Är du gift med en psykopat? (Rusz, 2005) Gordon Allport, 1937:

Transkript

1 Personlighetspsykologi Knut Sturidsson leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr Tänk att just du möter en framstående, charmerande man eller kvinna. Denna person har allt du kunnat drömma om! Men ganska omgående börjar vissa konstiga beteenden dyka upp. Du slår bort dem; tänker "det var ett misstag". Till slut är du nedbruten och börjar leta fel hos dig själv. Du har kapitulerat för en person som har en allvarlig personlighetsstörning. Kallad psykopati. Den här boken sätter Dingret på beteenden man i åratal har hört talas om som "psykopatiska". En "slängdiagnos" som framförallt på senare år har hamnat i fokus bl.a. i forskning kring ledarskap. Är du gift med en psykopat? dedinierar psykopatbegreppet och förklarar hur komplicerat det är att leva med en partner med dessa drag. En person som utåt sett har ett mycket välfungerande yrke, men som inåt sett - i parrelationen - beter sig på de mest märkliga och kränkande sätt gentemot sin partner. Här Dinns autentiska berättelser av både kvinnor och män som berättar hur svårt det är att leva med en person som har psykopatdrag. I boken ges förklaring till hur dessa destruktiva beteendemönster kan ha uppstått samt hur man som partner bör göra för att undvika att bli indragen i en hänsynslös pardans. De1a tänkte jag gå igenom: Personlighet, vad är det? Historiska perspektiv à Freuds psykoanalytiska perspektiv à Humanistiskt perspektiv Forskning på personlighet à à Socialt- kognitivt perspektiv Är du gift med en psykopat? (Rusz, 2005) WHO, 1993: Det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en individs unika livsstil och anpassning, resulterande från konstitutionella faktorer, utveckling och social erfarenhet Gordon Allport, 1937: the dynamic organization within the individual of those psychophysical systems that determine his [or her] characteristic behavior and thought Tankar om olika personligheter är inget ny1 påfund Galenos* från Pergamon lanserade temperamentsläran: à melankolisk (svart galla) à kolerisk (gul galla) à sangvin (blod) à Rlegmatisk (slem) Olika perspekfv Psykodynamiskt perspektiv Humanistiskt perspektiv Faktorteori Socialt- kognitivt perspektiv Freud tänkte sig att sexualiteten och material från vårt omedvetna påverkar vår personlighet *(ca e Kr) 1

2 Psykoanalys Fria associationer à vid psykoanalys är detta ett sätt att utforska det omedvetna à analysanden slappnar av och berättar för psykoanalytikern vad han/hon än kommer att tänka på, alldeles oavsett hur banalt eller generande detta är Omedvetna à enligt Freud; en reservoar av mestadels oacceptabla tankar, önskningar, känslor och minnen à modernare psykodynamiskt synsätt; informationsbehandling som vi inte är medvetna om Förmedvetna à information som inte är medveten, men som kan hämtas fram till det medvetna Personlighetsstruktur Personlighetsstruktur Personlighetsutveckling Id innehåller en reservoar av omedveten psykisk energi strävar efter att tillfredsställa grundläggande sexuella och aggressiva drifter fungerar enligt lustprincipen, kräver ögonblicklig tillfredsställelse Superego den del av personligheten som uppvisar de ideal som har internaliserats tillhandahåller normer för (be)dömande och för (framtida) strävanden Ego den i stort sett medvetna, exekutiva delen av personligheten medlar mellan de krav som ställs av individens id, superego och verkligheten fungerar enligt principen om verklighets-anpassning genom att tillfredsställa ids önskningar på sätt som är realistiska (delay of gratification). Ego Id Superego medvetna omedvetna Psykosexuella stadier à barndomens olika stadier av utveckling under vilken individens id, fungerande enligt lustprincipen, fokuserar på distinkta erogena zoner Oedipuskomplex à innebärande en pojkes sexuella önskningar mot sin moder och känslor av svartsjuka och hat mot fadern, rivalen Personlighetsutveckling Freuds psykosexuella stadier Stadium Fokus Oralt lusten fokuseras till munnen; (0-18 månader) suga, bita, tugga Analt (18-36 lusten fokuseras till tarm och blåsa; månader) elimination, hantera krav på kontroll Falliskt lusten fokuseras till genitalierna; (3-6 år) hantera incestuösa sexuella känslor Latens sovande sexualitet (6 till puberteten) Genitalt de sexuella intressena mognar (puberteten o f) Personlighetsutveckling Identifiering à den process genom vilken barnet införlivar sina föräldrars värderingar i sitt eget växande superego Fixering à ett kvardröjande fokus på lusttillfredsställelse som hör hemma på ett tidigare psykosexuellt stadium, detta därför att en konflikt inte lösts Försvarsmekanismer Skyddsmetoder hos egot där ångestreducering sker genom att, omedvetet, förvränga verkligheten à Bortträngning à Regrediering à Reaktionsbildning à Projektion à Rationalisering à Förskjutning à Förnekande à Sublimering 2

3 Projektiva tester Rorschach à personlighetstester, som Rorschach eller TAT, som tillhandahåller tvetydiga stimuli utformade för att utlösa projektioner från individens inre à det mest använda projektiva testet à ett set om 10 bläckplumpar utformade av Hermann Rorschach à strävar efter att identifiera individens inre känslor genom att analysera individens tolkningar av bläckplumparna Thematic Apperception Test (TAT) à en projektiv test där inre känslor och intressen kommer till uttryck genom de berättelser individen lämnar kring de tvetydiga bilder hon/han får se Neo-Freudianer Alfred Adler à betydelsen av barndomens sociala konflikter (t ex känslor av underlägsenhet) Karen Horney à barnets känsla av hjälplöshet utlöser strävan efter kärlek och trygghet Det psykodynamiska perspektivet Viktigt, som en en del av vår kulturhistoria, det äger fortfarande ett påfallande stort inflytande över hur vi tänker oss att vi fungerar Det finns väldigt lite empiriskt stöd för tanken om att försvarsmekanismer döljer sexuella och/eller aggressiva impulser Inget stöd finns för Freuds tanke om att bortträngning (av sexualitet) orsakar psykologiska störningar Carl Jung à utökade den omedvetna till att omfatta en kollektiv, delad omedvetenhet det kollektivt omedvetna består av ett gemensamt omedvetet minne av människans historia, erfarenheter och utveckling Abraham Maslow ( ) à studerade hur produktiva och friska människor självförverkligat sig ( t ex Abraham Lincoln) Självförverkligande à är det sista steget på Maslows psykologiska behovstrappa när vi fått våra behov av trygghet tillgodosedda, söker vi att tillfredsställa våra behov av kärlek. När detta är tillgodosett vill vi tillfredsställa vårt behov av självaktning, därefter kommer vårt behov av självförverkligande à motivationen är att uppfylla den egna potentialen Carl Rogers ( ) à fokuserade på individens växt och fullkomnande tre villkor: à att vara genuin à att ha acceptans villkorslöst positiv hållning à att ha empati Villkorslöst positiv hållning Self-Concept à alla våra tankar och känslor om oss själva som svarar på frågeställningen; Vem är jag? Self-Esteem à den egna känsla av högt eller lågt egenvärde Self-Serving Bias à en benägenhet att uppfatta sig själv på ett fördelaktigt sätt à en hållning av totalt accepterande gentemot en annan person 3

4 koncept av typen självförverkligande är vaga och svåra att operationalisera mycket tyngd på självet skulle kunna medföra själviskhet, att moralen urholkas och att omtanken om andra minskar det humanistiska perspektivet tar inte upp det faktum att människor är förmögna till ondska det humanistiska perspektivet har dock lämnat djupa avtryck inom kanske främst utbildning och barnuppfostran, men även vad gäller ledarskap och organisation The Trait Perspective Trait (karaktärsdrag) à ett karaktäristiskt beteendemönster à en disposition att känna och handla (på sätt som kan skattas med självskattningsinstrument eller av personer som känner individen väl) Personlighetsinventorier à frågeformulär (ofta med med skalor mellan ytterligheterna sant-falskt eller stämmer helt-stämmer inte alls) där man får svara på påståenden som konstruerats för att mäta känslor och beteenden på olika områden à används vid bedömning av personlighetsdrag UNSTABLE Moody Touchy Anxious Restless Eysenck använder två Rigid Aggressive Sober primära personlighetsfaktorer som axlar för Excitable Pessimistic Changeable Reserved Impulsive Unsociable Optimistic att beskriva variationen Quiet melancholic choleric Active INTROVERTED EXTRAVERTED hos personlighet hos Passive phlegmatic sanguine Sociable olika individer Careful Outgoing Thoughtful Talkative Peaceful Responsive Controlled Easygoing Reliable Lively Even-tempered Carefree Calm Leadership STABLE (Faktorteori) The Big Five (±2) eller femfaktormodellen Personlighetsfaktor Beskrivning Känslostabilitet (Neuroticism) Utåtvändhet (Extraversion) Öppenhet (Openness) Vänlighet (Agreeableness) Samvetsgrannhet (Conscientiousness) lugnhet kontra oro stabilitet kontra känslighet självsäkerhet kontra osäkerhet dominans, statusbegär, blyghet, social förmåga, bestämdhet nyfikenhet kontra saklighet kreativitet kontra praktisk fallenhet fantasifullhet kontra få intressen uppskattande, varm, lätt för att samarbeta i motsats till kall omedgörlig och vresig oorganiserad och lättsinnig i kontrast till ordentlig, planerande och organiserad Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) à det mest beforskade och kliniskt använda av alla personlighetsinventorier à ursprungligen utvecklat för att identifiera psykiska störningar (vilket fortfarande får anses som den bransch där det bör användas) à används nu i andra sammanhang (urval) Empiriskt grundat instrument à ett instrument utvecklat genom att (statistiskt) testa påståenden och se vilka som; dels hör ihop, dels som kan särskilja grupper av individer à EFA och CFA (faktoranalys) à MMPI är ett sådant instrument Hypochondriasis 1 (concern with body symptoms) Depression 2 (pessimism, hopelessness) Hysteria (uses symptoms to solve problems) Psychopathic deviancy 4 (disregard for social standards) Masculinity/femininity 5 (interests like those of other sex) Paranoia 6 (delusions, suspiciousness) 3 Psychasthenia 7 (anxious, guilt feelings) Schizophrenia 8 (withdrawn, bizarre thoughts) Hypomania 9 (overactive, excited, impulsive) Social introversion 10 (shy, inhibited) After treatment (no scores in the clinically significant range T-score Clinically significant range Before treatment (anxious, depressed, and displaying deviant behaviors) Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) testprofil Det finns faktiskt ett svenskt instrument utvecklat här på Karolinska Institutet, KSP (Karolinska Scales of Personality), Stresskänslighet numera SSP (Swedish universities Scales of Personality Somatisk ångestbenägenhet Psykisk ångestbenägenhet Låg självhävdelseförmåga Impulsivitet Äventyrslystnad Social distans Bitterhet Social konformism Verbal Aggressivitet Fysisk aggressivitet Irritabilitet Misstro -30,00-20,00-10,00 0,00 10,00 Avvikelsepoäng (Råpoäng-50) 4

5 Vilka drag (traits) vi har eller inte har är säkert viktiga men situationen (state) vi befinner oss i där våra drag kommer till uttryck är sannolikt också viktigt Det går att manipulera självskattningstest (faking good) Mätningar av genomsnittligt beteende, alltså hur vi brukar bete oss i sinsemellan liknande situationer antyder att det faktiskt finns distinkt olika personlighetskonstellationer hos olika individer (Social-Cognitive Perspective) Ömsesidig determinism à interaktionen mellan individen och omgivningen Social-Cognitive Perspective) Personal Control à känslan av att ha kontroll och förmåga att styra vår omgivning snarare än att känna sig hjälplös External Locus of Control à föreställningen om att det är slumpen eller krafter utanför en själv som bestämmer ens öde (Social-Cognitive Perspective) Internal Locus of Control à uppfattningen att man själv styr sitt öde Learned Helplessness à uppgivenheten och resignationen en människa (eller ett djur) lär sig när hon/han/ det inte är förmögen att undvika upprepade negativa händelser (Social-Cognitive Perspective) Learned Helplessness Okontrollerbara negativa händelser Upplevd brist på kontroll Generaliserat hjälplöshetsbeteende Att utforska individens inre Individualism à prioritera de egna, individuella målen snarare än den egna gruppen och att definiera den egna identiteten i termer av personliga attribut snarare än attribut hörande till gruppen Kollektivism à prioritera målen för gruppen man tillhör samt att den egna identiteten definieras utifrån grupptillhörigheten Att utforska individens inre Sammanfattning Personligheten utgörs av förhållandevis stabila inre faktorer som ger upphov till individuella och konsekventa skillnader när det gäller motivation och känslor. Den vuxna personligheten kan vara resultatet av erfarenheter från barndomen (som psykoanalytikerna menar) eller av erfarenheter under hela livet, vilket humanistiska psykologer och sociala inlärningsteoretiker hävdar. Ett annat synsätt är att personligheten i huvudsak styrs av genetiska faktorer vilket teorierna om personlighetsdrag går ut på. George A. Kelly ( ) Psychology of Personal Constructs (PCP) Kelly noterade att det inte bara var forskare (och psykologer) som försökte förstå samband mellan orsak och verkan, detta gäller även vanliga människor! Kelly gillade t ex inte begreppet motivation (push och pull teorier) 5

6 George A. Kelly (forts) Enligt Kelly är verkligheten alldeles för komplex för att korrekt kunna återskapas som inre representationer. Istället skapar vi konstrukt som är de genomskinliga mönster eller mallar vi betraktar världen genom I perceptionstermer skulle man tala om att konstrukten är de filter genom vilka vi väljer ut den information vi får via våra sinnesförnimmelser Om vi inte använde oss av konstrukt skulle världen överväldiga oss med en obegriplig mängd stimuli. George A. Kelly (forts) Konstrukterna svarar för ett ordnande av input från omvärlden Enligt Kelly består / definieras konstrukten av motsatspar Dessutom revideras de ständigt genom att de inte alltid går att lägga över verkligheten. De måste då revideras (eller förkastas) Kelly menade att personlighet är den abstraktion av bakomliggande psykologiska processer som fram för allt psykologer men även andra gör med ledning av det observerbara beteendet som uppstår som resultat av individers agerande på omgivningen. Enligt Kelly är personlighet inte något vi har (intrapersonellt) utan något som uppstår mellan personer (interpersonellt). Kelly skulle kanske kunna ha sagt något i stil med att personlighet är det som vi ser när en individs personliga konstruktsystem kommer till uttryck genom interaktion med omgivningen. Kelly förklarade psykiska störningar genom kontraster: Friska människor utvärderar hela tiden användbarheten av sina konstrukt och prövar giltigheten av sina uppfattningar om andra människor kan göra sig av med ickefungerande konstrukt (och kärnroller) och kan vid behov omorientera sig och sina förväntningar på omvärlden strävar hela tiden efter att utöka omfånget, räckvidden och tillämpbarheten av de personliga konstruktsystemen har också tillgång till en god och varierad rollbesättning vilket gör att dessa kan interagera på ett funktionellt sätt i en rad sinsemellan olika sammanhang 6