Volym 25:2:c. Skolmästaren Olaus Stephani Graan. Manuale Lapponicum Minus.

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arki Volym 25:2:c. Skolmästaren Olaus Stephani Graan. Manuale Lapponicum Minus. Del a maskinskriet manuskript till en planerad andra del a Källskrifter rörande kyrka och skola i den senska lappmarken under 1600 talet. Samlade och utgina a Erik Nordberg. (Kungl Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå Publicerad september 2011 Forskningsarkiet, Umeå uniersitetsbibliotek (

2 597- OS i

3 St? Skolmästaren Olaus Stephani G-raan. Manuale Lapponicum (Minus). r,m Olajas StejDhani G-raan ar född a lapska föräldrar, tro-^ ligen i Lycksele. Vid Uppsala uniersitet har han icke arit inskrien, men han idkade studier där med kungligt stipendium* I Härnösands gymnasiematrikel står han upptagen år 1650 bland "studiosi M,d..s. prästigningskandidaterna. År 1655 ble han komminister i Åsele a Anundsjö pastorat (Tunaeus herdaminne har årtalet 1652),och år 1657 utnämndes han till lärare och lappredikant id lappskolan i Lycksele. Från år 1673, då Lycksele enligt kungligt bre skulle ara eget pastorat har han bestritt både lärartjänsten id skolan och kyrkoherdebefattningen i Lycksele pastorat. År 1686 bestämdes i kunglig resolution den 15 mars,att tjänsterna skulle besättas med ar sin innehaare. Qlaus Stephani G-raan skall ha erhållit fullmakt å kyrkoherdetjänsten,ilken han innehade till sin död i slutet a år (Tunaeus anger 1688 sorn dödsår). Olaus Stephani Graan har gjort sig bemärkt genom de böcker på lapska språket som trycktes 1668 och Landshödingen Johan Graän inga år 1667 begäran om deras tryckande. J j Bygden,Leon. : Härnösands stifts herdaminne under Anundsjö (komministrar) och Lycksele.

4 < 6js Stormechtigeste Konung Allernådigste Herre, Såssora Edjrs Konungzl. Maij: ts Allernådigst medgifne ^nstruction förmäler,huru widha Landzhöfdingen hafuer med dhen Andhelige Staten Ed:rs at beställa, så befinner iag thär med och komma öfuereens at MXiXX Ko- Ma:t nungzl: iag effter min skyldigste trooheet aller&nderdånigst böör gifua tillkiänna,huadh Böcker som i Landet kunna finnas och ähre May:tz <4 tiänlige till Ed:rs Konungzl. M&fc^XfcXftnderäåtharesInformation trthj theres Christendoms Stycken, T synnerheet dhe som ahngå Lapperne som ähre swåre at bringa till een flitigh och rätt Gudztiänst,effter dhe i sådan stoor Odhemarck boendhes ähre och sällan, såssom acthj andre För- S samblingar kunna komma tillhopa, Sfå förnimmer iag nogsampt at dhe Böcker som hoos them skohla brukas,icke ähre för månge,såsom och at dhe wähl till eegenskapen af theres.språck,måtte af Swänskan uthtålekade wara. Och finnes här i Landet och Lappmarckerne af Tryckedt ^thgångne Böcker på Lappeska Tungomåhl Nembl: ABC: Booken åhr 1632,Cathechesis åhr 1633,En Förklaring thär öfuer åhr 1637,Handbooken finnes och i Lappmarken män huadh Åhr dhen ähr trycht,kan iag nu i hastigheet inthe weetha,och ähre dhesse Böcker afsatte in på Lappeska af them,som hafua någodt Studerat och /arit födde af LappeFöräldrar, så at dhenne Translation är lämpat tillffinå,pitheåoch Luhleå Lappers Språåk,effter allenast någon liten åthskildnadh kan wara thär emillan,och sändher iagh med dhenne påsten till Richzens Archium ett Exemplar af huar d May:t åfuanbe:te trychte Böcker,på ahet Ed:rs Konungzl» allernådigst kan förwisso här om hafua Btnderrättelsse,Män dhen trychte Handbooken på Lappe sko Tungomåhl et ähr inthe widh handhen cctan som bemält ähr ucp May: t i Lapmarcken. Hoos Ed:rs Konungzl. MåöSJKX här orn widh dhenne tijdhen, allerxnderdånigst at ihugkomma,ähr iag thär af förors^cadh wordhen,att Kyrckioherdhen i Pitheå Mest:r Oluf,förmedelst een olärd Lappedräng

5 /: effter han Lappespråkedt siälf ringa eller inthe förstår :/ skall hafua giordt någon Translation,män inthe på någodt annat,som berättes, ähn huad som tillförenne wähl Hthtålckadh och trycht wordet ähr,och Lapperne ähre nu wahne widh. bem:te Hsr Kyrkioherde hafuer iche heller låtidt sitt arbethe komma Mnder någohs censur som Hthj Lappespråkedt V född ähr och thet rätt förstår,ehuruwähl Hthj Mrneå Lapmarck ähr een wällerd och skickelig Prästman,widh nampn H:r 01uf,af LappeFöräldrar, huilcken sådant arbethe hadhe bordt öfuersee,effter ingen annan här i Nordlanden kan någon Translation in på dhet SPråkedt rätt förståo Bem:te LappePräst H:r Oiuf hafuer och fattadh ett skiöndt arbethe som tillförenne xä^sl finnes och tiänar för Mmeå,Pitheå och Luhlee Lapper,Nembl. ett Transsumpt af Sahl. Ii:r Erkiebiskopens Paulinj Gatechesi. Eangelijbooken med Epistlerne och dhe seedwanligeste Psalrnerne. Kyrkioherden i Torneå M:r Johan Tornaeus,hafuer fullar Manuale erterat,män dhet kan wara nyttigdt för Tårnee och Kimj L^pmarker alleena,effter dhen ähr med Finska SPråkedt mychet beblandadt,lapperne i dhe andre Lapmarkerne förstå thär af ringa eller inthe. Ed:rs Konungzl. Indher Gudz den aldrahögstes milderijke beskiärm till långwarig good Lifzsundheet och Lyckosampt Regementhe,iagh aller&nderdånigst troligen befaller,och förblifuer till min dödzstund Dat Kååge d 20 Maij 1667 Ed:rs Konungzl. Johan Graan U Landshödingens i Västerbottens län skrielser till Kungl. Maj:t 1638-I680o RA

6 Enfaldige och Korte Frågor sampt l*sfs a r aff Thesauro GJatechetico Paulini, sammanhemtade för Lapparnas Vngdom til nyttigh och Gudeligh Jnforraation, thi theras Christendoms Stycker i Lychzela Vhraeå Lappmarck / på Lappeske Tungomålet förwändt och sammanfattat aff 01 ao Stepheini Graan V.D. Comministro p.t. Paedagogo. Stockholm / Tryckt hooss Sahl. G-ecrg Hantschz Efterlefwerska/ Åår 1668 Den andra a Olaus Stephani Graans böcker är en öersättning från någon a de senska kyrkohandböckerna id denna tiden. Dees titel är: M A N U A L E LAPPONICUM, Som innehåller Bangelia och Epistlar medh Collecter och Böner,sampt the brukeligaste Psalmer / som i Swerige på alla Söndagar / Högtijder och Helgedagar / sedhwanligen läses och siunges öf/er hela åhret. Tillijka med Lille Kyrckieordningen / Christi Pijnos Historia / och någre allmennelige Böner. Transfererat och affsatt på Lappeska tungomåålet aff OLAO STEPHANI G-raan / Paedagogo och Predikant i Lyckzele och Uhmeå Lappmarck Stockholm. Med Kongl May:tz Bekostnad. Tryckt aff Niclas Wankijff / Kongl. Boiktr. Åhr 1669.

7 i hl Stormächtigste Konungh / allernådigste Furs-te och Herre. Medh hwad Gudeligh Nijt och åhoga framfarne Sweriges Rijkes Koz nungar (G-lorwyrdigast i åminnelse) hafwa sigh orn Lapparnass ewiga Wallfärd och Saligheet winlagdt / ståår intet medh fåå Ord fulleligen at beprijsa / ey heller räcker min Ringheet thet at tilbörligen beskrifwa: Ty thet älende och fattige Fiäll-Folcket / som dyrckade Stockar och Steenar / och thet hijssligit är at säya / sielfwa Satan och Diefwulen genom åthskilligejwijdskiepellser; äro nu til then rätta Gudz Kundskapen och Dyrckan i Begynnelsen så småningom dragne / och befordrade thi Konung Carls den IXdes tijdh / hwilken aldraförst Kyrckior til Lapparnas sammankomst byggia lätt /thet och til Regementet Succederade Konungar / hwar efter andra wärckst rneer och meer hafwa befordrat med Prästers tilordning och nödtorftig underhåld til theras näring. :Så är fuller sant / at the Prester / som icke ära af then Nation / wäl med flijt göra sitt Ämbete genom Tolckar / men huru Tolcken som eenfaldig är / fattar Predikantens meening / och then för Lapparna utsäger / thet förstår then Swenska Prästen intet / wore förthenskul önslcandes / at een gång så wijdt kornrna kunde / at Lapp- -Församblingårna / blefwe medh dugelige Präster aff Lappisk Nationen födde / försorgde; thet nu wäl på en tijdh begynt är: Men at få the lappeske barnen til Scholan / thz skeer rnäst med twång / och therföre blifwa the aff theras Föräldrars omkostnad / icke til det ringaste!&nderhåldne / Stan så länge the äri wid Lapp-Scholan / blifwa the försörgde aff the Medel / som then högtberömli^ i hugkommelse Sal. Herrn / Herr Johan Skytte til Lapp-Scholans iféhmälappmark Sustentation oc ewärdeliga widh macht hållande förordnat och gifwit hafwer. Men skola the wijdare sina Studier fortsättia widh Triial Scholan och Gymnasium ti Hornösand / eller widh Academien,kan thet intet skee Ktan Kongl. May:tz nå^igste försorg och ucnderhåld / som här til hafwer brustit. Thf wij några af Lappeska NationerJhafwa kunnat wåra o / e Studier sa wijda fortsättia / at wij til Sacrum ministerium äroc wärdige ehrkände och komne / hafwer H.K.M. iag för min person / hög orsaak underdånigst at betacka / som mig wid Academien i Ubsala medh K* Stipendio allernådigst uppehållit hafwer; men the andre / någre aff Dorninis Lectoribus uti Hernösand / som them af barmhertigheet é k til then fattige Lappske Nations Wälfärd,ccthi någre åhr uppehållit och försörgt hafwa. Så emedan PredicanteK blif/a ibland andra Titulär,nämbde och kallade Operarij eller Arbetare; så hafwer iagh funnit min skyldigheet / så effter rnine andelige Förmäns trogne förmaning och påminnelse / som elliest aff min egen kallelses plicht /

8 a t icke allenast flijtig finnas ti barnsens information thi thenna Mhmå Lappe-Schola / tan och med Institutione Catechetica,samt Psalm o c Ewangelij Bookens på Lapp-Språåks oc Tungomåls förfärdigande / Försarnblingen til Saligheetz befrämielse / genom E.K.M. omkostnad at låta thgå; hwilket så reeda skedt är; ty i förlijden Sommar tgick aff Trycket Catechismus D. Lutheri.j rnedh the nöd ig st e / och enfaldig st e Frågor och Spörssmål / sorn tagne äro af Sal. Archi Biskopens D.Pauli ni Thesauro Catechetico, til D. Martini Luth. Catechismi ixtläggningz richtigare och bättre förstånd; nu kommer Psalm och Ewangelij Booken / med lille Kyrckieordningen /Christi Pijnos Historia / och almennelige Böner genom E.K.M. Kongl. omsorg och bekostnad i lijka motto af Trycket; hwilket arbete i alsomstörsta wnderdånigheet och ödrniukhet til E.K.M. Fötter / iag i then otwifwelaclrtige förhopning / nederlägger / thet E.K.M. med nåder thz ansee täckes / och rnig fattige Prästman och llindersåte samt min Hustro och srnå Barn med waanlig Kongl. ynnest omfatta och benåda aldranådig^st behagade. G-udh.t.hen Aldrahögste skal iagh X"K städze af Hiertat bidia / han / EoKoM. x&jc långwarig Hälsa och Lijfzsundheet appehålla / til/äxt athi alla Ghristeliga och Kongl. Dygder/ så här effter sorn har til nådeligen förläna / och ett frijdsamt och / rooligit Regemente beskära / på thet Cfnder E.K.M. beskiärm och skiuul wij fattige Undersåtare lefwa rnågom i alla gudachtigheet och ährligheet/ Amen. E.K.M. e ödmiukatste nderdånigste och trooplichtigste Vndersåte och Tienare, OLAUS STEPHANI Graan k Paedag, och Predikant i Lyc&zele och å timå Lappmarch. iob Tryckt i Manuale lapponicum.

9 Carl. (/år synnerl. etc Tromän H. Rijkzskattmästare, så och samptelige Rijkz- och Camrnarrådh Efftersorn Wij aff gunst och nåclhe, så och elliest i anseende af dhen trogne flijt och arbete, som bref/ij såren och Predikanten ifrån Lyckzela uthi Vhrno Lappmark Olaus Stephani G-ran berömmeligen anwändt haffwer,i detta som och förledne åhret medh twenne böckers translation inpå dhet Lappska Tungemåhlet,Gudz försambling till stoor nytta och upbyggelsse i dhess Christendohm dheruthi Landzorthen,bewilliat honom widh dhess ringa willkor till någon hielp och nderstödh tiugu tunnor Spannernåhl at niuta åhrligen i Sex åhrs tijdh,ty befalle Wij Bdher Nådheligen,J welen till hörsamst föllie af denne V/år Nådige förordning, giör a dhen anstalt,att han må förben:de tiugu tunnor SPannemåhl uthaf Wår och Chronans behållne Ränta i Norrland hwart Åhr richtigt niuta och bekomma,fullgiörandes i så måtto V/år Nådiga williao Och Wij befalle» etc. H, Eleonora Riksregistraturet under den 13 juli RA

10 \ íi?{ Stormechtigste Konungh. Allernådigste Herre. E:drs May:tt V MäKX Kongl BfcXXjCXXi &thi alsomstörsta underdånigheet önskar iagh troskyldige iindersåthare nu warande Gudz Ordz Predikant uthi Jfhc L mea ^appmarek,ett lyckosampt,roligt och stilla Regemente,derigenom E:rs Kongl Maijjtt dhes bättre kan hafwa tillfälle Gudz nampns ähra o förfrämia och hans heliga ordh ttthsprida låtha hoos och iblandh E:rs V Kongl May:ts ond er såthare, be synnerligen Etthi Lappmarkerne, dher iagh fattige Prestman födder ähr,behofwes een stoor Hnderwijssningh till dhes Inbyggares Siählars Sahligheet och änthelighe wälfärdh,dhet och E:drs Kongl. Maij:tt af synnerligh nijt,höghbeprijseligh åhåga,och fcngl. nåde hafwer låthit allernådigast påskinäa medk E:drs Kongl. u V o Maij:tz Kthgangdne Placat den 27 sistledne Septemb:r,hwilcket länder till den reena och salighgiörande gudztienstens förkåfringh och fulleliga upbygningh, Gudh den aldrahögste gifwe dher till sin mil^ériåke wälsignelsse, ch såsom iagh 8udz nampn till ähra och minne Landzmän, Lapperne,till lxnderwisningh i dheras Christendom stycken,månde för någre åhr sedan Catechezmum och dherjtill nödige Spörsmåhl samt och ett manuale på mitt modhersmåhl fatta och på trycket uthgåå låtha,för hilcket mitt ringa doch wählmenthe arbete E:drs Kongl Maij : tt all erst e nådigt migh fattige Prestman och ringa G-udz ordz tiennare allernådigast ansågh,och aff Kongl gunst och nåde migh och minne fattige till Uppehälle allernådigst förundte någon tijdh tiugu tunnor Spanmåhl ä hwilcken tijdh nu förlupen och uthe åhr,så frampt E:drs Kongl Maijjtt e allernådigst migh och miri& fattige icke åskådhar och den samme Spanmåhl en nådigast än wijdare förundir,hwarföre till E:drs Kongl XlM^^i Ma:tt uthi diupaste underdånigheet iagh böhnfaller att E:drs Kongl nådigast migh fattige Prestman anseer sorn nu 22 åhrs tijd hafwer wadhe ret Predikant i denne aflägsse orthen lappmarken,och H& 20 tunnor

11 Spanmåhl migh och min kiäre hustru uthj wåre lijfztijder förunnar, oss och wåre fattige små barn till födho hugna och Uppehälle. Den May:tt aldrahögste G-udh warder E:drs Kongl MXftXXX denne höga nåden wisserligen belönandes och hwadh iagh uthi ett eller annat effter min yther May:tt sta förmågo kan wara K:drs Kongl MäKJXXX till aller underdanigst troo skylligheet och allerödmiukast Tienst,sampt min Fädernes bygdh Lappmarken till Mnder wijssningh skall iagh effterkomma så lenge G-udh den aldrahögste migh lijfwet warder förunnandes. önskandes att Herren Gudh wille E:drs Kongl IfM^Mx till lijf och siähl wählsigna, ett lyckosampt Regemente förlähna,och till een godh ålder i roligheet blifwa E:drs Kongl lésjilfe ' ^roskyldij^te Kndersåtare och allerödmiukaste Tiennare så lenge iagh lefwer. Olaus Stephani V aff Vmeå Lappmark.is. comminister den 24 Februarij Anno 1674 J Lyckzele y fj Acta Ecolesiastica 9,Lycksele. RA

12 i Wij Carl medh Gudz Nåde - Griöre witterligit,att oss hafwer wår troo Vndersåtare och Predikant i lycksehlet uthi Vhraeå Lappmarck Wällerdhe Olaus Stephanj uthi hy undtérdånigheet låtet frambtee ett wår högdtähradhe Elskelige kiere Fru moders,så och dee andras fördetta wåre och wårt Rijkes respectie förmyndares och Regieringz breef af dhen 13 Julij 1669,hwar uthinnan honom för dhe gudelige böcker,som han på lappeska språket Transfererat hafwer, förunnes honom på 6 åhrs tijdh 20 T jr Spanmåhl till någon hielp och Vnderstödh wijdh dess ringa willkor der å Orthen. Vndherdånigst dher Jempte ansökiandes,att wij samma Beneficium Så än wijdare på hans och hans hustrus lijfztijdh förlängia wehle. Siö Emädan wij förnimme honom stor flijth dhet tz nu i 22 åhrs tijdh,hafwa anwändt,till jtfrg fattige fålckei i Lappmarken Vndherwijsning,thi gudz ordh och dhe stycker som dem till den ewijga Sahligheeten föra,det här efter så längie han lefwer och förmår inte warder underlåtandhes. Ty hafwe wij så i anmärckiandhe der af,som elliest i anseende dher till att han fast dhen förste ähr,som af dhen Nationen, så wijdha i Studier sigh hafwer förkofrat att han medh heel nyttige Böckers publicerande sina landzmän i gemeen till deras andelige wällfärd tient och gagnat hafwer,wehle förunna och effterlåta,som wij och i detta wårt öpne breefz kraft,vnne och efterlåthe ofwanberörde Olao Stephanj, dhe Tiugu Tunnor Spanmåhl,som honom här till hafwer bewilliat warit, Jembwäl här efter åhrligen att niuta och behålla,thi sin lijfztijdh, desslikest hans hustro der hon honom öfwerlefwer,så längie hon änckia och Een söriande sitter. Här alle som wederböre,hafwa sigh att effterrätta. Til ytermehra wisso,hafwa wij detta medh egen hand Xnderskrif' wit,och wårt kongl. Secret bekräfta låtit. Datum» Stockholm din 19 Augustj A:o Carolus Jo Bergenhielm Ij Kammararkiet: Landsbok och erifikationer 1686,Västerbottens län, sid. 507.

13 ( hy Ehrewördige,- - - Det hafwer hoos & migh,h Olof Stephani Graan i Lycksehla och Lapplandh supplicando ödmiukeligen gifwit tillkenna huruledes han 3. sina söner hållit hafwer till studier i Hernösandh,och 2,af desamma i Vbsala, sampt huru medlen för honom nu för knappe are wordne,dem alla 3o widare at oppehålla,och han altså gerna skulle önska,at allenast een af dem, q som skall hafwa ett godt ingenium och gods naturalia,continuera Ä måtte, till hwilkcn ända han för honom eenkannerligen implorerar Regium Stipendium som af Kongl May:t allernådigst sådane Embnen af denna Na- G tion skall tillordnat wara. Nu, såsom Eadren mycket berömligen gudz Xp?KX Kyrckia k^ckkfcx på den ohrten tient och pbygt,och jembwäl godt hopp kunde waock ra at ac denne dess Son Norlanden till Ghristendomens förplantande med tijden torde kunna gagna,* Ty hafwer iagh intet nderlåtha welat Eder gode herrar honom i bästa måtto at recornmendera at blifwa så wijda möijeligit dermed faoriserad; 0 m hwilket iagh så mycket mindre twiflar,som få läre wara de där på den ohrten hafwa lust at med Zele predika och lära Gudz ordh,och lell ett så stort älende är för de många arma Siälar där sittia effter skriftens ordsätt i mörkret och dödzens skugga. Recommenderar eder altså ännu gode Herrar detta wercket på det flijtigste,emedan Stipendia till Gudz rena ordz och Bwangelij op~ penbarelse ju aldrig illa eller förgäfwes warda ernployerade och altså icke heller detta för Lappska nationen. Jagh är,i den wissa tillförsichten Eder Carlberg d. 11 Januarij 1683 Magnus Gabriel De la Gardie Jj,E I bsl / j Uppsala uniersitets arki: Cancellarii Brefbok s.60

14 IfOt Stötre akademiska konsistoriets protokoll den 17 januari XI Uplästes Jllustriss;Cancellarii recommendations bref dat: Carlberg d. 11 J an för en Studio so Theologiae ifrån jfapland en att få niuta Stipendium Regium,emädan han den förhopningen om sigh gifwer att kunna medh tijden uthi {aplanden tiena till Gudz kyrkia. Resol: Recommenderades till Facultatem Theologicam och då warande Decanum D:r Skunck,som lofwade at willia låta sigh hans begäran wara angelägen enar han sielf der om sökiandes warder. Uppsala uniersitets arki: Protokoll Akad.Cons. Majus (A 1:25)