Institutionen för mat, hälsa och miljö Kurskod LSA 210 avdelning för slöjd 12 okt mars Kursuppläggning LSA 210-6

Transkript

1 Kursuppläggning LSA Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs med inriktning mot slöjd, 7,5 högskolepoäng (ECTS) Kursansvarig Marléne Johansson 1

2 Bakgrund och utgångspunkter Kursen Kunskapssyn och bedömning, ämnesdidaktisk fördjupningskurs är inledningsvis framtagen i samarbete med den nationella Myndigheten för skolutveckling (som numera övergått i Skolverket) med likartat kursupplägg för alla grundskolans ämnen. Utgångspunkterna för kursen var att bereda möjlighet för lärare att utvecklas inom områdena kunskapssyn och bedömning, dels utifrån den bild Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan (NU-03) gav, dels i intention att generera utökad vetskap om aktuell forskning inom området. Under 2007 har den nationella Myndigheten för skolutveckling/skolverket också utgivit Samtalsguider för grundskolans skolämnen inom samma tema. Då skola och forskning är under ständig utveckling anpassas varje kursomgång med aktuella dokument och texter. För slöjdämnet har kursen hittills getts i fem kursomgångar; två omgångar via Myndigheten för skolutveckling/skolverket, och tre kursomgångar som fristående kurser via institutionen. Den sjätte kursomgången av LSA 210 Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs med inriktning mot slöjd, benämns LSA Skolverket initierade den nationella utvärderingen, NU-03, för att ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i grundskolan, ämnesvis och i ett övergripande perspektiv, och peka på behov och insatser. I flera delar är bilden av slöjdämnet i NU-03 positiv, eleverna känner ett stort engagemang, intresse och inflytande. Slöjd är ett av de roligaste ämnena i grundskolan, de trivs, upplever arbetsglädje och de uppger att de har byggt upp sin självkänsla under slöjdundervisningen. Samtidigt svarar eleverna att slöjd tillhör de ämnen de anser sig ha minst nytta av och att kunskaper och erfarenheter från slöjdämnet inte anses viktiga för vare sig fortsatta studier eller kommande yrkesliv. Slöjdämnet når en bottennotering när elevernas föräldrar rangordnar slöjd som viktigt för deras barns utveckling och lärande. Lärarna trivs men de känner stress och uppger att de får försvara ämnet gentemot kolleger i andra ämnen. Vad innebär det att slöjdämnet ligger i topp när det gäller upplevelse, lust och engagemang, men utan att kopplas till någon nyttighetsaspekt? Måluppfyllelsen är hög när det gäller elevinflytande, eget ansvar och slöjdkunskaper medan den är sämre vad gäller olika perspektiv på verksamheten. Måluppfyllelsen visar på variationer i utveckling av personliga kvalitéer och egenskaper, handlingsberedskap och arbetssätt. Flera kunskapskvaliteter finns och nyttjas, medan andra är outtalade och därmed outnyttjade. Hur kan lärandet lyftas i görandet? Enligt NU-03 utgör lokala mål betygs- och bedömningsunderlag i större utsträckning än de gemensamma nationella målen. Slöjd är ett av de ämnen som lyckas sämst med att göra eleverna medvetna om vad de skall klara för att få olika betyg. Elever och lärare talar sällan om hur det går för eleverna i slöjden. Hur kan mål och betygsgrunder kommuniceras bättre till eleverna? (Skolverket, 2005) Kursens syfte och mål Kursen syftar till att öka förståelsen för den kunskapssyn som läroplan och kursplan i slöjdämnet för grundskolan ger uttryck för och hur elevernas kunskaper kan utvecklas och bedömas. Kursen utgår från de problembilder och utvecklingsbehov som belyses genom Skolverkets nationella utvärdering NU-03 och ämnesrapport för Slöjd och som utvecklas i slöjdämnets samtalsguide. Kursen behandlar kunskapssyn, kunskapskvaliteter, kunskapsprogression och bedömningsformer. Relevant empiri och forskning inom dessa områden används dessutom för att den studerande skall fördjupa sin ämnesdidaktiska kompetens. Utöver att kursen nyttjas för egen kompetensutveckling kan kursen, då den ligger på avancerad nivå, också tas med i en magisterexamen. 2

3 Den studerande skall kunna: analysera styrdokument utifrån kunskapssyn och kunskapskvaliteter i slöjdämnet synliggöra för eleverna vilka mål, kunskapskvaliteter och förmågor slöjdämnet avser att utveckla följa upp och bedöma olika kunskapskvaliteter och kunskapsprogression hos eleven omsätta läro- och kursplanens mål i relevant undervisningsinnehåll kopplat till arbetssätt och bedömningsformer i slöjdämnet Tid, plats och genomförande Kursen Kunskapssyn och bedömning är en ämnesdidaktisk fördjupningskurs med inriktning mot skolämnet Slöjd och ges av Institutionen för mat, hälsa och miljö vid Göteborgs universitet. Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng och ges på kvartsfart som fristående kurs, uppdragsutbildning, eller inom lärarprogrammet efter genomförda studier i inriktning slöjd. Kursen är inledningsvis framtagen i samarbete med den nationella Myndigheten för skolutveckling/skolverket och ges som distansutbildning via IT-stöd och lärplattform. Ytterligare information om kursen finns i kursplan LSA 210. I kursen används utbildningsplattformen, Fronter (inga extra program behövs, vid första kurstillfället ges inloggningsuppgifter och anvisningar om uppkoppling via Internet mot lärplattformen). Utöver Fronter organiseras studierna som närträffar vid fyra tillfällen. Kursen förutsätter ett aktivt deltagande, dels via lärplattformen, dels vid de fysiska träffarna. Kursen omfattar föreläsningar, seminarier, kursuppgifter och litteraturstudier. För litteraturlista, se kursplan. Kursen ges under perioden 12 oktober 2009 till den 15 mars Fyra närträffar (måndagar kl. 9 16) är inplanerade vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Nya Pedagogen, Hus C Gamla Latin, Göteborgs universitet (se karta): 12 okt, 30 nov, 25 jan-10, och 15 mars-10. 3

4 Översiktlig uppläggning av kursen Utöver de fyra träffarna sker fortsatta studier, diskussioner, uppgifter och fördjupning via lärplattformen Fronter. Utöver föreläsningar följs kursens delmoment upp vid seminarierna. Vid första kurstillfället diskuteras kursupplägget tillsammans med kursansvarig. Kursinnehåll, eget utvecklingsarbete och obligatorisk respektive valbar litteratur introduceras. Relevanta styrdokument tas med till varje träff. Inför och efter de olika närträffarna För att ge en orientering om syftet med och resultaten av den nationella utvärderingen 2003 rekommenderas inför kursstart läsning av Grundskolan i blickpunkten. Sammanfattning och slutsatser från Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, NU-03 (Skolverket, 2004a). Utifrån kursträffarnas teman behandlas aktuella delar av Ämnesrapport slöjd (Skolverket, 2005a) och Slöjd. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Olika delar av boken Slöjda för livet om pedagogisk slöjd används vid varje närstudietillfälle I denna studiehandledning presenteras litteratur i anslutning till de olika träffarna. Det är bra om du inför respektive träff är bekant med litteraturen. Förslag på fokus i texterna görs vid närträffarna och hur val av litteratur kan knytas till de uppföljande uppgifterna inför nästa kursträff. Efter varje närstudietillfälle fortsätter diskussioner kring föreläsningar och litteratur genom olika uppgifter som behandlas via lärplattformen fram till nästa träff. 4

5 Träff 1: 12 oktober 2009 Styrdokumentens intentioner, kunskapssyn och NU-03 Utöver kursintroduktion och genomgång av Fronter ges vid första kurstillfället föreläsningar som behandlar styrdokumentens intentioner, kunskapssyn och resultat och reflektioner från den Nationella utvärderingen. Förslag på innehåll och litteratur: Kursintroduktion. Användning av utbildningsplattformen Fronter Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan, NU-03 Den målstyrda skolan. Lpo 94 och Kpl 2000 för slöjdämnet Kunskapssyn. Mål och kunskapskvalitéer Litteratur: Lärarförbundet (2008). Borg, Kajsa & Lindström, Lars (Red.). Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag (inledning och kapitel 1, s. 7 14). Myndigheten för skolutveckling (2007). Slöjd. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber. (kapitel 1) Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier Grundskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2004a). Grundskolan i blickpunkten. Sammanfattning och slutsatser från Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, NU-03. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2005a). Nationella utvärderingen NU-03, Ämnesrapport Slöjd. (Ämnesrapport till rapport 253). Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (2000). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes. Artiklar tillkommer. För ytterligare fördjupning, se kursplanens referenslitteratur. En av följande titlar om kunskapssyn väljes (som också användes i hela kursen): Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundet. Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om läroprocesser och det kollektiva minnet. (ett till två kapitel väljes, förslagsvis kap. 6) Stockholm: Nordstedts. 5

6 Träff 2: 30 november 2009 Lärande i förhållande till mål och verksamhet Förslag på innehåll och litteratur: Lärande i slöjd Produkt, process Lärarrollen Slöjdprocessen i förhållande till mål och arbetssätt Litteratur: Johansson, Marléne (2002). Slöjdpraktik i skolan hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap (Göteborg Studies in Educational Science, 183). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (sidhänvisningar enl. överenskommelse) Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur. (sidhänvisningar enl. överenskommelse) Lärarförbundet (2008). Borg, Kajsa & Lindström, Lars (Red.). Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag. (kapitel 12 och 15) Myndigheten för skolutveckling (2007). Slöjd. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber. (kapitel 2) Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier Grundskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2004a). Grundskolan i blickpunkten. Sammanfattning och slutsatser från Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, NU-03. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2005a). Nationella utvärderingen NU-03, Ämnesrapport Slöjd. (Ämnesrapport till rapport 253). Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (2000). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes. Artiklar tillkommer. För ytterligare fördjupning, se kursplanens referenslitteratur. 6

7 Träff 3: 25 januari 2010 Värdering, bedömningsformer och betyg Förslag på innehåll och litteratur: Värderingar och attityder Dokumentation och bedömning för lärande Betyg och betygssättning Litteratur: Johansson, Marléne (2002). Slöjdpraktik i skolan hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap (Göteborg Studies in Educational Science, 183). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (sidhänvisningar enl. överenskommelse) Lärarförbundet (2008). Borg, Kajsa & Lindström, Lars (Red.). Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag. (kapitel 13 och 16) Myndigheten för skolutveckling (2007). Slöjd. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber. (kapitel 3) Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier Grundskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2004a). Grundskolan i blickpunkten. Sammanfattning och slutsatser från Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, NU-03. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2004b). Likvärdig bedömning och betygssättning. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes. (finns också på Skolverket (2005a). Nationella utvärderingen NU-03, Ämnesrapport Slöjd. (Ämnesrapport till rapport 253). Stockholm: Fritzes. Skolverket (2005b). Den individuella utvecklingsplanen. Allmänna råd och kommentarer. Utbildningsdepartementet (2000). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes. Artiklar tillkommer. För ytterligare fördjupning, se kursplanens referenslitteratur. En av följande titlar om bedömning väljes Lindström Lars & Lindberg Viveca (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag. Tholin, Jörgen (2006). Att kunna klara sig i okänd natur. En studie av betyg och betygskriterier historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Borås: Högskolan i Borås. Pettersson, Astrid (Red.). (2007). Sporre eller otyg om bedömning och betyg. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 7

8 Träff 4: 15 mars 2010 Slöjdämnets potential i skolan Inför den fjärde träffen I ett slöjddidaktiskt motto, utifrån målen för kursen Kunskapssyn och bedömning, ämnesdidaktisk fördjupningskurs, slöjd väljer deltagarna ett område som de har behov att utveckla mot bakgrund av den bild som NU-03 och forskningen visar. Utöver obligatorisk och valbar litteratur rekommenderas kursens referenslitteratur som inspiration. Arbetet utförs utifrån egen eller andra lärares verksamhet och presenteras vid den sista träffen. Vid kurstillfället diskuteras också visioner och framtidsscenarier för slöjdämnet. Förslag på innehåll och litteratur: Redovisning av valda fördjupningsuppgifter Slöjdämnet framåt och utåt Avslutning och kursvärdering Litteratur: Johansson, Marléne & Hasselskog, Peter (2005). Slöjdämnet in i framtiden utvecklat, avvecklat eller invecklat? I Skolverkets antologi Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen Nuläge och framåtblickar (Skolverkets Antologi 05:909, ). Stockholm: Fritzes. (delas ut) Johansson, M. & Hasselskog, P. (2008). Slöjdämnet efter millennieskiftet. Ingår i K. Borg & L. Lindström (Red.) Slöjda för livet om pedagogisk slöjd, s Stockholm: Lärarförbundets förslag. Myndigheten för skolutveckling (2007). Slöjd. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber. I det egna arbetet användes litteratur och artiklar från tidigare kurstillfällen, valbar litteratur och referenslitteratur. 8

9 Examination och former för bedömning Bedömning sker kontinuerligt på grundval av aktivt deltagande och genomförda aktiviteter på närträffar och på lärplattformen Fronter samt genom examinationsuppgifter som redovisas både skriftligt och muntligt. Olika examinationsformer tillämpas. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan urskiljas. Vid bedömning används en tregradig skala: Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För godkänd kurs krävs att den studerande under hela kursperioden aktivt deltar i samtliga delar. Genom att genomföra de olika kursuppgifterna skall den studerande visa att målen för kursen uppnåtts. Följande kriterier gäller för betyg Godkänd: den studerande skall aktivt delta i kursen under hela kursperioden och visa att man uppnått de fastställda målen för kursen Följande kriterier gäller för betyget Väl Godkänd: kriterierna för godkänd skall vara uppfyllda. Den studerande skall visa särskild förmåga till självständig kritisk reflektion och kommunicera detta på ett väl underbyggt sätt Kursansvarig och lärare: Marléne Johansson Docent, fil.dr MHM, avdelning för slöjd, Göteborgs universitet Marlene.Johansson@ped.gu.se Peter Hasselskog Universitetsadjunkt, FM, doktorand MHM, avdelning för slöjd, Göteborgs universitet Peter.Hasselskog@ped.gu.se 9