Investeringar STN januari - mars 2012

Transkript

1 Investeringar STN januari - mars 2012 Objekt Avdel Budget KS Budget ks Omf LG Omf nämnd Total budget Utfall Avvikelse ning 2012 omb från jan -mars t.o.m mars Ej fördelad investering 2012 LED Investeringsreserv för löpande reparationer STN Till Kost o transport 6/3 objekt Gräsklippare 6/3 objekt Krankärra 6/3 objekt Upprustning parker kvarnbacken 6/3 objekt Upprustning parker, lekplatser 6/3 objekt Utbyte upprustning SpC 6/3-205 Redovisning av ej fördelade investeringar Kvar att fördela Teleprojekt ADA Totalt ADA Tillgänglighetsåtgärder inkl. inventering kransorter GOP Trafiknätsanalys GOP Nollvisionsåtgärder GOP Hastighetssäkring övergångsställen GOP Hastighetssäkring 30-zoner GOP Sjölandsvägen, upprustning GOP Fredsgatan GC-bana GOP Gång o cykelvägar GOP Smärre utvidgningar och förbättringar GOP Sanering gator GOP Duveholmssjön, Backasjön och Lillsjön (varav ombudgeterat GOP Lövåsen/Sandbäcken, fortsatt utbyggnad av området GOP Industrigatan, utbyggnad till Östra Förbifarten GOP

2 Investeringar STN januari - mars 2012 Objekt Avdel Budget KS Budget ks Omf LG Omf nämnd Total budget Utfall Avvikelse ning 2012 omb från jan -mars t.o.m mars Nyköpingsvägen Rv52, GC-väg GOP Kollektivtrafikåtgärder GOP Torget (Dnr STN/ ) GOP Valla-projektet (Dnr STN/2010-xx-xx GOP Gatubelysning GOP Belysning i parker GOP Sammanläggning av stadsparken/gr.kulle GOP Asfaltering Valla IP parkering GOP Tillgänglighetsåtgärder lekplatser GOP Valla grönyta (f.d scoutgård) GOP Waldemar Langlet parken GOP Malmenbadet GOP Växthuset upprustning personalrum, nytt skärmtak GOP Djulö arrendebostad o värdshus GOP Fordon o Maskiner GOP Upprustning parker, lekplatser, parkutrustning GOP Friluftsbad GOP Byte av träd i gaturummet GOP Upprustning av grusbelagda gc-vägar GOP Tillgänglighetsåtgärder Djulö värdshus GOP Motionsredskap i parker aktivitetspark GOP Energioptimering förstärkning av befintlig budget GOP Beläggningsytor GOP Totalt Gata o Park Storköksutrustning KoT Totalt Kost o transport

3 Investeringar STN januari - mars 2012 Objekt Avdel Budget KS Budget ks Omf LG Omf nämnd Total budget Utfall Avvikelse ning 2012 omb från jan -mars t.o.m mars Äventyrsbadet SpC Trafiksäkerhetsåtgärder Backavallen SpC Resultat o högtalaranläggning SpC Skadeförebyggnade extra läktare SpC Upprustning av tennis och sportanläggning Olssons vandrarhe SpC Upprustning av tennis och sportanläggning uppvärmning SpC Upprustning av tennis- och sporthotellanläggning SpC Vattenrening UV-ljus stora bassängen SpC Utbyte utrustning SpC från LG SpC Totalt Sportcentrum Totalt STN Totalt per Avdelning LEDNING ADA GoP KoT SpC Totalt STN

4 Hyror och avgifter 2012 Duveholmshallen Avgifter (kr/tim/lokal) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Duveholmshallen A,B,C,DE Träningslokaler Omklädningsrum, utan hall Teorisal ABC kan hyras som stor hall Teleskopläktare per sekt./dag Scen per m² (2-30 m²)/dag Videokanon/dag Vaktm (utöver ord.) +moms Personalkostnad tillkommer Personalkostnad tillkommer Gymnastik-, tennisoch boulehall Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Gymnastikhallen Skolavt.gäller ej Tennisbana inne/ute Tennisbana inne/ute säsong Boule 1 bana Boule 1 bana säsong

5 Backavallen Isbanor Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Woddyhallen Teorisal (ej i samband med istid) Bandyplan Uterink Vaktm (utöver ord.) +moms Gräsplaner/idrottsplatser Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga A-plan A-plan friidrott Övriga gräsplaner Konstgräs Konstgräs halv p vard.v Vaktm (utöver ord.) +moms Sporthallar Avgifter (kr/tim) Gymnastikhallar Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Mindre lokaler Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Badminton/bana strötid

6 Duveholm simhall Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxen träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Avgifter (kr/tim) Övriga Per bana Undervisningsbassäng Hyra av bassäng Hoppbassäng Vaktm (utöver ord.) +moms Entré simhallen Barn (0-7år) Ungdom (8-16 år) Vuxen Vuxen m. max 3 barn Lägerpris Familj Avgifter (kr/tim) Per person Rabattkort 10 bad Halvårskort Årskort Familjekort 6 månader Två vuxna med max tre barn 1800 max två extra barn/ungdom Familjekort 1 år Två vuxna med max tre barn 2900 max två extra barn/ungdom Simskola / kurs 560 Vuxensimskola / kurs Babysim / kurs Plask o lek / kurs Vattengympa/kurs Kontakta arrangerande förening Kontakta arrangerande förening Kontakta arrangerande förening Kontakta arrangerande förening Kansli och förådshyra Avgift/år km² Kansli 660 Föråd 150 Hyror exkl moms Avgifter per dag per säsong Mobila scen 400 Transport tillkommer Toalettvagn inkl töm o städ 400 Transport tillkommer Extra tömning toavagn 200 Transport tillkommer Båtplats vid öppen brygga 580 Båtplats vid låst brygga 760 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 Stadsparken scen Gratis

7 Lokal centralt (festlig karaktär, STN ) Avgifter Dygn Kupolen (endast helger) kr Duveholmshallen ABC kr Stora arrangemang (max 3000pers) Vaktm (utöver ord.) +moms 448 Lokal landsbygd (festlig karaktär) Avgifter Dygn Valla Medborgarhus 900 Lyan 725 Glindran 500 Glindran lilla salen 200 Matsal centralt Avgifter (kr/tim) Matsal landsbygd Avgifter (kr/tim) ungdom träning* Lokal förening Övriga ungdom träning* Lokal förening Övriga Ev.avgift för larm tillkommer Skolsalar Avgifter Kr/timma Dygn Slöjdsal textil/trä 80 Hemkunskap 80 Övernattning /sal 800 Brandmyndighetens regler gäller Skolsal dagtid 50 Hörsal/Aula Duveholms skola miniaula (60pers) 100 Duveholms skola Aula (440 pers) 760 * förening reg. som bidragsber. Lokalerna bokas hos lokalbokningen , lokalbokningen@katrineholm.se

8 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Vingåker Åtgärdsprogram Antagen i kommunfullmäktige 2012-XX-XX Version

9 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de tre kommunerna alla kommuner och Sörmland Vatten och Avfall AB har tillsammans med extern resurs drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Underlag Avfallsplan Strategier och mål Avfallsplan Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod. 2

10 Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen och fastställs i kommunstyrelsen som också fastställer delegering av ansvar för olika åtgärder. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet. 3

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅTGÄRDSPROGRAM...1 Anvisningar... 1 Övergripande... 2 Förebyggande av hushållsavfall... 3 Källsortering av hushållsavfall... 3 Farligt avfall... 4 Kärlavfall... 4 Grovavfall... 5 Latrin och slam från enskilda brunnar... 5 Verksamhetsavfall... 6 Nedlagda deponier... 6 Nedskräpning

12 ÅTGÄRDSPROGRAM ANVISNINGAR Åtgärd: Tidplan: Ansvar: Beskrivning av aktivitet för att nå strategi eller mål. År då åtgärd avses påbörjas respektive avslutas SVAAB = Sörmland Vatten och Avfall AB MK = Miljökontor eller motsvarande SK = Stadsbyggnadskontor eller motsvarande K = Kostenheter eller motsvarande KS = Kommunstyrelsen Under kommunansvar anges lokala åtgärder med kommunnamn följd av löpnummer (ex Flen:1). Kursiverade lokala åtgärder anger att alla kommuner rekommenderas genomföra åtgärden, oftast som följd av regionala åtgärder. 1

13 ÖVERGRIPANDE FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 1. Ta fram informations- och kommunikationsplan (Infoplan) för uppfyllande av strategier och mål i hela avfallsplanen SVAAB Samverkan med kostenhet och miljökontor Engagera ungdomar och studenter Informationsmaterial som framhäver positiva budskap med återkoppling Utgå från kundenkäter och plockanalyser Stödja införande av källsortering matavfall Information vid återvinningscentraler Stödja källsortering i kommunala verksamheter Farliga ämnen (läkemedel, kvicksilver, bly, kadmium, etc) Involvera skola 2. Fortlöpande sammanställa, analysera och delge nyheter från nationell/regional nivå till lokal nivå samt vid behov initiera utbildnings- eller informationsinsatser SVAAB Lagar och myndighetskrav Miljömål Nationella och regionala utredningar Nationella kampanjer 2

14 3. Införa en avfallsgrupp som träffas vid behov, minst två gånger per år med representanter från kommunerna och SVAAB 2012 SVAAB SVAAB är sammankallande 4. Säkerställ att kommunen beaktar avfallshantering inkl källsortering i samhällsplaneringen 2013 SK Ex med hjälp av checklista på hur avfallshantering och källsortering kan beaktas i planer, exploateringsavtal, rivningslov, m.m FÖREBYGGANDE AV HUSHÅLLSAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 5. Kartlägga och mäta svinnet av matavfall i kommunal offentlig verksamhet och sedan minska det K Samordning med kostplaner 6. Genomför dialog med de större livsmedelskedjorna kring minskning av matavfall samt biologisk behandling MK Samarbete med näringslivskontor, miljöstrategiskt råd, näringslivsråd och SVAAB Se infoplan (åtgärd 1) 7. Utveckla möjligheten att lämna produkter och varor, exempelvis textilier, till återanvändning/försäljning på återvinningscentraler SVAAB Samarbet med organisationer som bedriver välgörenhet? Lions, Röda Korset etc KÄLLSORTERING AV HUSHÅLLSAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 3

15 8. Ta fram goda förebilder i hushåll som används för att kommunicera miljöeffekter och miljönyttan 2013 SVAAB Livsstilsrelaterat ex kopplat till matavfall, textilier, etc Se infoplan (åtgärd 1) 9. Säkerställ att kommuner och dess kommunala verksamheter källsorterar KS Involvera miljöstrategiskt råd och näringslivsråd. Samråda med SVAAB. FARLIGT AVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 10. Utveckla metoder för förbättrad servicenivå för insamling av farligt avfall (inkl elavfall) SVAAB Översyn av befintlig mobilinsamling, fastighetsnära eller butiksnära system ( Samlaren, Elis, etc) 11. Utreda behov av förbättrad hantering kring källsortering och medicinskt avfall inom hemtjänsten 2013 KS Samordning med SVAABs uppströmsarbete för Revaccertifiering av slam KÄRLAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 12. Utred metoder och fastställ genomförandeplan för utsortering och insamling av matavfall i hushåll, restauranger, storkök och butiker till biologisk behandling SVAAB För- och nackdelar utifrån ledstjärnor Matavfallskvarnar beaktas 13. Ta fram regler och riktlinjer för centrala uppsamlingsplatser 14. Inför identifikation av kärl i Flen och Vingåker 2013 SVAAB Arbetsmiljö, effektivisering, kundnöjdhet, erfarenheter från plockanalys 2014 SVAAB Ger även en översyn och uppdatering av kundregister 4

16 15. Utveckla och samordna strategier och regler för hemkompostering 2014 SVAAB Diskussion kring kompostering och rötning och taxan som styrmedel. Kravet på att rötresten/ biomassan ska kunna återföras till åkermark Samråd med tillsynsmyndighet GROVAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 16. Ta fram mallar för spridande av positiva budskap och nytta att användas vid information på återvinningscentraler 17. Förbättra tillgänglighet och service för insamling och avlämning av grovavfall 2013 SVAAB Se infoplan (åtgärd 1) 2013 SVAAB Bland annat utifrån kundenkät Inkludera behov av passersystem LATRIN OCH SLAM FRÅN ENSKILDA BRUNNAR FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 18. REVAQ certifiera slam från enskilda brunnar SVAAB Inkludera uppdatering av kundregister och identifikation av brunnar Läkemedel 19. Ta fram regler och riktlinjer för hantering av fosforfällor inklusive tömning och behandling 2013 SVAAB Samarbete med tillsynsmyndighet Följ nationellt arbete Inarbetas i föreskrifter Kopplas till kommande VAplan 5

17 VERKSAMHETSAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 20. Kartlägg behov av insats kring hantering av bygg- och rivningsavfall 21. Ta fram och implementera regler och riktlinjer för hantering av fettavskiljare och frityranläggningar 22. REVAQ certifiera slam från verksamheter KS MK SVAAB 23. Synliggöra fördelar för verksamheter att återanvända produkter och varor 2014 KS Involvera miljöstrategisktråd och näringslivsråd. Koppla till avfall och ansvar för avfall som uppstår vid VAarbeten ex. grus och schaktmassor. Exempelvis genom seminarium, miljöpris till verksamheter Samarbete med Näringslivskontor NEDLAGDA DEPONIER FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 24. Ta fram plan för riskklassning av nedlagda deponier. Genomföra MIFO 2-undersökningar där så behövs KS Kommunen som verksamhetsutövare ansvarar 6

18 NEDSKRÄPNING FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 25. Samordning av regler och rutiner rörande dumpning av avfall 2013 MK 7

19 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Vingåker Strategier och mål Antagen i kommunfullmäktige 2012-XX-XX Version

20 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de tre kommunerna och Sörmland Vatten och Avfall AB har tillsammans med extern resurs drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Underlag Avfallsplan Strategier och mål Avfallsplan Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod.

21 Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen och fastställs i kommunstyrelsen som också fastställer delegering av ansvar för olika åtgärder. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet.

22 INNEHÅLL AVFALLSHANTERING ÅR System och ansvar... 1 Styrkor och svagheter... 2 UTMANINGAR FÖR AVFALLSHANTERINGEN... 3 STRATEGIER OCH MÅL... 5 Ledstjärnor... 6 Förebyggande av hushållsavfall... 7 Källsortering hushållsavfall... 7 Farligt avfall... 9 Kärlavfall Grovavfall Latrin och slam från enskilda brunnar Verksamhetsavfall Nedlagda deponier Nedskräpning FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER Miljökonsekvenser Ledstjärnor UPPFÖLJNING FÖRKLARINGAR... 16

23 AVFALLSHANTERING ÅR 2011 SYSTEM OCH ANSVAR Kommunerna ansvarar för att omhänderta hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunfullmäktige ansvarar för att fastställa kommunal renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan och att besluta om renhållningstaxa. Alla hushåll är skyldiga att sortera ut avfall enligt av kommunfullmäktige beslutat system (minimum farligt avfall, tidningar och förpackningsmaterial). Kommunens utsedda renhållare ansvarar för att ombesörja det kommunala ansvaret med att insamla och omhänderta hushållsavfall och därtill hörande administration och service. Grovavfall hanteras på likartat sätt där hushållen dels kan få grovavfall hämtat vid fastighet och dels kan lämna avfallet vid en återvinningscentral (ÅVC). I Katrineholm, Flen och Vingåker samlas det mesta kärlavfallet in som blandat brännbart/matavfall för transport till avfallsförbränningsanläggningar för energiutvinning (fjärrvärme, el). Gemensamma uppsamlingsplatser förekommer framförallt i Flen. I Katrineholm förekommer gemensamma markbehållare vid flerfamiljsfastigheter. I Vingåker är det till största del individuella kärl. I flerbostadshus är fastighetsägare ansvarig för att informera boende om gällande regler om avfallshantering och att tillhandahålla utrymmen och ge förutsättningar i övrigt för att ordna avfallshantering. Förpacknings- och tidningsmaterial som normalt lämnas vid återvinningsstationer (ÅVS) ansvarar producenterna för att samla in och omhänderta (ej kommunen). Ansvaret för verksamheternas avfall åligger verksamhetsutövarna. Länsstyrelsen och miljökontor ansvarar för tillsyn, anmälningar/tillståndsärenden och myndighetsbeslut enligt gällande regelverk. I underlaget framgår fakta och statistik om den kommunala avfallshanteringen i Flen, Katrineholm och Vingåker. 1

24 STYRKOR OCH SVAGHETER Kommunerna tar varje år fram statistik i branschföreningen Avfall Sveriges Avfall web. Under 2011 genomfördes dessutom plockanalys och kundenkät. Resultat redovisas mer utförligt i underlagsdelen. Tillsammans med statistik som kommunerna redovisar branschföreningen Avfall Sverige så kan styrkor och svagheter sammanfattas enligt följande; STYRKOR Liten mängd grovavfall Goda kundomdömen om hur ett besök vid ÅVC fungerar Goda kundomdömen för hur insamling av kärlavfall fungerar Goda kundomdömen om tillgänglighet att lämna farligt avfall KOMMENTAR 127 kg/person samlas in i FKV kommunerna jämfört med 192 i Sverige. Kundenkät 2011 Kundenkät 2011 Kundenkät 2011 Låg mängd farligt avfall i kärlavfall Plockanalys 2011 SVAGHETER KOMMENTAR Dåliga kundomdömen om öppettider ÅVC Låg kundnöjdhet gällande återvinningsstationer (ÅVS) Hög mängd förpacknings- och tidningsmaterial i kärlavfall Avser främst omdömet om att lämna förpackningar etc vid ÅVS och stationernas dåliga skötsel med städning och överfulla behållare. Plockanalys

25 UTMANINGAR FÖR AVFALLSHANTERINGEN En avfallsplan ska möta behovet av att utveckla hanteringen av såväl det befintliga avfallet som de föremål som istället för att bli avfall kan hitta nya användare och nya användningsområden. Dessa behov bestäms av: - mål och regler som sätts av EU, riksdag, regering och nationella myndigheter - samhällsutvecklingens tekniska, sociala och politiska dimensioner - regionens specifika aktuella förutsättningar i form av invånare, avfallsflöden och befintlig infrastruktur för avfallshanteringen Dessa områden finns närmare beskrivna i Avfallsplanens underlagsdel. I det följande redogörs kortfattat för vilka utmaningar som följer av dess punkter. Miljö- och resursfrågornas utrymme i den offentliga debatten varierar stort över tiden. Den långa trenden är dock att de långsiktiga hållbarhetsfrågorna blir allt viktigare både för enskilda individer, för företag och organisationer och för politiska beslutsfattare. Det innebär att förväntningarna på slutna, effektiva och rena kretslopp ökar vilket förutsätter en fortsatt utveckling av teknik och kompetens inom avfallshanteringen. Exempel på aktuella krav är förväntningar på att minska avfallet inom livsmedelssektorn samt ta vara på matavfallets energiinnehåll. Konkurrensen om avfallets resursvärden och uppdraget att ta vara på det ökar. En allt snabbare teknikutveckling innebär både en utmaning att kunna ta hand om nya produkter och nya material och en möjlighet att utveckla nya metoder för avfallshanteringen. Den politiska inriktningen från EU-nivå och nedåt kan beskrivas som en strävan att minska avfallsmängderna och åstadkomma resurseffektiva och giftfria kretslopp. Avfallshierarkin eller avfallstrappan åskådliggör den grundläggande strategin i detta arbete. Avfallshierarkin är fastställd på EU-nivå och ska tillämpas i lagstiftning och avfallsplaner på både nationell och lokal nivå. 3

26 4

27 STRATEGIER OCH MÅL Övergripande mål och riktlinjer EU direktiv Nationella miljömål Nationell avfallsplan Flen, Katrineholm och Vingåkers förutsättningar Utvärdering av tidigare avfallsplaner Ledstjärnor Samhällstrender Strategier Strategier som visar det arbetssätt som ska tillämpas för att nå de övergripande målen Åtgärdsprogram Åtgärder som visar tydliga delsteg på vägen mot målen Mål Preciserade mätbara mål i kommunerna utifrån övergripande mål och riktlinjer Utveckling av resurseffektiva och rena kretslopp 5

28 Inledningsvis anges de Ledstjärnor som avses vara vägledande för alla beslut och åtgärder inom Flen, Katrineholm och Vingåkers avfallssektor. Ledstjärnorna har varit vägledande i hela processen med framtagande av nya kommunala avfallsplaner. Strategier och mål är sedan indelade i ett antal delområden som avser att täcka in avfallsområdets alla perspektiv, utifrån den kommunala avfallsplanens ansvarsområde. Strategier och mål utgör en prioritering av avfallsarbetet för den kommande planperioden. I avfallsplanens underlagsdel finns dessa delområden belysta utifrån en utvärdering av tidigare avfallsplan och de samlade behov som har framkommit i avfallsplaneprocessen. För varje delområde har det fastställts mål som är mätbara. Till dessa mål har det kopplats strategier som visar på det arbetssätt som generellt ska tillämpas för att nå de preciserade målen. I det separata åtgärdsdokumentet finns därtill specificerade praktiska åtgärder angivna som utgör tydliga delsteg på vägen mot målen. LEDSTJÄRNOR Fem ledstjärnor föreslås vägleda avfallsarbetet i Flen, Katrineholm och Vingåker den kommande femårsperioden: Det ska vara enkelt att göra rätt - Enkelhet för kund och medborgare - God pedagogik (förståelse, tydlighet, konkret) - Tillgänglighet Positiva budskap - Peka på goda exempel - Viktigt att känna sig duktig Långsiktighet - Helhetssyn - Hållbarhet - Förebygga att avfall uppstår Effektivitet - Samordning - Kostnadseffektivitet - Effektiv resursanvändning God arbetsmiljö - Vid planering - Vid hantering av avfall 6

29 FÖREBYGGANDE AV HUSHÅLLSAVFALL Det vill säga det arbete som sker innan avfall uppstår STRATEGIER Fortsätta arbetet med att kommunicera budskap om den egna konsumtionens påverkan på avfallsmängden Arbeta förebyggande för att avfall ej ska uppstå och för en ökad återanvändning av produkter och varor Arbeta tillsammans med storkök och handel för att minska mängden matavfall MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 1. Matavfall i kommunal offentlig verksamhet (skola, äldreomsorg och hemtjänst/särskilt boende) har minskat med 10 % utifrån 2012 års nivå (kg/person) KÄLLSORTERING HUSHÅLLSAVFALL Det vill säga det arbete som hushåll och företag utför när avfall uppstått och det ska sorteras rätt STRATEGIER Källsortering ska vara enkel att utföra på rätt sätt Arbeta för välstädade återvinningsstationer med god tillgänglighet Arbeta med positiva budskap med återkoppling till nyttan av sorteringsinsatsen Kommunala verksamheter ska föregå med gott exempel avseende källsortering Källsortering av matavfall ska införas MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 2. Andelen hushåll som är ganska eller mycket nöjda med information om källsortering överstiger 70 % 7

30 3. Andelen hushåll som har ganska eller mycket stort förtroende för att insamlat avfall omhändertas på ett riktigt sätt överstiger 75 % 4. Andelen förpacknings- och tidningsmaterial i kärlavfall understiger 20 % Mål nr Mål år 2017 Flen 2011 Katrineholm 2011 Vingåker 2011 Sverige % 70 % 63 % 62 % 68 % 3 75 % 58 % 66 % 56 % 65 % 4 20 % 22 % 27 % 24 % 28 % 8

31 FARLIGT AVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av utsorterat farligt avfall STRATEGIER Hushåll ska kunna lämna ifrån sig farligt avfall på ett enkelt sätt Informera om farligt avfall utifrån nationellt initierade informationsinsatser med särskilt vikt vid läkemedel och elektronikavfall samt särskilt farliga ämnen som kvicksilver, kadmium och bly MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 5. Farligt avfall ska inte förekomma i kärlavfallet. 6. Andelen hushåll som tycker att de har ganska eller mycket bra tillgänglighet för att lämna farligt avfall överstiger 75 % Mål nr Mål år 2017 Flen 2011 Katrineholm 2011 Vingåker 2011 Sverige % 73 % 69 % 70 % 66 % 9

32 KÄRLAVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av kärlavfall STRATEGIER Ökad samordning av regler och rutiner inom insamling av kärlavfall Biologisk behandling av matavfall ska införas MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 7. Minst 40 % av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara. GROVAVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av grovavfall STRATEGIER Hushåll ska kunna lämna grovavfall på ett enkelt sätt Återvinningscentralerna ska användas för att informera och kommunicera med hushåll MÅL ÅR Andelen hushåll som tycker att det är ganska eller mycket enkelt att lämna grovavfall ökar till år 2017 jämfört med 2013 LATRIN OCH SLAM FRÅN ENSKILDA BRUNNAR Det vill säga insamling, transport och behandling av latrin och slam från enskilda brunnar STRATEGIER Fosforföreningar i avlopp ska återföras till åkermark 10

33 MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 9. Slam från enskilda brunnar ska REVAQ 1 certifieras och återföras till åkermark VERKSAMHETSAVFALL Det vill säga hantering av företagens avfall STRATEGIER Uppmärksamma verksamheter att arbeta för en ökad återanvändning av produkter och varor Kommunalt avloppsslam ska REVAQ certifieras Samarbeta mellan tillsynsmyndighet, plankontor och renhållaren kring fettavskiljare samt bygg- och rivningsavfall MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 10. Minst 60 % av fosforföreningarna i kommunalt avloppsslam ska tas tillvara och återföras till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark (nationellt miljömål) NEDLAGDA DEPONIER STRATEGIER Samordna arbete med riskklassificering och åtgärder av nedlagda deponier mellan de tre kommunerna och länsstyrelse MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 1 REVAQ är Svenskt Vattens certifieringssystem för att certifiera arbetet på avloppsreningsverk som sprider avloppsslam på åkermark. Certifieringen innebär att man bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar avloppsreningsverket och är öppen med all information. 11

34 11. Alla nedlagda deponier där så behövs ska vara riskklassificerade enligt MIFO Fas 2 2. NEDSKRÄPNING STRATEGIER Samordning av regler och rutiner rörande dumpning av avfall 2 I MIFO fas 2görs en rekognosering på det aktuella området för att få en bättre bild av områdets förutsättningar för föroreningsspridning. 12

35 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER Vid genomförandet av de åtgärder som föreslås i planen kan både positiv och negativ miljöpåverkan uppstå. Förväntad betydande positiv miljöpåverkan vid genomförande av avfallsplanen är: Minskad föroreningsproblematik och minskat läckage av skadliga ämnen från avfallshantering Minskad resursförbrukning genom ökad återanvändning och återvinning Minskade koldioxidutsläpp från vägtrafiken genom rötning till biogas, vilken kan ersätta fossila fordonsbränslen Minskad nedskräpning och dumpning av avfall i naturen Betydande negativ miljöpåverkan som skulle kunna uppstå vid genomförande av avfallsplanen är: Risk för ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser på grund av ökad rötning av matavfall LEDSTJÄRNOR Avfallsplanens genomförande bedöms ge främst positiva effekter på ledstjärnorna. Nedan sammanfattas avfallsplanens intentioner kopplat till ledstjärnorna. DET SKA VARA ENKELT ATT GÖRA RÄTT Planen innehåller strategier, mål och åtgärder som avser att förenkla för invånare att källsortera och lämna hushållsavfall till rätt ställe, exempelvis förpackningar, farligt avfall och grovavfall. POSITIVA BUDSKAP Information och kommunikation ska vara inriktad på positiva budskap och föredömen ska identifieras för att sprida goda exempel. 13

36 LÅNGSIKTIGHET Planen syftar till att för sträva uppåt i EUs avfallshierki i många avseenden, som att förebygga avfall via minskad konsumtion, öka förutsättningarna till återanvändning och ökad återvinning av förpackningar och grovavfall. Minimering av deponering och säkerställande av att nedlagda deponier ej blir ett framtida miljöproblem fortsätter under perioden. EFFEKTIVITET Bättre källsortering medför normalt lägre kostnader främst gällande förpackningar och tidningsmaterial. Dessutom avses resurseffektivare transporter av hushållsavfall samt byggande stimuleras. GOD ARBETSMILJÖ I föreskrifter om avfallshantering avses god arbetsmiljö säkerställas genom att enas om regler vid exempelvis hämtning av kärlavfall och slam från enskilda brunnar. 14

37 UPPFÖLJNING Planen ska årligen följas upp med Sörmland Vatten som ansvarig. I maj månad sammankallas utsedd projektgrupp till ett möte där summering av föregående års verksamhet presenteras följt av en diskussion gällande behov av revidering av åtgärdsdokument. Vid behov kallas även utsedd referensgrupp. Efter mötet färdigställs summering samt förslag på reviderat åtgärdsprogram för lokal förankring. Större avvikelser från ursprungligt åtgärdsprogram ska godkännas politiskt på sedvanligt sätt. 1/1-1/3 Framtagande av statistik 1/7-1/9 Lokal förankring 1/3-1/5 Summering och planering 1/6-1/7 Färdigställande av summering och åtgärdsprogram 1/5-1/6 Genomförande av årligt revideringsmöte 15

38 FÖRKLARINGAR BEGREPP Avfall Sverige Centrala uppsamlingsplatser Delade kärl Farligt avfall Förebyggande av avfall Grovavfall Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall FÖRKLARING Rikstäckande branschorganisation där kommuner och företag är medlemmar. Arbetar för att hjälpa medlemmarna i dess utveckling av avfallsverksamheten och agerar som lobbyist mot myndigheter och samhälle. Plats där flera fastighetsägare fått godkännande om att lägga sitt kärlavfall (matavfall och brännbart) i gemensamma behållare. Används exempelvis vid förhindrande transportförhållanden eller när fastighetsägare vill effektivisera hämtningsarbetet (lägre avgifter). Två fastighetsägare som överenskommer om att dela abonnemang på ett kärl. Används exempelvis när fastighetsägare vill effektivisera hämtningsarbetet. Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Formellt sett avfall som är markerat med * i bilaga 2 till Avfallsförordningen 4. Åtgärder som vidtas för att hindra att avfall uppkommer. Exempelvis minimera inköp av skolmat, undvika inköp av produkter eller lämnande av använda saker till återanvändning. Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl Hushåll Matavfall och brännbart som läggs i kärl. Grovavfall Latrin och slam från enskilda avloppsanläggningar 16

39 Farligt avfall Avfall som omfattas av producentansvar 3 Verksamheter Hushållssopor och städsopor från personalutrymmen, restauranger, storkök och liknande Livsmedelsavfall från butiker Avfall från allmänna papperskorgar på allmänna platser Slam från fettavskiljare Matlagningsfett från verksamheter Latrin Komposteringsanläggningar Plockanalys Producentansvar Anläggning där biologiskt avfall bryts ned under förbrukning av syre. Jordfraktion bildas. Till skillnad mot rötningsanläggning bildas ej gas som kan energiutvinnas. Undersökning där avfall på ett systematiskt och statistiskt vedertaget sätt sorteras i efterhand för att utröna hur väl källsorteringen fungerar. Producenters ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel inklusive design, produktion och omhändertagande som avfall. Exempelvis tidningspapper och förpackningar av papper, well, glas och metall. Även däck, bilar, läkemedel och elavfall omfattas. Mer om producentansvar framgår av Renhållare Återanvändning Av kommunen utsedd förvaltning, kommunalägt bolag eller kommunalförbund som ombesörjer kommunens ansvar inom avfallshanteringen enligt miljöbalken. Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling. Exempelvis när hushåll lämnar saker till ta till vara eller biståndsorganisationer där saken ska 3 Kommun ansvarar för avfall som omfattas av producentansvar om det inte lämnas i producenternas system 17

40 användas till samma ändamål som den är gjord för. Återvinning Återvinningscentral (ÅVC) Återvinningsstation (ÅVS) Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall. Exempelvis glas, papper, tidningar och metall återvinns till framställning av nya produkter. Bemannad anläggning för mottagning av grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall, etc Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper. Ansvar förpackningsoch tidningsinsamlingen (ej kommun). 18

41 Grupper GataParkgrupp (S) Martin Burén (M) Fredrik Hermelin (FP, C, MP, KD) Ingemar Björklund Sammankallande: Hans Gahn Möte : 12 april Hjälmarens Vattenförbund Ordinarie Anne Kron (S) Ersättare Benjamin Axelsson (MP) Sammankallande: Hjälmarens Vattenförbund Möte: förbundsstämma en gång per år Kostgrupp (S) Britt Ejdvinsson (M) Johan Hartman (FP, C, MP, KD) Carl Frick Sammankallande: Camilla Wiström Möte: 21 februari, 18 april LTFgrupp (S) Leif Hanberg (M) Christer Sundqvist (FP, C, MP, KD) Ingemar Björklund Sammankallande: Cathrine Andersson Möte: inget planerat under 2012 Sportcentrumgrupp (S) Christer Ekstrand (M) Villy Persson (FP, C, MP, KD) Sten Holmgren Thomas Klippel och Dennis Sköldin Sammankallande: Christer Ekstrand Möte: 6 februari, 16 april, 12 juni, 11 september och 20 november Trafikgrupp (S) Maj-Britt Staaf (M) Fredrik Hermelin (FP, C, MP, KD) Agneta Emanuelsson Sammankallande: Cathrine Andersson Möte: 5 juni

42 Rapporter från grupper Minnesanteckningar från Gata/Park gruppen den 12 april 2012 Genomgång av de detaljplaner som förvaltningen har fått för yttrande under Det är kv Violen, (tomt intill Violen) del av fastigheterna Kerstinboda 3:6 (Vingåkersvägen - Mejerigatan), fastigheten Lövåsen 3:1 (Biltema), fastigheten Öja 1:1 (Sågmon) och Kv Hunden (Oppundavägen). Fördjupning av tidplan för anläggningsarbeten från vecka 15 och framöver. De objekt som gäller den närmaste månaden är sammanläggning av stadsparken/gröna kulle, upprustning av Rundvägen vid Djulö kvarn, färdigställande av gång- och cykelväg i Äsköping, aktivitetsparken vid Furuliden, trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen Fredsgatan/Malmgatan, färdigställande av parken vid Djulögatan/Vingåkersvägen och återställning av gatan efter fjärrvärmearbetena i korsningen Djulögatan/Drottninggatan. Asfaltarbetena med toppbeläggningen kommer att påbörjas i början av maj. Beläggningslistan är i dagsläget inte färdigställd men dessa större objekt i centralorten kommer att beläggas under året Åsporten, mellan Nyköpingsvägen och Ringvägen, Högmossevägen, mellan Scania korset och f.d Bilprovningen, Vasavägen, mellan Oppundavägen och Prins Bertils gata samt Kyrkogatan, mellan Skolgatan och Gersnäsgatan. I Valla beläggs Dalagatan, mellan Oppundavägen och Björkövägen Magasingatan, mellan Lagerlundavägen och Köpmangatan. Nästa möte blir i oktober/november. Möte med Kostgruppen den 21 februari 2012 Deltagare: Johan Hartman (m), Britt Ejdvinsson (s), Carl Frick (mp) och Camilla Wiström Ekonomiska åtgärder 2012 för avdelningen 2012 måste vi ha en ekonomi i balans. För att förvaltningen skall komma i balans med den ram som vi har måste åtgärder vidtags i alla avdelningar. För Kost och transportservice handlar det om ett åtgärdspaket på 3 miljoner kronor. Av dessa är 1,4 miljoner minskad ram på livsmedelsbudgeten och resten är personalkostnader. För att klara minskad livsmedelsbudget har vi pausat med ekologiska livsmedel. Man kommer köpa de ekologiska livsmedel som inte är dyrare än konventionella. Det som togs bort direkt var mjölken som har ett pris på 1 kr mer per liter. Men det är stora volymer så det blir en snabb, tydlig effekt på 500 tkr/år.

43 I dagsläget köps Hällebröd ca 35 tkr/år Tomatketchup i sentomat ca 80 tkr/år samt MSC fisk. Planerna är att all fisk som serveras skall vara MCS. Fortsatt arbete med grossist för att få fram mer MSC fisk. Årsförbrukning fisk ca 2,2 mnkr. Vår prognos idag är 1,2 mnkr för MSCfisk för Sedan har vi ett billigt ekologisk kaffe på avtal. Vi har fått en del klagomål på detta kaffe men hoppas att vi skall kunna använda det, ca 780 tkr/år. Gruppen fick i uppdrag att testsmaka kaffet. Det blev Britt som tar med sig till sin arbetsplats och testar. I dagsläget skulle vi då komma upp till ca 9 % ekologiskt för Vi fortsätter arbete under året. En arbetsgrupp har bildats med kökschefer och matsedelsansvarig för att analysera matsedeln, vissa dyrare rätter kan komma att försvinna. Även här kommer vi att återkomma. Livsmedelsanbudet, hur går det? Det börjar lugna ner sig lite men fortfarande stökar leveransavgiften med Servera. Möte med Servera gällande svenskt kött och närproducerat. De har lovat att återkomma om detta. Kostgruppen tittar på det vid nästa möte. Definition närproducerat kommer från och med nu att vara 25 mils radie, inte 25 mil transport av livsmedlet. Detta ökar våra möjligheter. Vi har även tittat på om vi ska använda mera lammkött på vår matsedel. Återkommer med mera information vid nästa möte. Kostpolitiska programmet Vårens tidsplan: Onsdag 15 februari, information till förvaltningschefer Första utkast till alla förvaltningar den 20 februari, åter senast den 5 mars Andra utkast till alla förvaltningar den 12 mars för att vara åter den 26 mars Beredning STN måndag 16 april Nämnd STN torsdag 3 maj Efter denna process kommer programmen att tas i service- och tekniknämnden, för att sedan gå till kommunstyrelsen för remiss till alla nämnder och efter detta beslut i fullmäktige. Övriga frågor Britt berättade hur nöjd man är med Bilsamordningen, hur effektiv och bra organisation det är. Nästa möte planerat till onsdag 18/ 4 kl på AVA -huset Rapport från sportcentrumgruppen Detta möte handlade om äventyrsbadet och det idrottspolitiska programmet. Investeringar Thomas redovisade de förslag som tagits fram gällande äventyrsbadet (Aquarena). Meningen är att komma fram till ett förslag som håller sig inom ramarna för investeringen och samtidigt

44 känns nytt och attraktivt. En löst hållen tidplan är att få klart med upphandling och beställning innan maj månads utgång och färdigställande till mitten av augusti. Idrottspolitiskt program (IPP) Ett första utkast till programmet gicks igenom och diskuterades. Gruppens deltagare kom med synpunkter som ska beaktas till det andra utkastet. Thomas bad deltagarna att ta med arbetsmaterialet hem och komma med fler synpunkter. Målsättning är att få upp programmet till nämnden och ut på remiss innan sommaren för beslut senast till hösten. Rapport från sportcentrumgruppen Ekonomisk redogörelse lämnades till gruppen Avdelningen Utfall Budget Budget Period 03 Ack i år Ack i år Avvikelse Helår FRITIDSCHEF FÖRENINGSBIDRAG SPORTCENTRUM TOTALT Sportcentrum (Duveh,Backav,Simh) Utfall Budget Budget Period 03 Ack i år Ack i år Avvikelse Helår INTÄKTER EXTERNA INTÄKTER INTERNA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER KOSTNADER ANLÄGG O UNDERHÅLLSMATR BIDRAG ENTREPREN O KÖP AV VERKS FINANS O AVSKRIVNINGAR INTERNA HYROR INTERNA ÖVRIGA KOSTNADER KAPITALKOSTNADER LÖNER O KOSTNADSERS INKL PO PENSIONER O PERS.SOCIALA ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT Sportcentrum (Duveh, Backav, Simh) Utfall Budget Budget Benämning Period 03 Ack i år Ack i år Avvikelse Helår INTÄKTER EXTERNA INTÄKTER INTERNA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER KOSTNADER ANLÄGG O UNDERHÅLLSMATR BIDRAG ENTREPREN O KÖP AV VERKS FINANS O AVSKRIVNINGAR INTERNA HYROR INTERNA ÖVRIGA KOSTNADER KAPITALKOSTNADER LÖNER O KOSTNADSERS INKL PO PENSIONER O PERS.SOCIALA ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT

45 Vad händer på Sportcentrum Personal Den 1/4 gick Leif Norlin (maskinist i simhallen) över till KFAB, Leif ska fram till sin pension föra över kunskap till KFAB gällande driften. Den 31/3 gick Marie-Louise Rosenberg i pension, hon avtackades med lunch och blommor. Roger Staaf har fyllt 50 år. Arbetet med att införa verksamhetsanpassad arbetstid fortsätter men tar längre tid än förväntat. Tidplanen är att vi ska vara klara i september, men vi arbetar med bemanning som om vi vore klara. En ny organisation presenterades. Avtal Genomgång av avtal pågår. Avtal ska skrivas där avtal saknas, typ förråd och kanslier mm Förslag på nya Hyror och avgifter 2012 är klart Investeringar Renoveringen av vandrarhemmet pågår och ska vara klar vecka 17. Upphandling av attraktioner pågår till äventyrsbadet (Aquarena), anbudstiden går ut den 20/4. Ny ljudanläggning och resultattavla har köpts in till Backavallen Upphandling av motordriven grind till Backavallen pågår. Skydd till de mobila läktarna i Duveholmshallen är upphandlade. Två 7 mannamål till Backavallen är köpta. Färdigställande av campingstugan som tillverkats av eleverna på Byggprogrammet och ska placeras på Djulö camping är inne i slutfasen. Idrottspolitiskt program (IPP) Arbetet pågår med programmet och ska vara klart till nämnden den 14/6. Marknadsföringsplan Informationskontoret håller i utformningen och vi är med som sakkunniga. Arrangemang Katrineholms innebandycup med 149 lag genomfördes 30/3-1/4. Vi upplever att det är svårt att få andra berörda verksamheter i kommunen att se vad arrangemang av den här storleken betyder för Katrineholm. Flera läger och cuper inom handbollen har genomförts. Specce cup i fotboll har genomförts. KVK slutspelsmatcher har klarats av. Övrigt Ishallen är besiktad och godkänd för seriespel i division 1. Intresset för konståkning ökar.

46 Ordningen i omklädningsrummet i simhallen är ett bekymmer. Underkläder under badkläderna och ingen duschning innan bad. Ammoniaken i kylsystemet för bandyplanen diskuterades, (livslängden). Rapport från trafikgruppen 4 april 2012 Närvarande Eija Lauronen M Paavo Ristola M Ingemar Larsson MHF Lars Levin NTF Fredrik Hermelin STN Maj-Britt Staaf STN Cathrine Andersson SBF Strada Olycksstatistiken ser ut som följande fyra år bakåt, 1:a kvartalet varje år, i hela kommunen 2012: 15 personskadeolyckor varav 1 svår och 14 lindriga olyckor 2011: 15 personskadeolyckor varav 1 svår och 14 lindriga olyckor 2010: 22 personskadeolyckor varav 4 svåra och 18 lindriga olyckor 2009: 14 personskadeolyckor varav 1 svår och 13 lindriga olyckor Aktuella arbeten Malmgatan/Fredsgatan Djulögatan/Drottninggatan Furuliden, aktivitetsparken Rundvägen GC-vägen Julita STN Nämnd förra veckan. VSR (genom Fredrik Hermelin) Ny bil i Julita körs av första insatsperson. M/MHF-U Inte mycket hittills mest utanför kommunen. Eija har varit med i lokalradion om reflexer och användning av reflexer på cykel, lyse på cykel och vinterdäck. Lagen om vinterdäck, fråga om dubbat eller odubbat. NTF De förskolor som önskat material för att jobba med trafiksäkerhet i förskolan har fått det. Materialet är dels en pärm med massor av fakta och övningar/uppgifter inom de flesta trafiksäkerhetsmoment som rör barn och förskola, det är också en figur som heter Arvons, ägghjälm och reflexer. Varit delaktiga och föreläst på Brottsförebyggande rådet. Distriktsveterinärerna har fått utbildning i BSA (Bilen som Säker Arbetsplats).

47 I Vingåker jobbar de med konceptet Rätt fart i Staden. SPF, SKTF, SKBR, kommunpolisen Ingen närvarande och inget rapporterat. Verksamhetsplanering SBF/STF Stadsparken Revidering av trafiknätsanalys och hastighetsöversyn fortsätter. M+MHF Trafiksäkerhetsdag Duveholm Åk3 med VSR och polisen. Rikskampanj i Maj (M) - mätningar. Västra Sörmlands räddningstjänst (VSR) Inget att rapportera. NTF Cykelräkning med betoning på hjälmanvändning vid ett cykelstråk och en skola. Kommunen får gärna vara delaktig i var vi ska göra de mätningarna. Mätningarna kommer förmodligen att fortsätta flera år framåt. Till hösten bältesmätningar på redan bestämd plats i kommunen. Mopedmätningar med betoning på hjälm och ett föräldramöte under hösten. SPF, SKTF, SKBR och kommunpolisen Ingen närvarande och inget rapporterat. Skrivelser Några stycken. Övriga frågor Fartkamera i Björkvik? Reflexer ev samarbete VSR-M