Verkstad. Gatusektioner som klarar vinter - Viktiga stråk i Gällivare - Vitplan ATTRACT

Transkript

1 Verkstad Gatusektioner som klarar vinter - Viktiga stråk i Gällivare - Vitplan ATTRACT Gällivare, 19 dec 2013

2 Frågor att diskutera: Stråk: vilka är stråken vinter respektive sommar? Vad är huvudstråk vinter/ sommar hur ska vi nyttja, faciliteter och vilken utformning krävs? (Underlag forskning vindstudie, rörelse, koppling och funktion) Utformning/ gatusektioner huvudstråk sommar/ vinter? Målpunkter koppling som behövs för stråk Projektets tidplan? Vad och när blir slutprodukten? Forskning? Upplägg/ möten framöver (tidplan och upplägg behov)

3 Vitplan exempel

4 exempel Vitplan

5 Gällivare - rörelsemönster Flöden olika trafikslag? Vassara Repisvaara

6 Malmberget - rörelsemönster

7 Gatusektioner som klarar vinter Sommar Vinter Sektion Huvudgata Det kan behövas kanstensparkering; när det kommer gäster vill de parkera på gatan, i alla fall bör möjligheten finnas. Snölagring föreslås ske på ena sidan av gatan, den ytan är därmed också vikt för grönska m.m. Grönska kan vara i kruka el. dyl., som plockas in på vintern. Ena sidan av sektionen (den vänstra i bild) föreslås grusas/sandas under vintern, men den högra lämnas röjd men snöig för att möjliggöra att man kan fördas med spark, skidor eller kälke (dock måste angöring till fastighetet lösas på ett bra sätt även på högra sidan)

8 Gatusektioner som klarar vinter Frågor Huvudgata: Lokaltrafik, hur ska den integreras? Hur stort är behovet för gatuparkering? Andra behov?

9 Gatusektioner som klarar vinter Lokalgata sommar Ploga 2 m gångyta ger 1,2 m snöupplag. Ploga 3,5 m KF ger 1,6 m snöupplag. Sektionen blir 16,6 m. Att ta in skoterled och skidor i gatusektion går, om man enkelriktar gatan på vintern och använder 1 KF för vinteryta= skidor och spark Frågor Lokalgata: Hur stort är behovet för gatuparkering? Andra behov? Lokalgata vinter enkelriktard 2 2,8 2,8 2 16,6 H:B = 1:2,3

10 Andra aspekter med gatusektioner som klarar vinter Sol skugga De gator som har öst västlig sträckning behöver beaktas särskilt, dvs har en tydlig solig sida och en skuggig sida. Det är ett aktivt val om grönskan eller snölagringen är på den soliga eller skuggiga sidan.

11 Andra aspekter med gatusektioner som klarar vinter Grönska Grönskan ÄR viktig på sommaren och uppskattas av många, och förslaget är att den kan utgöras av större planteringar i kruka/lådor. På vinterhalvåret kan dessa plockas in. Gäller både torgyta och gatumiljö. Detta leder till bra kontroll av grönskan och val av växtmaterial. Grönskan blir heller inte skadad på vintern, och snöröjningen blir lättare.

12 Möblering Bänkar, cykelställ och andra typer av gatumöblering: De är viktiga, och det är ett aktivt val som kan göras gällande vilka saker som kan/ska plockas in på vintern, och vilka som ska finnas året runt. All typ av möblering som finns på vintern ska snöröjas så att de är åtkomliga.

13 Andra aspekter med gatusektioner som klarar vinter Belysning Belysning kan ske med allmänbelysning på fasaderna i stället för stolpar. Belysning på fasaderna anses vara identitetsskapande. Stolpar minskar användningsmöjligheterna, och kan minska möjligheterna för snöanvändning eller snöröjning. Dessutom kanske vi vill kunna se stjärnhimlen, även om vi vet att det är svårt då vi samtidigt värderar betydelsen av bra belysning.

14 Belysningsstyrka vid olika typer av ljusförhållanden Belysningsstyrka lux (lx) motsvarar ungefär 0,1 månsken 30 allmänbelysning utomhus 300 grovarbete i stora utrymmen 500 kontorsrum, klassrum 2000 molnig dag solljus när det är som klarast källa: Hemsidan NMF, nordiskt samarbete om forsknings och utvecklingsarbete om vägutrustning, 2008

15 Frågor möblering, belysning och grönska Vilken typ av grönska vill vi ha? Vilken typ av belysning vill vi ha? Vilka saker vill/behöver/måste vi ha? Vilka saker kan/ska plockas in på vintern, och vilka ska finnas året runt?

16 Första ansats till formulering av forskningsresultat: Stadsbyggnadsmässigt perspektiv på förhållandet kvarters och gatustruktur med avseende på vind, sol och snöhantering, som beslutstöd vid stadsutveckling. Problematisering av beslutstagande för att nå en balans av estetiskt attraktiv stadsgestaltning och funktionell dagvattenhantering.

17 Minnes 19 dec 2013 Attract Gällivare Närvarande: Mattias BDX Christina GK Liza GK Annika GK Marcus Z GK Björn SWECO Eugenia LTU Stefan LTU Charlotta LTU Minnesanteckningar: Tema vitplan: Allmänna beskrivningar om arbete i Gällivare hittills på temat vitplan: Gällivare har haft projektet Vinterland, många pengar 800 tkr per år, talet. Det handlade om att skapa ett vinterstråk, och det handlar om att inventera och förstå målpunkterna: Dundret Sjöparken Rekreation Turism och viktiga vanliga målpunkter Exempel på resultat: pistat stråk från Gällivare till Dundret. Det byggs en gångtunnle 5 m bred i botten just nu under Porjusvägen just vid Fjällnäsområdet. Det är ca 4 km från centrum till Dundret. Tunneln i sig skulle kunna vara intressant i sig längs vägen, beträffande gestaltning etc. Som värst är det 7 7,5% lutning. GC vägen är dragen i serpentin. Nivåskillnad mellan Vassara vattnet och toppen Dundret är närmare 500 m. Det går isbana från Sandviks badplatsen 3 4 km till Kissansaari (kommunen tar dit grillmöjligheter mm på vintern). Isbanan har is för skridskor skidspår GC yta, vardera 3 4 m breda. Man tar sig till Sandviks badplatsen med bil, men även GC stråket längs med Vassara, vid bron vid järnvägsstation och vid korsningen vid Älvgatan Kaitumvägen (korsningen Älvgatan Kaitumvägen.är i plan).(det går ca 20 tåg per dygn minst). Allmän kommentar: det finns 6 mil skidspår och det mesta är belyst. Allmän kommentar: om vad kommunen jobbar med gällande vinteraktiviteter: De små barnens aktiviteter, underhåller skidspåren, kvällsaktivitet på sjöparken, och längre aktiviteter så som skidspår och helgaktiviteterna på Nuolajärvi. Allmänna kommentarer om vad som bör beaktas i en vitplan: Skidspår ska inte vara i konflikt med GC vägar, och tvärt om. Skidspår och skoterled är också viktiga i vitplanen, fram med dem på kartan. 1

18 Vitplanen ska beakta och minimera konflikten mellan skidspår och skoterspår. Det är tydligt olika sätt att färdas och innebär därmed tydligt olika behov. Idéer om utveckling av vinteraktiviteter: Skidspår går västerut vid sjukhuset och det borde fortsätta runt sjön Noulajärvi, över/undervägen, och koppla till norra spåret som går norr om E45. Sjön Nuolajärvi är en plats som det kan vara vinteraktiviteter på. Det finns ingen belysning i området nu, men det vore bra och spännande med landskapsbelysning vid Noulajärvivägen. Tex ta bort vägbelysningen på själva vägen, och ha kostbelysningen vid sjön, ( fränt ). Nuolajärvi skulle då vara en naturpark och ha vissa punkter belyst. Idén går alltså ut på att jobba med själva sjön gällande belysning. Bilister kan också ta del av detta när de åker förbi och ser det fina. (Trafikverket har tagit bort belysning där GC inte ska färdas, därför ska det nog inte vara belysning på vägen Noulajärvivägen.) Som en del av en vitplan kan medvetna satsningar på estetiska värden ingå. Estetiska aspekter, var ska de placeras/vara? På följande platser/områden: Centrum Sjöparken Själva isen på Vassaraträsket och Vassaraälven (Fontänen i Vassara har frusit och blivit fin/spännade) Blandade kommentarer stadsplanering och trafikplanering: Kommunen har köpt in ytan mellan järnvägen och Norska vägen för byggander. Diskussioner finns om vad ytan kan användas till; Gymnasieskolan, sporthall, bostäder Mellanområdet, dvs. mellanområdet mellan Gällivare och Malmberget: GC vägarna i området är många och det är okänt vilka anledningar det var att dessa är byggda i betydelsen att de inte uppfyller så tydliga rörelsebehov. Det skulle räcka med två tydliga GC vägar i nord sydlig riktning. Minska mängden GC väg skulle ge bättre behovsuppfyllelse och bättre drift. Det skulle gå att lägga skidspår parallellt med GC vägen och samnyttja belysning. Den ena GC vägen heter Kärleksstigen och används ganska flitigt. Det projekteras en GC väg i öst västlig riktning parallellt med Cellulosavägen, fram till Kärleksstigen. Att ta sig ännu längre österut är svårare eftersom det är en trafikapparat i vägen. LKAB fastigheter förtätar på Granbacka med byggnader för boende, och eventuellt även generellt mer på den mark LKAB har hand om. Kommunen ska inte förtäta på sin mark på mellanområdet för det är känt att det ligger malmkropp därunder vilket kan leda till framtida gruvbrytning. 2

19 (Malmberget) Malmsta har fått nya fina GC vägar, runt om och med koppling till Koskullskulle. Det flyttar in en del yngre familjer till Malmsta (husen är en miljon billigare än husen i Gällivare). De som vill kan bli inlösta av LKAB. I Koskullskulle bor pers. Tipsta (ovanför Trollstigen)har pulkbackar, skulle kunna vara ett ännu tydligare friluftsområde. Kommunen har gjort många fina nya anläggningar i området. Till Tipsta tar man sig på GC vägen Kärleksstigen. Svanparken i Malmberget kommer att försvinna och har nu en läcka. Kommer nog inte komma igång igen. Förlängningen av Kärleksstigen, det är där man mellan Malmberget och Gällivare. Det finns en yta öster om Malmsta, som skulle kunna fylla behovet av parker. Det naturliga vore dock att göra något på den gröna ytan just öster om Tallbackaskolan för att tillgodose parkbehovet, på Mellanområdet. Trafik och gator: Mätning av trafikflöden har gjorts hösten 2013: Lasarettsgatan har ca ÅDT Cellulosavägen har 6000ÅDT Roslingsvägen/Vallmovägen 1000 ÅDT, har oväntat mycket (men ändå ganska lite) Oljevägen/Norskavägen har 7000 ÅDT, och centralplan vid JVG stationen har mer flöde än så. Parkgatan på 70 talet och grävdes genom Malmbergsbacken, är för överdimensionerad. Borde mätas: G flöde C flöde Flöde skidåkare GC vägen är inte sammanhängande läng Malmbergsleden, det är uppehåll på en km, och sedan kommer det en GC väg. Det planeras för cirkulationsplats i korsningen Oljevägen/Cellulosavägen. Det vore även naturligt med en GC väg parallellt och separerat med Oljevägen. GC vägen är tänkt att kopplas ihop med centrum. GC vägen borde vara på östra sidan. Det har påbörjats en trafikstrategi, i början av år 2014 ska arbetet komma igång. Drivkrafterna är det förändrade samhället, mer framtidsorienterat. En trafiknätsanalays är gjord Skoter: 3

20 Det pågår en skoterutredning, men det var krångligare än trott pga. regler och lagstiftning. Det blev en förstudie pga. detta, inte en färdig rapport. Var redovisad i nämnden, och den blev gillad men finns ingen inriktning ännu. Skoterföreningen skickade in ett förslag Det vore bra att ha möjlighet att angöra Gällivare C med skoter någorlunda bra i alla fall med gångavstånd till fiken etc. Målpunkter med skoter: Bränslestation OK Malmberget är det enda stället man kan tanka lagligt. Övriga målpunkter är Statoil och OK i Gällivare, och några i Malmheden. Det finns skoterstuga vid Sandviksvägen, ena vid landknät, och en vid markeringen för badplats. Dundret är också en målpunkt, både restarunagen Björnfällan och upp på Dundret, och även fiket vid liftarna. restaurangen Glada kocken vid Repisvaara är även en målpunkt. Om relationen andra personer skoter/skotervägar: Några få personer i villaområdet mellan Kaitumvägen och Parkgatan klagar vilket har lett till att möjligheten att köra skoter är stängd på Vassaraälven vid Älvgatan. Personer som inte friluftar: Dessa är deras målpunkter: externhandel på Malmheden, Sjukhuset, Centrum. Angöring för GC trafik till externhandel på Malmheden sker via kärleksstigen. Kollektivtrafik: Det har inte gjort mätningar av antalet kollektivtrafikresenärer. Kollektivtrafiken är igång året runt. Centrala buss heter bolaget som kör just nu. Det stora flödet kollektivtrafikresenärer mellan Gällivare och Malmberget är gymnasister. Det finns ett attitydsförändringsprojekt för att ändra följande; man åker inte buss fast man kan, man tigger skjuts av föräldrar mm (gäller gymnasister). Tar 30 min att åka mellan Gällivare C och Malmberget C. Det tar 7 min att köra bil. Borde peka ut de viktigaste stråken och göra kollektivtrafiken snabbare! Repisvaara vore en tydlig målpunkt/startpunkt. (finns många stora dyra fina bilar i Gällivare; BMW suv osv.) Det är inte så attraktivt att åka kollektivtrafik tycker man. Beträffande miljöaspekten (LMG drivmedel exempel från Boden): Man vill enligt medborgarenkäten, att kommunen, ska börja med mer miljötänk. Luftkvalitetsmätningar pågår i Gällivare just nu, men resultatet är ännu inte känt. Tung trafik: E45 är en begränsning i sig, tung trafik är en begränsning. Yrkesakademin (utbildning av yrkesförare) är och snurrar där det är som trängst i centrum Tung trafik (Farligt gods) från Porjusvägen kör j genom stan. De som hittar kör efter Lulevägen, de som kör efter GPS kör E45. MSB har gjort en undersökning 2006 på farligt gods, och det var lågt flöde. 4

21 Villagatorna: De äldre villagatornas totala bredd är 11m, med 9 m körbatan, 2 m trottoar. En del gator, Zinkringen, Silverringen, osv, de har ingen trottoar och är ändå 9 m breda. Där bredvid är KF tot 6 m med stödremsa och diken (bredden är olika). I området Bäckåsen där LKAB hyr ut villor finns det parkeringar för husvagnar och släpvagnar. Snöröjning och halkbekämpning: I centrala stan slungar man och plockar bort snön då det inte finns yta att lägga snön. Det finns planer för villagatorna att minska den hårdgjord yta och lägga snön på den gröna nya ytan. Allmänt läggs snön i plogkarm, och snön tas sedan bort en eller två gånger. Blir det trång kan man bära med hjullastare till speciella platser, och som sedan körs bort till Kavaheden eller Bäckåsen. (förhandlas/anmäls till Miljönämnden). Förvaltningen Miljö och bygg upplåter yta för att lägga snö. Man tar bort karmar innan man isriver, för att den rivna isen ska rymmas ton snö körs bort från Gällivare till Kavaheden m 3 blir det. Om man anlägger pulkabacke av snö i Sjöparken: (skulle det gå att räkna ut hur mycket snö som behövs till pulkbacke i sjöparken. Det måste vara ren snö, och kan då inte tas från sandade ytor; centrum och GC vägar. Lokalgatorna sandas/grusas sällan. Exempel: Om man tar snö från Vallmovägen tex, hur mycket snö kan man ta/och hur mycket behövs? 5000 ton, m 3, kostar tkr att köra dit. 1 veckas körning med några maskiner skulle det ta. Skulle bli en 15 graders lutning, 24 m hög. Då finns även kravet och behovet på att snön ska smälta till en viss tid, innan tex 1 juni. Det är nog så att snö lagd på hög i Sjöparken måste köras bort just innan snösmältning. Den har då hantereas två gånger vilket troligtvis blir dyrare än att forsla bort ca två ggr från lokalgatorna. ((15 graders lutning, 80 m hög, 25*50 m på marken, det blir m3)). Finns en permanent pulkabacke på Kvarnbacken, men den korsar vägen till campingen på Kvarnbacken (hembygdsområde). Ligger då egentligen vid ett av våra vitplansstråk. GC trafiken från Kvarnbacken till/från Sjöparken går längs med Parkgatan. Tomtägares snöhantering: Vart tar RUT snön vägen? De tar inte jobb om de inte vet var de ska lägga snön, ofta på kundens egen tomt. Om det läggs på annan plats är det anvisat av miljö och bygg. BDX har avtal med 50 villaägare. Totalt antas några 100 tal ha traktorskottning ton gruskross går det åt för kommunal halkbekämpning per år. Det kanske kostar en del men är väl värt. 5

22 Avrinning: Snön måste köras bort från Sjöparken, innan avrinning. Lokala snölagringsplatser som kommunen har godkänt, de får ligga kvar ofta. Kan behövas ev. uppstädning efteråt. Sådana snölagringsplatser finns inte i centrum, man lägger på torget men kör bort sedan när det blir fullt. Gatusektion Huvudgata: 26 m blir det (men ska kolla det), om man ska tillgodose alla rörelser. Och har pressat att man inte har några fasta installationer på vintern, och lägger snö där på vintern. På sommaren har man plockat ut alla möjliga grejer vi vill ha. Vad kan vi göra med de sektioner som vi redan har i Gällivare? Sektion Lokalgata: Det är en intressant idé som man kan använda sig av gator i centrum. Kan tillämpas kring nya gatorna. Om möblering på sommaren och snölagring på vintern: Är en bar och intressant idé men informationskampanjer vore viktigt för att allmänheten ska få veta varför man gör så. 6