GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för hushållsvetenskap Kurskod LHK rev Sid 1(3

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Institutionen för hushållsvetenskap Kurskod LHK rev Sid 1(3 LHK 350 KUNSKAPSSYN OCH BEDÖMNING ÄMNESDIDAKTISK FÖRDJUPNINGSKURS MED INRIKTNING MOT HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP, 5p Knowledge and Assessment in Family and Consumer Studies, 5 credits (7,5 ECTS) Kursnivå: Fördjupningskurs I, p Advanced level I Huvudansvarig institution: Institutionen för hushållsvetenskap 1. BESLUT OM FASTSTÄLLANDE AV KURSPLAN Kursplanen är fastställd av prefekten för institutionen för hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet Utbildningsområde: Undervisning 100 % 2. KURSENS INPLACERING Kursen ges som fristående kurs eller uppdragsutbildning, men kan även ges som specialiseringsskurs inom lärarprogrammet på nivån poäng efter genomförda studier om 40 poäng i inriktningen hem- och konsumentkunskap. 3. TILLTRÄDESKRAV/FÖRKUNSKAPER För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier samt formell lärarbehörighet med inriktning hem- och konsumentkunskap. För tillträde till kursen som specialiseringskurs krävs godkänd inriktning hem- och konsumentkunskap 40 poäng eller motsvarande. 4. SYFTE Kursen syftar till att öka förståelsen för den kunskapssyn som läroplan och kursplan i hem- och konsumentkunskap för grundskolan ger uttryck för och hur elevernas kunskaper kan utvecklas, avläsas och bedömas. Kursen utgår från de problembilder och utvecklingsbehov som belyses i Skolverkets nationella utvärdering i Hem- och konsumentkunskap, NU-03 och som anknyter till kunskapssyn, kunskapskvaliteter, kunskapsprogression och bedömningsformer. Relevant empiri och forskning inom dessa områden används för att den studerande skall kunna fördjupa sin ämnesdidaktiska kompetens. LHK 350 Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs HK, 5 poäng, 41-60p Fastställd:

2 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Institutionen för hushållsvetenskap Kurskod LHK rev Sid 2(3 5. Mål Efter fullgjord kurs skall den studerande ha uppnått följande mål. Den studerande skall kunna: analysera styrdokumenten, den kunskapssyn som de ger yttryck för och de kunskapskvaliteter som anges för ämnet hem- och konsumentkunskap omsätta läro- och kursplanens mål i relevant undervisningsinnehåll kopplat till arbetssätt prov och bedömningsformer i hem- och konsumentkunskap kommunicera läroplans- och kursplanemål, kunskapskvaliteter och förmågor som eleverna behöver utveckla i hem- och konsumentkunskap för att nå mål analysera elevernas kunskapsutveckling, bedöma kunskapskvaliteter som eleverna utvecklar och kommunicera bedömningen till eleverna 6. INNEHÅLL Den kunskapssyn som genomsyrar styrdokumenten och de kunskapskvaliteter som ämnet utvecklar hos eleverna enligt kursplan 2000 problematiseras. Resultat som framkommit i den nationella utvärderingen 2003 och aktuell forskning analyseras. De studerande utmanas att identifiera och analysera den betydelse som lärares syn på kunskap och lärande har för arbetsprocesser och bedömningsformer inom ämnet. Varje kursdeltagare karakteriserar sig själv som pedagog och didaktiker, sin elevsyn, sin syn på kunskap och lärande, hur målen kommuniceras, hur innehåll och arbetsformer väljs och hur bedömning sker. Metoder prövas som bidrar till att synliggöra kunskapskvaliteter och kunskapsprogression. En sådan metod är provbanken för hemoch konsumentkunskap. Provbanken används också som stöd för att diskutera former för prov och kriterier för bedömning. I kursen ingår gemensamma moment och moment där de studerande väljer att fördjupa sig. 7. GENOMFÖRANDE Kursen kan ges som distansutbildning eller som Campuskurs. IT-stöd och lärplattform kan komma att användas oavsett utbildningsform. När kursen ges som distansutbildning organiseras studierna som närträffar och distansstudier. Vid första närträffen planeras och organiseras genomförandet i förhållande till kursens syfte och mål och mot bakgrund av kursdeltagarnas tidigare erfarenheter. Mellan närträffarna genomförs litteraturstudier och kursuppgifter via nätbaserad lärplattform som utnyttjas för diskussion och erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna. När kursen ges för verksamma lärare omsätter deltagarna fortlöpande kursinnehållet i egen verksamhet samtidigt som erfarenheter från verksamheten förs tillbaka in i kursen. När kursen ges som specialisering i lärarutbildningen genomför de studerande observationer och analyser av andra lärares verksamhet. 8. FORMER FÖR BEDÖMNING Bedömning sker kontinuerligt på grundval av aktivt deltagande och genomförda prestationer. Examinationen sker genom skriftliga och muntliga tentamina. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan urskiljas. Möjligheter till omprövning ges vid underkänt prov. Student som underkänts två gånger på samma prov har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. LHK 350 Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs HK, 5 poäng, 41-60p Fastställd:

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Institutionen för hushållsvetenskap Kurskod LHK rev Sid 3(3 9. BETYG Vid bedömning används en tregradig skala: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För godkänt betyg krävs godkända resultat på såväl skriftliga som muntliga examinationsuppgifter. Följande kriterier gäller för bedömning av betyg Godkänt: Den studerande skall aktivt delta i kursen under hela kursperioden och visa att han/hon uppnått de fastställda målen för kursen. Följande kriterier gäller för bedömning av betyg Väl Godkänt: Kriterierna för godkänt skall vara uppfyllda. Den studerande skall visa särskild förmåga till självständig kritisk reflektion och kommunicera sina kunskaper på ett väl underbyggt sätt. 10. UTVÄRDERING I kursen ingår kursutvärdering. Denna skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurs. 11. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER För att erhålla kurspoäng enligt kursplanen måste kravet på grundläggande behörighet vara uppfyllt. Deltagare som inte uppfyller detta antagningskrav kan erhålla intyg över genomgången kurs. I de fall kursen går på distans är tillgång till dator med Internetuppkoppling samt anvisad lärplattform en förutsättning för att kunna delta i kursen. Student som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs, har rätt att hos det organ, som utser examinator för kursen eller delen av kurs, begära att en annan examinator utses. Jämställdhet, jämlikhet och mångfald samt internationella förhållanden skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. 12. LITTERATUR Kurslitteratur förtecknas på en särskild lista. LHK 350 Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs HK, 5 poäng, 41-60p Fastställd:

4 GÖTEBORGS UNIVERSITET LITTERATURLISTA Sid 1(3) Institutionen för hushållsvetenskap Kurskod LSL rev LSL 350 KUNSKAPSSYN OCH BEDÖMNING ÄMNESDIDAKTISK FÖRDJUPNINGSKURS MED INRIKTNING MOT SLÖJD, 5 poäng Obligatorisk litteratur: Johansson, Marléne (2002). Slöjdpraktik i skolan hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap (Göteborg Studies in Educational Science, 183). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Johansson, Marléne & Hasselskog, Peter (2005). Slöjdämnet in i framtiden utvecklat, avvecklat eller invecklat? I Skolverkets antologi Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen Nuläge och framåtblickar (Skolverkets Antologi 05:909, ). Stockholm: Fritzes. (delas ut) Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier Grundskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2004a). Grundskolan i blickpunkten. Sammanfattning och slutsatser från Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, NU-03. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2004b). Likvärdig bedömning och betygssättning. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2005a). Nationella utvärderingen NU-03, Ämnesrapport Slöjd. (Ämnesrapport till rapport 253). Stockholm: Fritzes. Skolverket (2005b). Den individuella utvecklingsplanen. Allmänna råd och kommentarer. Utbildningsdepartementet (2000). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes. Artiklar tillkommer En av följande titlar: Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning, hur, vad och varför. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Fritzes. Linde, Göran. (2003). Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur. Lindström Lars & Lindberg Viveca (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag.

5 GÖTEBORGS UNIVERSITET LITTERATURLISTA Sid 2(3) Institutionen för hushållsvetenskap Kurskod LSL rev En av följande titlar: Alexandersson, Mikael (1999). Styrning på villovägar: Perspektiv på skolans utveckling under 1990-talet. Lund: Studentlitteratur. Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundet. Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om läroprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts. Referenslitteratur: Berge, Britt-Marie (1992). Gå i lära till lärare. En grupp kvinnors och en grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket (Akademiska avhandlingar vid pedagogiska institutionen, 33). Umeå: Umeå universitet. Berge, Britt-Marie (1997). Styra eller styras. Att skapa kön i klassrummet. I Nordborg, G. (Red.), Makt och kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap (ss ). Stockholm/Stehag: Östlings Bokförlag Symposion. Borg, Kajsa (1995). Slöjdämnet i förändring, (LiU-PEK-R-191). Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi. Borg, Kajsa (2001). Slöjdämnet: intryck - uttryck - avtryck (Linköping Studies in Education and Psychology, 77). Linköping: Linköpings universitet. Hartman, Sven G., Thorbjörnsson, Hans & Trotzig, Eva (1995). Handens pedagogik. Kulturarv och utveckling i skolslöjden (Skapande Vetande, 29). Linköping: Linköpings universitet. Hasselskog, Peter (2006). Slöjdlärarens intentioner och kursplanen. I C. Nygren- Landgärds & K. Borg (Red.), Titel okänd (ss. xx-xx). (Publikation från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, Nr X/2006). Vasa: Åbo Akademi, Institutionen för lärarutbildning. (manus) Johansson, Marléne (2005). Kommunikation och konstruktion i slöjdverksamhet (Techne serien, Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, B14/2005, ). Johansson, M. (2006). The work in the classroom for sloyd. Journal of Research in Teacher Education, 2 3/2006, (under tryckning) Lindfors, Linnéa (1999). Slöjdpedagogikens grundfrågor. Nordisk Pedagogik, 19(2),

6 GÖTEBORGS UNIVERSITET LITTERATURLISTA Sid 3(3) Institutionen för hushållsvetenskap Kurskod LSL rev Myndigheten för skolutveckling (2004). Hur är det ställt. Tack ojämt. Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor. Stockholm: Fritzes. Nygren Landgärds, Cristina (2000). Educational and teaching ideologies in sloyd teacher education (Akademisk avhandling, Vasa, Institutionen för lärarutbildning). Åbo: Åbo Akademi University Press. Suojanen, Ulla (1997). Slöjd som en del av hållbar utveckling. I Seitamaa-Hakkarainen, P & Uolila, M. (Red.), Produkt, Fenomen, Upplevelse (ss ). (Techne series: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, B:3/1997). Helsinki: University of Helsinki, Faculty of Education. Säljö, Roger (1995). Är handen praktisk och tanken teoretisk? Slöjdforum, 1, 5 7. Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.