadliga olyckor Sociala sysselsättning kunskapsutveckling anställdas hälsa och säkerhet kommunikation med samhället Denna grupp innefattar både de sociala-, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling vilket gör att en analys av hållbarheten i branschens utveckling baserat på ovanstående indikatorer bör bli relevant. Även här gäller indikatorerna dock hela Europas industri och information om enbart den svenska industrin går inte att få ut från denna redovisning. I Sverige har branschorganisationen SveMin sammanställt information om gruvindustrins arbete med hållbar utveckling. Det är dock endast inom området arbetsmiljö som man redovisar någon konkret information om utvecklingen, och då främst för arbetsskador och sjukfrånvaro. Enligt rapporten Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2004 (SveMin, ), har sjukfrånvaron minskat för de flesta företag mellan 2003 och För hela branschen är minskningen en procentenhet, från 7 procent av den ordinarie arbetstiden till 6 procent. Jämförelser länge tillbaka i tiden är svåra att göra pga. lagändringar i bl.a. sjuklönesystemet. Olycksfallsfrekvensen har också minskat över tiden. Sedan 1980 har antalet olyckor per miljoner arbetade timmar sjunkit från 50 till dagens 11,3, med en tillfällig uppgång år Antalet sjukdagar per skada har också sjunkit de senaste två åren, vilket kan indikera att allvarlighetsgraden på olyckorna totalt sett minskat. SveMin rapporterar om steg som enskilda företag tar för att förbättra de anställdas hälsa och arbetsmiljö. Till exempel ges alla anställda i LKAB över 50 år möjlighet att genomgå en hälsoprofilsundersökning, i syfte att upptäcka och förebygga sjukskrivningar och förtidspensioneringar (SveMin, ). 27 Europakommissionen (2006). EU Non-Energy Extractive Industry: Sustainable Development Indicators

48 SveMin presenterar också i samma rapport en jämförelse med tre viktiga konkurrentländer, Australien, Kanada och USA som visar att svensk gruvindustri har en högre olycksfallsfrekvens än dessa tre men att färre olyckor leder till dödsfall. En förklaring som erbjuds är att svårigheten att jämföra statistiken mellan länder rätt av till exempel på grund av skillnader i rapporteringssystem. Många länder tillämpar system där olycksdrabbade omplaceras till annat arbete istället för att sjukskrivas och i vissa utländska företag krävs ett läkarintyg från första sjukdagen, vilket innebär att man måste träffa företagsläkaren för att kunna bli sjukskriven. Arbete bedrivs internationellt för att harmonisera systemen, men idag finns ingen uppenbar lösning på problemet. När det gäller miljöfrågor presenterar SveMin endast de områden som är viktiga för gruvindustrin och som man arbetar kontinuerligt med, till exempel avfallshantering, teknikutveckling, energieffektivisering med mera, men ger ingen närmare beskrivning av hur utvecklingen ser ut. För denna typ av information hänvisas till de enskilda företagen. Hållbar utveckling enligt SCB Utsläpp och förbränning av bränslen har i gruvindustrin samvarierar på ett tydligt sätt under perioden. Båda ökade under första halvan, fram till , och har sedan dess sjunkit markant. Gruvindustrin, liksom övriga branscher inom basindustrin, arbetar kontinuerligt med att minska utsläppen och enligt en tidigare ITPS-studie är just gruvindustrin en av de branscher som kommer att drabbas hårdast av införandet av handeln med utsläppsrätter 28 och har därför starka incitament att minska sina utsläpp. Diagram 5-16 Utsläpp av växthusgaser samt förbränning av Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväve Utsläpp av svaveldioxid Förbränning av bränslen Även satsningarna på miljöskydd i gruvindustrin har ökat på senare år. Som andel av produktionsvärdet har miljöskyddsinvesteringarna ökat från 0,5 procent år 1999 till 1,62 procent år Se ITPS 2004:019 Basindustrin och Kyoto: Effekter på konkurrenskraft av handel med utsläppsrätter. 48

49 Diagram 5-17 Miljöskyddsinvesteringar i gruvindustrin, Till skillnad från tidigare diskuterade branscher har elförbrukningen i gruvindustrin inte ökat lika stadigt de senaste 15 åren. Istället har utvecklingen varit relativ ojämn, med oregelbundna dalar och toppar. Sedan 2004 har dock en markant ökning skett, troligtvis beroende på den kraftigt ökade globala efterfrågan och bristen på järnmalm, vilket gör att mer energi krävs för att bryta en viss mängd malm. Diagram 5-18 Elförbrukning i gruvindustrin, index 1990= Kemisk industri Den kemiska industrin utgörs här av petroleumraffinaderier samt tillverkning av kärnbränsle (SNI ), tillverkning av baskemikalier (SNI 24.1), tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. (SNI 24.3) samt tillverkning av gummi- och plastvaror (SNI ). Då denna indelning skiljer sig från den som normalt används av SCB har vi inte tillgång till statistik rörande alla de variabler som används för att beskriva utveckling i tidigare stycken, men de väsentliga uppgifterna för att kunna säga något relevant om branschen finns tillgänglig och presenteras nedan. Till skillnad från övriga branscher är statistiken för kemiindustrin inte hämtad från SCB:s rapport om industrins tillstånd enligt företagens ekonomi (SCB, 2005), utan från Statistikdatabasen på SCB:s hemsida. Sammantaget har hela industrin uppvisat en stark utveckling mellan åren 1997 och 2003, men situationen skiljer sig åt något mellan de olika branscherna. Totalt satsas det fyra gånger mer på forskning och utbildning i kemiindustrin än vad det gör i industrin generellt 49

50 (Kemikontoret, 2002), och detta leder också till en hög produktivitetstillväxt. Sedan 1979 har produktiviteten ökat med mellan 30 och 70 procent i de olika branscherna inom kemiindustrin, vilket är gott och väl över riksgenomsnittet. Den kemiska industrin (inklusive stenkolsproduktion) domineras av de stora företagen, både vad gäller sysselsättning och omsättning. År 2003 fanns det företag, av vilka hade färre än 20 anställda och endast 38 fler än 250. De 38 största företagen sysselsatte dock hela 51 procent av arbetskraften och producerade 62 procent av nettoomsättningen, medan de 2179 minsta endast stod för knappt 7 procent (SCB). I kapitel 7 presenteras en fallstudie av den europeiska kemiindustrin i två stora och för Sveriges vidkommande intressanta producenter på den europeiska marknaden: Tyskland och Belgien. Detta för att sätta den svenska utvecklingen som beskrivs nedan i perspektiv till övriga länders. Diagram 5-19 Förädlingsvärde per anställd Index 1995= ,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40, Kemiindustrin Gummi och plast Hela industrin Källa: Groningen Growth and development centre. Anm. Varugrupperna i Groningens statistik skiljer sig något från dem som vi använt hittills, se appendix 1 för detaljer om detta Baskemikalier och färgindustri Produktionsvärdet för denna del av industrin har ökat med drygt 30 procent mellan åren 1997 och 2003, från 39 till 50 miljarder kronor, samtidigt som värdet på förbrukningen legat relativt konstant. Detta har medfört att förädlingsvärdet ökat med drygt 16 procent. Antalet anställda har minskat något under perioden, från till och förädlingsvärdet per anställd har därmed växt stadigt, från kronor till kronor 29. Nettoinvesteringarna däremot nådde sin kulmen år 2000 och har sedan dess sjunkit kraftigt, dock med en svag återhämtning Den senare siffran gäller för 2002 vilket är senaste datum med tillgänglig statistik över förädlingsvärde. 50

51 Diagram 5-20 Baskemikalier och färgindustri, Index Antal anställda Produktionsvärde, mnkr Förädlingsvärde, mnkr Nettoinvesteringar, mnkr Källa: SCB Gummi och Plast Gummi- och plastindustrin är den största inom kemiindustrin (enligt denna rapports definition) när det gäller antalet anställda och sysselsättningen har också bara förändrats marginellt, från till mellan åren 1997 och Produktionsvärdet har ökat med drygt 26 procent under perioden, från 27 till 34 miljarder kronor, och förädlingsvärdet har också ökat, från 10 till 11miljarder kronor. Eftersom antalet anställda legat i princip stilla har förädlingsvärdet per anställd också stigit, med cirka 11 procent, från 456 till kronor. Nettoinvesteringarna har minskat avsevärt, med 33 procent. Diagram 5-21 Gummi- och plastindustrin, Index Antal anställda Produktionsvärde, mnkr* Förädlingsvärde, mnkr Nettoinvesteringar, mnkr Källa: SCB 51

52 3.4.3 Raffinaderier och kärnbränsleindustri Petroleumraffinaderier och kärnbränsleindustrin står för en relativt liten del av kemiindustrins totala produktionsvärde. Mellan åren 1997 och 2003 ökade produktionsvärdet dock från 6,1 till 8,8 miljarder kronor, vilket är den kraftigaste utvecklingen inom kemiindustrin. Antalet anställda är också förhållandevis litet, år 2003, och har legat konstant under perioden. På grund av stigande oljepriser har inte förädlingsvärdet utvecklats i samma takt som produktionsvärdet, ökningen har bara varit blygsamma 3,5 procent. Till skillnad från övriga branscher inom kemiindustrin har nettoinvesteringarna ökat kraftigt, med en tillfällig svacka Diagram 5-22 Raffinaderier och kärnbränsle, Index Antal anställda Produktionsvärde, mnkr Förädlingsvärde, mnkr Nettoinvesteringar, mnkr Källa: SCB Den internationella konkurrenssituationen Tydliga kännetecken för den Svenska kemiska industrin är att företagens styrelser och ägare ofta befinner utomlands samt att de flesta produkter som tillverkas används som insatsvaror i andra branscher. Relativt få produkter är renodlade konsumentvaror. Vidare agerar huvuddelen av företagen på en internationell marknad och exporterar mellan 75 och 90 procent av sin produktion (Kemikontoret, 2002). Kemiindustrin är också Sveriges näst största exportbransch efter skogsindustrin och stod år 2005 för ca 11,8 procent av den totala exporten (SCB, 2006). De främsta exportmarknaderna återfinns i övriga Europa, men även USA är en stor mottagare av svenska kemivaror. Exporten till USA uppgick år 2002 till ett värde av 7 miljarder kronor, vilket är en sexfaldig ökning jämfört med 1995 (Plast- och Kemiföretagen, 2003). På den Europeiska marknaden är Tyskland den största tillverkaren, följt av Frankrike, Italien och Storbritannien. Dessa fyra länder står för över 60 procent av den europeiska produktionen. Sveriges andel är 2,5 procent. Globalt är EU och USA de viktigaste spelarna och tillsammans med Asien, främst Japan och Kina, svarar denna triad för tre fjärdedelar av världsproduktionen av kemikalier (ITPS, A2004:019). Viktigaste konkurrenter: Tyskland, USA och Japan 52

53 3.4.5 Kemiindustrin och hållbar utveckling Branschorganisationen Plast- och Kemiföretagen har arbetat med att ta fram indikatorer för hållbar utveckling sedan mitten av 1990-talet. Plast & kemiföretagen har aktivt deltagit i den internationella samarbetsorganisationen för hållbar utveckling inom kemiindustrin, Resposible Care, seden 1995 och har årligen redovisat utvecklingen sedan Sedan dess har en rad uppföljningar presenterats och uppdateringar av statistik har gjort att det utöver traditionella indikatorer som utsläpp, energiförbrukning och arbetsskador, under åren även tillkommit ett antal nya. Det gäller till exempel företagens arbete med miljöledningssystem, produktomsorg samt fördelning mellan könen på olika nivåer i företagen. Även faktorer som integration, barnarbete och mänskliga rättigheter har på senare år inkluderats i ett försök att täcka ytterligare delar av den hållbara utvecklingen. Totalt deltog 82 företag med sammanlagt anställda och en årsproduktion på 31,8 miljoner i den senaste rapporten från De indikatorer som redovisas i denna rapport är: Ekonomiska Produktomsorg Miljömässiga Miljöledningssystem och miljöredovisningar Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfall Energi Vattenförbrukning Sociala Arbetsmiljö och utbildning Kvinnor och män Socialt ansvar (ny) En stor del av de anläggningar som ingår i rapporten, 106 av 141, har uppgett att de infört någon form av certifierat miljöledningssystem, till exempel ISO Det stora flertalet föredrar ISO framför EMAS 31 och endast fyra företag uppger att de använder andra modeller för miljöledningssystem. Utvecklingen när det gäller den yttre miljön redovisas i de flesta fall genom separata miljörapporter som företagen lämnar till olika tillsynsmyndigheter. Under senare år har dock trenden varit att integrera miljörapportering, både för yttre och inre miljö, i den ordinarie årsredovisningen på koncernnivå. Den faktiska utvecklingen på miljöområdet har överlag varit positiv. Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxider till luft har minskat avsevärt de senaste tio åren, både i absoluta tal och som andel av produktionen, medan koldioxidutsläppen legat stabilt på 30 Plast & Kemiföretagen (2005). Lägesrapport EU:s frivilliga miljöstyrningssystem som syftar till att effektivisera och förbättra miljöarbetet på företag. 53

54 0,2 ton per ton produktion. Utsläpp till vatten av kväve, fosfor och COD har också minskat under perioden 1995 till Metallutsläppen däremot har ökat något och uppvisade periodens toppnotering år Energiförbrukningen per producerad enhet har ökat något de senaste åren, mycket på grund av att redovisningen av förbrukad energi utvecklats till att idag inkludera en mycket större del av den förbrukade energin än tidigare. Vattenförbrukningen har sjunkit men mängden produktionsavfall har, efter en längre period av stabilitet, ökat markant under mellan 2002 och Inom det sociala området finns uppgifter om personalutbildning och omsättning, arbetsskador, dödsfall, arbetsolycksfall, arbetssjukdomar och sjukfrånvaro. Tillsammans ger dessa en bra bild av arbetsmiljön inom kemiindustrin. Personalomsättningen har legat mellan 4 och 6 procent under åren 1999 till 2004, men stora variationer finns mellan enskilda företag. För majoriteten ligger omsättningen på mellan 0 och 5 procent, men några enstaka har en omsättning på procent. Antalet arbetsolycksfall per tusen anställda har minskat från omkring 50 år 1999 till dagens 10,7 vilket är något lägre än för tillverkningsindustrin som helhet. I den offentliga statistiken, i vilken inte alla arbetsolycksfall redovisas (enligt P & K) är motsvarande siffra 5,2 procent för kemiindustrin och 11,6 för tillverkningsindustrin som helhet. Sjukfrånvaron redovisas från 1999 och har sedan dess inte förändrats nämnvärt. Drygt 30 procent av de företag som ingår i rapporten hade år 2004 en uttalad policy om barnarbete och mänskliga rättigheter och nästan hälften hade en policy för integrationsfrågor. I samtliga fall har andelen ökat mellan åren 1999 och 2004 vilket signalerar ett ökat ansvarstagande i sociala frågor. Hållbar utveckling enligt SCB I den baskemiska industrin har utsläpp av svaveldioxid och kväve minskat under perioden, men förbränning av bränslen och koldioxidutsläpp har uppvisat en något mera varierad utveckling. Kraftiga svängningar under den första hälften har åtföljts av en mer stadig nedgång under de senaste tre åren till 2000 års nivå på ton. För gummi- och plastvaruindustrin har situationen sett något annorlunda ut. Koldioxidutsläppen har legat relativt stabilt strax över ton per år medan utsläpp av svaveldioxid och kväve samt förbränning av bränslen, efter en tillfällig uppgång , minskat sett över hela perioden men både förbränningen och utsläpp av kväve steg kraftigt Industrin för petroleumraffinering och kärnbränsleframställning är speciell på det sättet att koldioxidutsläppen ligger långt över de övriga, år 2000 var utsläppen cirka 1,8 miljoner ton, trots att produktionsvärdet bara är runt en sjättedel av den baskemiska industrins. Detta följer naturligt av branschens verksamhet, men intressant är att man lyckats bättre än både baskemin och gummi- och plast med att minska utsläpp av samtliga växthusgaser. Utsläppen har stadigt minskat under hela perioden , trots att produktionsvärdet samtidigt ökat med över 40 procent. 54

55 Diagram 5-23 Utsläpp av växthusgaser samt förbränning av bränslen i den baskemiska industrin, index 1993=100 Diagram 5-24 Utsläpp av växthusgaser samt av förbränning av bränslen i gummi- och plastvaruindustrin, index 1993= Utsläpp av koldioxid Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväve Förbränning av bränslen Utsläpp av koldioxid Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväve Förbränning av bränslen Diagram 5-25 Utsläpp av växthusgaser samt förbränning av bränslen i industrin för petroleumraffinering och framställning av kärnbränslen, index 1993= Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväve Utsläpp av svaveldioxid Förbränning av bränslen Miljöskyddsinvesteringarna är störst inom den baskemiska industrin, med en toppnotering år 2001 på 304 miljoner kronor, jämfört med gummi- och plastvaruindustrins 52 miljoner samma år. Däremellan hamnar petroleum- och kärnbränsleindustrin som ökat sina miljöskyddsinvesteringar kraftigt under perioden, särskilt Räknat i andel av produktionsvärde satsade den baskemiska industrin 0,7 procent och gummi- och plastvaruindustrin 0,05 procent år Petroleum- och kärnbränsleindustrin särskiljer sig här genom att satsa i sammanhanget mycket höga 2,1 procent av produktionsvärdet för toppåret I kronor räknat investerar branschen sett över hela perioden nästan lika mycket som trävaruindustrin, trots ett produktionsvärde på bara drygt 10 procent av densammas. Den baskemiska industrins satsningar har varit avsevärt mycket stabilare än de övriga branschernas, mest variation uppvisar gummi- och plastindustrins. År 2003 hade dess miljöskyddsinvesteringar sjunkit till endast 0,006 procent av produktionsvärdet. 55

56 Diagram 5-26 Miljöskyddsinvesteringar i kemiindustrin, miljoner kronor Baskemi Petroleumraffinering och kärnbränsleframställning Gummi och plast När vi tittar på elförbrukningen ser vi att den baskemiska industrin lyckats bättre de övriga två. Trots snarlik utveckling vad gäller produktionsvärde är skillnaden stor när det gäller elförbrukningen, vilket syns tydligt i diagrammet nedan. Gummi- och plastvaruindustrin har ökat sin förbrukning med 45 procent medan baskemin endast ökat med marginella sex procent, samtidigt som produktionsvärdet gått upp med ca 30 procent för dem båda. Petroleum- och kärnbränsleindustrin har även den kraftigt ökat sin förbrukning, men har också ökat produktionsvärdet mer än de andra. Diagram 5-27 Elförbrukning i kemiindustrin, index 1990= Baskemin Gummi och plast Petroleumraffinering och tillverkning av kärnbränsle Jord- och stenindustri Jord- och stenindustrin är en av de minsta inom svensk tillverkningsindustri och består av kapitaltunga och energiintensiva delar såsom cementtillverkning men även mindre kapital- och energikrävande delar såsom betongvarutillverkning. Grovt kan man dela in industrin i två huvuddelar: stenindustrierna som är de som arbetar med monumentsten, (gatsten, kantsten stenplattor till hus i golv och väggar, gravstenar etc.) och bergmaterialindustrin, de som arbetar med ballast, d.v.s. jord och sten och grus och sand (används för byggnation, för att fylla ut och bygga upp vägkroppar, göra asfalt och betong etc.). Cement är den huvudsakliga produkten och Cementa är det största företaget i industrin med en omsättning på 1,1 miljarder kronor och 460 anställda. Det totala produktionsvärdet uppgick år 2003 till 25 miljarder kronor vilket är en ökning med 20 procent jämfört med Efter en minskning av produktionen under 2002 och 2003 ökade år 2004 de totala leveranserna av jord och stenmaterial igen. Antalet anställda ökade med 6 procent mellan 1997 och 2002, till , men har sedan dess sjunkit tillbaka och 56

57 var år , vilket är färre än år Även förädlingsvärdet uppvisade toppnoteringar under Förädlingsvärdet per anställd var år , vilket är 17 procent under genomsnittet för tillverkningsindustrin (SCB). Jord- och stenvaruindustrin utgjordes år 2003 av totalt 1725 företag. 57 procent av arbetskraften var sysselsatta av de 18 företag med fler än 250 anställda. Dessa företag stod också för 59 procent av industrins totala nettoomsättning. Den överväldigande majoriteten företag, stycken, hade färre än 20 anställda men dessa sysselsatte endast 12 procent av arbetskraften (SCB). Diagram 5-28 Jord- och stenindustrin, Index Produktionsvärde Industrins förbrukning Förädlingsvärde Anställda Arbetskraftskostnad Nettoinvesteringar Källa: SCB, Den internationella konkurrenssituationen Häften av jord- och stenindustrins produktion går på export och av detta går hälften till mottagarländer inom EU. Utanför EU är Norge och USA de främsta marknaderna för svensk export. På världsmarknaden är Indien den största producenten, följt av Kina, USA och Japan. Dessa, tillsammans med Schweiz, är också de som exporterar mest till EU (Löf och Widegren, 2005) Hållbar utveckling i jord- och stenindustrin Inom jord- och stenindustrins har inte arbetet med hållbar utveckling nått det stadiet att indikatorer och resultat redovisas rutinmässigt. För stenindustrin har författaren inte hittat någon information om detta område men bergmaterialindustrins branschorganisation SMBI presenterade tillsammans med Stenindustrins Forskningsinstitut (SFI AB) och Föreningen Mineralteknisk Forskning (MinFo) nyligen en rapport om industrins framtid (MinBas, 2005). Rapporten är en sammanfattning av resultat från en lång rad projekt inom utvecklingsprogrammet MinBas (Mineral-Ballast-Sten) och en viktig del i rapporten är hållbar utveckling. Syftet med MinBas har varit att främja ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling och i slutrapporteringen presenteras en rad åtgärder som gjorts för att uppnå detta mål. Främst gäller det effektivisering av produktionsprocesserna, vidareutveckling av produkterna och förbättrad arbetsmiljö/minskad dammning. Det finns även planer på att fortsätta utvecklingsarbetet med MinBas II, som nu diskuteras med eventuella medfinansiärer. Även stenindustrin omfattas i någon mån av det arbete som bedrivs inom MinBas. 57

58 Hållbar utveckling enligt SCB Här har utvecklingen vad gäller utsläpp och förbränning av bränslen legat relativt konstant sett över hela perioden, med avvikelser framförallt och Efter 1998 har utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Diagram 5-29 Utsläpp av växthusgaser samt förbränning av bränslen i jord- och stenindustrin, index 1990= Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväve Utsläpp av svaveldioxid Förbränninga av bränslen Miljöskyddsinvesteringarna har minskat under perioden, från drygt 200 miljoner kronor år 1999 till 72 miljoner kronor år Som andel av produktionsvärdet var investeringarna 0.9 procent år 1999 och år 2003 bara 0,3 procent. Diagram 5-30 Miljöskyddsinvesteringar i jord- och stenindustrin, miljoner kronor Elförbrukningen har också minskat kraftigt de senaste 15 åren, från 127 till 97 GWh, eller från 4,17 MWh till 3,49 MWh per miljon produktionsvärde mellan åren 1997 och

59 Diagram 5-31 Elförbrukning i jord- och stenindustrin, index 1990 = Med denna genomgång som grund går vi i nästa kapitel vidare med att i detalj studera konkurrenskraften hos de enskilda branscherna för att på så sätt få en förståelse av hur den svenska basindustrin presterar inom den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Det är i dagsläget inte möjligt att göra en lika grundlig analys av de övriga delarna av begreppet, vilket också diskuteras mer i detalj nedan. 59

60 4 Basindustrins position med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala omständigheter Det huvudsakliga syftet med denna rapport är att kartlägga den svenska basindustrins position ur ett internationellt perspektiv med avseende på ekonomiska-, miljömässiga- och sociala faktorer. I de två tidigare avsnitten diskuterades en rad användbara verktyg för att göra detta på ett heltäckande och meningsfullt sätt. Här presenteras beräkningar, tabeller och diagram som beskriver den faktiska situationen för de olika branscherna inom industrin. Först kommenteras konkurrenskraften med hjälp av de indikatorer som presenterats ovan och sedan behandlas de miljömässiga och sociala faktorerna. 4.1 Konkurrenskraft den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling Svensk basindustri utgörs som beskrivet ovan av gruvor, järn- och stålindustri, skogsindustri, jord- och stenindustri samt kemiindustri. Den tidigare genomgången av dessa baserades på statistik från Statistiska Centralbyrån, men för att göra en internationell jämförelse krävs att vi använder oss av internationell data. I det följande används därför handelsstatistik från OECD för att beskriva Sveriges position i ett internationellt perspektiv när det gäller konkurrenskraft med hjälp av de indikatorer som diskuteras i stycke ovan. Alla värden i denna statistik uttrycks i 1000-tals US dollar per ton av den aktuella varugruppen. Tidigare har vi använt oss av SCB:s indelning av varor enligt SNI-grupperingen, men OECD:s statistik skiljer sig något åt från detta system. OECD använder The Standard International Trade Classification Revision 3 (SITC Rev.3) för att dela in produkter i branscher. En viktig anmärkning är att endast medlemmar i OECD ingår i statistiken, och därför blir resultaten i vissa fall något snedvridna. Till exempel är varken Brasilien, China eller Ryssland medlemmar och som vi sett ovan spelar dessa en stor roll som antingen producent, exportör eller importör inom en rad industrier. Brasilien och Ryssland är världens tredje och fjärde största nettoexportörer av råstål och Kina är världens näst största importör. Brasilien och Ryssland exporterar också stora mängder skogsprodukter. På grund av detta får Sverige och övriga länder i denna jämförelse för stora världsexportandelar inom berörda industrier, men eftersom effekten slår jämt över samtliga länder påverkar det inte slutsatserna i någon nämnvärd omfattning. I tabell 4.1 presenteras de varugrupper som baserat på SITC Rev.3 bedöms ingå i basindustrin, samt utvecklingen för dessa enligt de aktuella indikatorerna: Förändring av exportvärde, X. I 1000-tals USD per ton. Världsexportandel, X x /X w. Beräknas genom att dividera den svenska exporten av en varugrupp med världens (OECD:s) totala export från samma varugrupp. Förändring av världsexportandel, X x /X w. Beräknas enligt samma princip som förändring av exportpris. Tolkningen av resultaten är rättfram och följer beskrivningen av indikatorerna ovan. Ett ökat exportvärde samt en stor och ökande världsexportandel tyder på stor och förstärkt konkurrenskraft. För att mäta utvecklingen har tidsperioden delats in i två delperioder, och Den redovisade förändringen avser utvecklingen av genomsnittet för respektive period, detta för att mildra effekten av de extremvärden som 60

61 vissa år utgör. För att ytterligare klargöra de olika branschernas betydelse för den svenska ekonomin presenteras också i tabell 4.1 varje branschs exportandel, vilken är lika med exporten från respektive bransch dividerad med total svensk export (från tillverkningsindustrin). För Jord- och stenindustrin redovisas ingen separat statistik från OECD, utan de olika delbranscherna är uppdelade på ett flertal varugrupper. Av denna anledning finns inte jord- och stenindustrin representerad i tabellen nedan. Ytterligare ett motiv för att utesluta denna bransch är dess marginella betydelse för den totala svenska exporten. I praktiken är det endast cement som exporteras, övriga varor säljs på den inhemska markanden. Tabell 5-4 Basindustrins konkurrenskraft enligt utvalda indikatorer ( ) Varugrupp (SITC Rev.3) Exportandel % Förändring av exportvärde % Världsexportandel % Förändring av världsexportandel % Skogsindustrin 14,3 24 Trävaror och kork 3,0-5,6 9,8-1,7 63 Varor av trä eller kork, ej möbler 0,9 2,1 3,6-24,3 25 Pappersmassa och pappersavfall 1,9 14,6 9,9 5,0 64 Papper, papp och pappersvaror 8,5 7,6 8,3-7,8 Gruvor och järn- och stålindustrin 7,4 28 Malm och metallskrot 1,0 3,5 10,1-35,2 67 Järn och stål 4,9 18,7 3,8 1,4 68 Metaller utom järn och stål 1,5 17,0 1,9-4,0 Kemiindustrin 6,5 33 Mineraloljor 2,4 82,6 1,6 0,5 51 Organiska kemiprodukter 0,6 45,3 0,5 3,5 52 Kemiska grundämnen 0,3 44,9 1,1 20,2 57 Plast i obearbetad form 1,0 108,3 1,2 58,7 58 Plast i bearbetad form 0,6 22,8 1,5-8,2 59 Diverse kemiska produkter 0,9 80,0 1,2 38,3 62 Gummivaror 0,7 2,3 1,6-17,1 Summa 28,2 Källa: Handelsstatistik från OECD. Anm. Förändringar avser utvecklingen mellan perioderna och Alla priser i löpande USD per ton. 61

62 Sammanställningen ovan ger en, om än inte fullständig, bild av basindustrins olika branschers förmåga att konkurrera på världsmarknaden: Sju varugrupper har enligt dessa indikatorer entydigt stärkt sin konkurrenskraft under perioden: Papper och pappersmassa, järn och stål, mineraloljor, organiska kemiprodukter, kemiska grundämnen, plast i bearbetad form samt diverse kemiska produkter. Dessa uppvisar samtliga både ett ökat exportvärde och en ökad världsexportandel vilket tyder på att svenska producenter i någon mån lyckats bättre än sina konkurrenter inom dessa industrier. Sex varugrupper: Varor av trä (63), Papper papp, och pappersvaror, Malm och metallskrot, Metaller utom järn och stål, Plast i bearbetad form samt Gummivaror, har ökat sitt exportvärde men samtidigt tappat världsexportandel. Sveriges producenter inom dessa varugrupper har alltså lyckat expandera sin export vilket tyder på en förstärkt konkurrenskraft, men samtidigt har man totalt sett tappat världsexportandelar. Tolkningen av detta resultat är att svensk industri lyckats relativ bra inom dessa branscher men att någon annan lyckts ännu bättre, av skäl som denna rapport inte har möjlighet att går in på. Till viss del kan det dock förklaras av uppkomsten av att nya producenter på världsmarknaden, särkskilt i Asien och Östeuropa som tagit vunnit mark på senare år. På grund av den grova industriindelningen som används här slår detta igenom på resultaten, trots att Sverige inte direkt konkurrerar med länder som Tjeckien, Slovakien, Ungern och Korea inom särskilt många områden. Överlag nischar svenska producenter in sig på mer specialiserade, högförädlade produkter där de nya aktörerna inte kan konkurrera med kvalitet och pålitlighet. Endast en varugrupp, Trävaror (24), har entydigt försämrat sin position under den studerade perioden. Sammanfattningsvis ser vi att den svenska basindustrin har en stark position framförallt inom skogsindustrin samt malm och metallskrot, men att de branscher som stärkt sin konkurrenskraft mest under den undersökta perioden återfinns primärt inom kemiindustrin. Även industrin för pappersmassa och pappersavfall samt järn och stål har uppvisat en förstärkt konkurrenskraft. Ovanstående tabell ger en bild av hur svensk basindustri står sig internationellt, men vi är även intresserade av hur vår industri klarar sig vid en närmare jämförelse med de viktigaste konkurrentländerna för varje bransch. I nästa stycke presenteras de länder som antas vara av störst vikt samt en genomgång av deras respektive utveckling med avseende på de aktuella indikatorerna. Läsaren uppmanas ha i åtanke att de värden som beräkningarna i tabell 4.1 baseras på är uttryckta i USD och inte i svenska kronor, vilket innebär att valutakursförändringar markant kan påverka utvecklingen. Faktum är att dollarn kraftigt stigit i värde i förhållande till kronan mellan åren 1996 och 2002, och sjönk sedan lika kraftigt mellan 2002 och 2004, vilket naturligtvis avspeglas i förändrade exportvärden för den svenska industrin. För varugrupp 24, Trä, har till exempel exportvärdet i kronor räknat ökat med nästan 20 procent, inte minskat med fem. Valutakursens förändringar påverkar företagens resultat på flera olika sätt. Till exempel när försäljning och inköp är i olika valutor, när tillgångar och skulder är i olika valutor, när utländska dotterbolags resultat räknas om till svenska kronor och när utländska dotterbolags nettotillgångar omräknas till svenska kronor. Enligt en relativt färsk studie av den svenska industrins dollarberoende är expo- 62

63 neringen för risk störst inom gruvindustrin och skogsindustrin. Däremot är beroendet relativt litet för den baskemiska industrin samt för järn- och stålindustrin (ECON, 2003). Detta verkar stämma tämligen bra överens med de resultat som presenteras ovan. Valutakursförändringar är en viktig marknadsmekanism som signalerar tillståndet i ekonomin i förhållande till övriga länder. Vid internationella jämförelser är därför det intressanta inte nominella förändringar i priser och exportvärde, sådana uttryckta i den nationella valutan, utan reella, alltså justerade för förändringar i köpkraft. Diagram 5-32 Valutakursutveckling ,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 SEK/USD jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 Källa: Konjunkturinstitutet 4.2 Den Internationella konkurrenssituationen I introduktionen berördes problemen med att göra en internationell jämförelse av den svenska basindustrin. Det är inte längre så att de företag som är verksamma i Sverige uteslutande kan kallas svenska, utan det är snarare regel än undantag att ägandet är fördelat mellan ett flertal stora företag med ursprung i olika länder. Vi har i den här rapporten, av detta och flera andra skäl, valt att titta på hela den verksamhet som bedrivs i Sverige, inte på enskilda företag. Detta angreppssätt är dock inte helt problemfritt. Det som framför allt orsakar svårigheter här är det faktum att en bransch i den svenska basindustrin i princip inte kan sägas ha en bransch i ett annat land som konkurrent. Varje företag konkurrerar på världsmarknaden med en eller flera produkter (som kan vara mer eller mindre lika varandra) och varje sådan produkt möter konkurrens från produkter som av konsumenten upplevs vara ett tillräckligt nära substitut. För ett stort företag som Sandvik, Stora Enso eller SSAB innebär detta att man möter konkurrens ifrån många olika företag i många olika branscher i många olika länder. Inom ramen för denna rapport har det inte varit möjligt att göra en fullständig genomgång av alla företag och deras respektive konkurrenter så vi får nöja oss med en förenkling. I följande stycken presenteras ett urval av de länder som bedöms vara av stor vikt som konkurrenter för de olika branscherna inom basindustrin. Vi har i urvalet i första hand fäst vikt vid exportkvantitet till de för svenska företag viktigaste marknaderna: Europa och Nordamerika. Konkurrentländerna för respektive bransch är 32 : 32 Urvalet här har gjorts med uppgifter från de respektive branschorganisationerna som grund, både svenska och internationella. För detaljer, se referenslistan. 63

64 Skogsindustrin: Finland, Kanada och USA Järn och stål: Belgien, Tyskland och Frankrike Gruvor: Tyskland, Belgien, Australien och Kanada Kemiindustrin: Tyskland, USA och Japan Skogsindustrin Den svenska skogsindustrin är som beskrivet ovan en betydelsefull spelare på världsmarknaden med en dominerande ställning framför allt i Europa. Svensk industri står för knappt tio procent av världens totala export av varugrupperna Trävaror, Pappersmassa och Papper, vilket är mycket med tanke på Sveriges i sammanhanget blygsamma befolkningsstorlek. Av detta kan man dra slutsatsen att vi har en konkurrenskraftig skogsindustri. I tabell 4.2 ges en bild av hur konkurrenskraften utvecklats under de senaste tio åren. För samtliga varugrupper utom Trävaror har exportvärdet ökat under perioden, men endast varugrupp 25, Pappersmassa och pappersavfall, har samtidigt ökat sin världsexportandel och kan därför sägas ha entydigt stärkt sin konkurrenskraft gentemot konkurrenterna. Varugrupp 63, Trävaror, har tappat en fjärdedel av sin exportandel och har bara ökat exportvärdet med 2,1 procent. Resultatet har alltså varit blandat, med störst framgång för pappersmassaindustrin och mest motgång för träindustrin. Hur har det då gått för skogsindustrin i våra utvalda konkurrentländer, Finland, Kanada och USA? Vi har begränsat jämförelsen till att endast omfatta den eller de produktgrupper som är relevanta för respektive land. Finland och Kanada konkurrerar med Sverige inom samtliga områden, medan USA endast konkurrerar med papper och massa (Skogstyrelsen). Tabell 5-5 Skogsindustrin i Sverige och utvalda konkurrentländer Produktgrupp/Land Förändring av exportvärde % Världsexportandel % Förändring av världsexportandel % 24 Trävaror Sverige -5,6 9,8-1,7 Finland -4,4 6,6-0,5 Kanada -7,1 34,9-3,2 63 Varor av trä Sverige 2,1 3,6-24,3 Finland 7,8 4,3-20,1 Kanada 75,6 18,0-11,1 25 Pappersmassa och pappersavfall Sverige 14,6 9,9 5,0 Finland 21,8 5,6 11,6 Kanada -2,9 33,8 30,2 USA 1,3 26,3-7,2 64 Papper, papp och pappersvaror Sverige 7,6 8,3-7,8 Finland 3,3 10,1-11,5 Kanada 10,9 12,4-5,0 USA 9,3 11,6-6,3 Källa: Handelsstatistik från OECD 64

65 Finlands situation liknar Sveriges i flera avseenden. Varugrupp 24, Trä, har utvecklats svagast med både sjunkande exportvärde och världsexportandel. De övriga tre grupperna har ökat sina exportvärden, men endast varugrupp 25, Pappersmassa, har samtidigt ökat sin världsexportandel. Även i Finland har utvecklingen således varit ojämn med fallande världsexportandelar för tre av fyra varugrupper. Kanada har ingen varugrupp som utvecklats entydigt positivt. Även här har tre av fyra branscher tappat världsexportandelar under perioden. Sämst ser det ut för träindustrin som samtidigt uppvisar minskat exportvärde. Värt att notera är dock att Kanadas träindustri står för en tredjedel av OECD:s totala export, vilket är anmärkningsvärt även med tanke på Kanadas stora skogstillgångar. Överlag har Kanadas industri en väldigt stor export och kan därför, eftersom den finner avsättning för sina produkter, sägas vara konkurrenskraftig i någon mån. Däremot har utvecklingen som sagt pekat mot en försvagad ställning under de senaste tio åren. USA, till sist, har utvecklats relativt svagt inom båda de branscher som konkurrerar med den svenska skogsindustrin. Industrin har tappat världsexportandelar och för pappersmassaindustrin har exportvärdet endast ökat med 1,3 procent. USA är dock alltjämt en lika stor exportör av pappersmassa som Sverige och Finland tillsammans. Sammanfattningsvis kan man säga att Sverige utvecklats på ett med de främsta konkurrenterna jämförbart sätt. Det är svårt att avgöra de inbördes relationerna mer exakt än så men klart är att den svenska skogsindustrin har stått sig väl i den internationella konkurrensen under den aktuella perioden. Bäst har det gått för massaindustrin som på ett entydigt sätt stärkt sin konkurrenskraft, sämst har utvecklingen varit för träindustrin som tappat både världsexportandelar och exportvärde Järn- och stålindustrin För järn- och stålindustrin har utvecklingen sett positiv ut. Exportvärdet har, mycket naturligtvis tackvare de kraftigt stigande världsmarknadspriserna, ökat med 18,7 procent, vilket är mer än för samtliga redovisade konkurrenter. Som en följd av detta har också den svenska industrin ökat sin andel av den globala exporten med 1,4 procent. Däremot är Sverige fortfarande en relativt liten exportör jämfört med konkurrenterna med 3,8 procent av världsexporten. De största producenterna på världsmarknaden är Kina, Japan och USA, men Kina producerar framförallt råstål för den inhemska och asiatiska marknaden och konkurrerar därför inte direkt med den svenska järn- och stålindustrin, vilken i första hand exporterar till övriga Europa och USA (IISI, 2005). Som beskrivet ovan är handeln med stål väldigt intra-regional till sin karaktär, och de främsta konkurrenterna till Sveriges stålindustri finns därför inom EU. De största exportörerna är här Tyskland, Belgien/Luxembourg och Frankrike. 65

66 Tabell 5-6 Järn- och stålindustrin i Sverige och utvalda konkurrentländer Land/Produktgrupp Förändring av exportvärde % Världsexportandel % Förändring av världsexportandel % 67 Järn och stål Sverige 18,7 3,8 1,4 Tyskland 7,7 14,5-8,0 Belgien 16,6 7,9-0,4 Frankrike 12,3 8,8-4,1 Källa: Handelsstatistik från OECD Inom järn- och stålindustrin så har Sveriges konkurrenter uppvisat en relativt svag utveckling. Samtliga har tappat världsexportandelar, om än marginellt i Belgiens fall. Tyskland har förlorat mest av sin position och har även den sämsta utvecklingen av exportvärdet. Sverige hävdar sig baserat på dessa indikatorer väl gentemot de tre utvalda konkurrenterna. Sammantaget ser vi att den svenska järn- och stålindustrin ökat exportvärdet mer än vad konkurrentländerna har gjort. Dessutom har Sverige som enda land ökat sin världsexportandel. Slutsatsen blir därför att Sverige på ett entydigt sätt stärkt sin konkurrenskraft gentemot de utvalda konkurrentländerna Tyskland, Belgien och Frankrike under den aktuella perioden Gruvindustrin Gruvindustrin utgörs här av varugrupp 28, Malm och metallskrot, och 68, Metaller utom järn och stål. Den viktigaste produkten för Sverige järnmalm, därefter kommer koppar, bly, guld, silver och zink (Euromines, SveMin). Den svenska exporten av har ökat i värde med 17 procent för Metaller utom järn och stål och avsevärt mindre, 3,5 procent, för malm och metallskrot. Inom båda industrierna har Sverige minskat sin andel av den globala exporten, med 35,2 procent för Malm och metallskrot och med fyra procent för Metaller utom järn och stål. Ett urval av de största exportörerna av gruvprodukter till de för Sverige aktuella marknaderna är Kanada och Australien för Malm och metallskrot samt Kanada, Australien, Tyskland och Belgien för Metaller utom järn och stål. När det gäller järnmalm och metallskrot är Sverige den enda betydande exportören på den Europeiska marknaden och de främsta konkurrenterna, de som exporterar mest till EU, är Brasilien, Australien och Kanada (IISI, 2005). I tabellen nedan visas situationen för Sverige och de nämnda konkurrentländerna, med undantag för Brasilien som inte är medlem i OECD. I realiteten står Brasilien för ett lika stort tillskott till världens samlade export som Australien (184 miljoner ton), och läsaren bör ha detta i åtanke. 66

67 Tabell 5-7 Gruvindustrin i Sverige och utvalda konkurrentländer Land/Produktgrupp Förändring av exportvärde % Världsexportandel % Förändring av Världsexportandel % 28 Malm och metallskrot Sverige 3,5 10,1-35,2 Kanada 6,2 4,0-33,5 Australien 84,1 62,9 15,3 68 Metaller utom järn och stål Sverige 17,0 1,9-4,0 Kanada 12,1 11,8-8,1 Australien 41,59 5,6 15,6 Tyskland 34,2 15,2 10,1 Belgien 9,9 5,5-9,9 Källa: Handelsstatistik från OECD. Under perioden har svensk gruvproduktion har mött ett tuffare motstånd från sina konkurrenter än vad stålindustrin gjort. Framförallt från Australien som ökat sin världsexportandel med drygt 15 procent i båda branscherna. Australien dominerar därmed totalt den globala malmindustrin med nästan två tredjedelar av exporten. Kanada däremot har en relativt blygsam världsexportandel och har även tappat en tredjedel under perioden. Sverige är en relativt stor aktör på den Europeiska marknaden, men spelar en mindre roll globalt med endast 2 procent av den totala exporten. Tackvare bristen på malm och de därav följande prisstegringarna har samtliga länder ökat sitt exportvärde för båda varugrupperna. Däremot har endast ett land, Australien, samtidigt tagit världsexportandelar i industrin för malm och metallskrot och två av länderna, Tyskland och Australien, i industrin för metaller utom järn och stål. Sverige, Belgien och Kanada har alla försvagat sin position under perioden, men för Metaller utom järn och stål har Sverige tappat minst. Sammanfattningsvis har den svenska gruv- och järn- och stålindustrin ökat exportvärdet för samtliga observerade varugrupper, men det har konkurrentländerna också. En stor del av ökningen förklaras av den dramatiska prisutvecklingen de senaste åren och säger kanske inte så mycket om den svenska industrins konkurrenskraft. Däremot kan vi se att Sverige tappat världsexportandelar inom båda branscherna i industrin, och att framförallt Australiens och Tysklands gruvindustri gått kraftigt framåt. Av detta kan man dra slutsatsen att Sverige tappat i konkurrenskraft åtminstone relativt Australien och Tyskland inom gruvindustrin Kemiindustrin Som diskuterats ovan är kemiindustrin väldigt heterogen och några allmänna slutsatser är egentligen svåra att dra. Trots det måste vi här, till stor del på grund av tidsbegränsningen, göra ett försök med just det. Genom att observera utvecklingen i de grovt indelade branscherna i tabell 4.5 kan några generella tendenser observeras. Samtliga varugrupper har ökat sitt exportvärde och fem av sju har samtidigt tagit världsexportandelar vilket signalerar om en förbättrad konkurrenskraft. Bäst har varugruppen Plast i obearbetad form utvecklats med en fördubbling av exportvärdet och en ökning av världsexportandelen med nästan 60 procent. Sämst har det gått för varugruppen Gummivaror som bara ökade exportvärdet med 2,3 procent under perioden och minskade sin världsexportandel med 17,1 procent. 67

68 På grund av heterogeniteten inom kemiindustrin är det också svårt att utpeka några enskilda länder som konkurrenter till hela branschen. Det gäller här, liksom i övriga fall, att varje företag möter konkurrens från andra företag för varje enskild produkt. Det angreppssätt vi har valt för att hantera detta är att fokusera på de länder som exporterar stora volymer till de för svensk industri aktuella marknaderna. För kemiindustrin är det i första hand USA, Japan och Tyskland (Cefic), men även flera andra Europeiska länder samt Kanada och Brasilien. För att göra genomgången överskådlig koncentrerar vi oss här på de tre stora och utvecklingen för dessa presenteras i tabellen nedan. Tabell 5-8 Kemiindustrin i Sverige och utvalda konkurrentländer Land/Produktgrupp Förändring av exportvärde % Världsexportandel % Förändring av Världsexportandel % 33 Mineraloljor Sverige 82,6 1,6 0,5 USA 44,7 6,2-20,3 Japan -11,9 1,1-51,5 Tyskland 6,8 3,7 6,8 51 Organiska kemiprodukter Sverige 45,3 0,5 3,5 USA 29,6 15,9-7,7 Japan 22,9 10,0-12,5 Tyskland 18,0 12,7-16,0 52 Kemiska grundämnen Sverige 44,9 1,1 20,2 USA 22,5 21,7 1,7 Japan 30,3 7,6 7,8 Tyskland 11,0 15,7-7,9 57 Plast i obearbetad form Sverige 108,3 1,2 58,7 USA 36,5 17,3 3,9 Japan 19,4 8,2-9,0 Tyskland 22,3 17,1-6,8 58 Plast i bearbetad form Sverige 22,8 1,5-8,2 USA 31,3 15,2-1,9 Japan 55,2 8,1 16,0 Tyskland 35,3 20,2 1,0 59 Diverse kemiska produkter Sverige 80,0 1,2 38,3 USA 31,8 18,7 1,2 Japan 48,9 7,9 14,3 Tyskland 21,5 16,9-6,6 62 Gummivaror Sverige 2,3 1,6-17,1 USA 24,4 12,4 0,9 Japan 9,3 14,1-11,3 Tyskland 32,2 14,5 7,2 Källa: Handelsstatistik från OECD 68

69 USA:s kemiindustri har överlag uppvisat en positiv utveckling under den aktuella perioden. Speciellt varugrupperna Kemiska grundämnen, Plast i obearbetad form, Diverse kemiska produkter, och Gummivaror har stärkt sin konkurrenskraft och det dessutom från en redan framskjuten position. Den svenska industrin har däremot generellt haft en starkare utveckling både i fråga om exportvärde och världsexportandelar, särskilt för varugrupperna 52, 57 och 59. I Japan har utvecklingen varit mer skiftande. Även här har samtliga industrier ökat exportvärdet, men fyra av de åtta varugrupperna har samtidigt tappat världsexportandelar. Störst har fallet varit för varugruppen mineraloljor där Japan mer än halverat sin andel av OECD:s totala export. Även Tyskland har uppvisat en varierad utveckling med minskade världsexportandelar inom fyra (Organiska kemiprodukter, Kemiska grundämnen, Plast i obearbetad form samt Diverse kemiska produkter) av de åtta varugrupperna. Allt som allt har den svenska kemiindustrin utvecklats positivt jämfört med sina konkurrenter under de senaste tio åren, möjligtvis med undantag för USA. Bäst har det gått för varugrupperna 57 och 59, Plast i obearbetad form och Diverse Kemiska produkter, som på ett entydigt sätt kraftigt stärkt sin konkurrenskraft under perioden Produktivitet I detta stycke jämförs den svenska produktivitetsutvecklingen inom några centrala branscher med de viktigaste konkurrentländerna, för att på så sätt ge en bild av vår relativa position med avseende på detta viktiga mått. Statistiken är hämtad från Groningen Universitys 60-industry-database, vilken är en sammanställning och vidareutveckling av OECD:s STructural ANalysis databas (STAN) 33. De grupper i vilka samtliga industrier indelats i är FN:s International Standard Industrial Classification (ISIC) revision 3. Tyvärr skiljer sig denna indelning något från SCB:s SNI-klassificering och dessutom är statistiken i Groningens databas aggregerad på ett sådant sätt att vi tvingas dra något mer generella och därmed oprecisa slutsatser här än i tidigare avsnitt. I appendix 1 finns en fullständig förteckning av samtliga indelningssystem som används i denna rapport, vilket förhoppningsvis kan reda ut eventuella frågetecken gällande detta problem Skogsindustrin De främsta konkurrenterna för den svenska trävaruindustrin är Kanada och Finland. I diagrammet nedan syns produktivitetsutvecklingen mellan 1979 och 2003 för dessa två länder samt för Sverige och, som en referenspunkt, EU-15. Det är tydligt att utvecklingen, här representerad av förädlingsvärde per anställd, varit starkt positiv i samtliga länder. Det är knappast förvånande med tanke på de massiva satsningarna på effektivare produktionsprocesser och parallella minskningar av arbetskraften som har ägt rum inom hela basindustrin. Ur ett svenskt perspektiv är det intressant att tillväxten varit starkare än i både Finland och EU-15 under stora delar av den undersökta perioden. Särskilt de senaste 8 9 åren har det sett ljust ut och Sverige har faktiskt legat före samtliga konkurrenter under merparten av denna period. På den Europeiska marknaden leder Sverige och Finland den 33 För en detaljerad beskrivning av databasens källor och metoder, se hemsidan för Groningen University growth and Development Centre och dokumentet "Data Sources and Methodology of the 60-industry Database of the Groningen Growth and Development Centre ( 69

70 tekniska utvecklingen (Skogsindustrierna, 2006), och det är därför naturligt att produktiviteten är högre här än i övriga EU. Kanada har dock haft något av en särställning vad gäller produktivitet framförallt under periodens första halva och senaste två-tre åren. En förklaring till detta kan vara att Kanads trä- och trävaruindustri länge satsat större summor på forskning och utveckling (FoU) än konkurrenterna. FoU-intensiteten 34 var högre än i den svenska industrin fram till 1994, därefter har bilden varit den omvända, då Sverige även passerade Kanada i produktivitetsligan. Inom massa- och pappersindustrin ser bilden snarlik ut. Svenska producenter presterar på ett övertygande sett och ligger, med några undantag, i framkant mellan åren 1979 och Vissa år, i slutet på 80-talet och början på 90-talet var den svenska produktivitetstillväxten avsevärt mycket högre än konkurrentländernas. Under i stort sett hela perioden har svensk massa- och pappersindustri överpresterat både Finland och EUgenomsnittet, medan Kanada legat mer i linje med den svenska utvecklingen. Sverige har också en avsevärt mycket högre FoU-intensitet inom massa- och pappersindustrin än både Kanada och Finland. Diagram 5-33 Produktivitet inom trävaruframställning Diagram 5-34 Produktivitet inom massa och pappersindustrin Sverige Finland Kanada EU Sverige Finland Kanada EU Källa: Groningen University Growth and Development Centre Gruvor och metallframställning Inom gruvindustrin pågår ett kontinuerligt arbete för att höja produktiviteten, i Sverige såväl som övriga producenter på världsmarknaden. Under den undersökta perioden har Sverige, liksom inom skogsindustrin, haft en stark position jämfört med vårt urval av konkurrentländer. Fram till år 1997 har endast Kanada haft en högre produktivitet, men därefter tas förstaplatsen över av nykomlingen Polen, Sverige alltjämt god tvåa. Mönstret går igen i industrin för metallframställning där Sverige har uppvisat en hög produktivitetstillväxt under hela perioden, under vissa år högre än samtliga konkurrenter som vi har tittat på. Framförallt gäller detta fram till 1997, därefter har både Finland och Kanada jämförbar produktivitet. Sveriges industri har också en relativt sett hög investeringsgrad och satsar stora summor på process- och produktionsutveckling, vilket kan tänkas vara en förklaring till den positiva utvecklingen. Den svenska produktionen är inriktad på kvalificerade stålprodukter, med en hög förädlingsgrad och antalet anställda har 34 FoU intensiteten beräknas genom att dividera de totala satsningarna på FoU för ett land, eller i det här fallet en industri, med totalt förädlingsvärde och multiplicera med 100. De redovisade uppgifterna kommer från OECD:s STAN indicators database. 70

71 som vi sett tidigare minskat stadigt de senaste decennierna. Över 50 procent av den svenska stålproduktionen utgörs av legerade stålsorter, jämfört med 16 i övriga EU, 11 i Japan och 9 i USA ( Diagram 5-35 Produktivitet inom gruvindustrin inklusive järnmalm 160 Diagram 5-36 Produktivitet inom metallframställning Sverige Finland Kanada Australien Polen Sverige Tyskland Frankrike EU Källa: Groningen University Growth and Development Centre Kemiindustrin Produktivitetsutvecklingen i kemiindustrin har varit likartad för de utvalda konkurrentländerna under perioden. Svensk industri presterade genomsnittligt fram till början av 90- talet men har sedan dess utvecklats starkt och har idag högre produktivitet än samtliga konkurrenter. Det är dock framförallt läkemedelsindustrin som drivit denna utveckling (SKGS). Den positiva trenden de senaste tio åren kan kanske delvis förklaras av massiva satsningar på forskning och utveckling (FoU) i den svenska kemiindustrin. I slutet av 80- talet låg FoU-intensiteten i Sverige, USA och Japan på jämförbara nivåer men sedan dess har bilden förändrats kraftigt. Sveriges kemiindustri har fördubblat sin FoU-intensitet mellan åren 1987 och 2001 medan USA och Japan bara ökat från 11 till 12 respektive 13 till 16 över samma period (OECD STAN indicators database). Diagram 5-37 Produktivitet inom kemiindustrin Diagram 5-38 Produktivitet inom gummi- och plastvarutillverkning Sverige USA Japan EU Sverige USA Japan EU Källa: Groningen University Growth and Development Centre 71

72 4.3.4 Sammanfattning Sverige ligger över lag mycket bra till när det kommer till produktivitet och produktivitetsutveckling jämfört med de aktuella konkurrenterna. Inom trävaruframställning, massa och papper, gruvindustrin samt metallframställning har svensk industri under långa perioder lett utvecklingen genom att medvetet och konsekvent satsa stora summor på att effektivisera produktionsprocesserna. Kanada är det land som hårdast pressat, och som även i perioder passerat Sverige medan Finland och övriga EU-15 omväxlande legat i linje med den svenska och kanadensiska industrin och något på efterkälken. Polen, som relativt nyligen framträtt som en aktör på världsmarknaden, har på senare år tagit över ledarrollen inom gruvindustrin och Sverige ligger därmed på andraplats. Svensk kemiindustri har presterat något sämre jämfört med sina konkurrenter och låg till och med under genomsnittet för EU-15 i slutet på 80- och början på 90-talet. På senare år har den trenden dock vänts och idag toppar Sverige även inom dessa branscher produktivitetsligan. Detta kan vara en förklaring till att kemiindustrin är den bransch som tydligast stärkt sin konkurrenskraft enligt indikatorerna i tidigare avsnitt. 4.4 Den miljömässiga dimensionen I avsnitt beskrivs i någon mån den svenska basindustrins utveckling mot en ekonomiskt hållbar utveckling. Vi kan med ganska stor säkerhet konstatera att enligt de indikatorer som används ser industrin som helhet ut att vara på väg åt rätt håll. Detta kan vi göra därför att det råder liten tveksamhet gällande validiteten hos de ekonomiska indikatorerna och för att pålitlig statistik finns relativt lätt tillgänglig inom detta område. I kapitel tre diskuteras även en rad indikatorer för att mäta utvecklingen inom den miljömässiga dimensionen i respektive bransch, varav sex lyfts fram extra tydligt: Förbränning av bränslen Utsläpp av koldioxid Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider Miljöskyddsinvesteringar Elförbrukning Dessa har valts ut primärt av två skäl: 1)De ger en bild av hur industrin påverkar miljön och 2) Offentlig statistik finns tillgänglig i tillräcklig omfattning för att kunna dra några slutsatser. Utöver de sex huvudsakliga indikatorerna finns ytterligare en lång rad redovisade i kapitlet, men på grund av brist på statistik eller tillförlitlighet har vi valt att inte använde dem i en mer formell analys. Baserat på utvecklingen av de utvalda indikatorerna, med kompletterande uppgifter från industrins egen redovisning, kan vi se vissa tydliga mönster och dessa diskuteras också i kapitlet ovan. Men för att kunna göra en positionsbeskrivning av den svenska basindustrin skulle vi behöva ha tillgång till jämförbar statistik över utvecklingen enligt motsvarande indikatorer i de respektive konkurrentländerna. Detta har vi inte idag, och en mer ingående och detaljerad positionsbeskrivning av svensk basindustri inom den miljömässiga dimensionen är därför inte möjlig. Vi har istället valt att titta översiktligt på hur arbetet mot en hållbar utveckling bedrivs i andra länder för att på så sätt visa på likheter och skillnader mellan systemen i Sverige och några av dess konkurrentländer. I kapitel fem och sex 72

73 behandlas USA:s och Japans respektive syn på hållbar utveckling i stort och några exempel på indikatorer som används där ges också. Förhoppningen är att detta kan öka läsarens kunskap inom området och även ge vägledning när det gäller vad framtida initiativ kan och bör innehålla för att öka jämförbarheten mellan länder som Sverige anses tävla emot. I appendix finns också en fallstudie av tre viktiga producentländer i den Europeiska kemiindustrin: Tyskland, Belgien och Frankrike. Även här ges exempel på indikatorer som används av industrin för att mäta hållbar utveckling. 4.5 Den sociala dimensionen Liksom inom den miljömässiga dimensionen gäller för sociala faktorer att några närmare jämförelser mellan länder är mycket svåra att göra idag. Vi har i kapitel tre givit exempel på några av de indikatorer som industrin själv använder för att mäta den sociala hållbarheten, varav de främsta är: Arbetsmiljö Utbildning/fortbildning av personal Olycksfall på arbetsplatsen Sjukskrivningar Kvinnor och män Företag med policys för mänskliga rättigheter och barnarbete Inom den sociala sfären finns dock väldigt få indikatorer i den offentliga statistiken som går att använda som underlag för jämförelser på branschnivå. SCB redovisar uppgifter om arbetsmiljö såväl som sjukskrivningar och liknande men de är över lag svårt att jämföra mellan branscher på grund av helt och hållet saknade värden eller inkonsekventa tidsserier. En internationell jämförelse av socialt hållbar utveckling innebär ytterligare svårigheter. Skillnader i antalet redovisande företag, branschindelning, varugruppers innehåll, redovisningsmetoder och en lång rad andra faktorer gör jämförelser mellan Sverige och dess konkurrenter näst intill omöjliga. Ett mycket viktigt problem är att branschorganisationerna som idag är de enda källor som finns för jämförbart material inte kan anses vara opartiska i frågan. Naturligtvis ligger det i deras intresse att framställa industrin i en så ljus dager som möjligt och man kan tänka sig att det påverkar dels valet av indikatorer och dels sättet att presentera resultaten med detta i åtanke. Därför är det sannolikt att den som söker hela sanningen måste vända sig någon annan stans, och alternativen är idag högst begränsade för att inte säga obefintliga. I nästföljande kapitel presenteras en översikt av arbetet mot en hållbar utveckling i två för Sverige viktiga konkurrentländer, USA och Japan. Här ingår även den sociala dimensionen och denna grova jämförelse anser vi är så nära målet med en positionsbeskrivning av den svenska basindustrins socialt hållbara utveckling vi kan komma i dagsläget. För både de miljömässiga och sociala omständigheterna är ytterligare ett problem att de indikatorer som ändå finns tillgängliga för den svenska industrin inte alltid mäter det vi ur ett tillväxtperspektiv skulle vilja att de mätte. Det centrala för konkurrenskraften, vilket är en grundläggande förutsättning för all typ av utveckling på lång sikt, är ju den svenska basindustrins förmåga att tävla med sina konkurrenter. De indikatorer vi hittat begränsas av att de inte direkt går att koppla till industrins konkurrenskraft. Hur skattar man till exempel den effekt en förbättrad arbetsmiljö har på de anställdas välbefinnande eller på företagens 73

74 lönsamhet. Det är naturligtvis bra med en god arbetsmiljö av flera anledningar, men att använda det som en indikator för att mäta hållbarhet är problematiskt och kanske inte ens relevant. Detsamma gäller olycksfall, arbetsskador, könsfördelning med flera. Vidare går det ofta inte att ranka de olika indikatorerna som presenteras, vilket också utgör ett problem ur policymakarens perspektiv. Hur mycket ska satsas på en förbättrad arbetsmiljö, eller på en jämn könsfördelning? Hur mycket av utbildning av personalen är vi villiga att ge upp för att få en viss ökning av antalet företag med en policy för mänskliga rättigheter. Ekonomi är att hushålla med begränsade resurser och det kommer aldrig att finnas möjlighet att konsumera alla de nyttigheter vi skulle önska, värderingen av olika alternativ är därför central i alla beslut. 74

75 Referenser, kap 1-4 Asefa, Sisay [ed.] (2005). The economics of sustainable development. W.E. Upjohn Institute for Employment Research. Kalamazoo, Michigan Bergqvist, Hugo et al (2006). Den Svenska Diamanten: Basindustrins långsiktiga konkurrenskraft och utveckling. Examensarbete i Technology Management. Institutionen för tekning och samhälle, avdelningen för Miljö- och energisystem, Lunds Universitet. Brännlund, R. och Kriström, B (1998). Miljöekonomi, Studentlitteratur, Lund Confederation of European Paper Industries, CEPI (2006). CEPI Sustainability Report 2005: Working towards more sustainability. ECON centre for economic analysis AB (2003). Hur dollarberoende är den svenska industrin? ECON-rapport nr. 14/03, Projekt nr Energimyndigheten, Naturvårdsverket. (2006). Inventering av befintliga ekonomiska styrmedel, Energimyndigheten, Mimeo Euromines (2005). Annual Report Report_2004.pdf Europakommissionen (2001). Grönbok Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar, KOM(2001) 366. Bryssel Europakommissionen (2002). Meddelande från Kommissionen om företagens sociala ansvar näringslivets bidrag till en långsiktigt stabil utveckling, KOM(2002) 347. Bryssel Europakommissionen (2006). EU Non-Energy Extractive Industry Sustainable Development Indicators Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities European Environment Institute, EEA (2006). Using the market for cost-effective environmental policy: Market based instruments in Europe EEA Report, 1/2006, Copenhagen. Gelauff, Georg M.M. and Lejour, Arjan M. (2006). The new Lisbon Strategy: An estimation of the economic impact of reaching five Lisbon Targets. Rapport framtagen på uppdrag av Europakommissionen av forskare vid CPB Netherlands Bereau for Economic Policy Analysis, Haag. Hass, J.L., F. Brunvoll and H. Hoie (2002). Overview of Sustainable Development Indicators used by National International Agencies, OECD Statistics Working Papers, 2002/2, OECD Publishing. Hamilton, Kirk (2000). Genuine Saving as a Sustainability Indicator, World Bank Environment Department, paper No. 77 International Iron and Steel Institute, IISI (2006:1). Steel: The foundation of a sustainable future - Sustainability report of the word steel industry International Iron and Steel Institute, IISI (2006:2). World Steel in Figures

76 Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS (2004). Basindustrin och Kyoto: Effekter på konkurrenskraft av handel med utsläppsrätter A2004:019. ITPS, Östersund. Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS (2005). Klimatmålens effekter på den energiintensiva industrins konkurrenskraft A2005:002 Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS (2006:002). Detaljhandeln och produktivitetstillväxten: Produktivitetsutvecklingen inom svensk detaljhandel A2006:002, Östersund. Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS (2006:009). Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling. A2006:009. ITPS, Östersund Jernkontoret (2001). Stålet och miljön. publikationer/pdf_info_utb/som1-13.pdf Jernkontoret (2005). Årsberättelse publikationer/pdf_info_utb/jernkontoret_04.pdf Jernverksföreningen (2003). Svensk stålstatistik: Årshäfte 2002 (Jernkontoret). Johansson, Börje (2005). Export, Import och Konkurrenskraft JIBS/CESIS/ITPS, Jönköping/Stockholm Jutterström, Mats (2006). Corporate Social Responsibility: The supply side of CSRstandards. Score working paper No. 2006:02, Stockholm, Sweden. Kemikontoret (2002). Kemiindustrin i Sverige: Några nyckeltal. Kemifakta nr 10, September Krugman, Paul (1997). Competitiveness, a dangerous obsession W W Norton & Co, (stad?). Löf, Philip och Karin Widegren (2005) Basindustrins Konkurrenskraft: Handel med utsläpp av växthusgaser inom EU och klimatpolitik i USA och Kanada ITPS, Stockholm. NUTEK (2006). Allt högre produktivitet inom industrin. Nya Fakta och Statistik nr 7, feb Näringsdepartementet (2001). Svensk basindustri: Konkurrenskraft och hållbar utveckling Departementsserien, 2001:63. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer: Näringsdep., Regeringskansliet. Näringsdepartementet:1 (2005). Skogs- och träindustrin en del av Innovativa Sverige Näringsdepartementet:2 (2005). Metallurgi en del av Innovativa Sverige Pearce, D.W., Markandya, A. and Barbier, E (1989). Blueprint for a Green Economy, Earthscan Publications, London Plast- och Kemiföretagen (2003). Chemical and plastic industry in Sweden: Facts & Figures, September Sep_2003.pdf Plast- och Kemiföretagen (2005). Lägesrapport Lagesrapport.pdf 76

77 RARE (2005). Corporate social responsibility: integrating a business and societal governance perspective The RARE-project s approach. Roseveare, Deborah (2001). Encouraging environmentally sustainable growth in Sweden. OECD Economics Department Working Paper, No OECD Publishing SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar (2005). Svensk Bergverksstatistik Sharp, Basil M H (2001). Sustainable Development: Environment and Economic Framework Integration New Zealand Treasury Working Paper 01/27, Auckland. Statens Offentliga Utredningar (1996). Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén: delbetänkande SOU 1996:117, Fritzes Förlag, Stockholm. Statens Offentliga Utredningar (1997). Skatter, miljö och sysselsättning SOU 1997:11, Fritzes Förlag, Stockholm Skogsindustrin (2005). En faktasamling LitiumDokument20/GetDocument.asp?archive=1&directory=400&document=2716 Skogsindustrin (2006). En faktasamling LitiumDokument20/GetDocument.asp?archive=3&directory=1045&document=5971 Skogsstyrelsen (2005). Skogsstatistisk årsbok Redaktör, Lars-Olof Loman, Skogsstyrelsen. Statistiska Centralbyrån, SCB (2005). Svensk industri enligt företagens ekonomi 2003 NV 19 SM 0506 Statistiska Centralbyrån, SCB (2006). Utrikeshandel, export och import av varor: januari-december 2005, i löpande priser. HA 22 SM 0601 Stora Enso (2006). Hållbarhet ,,3880,00.pdf SveMin (2005). Gruvrevyn SveMin ( ). Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri. Svenskt Näringsliv (2004, reviderad Feb 2006). Frågor och svar om företagens roll i samhället. 0c8b45e5b021511ac cfd4/$FILE/PUB200603%2D003.pdf Söderholm, P. och Hammar, H (2005). Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimatoch energipolitiken?: Metodiska frågeställningar och empiriska tillämpningar. Konjunkturinstitutet, Specialstudie nr 8, Stockholm. Statistik SourceOECD ITCS International Trade by Commodity Database, org.bibl.proxy.hj.se/rpsv/statistic/s15_about.htm?jnlissn=

78 SCB, diverse från Statistikdatabasen. Groningen Growth and Development Centre, 60-Industry Database, October 2005, Groningen Growth and Development Centre, 60-Industry Database, October 2005, Hemsidor (Samtliga besökta vid upprepade tillfällen under februari, mars, april, maj och juni 2006) Branschorganisationer, svenska Jernkontoret (Järn och stål) SKGS (Basindustrin) SveMin (Gruvor) Skogsindustrierna (Skog) Skogssverige (Skog) Skogsstyrelsen (Skog) Plast & Kemiföretagen (Kemi) SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar (Gruvor) Branschorganisationer, Internationella Eurofer (Stål) Euromines (Gruvor) Cefic (Kemi) IISI (Järn och stål) Cepi(Skog) Övriga Europakommissionen CSR: Nationell policys: RARE SSAB Ägarstruktur: aspx 78

79 Sandvik Ägarstruktur: Investor relations/sandvik Share/Shareholder structure Stora Enso Holmen Global Reporting Initiative Regeringen Appendix - klassificeringssystem Basindustrin enligt olika klassificeringssystem System Grupper Beskrivning SNI Utvinning av metallmalmer (brytning av järnmalm, koppar, ädelmetaller) 14 Annan mineralutvinning (t.ex. stenbrytning, och utvinning av sand, grus, berg och lera, brytning av kemiska mineral m.m.) 20 Tillverkning av varor av trä, kork och rotting (sågning och hyvling av trä, impregnering, träförpackningstillverkning m.m.) 21 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning 23.2 Petroleumraffinering (tillverkning av fotogen, vaselin o.d. petrokemiska produkter) 23.3 Tillverkning av kärnbränsle 24.1 Tillverkning av baskemikalier (t.ex. industrigas, färgämnen, kemiska grundämnen, gödselmedel m.m.) 24.3 Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m Tillverkning av gummivaror (t.ex. däck och slangar) 25.2 Plastvarutillverkning (t.ex. plastförpackningar, byggplastvarutillverkning m.m.) 26 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (t.ex. glas, keramiska isolatorer, cement m.m.) 27 Stål- och metallframställning SITC Rev.3 24 Kork och trä (t.ex. för bränsle, enkelt bearbetat eller rundvirke) 63 Varor av trä och kork (t.ex. plywood, fanér, förvaringslådor m.m.) 25 Pappersmassa och pappersavfall 64 Papper, papp och pappersvaror 28 Malm och metallskrot 67 Järn och stål 79

80 68 Metaller utom järn och stål 33 Mineraloljor (främst bränslen och smörjolja) 51 Organiska kemiprodukter 52 Kemiska grundämnen 57 Plast i obearbetad form 58 Plast i bearbetad form 59 Diverse kemiska produkter (Insektmedel, sprängämnen, stärkelse m.m.) 62 Gummivaror ICIS Rev Gruvor och utvinning (t.ex av kol, uran, metallmalmer m.m.) 20 Trä och trävarutillverkning (inkluderar t.ex. sågverk och tillverkning av trä- och korkprodukter) 21 Tillverkning av papper och pappersprodukter 24 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (t.ex. baskemikalier som vissa industriella gaser och alkoholer, gödningsmedel samt gummi- och plast) 25 Gummi- och plastvarutillverkning (t.ex. däck och slangar, plastförpackningar samt andra plastprodukter) 26 Tillverkning av icke-metalliska mineral 27 Tillverkning av metaller i obearbetad form 80

81 5 Indikatorer och styrmedel i USA 5.1 Inledning I detta avsnitt beskrivs utveckling och trender i USA när det gäller indikatorer för hållbar utveckling och uppföljning av dessa. Inledningsvis görs en översiktlig beskrivning av myndighetsansvar och pågående insatser för att främja ett hållbart företagande och utveckla indikatorer för hållbar utveckling. Därefter redovisas utvecklingen inom näringslivet med fokus på företagens rapportering av miljömässiga sociala och ekonomiska faktorer relaterad till hållbar utveckling. Slutligen görs en bedömning av vilket inflytande denna rapportering och de bakomliggande insatserna inom Corporate Social Responsibility (CSR) kan ha på företagens konkurrenskraft. Vilken typ av redovisningar finns? Några allmänna krav på företagen när det gäller redovisning av indikatorer för hållbar utveckling och socialt ansvarstagande finns inte i USA. Arbetet med CSR bygger på frivilliga initiativ och drivs av de enskilda företagen samt tankesmedjor, akademin samt NGO s. Framförallt är det inom NGO s och tankesmedjor som CSR-frågorna debatteras och där konkreta projekt genomförs och metodutveckling sker. Inom ramen för principen om frivilliga åtaganden har dock betydande insatser gjorts för att utveckla indikatorer och värderingsmodeller för hållbar utveckling och socialt ansvar. Ett flertal av de modeller som tillämpas i Europa är utvecklade i USA. En närmare beskrivning av modeller som används i USA för att värdera företagens insatser för ett hållbart företagande görs i avsnitt 5.5. I de redovisningar som görs skiljer man sällan mellan miljöansvar och företagens sociala ansvar. CSR används som ett övergripande begrepp som i sin vidaste tolkning kan omfatta företagsetik, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, marknadsagerande, lokala investeringar och bolagsstyrning (Corporate Governance). För att tydliggöra miljökomponenten i konceptet talar man ibland också om Corporate Social and Environmental Responsibility. I detta avsnitt använder vi fortsättningsvis begreppet CSR i betydelsen företagens samlade sociala och miljömässiga ansvar. Avgränsningar Trots att intresset för CSR ökar så är det ännu en ganska begränsad andel av det totala antalet företag i USA som inkluderar faktorer relaterade till CSR i sina redovisningar. De flesta företag som tillämpar CSR är också globala multinationella företag vars nationella hemvist är mindre intressant. Detta innebär att det är svårt att göra en renodlad redovisning av amerikanska förhållanden, utan vi har i stället valt att fokusera på trender och utvecklingslinjer på marknaden i USA oberoende av företagens nationella hemvist. På motsvarande sätt har det inte varit möjligt att ge en generell bild av hur respektive bransch inom basindustrin arbetar med CSR och hur framgångsrika de är i jämförelse med svenska företag. Vi har istället valt att lyfta fram ett antal exempel på redovisningar från företag inom basindustrins branscher. I möjligaste mån har vi försökt hitta både goda och dåliga exempel. Tanken är att exemplen skall kunna utnyttjas för en översiktlig bedömning av vilka möjligheter som finns att jämföra svenska och amerikanska företag ur hållbarhetssynpunkt utifrån företagens CSR redovisningar. Dessa företagsexempel redovisas i avsnitt

82 Därutöver har vi också med klimatfrågan som exempel sökt belysa hur man i USA arbetar med benchmarking mellan företag inom samma bransch när det gäller CSR. (Avsnitt 5.7). Utgångspunkten för redovisningen är en nypublicerad rapport av CERES där företag från olika branscher rankats utifrån sitt sätt att hantera klimatfrågan. 5.2 Myndighetsansvar På federal nivå är ansvaret för CSR uppdelat på flera olika departement. De viktigaste departementen är State Department, enheten för Democracy, Human Rights and Labor (DHL) och Department of Commerce (DoC). I en rapport som tagits fram av United States Government Accountability Office (GAO) beskrivs alla initiativ och program som berör CSR inom den amerikanska förvaltningen. Rapporten konstaterar att det idag finns 50 olika program som involverar ca 12 olika myndigheter. (GOA 2005). DHL inom State Department driver frågan om CSR utifrån tre konkreta initiativ. Det är för det första the Anti-Sweatshop Initiative, för det andra en årlig konferens inom ramen för organisationen Business for Social Responsibility (BSR). För det tredje finansierar DHL olika program för Good Corporate Behaviour, t.ex. genom samarbete med olika NGO's. DHL betonar att det är en viktig uppgift att uppmärksamma "goda företag" som arbetar i enlighet med CSR. Även DoC framhåller att företagen vill ha uppmärksamhet för vad de gör snarare än support från staten. DoC har ett särskilt Award Program för Corporate Governance och Responsible Business Practice där OECD:s riktlinjer utgör bedömningskriterierna. Utmärkelsen delas ut till företag som visat föredömligt CSR-arbete. Det finns två kategorier, dels ett för SME:s, dels ett för multinationella företag. State Secretary Rice deltar vid ceremonin, vilket förhöjer uppmärksamheten på utmärkelsen i allmänhet och det specifika företaget i synnerhet. 5.3 Indikatorer på nationell nivå Ett flertal myndigheter och organisationer i USA arbetar med att ta fram relevanta indikatorer för hållbar utveckling på aggregerad nivå, dvs. för nationer, delstater eller kommuner. Myndigheternas arbete inom detta område är ofta relaterat till specifika myndighetskrav t.ex. beträffande kemikalieanvändning eller utsläpp till luft och vatten. Syftet med sådana indikatorer är ofta att följa upp effekterna av konkreta politiska åtgärder och program. Detta gäller i synnerhet inom miljöområdet. Av de indikatorer som är tänkta att användas på aggregerad nivå är det endast ett fåtal som är möjliga att bryta ner på företagsnivå, t.ex. uppgifter om skogsavverkning, kemikalieanvändning och direkta utsläpp till luft och vatten. Environmental Protection Agency USA:s miljömyndighet EPA (Environmental Protection Agency) arbetar för närvarande med att ta fram konkreta miljöindikatorer för hela landet (EPA's Environmental Indicators Initiative). Genom dessa indikatorer skall viktiga trender kunna följas, måluppfyllelse för pågående program kunna bestämmas och behov av ytterligare politiska åtgärder kunna identifieras. I arbetet med att utveckla indikatorer har man fokuserat på konkreta miljöresultat och undvikit att använda sig av administrativa indikatorer så som antalet beviljade tillstånd eller installerade filter eller annan reningsutrustning. Indikatorerna redovisas under fem olika teman. Dessa är 82

83 Renare luft, som omfattar luftkvalitet inomhus och dess hälsopåverkan samt luftkvalitet utomhus och dess påverkan på hälsa och ekosystem Renare vatten, som omfattar dricksvatten, vatten för rekreationsändamål och förhållanden för landets vattenresurser och de arter som ör beroende av dem Bättre skyddade landområden, som omfattar markanvändning, landskapspåverkan inklusive jordbruksverksamhet, användning av pesticider och avfallshantering Människors hälsa, som omfattar sjukdomsförhållanden, miljöföroreningar och sjukdomar relaterade till miljöföroreningar Ekologiska förhållanden, som omfattar en beskrivning av tillgängliga naturresurser, nuvarande påfrestningar på dessa resurser och förutsättningarna för en hållbar utveckling i framtiden. Arbetet med att utveckla dessa indikatorer lanserades i november 2001 och i juni 2003 presenterades två separata dokument ett riktat till allmänheten (the 2003 Draft Report on the Environment Public Report) och en mer teknisk rapport (the 2003 Draft Report on the Environment Technical Document). Input till det fortsatta utvecklingsarbetet har kontinuerligt inhämtats från andra myndigheter, medborgare och intresseorganisationer och en slutlig rapport beräknas kunna publiceras under I möjligaste mån har man i arbetet fokuserat på indikatorer som beskriver miljöförhållanden och trender på nationell nivå. I vissa fall saknas dock data för nationella indikatorer. I flera av dessa fall finns dock indikatorer på lokal eller regional nivå och dessa har då redovisats som exempel på hur nationella indikatorer inom dessa områden skulle kunna se ut i framtiden. Pilot 2006 Environmental Performance Index Ett annat exempel på aggregerade nationella indikatorer är Pilot 2006 Environmental Performance Index (EPI), som tagits fram av Yale och Columbia University i samarbete med World Economic Forum och EU:s forskningscenter Ispra. EPI är en uppföljare med en förfinad metodologi av The Environmental Sustainability Index som producerats för World Economic Forum under flera år. EPI söker ge en objektiv bild av aktuella miljöförhållanden på landsnivå och använder sig av 16 indikatorer inom sex policyområden som ligger inom regeringarnas ansvarsområde. De sex policyområdena är Miljörelaterad hälsa Luftkvalitet Vattenresurser Biodiversitet och Habitat Produktiva naturresurser Hållbar energi EPI toppas av Nya Zeeland med 88,0 poäng. Sverige ligger på en hedersam andra plats. (87,8 poäng) och USA ligger på 28:e plats med 78,5 poäng. Ett intressant resultat av EPI är ett robust påvisat samband mellan välstånd och miljökvalitet vilket framgår av nedanstående figur ur EPI:s sammanfattande broschyr. 83

84 Figur 5-1 Samband mellan välstånd och miljökvalitet enligt EPI The State of the Nations Ecosystem Ett tredje exempel på insatser som görs för att utveckla indikatorer på nationell nivå är det arbete som genomförs vid The H John Heinz III Center for Science, Economics and the Environment. År 2002 publicerade Heinz Center rapporten The State of the Nations Ecosystem som ger en omfattande redovisning av tillgängliga data och trender för en rad miljöfaktorer. Ett väsentligt inslag i rapporten är att man också identifierar betydelsefulla indikatorer för vilka data saknas. Dessa datas relevans förklaras och behovet av att förbättra mätningar och uppföljning lyfts fram. En uppdaterad version av rapporten förväntas publiceras Trender och drivkrafter i USA När det gäller konkurrensfrågor och handelspolitiska aspekter så är det i USA i huvudsak miljö- och arbetskraftsaspekter av CSR som står i fokus. På samma sätt som i Europa är företagen i USA underställda ett stort antal såväl delstatliga som federal miljökrav. Det kan gälla utsläpp till luft och vatten, markanvändning, avfallshantering etc. Reglernas efterlevnad kontrolleras av regionala och federala myndigheter och i många fall ställs krav på uppföljning och rapportering direkt till berörda myndigheter. Däremot ställs mycket få generella krav på samlade offentliga redovisningar av en verksamhets miljöeffekter. Jämfört med Europa är också den offentliga regleringen av företagens sociala ansvar i förhållande till sina anställda mycket begränsad. Ansvarstagande inom detta område sker istället på frivillig grund och regleras genom avtal. 84

85 5.4.1 The Right to Know Act Utvecklingen av CSR-rapportering i USA inleddes i slutet av 1980-talet med rapportering i första hand inom miljöområdet. Detta var en direkt följd av ny lagstiftning inom området som gjorde det obligatoriskt för större användare att redovisa utsläppsdata för ett stort antal kemiska substanser till EPA (Environmental Protection Agency). Lagstiftningen återfinns i 1987 års s.k. Right to Know Act (SARA titel 13). The Right to Know Act, även kallad Freedom of Information Act, infördes i sin grundform redan 1966 och omfattar samtliga departement och federala myndigheter. Lagstiftningen motsvarar i stort sett vår offentlighetsprincip. Som en följd av den nya lagstiftningen offentliggjordes alltså företagens utsläppsdata av EPA. Dessa data har också gjorts lättillgängliga genom en internetbaserad databas öppen för allmänheten, The Toxic Release Inventory. Ur informationssynpunkt har det alltså varit bättre för företagen att själva publicera uppgifter om utsläppsnivåer och avfallsmängder och samtidigt ha möjlighet att informera om hur man söker att förbättra förhållanden, minska utsläpp etc. I annat fall löper man en stor risk att informationen når fram på ett oönskat sätt via media eller intressegrupper. Dessa miljörapporter togs oftast väl emot och bidrog till att förbättra dialogen mellan företagen och olika intressentgrupper om företagets miljöpolicy. Härigenom har företagens intresse för att utveckla sin rapportering och även utvidga den till övriga CSR faktorer successivt ökat sedan början av 90-talet CSR-rapportering mindre utvecklat i USA än i Europa Samtidigt som företagens CSR-rapportering utvecklats har det blivit uppenbart att de amerikanska företagen är ovilliga att publicera andra data än de som regelverket kräver. Orsaken till detta är inte i första hand konkurrensfrågor utan den restriktiva hållningen dikteras istället av juridiska förhållanden. Företagen vill helt enkelt inte riskera att information som offentliggjorts i den egna rapporteringen kan användas emot dem i en eventuell framtida rättsprocess. Den springande punkten i denna typ av processer är oftast i vilken utsträckning företaget haft kännedom om vissa förhållanden och då utgör givetvis konkreta detaljer i företagens egna redovisningar ett väsentligt bevismaterial. Detta innebär att även progressiva och innovativa företag många gånger är ganska vaga i sin rapportering och fokuserar på mer mjuka frågor. I den amerikanska litteraturen hänvisas ofta till Europa som mer utvecklat när det gäller tillämpning av CSR än USA. Ett exempel är ACCA:s redovisning av icke finansiell rapportering under corporateregister.com. Här redovisas utvecklingen av företagens icke finansiella redovisning under åren Under denna period stod Europa för 58 procent av den registrerade rapporteringen och Amerika för 20 procent. Av de amerikanska rapporterna härrörde 63 procent från USA, 32 procent från Kanada och resterande 5 procent från Sydamerika. Antalet publicerade rapporter för perioden registrerade av corporateregister.com redovisas i nedanstående figur. 85

86 Figur 5-2Antal publicerade rapporter i corporateregister.com Det bör betonas att det även på det globala planet fortfarande är ett fåtal företag som på ett integrerat sätt tillämpar CSR och har en tydlig redovisning av sin utveckling inom området. År 2003 registrerade corporateregister.com knappt 2000 elektroniska och tryckta icke finansiella rapporter. Tillämpningen av CSR är mest utbredd bland de mycket stora globala företagen. Som exempel kan nämnas att hälften av Fortune 500 (en lista över de 500 största multinationella företagen i världen samanställd av magasinet Fortune) årligen utger CSR rapporter. CSR rapportering är också vanligare bland de företag vars verksamhet har en tydlig miljö och social påverkan. Ett exempel på detta är att frekvensen av utförliga CSR-rapporter är hög bland kanadensiska företag inom Natural Resources and Utilities. Även bilindustrin har en hög frekvens av icke finansiell rapportering. Att CSR-rapporteringen i USA inte är lika utbredd som i Europa innebär emellertid inte att företagens fokus på CSR-aspekter är svagt. En aspekt som har stor tyngd i USA är företagens engagemang i det lokalsamhälle där företagen verkar. De omfattande finansiella åtagandena inom detta område illustreras av att företagen i USA under 2004 lade $14 miljarder i sina s.k. Community Budgets år Samma år, som var ett valår, betalade $2 miljarder för lobbyverksamhet (dvs. pengar till politiska kampanjer och lobbister). (Uppgift från Business Civic Leadership Center, en organisatorisk enhet under U.S. Chamber of Commerce) Drivkrafter En viktig drivkraft för att utveckla arbetet med CSR har varit de olika etiska investeringsfonder som utvecklades på marknaden under 90-talet och som begränsar sina investeringar till s.k. Social Responsible Investments (SRI). För sina investeringsbeslut är dessa fonder beroende av en objektiv redovisning av företagens miljöpåverkan och andra sociala och etiska förhållanden. Även mer allmänna investeringsfonder som pensionsfonder har börjat efterfråga denna typ av information som ett väsentligt underlag 86

87 för sin riskvärdering. CSR betraktas som en affärsstrategisk fråga och CSR-rapporteringen som ett underlag för att bedöma företagets affärsrisker och utvecklingsmöjligheter på lång och kort sikt. Ett tecken på intresset för SRI är introduktionen av etiska börsindex. Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som utvecklats i USA är tillsammans med FTSE4Good, som utvecklats i Storbritannien, världens största etiska börsindex (Se för övrigt avsnitt 5.5.3). En annan drivkraft för CSR har varit olika ideella organisationers allt mer noggranna granskning av företagens agerande, inte minst som ett resultat av att informationsteknologin gör uppgifter om företagens agerande betydligt mer lättillgängliga. De företagsskandaler som inträffat under de senaste åren har också medfört att kundintresset för företagens etiska agerande ökat. Ett intressant resultat av denna utveckling är att företag som för några år sedan utsatts för hård kritik och t.o.m. konsumentbojkotter idag i många fall tillhör de företag som i olika CSR-studier bedöms ha den mest utvecklade CSR-policyn. Exempel på sådana företag är Chiquita, Shell och McDonalds. I USA framförs också den proaktiva roll i förhållande till federal och delstatlig reglering som CSR kan spela. Genom att företagen aktivt agerar och gör frivilliga åtagande utöver de minikrav som regelverket ställer kan man förhindra att nya regleringsåtgärder införs som utformas på ett för industrin oönskat sätt. Ett företag med en ansvarsfull CSR policy anses också bli mindre utsatt för stickprovskontroller av olika slag och undviker därigenom det administrativa arbete som denna typ av kontroller innebär Behov av standarder Behovet av jämförelser mellan företag gör också att intresset för gemensamma standarder för redovisning av CSR-policy och resultat ökat. Exempel på standarder som används för redovisning av CSR ges senare i detta kapitel. Synen på bindande krav och standarder beträffande CSR-redovisningar har sammanställts av US Government Accountability Office (GOA2005). Av denna sammanställning framgår att NGO s och investeringsaktörer vanligtvis förespråkar en mer standardiserad och transparant redovisning. Uppfattningen bland företagen är däremot blandad. De företag som redan bedriver ett seriöst CSR arbete ser oftast standarder som en möjlighet att skapa likvärdiga konkurrensförhållanden mellan företag och välkomnar därför mer standardiserade redovisningar. Bland många företag finns dock en oro över alla de initiativ och standarder som finns på marknaden för att upprätthålla krav på företagen. Kritikerna framhåller att fokus härigenom blir på enskilda rapporter snarare än förändringar i affärsmodellen och faktiska resultat. Många aktörer, däribland även Department of Commerce, betonar också att utarbetande av standarder är en alltför långsam process för att dessa skall kunna hantera en omvärld stadd i snabb förändring. Man anser därför att standarder tenderar att bli barriärer för handel, där företagen hindras i sin utveckling för att överleva. Frågan om standardisering kan också medföra krav på inrikes lagstiftning vilket USA i allmänhet väljer att undvika, i synnerhet när det gäller lagstiftning som berör näringslivet Den strategiska betydelsen av CSR Synen på CSR som en integrerad del av företagens strategiska planering och utveckling har under de senaste åren vuxit sig starkare såväl i USA som i Europa. Inom de företag som 87

88 tillämpar CSR på ett genomgripande och medvetet sätt finns en övertygelse om att dessa insatser bidrar till att minska affärsrisker och förstärka företagets lönsamhet. Företag och organisationer som har denna strategiska syn på CSR och dess möjligheter behandlar också de etiska, sociala och miljömässiga aspekterna samlat. Business for Social Responsibility (BSR) definierar CSR som achieving commercial success in ways that honor ethical values and respect people, communities and the natural environment. BSR lyfter fram ett flertal affärsmässiga motiv för CSR så som förbättrad varumärkesprofilering och försäljning ökade möjligheter att attrahera kompetent arbetskraft förbättrade finansiella resultat och tillgång till kapital en bättre beslutsprocess i förhållande till kritiska problem effektivare riskhantering långsiktigt minskade kostnader Ett antal jämförande analyser, bl.a. inom den akademiska världen, har också gjorts för att visa ett samband mellan dessa faktorer och en medveten CSR-policy. US Government Accountability Office (GOA2005) lyfter i sin rapport fram svårigheten med att värdera den affärsmässiga nyttan av CSR. Bland de skäl som nämns är att effekterna många gånger förväntas uppträda långt fram i tiden, att de oftast är indirekta så som varumärkesprofilering och ökad goodwill. Trots osäkerheten att verifiera den affärsmässiga nyttan av CSR är dock trenden i USA att allt fler företag som arbetar med CSR inte enbart ser det som en PR-fråga utan också som en strategisk fråga. Utgångspunkten är då att ett hållbart företagande handlar om att hantera risker, tänka långsiktigt att ha en kompetent omvärldsbevakning och att detta strategiska förhållningssätt också ger stabilare företag med en bättre potential för överlevnad. 5.5 Modeller och indikatorer för bedömning av CSR I detta avsnitt diskuterar olika indikatorer och modeller för att mäta och bedöma företagens CSR arbete. Genomgången ska inte ses som en fullständig översyn av indikatorer för CSR utan endast som en sammanställning av exempel på sådana redovisningar. Vi har studerat fem stycken intresseorganisationer och företag som arbetar med att samla in uppgifter relaterade till CSR. Gemensamt för alla dessa fem aktörer är att deras metoder bygger på en mängd hårda och mjuka indikatorer insamlade med hjälp av registerstatistik, enkäter och intervjuer Dessa indikatorer vägs sedan samman till olika sammanfattningsindex och rankinglistor. Denna typ av metod är behäftad med en hel rad problem. Det allra alvarligaste problemet gäller viktningen och principerna för hur denna genomförs. När de olika indikatorerna vägs ihop kommer slutresultatet att bli helt beroende av vilken vikt de olika indikatorerna tilldelas 35. Detta metodproblem förstärks av att insynen kring de olika vikterna i samtliga fem fall är dålig. Ett ganska enkelt sätt att testa ett index robusthet är att ge de olika indikatorerna slumpmässiga vikter ett stort antal gånger och sedan använda ett medelvärde av resultaten som slutindex (se exempelvis Ollson et al). 35 Detta problem gäller även utan att slutresultatet nödvändigtvis är ett enda index. Vid en bedömning av företagen utifrån flera index gör läsaren/bedömaren en intuitiv viktning. 88

89 Ett annat problem som finns hos samtliga metoder är blandningen av input- och output -indikatorer. En input-indikator är per definition mindre tillförlitlig och kan i bästa fall ha hög korrelation med det fenomen vi ämnar studera medan en output-indikator åtminstone mäter ett delresultat av det intressanta fenomenet. Ett exempel: Att ett företag har en policy för att hantera barnarbete innebär nödvändigtvis inte att det inte använder sig av barnarbetare vid sina produktionsanläggningar eller kommer att minska barnarbetet. Det omvända kan faktiskt gälla, nämligen att företag i branscher med större risk att bedriva barnarbete också har en policy för detta jämfört med företag inom branscher med lägre risk för barnarbete. Är då en policy om barnarbete ett bra resultatmått? De organisationer och företag som utvecklar indikatorer och modeller för att värdera företagens CSR-arbete kan i USA delas in i två olika grupper. Den ena gruppen utgörs av olika intresseorganisationer (NGO s) oftast med tydliga etiska mål på sin agenda. Den andra gruppen består av investeringsrådgivare som betonar såväl finansiella resultat som en framsynt CSR-policy. Slutligen finns också börsindex för hållbar utveckling framtagna Intresseorganisationer (NGO:s) Olika intresseorganisationen har sedan en längre tid arbetat med att utveckla mätmetoder för företagens miljöpåverkan. De senaste åren har även indikatorer för företagens sociala ansvar inkorporerats i många av deras modeller. The Global Reporting Initiative (GRI), är en av de betydelsefullaste intresseorganisationerna inom området. Organisationen bildades inom ramen för ett FN-initiativ 1997 och har sedan 2002 varit en fristående organisation. GRI samlar in uppgifter ifrån ett stort antal multinationella företag som sedan läggs in en öppen databas. De data som samlas in kan delas upp i tre stycken huvudgrupper: ekonomiska indikatorer, miljöindikatorer och sociala indikatorer (se appendix i slutet av detta kapitel för en fullständig genomgång av dessa indikatorer). De ekonomiska faktorerna består av uppgifter från balansräkningar så som omsättning, olika kostnadsslag och donationsutbetalningar. Exempel på miljöindikatorer som tas upp är import och export av miljöfarligt avfall, avfall efter avfallsdestination, energianvändning, vattenförbrukning och markägande. Några exempel på sociala faktorer är arbetskraftsmångfald, fackanslutningsgrad, arbetar representation, arbetsskador, sjukfrånvaro, införandet av olika policys samt rättsliga ärenden beträffande kund- och reklamklagomål. En annan organisation som samlar in data kring CSR är Business in the Community (BIC). Detta är en organisation med ca 700 multinationella medlemsföretag. Inom organisationen finns en arbetsgrupp med representanter från 20 stycken multinationella företag som heter Business Impact Review Group, som tagit fram indikatorer för CSR. Indikatorerna delas in i fyra huvudgrupper; Marknad, Miljö, Arbetsmiljö och Samhälle. Inom kategorin marknad finns indikatorer som kundklagomål, reklamklagomål och andel nöjda kunder. Inom miljöområdet är indikatorerna energikonsumtion, vattenförbrukning, miljörelaterade åtal samt CO2 och övriga växthusgasutsläpp. Inom arbetsplats och samhälle återfinns arbetsmiljöindikatorer och samhällsengagemang. CERES är ett nationellt nätverk av investeringsfonder, miljöorganisationer och intressentgrupper som arbetar med sociala och miljömässiga utmaningar. CERES bedriver ett program kring hållbar rapportering (Sustainability Reporting Programs) där företag rapporterar in klimatrelaterade miljöindikatorer. År 2005 studerades 100 företag ifrån de 10 mest koldioxidintensiva branscherna. Resultatet ifrån detta arbete har mynnat ut i en rapport där företagen rankas utefter ett indikator paket för klimatpåverkan (Ceres 2005). Indikatorerna delas in i fem stycken huvudgrupper. 1) Styrelsens överblick 2) Ledning, 89

90 3) Öppenhet, 4) Utsläpps beräkning och 5) Utsläppshantering och strategiska möjligheter. Rapporten beskrivs närmare i avsnitt 5. Ytterligare en NGO som samlar in indikatorer kring CSR är Accountability Rating. Detta är en organisation som samlar in data ifrån Fortune 100-företagen 36. Data samlas in via enkäter som sedan ligger till grund för ett 20-tal indikatorer. Dessa vägs ihop till ett rankingindex. Indikatorerna som används delas in i 6 huvudgrupper: 1) Intressenters påverkan, 2) Bolagsstyrning, 3) Strategier för hållbarhet och utförande samt 4) tillförlitlighet och öppenhet. Samtliga frågor fokuserar på vilket ansvar företagen tar kring hållbarhetsfrågor och är i mindre utsträckning inriktade mot företagens faktiska miljö- och sociala påverkan på omgivningen Investeringsrådgivare Privata investeringsrådgivares intresse för att mäta och följa upp företagens CSR-policy har ökat under de senaste åren. Investeringsföretagen och investeringsrådgivare är intresserade av att utvidga sina modeller för att på ett bättre sätt kunna bedöma företagens långsiktiga risker. Här kan vi se en hel rad olika sociala och miljöindikatorer som byggs in i olika riskmodeller. Resultatet av dessa riskanalyser vägs sedan ihop med de mera standardiserade och traditionella ekonomiska indikatorerna för att därefter på ett korrekt sätt kunna göra en samlad riskbedömning av investeringar i de analyserade företagen. Innovest är ett exempel på en investeringsrådgivare som specialiserat sig på icke-traditionella risk- och företagsvärderingar. Innovest inkluderar sociala faktorer, miljöpåverkan och utformning av bolagsstyrning i sina modeller. De data de producerar är tillsammans med Fortunes CSR-data det vanligaste källmaterialet (Accountablity data) till akademiska studier inom området. Innovest strukturerar sina riskanalyser i ett antal riskrelaterade huvudgrupper samt två grupper för företagens förbättrings- och vinstpotential. De fyra risktyperna är: 1 Risk kopplat till historisk betalningsskyldighet 2 Finansiell Risk så som försäkring och balansräkningar 3 Driftsrisker, här ingår Avfall och utsläpp och underleverantörsproblem 4 Hållbarhetsrisk, som innefattar energianvändning och konsumentvärdering. Bland de management- och vinstpotentialer som innefattas i deras mått finns managementkapacitet, intressentrelationer samt vinstmöjligheter kring framtida miljömässiga och sociala trender Börsindex Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som utvecklats i USA är tillsammans med FTSE4Good, som utvecklats i Storbritannien världens största etiska börsindex. Syftet med dessa index är att ge vägledning för val av SRI som både ger positiva sociala och miljömässiga effekter och samtidigt ger en god avkastning. Synen på vad som är socialt ansvarsfullt skiljer sig dock mellan de två olika indexen. DJSI bedömer vilka som är bäst i klassen oavsett branschtillhörighet. Även ett företag som tillverkar skadliga produkter kan alltså ingå i DJSI, förutsatt att tillverkning och handel sker på ett ansvarsfullt sätt. 36 Fortune 100 är en lista över de 100 största multinationella företagen i världen samanställd av magasinet Fortune 90

91 FTSE4Good utesluter dock vissa branscher automatiskt, t.ex. tobaksbolag och vapenindustri. I nedanstående tabell redovisas vilka svenska företag som ingår i de två indexen (Källa: Halvarsson och Halvarsson 2004) Tabell 5-1 Svenska företag i FTSE4Good och DJSI Företag FTSE4Good DJSI Atlas Copco x Electrolux x x Ericsson x x Föreningssparbanken x x Gambro x x Hennes & Mauritz x x Industrivärden x Nordea x SCA x SCANIA x SEB x Skandia x Skanska x SKF x x SSAB x Svenska Handelsbanken x TeliaSonera x Volvo x Sammanfattningsvis om indikatorer I tabell 1.1 sammanfattas indikatorerna från de fem organisationerna indelade efter hårda data och mjuka data. Med hårda data avses sådana indikatorer som kan kategoriseras och som går att mäta i en enhet där värdet 2 är antingen bättre eller sämre än värdet 1. Med mjuka data avses sådan data som måste värderas och tolkas av läsaren (kvalitativa data) innan den kan poängsättas och kategoriseras. Tabellen är även indelad i indikatorer för sociala faktorer respektive miljöfaktorer. 91

92 Tabell 5-2 Sammanfattningstabell kring indikatorer Hard data Soft data Sociala Miljö Management Omvärld/kund Arbetsvillkor Management Omvärld/kund CSR beslut, Antal legala kund Arbetskraftsmå - Energikonsumtion; styrelsebeslutsnivå; klagomål; ngfald; Vattenförbrukning; Antal Sjukfrånvaro; Vikt soppor; reklamklagomål; Klagomål Miljöåtal; CO2 Antal vunna priser; företagshälsa, Utsläpp; Anti-konkurrens åtal; Klagomål Produktion import, Sponsring/Vinst; säkerhet; export miljöfarligt Andel avfall; fackanslutna; Insatsmaterialanvän Diskriminering; dning; Arbetsplatsolyc Area miljökänslig kor; mark; Arb. i beslutsprocess er; CSR beslut, Policy för mänskliga Internutbildning; CEO tydlig Effekt av företagets styrelsebeslutsnivå; rättigheter, Arbetskrafts Klimatfrågan; markägande; Lednings ansvarar diskriminering, värdering; Chefer ansvar CSR; barnarbete, CSR; Interna Utbildning I CSR; arbetarens Komp. Identifikation av rättigheter, klimatmål; stakeholders ; samhällspåverkan, Miljösystemsma Följer up mutor; nagement; stakeholders Strategier kring åsikter; utsläpp; Underleverantörs management; Ickefinansiella årsredovisningar; Det är värt att notera att det nästan inte finns några hårda data kring management, varken för miljöfaktorer eller sociala faktorer. Detta visar på svårigheten att kategorisera och värdera bolagsstyrning. Det är också tydligt att det är miljöindikatorer samt indikatorer kring arbetsvillkor som är enklast att kategorisera med hjälp av hårda data. 5.6 Några företagsexempel I detta avsnitt visas några exempel på indikatorer tagna ur företagsrapporter med koppling till CRS. Det rapporter som tagits fram har sökts fram genom databasen Corporate register.com, som är en samlingsdatabas för företags frivilliga CRS-rapporter. För många av dessa har de standarder som föreslagits av bland andra GRI varit förebild. Vid urvalet av företag har vi utgått ifrån ett rankingindex skapat av CERES för ranking av företagens klimattaganden (Cogan 2006) och valt två företag per basindustribransch. Det bäst rankade företaget inom branschen samt det sämst rankade företaget har valts. Detta för att visa på den eventuella spridning som kan finnas i företagens rapporteringssystem. De valda branscherna är: 1) Kemi, 2) Metall och Gruvor, samt 3) Skogsprodukter. 92

93 Tabell 5-3 Företagsexempel Bransch Namn Rapportlänk Kemi Dupont PPG Gruvor/ Mineral Alcan Skog International Paper Georgia Pacific Det är viktigt att komma ihåg att det som produceras i dessa CSR-rapporter är det som företagen vill att allmänheten skall veta om. Man kan anta att känsliga uppgifter och sådant som kan uppfattas som allt för negativt för företaget systematisk har utelämnats. Samtliga uppgifter är ungefärliga. Tabell 5-4 Valda CSR indikatorer för kemiföretaget Dupont Indikator Värde % förändring t-1 Enhet År Total produktion % ton 2002 Växthusgaser (CO2 ekvivalent) % ton 2002 Total energi förbrukning % terra joule 2002 Energi intensitet 25-1 % mega joule/kg 2002 Antal miljöolyckor % Antal olyckor 2002 Arbetsplatsolyckor och Sjukdom 0,4-30 % antal/ h 2002 Tabell 5-5 Valda CSR indikatorer för kemiföretaget PPG Indikator Värde % förändring t-1 Enhet År Avfallsproduktion % ton 2004 Avfall producerat ton 60-3 % Lb./ton produktion 2004 Anläggningar med % st säkerhetsprogram Skade- och sjukdomsandel 1,00-12 % Växthusgaser (CO2 ekvivalent),olja 4,6-4 % millioner ton 2003 Växthusgaser (CO2 ekvivalent), El 1,5-19% millioner ton 2003 Tabell 5-6 Valda CSR-indikatorer för gruvbolaget Alcan Indikator Värde % förändring t-1 Enhet År Avfall för deponi % ton 2004 Metallskrotsavfall (återvinning) % ton 2004 Miljöfarligt avfall % ton 2004 Utsläpp luft (olja/gas förbränning) % ton 2004 Sjukskrivna/sjukvård % antal personer 2004 Arbetsskador % antal skador

94 Tabell 5-7 Valda CSR-indikatorer för skogsbolaget International Paper Indikator Värde % förändring t-1 Enhet År Skadefrekvens 1,8-18% / arbets- h 2002 Växthusgaser Metric ton 2002 Miljöfarligt avfall 36.. Metric ton 2002 Utsläpp (Toxic Release Inventory, TRI) 37,3-22% Million pounds 2002 Tabell 5-8 Valda CSR-indikatorer för skogsbolaget Georgia Pacific Indikator Värde % förändring t-1 Enhet År Miljöböter % USD 2001 Energikonsumtion % Miljarder BTU 2001 Medborgarklagomål % antal 2001 Utsläpp (Toxic Release Inventory, TRI) 30,6-22% Millions pounds Sammanfattningsvis om företagsrapporter Rapporterna saknar enstämmiga uppställningar och innehåll, vilket gör att jämförbarheten mellan de olika rapporterna (även inom samma bransch) blir svår. Det kan även ibland uppfattas som om företagen redovisar sina resultat och indikatorer godtyckligt beroende på hur utfallet blivit. Några av CSR-rapporterna hänvisar till rapporteringsstandards så som Global Reporting Initiative. Dessa standarders är dock relativt löst definierade, vilket gör att resultaten och indikatorerna inte går att analysera enligt strikta statistiska metoder. 5.7 Företagens klimatstrategier ett exempel på benchmarking I en nypublicerad rapport av CERES Corporate Governance and Climate Change: Making the Connection (Cogan 2006) har företag från olika branscher rankats utifrån sitt sätt att hantera klimatfrågan. Rapporten tydliggör tankesättet att ett hållbart företagande handlar om att hantera risker, tänka långsiktigt att ha en kompetent omvärldsbevakning och att detta strategiska förhållningssätt också ger stabilare företag med en bättre potential för överlevnad. I rapporten görs en omfattande analys av hur 100 av världens största företag varav 76 amerikanska positionerar sig när det gäller förmågan att hantera såväl framtida risker som möjligheter när det gäller utsläpp av växthusgaser. Följande branscher, som anses ha den största klimatpåverkan har valts ut för studien. kraftindustri, olje- och gas industrin kolindustrin metall och gruvindustri skogsindustri kemindustri bilindustri, flygindustri industriell utrustning livsmedelsindustri 94

95 Den redovisade metoden är ett intressant exempel på hur företag inom en viss bransch kan rankas utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Denna typ av rankning skulle kunna tas till utgångspunkt vid en närmare analys av svenska företags konkurrenskraft i ett hållbarhetsperspektiv. En sådan analys skulle också kunna omfatta en jämförelse av hur svenska företag inom basindustrin rankas i förhållande till företag från andra länder. Som ett underlag för ett fortsatt arbete med denna inriktning redovisas metodval och resultat från CERES studie i sammandrag. CERES CERES är en sammanslutning av investeringsföretag, miljöorganisationer och andra intressenter, som tillsammans med företrädare för industrin söker finna lösningar på de utmaningar som en hållbar utveckling innebär, så som att bemästra globala klimatförändringar. CERES leder The Investors Network on Climate Risk (INCR) en grupp med mer än 50 institutionella investerare från USA och Europa som sammantaget hanterar tillgångar på närmare miljarder dollar. INCR bildades 2003 med målet att främja en ökad förståelse bland investerare för de risker som är förknippade med klimatförändringar. CERES är initiativtagare till Global Reporting Initiative (GRI) och verkar för att denna standard skall implementeras av USA:s företag. Jämförelsemetod För att bedöma företagens position har en checklista utarbetats som fungerar som ett redskap för benchmarking mellan företag. Checklistan innehåller 5 huvudrubriker, för vilka ett maximalt antal poäng kan erhållas. Checklistan tar upp klimatfrågans hantering på styrelse- och ledningsnivå, hur utsläpp följs upp och hur information publiceras samt målstyrning och strategiska insatser och vägvalrelaterade till klimatproblemet. Huvudrubrikerna och poängantal redovisas nedan. 95

96 Tabell 5-9 Climate Change Governance Checklist Information om företagen har samlats in från öppna källor som årsredovisningar och websidor samt genom intervjuer med tredje part. Företagen har också beretts möjlighet att yttra sig över undersökningens preliminära resultat. Undersökningen visar att de amerikanska företagens medvetenhet och strategiska hantering av klimatfrågan har stärkts betydligt sedan 2003 då en mindre undersökning av samma typ genomfördes. De amerikanska företagen ligger dock fortfarande generellt sett sämre till och har endast ledande positioner i fyra av nio undersökta branscher där företag från flera länder ingår. Betraktat per sektor får kraftindustrin, kemisk industri och bilindustrin de högsta poängen och livsmedelsindustri och flygbolag de lägsta. Bästa företag är BP med 90 av 100 möjliga poäng och DuPont ligger på andra plats med 85 poäng. 96

97 Metoden som tillämpas i rapporten innebär alltså att man försöker värdera och poängsätta hur väl ett företag bemästrar de problem som man ställs inför utifrån branschens specifika förutsättningar. Ett energiintensivt företag som en aluminiumindustri kan härigenom mycket väl få högre poäng än ett livsmedelsföretag med betydligt mindre miljöpåverkan. Metoden innehåller en rad kvalitativa värderingar vars stringens är svår att bedöma. Användningen av öppna källor, bedömningar av tredje part samt återkoppling från företagen själva ger dock en djupare insikt, som är svårt att uppnå enbart genom jämförelse av CSR-rapporter. Den oberoende granskningen innebär också att ett visst mått av objektivitet upprätthålls. 5.8 Slutsatser Några allmänna krav på företagen när det gäller redovisning av indikatorer för hållbar utveckling och socialt ansvarstagande finns inte i USA och det kan tyckas att arbetet med CSR enbart bygger på frivilliga initiativ. Utvecklingen har dock i viss mån präglats av mer eller mindre tvingande krav på offentlig redovisning inom kemikalieområdet genom The Right to Know Act. Även de etiska investeringsfondernas krav på redovisningar kan i viss mån betraktas som ett yttre krav som haft betydelse för utvecklingen. Företagen ser också att det blir mer och mer nödvändigt att ta hänsyn till samtliga intressegrupper i sin affärsverksamhet. Detta gäller i synnerhet multinationella företag inriktade på konsumentprodukter där media uppmärksamhet kring ett oetiskt agerande i en viss fråga på ett avgörande sätt kan påverka försäljning och lönsamhet. Företag som av dessa skäl engagerar sig i CSR vill visa upp vad de gör men vill oftast redovisa detta efter sina egna önskemål. Man är sällan intresserade av standardiserade redovisningar som kan användas för benchmarking mellan företag och bedömning av företags och länders konkurrenskraft. Ett undantag är dock företag som ser sig själva som betydligt mer ansvarstagande än konkurrenter från t.ex. utvecklingsländer. I dessa fall ser man en standardiserad rapportering som ett sätt att skapa en konkurrensneutral spelplan och stärka de egna konkurrensfördelarna. Att CSR-rapporteringen i USA är betydligt mindre utbredd än i Europa får dock betraktas som ett resultat av att Europas regeringar varit betydligt mer pådrivande i frågan. Detta innebär emellertid inte att företagens fokus på CSR-aspekter är svag. Betydande resurser allokeras till företagens CSR-arbete och en tydlig trend i USA liksom i Europa är tankesättet att bolagsstyrning inriktad på CSR handlar om att utveckla företagets arbete med att hantera risker, tänka långsiktigt och att ha en kompetent omvärldsbevakning. Detta strategiska förhållningssätt ger också stabilare företag med en bättre potential för överlevnad. När det gäller de modeller och indikatorer som används för företagens CSR-redovisning så är de behäftade med en hel del metodproblem. När det gäller modeller för sammanvägning av indikatorer är viktningen mellan olika faktorer och principerna för hur dessa genomförs ett problem. Ett annat problem är blandningen av input - och output -indikatorer. När det gäller standarder för redovisning så som GRI så är inte heller dessa tillräckligt stringenta för att möjliggöra jämförelser mellan företag mer än på ett fåtal punkter. Det finns alltså ett tydligt behov av metodutveckling när det gäller hållbarhetsindikatorer på företagsnivå om dessa på ett verkningsfullt sätt skall kunna användas för att bedöma branschers och företags långsiktiga konkurrenskraft ur ett hållbarhetsperspektiv. En utgångspunkt för ett sådant utvecklingsarbete skulle kunna vara den metod som CERES använt vid jämförelsen mellan företag inom samma bransch ur klimatsynpunkt. 97

98 Referenser Rapporter och artiklar Business for Social Responsibility (2006), In perspective: Measuring CSR Performance Leading Perspectives Cogan, Douglas G. (2006) Corporate Governance and Climate Change: Making the Connection, Publicerad av Ceres i mars 2006 CorporateRegister.com, (2004) Towards Transparency: Progress on global sustainability reporting 2004, ACCA 2004 Ethical Corporation (2006), Corporate Responsibility and Competitiveness, Ethical Corporation Special Reports Ethical Corporation (2006), Corporate responsibility and education, Ethical Corporation Special Report GOA, United States Government Accountability Office, (2005) Numerous Federal Activities Complement U.S. Business's Global Corporate Social Responsibility Efforts, Report to Congressional Requesters, Halvarsson & Halvarsson (2004) Olika gränsdragningar mellan ont och gott, Nyhetsbrev Hayward, Steven F. (2006), Fate of the World Redux: Assessing the Millennium Ecosystem Assessment, AEI, Environmental Policy Outlook, no The Heinz Center (2002), The State of the Nations Ecosystem, Cambridge University Press, US Environmental Protection Agency (EPA) (2006), EPA Draft Report on the Environment, Yale University, Center for Environmental Law and Policy, Columbia University, Center for international Earth Science Information Network, (2006), Pilot 2006 Environmental Performance Index, utarbetad i samarbete med World Economic Forum och Ispra (Joint research Center of the European Commission), Hemsidor Business for Social Responsibility, Center for Political Accountability, Ceres, CorporateRegister.com, Dow Jones Sustainability Index, Ethical Corporation. Ethical Performance Online, Global 100 most Sustainable Corporations in the World, 98

99 Global reporting Initiative, Innovest Strategic Value Advisors, Investor Responsibility Research Center, The Corporate Social Responsibility Newswire Service, 99

100 Appendix: Indikatorer Företag/organi sation Innovest (Ecovalue 21) Institute of Social and Ethnical Accountability fortune 100 (Accountability rating) Typ Population Metodik Indikatorer Invest Grunddata kommer ifrån: Ett 60 tal indikatorer som viktats till 6 stycken rådgivare Årsredovisningar huvudindikatorer Officiellstatistik! Historiska Liabilities; Historiskt Branschtidningar farligtavfall; Avfallsåtal NGO-rapporter! Risk exposure; Giftiga utsläpp; Ett 60 tal indikatorer Produktrisker; Avfallshantering; samlans in och viktats till Underleverantörs management 6 stycken huvudgrupper.! Hållbarhetsrisk: Energi Sociala och effektivitet/resursanvändning; Produkt miljöindikatorer livscykel och återvinning; Förändrade konsument värderingar! Finansiell risk: Balansräkningsstyrkor; Försäkringar! Managementkapacitet: Governance kapacitet; Miljösystemsmanagement; Social performance; Aktieägarrelationer! Hållbarhetsvinstmöjligheter: Vinstpotential från miljö och sociala trender NGO? Fortune 100 Enkätundersökning och! Stakeholder engagement (25%): (100 största intervjuer med Fortune Identifikation av stakeholders ; Följer up företagen i 100 företagen. stakeholders åsikter ; Demonstrering av världen) 6 stycken domäner att företagen förstod stakeholder definieras åsikter; Institutionalisering av Miljö och sociala faktorer stakeholders i beslutsprocessen! Governance (15%): Icke finansiella (hållbarhets) beslut på styrelsebeslutsnivå; Globala policys för ickefinansiella frågor; Integration av ickefinansiella frågor i årsredovisningar! Strategic intent (15%): Strategi för hållbar utveckling; Identifikation av hur företaget påverkan på samhället; Hållbarhetsperspektiv påverkar strategiska beslut! Management performance (15%): Lednings ansvarar för hållbarhets frågor; Utbildning I hållbarhets perspektiv; Produkt och process innovationer inom hållbarhet! Assurance (15%)! Public disclosure (15%): Rapporterar sina hållbarhets variabler enligt GRI riktlinjer, 100

101 Företag/organi sation Business in the Community (UK) Global Reporting Initiative (GRI index) CERES (climate Change Governence checklist) Typ Population Metodik Indikatorer Medlems 20 medlems- Ett hundratal indikatorer! Marketplace: Kund-klagomål; Annons org. företag som ifrån fyra klagomål; Anti-konkurrens åtal; huvudgrupper dessa! Miljö: Energikonsumtion; undersöks genom Vattenförbrukning; Vikt soppor, Miljöåtal; enkäter, resultatet delas CO2 utsläpp mfl; in i kärnindikatorer och! Arbetsmiljö: Arbetskraftsmångfald, kön, specifika indikatorer etnicitet, ålder, handikapp; Sjukfrånvaro; (miljö och Sociala) Legala klagomål kring företagshälsa, säkerhet eller diskriminering; Antal arbetsplatsolyckor; Internutbildning;! Samhälle: Sponsring i förhållande till vinst; individuell arbetskrafts värdering NGO??? Frivillig! Ekonomiska indikatorer: Omsättning, rapportering/enkät material/servicekostnader; 80 Indikatorer i tre lönekostnader; kapital; huvudgrupper: ekonomi. skatt/subventioner; infrastruktur; Miljö och sociala donationsbetalningar indikatorer! Miljöindikatorer: Produktion import, export av miljöfarligt avfall enligt Basel Konvektionen; Totala miljöutgifter; Insatsmaterialanvändning; Avfall som andel av insatsmaterial; avfall uppdelat på avfallsdestination; energi/vattenförbrukning; area mark som ägs av företaget; Effekt av företagets mark ägande; Utsläpp (CO2 mfl)! Sociala indikatorer: Arbetskraftsmångfald; Andel fackanslutna; Arbetar representation i beslutsprocesser; Antal arbetsskador; Sjukfrånvaro; Policy för mänskliga rättigheter, diskriminering, barnarbete, arbetarens rättigheter, samhällspåverkan, mutor samt konkurrens; Antal vunna priser för social etnisk och miljö; Antal legala kund klagomål; Antal reklamklagomål; Medlems organisation Medlemsföretag Frivillig rapportering/enkät 15 indikatorer kring klimat Board oversight (: Styrelsen ansvarar för periodvis översyn av miljöfaktorer och implementering av miljöstrategier; påverkan Management execution; CEO tydliggör företages syn i klimatfrågan; Chefer har ansvar och kompensationer kopplade till klimatmål. Öppenhet: Visar öppet på data kring klimat faktorer; Visar tydligt företagnes handlingar 101

102 Företag/organi sation Typ Population Metodik Indikatorer Utsläpp: Företagen beräknar, med hjälp av utomstående sina utsläpp. Detta går att jämföra över åren. Utsläppsminskningar: företagen har mål för sina utsläpp; företagen medverka i utsläppshandel; företagen har businesstrategier för att minska utsläpp 102

103 6 Hållbar utveckling och CSR i Japan 6.1 Inledning I Sverige har arbetet med hållbar utveckling pågått på ett systematiskt sätt sedan början av 1990-talet och synsättet har successivt breddats. Idag sträcker sig hållbarhetsarbetet över hela det politiska fältet. Hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik och den nya nationella strategin för hållbar utveckling omfattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Den nationella strategin omfattar förutom miljöpolitik även bland annat folkhälsopolitik och transportpolitik. Strategin antar ett brett angreppssätt och lyfter fram bl.a. hållbart samhällsbyggande och den demografiska utvecklingen som strategiska utmaningar. (Skr. 2005/06:126) I Japan finns en hög medvetenhet om att de senaste decenniernas ekonomiska framgångar har fört med sig negativa följder för miljö och samhälle. Landet förväntas nu gå in i en ny fas, där miljöhänsyn ska efterträda den industriella revolutionen och IT-revolutionen. Miljörevolutionen bygger på en tilltro om att teknologiska framsteg kan minska den negativa påverkan på miljön, samtidigt som livskvalitén bevaras eller förbättras. Nya, grönare marknader stimuleras av konsumenters förändrade beteende och den nya utvecklingen förväntas också ge stärkt konkurrenskraft. ( Diffusing the Environmental Techniques and the Environmental Spirit, MoE, 2004) Miljöarbetet är i denna anda tydligt inriktat på dels åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, dels åtgärder inom 3R - Reduce, Reuse and Recycle. Japans politik för hållbar utveckling inriktas främst mot miljö och ekonomi. Landet har en stark ställning ifråga om miljövänliga teknologier och produktutveckling, och såväl klimatfrågor och avfallshantering står högt upp på den politiska agendan. I den nationella strategin och när det gäller indikatorer för hållbar utveckling täcker Japan väl in de gröna aspekterna av hållbar utveckling. En jämförelse med t.ex. den svenska och den brittiska hållbarhetspolitiken ger dock vid handen att de sociala frågorna har en relativt undanskymd roll i Japan. Frånvaron av försök till att integrera de olika dimensionerna, innebär också att diskussionen om målkonflikter och synergier mellan miljö- ekonomi- sociala frågor inte får något utrymme. Försök till helhetsgrepp har dock tagits av bl.a. frivilligorganisationen Japan for Sustainability, som nyligen lanserade en indikatoruppsättning för Japans samlade hållbarhet. Även inom näringslivet finns en tydlig strävan att förutom miljöfrågor även inkludera socialaoch ekonomiska frågor i bl.a. årliga rapporter. Det är dock ännu sällsynt att använda indikatorer för att mäta om utvecklingen går i hållbar riktning, vilket också är fallet inom järnoch stålindustrin. Corporate Social Responsibility (CSR) har fått ständig ökad uppmärksamhet de senaste åren. Japan innehar en tätposition både när det gäller antalet certifikat under ISOstandarder och registreringar för Global Reporting Initiative (GRI). Ett stort företag inom stålindustrin, Nippon Steel, har t.ex. publicerat en hållbarhetsrapport enligt GRI:s riktlinjer. Synen på CSR och sättet att hantera frågorna skiljer sig givetvis från land till land, från region till region och beroende på vilken sorts företag som diskuteras. Eftersom tillvägagångssättet ser olika ut, är det också svårt att direktimportera konceptet och åtgärderna till Japan baserat på hur det definieras och implementeras i Europa och USA. En viktig skillnad när det gäller CSR-utvecklingen i Japan jämfört med den i andra länder 103

104 är att CSR är en nationell konsumentfråga, med begrepp som produktsäkerhet, spårbarhet och hälsa som främsta drivkrafter. Sett mot bakgrund av att det huvudsakliga förändringstrycket kommer inifrån, har en lång rad företagsskandaler som inträffat i Japan de senaste åren fått långtgående konsekvenser inom företagsvärlden. Internationella initiativ såsom Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag utgör i sig ingen väsentlig påverkansfaktor för japanska företags utvidgade CSRarbete. Däremot spelar branschorganisationernas gemensamma åtaganden en stor roll, bl.a. näringslivsorganisationen Keidanrens frivilliga handlingsplan för miljöskydd, och industrisektorernas egna minskningsmål under planen. Japans stålindustri har t.ex. satt upp ett mål om en tioprocentig minskning av koldioxidutsläpp jämfört med basåret Ingen samlad politik för hållbar utveckling Rio- och Johannesburgskonferenserna har bidragit till att begreppet hållbar utveckling fått ökad spridning i Japan, och när det gäller den gröna dimensionen av konceptet antar Japan en proaktiv roll. Den sociala dimensionen är dock något svagare utvecklad. Japan har ingen stark tradition av att arbeta med sociala frågor och varken från regeringens sida eller från företagsvärlden har det tagits något aktivt ledarskap eller initiativ i den riktningen. (Tanimoto, 2006) Det finns således inte någon samlad politik för hållbar utveckling i Japan, motsvarande den vi har i Sverige och inom EU, och därmed inte heller några skrivelser eller propositioner som motsvarar Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling eller EU SDS. I FN:s lägesrapporter om medlemsländernas nationella hållbarhetsstrategier ( esa/agenda21/natlinfo/countr/japan/nsds.pdf), uppger till exempel Japan deras handlingsprogram Basic Environment Plan, som var en av de viktigaste åtgärderna som introducerades i det nya miljölagstiftningspaketet som antogs Miljöplanen innehåller fyra långsiktiga mål: 1) Förnuftigt materiellt kretslopp (Ex. översyn av nuvarande system med massproduktion, masskonsumtion och massavfall för att etablera ett socioekonomiskt system som innebär miljöhänsyn) 2) Harmoni med naturen (Ex. restaurering av ekosystem) 3) Deltagande (Ex. frivilligt och aktivt deltagande i miljöbevarande aktiviteter, samarbetsvilja och rättvis fördelning av bördan) och 4) Internationella aktiviteter. ( 6.3 Indikatorer och riktlinjer för den gröna dimensionen Den svenska strategin för hållbar utveckling innehåller indikatorer för att följa upp utvecklingen och ge en samlad lägesbild. Tolv huvudindikatorer har delats in i sex större områden: hälsa, hållbar konsumtion och produktion, ekonomisk utveckling, social sammanhållning, miljö och klimat samt global utveckling. (Skr. 2005/06:126) Japan har ingen motsvarighet till denna indikatoruppsättning. I Japans rapport (2003 års) till FN när det gäller nationella indikatorer för hållbar utveckling rapporteras istället Basic Plan for Establishing a Sound Material-Cycle Society (antagen i mars 2003), som innefattar indikatorer för avfallshantering och återvinning, men inga andra områden inkluderas. Miljödepartementet har dock publicerat riktlinjer för indikatorer över företags miljöprestanda. Den första versionen av indikatorer som anges vara centrala för företags miljöskydd publicerades i februari 2001 och reviderades året därpå. I riktlinjedokumentet Environmental Performance Indicators Guideline for Organizations (Fiscal Year 2002 Version) anges bland annat huvudindikatorer som omnämns som viktiga för samtliga organisationer för strävan att nå ett hållbart samhälle och för att minska miljöbelastningen, 104

105 se figuren nedan. Dessa huvudindikatorer, som finns i nio grupperingar och bygger på materialbalans, ska enligt riktlinjerna kompletteras med subindikatorer som anger mer företagsspecifika förhållanden. Tabell 6-1 Structure of Environmental Perfomance Indicators Operational Indicators Core Indicators Input Output Total Energy Input Total Amount of Material Input Water Resource Input Amounts of Greenhouse Gases Emissions Amounts of Release and Transfer of Chemical Substances Total Amount of Production or Sales Total Amount of Waste Generation Total Amount of Final Disposal of Waste Total Amount of Water Drainage Källa: Miljödepartementet har även riktlinjer för miljöredovisning, samt anvisningar om hur företag kan kombinera dessa med Global Reporting,GRI. Initiative.( jp/policy/j-hiroba/prg/pdfs/e_guide.pdf) 6.4 Japan for Sustainability: samlad indikatoruppsättning Frivilligorganisationen Japan for Sustainability (JFS) har tagit fram en indikatoruppsättning för hållbar utveckling som fått stor uppmärksamhet och kan betraktas som erkänd. Indikatoruppsättningen kallas Japan in 2050, moving closer towards a sustainable society. Indikatorerna är indelade i fyra huvudområden: naturen/miljön, ekonomin, samhället, individens välmående, enligt samma ramverk som hållbarhetskompassen som utvecklats av AtKisson (miljökonsult verksam i Sverige). JFS har valt ut sammanlagt 20 st. huvudindikatorer, uppdelade på fem indikatorer för varje respektive huvudområde, med målår I indikatoruppsättningen ingår bl.a. statistik över växthusgasutsläpp per capita, andel gröna konsumenter, andel förnyelsebar energi, resursproduktivitet, statsskuld, bistånd som andel av BNI, andel kvinnliga parlamentsledamöter, produktionsvolym för traditionella hantverk, andel socialt ansvarsfulla investeringar (SRI), antal självmord och brottförekomst etc. etc. JFS använder sig av statistiska material från bland annat Miljödepartementet, UD, Statistiska byrån, branschorganisationer, OECD och UNDP. För år 2005 har JFS kommit fram till ett resultat på 33.5 poäng, som ska ses i relation till det hypotetiskt bästa poängtalet 100 för år JFS analys visar att Japans sammanhållna hållbarhet därmed har minskat med 19 procent sedan 1990 (från 41.3 poäng till dagens 33.5 poäng). Se figur 1 nedan. ( 105

106 Figur Sustainable Management Tree En väletablerad metod för att mäta framstegen på företagsnivå är Sustainable Management Tree, ett värdering/rating- program för japanska företag. Sustainable Management Rating Institute (SMRI) arbetar sedan 2001 med värderingsprogrammet, med stöd från bland annat Miljödepartementet, Utbildningsdepartementet. Ett tydligt kännetecken för SMRI:s värderingssystem är den s.k. Mita-modellen (utvecklad i Japan), som tydliggör resultaten av värderingen i form av ett träd, vilket underlättar jämförelser med andra företag och tidsserieanalyser. SMRI är en avknoppning från Sustainble Management Forum som lanserades i oktober 2000 och är en frivilligorganisation som för närvarande har ca 300 st. individuella medlemmar och ett 50-tal företags/organisationsmedlemmar, inklusive olika experter rekryterade från tankesmedjor, media, näringslivet, regeringen, akademin och samhället i stort. Företag och privatpersoner arbetar tillsammans för att utveckla ett kretsloppsbaserat samhälle, genom att utföra systematiska studier över aktuella metoder och sprida information. SMRI värderade 86 st. företag 20002, 75 st och värderingen har fortsatt sedan dess. SMRI publicerar inte företagens resultat, utan istället tar man fram en lista över Green Top Runners med de företag som godkänner publicering av deras resultat inklusive respektive företags värderingsträd. Trädet består av tre stora grenar som representerar ledning, miljö och samhälle. Varje stor gren har ett antal mindre grenar, och på varje liten gren finns tre löv som representerar strategi, system och utförande. Löven färgmarkeras i grönt, gult eller rött (inklusive löv som fallit av trädet). Trädmodellen visar på ett pedagogiskt sett styrkor och svagheter fungerar som ett effektivt verktyg inom företagsledning, se figuren nedan. ( ) 106

107 Figur 6-2 K.Mita: SMRI 2002 Environment J: Green Purchasing I: Location of K: Waste Management O ti M t Sociality B: Corporate G A: Management Phil h H: Pollution (Ai / W t / S il) C: Risk Management G: Toxic Ch i l D: Disclosure A t bilit F: Resource Ci l ti E: Global W i L: Eco-Design Q: Contribution t C it M: Logistics P: Corporate Ethi N: Environmental R ti Accounting O: Resources & Energy Saving R: Consumer and Customer S: Occupational H lth d S f t T: Equal Opportunity Di i i ti Sustainabl Management Tree Strategy Organization Strategy Excellent Good Fair Poor Not Applicable Performance Performance 6.6 Corporate Social Responsibility i Japan Föregångare inom energi- och miljöområdet Japansk industri har alltsedan 1970-talets oljekriser varit världsledande i att genomföra energibesparande åtgärder. Satsningar inom det gröna företagandet och utvecklingen av miljövänliga produkter har avsevärt förbättrat resurs- och energi prestandan för en mängd japanska produkter de senaste fem åren. Japans tekniska framsteg inom området illustreras kanske bäst av den senaste exportsuccén inom fordonsindustrin, där Toyota är världsledande på 107

108 att minska miljöpåverkan genom effektivitet i produktionslinjen och produktion av bränsleeffektiva fordon med låga utsläppsnivåer samt hybridteknik. (State of the world, 2006) Det finns överlag många exempel på japanska företag som antar miljömedvetna val som en del av deras sociala ansvarstagande och/eller som en av deras viktigaste affärsstrategier. De japanska företagens åtaganden på miljöområdet är således inte begränsade till efterlevnad av lagar och regler, utan drivs av andra faktorer. Enligt en enkätundersökning av Miljödepartementet har till exempel uppskattningsvis 57,1 procent av alla företag frivilligt initierat åtgärder för att minska sina koldioxidutsläpp. Miljödepartementet uppskattar vidare att konsumenternas preferenser i ökad grad ska komma att baseras miljömedvetna val. En stärkt efterfrågan och större marknad för miljömedvetna produkter och företagande beräknas ge en marknadstillväxt från 41 biljoner yen år 2000 till ca 103 biljoner yen (6 biljoner SEK) år Antalet arbetstillfällen förväntas öka från 1,06 miljoner år 2000 till ca 2,22 miljoner personer år 2025, se figur nedan. (MoE: Annual Report on the Environment in Japan 2004: Diffusing the Environmental Techniques and the Environmental Spirit). Tabell 6-2 Estimates of the Current and Future Market Sizes and Employment Potential of Environmentinducced Businesses Market size (trillion yen) Workforce (10,000 persons) Year Environment-induced businesses Source: Ministry of the Environment Ny boom bygger på lång tradition av socialt ansvarstagande Härkomsten av CSR i Japan kan spåras tillbaka till japanska familjers traditionella vördnad inför köp/affärsmän ( Shonin no Kakun ) de senaste 300 åren. Det finns till exempel ett gammalt japanskt ordspråk bland handelsmän som lyder att det som är bra för tre partner innebär att det är bra för säljaren och för köparen, samtidigt som det är bra för allmänheten ; vilket kan säga motsvara dagens CSR som ju har starkt fokus på intressentgrupperna. (Kurihama, 2005) Även om själva begreppet CSR är importerat från USA och Europa, har alltså japanska företag en lång historia av att ta socialt ansvar, t.ex. genom trygga anställningsvillkor systemet med livslånga anställningar och aktiviteter som kommit övriga delar av samhället till del, t.ex. välgörenhet. ( En studie från Economist Intelligence Unit, The way of the merchant- Corporate Social Responsibility in Japan knyter också an till köpmanstraditionen och uppger att en del CSR-aspekter, såsom miljövård, samhällsengagemang och arbetares säkerhet, sedan länge har funnits inbäddade i den traditionella, japanska företagsandan. (Davis, 2005) Utvecklingen av CSR i Japan kan grovt indelas i fem olika faser utefter decennierna : Fas 1 (1960-talet) Föroreningar från industrin får allmänhetens uppmärksamhet och företagens ansvar för exempelvis kvicksilverpåverkan i Minamata omdebatteras. Fas 2 (1970-talet) Företagens vinster granskas efter oljekriserna och företagen upprättar funktioner för föroreningsfrågor och fonder för social välgörenhet. Fas 3 (1980-talet) Bubbelekonomin byggs upp och företagen fortsätter sitt sociala engagemang 108

109 Fas 4 (1990-talet) Bubblan kollapsar och företagsetik och globala miljöfrågor får ökad uppmärksamhet Keidanren utger Corporate Behaviour Charter och inrättar en funktion för globala miljöfrågor Fas 5 (2000-talet) Framväxten av SRI-fonder och CSR-organisationer. År 2003 kallas the first year of the CSR management era. (Kurihama, 2005 och Tahara, 2006) Sedan början av 2000-talet har Japan upplevt en CSR-boom, med ständigt nya företag som börjar arbeta aktivt med frågorna. Antalet företag som publicerar miljörappporter och/eller hållbarhetsrapporter har ökat avsevärt sedan mitten av 1990-talet. Samtidigt genomför många företag organisationsförändringar och inrättar CSR-avdelningar, som ofta är sammanslagningar av olika funktioner som funnits separat, t.ex. miljöledning, investerings- och juristsektioner etc. ( ) Antalet företag/organisationer som använder följer GRI:s riktlinjer för hållbar rapportering ökar också ständigt och i dagsläget (maj 2006) är 130 av de 846 st. företag som är registrerade i GRI:s databas japanska., bl.a. Nippon Steel. ( Antalet ISO registrerade företag ligger också i världstopp. (Kurihama, 2005) Enligt en årligen återkommande undersökning av Price WaterHouse Coopers, Japan, kan vi notera en tydlig mot trend att företag i deras strävan att rapportera om hållbarhetens alla tre dimensioner, även har börjat rapportera om sociala aspekter, det vill säga utvecklat deras miljörapporter till CSR-rapporter, se nedan. (Siffrorna i parantes anger det totala antalet rapporter som ingått i undersökningen, och bland resterande procenttal ingår rapporter sociala och miljö-rapporter som uteslutit ekonomiska frågor). 2003: 88 % miljörapporter & 1 % CSR- rapporter (387 st.) 2004: 61 % miljörapporter & 7 % CSR- rapporter (317 st) 2005: 44 % miljörapporter & 18 % CSR- rapporter (418 st) (Tahara, 2006) 6.7 Drivkrafter för CSR de senaste åren En rad företagsskandaler i början av 2000-talet I början av 2000-talet gav en serie av olika företagsskandaler CSR-frågor i Japan förnyad aktualitet. I juli 2000 tappade exempelvis ett tidigare väletablerat matföretag allmänhetens förtroende på grund av misslyckanden att vidta nödvändiga sanitära förebyggande åtgärder i mjölkframställningen. Samma månad två år senare bojkottades ett annat matföretag efter att de hade ertappats att med avsikt etikettera utländskt biffkött som inhemskt. En månad senare avslöjades att ett energibolag rutinmässigt hade förfalskat inspektionsprotokoll för kärnkraftsanläggningar. Dessa företagsskandaler fungerade som kraftfulla väckarklockor om vikten av CSR, både inom företag och av samhället i stort. ( ) Ett nyckelord när det gäller CSR i Japan är just disclosure, dvs. upptäckter/avslöjanden om missförhållanden på företag. Japanska konsumenter har tidigare inte varit så aktiva, men de ovan nämnda fallen har börjat förändra detta förhållande. (Tahara, 2006) 109

110 Önskan att återvinna allmänhetens förtroende har således varit en central drivkraft för japanska företag de senaste åren att aktivera sig inom miljöskydd och samhällsaktiviteter. Enligt en undersökning av Economist Intelligence Unit svarade exempelvis 77 procent av företagen att deras beslut att börja arbeta med CSR sporrades av behovet att adressera riskminimering. Som en jämförelse kan nämnas att av svaranden utanför Japan var det mest vanliga svaret (41 %) att CSR kunde ge konkurrenskraftsfördelar. Konsumenterna är helt klart den allra viktigaste intressentgruppen för japanska företag, vilket är en skillnad från icke-japanska företag som uppgav kunder som tredje grupp efter anställda och aktieägare. De japanska företagen hoppas att CSR-program ska öka kundnöjdhet och förstärka varumärket. (Davis, 2005) Företag inom IT och hushållselektronik kan betecknas som föregångare inom CSR i Japan, mycket på grund av att de både tillverkar och säljer på en internationell marknad. IT och hushållselektronik är också branscher som ligger nära konsumenterna, vilket ofta bidrar till högre grad av aktivitet. Företag med större inhemsk marknad, till exempel byggbranschen och stålindustrin, brukar betecknas som mindre aktiva på grund av ett lägre externt förändringstryck. (Tanimoto, 2006) SRI vinner mark En annan viktig drivkraft för företagens frivilliga CSR-arbete är påverkan från SRI, socialt ansvarsfulla investeringar, som på senare tid har fått allt större uppmärksamhet i Japan. Den första eko-fonden lanserades 1999 och i oktober 2003 fanns nio stycken SRI- fonder i Japan. I juli 2003 lanserades också Japans första SRI index. Ungefär samtidigt startade Sumimoto Trust & Banking Co. två pensionsfonder med social och miljömässig granskning. ( ) Andra internationella initiativ såsom GRI, OECD:s riktlinjer och Global Compact är viktiga för de företag som redan arbetar med CSR, men fungerar dock inte som initiala drivkrafter. (Tanimoto, 2006) En studie, baserad på intervjuer med centrala aktörer inom ILO:s och JILPT:s nätverk, bl.a. företrädare från ministerier, branschorganisationer, konsumentorganisationer och företag.) har identifierat följande drivkrafter för CSR-utvecklingen i Japan. (Kim, 2004) Inhemska drivkrafter: Ökad förståelse för affärsmöjligheterna som ligger i att integrera sociala och miljömässiga hänsyn i företagets principer och aktiviteter, varav en effekt är att alltfler företag publicerar hållbarhetsrapporter och omorganiserar ledningsstrukturer för att inkorporera CSR, Ett antal företagsskandaler har lett ett minskat förtroende hos allmänheten och företag försöker återfå förtroende genom att stärka sitt engagemang för CSR, Pågående reformer för att minska statliga sektorn har föranlett den privata sektorn att överta en del av det sociala ansvaret som tidigare låg hos det allmänna, Inhemska investerare har visat ett ökat intresse för socialt ansvarsfulla investeringar (SRI), Framväxten av ett starkare civilt samhälle, Ständigt ökad efterfrågan på produkter som svarar upp mot sociala och miljömässiga krav. 110

111 Internationella drivkrafter: De internationella kvalitets- och miljöstandarderna ISO 9000 och ISO har fått stort genomslag bland japanska företag och ISO:s beslut att utforma en standard för socialt ansvarstagande har kraftigt ökat företagens intresse för CSR, Tryck från utländska investerare när framväxande SRI-fonder i USA och Västeuropa allt oftare efterfrågar enkätsvar och från företagspartners som vill att de japanska företagen ska efterleva deras uppförandekoder etc., Informationsteknologiska framsteg som underlättat informationsutbytet, inklusive aggressiva kampanjer mot företag, Nya lagar och regelverk utomlands som påverkar japanska företag med dotterbolag Japans näringslivsorganisation Keidanren genomförde i oktober 2005 en enkätundersökning bland sina medlemsföretag. Av de 1324 st. företag som enkäten riktades till erhölls svar från 572 st. Diagram ,7 56, , ,4 13,3 22,6 20,5 10,7 4,7 8,4 20,9 0 Reform of company structure by M&A etc. Restructuring from corporate misconduct Upsurge of interest from the public and the mass media Survey from rating organization or from mass media about CSR Activities through industrial associations Trend in the central government (discussion with METI, MoE etc.) Discussion on ISO standarization Benchmarking Request from countries where business operation exists and/or products are sold Request from business partners Others Inom övrigt ingår 14 st. svar företagsvision, 6 st. svar krav från moderbolaget, 6 st. del av företagsreform, 5 st. förbättring av företagets värde och 4 st. offentliggörande. Källa: Översatt från japanska, ur Keidanrens rapport från oktober 2005 Enligt denna undersökning är de viktigaste drivkrafterna för företagens CSR-arbete ett ökat intresse från allmänheten och massmedia, aktiviteter inom branschorganisationen och CSR-granskningar/enkätundersökningar av kreditinstitut eller massmedia. Intressant att notera är att media om missförhållanden på andra företag har en starkt pådrivande effekt, både som rapportör och som avsändare av granskningsformulär. Branschföreningens pådrivande roll har enligt undersökningen också en framskjutande roll, ett resultat som dock bör ses i ljuset av att det var just den mäktiga branschorganisationen Keidanren som stod som avsändare. 111

112 6.8 Aktuella utmaningar för företagens CSR-arbete Det japanska näringslivet går just nu igenom en förändringsprocess; utländska företag blir allt mer involverade i bilindustrisektorn och det traditionella ledningssättet med patriarkaliska strukturer luckras upp. ( För att leva upp till förväntningar från en förändrad intressentgrupp står idag japanska företag inför en utmaning att svara upp till socialt ansvarstagande på ett nytt sätt. ( ) För japanska företag har det generellt vara tilltalande att inom CSR behandla frågor om miljö, produktsäkerhet och hälsa, och att inte i lika stor utsträckning hantera t.ex. arbetsmiljöfrågor. Det ter sig relativt enkelt för japanska företag att implementera miljöledningssystem eller engagera sig i filantropiska aktiviteter, som i sig kan vara kostnadskrävande, men som inte påverkar den inre dynamiken/hierarkin inom företaget. Det motsatta gäller för corporate governance, som när det är effektivt minskar VD:s makt, ger ökad uppmärksamhet till aktieägarnas krav och öppnar upp chefspositioner till kvinnor. Även CSR-aspekter såsom ökad mångfald bland arbetstagarna och förbättrad kommunikation med intressenterna, har svårt att slå rot.(davis, 2005) Som anledning till detta förhållande kan dels nämnas anställda traditionellt haft en stark intressentroll inom företagen, dels att arbetsmiljöfrågor inom CSR internationellt har breddats till att inkludera frågor om lika möjligheter och balans mellan arbete och fritid. Det senare är något nytt för japanska företag och något som de i dagsläget har svårt att hantera, och en ny erfarenhet som de för övrigt delar med de flesta andra länder. Japanska investerare har också ett relativt lägre intresse för sociala aspekter jämfört med de miljömässiga. En rapport från Miljöministeriet visar att även privatpersoner är betydligt mer intresserade av miljö och konsumenters hälsa och säkerhet, jämfört med arbetsrelaterade frågor, vilket står i kontrast mot t.ex. situationen i USA och Storbritannien, se figur nedan. (Beom Kim, 2004) Figur

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1 Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1 Samhällsekonomisk analys är ett samlingsnamn för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika företeelser

Läs mer

Innehåll. Förord...9. 1 Sammanfattning...11

Innehåll. Förord...9. 1 Sammanfattning...11 Innehåll Förord...9 1 Sammanfattning...11 2 Inledning...35 2.1 Hållbarhetens dimensioner... 35 2.2 Konkurrenskraft... 37 2.3 Effekter vid prishöjningar på energi... 38 2.4 Konsekvenser av en Kyotorestriktion...

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.

Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Kommittédirektiv Den svenska exportens utveckling Dir. 2007:101 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka om Sverige tappat marknadsandelar

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Uppföljning av målen i Europa 2020

Uppföljning av målen i Europa 2020 Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19

Läs mer

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö En hårdnande global konkurrens ett utmanat Sverige Ett företags konkurrenskraft

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Industriklivet. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge Svante Söderholm, Energimyndigheten

Industriklivet. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge Svante Söderholm, Energimyndigheten Industriklivet På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge 20180503 Svante Söderholm, Energimyndigheten svante.soderholm@energimyndigheten.se Mlj ton CO2-ekv Miljoner kr Industriklivet Bidra till målet

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Strategier för hur Sveriges skogar ska vara med och rädda världens hav från plast

Strategier för hur Sveriges skogar ska vara med och rädda världens hav från plast Strategier för hur Sveriges skogar ska vara med och rädda världens hav från plast Vår medvetenhet om det miljöhot som plast utgör ökar allt mer i samhället. Forskare har lyckats ta fram trämaterial som

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs på väg mot 2050 Magnus Pettersson, Energisamordnare STÅLINDUSTRINS GEMENSAMMA VISION STÅLINDUSTRINS ÅTAGANDE Vår arbetsmiljö tillverkning använder stimulerar resurser så Vår forskning och innovation

Läs mer

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017

Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019

Kommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019 Kommittédirektiv Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor Dir. 2019:15 Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen

Läs mer

Miljöräkenskaper på SCB

Miljöräkenskaper på SCB Miljöräkenskaper på SCB Ett informationssystem för att analysera samband mellan miljö och ekonomi Nancy Steinbach Miljöekonomi och miljö RM/MEM Den publicerade statistiken Officiell statistik Utsläpp till

Läs mer

Pensionskassan Prometheus Etiska regler

Pensionskassan Prometheus Etiska regler Pensionskassan Prometheus Etiska regler 1 Inledning... 2 1.1 Kapitalförvaltning... 2 1.2 Översyn av etiska regler... 2 2 Etiska placeringsregler... 3 2.1 Grundläggande utgångspunkter... 3 2.2 Prometheus

Läs mer

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt

Läs mer

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter. Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:1

Policy Brief Nummer 2016:1 Policy Brief Nummer 2016:1 Handelsförmåner för u-länder hur påverkas exporten? Ett vanligt sätt för industrialiserade länder att stödja utvecklingsländer är att erbjuda lägre tullar vid import. Syftet

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier. Dir. 2013:127. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013.

Kommittédirektiv. Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier. Dir. 2013:127. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013. Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier Dir. 2013:127 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera behovet av nya ekonomiska

Läs mer

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare Styrmedel för energieffektivisering

Läs mer

1 Inledning och sammanfattning

1 Inledning och sammanfattning 7 1 Inledning och sammanfattning Den Europeiska Unionens stöd till forskning har expanderat betydligt under senare år. Det fjärde ramprograrnmet för FoU förhandlades fram under år 1993 och avser åren 1994

Läs mer

Mikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ett regeringsuppdrag.

Mikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ett regeringsuppdrag. 2018-08-15 1(6) Miljö- och Energidepartementet Att: Jerker Forssell 103 33 Stockholm E-post: m.registrator@regeringskansliet.se, jerker.forssell@regeringskansliet.se Remissyttrande Mikroplaster i kosmetiska

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi

Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi för perioden 2009 2013 ger en översikt över våra planer

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Uppföljning av målen i EU 2020 VGR Analys 2018:11. Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard

Uppföljning av målen i EU 2020 VGR Analys 2018:11. Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard Uppföljning av målen i EU 22 VGR Analys 218:11 Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard 1 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning,

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:

Läs mer

Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden

Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden Yttrande Sida 1 av 8 Naturvårdsverket fordjupadutvardering@naturvardsverket.se Ärendenr NV-02549-15 Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden Beskrivning av ärendet Naturvårdsverket

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck November 2014 Vad är globala värdekedjor? Företagens produktion blir allt mer fragmenterad och utspridd över världen. Det innebär

Läs mer

Black Friday bra eller dåligt?

Black Friday bra eller dåligt? Namn:... Klass:... Black Friday bra eller dåligt? Uppgift Du tränar på att anlägga olika perspektiv på konsumtion utifrån ett dilemma där värderingar och intressen kartläggs. Arbetsgång 1. Vet du vad Black

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

Plattformen för samhällsekonomiska analyser

Plattformen för samhällsekonomiska analyser Plattformen för samhällsekonomiska analyser 18 september 2013 Emelie Aurell Enheten för a analyser Naturvårdsverket emelie.aurell@naturvardsverket.se 010-698 1367 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer