Föreskrifter om hantering av brandfarlig vätska - för remiss

Transkript

1 E-post: Föreskrifter om hantering av brandfarlig vätska - för remiss , Han... Page 1 of E-post Mer Inkorgen Viktigt Skickat SKRIV Utkast (8) Alla mail Fler etiketter Regelrådet E-post: Föreskrifter om hantering av brandfarlig vätska - för remiss , Handbok vätska , Ko Remissmissiv Hantering av brf vätskor, Sändlista Hantering av brandfarliga vätskor Inkorgen Synnerholm Lars till tord, sthlm, Gbg01, ssva, Peter.soderstr., lars -ove.ander., Olle.hellgren, Joar.hjertberg, SRKB, anders.lonnberg, tor.lofstrom.j., benny.petterss. Meddelandet kan nu skickas med följande bifogade filer eller länkar: Föreskrifter om hantering av brandfarlig vätska - för remiss Handbok vätska Konsekvensutredning Hantering av brandfarliga vätskor Remissmissiv Hantering av brf vätskor Sändlista Hantering av brandfarliga vätskor bilagor Föreskrifter om h Handbok vätska Konsekvensutred Remissmissiv Ha Klicka här för att Svara, Svara alla eller Vidarebefordra Inga Hangouts-kontakter Hitta någon 63 % används Använder 9,53 GB av 15 GB Programpolicy Tillhandahålls av

2

3 MSBFS Remissutgåva Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd av 25 förordningen (2010:1075) 1 om brandfarliga och explosiva varor. 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Denna författning innehåller bestämmelser om anordningar för hantering av brandfarlig vätska, om byggnader och andra anläggningar där brandfarlig vätska hanteras samt andra bestämmelser om krav vid hantering av brandfarliga vätskor. 2 Bestämmelserna gäller inte för brandfarliga aerosolbehållare, eller bränslesystem i fordon. Definitioner 3 De begrepp som används i lagen (2010:1011) och förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor används med samma innebörd i denna författning. I denna författning avses med avledning brandfarliga vätskor EI XX Barriär runt förvaringsplats avsedd att leda utrinnande brandfarliga vätskor till plats där de kan omhändertas. Vätskor som är brandfarliga enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:4) om vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor eller annan författning som ersatt MSBFS 2010:4. Brandteknisk klassbeteckning för brandmotstånd hos byggnadsdelar där XX avser tid i minuter. 1 Förordningen senast ändrad genom 2017:514. 1

4 MSBFS Remissutgåva fabriksförsluten lös behållare gasfrihetsförklaring invallning lös behållare rörledning slangledning termisk tändpunkt Lös behållare som aldrig öppnats sedan den fyllts och förslutits första gången. Skriftligt utlåtande om att innehållet i en cistern eller rörledning inte kan antändas. Barriär runt förvaringsplats avsedd att hindra att utrinnande brandfarliga vätskor sprids. Behållare med brandfarlig vätska som är flyttbar. Definitionen omfattar inte flyttbara cisterner. Ledning för brandfarlig vätska som förutom rör även omfattar flänsar, ventiler och övriga komponenter som leder vätskan eller dess gasfas. Ledning för brandfarlig vätska som förutom slang även omfattar anslutningar och övriga komponenter som leder vätskan eller dess gasfas. Den temperatur då ett ämne självantänder. 2 kap. Allmänna hanteringskrav 1 Brandfarlig vätska får endast hanteras i anordningar som är täta i syfte att motverka läckage, motståndskraftiga mot de vätskor, tillsatser och föroreningar som kan förväntas förekomma, och lämpliga för de tryck och temperaturer som de kan förväntas utsättas för. 2 Ett utrymme där brandfarlig vätska hanteras ska vara tillräckligt ventilerat för att motverka uppkomsten av en antändbar blandning av ånga och luft. Källare, kulvertar och andra utrymmen där naturlig ventilation inte kan ge tillräckligt ventilationsflöde ska ha mekanisk ventilation. Ventilationens frånluft ska mynna på lämplig plats utomhus. Ett utrymme där endast fabriksförslutna lösa behållare förvaras behöver dock inte vara ventilerat. 3 Anordningar med brandfarlig vätska ska vara skyddade mot påkörning, nedfallande föremål och annan yttre påverkan om det behövs med hänsyn till risken för brand eller explosion. 4 Anordningar med brandfarlig vätska får inte hanteras så att det medför risk för läckage på grund av korrosion. 2

5 MSBFS Remissutgåva 3 kap. Lösa behållare 1 Vid transport inom ett område och vid förvaring ska lösa behållare vara förslutna. 2 Lösa behållare får inte hanteras i ett utrymme där det finns en cistern med brandfarlig vätska. 3 Vid saluföring av brandfarlig vätska ska lösa behållare större än 5 liter förvaras oåtkomliga för andra än personalen. 4 kap. Cisterner 1 Vid transport inom ett område och vid förvaring ska cisterner med brandfarlig vätska vara förslutna. 2 En plats för uppställning av tankfordon för anslutning till en cistern ska vara utformad så att tankfordon i händelse av en nödsituation kan lämna platsen utan att backas, spill kan tas om hand på ett säkert sätt, avluftningsledningens mynning är överblickbar under fyllning, det finns möjlighet att snabbt avbryta fyllningen eller tömningen av cisternen, och det finns anslutning till jord för tankfordon om den brandfarliga vätskans flampunkt är lägre än 60 C. 3 Vid varje cisterns påfyllningsanslutning ska det finnas en skylt med de uppgifter som är av betydelse för att kunna fylla cisternen med rätt brandfarlig vätska och med rätt hastighet. 4 Lock eller luckor till anslutning för fyllning, gasretur, tömning, provtagning, och pejlanordning ska, då fyllning, tömning eller provtagning inte pågår, hållas låsta eller på annat sätt göras oåtkomliga för obehöriga. 5 En cistern för brandfarlig vätska vars flampunkt är 30 C eller lägre ska ha en invallning, vara avledd, eller ha en annan teknisk lösning för att motverka att utrinnande brandfarlig vätska sprids okontrollerat. 3

6 MSBFS Remissutgåva Den tekniska lösningen i första stycket ska, i händelse av ett utsläpp, kunna omhänderta hela cisternens volym. 6 En cistern inomhus för mer än 10 m 3 brandfarlig vätska vars flampunkt är högre än 30 C ska ha en invallning, vara avledd, eller ha en annan teknisk lösning för att motverka att utrinnande brandfarlig vätska sprids okontrollerat. Den tekniska lösningen i första stycket ska, i händelse av ett utsläpp, kunna omhänderta hela cisternens volym. 7 Flera cisterner får vara gemensamt invallade. Invallningen ska då minst kunna omhänderta den största cisternens volym och 10 % av övriga cisterners totala volym inom invallningen. 8 En cistern inomhus för brandfarlig vätska vars flampunkt är 30 C eller lägre ska vara avskild i lägst brandteknisk klass EI 60. Detsamma gäller en cistern inomhus för mer än 10 m 3 brandfarlig vätska vars flampunkt är högre än 30 C. 9 En cisterns överfyllningsskydd respektive nivålarm ska vara inställt så att största avsedda volym aldrig överskrids. 10 Innan brandfarlig vätska beställs till en cistern, ska dess mängd beräknas så att överfyllningsskyddets brytnivå respektive nivålarmets larmnivå inte uppnås vid fyllningen. Om det vid ett fyllningstillfälle för första gången visar sig att en cisterns överfyllningsskydd är ur funktion får cisternen ändå fyllas om andra åtgärder vidtas som effektivt motverkar risken för överfyllning. Ingen ytterligare brandfarlig vätska får beställas eller tas emot till cisternen innan överfyllningsskyddet åter är funktionsdugligt. 11 En cistern som varaktigt tas ur bruk ska tömmas, rengöras och gasfrihetsförklaras. Anslutningar ska tas bort eller åtgärdas så att de inte kan användas. 5 kap. Rörledningar 1 Rörledningar ska vara skyddade mot brand genom att de antingen är av brandhärdigt material eller är förlagda i mark med minst 0,3 meter täckningsdjup. 2 Kulvertar, skyddsrör och liknande ska vara ventilerade. Rörgenomföringar ska vara täta. 3 Rörsammanfogningar får inte vara ingjutna eller inbyggda så att de blir svåråtkomliga för kontroll. Kravet gäller inte rörsammanfogningar som är svetsade eller hårdlödda. 4

7 MSBFS Remissutgåva 4 Rörledningar för brandfarliga vätskor vars flampunkt är 30 C eller lägre ska inuti vägg, tak eller golv ha skyddsrör för att begränsa spridning vid läckage. Kravet gäller inte genomföringar. 5 Rörledningar ovan mark ska vara stadigt fastsatta. 6 Anslutningar på rörledningar som kan förväxlas med andra anslutningar ska vara utformade eller märkta för att motverka förväxlingen. 7 Rörledningar med öppen ände ska vara skyddade mot utsläpp vid oavsiktlig ventilmanövrering. 8 Rörledningar i sådan mark som tillståndshavaren inte förfogar över ska vara skyddade mot pågrävning, antingen genom att det finns markeringsband över ledningen eller genom att det finns skyltar längs ledningens sträckning. Skyltar eller markeringsband ska informera om förekomsten av rörledning med brandfarlig vätska i mark. 9 Rörledningar i mark ska vara omgivna av sådant material som inte kan skada dem. 10 En anslutning till en cistern från ett fartyg ska ha elektrisk isolering mellan anslutningen och rörledningen på land. 11 Rörledningar som varaktigt tas ur bruk ska tömmas, rengöras och gasfrihetsförklaras. Anslutningar ska tas bort eller åtgärdas så att de inte kan användas. 6 kap. Slangledningar 1 Slangledningar får vara förlagda i mark endast om de är avsedda för detta. 2 Slangledningar får inte vara inbyggda. 3 Slangledningar som riskerar att utsättas för förslitning ska vara skyddade mot detta. 7 kap. Undantag i enskilda fall 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i enskilda fall och om det finns särskilda skäl medge undantag från tillämpningen av denna författning. 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2018, då Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor ska upphöra att gälla. 5

8 MSBFS Remissutgåva 2. För brandfarlig vätska vars flampunkt är 21 ºC eller högre, gäller kravet i 4 kap. 5 endast vid hantering som påbörjas efter den 1 januari

9 Handbok om hantering av brandfarliga vätskor

10 2 Omfattning Denna handbok omfattar hantering av brandfarliga vätskor i lösa behållare och cisterner. Texten orienterar också om Miljöskydd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter inom vattenskyddsområden. Hantering av aerosolbehållare och fasta installationer i fordon berörs inte i handboken. Verksamhetsklasserna på sidan 11 är citerade ur de föreskrifter som meddelats med stöd av plan- och bygglagen. Utseendet på varningsskyltar och förbudsskyltar samt rörmärkning är tagna ur föreskrifter som meddelats med stöd av arbetsmiljölagen Handbokens definitioner och de meningar som innehåller uttrycken ska, får eller får inte har stöd i lagen om brandfarliga och explosiva varor eller de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Meningar som saknar uttrycken ska, får eller får inte visar ett sätt, som inte utesluter andra sätt, att uppfylla lagen om brandfarliga och explosiva varors krav. Tanken med handboken är att visa läsaren, vare sig hen är tillverkare, importör, entreprenör, användare, kontrollant eller myndighetsrepresentant hur man kan hantera brandfarliga vätskor på ett sätt som uppfyller samhällets krav..

11 3 Innehållsförteckning Definitioner.. 4 Gemensamma krav på all hantering av brandfarliga vätskor 5 Korrosion 5 Ventilation.6 Skydd mot påkörning och nedfallande föremål...6 Instruktioner 7 Avstånd 8 Brandavskiljning..10 Boverkets verksamhetsklasser (för att läsa avståndstabellen rätt) 11 Avstånd för äldre cisterner...11 Förbudsområde..12 Föreståndarens riskbedömning.12 Hantering av lösa behållare.. 13 Hantering av cisterner.13 Skylt vid påfyllning 14 Cisterners anslutningar, spillrisk..14 Cisterner inomhus.15 Cisterner utomhus.17 Vattenskyddsområden.19 Fyllning av alla cisterner 22 Cisterner som varaktigt tas ur bruk.23 Rörledningar 24 Anslutningar för brandfarliga vätskor.. 25 Rörledningar som varaktigt tas ur bruk 26 Anslutning till cisterner för fartyg 27 Slangledningar 27 Utredning om risker 28 ATEX 29

12 4 Definitioner De volymer som anges i denna handbok avser den mängd vätska en cistern innehåller som mest. brandfarliga vätskor Vätskor med flampunkt 100 C eller lägre. cistern cistern i mark cistern ovan mark gasfriförklaring invallning lös behållare rörledning slangledning Behållare för brandfarlig vätska där trycket ovanför vätskeytan varken kan överstiga atmosfärstrycket med mer än 0,5 bar eller understiga det med mer än 0,0065 bar. Cistern med brandfarlig vätska som är helt eller delvis täckt med fyllnadsmaterial, såsom sand eller jord. Cistern som innehåller brandfarlig vätska och som inte är i mark eller i vatten. Skriftligt utlåtande om att innehållet i en cistern eller rörledning inte kan antändas. Fysiskt hinder runt förvaringsplats avsedd att hindra att utrinnande brandfarliga vätskor sprids. Behållare med brandfarlig vätska som är flyttbar och som fyllts på en plats och kan användas på en annan, såsom flaska, burk, dunk eller fat. Ledning för brandfarlig vätska som förutom rör även omfattar flänsar, ventiler och övriga komponenter som leder vätskan. Ledning för brandfarlig vätska som förutom slang även omfattar anslutningar och övriga komponenter som leder vätskan.

13 5 Gemensamma krav på all hantering av brandfarliga vätskor Brandfarlig vätska får endast hanteras i täta anordningar som är motståndskraftiga mot innehållet och lämpliga för de tryck och de temperaturer som förväntas förekomma. Exempel på lösa behållare som får hanteras är behållare för brandfarliga vätskor enligt ADR 1 såsom flaskor, burkar, dunkar eller fat. Lösa behållare som får transporteras får också hanteras när transporten är slut. Cisterner som får hanteras är till exempel cisterner enligt SIS Cisternanvisningar V och VIII eller större behållare för brandfarliga vätskor enligt ADR 2, till exempel IBC-behållare. Behållare som får transporteras enligt ADR får också hanteras när transporten är slut. Det gäller både lösa behållare och cisterner. Transportbehållare IBC av plast. Schematisk bild på märkning som visar juni Märkning på en IBC som visar att den är tillverkad i september En IBC-behållare kontrolleras efter 2 ½ år och skrotas efter 5 år. Efter 5 år får den alltså varken användas till ADR-transport eller till förvaring av brandfarliga vätskor. Korrosion Anordningar med brandfarliga vätskor får inte hanteras så att de riskerar att rosta sönder. Det räcker inte med att anordningarna fortfarande håller tätt. Man får alltså inte slarva med rostskyddet. Cisterner och rörledningar i mark 1 Internationellt regelverk för transport av farligt gods på väg. 2 Internationellt regelverk för transport av farligt gods på väg.

14 6 ska ha särskilt effektivt rostskydd, till exempel certifierat korrosionsskydd i form av beläggning. Ventilation Ett utrymme där brandfarlig vätska hanteras ska vara tillräckligt ventilerat för att kunna avleda brandfarliga ångor och för att motverka uppkomsten av en antändbar blandning av ånga och luft. Källare, kulvertar och andra utrymmen där naturlig ventilation inte kan ge tillräckligt ventilationsflöde ska ha mekanisk ventilation. Ventilationen ska mynna på lämplig plats utomhus. Vanligen uppfylls kravet genom att man vädrar utrymmet direkt till det fria. Utrymme där endast fabriksförslutna 3 lösa behållare för brandfarliga vätskor förvaras behöver dock inte vara ventilerat. Lagerutrymmen utan ventilation får alltså innehålla brandfarlig vätska så länge alla förpackningar är, och alltid varit, oöppnade. Skydd mot påkörning och nedfallande föremål Anordningar för brandfarliga vätskor ska vara skyddade mot påkörning, nedfallande föremål och annan yttre påverkan. I första hand minskar man risken för påkörning genom en skyddad placering, i andra hand genom påkörningsskydd. Anordningar som riskerar att skadas av påkörning genom till exempel parkeringsmanövrar anses uppfylla kravet om de skyddas med ett avvisarräcke minst 2 meter från anordningarna. Räcke motsvarande minst kapacitetsklass N2 enligt SS-EN är vanligtvis tillräckligt. Avvisarräcke N2 Nedfallande föremål avser till exempel linbana, lyftanordning, träd, stolpar, vindkraftverk eller kraftledning. I första hand minskarman risken genom en skyddad placering, i andra hand med skydd. På till exempel byggarbetsplatser kan ett kraftigt tak som skyddar mot nedfallande föremål anses ge en skyddad placering. Vindkraftverk 3 Lösa behållare som aldrig öppnats sedan de fyllts och förslutits första gången.

15 7 Instruktioner Samlade instruktioner för driftsättning, drift, kontroll, underhåll och urdrifttagande samt åtgärder vid brand och läckage ska finnas i tillräcklig omfattning för säker hantering av den brandfarliga vätskan. Instruktionerna ska vara på svenska eller på annat språk som hela personalen använder. För att personal som inte förstår svenska ska förstå kan det räcka att översätta innehållet muntligt. Den brandfarliga vätskan ska hanteras enligt instruktionerna. Instruktionerna ska finnas tillgängliga för personalen.

16 8 Avstånd Hanteringsplats utformas och placeras så att - risken för brandspridning inom hanteringsplatsen begränsas, - risken för antändning av de brandfarliga varorna begränsas, - risken för brandspridning till och från objekt i omgivningen begränsas. Kraven på förebyggande av brandspridning kan uppfyllas genom - tillräckliga avstånd mellan brandfarlig verksamhet och byggnader, anordningar eller - med brandteknisk avskiljning eller - en kombination av avstånd och avskiljning. Cisterner och rörledningar av plast ovan mark ska vara skyddade mot yttre brandpåverkan. Skydd mot yttre brandpåverkan kan vara en EI60-avskiljning runt cisternen eller att cisternen står i ett EI60-avskilt rum. Avstånd för cisterner och mycket stora lager av lösa behållare Avstånd och avskiljning fastställs genom utredning. SPBI:s beräkningsprogram för värmepåverkan vid brandspridning är ett godtagbart exempel på utredningsunderlag. Programmet lägger stor vikt på en flammas påverkan på en hotad cistern där storlek på flamman samt vindriktning och -styrka är viktiga faktorer. Flampunkt har ersatts med termisk tändpunkt. Beräkningsprogrammet är ett mycket kraftfullt verktyg för ändamålet. Det visar hur lång tid det tar tills den hotade cisternens innehåll har nått termisk tändpunkt. För anläggningar med bara en eller två cisterner anses utredningen redan gjord om avstånden i tabell 1 är uppfyllda. Avstånd för lösa behållare Avstånd mellan högst 600 liter brandfarliga vätskor i lösa behållare och annat ska följa de allmänna aktsamhetskraven. Det betyder att man bland annat beaktar markens lutning och behållarnas storlek för att motverka att utspilld brandfarlig vätska kan sprida brand efter antändning. Lösa behållare oavsett mängd hålls borta från cisterner. Likaså beaktas skaderisken för tänkta placeringar så behållarna inte riskerar påkörning av fordon, yrkesredskap, kundvagnar m.m.

17 9 Förebyggande av antändning och brandspridning Lösa behållare > 600 liter4 Cistern < 150 m3 Byggnad av obrännbart material 5. Byggnad av brännbart material 6. Utrymningsvägs 7 öppning till det fria 8. Plats med stor brandbelastning - 30 m - 50 m 50 m 50 m - 30 m Lossningsplats tankbil. 18 m 18 m Annan cistern för brandfarlig vätska 12 m 6 m Cistern för brandfarlig gas 12 m 12 m Förvaring av > 600 liter brandfarlig vätska i lösa behållare 4-12 m Tabell 1 Avstånd mellan brandfarlig vätska och byggnader eller annat. Material med stor brandbelastning är till exempel en brädgård, däckupplag eller en cistern med brandfarlig vätska. Det kan också vara ett objekt där man kan förvänta sig ett fyra gånger intensivare brandförlopp än för byggnader i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet. 4 En lastpall innehåller vanligen mindre än 600 liter vätska i lösa behållare. 5 Gäller cisterner med brandfarlig vätska med flampunkt under 30 0 C. 6 Cistern förutsätts inte stå i byggnad av trä. 7 Från lokaler i verksamhetsklass 2B, 2C, 4 eller 5, se sidan Avser lösa behållare eller cisterner utomhus.

18 10 Brandavskiljning En brandavskiljnings syfte är att skydda behållare från brandspridning genom hetta från en omgivande brand. En brandavskiljning i minst brandteknisk klass EI60 ger möjlighet att minska tabellens avstånd till hälften. Ett exempel på avskiljning som uppnår motsvarande effekt är att isolera cisternen för brandfarlig vätska med 5 cm stenull. Brandavskiljningen skyddar bara om den är - så bred att den skymmer siktlinjen mellan behållarna med den brandfarliga vätskan och objekten i tabellens vänstra kolumn, och - minst så hög att den skymmer siktlinjen mellan överkanten på behållarna med den brandfarliga vätskan och 1,5 gånger höjden på objekten i tabellens vänstra kolumn. Brandavskiljnings bredd och höjd. Lättantändligt material För att minska risken för brand är det också viktigt att lättantändligt material inte förvaras i samma utrymme som brandfarlig vätska. Exempel på lättantändligt material är papper, tunt trä, plast, tyg eller gummi, det vill säga sådant som kan tändas med en tändsticka.

19 11 Boverkets verksamhetsklasser Se sidan 9, fotnot 7. Verksamhetsklass 2 Samlingslokaler Verksamhetsklassen omfattar samlingslokaler och andra lokaler där det vistas personer som - inte kan förväntas ha god lokalkännedom, - har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och - kan förväntas vara vakna. Verksamhetsklass 2B avser en samlingslokal för fler än 150 personer. Verksamhetsklass 2C avser en samlingslokal som är avsedd för fler än 150 personer och där alkohol serveras i mer än begränsad omfattning. Verksamhetsklass 4 Hotell m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som - inte kan förväntas ha god lokalkännedom, - har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och - inte kan förväntas vara vakna. Verksamheter som omfattas av föreskriften är hotell, vandrarhem, bed and breakfast, och andra typer av tillfälligt boende. Verksamhetsklass 5 Vårdmiljöer m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet. Avstånd för äldre cisterner Äldre cisterner som omfattats av MSB:s föreskrifter För cisterner och rörledningar med brandfarliga vätskor är det tillräckligt att fortsätta att hantera dem med avstånd enligt det tillstånd till hanteringen som utfärdades sista gången enligt den tidigare lagstiftningen. Så länge tillståndet kan visas upp får cisternen stå kvar. Saknas tillstånd tillämpas de gällande föreskrifterna.

20 12 Äldre cisterner som omfattats av Naturvårdsverkets föreskrifter För cisterner och rörledningar som omfattats av krav på installationskontroll enligt Naturvårdsverkets föreskrifter är det tillräckligt att uppfylla de avstånd som gällde den dag då cisternen eller gasledningen installationskontrollerades. Så länge installationskontrollen kan visas upp får cisternen stå kvar. Saknas installationskontroll tillämpas de gällande föreskrifterna. Förbudsområde Ett förbudsområde är ett område 12 m utanför en klassad zon. Arbete med kapskiva, svets eller annat som kan ge gnist- eller glödsprut in i den klassade zonen får bara förekomma då riskerna har undanröjts. Det är viktigt att föreståndaren gett tillåtelse om det är en tillståndspliktig hantering. Det finns inga restriktioner för fasta installationer i förbudsområdet: Till exempel får man använda oklassad elektrisk utrustning. Restriktionerna gäller bara sådan verksamhet som kan sprida tändkällor till de zonklassade områdena. Föreståndarens riskbedömning Föreståndaren får ge tillåtelse till arbeten inom förbudsområdet först efter en riskbedömning. Riskbedömningen ska resultera i hur gnist- och glödsprut till klassad zon ska motverkas. Det kan vara gasfrihetsförklaring, avskärmning eller annat som motverkar risken för antändning i klassad zon. Skylt som utmärker förbudsområde. Bild Förbudsområde med klassad zon markerad

21 13 Hantering av lösa behållare Vid transport inom ett område och vid förvaring ska lösa behållare vara slutna. Brandfarliga vätskor i lösa behållare får inte hanteras i rum med en cistern för brandfarlig vätska eller gas. Hantering av cisterner En plats för uppställning av tankfordon för anslutning till en cistern ska vara utformad så att - tankfordon vid nödsituationer kan lämna platsen utan att backas 9, - spill kan tas om hand på ett säkert sätt till exempel på en hårdgjord yta 10 med fall mot en punkt, - avluftningsledningens mynning är överblickbar under fyllning, videoövervakning är väl så effektivt som fri sikt. - det finns möjlighet att snabbt avbryta fyllningen eller tömningen av cisternen, och - det finns anslutning till jord för tankfordonet om vätskans flampunkt är lägre än 60 C till exempel. bensin, E85 eller metanol. Symbol för anslutning till jord. 9 Syftet med kravet på att inte behöva backas är att fordonet snabbt ska kunna flyttas från platsen om en farlig situation uppstår. Det är därför också viktigt att lossningsplatsen inte utgör parkeringsplats för andra fordon. 10 Hårdgjord yta är en yta som inte släpper igenom vatten.

22 14 Skylt vid påfyllning Vid varje cisterns påfyllningsanslutning ska det finnas en skylt med de uppgifter som är av betydelse för att kunna fylla cisternen med rätt brandfarlig vätska och med rätt hastighet. Vanligen är följande uppgifter tillräckliga: - texten VATTENSKYDDSOMRÅDE 11 - adress till den fastighet där cisternen står eller cisternens nummer i en anläggning, - cisternens volym, - den vätska för vilken cisternen används, och - högsta fyllningsflöde om denna uppgift behövs. Uppgift om högsta fyllningsflöde behövs vanligen för lådformiga cisterner eller för äldre cisterner med klena anslutningsledningar. Exempel på högsta fyllningsflöde är högst 1 m/s för olja + vatten, högst 2,8 m/s för vätska utan ledningsförmåga till exempel akrylatbensin. Alla andra vätskor högst 7 m/s. Det är viktigt att skylten är väl synlig och hållbar. VATTENSKYDDSOMRÅDE CISTERN m 3 BENSIN Den orangefärgade skylten görs lämpligen så liten att dess siffror blir lika höga som bokstäverna i resten av texten. HÖGSTA FYLLNINGSFLÖDE 7 m/s Exempel på skylt vid påfyllning. Cisterners anslutningar, spillrisk Rörledningar med öppen ände ska vara skyddade mot utsläpp vid oavsiktlig ventilmanövrering. Det är viktigt att rörledningar inte står och droppar för att någon kommit åt ventilen. Lösningen kan vara propp eller hatt för rörledningen eller fjäderretur på ventilen. 11 Endast om cisternen verkligen står i vattenskyddsområde. Annars lämnas rutan blank.

23 15 Lock och luckor till exempelvis anslutning för fyllning, gasretur, tömning, provtagning och pejling ska, då fyllning, tömning, eller provtagning inte pågår, hållas låsta. Låsbart skydd över cisterners och rörledningars anslutningar och reglerdon anses tillräckligt mot obehörigt ingrepp. Om lock och luckor finns i ett låst utrymme anses de inte åtkomliga för obehöriga och behöver därför inte vara låsta. Cisterner inomhus En cistern inomhus ska vara - invallad så att hela den förvarade mängden kan hållas kvar, - avledd, eller - ha annan teknisk lösning för att motverka att utsläpp sprids okontrollerat. Om vätskan i cisternen har flampunkt 30 C eller högre (till exempel jetbränsle, fotogen, diesel,) behövs det bara om den är större än 10 m 3. Flera cisterner får vara gemensamt invallade. Invallningen ska minst rymma den största cisternens volym + minst 10 % av övriga cisterners totala volym inom invallningen. En cistern inomhus ska vara avskild i lägst brandteknisk klass EI60. En cistern med vätska med flampunkt 30 C eller högre (till exempel jetbränsle, fotogen, diesel,) omfattas dock endast av kravet om den är större än 10 m 3. Brandfarliga varor i lösa behållare får inte hanteras i rum med cisterner för brandfarliga vätskor. Fotogen Skyltar vid sidan om dörr till byggnad eller utrymme där brandfarlig vätska hanteras.

24 16 Cisterner inomhus, sammanfattning Cisterner alla storlekar, flampunkt < 30 C, t.ex. bensin. Hållfastheten beräknas enligt Om cisternen är till för byggnadens drift gäller Boverkets regler. Om cisternen är till för annat t.ex. en process, gäller AV:s regler. Cisternen ska vara EI60-avskild. Den ska ha invallning eller motsvarande. Sekundärt skydd i vattenskyddsområde är uppfyllt genom invallningen. Cisternen tillverkas lämpligen enligt SIS Cisternanvisning V eller VIII oavsett om den faller under Boverket eller AV. Cisterneralla storlekar, flampunkt > 30 C, t.ex. jetbränsle, fotogen, diesel. Om cisternen är till för byggnadens drift gäller Boverkets regler. Om cisternen är till för annat t.ex. en process, gäller AV:s regler. SIS Cisternanvisning V eller VIII oavsett om den faller under Boverket eller AV. Cisternen ska vara EI60-avskild. Den ska ha invallning eller motsvarande om den är större än 10 m3. Cisterner större än 250 liter ska ha sekundärt skydd i vattenskyddsområde. Om cisternen är invallad är kravet uppfyllt genom invallningen.

25 17 Cisterner utomhus Cisterner utomhus med vätska med flampunkt lägre än 30 C (till exempel bensin) ska ha teknisk lösning för att motverka att utsläpp sprids okontrollerat. De flesta löser det med invallning som löper runt varje cistern och som kan hålla kvar hela cisternens volym. Flera cisterner får vara gemensamt invallade. Invallningen ska då minst rymma den största cisternens volym + minst 10 % av övriga cisterners totala volym inom invallningen. Invallning är ett exempel på teknisk lösning för att motverka att utsläpp sprids okontrollerat. En dubbelväggig cistern gör det inte. Invallad cistern XYLEN Skyltar vid plats där brandfarlig vätska hanteras

26 18 Cisterner utomhus eller i mark, sammanfattning Cisterner större än 150 m3, flampunkt < 30 C, t.ex. bensin. Hållfastheten beräknas enligt Boverkets regler. Cisternen tillverkas lämpligen enligt Eurokoder Cisterner högst 150 m3, flampunkt < 30 C, t.ex. bensin. SIS Cisternanvisning V eller VIII. CA 1-or godtas inte längre. Cisternen ska vara av stål eller EI60-avskild. Den ska ha invallning eller motsvarande. Sekundärt skydd i vattenskyddsområde är uppfyllt genom invallningen. Cisterner större än 150 m3, flampunkt > 30 C, t.ex. jetbränsle, diesel. Boverkets regler. Eurokoder Cisterner högst 150 m3, flampunkt > 30 C, t.ex. jetbränsle, diesel. SIS Cisternanvisning V eller VIII. CA 1-or godtas inte längre. Cisternen ska vara av stål eller EI60-avskild. Cisterner större än 250 liter ska ha sekundärt skydd i vattenskyddsområde. Om cisternen är invallad är kravet uppfyllt genom invallningen.

27 19 Information om regler för vattenskyddsområden Miljöskydd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor Vilka cisterner omfattas inte? 1. Hantering som är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen (A-tillstånd eller B-tillstånd) omfattas inte av Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor. Ska din hantering ha A- eller B- tillstånd kan du hoppa över resten av det här kapitlet. 2. Hantering som prövas enligt annan tillståndspliktig verksamhet inom miljöbalken omfattas inte heller av Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor. Är din hantering tillståndspliktig enligt miljöbalken kan du hoppa över resten av det här kapitlet. 3. Den som avser att hantera - mindre än 1 m3 brandfarlig vätska, - mindre än 1 m3 icke brandfarlig spillolja, - mindre än 250 liter brandfarlig vätska i vattenskyddsområde, eller - mindre än 250 liter icke brandfarlig spillolja i vattenskyddsområde, - kan hoppa över resten av det här kapitlet. Vilka cisterner omfattas? Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor gäller när man - ska hantera mer än 1 m3 brandfarlig vätska eller icke brandfarlig spillolja, eller - ska hantera mer än 250 liter brandfarlig vätska eller icke brandfarlig spillolja i vattenskyddsområde. Hanteringen omfattas då av regler från både MSB (skydd mot brand och explosion) och Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor. Naturvårdsverkets föreskrifter innehåller inga egna krav på själva cisternerna men kommunens miljöinspektörer har rätt att kräva åtgärder på cisterner som har brister.

28 20 Vad Naturvårdsverkets föreskrifter kräver för cisterner Den som avser att - installera en cistern större än 1 m3, eller - installera mer än 250 liter brandfarlig vätska eller icke brandfarlig spillolja inom vattenskyddsområde ska skriftligt informera tillsynsmyndigheten (vanligen kommunens miljönämnd) om detta senast fyra veckor i förväg. Om hanteringen är anmäld enligt miljöprövningsförordningen (C-anmälan) anses man dock redan ha informerat kommunen och behöver inte göra det igen. Alla kontrollrapporter från kontrollorgan (Dekra, Inspecta, Force, C-organ) ska kopieras och kopian ska sändas till tillsynsmyndigheten (vanligen kommunens miljönämnd). Kontrollrapporter kan heta - konstruktionskontrollrapport, - tillverkningskontrollrapport, - installationskontrollrapport, - revisionskontrollrapport, eller - kontrollrapport för återkommande kontroll. Vartefter en ny kontrollrapport skrivs ut ska en kopia skickas in. Vad Naturvårdsverkets föreskrifter kräver för cisterner inom vattenskyddsområden Cisterner större än 250 liter ska ha invallning i vattenskyddsområden (VSO), i primär eller sekundär skyddszon. Rörledningar och slangledningar ska ha invallning, vara dubbelmantlade eller ha annat sekundärt skydd i samma zoner. I tertiär skyddszon behövs varken invallning, dubbelmantling eller annat sekundärt skydd. Är vattenskyddsområdet inte indelat i zoner gäller dock kraven i hela vattenskyddsområdet. Invallningen ska rymma hela cisternens innehåll. Har man flera cisterner inom en invallning ska invallningen rymma den största cisternens innehåll + minst 10 % av de övriga cisternernas gemensamma innehåll. Vattenskyddsområden har dessutom vattenskyddsföreskrifter som kommunen beslutat. Både föreskrifterna och texten i de två styckena här ovan ska följas.

29 21 Exempel på karta som markerar vattenskyddsområde. Exempel på skylt som utmärker gräns för vattenskyddsområde utanför tätort. Exempel på sekundärt skydd av en cistern enligt Naturvårdsverkets bestämmelser.

30 22 Fyllning av alla cisterner Cisterners överfyllningsskydd respektive nivålarm ska vara inställda så att största volym aldrig överskrids. Innan brandfarlig vätska beställs till en cistern ska vätskans volym beräknas så att överfyllningsskyddets brytnivå respektive nivålarmets larmnivå inte uppnås vid fyllningen. Det innebär att brandfarlig vätska aldrig får fyllas mot ett överfyllningsskydd. Om det vid ett fyllningstillfälle visar sig att en cisterns överfyllningsskydd är ur funktion får cisternen ändå fyllas om andra åtgärder vidtas som effektivt motverkar risken för överfyllning. Exempel på åtgärder som anses effektivt minska risken för överfyllning: - Kunden eller föreståndaren för brandfarliga varor och föraren av tankfordonet pejlar cisternen manuellt tillsammans. Om varken kunden eller föreståndaren är närvarande levereras inte en droppe. - Med pejlingen som grund bestäms möjlig leveransmängd, dock så att fyllnadsgraden efter leverans blir högst 85 %. Cisternens avluftningsrör övervakas under den tid fyllningen pågår. Ingen ytterligare brandfarlig vätska får beställas eller tas emot till cisternen innan överfyllningsskyddet åter är funktionsdugligt. Observera att cisternens volym är den största mängd en cistern innehåller som mest. Man får alltså söka tillstånd för att ha till exempel 30 m3 i en cistern som är stor nog för 50 m3 men bara om överfyllningsskyddet och larmnivåerna är inställda för den lägre nivån.

31 23 Cisterner som varaktigt tas ur bruk Cisterner som varaktigt tas ur bruk ska tömmas och rengöras samt åtgärdas så att cisternen inte längre kan användas. Om cisternen omfattats av Naturvårdsverkets regler om hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor ska verksamhetsutövaren skriftligt informera kommunens miljönämnd om att cisternen tagits ur bruk. Att rengöra är till exempel att spola ur anordningen med vatten tills ingen brandfarlig vara finns kvar. Föreståndaren gasfriförklarar då cisternen. Om till exempel påfyllningsrör och övriga friliggande rördelar kapas bort anses åtgärden hindra att cisternen kan användas. Arbetet avslutas med att skyltar som inte längre ska vara där tas bort. Klassningsplanen justeras för att överensstämma med de förhållanden som råder efter att cisternen varaktigt tagits ur bruk. Skyltar som tas bort då en cistern varaktigt tas ur bruk och har gasfrihetsförklarats. Skylt som tas bort då en cistern varaktigt tas ur bruk och klassningsplanen har justerats.

32 24 Rörledningar Rörledningar ska vara skyddade mot brand genom att de antingen är av brandhärdigt material eller är förlagda i mark med minst 0,3 meter täckningsdjup. Rörgenomföringar ska vara täta. Kulvertar, skyddsrör och liknande ska vara ventilerade. Svetsade och hårdlödda rörledningar får vara ingjutna eller inbyggda i vägg, tak eller golv. Rörledningar med andra fogningsmetoder ska vara åtkomliga för att kontrolleras med synen. Rörledningar för vätskor med flampunkt lägre än 30 C (till exempel bensin, metanol) inuti vägg, tak eller golv ska dessutom ha skyddsrör, oavsett fogningsmetod, för att begränsa spridning vid läckage. Kravet gäller inte rörgenomföringar till exempel genom väggar. Rörledningar ovan mark ska vara stadigt fästa. Rörledningar med öppen ände ska vara skyddade mot utsläpp vid oavsiktlig ventilmanövrering. Rörledningar ska inte stå och droppa för att någon kommit åt ventilen. Lösningen kan vara propp eller hatt för rörledningen eller fjäderretur på ventilen. Rörledningar ovan mark ska ha rörledningsmärkning enligt svensk standard SS 741 nedan. Bensin Märkning för rörledning med vätska vars flampunkt är under 60 C, till exempel bensin. tändvätska Märkning för ledning med vätska vars flampunkt säkert är över 60 C. Piktogrammet med flamman bakom pilen får man ha med om man vill. Märkningarna sätts på var sida om väggar som passeras, vid varje T-stycke och i övrigt så att man kan följa varje rörledning utan problem.

33 25 Anslutningar för brandfarliga vätskor Anslutningar för brandfarliga vätskor som kan förväxlas med andra anslutningar ska vara utformade eller märkta för att motverka detta. Exempel på märkning av anslutningar. Rörledningar i sådan mark som tillståndshavaren inte förfogar över ska vara skyddade mot pågrävning genom att det finns markeringsband över ledningen eller skyltar längs ledningens sträckning. Markeringsbanden eller skyltarna ska informera om förekomsten av rörledning med brandfarlig vätska i mark. Markeringsband till rörledning i mark. Tillståndshavaren förfogar över mark som han äger eller arrenderar. Andra företag förfogar över mark på samma sätt. Kommunen förfogar över gator, gångstråk och övriga öppna ytor.

34 26 Skylt till rörledning i mark Rörledningar i mark ska vara omgivna av sådant material som inte kan skada dem. Rörleverantören kan informera om vilka fyllningsmassor som rörledningarna kräver. Rörledningar som varaktigt tas ur bruk Rörledningar som varaktigt tas ur bruk ska tömmas och rengöras, samt åtgärdas så att de inte kan användas. Att rengöra är till exempel att spola ur rörledningen med vatten tills ingen brandfarlig vara finns kvar. Föreståndaren gasfriförklarar då rörledningen. Om till exempel påfyllningsanslutningen kapas bort anses åtgärden hindra rörledningen från att användas. Arbetet avslutas med att skyltar som inte längre ska vara där tas bort. Rörledningsmärkning behöver inte tas bort. Klassningsplanen justeras för att överensstämma med de förhållanden som råder efter att rörledningen varaktigt tagits ur bruk. Skyltar som tas bort då rörledning varaktigt tas ur bruk och har gasfrihetsförklarats Rörledningsmärkning. Behöver inte tas bort då en cistern eller en rörledning varaktigt tas ur bruk. Skylt som tas bort då en cistern varaktigt tas ur bruk och klassningsplanen har justerats.

35 27 Anslutning till cisterner för fartyg En anslutning till cistern från ett fartyg ska ha elektrisk isolering mellan anslutningen och rörledning på land. Syftet med isolerstycket är att motverka vagabonderade strömmar 12. Slangledningar Slangledningar får bara ligga i mark om de är avsedda för detta. Det framgår vanligen av standarden som slangledningen är tillverkad efter. Slangledningar får inte vara inbyggda varken i vägg, tak eller golv, de får heller inte passera varken vägg, tak eller golv. Slangledningar som riskerar att utsättas för förslitning ska vara skyddade mot detta. Skyddet mot förslitning kan vara upphängning, inrullning eller slitskydd. Exempel på slangupphängning. Slangledningar som varaktigt tas ur bruk Slangledningar repareras aldrig. Slangledningar som varaktigt tas ur bruk ska tömmas och rengöras samt åtgärdas så att de inte kan användas. 12 Begrepp för när returströmmen följer andra, oönskade, banor än de metalliska ledare som är avsedda.

36 28 Utredning om risker Det finns många olika lagstiftningar som ställer krav på utredningar av olika slag. I detta avsnitt redovisas - kraven på utredning om risker och - bedömning om explosiv atmosfär (kallad ATEX), samt skillnaden mellan dessa två. Utredning om risker enligt LBE Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor samt om konsekvenserna av sådana händelser. För information om när en hantering behöver tillstånd eller inte, se MSB:s Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Omfattningen av en sådan utredning kan skilja sig mycket åt beroende på hanteringens omfattning. För en mindre hantering kan det räcka med en enklare bedömning, medan det för en stor industri kan behövas omfattande riskanalyser. För verksamheter där en enkel bedömning inte är tillräcklig, men där en omfattande riskanalys kan bli alltför tung, finns MSB:s Vägledning - Riskutredning för mindre och medelstora verksamheter.

37 29 Risk för explosiv atmosfär (ATEX 13 ) En verksamhetsutövare skall bedöma var explosiv atmosfär kan uppstå. Sådana områden indelas i zoner enligt följande. zon 0 zon 1 zon 2 Område där explosiv atmosfär förekommer ständigt, långvarigt eller ofta. Område där explosiv atmosfär förväntas förekomma ibland vid normal hantering. Område där explosiv atmosfär inte förväntas förekomma vid normal hantering men om den ändå gör det, endast har kort varaktighet. Varje zons utsträckning horisontellt och vertikalt skall bedömas. Det skall också fastställas vilken explosionsgrupp och vilken temperaturklass som gäller för riskområdet. Vid hantering av brandfarlig vätska med lägre flampunkt än 30 C innebär explosiv atmosfär en blandning av ånga och luft i sådan koncentration att den kan antändas. Vid hantering av brandfarlig vätska med högre flampunkt än 30 C anses explosiv atmosfär inte uppstå och ATEX tillämpas inte. Bedömningen av risken för explosiv atmosfär är en del av en samling dokument som brukar kallas explosionsskyddsdokument, där man bland annat redovisar klassade zoner med varierande risk för explosiv atmosfär. Skillnaden mellan denna bedömning och utredningen om risker är att bedömningen om risk för explosiv atmosfär i första hand handlar om förväntade utsläpp vid normal hantering. Mer information finns i Räddningsverkets handbok om explosiv atmosfär vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Explosionsskyddsdokument Exempel på innehåll Anläggningsbeskrivning Klassningsplan: - Förteckning över brandfarliga varor och deras egenskaper - Förteckning över riskkällor - Klassningsritning - Ev kompletterande utredning Förteckning över tändkällor Instruktioner för arbete i explosionsfarlig miljö Instruktioner för omhändertagande av spill, läckage och utsläpp Redovisning av samordningsansvar (vid behov) 13 ATmosphères EXplosibles (explosiv atmosfär)

38 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum Diarienr Hantering av brandfarliga vätskor A. Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå De idag gällande föreskrifterna är beslutade när tidigare lag och förordning gällde och är i behov av uppdatering av det skälet. Till detta hör att bättre beakta kravet på att inte i föreskriftstext upprepa krav som redan framgår av lag eller förordning. Förslaget till föreskrifter omfattar hanteringskrav men inte produktkrav. De idag gällande föreskrifterna har ett fokus på stor hantering medan medelstor och mindre hantering dessvärre inte självklart kan tillämpas på ett kongruent sätt. Följden har blivit fler frågor från enskilda, företag, tillståndsmyndigheter och tillsynsmyndigheter än vad de egentligen borde behöva vara. MSB kan också spåra en verklighet bakom uppgifterna om olika bedömning i olika kommuner. Regeringens riktlinjer om förenkling av regler utgör enligt MSB:s uppfattning i sig en höjning av nivån när det gäller skyddet mot brand och explosion. MSB anser att enkla regler för hantering av brandfarliga vätskor som tar sikte på medelstor och mindre hantering ger det mest kostnadseffektiva regelverket och det är ett sådant som presenteras. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Stor, eller mycket stor hantering behöver inte stöd i detaljreglering. Kravet på utredning av risker ger fullgoda möjligheter för samhället att motverka en för låg skyddsnivå. Stora investeringar medför att moderna anläggningar genom förslaget kan byggas enligt senaste rön och utredningar om risker utan att behöva fjättras av detaljreglering. Europas modernaste raffinaderi, i Lysekil, byggdes 1975 och det kommer säkert att dröja innan nästa projekt. Stora depåer kan förutspås en liknande utveckling. Bergrum för olja som byggdes under kalla kriget står idag tömda i väntan på kunder som vill köpa eller hyra dem. Att detaljreglera sådana anläggningar nu innebär att reglerna riskerar att bli omoderna den dag de kan komma att efterfrågas. Kaminer, element, lösa behållare och explosionssäkra kärl har hittills inte fått saluföras, överlåtas eller brukas utan att ha genomgått typkontroll och åtföljas av ett typintyg. MSB föreslår att dessa regler utgår. De hör till en tid före EU och MSB anser inte att Sverige kan hålla fast vid kraven. Särskilt lösa behållare är ofta redan reglerade via EU och transportlagstiftning.

39 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 2 (5) Datum Diarienr Uppdelningen till A-, B- respektive C-byggnad har spelat ut sin roll. Det var länge sedan en byggnad kunde sägas vara så skarpt avgränsad till sin användning, och under hela sin brukstid, att man visste vilka personer som skulle vistas där och vilka kunskaper om brandfarliga varor de kunde antas ha. Uppdelningssättet har överlevt sig självt. Beteckningssättet föreslås utgå. Att ta bort så mycket reglering som möjligt saknar egenvärde. Genvägar måste kunna påtalas och bristande respekt för egna och andras skydd mot brand och explosion kunna beivras. De vägledningar som kompletterar föreskrifterna måste stå på fast grund. Att helt ersätta föreskrifter med vägledningar är därför inte möjligt. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Alla som hanterar brandfarliga vätskor berörs men medan enskilda egentligen i huvudsak bara behöver följa instruktioner och varningstexter på förpackningar har handeln och småindustrin ett större behov av styrning. De utgör också den huvudsakliga målgruppen. Användarna spänner från enskilda, via tillverkare, raffinaderier, oljeindustrin, sjöfarten, kemisk-tekniska industrin, drivmedelsstationer, återvinningsindustrin till utbildningsanstalter och vårdgivare. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Myndighetens beslutanderätt grundar sig på bemyndigandena i 25 förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Förslaget innehåller i huvudsak förenklingar och förtydliganden. Några ökade kostnader för enskilda eller företag förväntas inte till följd av förslaget. Föreslagna övergångsbestämmelser motverkar krav på ombyggnader och omplaceringar. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Hantering av brandfarliga vätskor omfattas inte av någon skyldighet knuten till EU utöver ATEX, skyltning, märkning och transport av farligt gods vilka redan regleras på andra sätt.

40 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 3 (5) Datum Diarienr Frånvaron av detaljerade tekniska krav gör att MSB, i samråd med Kommerskollegium, inte anmäler förslaget för notifiering enligt EU:s anmälningsdirektiv (2015/1535) samt WTO:s, TBT- och SPS-avtal. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser MSB kan inte se att ikraftträdandet skulle behöva påverkas på annat sätt än att ge rimlig tid, minst sex månader, för branscher och lokala myndigheter att kunna uppmärksammas. Behovet av informationsinsatser är stort, inte så mycket på grund av ikraftträdandet som sådant utan därför att kunskaperna om föreskrifternas innehåll och rentav deras blotta existens ofta är lågt hos många mindre företag. B. Kommuner och landsting Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting Regleringen kommer att få effekter för kommuner och landsting. Kommuner och landsting använder brandfarliga vätskor i sin verksamhet precis som företag och enskilda. Exempel kan hittas i transportsektorn och vårdsektorn. Dessutom är vanligen kommunerna både tillstånds- och tillsynsmyndigheter enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Särskilt i dessa roller förutspår MSB en större klarhet som förenklar vardagen. Kommuner och landsting måste dock uppdatera sig på nya bestämmelsers syften och innehåll. C. Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Brandfarliga vätskor hanteras eller används av en stor del av Sveriges företag framför allt petroleumindustrin, kemisk-tekniska industrin, transportsektorn, verkstadsindustrin, vårdsektorn m.m. m.m. Brandfarliga vätskor används inte bara som bränslen utan också som lösningsmedel och för tillverkning av t.ex. plaster. I ett modernt samhälle används brandfarliga vätskor i stort sätt överallt och av företag av de mest skilda slag. Företagen är oräkneliga.