L6HK20, Hem- och konsumentkunskap 2, för lärare 1-6, 15,0 högskolepoäng Home and Consumer studies 2, years 1-6, 15.0 higher education credits

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6HK20, Hem- och konsumentkunskap 2, för lärare 1-6, 15,0 högskolepoäng Home and Consumer studies 2, years 1-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Undervisning 100 % Ansvarig institution: Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 2. Inplacering Kursen ges inom ramen för Grundlärarprogrammet. Kursen kan också ges som fristående kurs och uppdragsutbildning. Huvudområde Kostvetenskap Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänd kurs LRK40G Lärande, utveckling och didaktik 2 för lärare i fritidshem 7,5 hp eller motsvarande. 4. Innehåll Delkurs A Näring, mat och hälsa 7,5 högskolepoäng Nutritional Aspects on Food Habits and Meals, 7,5 higher education credits I kursen behandlas matens betydelse för hälsan med speciellt fokus på barns och ungas näringsbehov och matval. Begrepp som näringsbehov behandlas på grundläggande nivå utifrån nordiska näringsrekommendationer. Individers behov av energi och näringsämnen med fokus på upptag, omsättning och funktion i kroppen behandlas. Kursen belyser också maten ur ett folkhälsoperspektiv och inbegriper pedagogiska modeller och redskap för matval samt digitala verktyg. Praktiska och teoretiska tillämpningar i

2 relation till näringsrekommendationer ingår t. ex i form av att mat och måltider tillagas och analyseras utifrån aspekterna näring och hälsa. Samband mellan kunskapssyn och bedömning av elevers lärande i ämnet bearbetas. 2/ 4 Delkurs B Hem- och konsumentkunskap i olika verksamheter 7,5 hp Home Economics in Practice, 7,5 higher education credits Kursen problematiserar hemmet och skolan som ram för vardagliga aktiviteter och som måltids-, arbets- och lärandemiljö. Resurshushållning i hemmet och återvinning i närområdet studeras. Arbetsfördelning i hemmet behandlas med särskild hänsyn till perspektivet jämställdhet. Olika förhållningssätt till mat och måltider behandlas till exempel utifrån etniska, religiösa, etiska och sociala perspektiv. I kursen förbereds studenten för att självständigt och utifrån skolans styrdokument integrera och gestalta ämnets olika delar till helheter. Elevers lärande i hem- och konsumentkunskap diskuteras och underlag för bedömning av kunskapsutveckling problematiseras. 5. Mål Efter godkänd kurs skall studenten kunna: Delkurs A Näring, mat och hälsa 7,5 hp Nutritional Aspects on Food Habits and Meals, 7,5 higher education credits Kunskap och förståelse förklara grundläggande begrepp inom näringslära som berör energi och näringsämnen, samt livsmedels innehåll av näringsämnen. redogöra för barns näringsbehov. översiktligt förklara vanligt förekommande specialkoster. Färdighet och förmåga utföra kost- och aktivitetsregistrering samt beräkna energi- och näringsintag för en individ med hjälp av näringsberäkningsprogram. identifiera och resonera om mat- och näringsfaktorer ur hälso-, miljö- och kulturella perspektiv. skapa och gestalta undervisningssituationer där elever har delaktighet och inflytande och som tar utgångspunkt i barns tidigare kunskaper och erfarenheter och behov. Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera kring barn och ungas olika förutsättningar för matglädje och hälsa samt hur myndigheter och andra institutioner arbetar med dessa frågor. identifiera vad som krävs i lärarprofessionen för att anlägga perspektiv, hantera mål i läroplan och kursplan där utvärdering och bedömning av elevers lärande ingår. Delkurs B Hem- och konsumentkunskap i olika verksamheter 7,5 hp Home Economics in Practice, 7,5 higher education credits

3 Kunskap och förståelse förklara förhållningssätt till mat och måltider utifrån olika perspektiv, t ex etniska, religiösa, etiska och sociala. 3/ 4 Färdighet och förmåga skapa och gestalta undervisningssituationer och metoder där elevers erfarenheter tas till vara. utarbeta underlag för formativ och summativ bedömning samt reflektera över undervisning i hem- och konsumentkunskap. Värderingsförmåga och förhållningssätt söka och kritiskt reflektera över olika typer av information och kunskap relevant för ämnesområdet hemoch konsumentkunskap. analysera det egna lärandet och behov av ytterligare kunskap inom ämnesområdet. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Delkurs A examineras genom seminarier, muntliga och skriftliga redovisningar, praktiska tillämpningar i kök och en skriftlig salstentamen. Delkurs B examineras genom seminarier, muntliga och skriftliga redovisningar och en skriftlig hemtentamen. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsat till fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten i normalfall garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Delkurs A. För att erhålla betyget VG krävs VG på salstentamen samt VG på minst en av övriga uppgifter som kan bedömmas med VG och G på resterande uppgifter. Delkurs B. För att erhålla betyget VG krävs VG på hemtentamen samt VG på minst en av övriga uppgifter som kan bedömmas med VG och G på resterande uppgifter. 9. Kursvärdering I kursen ingår värdering. Kursen värderas skriftligt via lärplattform och resultatet är vägledande för utveckling och planering av kommande kurser. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. Utöver den skriftliga, summativa värderingen kan muntliga, formativa värderingsmoment förekomma. Kursansvarig sammanställer efter avslutad kurs en kursrapport.

4 4/ Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Ur hygien och säkerhetssynpunkt skall, i undervisning där mat lagas till andra, förkläde och hårskydd som tillhandahålls av institutionen användas. Händer och underarmar skall vara fria från kläder, smycken och dylikt.

5 LITTERATURLISTA UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6HK20, Hem- och konsumentkunskap 2, för lärare 1-6, 15,0 högskolepoäng Home Economics 2, years 1-6, 15.0 higher education credits Gäller fr o m ht 2013, Reviderad Obligatorisk litteratur Delkurs A Näring, mat och hälsa 7,5 hp Nutritional Aspects on Food Habits and Meals, 7,5 hp higher education credits COOP:s provkök. (2009). Vår kokbok. Stockholm: Norstedts (880 s. valda delar) Johansson, U. (2007). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur. (343 s. valda delar) Livsmedelsverket (2013). Bra mat i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Livsmedelsverket, Uppsala. ISBN: (38 s.) Avaiable at: Nordic Council of Ministers (2014). Nordic Nutrition Recommendations Integrating nutrition and physical activity. Copenhagen, Denmark. ISBN (629 s.) Available at: Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap. Hämtas från (30 s.) Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtas från (45 s.) Aktuella läroplaner och kursplaner för grundskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtas från (C:a 50 s.) Artiklar och/eller utdrag tillkommer om cirka 150 sidor. Delkurs B Hem- och konsumentkunskap i olika verksamheter 7,5 hp Home Economics in Practice, 7,5 higher education credits Anderson, E. N. (2005). Everyone eats. Understanding food and culture. New York: New York University Press. (295 s.) (E-bok) (Valda delar.). de Ron, L., & Feldt, M. (2013). Lära och bedöma i hem- och konsumentkunskap Lgr 11- Att utveckla och synliggöra förmågor i undervisningen. Vulkan. (72 s.) Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning, vad, hur och varför. Skolverket. Stockholm: Fritzes. (136 s.) Tillgänglig på (C:a 50 s.)

6 Petersson, M. (2007). Att genuszappa på säker eller minerad mark: hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. (242 s.) Elektronisk resurs (30 s.) Höijer, K. (2013). Contested food: the construction of home and consumer studies as a cultural space. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. (185 s.) (C:a 40 s.) Skolverket (2011). Diskussionsunderlag för grundskolan, Diskutera kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap. Hämtas från (14 s.) Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap. Hämtas från (30 s.) Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. Hämtas från (C:a 40 s.) Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtas från (45 s.) Aktuella läroplaner och kursplaner för grundskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtas från (C:a 50 s.) Artiklar och/eller utdrag tillkommer om cirka 150 sidor. 2(2)