Volym 25:2:d. Landshövding Johan Graan. Lappmarksplakatet 1673.

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:2:d. Landshövding Johan Graan. Lappmarksplakatet Del av maskinskrivet manuskript till en planerad andra del av Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under 1600 talet. Samlade och utgivna av Erik Nordberg. (Kungl Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå Publicerad september 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2

3 Landshövding Johan Graan. Lappmarksplakatet 1675* "En landshövding i sin prydno" ätter Johan Nordlander som överskrift,när hanfrfcecknarlandshövdingens i Västerbotten^ Johan Graans levnad. Johan Graans fader,gerhardus Jonae var från Grans lappby i Ume lappmark,uppfostrades i ett prästhem i Piteå och var kyrkoherde i Skellefteå Med sin hustru,prostdottern Brita Andersdotter Grubb från Luleå,hade han flera söner,bland dem Johan,somy%amnet Graan. Johan Graan blev student i Uppsala 1626,fil.mag och efter studier utomlands juris utriusqve doktor. Är 1642 blev han assessor i Svea hovrätt,hedrades år 1645 med adelskap och utnämndes den 4 februari '1653 till landshövding i Västerbottens län. I sitt hövdingadöme ägnade Johan Graan stort intresse åt Lappmarkens problem.han ingrep verksamt till återförande av urnelapparna från Pite lappmark,främjade tryckningen av de lapska böcker som översatts av skolmästaren i Lycksele,sökte hindra lapparnas avvikande ur Lappmarken och ledde den undersökning som resulterade i 1673 års lappby marksplakat. ~ / Johan Nordlander: Johan Graan,landshövding i Västerbotten ,Stockholm 1938,i Norrlänska samlingar,häftet 15 (IVrl) JLj Landsh. i Västerb. skriv. t. Kungl. Maj :t RA Gustaf Göthe:0m Umeå lappmarks svenska kolonisation,ak. avh. Uppsala 1929,s.126 ff. PJaÅ

4 1>!D V1667; M Den 20 apri]>/xick landshövding Graan Kungl. Maj :ts uppdrag att avhjälpa de missförhållanden som prosten Graan påtalat. Uppdraget visade sig kräva rätt så omfattande undersökningar. De kyrkliga problemen sköt landshövdingen åt sidan tills vidare och ägnade sig åt frågor som rörde Lappmarkens näringsliv. Liksom prosten Graan hyste landshövdingen bekymmer med anledning av lapparnas utflyttningar men av andra skäl än dem prosten anfört. Landshövdingen ville ha ett plakat,som förbjöd lapparna att avvika från lappmarkerna,där de voro oumbärliga för transporterna vid bergverken. Ett sådant plakat utfärdades också den 9 maj 1671* Lai dshövdingen hade insett nyttan av fast bosättning i Lappmarken. Svenskt folk borde få sätta sig ned i Lappmarken. Till utrönande av förutsättningarna för en sådan bosättning måste upprättas en jordebok,och landshövdingen äskade medel till en sådan undersökning. Den 28 februari\ftoeviljade Kungl. Maj:t framställningen. Efter beslutet sände landshövdingen en expedition till Lappmarken,bestående G av lantmätaren Jonas giädda,notarien Anders Olofsson Holm samt "några andra",däribland^en malmletare. Enligt den instruktion^som landshövdingen utfärdade för espeditionen,skulle den undersöka även Lappmarkens kyrkoorganisation. Resultatet av undersökningen framlade landshövdingen inför Kungl. Maj:t i ett memorial år 167% Dar redovisar han den gällande kyrkovi densamma organisationen,påpekar bristernåyocfi ger förslag till förbättringar. Memorialet överlämnades till en kunglig kommission,bestående av bergs-! kollegiets president Erik Eleming,riksråden Johan Gyllenstierna och Henrik Falkenberg samt statssekreteraren Paulin Oliwekrantz. I ett utlåtande den 16 juli 1673 tillstyrkte kommissionen på det livligaste såväl den kyrkliga nydaningen som de påyrkade privilegierna för dem som ville bosätta sig i Lappmarken^ och den 27 september 1673 utfärdades "Kongl. May:tz placat angående Lappmarckernes bebyggiande".

5 \) rfrtrrn W /// Kongl. Mayrttz Nådige Resolution och förklaringh gifwen dess trogne undersåthare Prästerskapet af Hernösandz superintendentia uppå deras i under- Aff Lapmarkerne Emädan och i Lappelandh intet åkerbruuk finnes,hwar af någet kunde Q efter waanligitft bruuk till wijnkiöp uthi försambl i ngscrne inbringas Ty hafwer Kongl. May:tt sigh öfwer detta Prästerskapetz underdånige ansökiande således resolverat,att så frampt landzhöfdingen pröfwar församblingårne i Laplandh tillförende intet hafwa,det han dem då något tillslåår,der af dhe sigh nödtorfftigt wijn till det högwärdige Sacramentetz förrättande kunna förskaffa. Hedevig Eleonora Riksregistraturet under den 20 november RA

6 { / m m Stormechtigeste Konungh Allernådigste Herre Såssom E:drs Konungzl: May:tz undersåthare Lapperne i Nordlandhen och af them een stoor dheel hafua i een lång tijdh hafft dhen Owahna, att dhe sigh ifrån dheres gamble Heernwister i Lappmarkerne nedher på Landzbygdén, begifuit hafua, och icke allenast här i Landet uppehållidt, uthan och reest Söderåth till dhe andre provincierne,slagidt sigh till,och såledhes förlåtidt theres skattelandh- och wathn, Och iag fullar här till med all flijt hafwer låtidt drifua them tillbaka igen, Män nu förnimmer iagh at sådhan theres oseedh tager så öfuerhandhen at Ed:rs Konungzl Maystz hielp och biståndh allerunderdånigst sökias d måtte,emädhan i Längden större gheelen af Lapperne skulle komma ifrån theres heemwister,så frampt dheras förehafuandhe' icke nu hindradh blifuer,och lämna Landhet uthan Jnbyggiare Ed:rs Konungzl: Maij:t och Cronan till ingen ringa skadha,som E:rs Kongl: Maijst af fölliande relation allernådigst förnimmandhes wardher. Dhet ähr fullar sandt, att uthj Lappmarkerne,hafua Lapperne icke så good nähring som i förra tijdher,beklaga at diuren förminskas,fiskerijn ähre icke så ymnoge, Jcke dhes mindre,om dhe blefue i theres Landh och wore flitige kundhe dhe ähnnu hafua dheres Nähring,och i synnerheet widh Bärgzbrucken om Wintertijdh at åhe thär tiäna kundhe,dheels med sins eegne Rheenar, dheels bruka theres Rehnar som Bärgzbrukerne handtera till at drifua kiörtzlorne med Malm och weedh,dhå finge och dhe som ähnnu ähre behåldne 'Skattelappar wara städigdt widh theres Landh och wathn,thär at bruka sine Lifzmedhell,män nu lijkwähl månge af them måtte wistas widh Bruken med Rehnarna,och uthj mycket försumma theres wahnlige Nähring, effter så månge fly sin koos och sällan,eller aldrigh som man förnimmer komma tillbaka igen. LappFougden gifuer och nu tillkiänna,huruledhes månge Skattelappar ähre afreeste öfuer åth Nårie,enähr dhe så

7 städigdt måtte wara widh Bruken,och fruchta sigh allena icke med Kiörtzlorne länge kunna uthstå. Migh ähr och nogsampt kunnigdt,huadh widh siste Krijgen,passeradhe, J så måtto,att Konungen i Dannemarck, söchte igenom dhes betiändte i Nårie,at draga dhe Swänske Lapperne h med theres Rehnar till sigh, såledhes bringa tillhopa ett stort IDahl som skulle föra om Winteren åthskillige Ammunition öfuer Fiällen och så widare, Män Krigzfålckedt skulle gå på skijdher och tänchte at låtha giöra hijt in i Landet infall,huileket hadhe kunnat ahngå,så frampt man in emot Fiällen icííe hadhe godh wacht hållidt,och dhe Nårske sådant förnimmandhes blefue tillbacka, och wore een dheel ibland them,swänske Lappar som till Nårrie öfuerreest hadhe,huar om dhen tijdhen Ed:rs Konungzl: Mayjtz G-lorvvördigst i åminnelsse Herr Fadher iag allerunderdånigst omständeligen gaf tillkiänna,och bekom befallning Ortterne widh FiällRyggen wähl och med starckare wachter besättia låtha: Alltså ähre Lapperne widh Krigztijdher emillan Swärige och Dannemarck mycjcet nödige till Landzens defensión enähr dhe ähre trogne och blifua widh dhe Swänske Ortterne,kunna och skadha giöra om dhe få orsack at fly till Nårris,och kan sådhan theres flycht mychet hindras, enähr alle blifua tillhåldne at boo och wistas uthj theres eegit Landh thär dhe födde ähre. Dhe Skattelappar huileke stadigdt ähnnu ähre i Lappemarkerne,skulle och flere BärgzOrtter uptäckia,enähr dhe förnumme att dhe Lappar som nu reesa om kring i andre provincier komme tillbacka,och om icke annat dhe dhå låthe bruka sigh till arbethe widh Bärgzbruken,och siälfue skattelapperne finge såledhes någon Lind- F ring med Kiörtzlorne,hälst effter dhet är ett sådant ålck som icke ähre wahne at arbetha,uthan söckia at blifua widh theres gamble sätt at lefua med Diurefång och Fiskerijn. Dhetta Lappernes skadhelige uthlöpande förmodar iag wisserligen skall hindrad blifua om Edsrs Konungl May:t allernådigst behagadhe,ett trycht Placat hijt till Nordlanden afgå låtha,huaru&tinnan dhe widh straff förbiudes at afwijka ifrån Lappmarckerne,och at dhe som nu finnes uthj andre Landzortter,måtte

8 innan een wiss tijdh begifua sigh thär ifrån till theres Landh, Och f at ingen måtte them här effterpågodt gifua till hiälp,widare ähn huadh dhe kunna behöfua på wägen till Lappmarckerne igen,och at dhe tillhålles bruka theres Förfädhers skattelandh- och wathn,män dhe som för Fattigdomen skull icke straxt kunna skaffua sigh Fiskee reedskapen, dhe dhå begifua sigh till Bärgzbruken,dheels till Luhlee Silfuerbruck, dlfels till Tårnee Kåpparbruk,thär at förtiäna sigh nogodt,och såledhes komma till Medhell,huar med dhe kunna skaffua sigh effter handhen huadh som behöfues till theres i Lappmarkerne Nähringz bruck och fortsättiandhe. Hoos Ed:rs Konungzl: Maij:t iag och allerunderdånigst May: t ihugkommer,om icke radheligidt wore,at Ed:rs Kongl: låthe skrif uelsse afgå till Konungen i Danmarck,at han wille tillhålla sin» Tiänare i Nårie,att dhe iche emottaga,eller lijdha någre Lappar som allenast höra och skatta till Cronan Swärige och lijkwähl fly till dhen Ortten,uthan om dhe hit ahnländha,att dhe tillhållas straxt at beg gifua sigh öfuer Fiällen till Swänsk» sijdhan igen. Ed:rs Konungzl: May:t under den aldrahögstes milderijke beskiärm till långwarig Lifzsundheet och lyckosampt Regementhe iag allerunderdånigst troligen Ed:rs Konungzl: May:tz befaller och till min w dödzstundh förblifwer allerunderdånigst troghne wndersåte oc Torneå den 18 Mart: 1667 Johan Graan lj Landsh. i Västerb. län skriv. t. Kungl.Majst RA. Anteckn 4 hand-l-ingen: -f-dv -18- martii..,l667. ^praes. d. 10 April 1667"

9 / M-L/é} Till Landzhöfdingen Johan G-raan,angående Lapparnes nedersättiande i Westerbotten. Carl. etc» Wår ynnest etc. Såsom,troo Man och Landzhöfdinge Gudh hafwer welsignat Oss och Wårt Rijke medh många Bergzwerck,hwilka,der de rätt drifwas och fortsettias födha af sigh för Wåre trogne Vndersåthare een merckeligh nytta; Altså hafwe V/ij billigt effter Wåre förfädhers och Sweriges Konungars exempel dragit försorg huru samma bergzwerck måtte rätteligen handteras och drifwas,och således ibland andre hafft uthi consideration bergzwercken uthi Österbottn,hwilka framdeles den w information Wij hafwe af Wårt bergzcollegium förnimme wara af den beskaffenheet,att the uthan Lapparnes medhielp intet wähl drifwas,alldenstund de bäst wetha att omgåås medh Rehnar,såsom till kiörtzlor nyttige och högnödige; Hållandes Wij alt derföre rådeligit till att låta försökia,om icke bemelte Lappar på något sätt och medell stå till att afwänias ifrån deras flychtigheet. Wij befälle Eder derföre i nåder, det J på all sätt förmedelst god lämpa och de motiver som Eder med ohrten och nationen bäst bekanter,intet kunna wara obekante,sökien till att persvadera Lapparne till att nedersättia sigh i Westerbottn och till någhon stadigheet att wänia,och således medh kiörtzlor och dagzwerken secundera dem,som bergzwercken nu der kunde hafwa,rijket till upkomst,och sigh sielfwa till nytta gagn och förbättringh; Och såsom Oss heruthinnan och Rijket skeer een serdeles tienst,så willie Wij och sådant emoth Eder med serdeles gunst och nåde nu och frambättre ihoghkomma. H» E». i I ( 6 riksråds initialer ) u ]J Riksregistraturet under den 22 juni 1670,fol RA

10 1 JJr/p] Stormächtigste Konungh, Allernådigste Herre, Såssom Eders Kongl. Maij:tt hafwer vthi een långh tijdh, allernådigst förtrodt mig Öster- och V/ästerbottns, sampt dess vunder- K liggiande Lappmarkers Landzhöfdingedöme, effter 3 ongl. medgifne Instruction att föreståå; Så hafwer iagh full er strax wid rnitt anträdhe förnummit om åtskillige feel,som af långlig tijder hafwa inrijtadt, och mycket rootade wariti Men för samrna Landzhöfdingedömetz stoora wijdlyfftigheet skull,ther tree Landzhöfdingar medh särskillte betiärse woro tillförende,såssom och för strax infallne långwarige i ck i e krijgen,hafwer iagh x&kkkoc allt kunnadt vtransaka om bemjte Provinciers förrige tillståndh: Alltså hafwer iagh så långsambligen om dess beskaffenheet fått wettskap,och huruledes åtskillige feel böre nu rättas,kan iagh gifwa skiälige förslagh. Jagh will för denne gången gå de andra Provinöierne förbi j, och allenast Söt-fatta pennan om hwad som Lappemarkerne angår,hällst emädan Eders Kongl. Maij:tt medh dess Allernådigste skrifwelsse af den 22 Junij sidstleden,mig pålägger och befaller,att iagh måtte hålla Lapperne medh godh foogh och lämpa ifrån flycht och afwijkände,på det de kunna,medh deres reenar, e Q 1 / Bärgzwärken der sammastädes bispringa och fortthiaapa. een Hwadh nu Bärgzwärken anlangar,så hafwer iagh för EX tijdh sädan inskickadt till det Kongl. Bärgz Collegium mitt betänckiande,så om wijdh bärgz,brtten uxiui de Ortterne,och i synnerheet vthi Kidkewara Sölfwer bruuk,i Luleå Lappmark belä^it,såssom och påmindt att Lapperne medh deres Reenar äre så nödige vthi siälfwa Lappmarkerne,till de Bärgzbrukz fortsättiande som der opfundne ähre,så att intet medell elliest är förhanden,them att befordra medh profwiantz,mallmens och wedens tillförningh,så frampt ickie reenar äre i förrådh,medh hwilke och Lapperna,men inge andre,wetta ännu att vmgåå. Emädan det ähr nu sandt,

11 och vtan all twifwell,att Lappar och Reenar måtte bruukas till Bärgzbruukens idkande i den Landzortten,och man förmodher,att den högste Gudh full er medh tijdhen låter fleera Bärgz ortter vppenbaras,än som nu finnas och ähre, Nemblsn Sölfwer Metall vti Luleå och Piteå Lappmarker, och Kåppar i Torneå,så ähr ovndwijkeligen nödigdt,att Eders Kongl. Maijjtt brukar de medell hwar igienom Lappemarkerne,mera och mera,kunna besättias och populeras,sädan och huruledes Lapperne måtte hållas vthi skyldigh devotion och troheet emot Eders Kongl. Maijstt och Sweriges Crona. SiSlfwe och alleena Lappemarkerne hafwa een ganska stoor widd och tract,ehuruwähl mästedeles beståendes vti otahlige bärgh,moraser och siöar,så finnes 1ijkwähl iblandh månge ortter som hafwa grääsmark och stora lööfskogar,hwar medh andra Creatur an reenar födas kunna,och wid sådane ortter Swänskt folch sattia sigh nedher. Men för än detta skieer,är aldeles nödigdt,att een Jordebooch måtte oprättas öfwer Lappmarkerne,hwilket ännu aldrigh vnder någon Konungh eller Regerningh skiedt ähr,* Vtan ther medh ähr alleenast således tillgångit,att Lappernes nampn vti een eller annan Lappmark äre vpsatte,och vthi det Kongl. Rijkz Carnmar Collegio inlefwereradhe, men aldrigh någon förtechningh på Lappernes Landh och wattn är fattadh,hwar af man kan wetta,att enär een Lapp eller fleere igenom döden afgå,eller elliest taga flychten ifrån Lappmarkien,huru då andre kunne i stället förordnas,som landet,till Eders Kongl. Maij:tz nytta och gagn,häfda och bruka,eij heller hafwer warit witterligit huru landet ähr beskaffadt,och hwar ordt,effter dess bättre eller ringare Lägenheet,bör deelas till hwar och eens nödtorfft,och sädan skattläggias. Samma Jordebook kan blifwa lijkformigh,eller hafwandes någorlunda een lijkheet med de Jordeböcker som vthi andra Sweriges Rijkes Provincier oprättade ähre. Thet är fuller sandt,att åkermark, ther sääd kan såås, finnes ickie vthi Lapjyfnarkerne, för den starka kiölden,och elliest sielfwa orttens obeqwämligheet skull,män så finnes lijkwäl otålige bärgh och siöar,och att hwar och een hafwer sitt nampn,

12 och are dellte iblandh åtskillige Familier, Men aldrigh är oprättadt någon Jordebook,beståendes ther vtinnan att bärgh och moraser,som äre eens Jageplatzer effter åtskillige Diuur,finnes vpteknade,ickie häller siöarne,ther hwar och een hafwer sine fiskeri jer. 'Så lengie nu detta ickie skeer,och hwar och eens Lappz ägor afmätas,så kan man eij heller wetta,hwilka orter som kunna wara tiänlige att besättia medh iswänskt folch,ther som grääs och lööfskogh finnes,hwilket ^apperne till deres reenar intet behöfwa. Enär nu Lappmarken wore afdeelt, (och detta om Sommar tijdh,då alle Lägenheeter kunna besichtigas) så befunnos och,hwilke ortter af Swänskt folch kunna intagas, sädan och een sådan deelningh skieddd wore,fölgde och der vtaf,att Bärgzortterne dess bättre kunde vpspanas,hwilket nästan nu är omöijeligit,så längie een så stoor tract är vti een sådan confusion. Alltså ähr högnödigdt att een Landtmätare måtte affatta heela Landet och någre förståndige mallmleetare föllia,och giöra sigh kunnige om ortten, och hwarest Bärgzarter woro att finna,och wijdh detta tillfället kunde således med een gångh twänne nyttige ärender förrättas. I förleden Winter war iagh sielf i Vhmeå Lappmark,och då,effter noga Ransakningh, förnam giörligidt wara,att een Jordebook öfwer alle Lappemarker kan oprättas,och giorde der på ett proof på de bärgh,moraser och siöar, som höra till samma Lappmark,MM hwar af ett Exemplar hoos Eders J Kongl. Maijrtt iagh Allervnderdånigst här hoos xnsinuerer,och lijka lydande vthi det Kongl. RijkzCammarCollegio inlefwereradt blifwer, effter detta Ränttorne och dess förmehringh angåår,förmodeligen kan det och skee i de andra Lappemarkerne. Här af föllier den nytta,att ingen ortt kann sädhan vndandöllias,som ickie blifwer häfdadt af den Lapp som wederböhr,men elliest intaga Lapperne hwar andras Landh,och ingen hafwer hafft rättelsse der om,hällst och i synnerheet orn de Lappars Landh och Wattn,som äre blefne dödhe,och the som hafwa till ett stordt tahl begifwit sigh vth på Landzbygden till andra Provincier i Rijket,och andre Lappar hafwa theras Landh sigh tillwälladt,

13 ty vnder een Skatt. Till population och folchz förkåfringh i Lappmarkerne,ähr högdt Ingelägit,och med tijden länder till Eders Kongl. Maijitz och Rijkzens gagn,att de afwekne Lapperne måtte dragas tilbaka in i Lappmarkerne igen. Såssom nu Lappernes flycht i förre tijder ähr skiedd,och ännu skeer,i synnerheet på twäggehanda sätt,så will och här till wara särskilte medell att hindra them ther ifrån. Thet är mera än kunnigt, huruledes Lapperne,och i synnerheet de som hafwa hafft theras hernwister vthi Vhmeå och Pitheå Lappmarker,äre kombne vthi den stora owanan, och begifwit sigh ickie allenast neder på Landzbygden vti de närmxmerste Provincierne,vthan hijt söderpå är een deel mans- och qwinnos personer ankombne,hwilke hafwa förlåtit theras Landh och Wattn,Eders Kongl. Maijitt och Cronan först på detta sättet till skadha. Sädan, af deras flycht är detta fölgdt,att de hafwa slagit sigh till tiggerij,twärt emot den hälsosamme Ordningh och Stadga som på Rijkzdagen Åhr 1642,om Tiggiare fattad,och af Trycket vtgången ähr,och i synnerheet dess 16 Artichel,förty Lapperne giöra sigh på sådandt sätt till Vaganter och Landzstrykare,betagne af Lättia draga the landet omkringh, och medh theras tiggerij Eders Kongl. Maijitz vndersåtare skräma och beswära. Att nu desse Lappar, som sigh v/id denne tijcjén vppehålla vtom Lappmarkerne vthi andra Eders Kongl. MaijJttz Provincier,måtte komma till Lappmarkerne igien,synes detta wara det bästa medlet,att Eders Kongl. Maij:tt ett förmaningz Placat låter vtgåå,att Lapperne måtte strax begifwa sigh medh theras hustrur och barn,hwar och een till deras gamble hemwister vti Lappmarkerne igien,och sådandt innan een wiss tijdh,och så frampt det ickie skeer,att tå Executionen them öfwergåår effter bem:te Tiggiare Ordningh och 16 Artichel. Då blifwer här på wisserligen boot och bättringh,hällst emädan Lapperne för arbete, ringa fängelsse och häcktelsse ganska fruchta sigh. Och effter man fuller weet,att Lapperne mycket föregifwa och inv/ända om theras fattigdom det de ickie hafwa rådh att skaffa sigh hampa till näät,

14 134 och annan nödigh fiskieredskap,sampt Kruut och bly till deras skytterij,så wore det rådeligidt,att tillseija bemste Lappar några fåå skeppundh hampa,några och lisspundh kruut och blyy,som iblandh dem V kunde vtdeelas,sädan dee wore inkombne i Lappmarkerne,och de således bruuka komma att Xötäs. theras rätta näringz medell,hwar af medh tijdhen denn omkåstnaden wähl ersättias kunde,och att dee der hoos blefwe förtröstade, i någre åhr wara frije för all Skatt och tunga. Hwadh nu den andra Lappernes flycht anlangar,som skeer in i Nårige,så kan den på fölliande sätt förhindras: Att såssom wijdh den ortten vppå Eders Kongl. Maij:ttz wägnar,iagh alldrigh hafwer tillåtidt,att någre Lappar eller andre som hafwa ^xiiåjtxä^ai^xmäsrk iescgispjsäx^eälä^e^;-: ^oaiöjgek^exoiixiras^öcoq. bod t vnder Konungen i Danmark och i Nåfått rige,hafwaxc&fofc satt sigh neder,och blifwa vthi Eders Kongl. Maij:tz Landh,vtan iagh straxt sändt åtskillige,som hafwa kommit ifrån Nårige, tilbaka igien,så böre ickie heller någre af Eders Kongl. Maijitz vndersåtare,lapper eller andre,få taga theras hemwist i Nårige,vtan drifwas der ifrån,hällst emädan nu på någre åhr månge Lappar,af åtskillige Lappmarker,hafwa förlåtit Eders Kongl. Maijjttz landh,och satt sigh neder i rnårige, och ther giöra theras Skatt, och Eders Kongl. Maijjtz Landh blifwer således obrukadt. Detta att boota,synes nödigdt wara,att Eders Kongl. Maij:tt låter här om ett breef afgåå till Koniangen i Danmark, att han ickie tillåter att någre af Eders Kongl. Maij:tz vmpdersåtare,lappar eller andre,sättia sigh neder i Nårige, vtan skynda tilbaka igien, effter sådandt förrige ITredzfördragen emellan bägge Konungarijken vtan twifwel lijkmätigdt ähr. Det ähr och sandt,att een godh deel Lappar hafwa i förledne åhren begifwit sigh till Nårige,i sjmnerheet af fruchtan för swårt arbete och kiörsslor \UU/ wijdh Bärgzbraken,men så kunna de lijkwäl dragas tijt igien,effter giordh påminnelsse här orn hoos Konungen i Danmark, och elliest enär det blifwer i taget hwad iagh här effter aller v^nderdånigst påminner,huruledes Lapperne,igienom särdeles tienlige medell,kunna

15 conserveras vti deres skyldigeste dévotion. Det ähr i alla Rijken och Regemänten nogsampt pröfwadt,arixtoåkmomgagaeoakjo^^ -pbsxgrasdri^ att Konungar och KXgXKXKïXKX Regenter aldrabäst behålla sine vöcndersåthare vthi deres skyldige lydna och hörsamheet, enär de lindw rigdt,vthi deras vtlagor och andre beswä.r,blifwa handteradhe. Hwad nu them angår,som till Eders Kongl. Maij:tt och Cronan vtgifwes,så ähre de ringa och ickie Lapperne till någon stoor tunga, doclc^lijkwähl kunna många wara beswäradhe medh lijka eller större vtlagor,och hafwa doch mindre landh än som andre,hwilket kommer der vtaf,att om ortten och lägenheeten aldrigh ransakadt ähr,vtan allt skiedt af egen k tyc&io och behagh,äre således månge Lappar blefne vtblåttade,och sådan gripit till flyckten. Eör de kiörsslor och beswär,som förefalla wijdh Bärgzbruken,äre Lapperne och vthi någon räddhåga,ehuruwähl de ickie hafwa orsaak så mycket att rädas före,emädan de för deras arbete ähre betallte wordne,men så är lijkwähl ett synnerligit sätt att ackta,att [dej ifrån den fruchtan komma måtte. Förnämbst ähr detta, att acixic de ickie tv/ingas till kiörsslor och fördzler,vtan allt skieer af een frij willia,och att de wähl blifwa betallte,är derföre nödigdt, att,wid och kringom Bärgzbruuken i Lappmarkerne,måtte Lapperne dragas tillsamman så mycket som någonsin skee kan,på det att myckenheten af folchet och Reenarne kunna,igienom omskifftningh,giöra arbetet lätt. Ähr alltså rådeligit, att,v/i jdh den så mycket aflägne och swåre Ortten,Bärgzbruken kunna komma i privatorum händer,och i synns nerheet att man kan fåå ther till bårgerskapet vthi WästerbottK $täderne,hwilka hafwa tillhoopa ett stordt tahl reenar,och kunna således Bärgzbruken wähl forthiälpa,hälst enär Lapperne medh deres egne Reenar komma till vndsättning. Det wore och fuller om någodt annadt att förmäla,som kunde lända Lapperne,vthan Eders Kongl. Maijjtz den ringaste skada,till lindringh och således bättre nöije; Men såssom det blefwe för wijdlyfftigdt om allt skulle opreepas, Altså behagade Eders Kongl. Maijîtt allernådigst

16 anförtroo Landzhöfdingen och honom authorizera,att hwadh han här vtinnan giör till Eders Kongl. Maij:tz och Cronones tiänst,måtti Lapperne till goda åtniuta, Det ähr och hoos Eders Kongl. Maij:tt Allervnderdånigst att ihugkomrna,att Lapperne äre ickie allenast nödige till Bärgzbrukens fortsättiande,vtan wid Krigztijdher emellan Swärige och Danmark å den ortten aldeles omistandes,så till att hämpta kunskaper ifrån Nårige och Rysslandh,såssom och att afwäria fiändtxlige infallen, igienorn Ammunitions och profwiantz fördzlor medh reenar till någre ortter i Lappmarkerne,som och wijdh sidsta krijget pröfwadt ähr, och så mycket mera,enär Eders Kongl, Maijjtt hafwer them,vthi någodt anseenligit tahl,innom Swäriges G-räntzer boendes. Hwadh vti ett och annadt som har ofwanföre iagh allervxnderdånigst andragit hafwer, Om Jordebokens oprättande, Om Lappmarkernes afrijtningh igienom een wiss Landtmätare,Om dess population, Och huruledes Lapperne ifrån flycht afwärias kunna,och således giöra goda tiänster,så wijdh Bärgzk bruken,såssom J&rijgztijder, Eders Kongl. Maij:ttz Allernådigste förklar ningh, hwadh här vtinnan giörandes ähr,iagh aller yxpderdånigst förwäntter, Och förblifv/er till min dödzstundh Eders Kongl. Maijjtz All ervccnderdånigst Trogne vndersåte och Tienare Johan Graan [/ l) Tryckt från Riksarkivet i Handlingar rörande Skandinaviens historia,del 51,sid. 309, Stockholm Anteckning å akten:"insinu: d: 20 Octobr A:o 1670."

17 v li'il 9 Till Landzhöfdingen Johan G-ran angående Lappmarkens af mätande och afrijtande sampt Hampa som till wisse Lappar uthdeelas skall. Carl etc. Wår ynnest etc. Wij hafwe Troo Mann och Landzhöfding låtet Oss v föreläsa hwadh J angående lappmarckerne hoos Oss iftnderdånigheethafwe insinuerat och påmint,och som Wij det samme wijdare öfwerlagdt och derpå Resolverat hafwe så wele Wij ock Eder berörde resolutioner i Nåder icke hafwa förhållit,nemligen först att Wij Edert giorde förslagh af Lappmarckernes besichtigande och afrijtande till alla sina lägenheeter hafwe samtyckt, iämwäl Wåre ordres till V/årt Cammar-Collegium afgåå låtit att den öfwer dee rnedell som där till reqvireras kuna n,medh Eder wijdare öfwerläggia och therom anstalt giöra skole: -Sedan hafwe Wij ock bewilliadt till att låta uthgåå Wårt öpne placat till att draga dee afwijkne lapparne åter uthur Wåre andre Provincier och till sina heemwist i lappmarckerne igen,williandes och låta dem som såi/edes heemkomma effter Edert förslagh gifwa någon hampa wed deeras första ankompst at inrätta sina nät medh till fiskerie,ther om Wårt CammarCollegium i lijka motto befalt är,men Krut och bly hålla Wij intet rådeligit at gifwa them,emedan Wij wele at J heller råda och tillhålla dem till att bruka sine bågar än att locka dem till at wänia sigh wedh byssor: Wijdare hafwe Wij ock afskickat Wår befallningh a till Wårt BergzCollegium at the låta någri Malmletare föllia medh på samme Landtmätning,therom J hoos samma Collegium wijdare kunnâ förnimma: Och såssom Wij till det sidsta befinne,edert Embeete wara lijkmätigt,det J så wäl i dee saker till Bergsbruken höra som flere andr.s uthi Edert anförtrodde höfdingedöme,hafwe upsicht och inspection så at Oss icke något meen hinder eller intrångh emoot Wår och Chronones tienst och interesse skee må,icke så att J medh sielfwa bruukens administration Eder befatte uthan låtandes den förwaltningen theraf som SC Q

18 Wårt BergsCollegium then updragit,lijkwäl i det öfrige måge tillsee at dee samma sin förwaltning rätt förestå och icke något företaga som landet,folcket och sielfwa bruuken kan wara till skada,altså wele V/ij och det J låta Eder thetta wara anlägit,och sedan till Oss eller Wårt bergzcollegio dee rapporter therom gifwa som J pröfwe nödigt eller nyttigt wara till Wår tiensts förrättande. Härmedh effterkomme J det Oss länder till Nådigt behagh; Och Wij befälle Eder etc. H E: ( 5 riksråds signaturer ) /J IJ %ksregistraturet under den , fol. 95. RA. Samma dag skrivelser till Kammarkollegium och Bergskollegium ibidem.

19 I 7 Kongl. Maijrtz Placat,angående Lapparnes flyttiande ifrån theras hemwister. Dat. Stockholm den 9 Maji Åhr Wij CARL etc. Giöre witterligit,at såsom Wij are wordne underrättade, huruledes en dehl af Lapparne skole hafwa begifwit sigh ifrån sin rätta Fädernesbygd Lappmareken,och til andre orter här i Wårt Rijke,hwar igenom icke allenast thet Landskapet,som af ingen annan än Lappar beqwämligen brukas och eultiveras kan,blifwer ödelagdt, wthan och the andre Provinsrierne,thit the flyttia,medh sådant folck besattes,som^til thes bruuk owane och otienlige äre,så at Oss och Cronan på bägge sätten icke ringa afsaknadt ther uthaf tilskyndat blifwer; Så emedan Oss åligga wil thenne,så wäl som andre oredor,i tijdh at boota och förekomma,thy hafwe Wij för godt ärachtadt sådana flyttning isrhr Lappmarcken til andre Länder icke allenast effter thenna dagh aldeles at förbiuda,icke willjandes,at någon i andre Provin^ cier them hysa eller emottaga må,bfthan befalle ock här medh alfwarligen alle the Lappar, som alla reda kunna vvara thädan ifrån afwekne, t och sigh wthi någon annan Provincie, ehwaräst det ochtifthiwårt Ri^ke tx r 0 eller thes^mnderliggiande Hertigdömex wara må,nijdsatt hafwa och förtijden uppehålla,at the wthan uppehåld,wid thetta V/årt öpne Brefs afkunnande,begifwa sigh til sin Fädernesbygd igen och sine förra hemwister ther sammastädes,hwaräst när the ankomma och sigh hoos Wår Landshöfding angifwa,the medh hampa til Fiskenäts förfärdigande begåfwade, sampt til andre näringzmedel skole blifwa anwijste,hwar igenom the sigh föda och förkoffra måge. Och ändoch Wij icke twifle,at ju the, som andre Wåre Sndersåtare,hwilka Oss medh lydno och hörsamhet äre förbundne,warde thetta Wårt nådige Påbud tilbörligen effterkommandes, lijkwäl,ther någon skulle sigh Bfnderstå,antingen at här effter flyttia ther ifrån,eller ock thes alla reda flytt woro,at the icke begifwa sigh tilbaka igen, tå wele V/ij, sampt alfwarligen befalle V/åre General Gouverneurer,Gouverneurer och Landzhöfdingir,at the hwar å sin ort them effterslå,sampt medh them aldeles så förfara,som medh andra Landzstrykare och Lättingar effter Tiggare Ordningen förfaras bör,nembligen ther the beträdas, föra them til nästa Slott til at ther arbeta srthi Järn,och thet så länge,til thes the samma någon bättring wijsa,och ther igenom förtiena at ställas på frija fötter til at resa til Lappmarken igen. Här alle,som wederbör,hafwe sig hörsamligen at effterrätta,ställandes sigh thenna V/år Förordning til rättesnöre, sampt hållandes ther alfwarligen hand öfwer,såsom the wele stånda Oss therföre til swars och wndwijka Wår hämd och ogunst. Till yttermera wisso - - Datum ut supra ^ / And.A. von Stiernman:Samling utaf Kongl. bref,- - Del.3 sid 866. Stockholm 1753.

20 i iu Om Vhmeå Lappmark 1671 Memorial för de Personer,som ähre förordnade att begifwa sigh vpp i Lappmarken, och förrätta det som H:ns Kongl. May:tz wår Allernådigste Konungz och Herres, sarnpt. Cronones tienst fordrar, och för denne gången, till wijdare inkommande Vnderrättelsse ähr detta som föllier,nog i acht taga. 12. De förordnade opp i Lappmarken måtte och med all flijth efter- ^see,om de orter,ther Lapperna & mästedeles heela åhret,och uti någon myckenheet,hafwa deras hemwister,på det någon Kyrkia till Crudztienstens förrättande,wid en sådan ort,framdeles Vprättas kunde,ransaka och der hoos,huru månge farnilier till den orten wore att dragas tillsamman. Det måste och 13. granneligen observeras, att enar een plats innom ett ställe icke kan giöra tillfyllest,eller hafwa sådan lägenheet,som ^3tt booställe nödigdt fordrar,då skal noga achtas,om icke der omkringh mage finnas laglige orter icke långt der ifrån,som kunna laggias till ^^^let samma, och således blifwa ett boställe. Datum Vmå d. 9 Maij A:o 1671 Johan Graan. Topographica RA Utanskrift: "Landzhöffdingens Wälb: Johan G-rans Instruction dat: 9 rnaij 1671 och dess uthskiekades underrettelse orn Vhmeås Lappmark,dess Box) stellen och Lägenhet er, förklarandes der hoos LandtChartet som öfwer samma Lappmark giordt ähr."

21 ix K Såsom H:ns Kongl. May:tt Wår allernådigste &onungh och Herre, hafwer medh dess skrifwelsse af d, 28 Feb: åhr 1671,resolverat och för godt funnit,att låta afrijta och besichtiga Lappmarkerne till alle dess orter och lägenheeter; Så hafwer H:r Lan dzhöfdingen Wälborne KM V Johan Graan, migh ^nderskrefwen, tilli jka medh Landtmätaren Jonas Gladda der till förordnadt och fullmächtigat,iämwähl ett punchtewijss fattadt Memorial medgifwit,hwar efter wij oss ändteligen vti detta wärv ketz förrättande regulera,och till wijdare inkommande Underrättelsse, förehålla skulle; Alltså tillföllie der af,och dess 2 punct,togo wij V om Sommaren på be:te Åhr 1671,wår reesa opföre tilltfhmeålappmark V åt G-raanöön,hwilken ähr den öfwerst belägna byn i $hmeå Sochn,och sädhan till Lycksehle, eller Kjirkio- och Marknad zplatzen, grann ejiigen af een och annan frågandess och observerandes,om rååskillnaden emellan L Wasterbottn och iappmarken,och KXXäX bleef oss för wisso berättadt, att ^unkerafwan,som på LandtChartet ähr Signerat medh Num:o l,skal opföre denna ELfztract giöra skilldnad emellan ofwanbe:te Provincier. Sädhan begåfwo wij oss längre opföre Elfwen, v V Såssom man Tfrider påstående ilmeå Lappmarkz besichtning,af åtskillige Lappar,och i synnerheet dee som wid fiällen wistas och boendes e v är»,förnummit hafwer,att ehuruwähl een deel Lappar,hwilka höra»nder v Sweriges Crono,och icke boo &ppå Nårske- eller Wästersijdan,vtan bruka de landh och fiskewattn,som hafwa sitt vtlåpp östervth,och på denne sijdan om Fiällryggen,hwilken giör skillnad emellan KånungaRijket Swerige,och Danmark eller Nårige,så at samma kappar,synes icke böra vtgiöra någon skatt till Nårige; Men så klages lijkwäl af een deel e Swänslfå lappar,att deres förfäder och dee,för ^tan den rättigheet och lydno de äre skylldige Hins Kongl, May:tt och Sweriges Gfrono,at bewijsa,hafwa måst åhrligh skatt till Nårske Fougderne erläggia,och det för ingen annan orsaak skull,än at samma Lappar,om sommaren hafwa sökt v

22 / deres saligheetz medell widh Kyrkiorne i Nårige, efter v/ägen ähr för 0 dem tijt neder,när, #ch de icke kunnadt,som och nästan omöijeligit är,een så långh wägh,som är ifrån Fiällen,och till Lychsehle,hwilket allt af LsndtChartet sees och förnimmas kann. Fördenskull begiära lapparne,att de för sådan skatt till Nårige här efter ändtledigade blifwa kunde,hällst emädhan de och föregifwa sigh ingen handeli,eller hwariehanda näringh,hwar efter någon skatt skiäligen fordras och tagas kan,der sammastädes drijfwa eller sökia,vtan allenast som förbe: t är,för dess närmare wägh skull,till Gudztienstens biwistande, at sökia deras saligheetz medell,nödgas om sommaren sigh tijt förfoga och begifwa. Så på det samma klagande,och flera andra opp i Fiällen boende lappar,deste bättre måtte hållas vti skylldigh lydno och devotion emot Sweriges Crono,och så småningom dragas ifrån den wahnan,at wistas i Norige,så hafwer man oförgrijpeligen detta at påminna,att widh Jälles Niönes,eller Wästernääs,der som boostället Lit. Z funnidt är,kunde een Kyrkia,till gudztienstens bättre befordran,vpprättadt blifwa,så att Fiällapparne på alla sijdor rundt omkringh,både åfwan och nedan efter,måtte komma tillsamman,heela året igenom, A- hwilka elliest,och som nu är, icke kunna, och be synnerlig en om sommaa?- k tijdh,reesa till Lycksele Kyrkia,tijt de allenast een gångh om åhret, U och nyårstijden,för marknaden skull och handelen medh I?hmeå stadz v bårgerskap,alle måste sigh förfoga,attfttgiöraderes skatt till Cronan Swerige,och elliest tilbyta sigh de warur,som till deres fiskeri j, och annan nödtorft behöfwes och betarfwas. Anders Olofsson Holm M pria - ^J Topographica 576-6, HA V\ Skrivelsen följer omedelbart efter memorialet (instruktion)

23 ) Mrfc, / ^ Stormächtigste Konung, Allernådigste Herre. Ehuruwähl Eders Kongl. Maijrtz Xndersåtare,som kallas Lappar,hafwa för några hundrade åhr sedan,begynt att boo och Bistås k utj ett land,hwilket effter dem kallas LappmarcKen,och theras näring warit,och ännu intet annat är,än att de bruka Renar, oc v/etta nogsarnpt och wähl,till sin nytta anwända,hwad af samma Rendiur komma, och tillwärckas kan. Desförutan bruka de Skogen,icke wijdare än att fånga de diur,som ther utj finnas kunna,fiskewatn och något,effter ther s ringa förmågo,icke warandes mächtige v/ederbörligen bruka, som sielfwe Siöarnes ymnighet,på åthskillige slagz fiskar,synes medgifwa. Reendiuren,till deras uppehälle,behöfwa eller förtära intet annat,än e 7 en hwijt måssa,sorn wäxer på Bergen och Hedmrcker,löf ganska ringa, och laf,hwilket hänger på Granträn. Eramfarne G-lorwördigst i åminnelse, Sweriges Kijkes Konungar,hafwa uthan twifwel icke warit underrättade, om bemite Lappmarkz marckz egentelige beskaffenhet,och att utj den widt begrepne orten,hwilkas storlek och omkretz kan jämföras med månge tillijka,eders Kongl. May:tz andre Provincier,skulle annat folck kunna bo, som ined allehanda slagz boskap kunde undgå,bättre och weta bruka de öfwerrnåttan, dels store och månge Siöar,som finnas i Lappmarckerne. Under det Landshöfdingedömet,som förra Konungar,och Eders Kongl. Maijrtt mig Allernådigst förtrodt hafwa,ähr och Lappmarken begrepen,och hafwer iag full er i en lång tijd effterfrågat om des lägenheter,och om uthi en sådan stor tract,icke wore på rnånge orter att finna,ängessmarck, hwilken Lapparna int"ét bruka, och tienligit Land till Åker så ähr iag på sidstone kornmen utj erfarenhet, sådane orter wore ther att upsökia. Derföre hos Eders Kongl. Maij:t åhr 1670,iag allerunderdånigst inlade en Relation, orn Lappmarckernes beskaffenhet, och anhölt om

24 13 några Personer,Nemblsn een Landmätare,Notario,och twå eller tre flere, som iag kunde bruka,till att fortsättia det förslag,som hos Eders v Kongl. Maij:tt iag ort i samma min Relation,allerunderdånigst andraga rnonde. Eders Kongl. Maijitt lät sig detta Allernådigst wähl behaga, SL) och att iag här om, genom bemjte Personer, ransjka måtte. Åhr 1671, bl ef detta först så wijda wärckställigt giort,att till de Söderste Lappemarkerne,Uhmeå,och Granbyarne,blefwe,en Landtmätare,Notarius,en Malmletare,och ledsäyare,till den orten förordnade,hwad då,och på en Sommar uthrättat blef,effter af mig gifne Memorial,och hwad flijt samma Personer hafwa anwändt,befinnes af det LandtChart,sampt omständelige beskrifning,som Eders Kongl. Maij:tt iag i förleden winter Allernådigst öfwerlefwererade,nembl:n att utj ofwanbem:te twänne byar, f emt i i o sex finnes xkkxx&kxxkk Boställen,ther så månge familier kunna bo,dels särskilte ifrån hwar andre,dhels och någre tillhopa,och att hwar och k en åboo kan föda,wid somlige boställen tije IXiöör annorstädes mehra, och något mindre,föruthan fåår och gietter,såsom detta omständeligare * - k ähr fattat utj sielfwa beskrif ningen. Hwad nu Ak er mar elfen anlangar, så finnes den fuller wid månge af bem:te boställen,doch icke allestädes, men Sv/idieland mäst på alle orter. Och ändoch man icke kan giöra sig förhoppning,om någon synnerlig spanmåhls wäxt,utj sådan swår och kall Landsort,så äre lijkwäl åtskillige boställen under Himmelen så a belägne,att de icke skillia ifrån andre Swänskac byars Situation och belägenhet,och således kan wara förmodeligit,att Säd ther wäxa kan. Men iag sätter i fall,att ingen säd ther wäxa kunde,så är therföre icke rådeligit,låta händerne falla,och om populationens fortsättiande äro tv/ifla och hålla tillbaka, häl st emedan wij weta uthaf 2island,som äi&x' under en swårare och kallare Himmel,att ther boor folck,men föda sig af boskap,fiskerijen och diuiffång; Med Grönland är samma beskaffenhet. Will man och beskoda en god dhel uthaf Eders Kongl. Mayjtz jh^x un " dersåtare, sorn boendes äre på Åland,i synnerhet utj Kumblinge, Eugel och Kiökare Sochner,så ähre ther månge Familier,som hafwa ganska ringa

25 A ^ eller ingen åker,och lijtet äng,icke heller Skog,mycket mindre sådane Diur,som äre i Lappmarckerne att finna,uthan lefwa af blotta fiskeri j en, och kunna lijkwähl ther boendes blifwa. Men i Lappmarkerne,är d icke allenast godt fi skaf ange, uthan tärnrneligit #iuref ång, och ibland, ängesmareker a åker- och swidielandh, sampt äa%a3x3cxkksä. Och ehuruwähl den stark» kiölden,under en sådan sv/år Himmel sgrad, full er lärer giöra skada på Säden, kan dochjli jkwähl somblige åhr, f örmodeligen något blifwa oförderfwat. Här kan förekomma een insago,om Lapparne icke här igenom worde intrång lijdandes,enär annat folk sig ther nedersättia,och them, kanskie,utj något theras näring hindra och betaga; här om Eders K: Maij:tt iag fölliande berättelse och förklaring,allerunderdånigst gifwer. Såsom de Swänskas,på den ena sijdan,och de Lappxrs på den andre, näringzsätt,ähr alldeles åtskilligt,så kunna de och wähl boo tillsamman, de Swänske,bruka Äng,och,ther sorn finnes,åkermark,skog och i lijka måtto, till Swidieland, sampt löfskog, som der utj stor myckenhet är att finna,till Boskapens födo,men Lapparne icke till det ringaste der af,så wore ju det,eders Kongl. Maij:tt och Sweriges Crono skadeligit,att de skulle hindra Landzens Cultur,utj det, som de alldrig brukat hafwa eller bruka kunna,hälst effter de icke ^ äre arbetsamt folck,utan late,och derföre hafwa een stor dhel af them, sig begifwit utur Lappmarckerne,slagit sig till tiggerij,och löpa omkring till andre Provincier,lemnandes således en stor dhel af Landet ohäfdat,så att det är derföre alldeles otwifwelachtigt,och uthan något betänckiande,att icke Swenske kunna bo ibland Lapparne,them e till ingen skada, så wijda ängesåkermark och Swiediande angår. Utj fiskerijen synes fuller i första anseende,som skulle ther igenom Lapperne skee något förnär,emedan de Swänske,som sig ther nedersättåp, måtte och bruka fiskerij. Detta iag således förklarar: att i Lapp- 0 marken äre sårnångesiöar, så att Lappscrne omöj eligen kunna åhrl:n alle de fiskelägenheter häfda,som ther äre att finna,uthan en stor 3/

26 te* dhel hwart åhr ligger obrukat. Lapplrne hafwa eij heller någonsin i förre tijder kunnat skaffa sig så månge fiskeredskaper,som ther i så månge Siöar nödigt behöfwes,derföre hafwa de till en stor deel åhrl:n w måst legat utan häfd och bruiik; altsa kan icke heller, igenom de Swänyv skas,ther i Lappmarckerne boning,lapperne skie något förmär,förmedelst fiskerij etc.)( tillijka häfdande,som med skiähl bör komma i consideration,att hindra populationer der sammastädes. Af diurefången hafwe fuller Lapperne till en dhel,och på somlige orter,theras näring,men så kan icke heller det så stort giöra,emedan det förnämst» är och wara bör,att Lapparne föda sig af theras Renar,och hwad af renskin giöras och tillwärckas kan,som och månge Lappar äre,besynnerligen boendes på fiällen,som ther theras hemwist hafwa,och kkllas fiälle- Lappar,och hafwa ganska ringa eller intet Diurfång. Och wore detta ett medel,att komma Lapparne der till,att mehra beflijta sig om Rendiurens tillökning, effter de. wetta bäst ther med att umgå. Detta ähr och hos Eders Kongl. Maijstt allerunderdånigst att ihogkomma,att ehuruwähl någre Lappar äre nu boendes på de Boställen,ther Åker och Ängesvthe marek finnes,och/ther therföre måtte flytta undan för de Swänske,som sådant bruka kunna,så finnes Sijkwähl icke långt der ifrån orter och ställ en,ther ingen änges- eller åkermarck är,och Lapparne åter kunna sättia sig neder,hos andre Lappar, som hafwa öfv/ermåttan stort Land och mycket fiskewatn,effter en dhel Lappar innehafwa Land,wid pas tre nyia Ä^XÄ mijl i Längden,och så mycket i bredden,hwar med,sig flere Lappar behielpa kunna. Och hafwer Eders Kongl. Maij:tt,så mycket ^ijare hand, till Eders Kongl. May:tz och Sweriges Cronos nytta,detta således lämpa och laga effter Lapperne i begynnelsen,såsom ett Barbariskt folck, kommandes ifrån andre ort er,hafwa sig ther nedersatt,men icke kunna upwijsa Kongl. Bref och stadfästelse,på så store,sielfwilleligen antagne ägor,marek och fiskewatn. 4. Här kommer och i betrachtande,hwad stor nytta och gagn, Eders Kongl. Maijitt och Sweriges Crono kan hafwa ther uthaf,att Swänska,såsom sta-

27 digare folck,sig i Lappmarckerne nedersättia,häl st emedan den population och folchz förökning som skiedde,igenom de Swänskas nedersättiande,icke skulle allenast lända Eders Kongl. Maij:tt och Cronan till nytta,i framtijden till någon större inkomst,utan och till Landzens defensión och förswar wid Ifrijgztijden å then orten,hwar till Lapperne alldeles äre odugelige,som nogsampt tillförende,och i synnerhet wid sidsta krijget med Konungen i Daninarck pröfwat och "befunnit bl ef. Ther och någre metalliske bärgzorter,wore i Lappmarckerne,kunde de och då af de :Swänska ther boendes,fast bättre upspanas. Föruthan detta, ähr icke nogsampt att beskrifwa,hwad ther igenom kunde uthrättas, till styrckio och förbättring för det barbariske folcket Lapperne, som ännu mycket swäfwa utj deras trulldom och afguderi j,att orn de Swänske ibland them sig husligen nedersatte,då blefwe uthan twifwel, Lapperne bewekte af de 'Swänskes Exempel, umgi äng e och Chri st elige lefwerne,att afstå med deras lappetrummor,offrande,andre truldomskona ster,och grofwe Hedniske widskepelser,som hos them ännu finnas,och utan twifwel dageligen föröfwes. Effter det nu så ähr,som iag om Lappmarckerne,Allerunderdånigst berättat hafwer,så synes lijkwähl beswärligit wara,att kunna skaffa wiidt Swänskt Folck och Åboer,som sig uti ett sådant swårt och sttíbc aflägit Land,nedersättia willia,ther byggia och boo,hälst emedan sådant alldrig tillförende skiedt är. Men såsom iag är den förste,som ett skiäligit förslag om Lappmarckernes Cultur,och annat Folckz nedersättiande,allerunderdånigst gifwit hafwer,så är det icke nog,uthan och warit omtänckt,huru Åboer anskaffas kunna,och icke funnit annat medel än det,som brukeligit är öfwer hela werlden,att ther man will hafwa J någre nyttige X n wånare,till Landzens förkofring,så måtte det skie ige nom förunnande,med sådane frijheter,att folcket ther till bewekas kun na. Och hafwer iag förmodel:n funnit på det förslag,att draga 'Swänske åboer in i Lappmarckerne,så att Eders Kongl. Maijjtt dem sådane frijheter,uthan Eders Kongl. Mayjtz och Cronones skada,allernådigst

28 !»V{ A w förunna kan,nembl. att de,som sig ther nedersättia 10 å 12 Åhrs frijhet för all Skatt och tunga,sedan att de kunna skattläggias effter det sätt och proportion,som Lapperne skattlagde äre,och sidst,att de k utj alla tijder blifwa frije för Knechteskrifningen. Nu wid denne min igenomresa,och hållen stämning utj hela Landzhöfdingedömet,med Allmogen nästan i hwar Sochn,att höra och afhielpa, ther de hade någre beswär,och elliest utj Execution ställa,de Resoluv tioner,som Eders Kongl. Maijrtt dess trogne Mndersåtare ther i Lai dz- höfdingedömet på sidste Rijkzdag,Ällernådigst gifwit hafwer,så är them J i Wästerbotn,och des nwånare,som gräntza tillhopa med Lappmarckerne, i förehållit word#t,om icke een annan wore att finna,som wille antaga att byggia och bo,på de nyss upfundne boställen utj lihmeå Lapprnarck. Sådant kom dem fuller i förstone något frucht och sällsamt före,men igenom beweklige skiäl och taal,hafwa någre der till samtyckt,allenast begiärat weta,om de frijheter,som de åtniuta kunde,gaf således,till Eders Kgngl. Mayjtz Allernådigste godtfinnande,allerunderdånigst oförgrijpeligen detta förslag,bestående utj någre Ahrs frijheter,skattens lindring,lijka som Lapperne,och uthskrifningz förskoningen. Här på då e någre tog detta i betänckiande,och lofwade på sidstone,förmedelst samma frijheter,sig ther nedersättia willia, Men iag kunde här uthinnan icke något ändteligen giöra,förr än Eders Kongl. Maij:tt sig här ^öfwer förklara,ällernådigst behagade. Och kan iag icke twifla,om Swänske åboers och Jinwånare anskaffande utj Lappmarckerne, så frampt Eders Kongl. Maijjtt skulle them be:te frijheter ällernådigst förunna.eders Kongl. Maijjtz häijöfwer Allernådigste Förklaring,iag Allerunderdånigst t- förwänter. Och emedan iag hafwer skattat,och ännu skattar Lappmarcker- -till Eders Kongl. MaijJtz och Cronones gagn,., nes population för ett angelägit wärck,)så hafwer iag icke allenast tillförende,förslag och hwad som wijdare ther på sedan fölgt är i sielfwa wärcket,allerunderdånigst inlefwerera,uthan och i lijka skylldighet,icke allenast welat här rned continuera, uthan till Eders Kongl t Maijjtt mig resan företagit,på det iag mundteligen kan förklara,det

29 som icke så scbcfc uthi pennan sig fatta låter, i synnerhet, ther något m/ af een eller annan inwändas kunde,och detta hällsosamfe wärcket syntes förhindra. Här effter föllier en Christelig och Allerunderdånigst remonstration,huruledes den rätta Christelige läran ibland Lapperne wijdare förmehras kan,alt hos them här till,och ännu swäfwande Afguderij hindras,och igenom G-udz wälsignelse på sidstonne alldeles uthrotat blifwa. Såsom alle Christelige Konungar och Regenter,hafwa för all ting XåXXX sig låtit angelägit wara,att den Christelige läran måtte utj deras Konungarijken blifwa erhållen och uthwidgad,så hafwa och Glorwördigst i åminnelse Sweriges Rijkes Konungar sig nogsampt här om winlagt,och så wijda,igenom theras Konungzlige åhuga och bekymmer, wärcket bracht,att alt afguderij är afskaffat,och den rätte Christelige Läran i des ställe öfwer hela Sweriges Rijke,och des underliggiande Provincier,införd worden,men medh Lapperne hafwer warit så mycket beswärligare att giöra,och ännu är,som de så wijda afsijdes,och utj een wild och gräselig Marek till Norden,boendes äre. Framfarne Konungar hafwa fuller,som sagdt är,dragit ther om försorg,låtit upbyggia Kyrckior på någre orter i Lappmarckerne,och förordnadt tijt, them af PredijkoEmbetet, som Lapperne utj demsamma G-udztiensten underrättat hafwa. Och ähr här till skiedt,att de sig mycket rättat,emot det Afguderij,som af dem i forna och gambla tijder föröfwat är,men såsom ännu mycket fattas,och lijka som wärcket icke hade fått något synnerligit främst eg,hos Eders Kongl. May:tt,iag derföre med mitt o- förgrijpeligen fattade betänckiande Allerunderdånigst inkommer,hwad som nu giörandes ähr,och synes lända till befordring,angående Lappernes förbättring utj deras Gudztienst,och alt afguderjes uthrotande. Emedan Lappmarken är icke allenast widtbegrepen,uthan och Lappernes sätt och wij s att lefwa,måtte de lämpa,effter som theras naringzmedel fordrar och kräfwer. för theras Renar och Fiskerijen skull,måtte de

30 offta boflyttia ifrån den ena orten till den andre,och således blifwa de widt ifrån hwar andre omströdde och skingrade; Jcke des mindre, är lijkwähl någre orter i alla Lappmarcker, ther Lapperne störstejdelen,hafwa theras sin boning tillsamman,på sådane Orter,böre Kyrckior eller store Hus upsättias,som kunde hafwa nampn uthaf Capeller,ther Lapperne theras Gudztienst åtniuta finge; Nu will iag begynna,och gå alle Lappmarkerne igenom,eders Kongl. Maij:tt Allerunderdånigst uptäckiandes,hwarest samrna Orter äre med theras nampn,ther Kyrckior och Capeller,dels uprättade äre,dels ännu nödigt uprättas kunna. MXMX V.iäthi Uhmeå Lappmarek, ähr utj förra Konungars tijder Een Kyrckia upbyggt,och med Klockor försedd,wid een Ort som kallas Lycksele,ther een V är fuller tämmelig Försambling, ti jt komma esomoftast Mhmeå by Lapperne,icke så långt ifrån samma Kyrckia boendes. Wid bem:te Lycksele, är och uti Glorwördigst i åminnelse S. Konung Gustaf Adolphs tijd,en Schola inrättad,och medel ther till anskaffade,af fordom hs Sweriges Rijkes Rådet,Wälborne, S. H:r Johan Sc^ytte,ther blifwa Lappernes barn till en god dhel,utj deras Christendoms stycken underrättade, af den Prästman som der boendes ähr,h:r Olof Stephani,född af Lappejförälldrar. Nu hafwa fuller JShmeå byss Lappar, så wähl som ifhmeå en dhel i granbyen,tämmeligit godt tillfälle,att komma till bem:te Lycksehele Kyrckia,men här komma andra byar,i betrachtande,liggiandes up åt fiällen,nembl. större dhelen af bem:te Granbyen,hela Wapstbyn,såsom och Raan- eller Laisbyn,hwilke äre till ett tämmeligit stort thal,och för deras ganska wijda aflägenhet skull icke få någon Gudztienst mehra än en gång,hela Åhret igenom,der de hafwa deras Marknad zpla t z, sorn är bem:te Lycksele Vthi SThmeå Lappmarck. Nu ähr wid den igenomresa och ransakning,som höltz Åhr 1671,en Ort befunnen emellan Lycksele och Snööfiällen,Jällesniöness wid nampn,och märcker på Swänska,Wästernäs,liggiandes utj GranbVIand,som finnes uthaf öfwerlefwex n 2 rera&e / LandCart,och dess beskrifning Sub Lit. ther een Kyrckia up-

31 rättas kan,och lägenhet till Prästebord finnes,tijt kunna komma med tämmelig beqwämlighet,större dhelen,som sagdt är,af Gran byen,hela Wapstbyen,sampt Lais- eller Raanbyen,hwilka så tillsäyandes,äre nu uthan Gudztienst, och få den allenast en gång om Åhret. Och är det icke allenast nyttigt,till bem:te Lappars gudelige öfning,att en Kyrckia wid bem:te Jällesniönes uprättes,uthan och therföre,att samma Lappar, som kallas elliest f iäll^jé^ppar,hafwa want sig in i Norrige, och säya i medier tijd der hafwa deras Gudztienst,såsom een Ort them närmare belägen,då de och föra med sig theras bäste wahror,dragandes dem således ifrån Eders Kongl. May:tt och Sweriges Crono. Men enär en Kyrckia blifwer uprättad wid bem:te Jälles niönes,då kunna ofwanbe:te Lappar komma tijt till Gudztiensten,och således alldeles dragas ifrån Norrige; Mig är och förwisso berättadt,att een dhel af ofwanbem:te Lappar blifwa skattlagde utj Norrige,effter the resa tijt åth för högl G-udztiensten skull,hwilket Mgfc praejudicerligit ähr. Hwad Piteå Lappmarck. anlangar, så finnes ther fem Kyrckior, eller Hus,till Gudztiensten utj förra tijder uprättade,nembl:n wid Gråträsk, Arfwidziärf, itorafwawijken,arieplog och Silboiock,Präster äre ther wid thenne tijden tränne,under en Prästman,wid Nampn H:r Daniel,liggia trenne Kyrckior,Gråträsk,Arfwidziärf och Storafwawijken,Byar ther varieplog predijkar en Hrr Johan Laestadius.för Lapperne afj under äre, Gråträsk, Arfwidziärf, och Låchtå byar. V/idyXrieplog och Stor-" bodjbyarne, som under samma Kyrckia lagde äre. Wid Silboioch, H:r Erich Niurenius,hwar till lyda, Norre-och Söderwäster- sampt Simisiärf byarne. Ofwanbe:te fem Kyrckieplatzer synes wara nog utj Piteå Lappeffter marek,, så att iag icke wet,)e & X noga förfrågan, om flere Kyrckior ther skole nödige wara,allenast de Prästmän,som ther äre,anwända all wederbörlig flijt till Gudztienstens förrättande,hwar om iag här effter förrnälandes warder.,wthi bem:te g Piteå Lappmarck ligger det gamble Sölfwerbruket Nasafiäll,nermöfst till Silboiockz Kyrkioplatz. k Vthi Luleå Lappmarck,är allenast een gyrckia wid Jockmåck,ther och marcknadh hålles om winteren,tijt komma effterskrefne byar,hembl.

32 Jockmåck,Sirkeslåcht,Soxiock,och en god deel af Cauteniaur byen,prästen wid den orten,ähr Hsr Anders Marci. Men sedan Silfwerbergzbruket Kidkewara blef uptagit,så byggdes wid Hyttan Qwickeiocki,en stor Stugu, ther uthinnan G u dztiensten förrättes,tijt komma och Torpeniaur byen, som en tijd tillförende hafwer legat under Piteå Sölfwerbruk och Arieen> plogz Kyrckia,och är ctexx Prästman wid denne tijden i Qwickeiocki, Hsr Samuel Reen den yngre. Jag hafwer förnummit uthaf Samuel Reen den älldre,nu warande Kyrckioheerde utj Råneå Sochn utj Wästerbottn,hwilken een länge hafwer warit Predikant utj Luleå Lappmarck,att ööckyrckia är nödig wid StorLuleå på en ort wid nampn ^ki^iisll ther och een tillförende hafv/er warit,men är för rnånge Åhr sedan af Skogzelden afbrunnen,och om Sommaren dijt komma,cauteniaur,snekeslåcht,och en dhel af Soxiock Byen,hwilke då icke kunna bijwijsta gudztiensten utj Jockmock, uthan om Winteren,som ^fwanföre bemält är. V Uti föreskrefne LappmarcHjer lfchmeå,piteå och Luleå finnes med Gudztiensten bestält wara,somtiöråth berättat är,men uthi fölliande Tårneå och Kemi Lappmarcker ähr ther med ett slätt tillstånd,hwilke lijkwähl till familietalet äre så store,som ofwanbem:te trenne Lappmarcker. Det är fuller sant,att uti Tårneå Lappmarck äre trenne Kyrckior,een wid Marcknadzplatzen Juckasiärf,tijt komma,tingewara,siggewara,och e ^ een god dhel af Cauteniauri. Wid Enotäck^s Marknadzplatz är den andre Kyrckian,tijt höra nu,sondowara,rounola och Pedoiarf byar. Den tridie Kyrckian är upbygd wid bem:te Rounola Byen,men ther utj månge åhr icke predijkat wordet,uthan samma Lappar hafv/a måst resa en fast lång wäg,som ähr till bem:te ienotäckes Kyrckia. Och ehuruwähl så många Kyrckior utj bemrte Tårneå Lappmarck finnes upbygde wara,så är den ringa Gudztiensten lijk^wähl kommen ther uthaf,att ingen Prästman hafwer ther boendes warit,uthan allenast een gång om Åhret,wid Marcknadztijden i Nedertorneå kommit sielf tijt up,eller sändt sin Capelian, och tagit tijonden af annat som der wid hänger af Lapperne,och någre gånger då predijkat för them, men dessjf öruthan hela Åhret,hafwa de ingen

33 Grudztienst hafft, eller fått begå Herrans högwärdige Nattward. Wid ofwanbejte Kyrckior,Juckesiärfwi,Enotäckes och Ruonola,behöfwes twänne Prästmän, lithi samma Tårneå Lappmarck,äre och flere byar,än de som kunna kornma till ofwanbe:te Kyrckior, nembl :n Koutekeim, Afwiowara, Teno och Utzeiocki,hwilke byar liggia på Wäster- eller andre sijdan om fiällryggen,och Skatte till Cronan Swerige och Danmarck tillijka.vtft bem:te byar hafwa Lapperne intet hafft någon annan gudztienst,uthan enär Prästen hafwer om Winteren rest ther en gång igenom,och uppburit kåtar sin tijonde,hafwer hållit Gudztiensten uti theras M&ötx. Här finnes nödigt wara,att wid desse byar,måtte :Stugur uprättas,hwar utj G-udz- ^ tiensten hållas kan,och att een Prästman kunde hafwa samma byar under sig,men hans säte och boställe wara wid afwiowara,nästan mitt emellan ofwanbe:te andre Byar,tijt han på wisse tijder resa och Gudztiensten förrätta kunde. Uthi Kemi Lappmarck,är nästan lijka beskaffenhet,att wid det stora och nampnkunnige träsket Enare,är fuller een Kyrckia upbygd,och lön Predijkanten tillförordnad,men är der icke stadigt boendes,uthan reser up allenast en gång om Åhret,och ther en kort tijd fördröyer. Till bem:te Enare Kyrckia,lyder hela Enare byen,in emot 40 Familier och ;Skatt-Lappar, hwilke giöra theras skatt till Cro- nan Swerige,Konungen i Danmarck och Storfursten i Ryssland,och om Prästen ther wid Enare boendes wore,kunde de hafwa stadigare deras <0 Gudztienst,emedan de icke widt ifrån hwar andre,uthan alle utj en By boendes äre..itfthi Kemi Lappmarck äre och flere Byar widt ifrån Enare By belägne,nembl:n Sombrä,Kemi Kyle,Koulaiärfwi,Kidke plrfwi,mansäleka Sådankyla och Kittila,hwilke alle giöra theras Skatt,både till Cronan Swerige,såsom och Storfursten i Ryssland,undantagandes Kittila byen, som icke giör någon skatt till Ryssen. Och oansedt ofwanbem:te byar skatta,dels till trenne,dels twänne Potentater,så hafwer lijkwähl Eders Kongl. Maijjtt och Cronan Swerige allena,jus Seculare och Ecclesiasticum utj alle Byar,såsom och twådelarne af den skatt,som bem:te Lappar uthgiöra. Och som berättat är,så finnes utj Kemi Lappmarck twän

34 ne Kyrckior,som här till warit hafwa,een wid Enare,och de andre Byarne,Sombeå,Kemikyla,Krulaiärfwi,Kiokaiärfwi,Mansälke,Sådankyla och H Kittila,fcwilke liggia nu till Kemi finska Pastorat i Osterbotn,hafwa den andre Kyrckian wid Kemi träsk,tijt allenast een deel lappar uti xfiiiskrefne byar,om Sommaren,medan theras fiskerijen påstå komma kunna, och då hafwa theras Gudztienst,men om winteren intet; altså, effter noga ransakning,och Lappars Christendoms bättre befordran,är och y nödigt att (en Kyrckia blifwer uprattat ut j Sombeå,så att enär een Pastor ther stadigt boendes är,kan han förrätta Gudztiensten wid de andre Byarne,allenast han hafwer den Prästman till hielp,som wid bem:te Kemi träsk warit hafwer,och ännu ähr,och att utj ofwanbeite Byar,Stugur uprättade blifwa,ther utj Gudztiensten och förrättas kan. Och så mycket ware nu sagdt,om de Kyrckior,som allaredo utj Eders Kongl. Maijjtz Lappmarcker uprättade are,och ännu nödige att uprättasjl Lijka måtto och berättat,om de Prästmän,som här till wara hafwa,och hwarest de ännu flere äre af nöden. Här effterföllia någre förslag,som synes behöfwas,dess bättre den rätta G-udztiensten hos Lapperne att formera och fortsättia. Det är nogsampt kunnigt,att hwarest i Werlden barbariskt folck warit hafwa,och någon Christelig Konung sökt,hos dem den Christelige läran att införa,att skickelige Prästmän blifwit förordnade,hwilcke bodt hafwa satt sig neder ibland sådana,och stadigt hos themte(xdat,aforsak, att det Barbariske Eolcket altijd och närmare kunna hafwa dem för Handen,både till att lära deras rätta Christendoms stycken,såsom och weta skicka sig wähl uthaf gudelige Exempel,uti deras dagelige lefwerne; Så är och nödigt,att de Swänske Präster,som framfarne Konungar hafwa låtit förordna till Lappmarckerne,och ther stadigt måst hafwa V theras hemwist,som och uti I^hmeå,Piteå och Luleå lappmarcker skiedt är. Men såsom detta uthi Torneå och Kemi Lappmarcker här till icke hafwer warit i acht tagit,så synes sådant här effter åth alldeles nödigt wara; i lijka måtto SSÖ,att de Präster som ännu fattas,och Eders

35 A Kongl. Maij: tt xllernådigst behagade med Lijfzmedel och uppehälle försee,och stadigt uthi Lappmarckerne boendes blifwa,då de dess bätte re kunna hafwa acht uppå Lapp&rnes lefwerne,och them ifrån alt wanligit afguderij,hindra och afhålla,häl st effter iag förnimmer af de Prästmäns berättelse,hwilke uthi Eders Kongl. Maijjtz Lappmarcker hafwa warit brukade,att Lapperne sig mycket rättat,enär Prästerne warit dem wid handen,och hafft på dem noga upsicht,men så snart de på en tijd hafwa warit der ifrån,då Lapperne sig således förehållit, som wille de straxt falla till deras afguderij igen. Och emedan nu nödigt är,att Prästerne måtte bo stadigt utj Lappmarckerne,så synes icke mindre angelägit wara,att de af PredijkoEmbetet, som ther boenäre des itat,måtte wara af den macht och myndighet,som de af Prästerskapet annorstädes och att ther blifwa wisse Praepositi och Pastores förordnade, och de andre Capelianer som icke dependerá af de Swänske Kyrckio arne,hwar till iag Allerunderdånigst oförgrijpeligen gifwer detta förslag,och det särdeles utj hwar Lappmarck för sig,nembl. utj V Khmeå wid Lycksele,kan Kyrckioherdens ställe och boning blifwa,ther allareda en wacker Kyrckia upsatt är,med klocka ther till,hwar under V lyda,khmeå- Gran- Wapsten,Laiss eller Raanbyarne,och den Prästman, sorn ther ännu fattas, blifv/er hans Capelian, och boendes wid Jälles- Z niönes,hwilken ort finnes af LandCartet Lit. <X. V Dtthi Piteå Lappmarck,kan wid Arieplog blifwa Pastoris boställe, ther en wacker Kyrckia är,och twänne klockor,denne Pastor och wara V Praepositus öfwerföhmeåpiteå och Luleå Lappmarcker,emedan han blifwer boendes,så till säyandes,mitt utj samma ort,och till de andra Kyrckiorne i Piteå Lappmarch,nembl. Gråträsk,Arfwidziärf,Storafwawijken och Silboioch,kunn^e brukas twänne andre Prästmän eller Capelianer. Det är och allerunderdånigst att ihogkomma,att uti denne Lappmarck icke flere Präster behöfwes än tränne,som allaredo ther hafwa theras boning. Och kunna således komma under samma Pastorat fölliande Byar utj Piteå Lappmarch,Gråträsk,Arfwidziärf,Lochtå Byen,

36 Q Storbod Lappxrne,Arieplog,Når- och Söderwäster- sampt Simissiärf Byarne. V Xthi Luleå Lappmarck,kan Pastor blifwa boendes wid Jockmåck,ther som allaredo Kyrckia upbygd är,med en klocka ther till,och en Capellan wid Qwickeiocki,ther en Stugu finnes och G-udztiensten förrättas utj. Den tridie Prästman eller andre Capellanen,som ther fattas,skulle blifwa boendes wid Stoor Luleå,ther en Kyrckia tillförende warit hafwer,men långesedan af Skogzelden upbränd är. Byar som e kunna lyda till bem:te Pastorat i Luleå Lappmarck,äre,Jockmoch,Sirkacsslåcht,Sox- W V iock,torpeniarar och een dhel af Gauteniaur Byen. Mthi Torneå Lappi marek,kan Pastoris säte blifwa wid Juckas^cärfwi Kyrckia,och uthi Eno- C täckes,ther som och Kyrckia är,gtappellanen boendes wara. Och effter wid Rounola finnes och en Kyrckia,så kunna Pastor wid Juckasiärf, och Capellanen utj Enotäckes,förrätta Gudztiensten,wid desse tre Kyrckiorne. Byar till be:te Juckasiärfwi Kyrckia,kunna läggias Tingewara,Siggewara,en god del af Cauteniauri,Sondowara,Peldoiärf och Rounxla. Ofwanbe:te Kyrckior utj Torneå Lappmarck,äre på denne eller Östre sijdan om fiällryggen,och behöfwa,som sagdt är,en Kyrckioherde och een Capelian,de andre byar uthi samma Lappmarck,belägne,nembl. Koutekeino,Afwiowara,Teno och Utziocki,liggia på Wästre- eller andre sijdan om samma fiällrygg in emot Norrige,desse Skatta fuller till Cronan SwerKige, och tillijka Cronan Danmarck, doch så att Eders Kongl. Maij:tt tager twådelarne af "Skatten,och den Danske Cronan en tredie part. Men emedan Eders Kongl. Maij:tt hafwer utj alle Lappmarckerne, både werldzlig och andelig rätt och höghet,derföre behöfwes,så mycket mehra wid denne Ort en,kyrckior,eller store Trähuus wid hwarthera byen,och Pastor kan boo utj Afwiowara,hwilken behöfde een Cappellan, V som wid IXtzeiocki boendes wore. Och är så mycket nödigare på desse Orter,att hafwa särdeles Prästmän,på det Lapperne icke hade tillfälle, att draga sig in i Norrige,hwar igenom Eders Kongl. Maij:tz Rätt och

37 Höghet förminskas,hälst effter man förnimmer,att be:te lappar om Sommaren resa mycket till Waranger,ther en skön handelsplatz ähr,och tijt föra de theras förnämbste wahror,föregifwandes sig allenast resa tijt för G-udztiensten skull, den de här till af de Swänske Prästerne fv icke rnehra än en gång om åhret,åtnutit hafwa.jkthi Kemi Lappmarck wid k Enare träsk,är en Xyrckia upbyggd,och med klocka försedd,ther är nödig en särdeles Pastor eller Prästman,och kan hafwa samma Pastorat, in emot 40 familier,som tillförende bemält är, Flere Byar öfti Kemi Lappmarck,kunna icke läggias till denne Kyrckia,emedan de äre ther ifrån alt för widt belägne,på denne sijdan om fiällryggen och bem:te Enare på Wästre eller andre sijdan; Altså behöfwa effterfölliande r Byar,SombXå,Kemikyla,Koulaiärfwi,Kidkaiärfwi,Mansälka,Sådankyla och Kittila,en särdeles KyrckioHeerde,hwilkens säte och boställe kan r blifwa utj SornbiSå och tillijka Praepositus öfwer alla Torneå och Kemi Lappmarkz ofwanbe:te Byar,men för deras wijda belägenhet skull ifrån hwar andra,kan han hafwa sig till hielp den Prästman,som allaredo en tijdh warit hafwer wid Kemi Träsk,hwar om iag föråt berättat hafwer. Och emedan Ailerunderdånigst andragit är,för bättre administration och myndighet skull,att uthi Lappmarckerne blifwa särdeles Praepositi och Pastores,så böre då de Swänske Kyrckioherdar utj Wäs- V terbotns Församblingår, som äre allenast uthi Xlhmeå,Luleå och Nedertorneå, sarnpt Kemi utj Österbotn, med Lappmarckerne icke hafwa att beställa, eller tijonde ther af upbära,hälst effter bem:te Pastores sittia utj gode lägenheter,och ähre ändå wähl behålldne,så att andra Sochner i Wäster- och Österbotn ähre till Mantalen fast ringare,och alldrig hafwa hafft eller hafwa någon tijonde af Lappmarckerne. Och när den tijonde,som ther faller,blifwer anslagen till Prästerskapet, hwilke tijt allaredo förordnade äro,eller ännu förordnas kunna,så blifwer det them een god hielp till deras uppehälle,och så mycket mindre behöfwes ther till anwändas af Eders Kongl. Maij:ttz och Cronones andre medell.

38 ^ Såsom iag nu Allerunderdånigst hafwer förmält,om nödige Präster utj Eders Kongl. Maijstz Lappmarker,så will iag och i lijka underdånighet om theras lön och uppehälle,ihogkomma och påminna,huru wijda Prästerskapet uti Lappmarckerne äre har till försörgde wordne,och huruledes de öfrige,som ännu fattas,utan Eders Kongl, Maijstz stora afsaknad,uti dess räntor,uppehållas och lönas kunna. V Den LappePräst, som är utj Xlhmeå Lappmarck wid Lycksehle en född Lapp,H:r Olof Stephani hafwer warit och ännu är,scholemästare uthi den Barne Schola,hwilken ther sammastädes är uprättad uthi Glorwördigst i åminnelse 'S. Konung Gustaf Adolphs tijd,och hafwer bem:te H:r Olof hafft sitt uppehälle af samma Scholas medell,som tillförend påmindt är. Denne Prästman hafwer och förrättat Gudztiensten uthi V k fthmeå LappeKyrckia,och om han kunde niuta Prästetijonden, och hwad V annat,som ther wid hänger af Khmeå Lappmarck,och till den Orten lydande Byar,wore han,kan skie,ther med tillfredz,och kunde ther bo, som en Pastor, och des limbete förrätta, oansedt han hade ingen annan löhn af Eders Kongl. Maijjtt och Cronan. Men som tillförende beåält h är,att uti samma Uhmeå Lappmarck,och ther under liggiande andre Lappebyar, är een Kyrckia nödig wid Pellesniönes,ther och en Prästman be höfwes,och här till intet warit hafwer,så synes att han och bör niuta sådan lön och uppehälle,som de af Prästerskapet i de andre Lappmarckerne. V Xithi Piteå Lappmarck hafwa de trenne Prästmän sådan lön,att den som bor wid Silboiock niuter åhrl:n 40 tun:r Spanmåhl,och 60 d:r ksamp_t,_halfwa tijonden af Norre- och Söder Wäster-^ Sölfwermynt,Vsampt Simisiärf byarne. Prästen widh Arieplog 36 tunnor Spanmåhl och 50 d:r Sölf:r mt.,sampt halfwa tijonden af Arieplogoch StorbodLapparne. den wid Arfwidziärf,20 d:r S:mt: och 20 tun:r Spanmål med halfwa tijonden af Lappträsk,Gråträsk,Arfwidziärf och Låchteå Byarne. V Mthi Luleå Lappmarck,hafwer den Prästman,som Predijkar wid Jock mäck,40 Tun:r Spanmåhl och 60 Djr Sölfwermynt,men ingen tijonde,och

39 den wid Qwickejocki,niuter sitt uppehälle af Kidkewara Sölfwerbrukz medell. V u Kthi Kemi Lappmarck,hafwer en Prästman wid Enare Försambling nmtit 20 tun:r Spanmål åhrligen,och en annan wid Kemi träsk,lijka mycket. Hwad anbelangar de Prästmän sorn ännu äre nödige ut j Lappmarck en, uthaf så befinnes Mfcaf föregående deduktion,att de skulle wara siu till thalet,nembl. utj $hmeå Lappmarck wid Jällesniönes, en Capellan,utj Luleå V Lappmarck wid een Ort Olliolåcht och en Capellan. iäthi Torneå Lapp utj marek wid Juckesjärfwi en Pastor, och hans Capellan XXäXMXKX&m^TOft Enotäckes, Item en Pastor utj Afwiowara,och Hans Capellan wid Utzeiocki,uthi Kemi Lappmarck,en Pastor i Sombeå. Men såsom det kan wara beswärligit,iiför deras aflöning och i uppehälle skull,på en gång så många att tillsättia,så kunde i medlertijd twänne Orter gås förbij,ollioy V låcht i Mhmeå lappmarck,och Ktzejocki uthi Torneå Lappmarck,hwileke och fuller äre nödige,men de andre fem öfrige,alldeles omistandes,af de skiähl som tillförende andragne äre. Här kommer nu i betrachtande,om be:te Prästmäns lön och uppehälle; :Så är först en god hielp,att de kunde niuta ti j onden, hwilken de Swänske Pastores hafft hafwa och här föråt allerunderdånigst rernonstrerat är,att de,föruthan den tijonde,wäl kunna wara behåldne. Ler hos,till theras uppehälle,gifwer iag Allerunderdånigst ofördröj eligen detta förslag,att Allmogen i Wästerbotn,så wähl som annorstädes,gifwa öfwermål,eller twänne spillkapper på hwar tunna Spanmål,hwilke framk farne Konungar hafwa een lång tijd forundt till Wästerbotns Kornhus Spanmåhls inrättande; Men sedan samma kornhuus,hafwa sig något förekommit, och äre tillökte wordne,niuta wid denne tijden Allmogen icke samma öfwerrnåhl eller Spillkapper, Om Eders Kongl. Maijitt Allernådigst behagade sådant förunna ofwanbeste Prästmän,wore det en god hielp,ehuruwähl samma öfwermål eke faller Åhrlsn lijka,uthan effter o an som Ahrswäxten blifwer,undertijden mehra,och mindre. Föruthora: detta f

40 blifwer någon Spanmåhl öfwer utj bem:te Wästerbottn,sedan Regementet och andre,hafv/e fått deras deputat,om och den Spanmåhlen kunde samma Prästmänfcllluppehälle anslås. Enär nu här till lades någre penningar, lijka som de andre Prästerne i Lappmarcken åtnutit hafwa,så kunde MXSMMXX^XXgäXMiSKKXgXMMXäMMXiKXJi: desse hafwa theras uppehälle. Till detta Christelige wärcketz befordran utj Lappmarcken,är högnödigt&fcgfc, till Lappernes bättre information,att de Präster, som ther brukas,måtte wara af samma Nation,så månge,som der till någonsin skaffas kunna,och nödige äre,emedan det barbariske folcket Lapperne,mycket kunna till gudelighet bewekas ther uthaf,enär de höra theras egne Barn för them predijka, och elliest underrätta utj Gudz sanna kännedom, såsom och föra ett skickeligit lefwerne. Då kunna och Tolcker afskaffas,som nu dels brukas och niuta löhn,hwilke och mästkdeles äre af ringa förstånd,och derföre,kan skie,icke weta så uthföra och tyda på Lapperska,hwad Prästen thalar,och lapperne således intet blifwa altijd wähl underrättade. Och uthan twifwell ähr detta orsaken,att de af Lappe Nationen äre med all flijt tillförende hålldne till Studier,att kunna blifwa tiänlige,predijkoembetet att förestå. A Jag kan icke heller förbij gå,uthan måtte xllerunderdånigst berätta,att en Prästman II:r Hindrich wid nampn,som är en född Lapp och skickelig Man, och borde brukas wid någon Kyrckia utj Lappmarcken,men nu ähr lijkwähl en sådan förordning giord,att han tiänar för en Collega eller Hö rare uthi Jihmeå Stadz BarneSchola, der då han borde wara i Lappmarcken,och någon annan född Swänsk heller tages ther ifrån,och blifwa der nedre wid bem:te BarneSchola. Såsom det,uthan twifwel,lärer detta Barbariske folcket mycket beweka till Gudelighet,enär de see theras Präster wara flijtige,them att lära och underrätta,så skulle och Lapperne ther med icke mindre,till sådane tanckar upwäckias,enär Prästerne esomofftast sielfwe resa omkring icke allenast till Capellerne,eller husen,som äre,eller blifwa,till gudztiensten förordnade, uthan och wid tillfällen,och enär så skie kan,besökia dem wid deras

41 hemwister,noga effterfrågandes,huru lapperne sig dagel:n förhålla utj Grudztiensten,med läsande affton och morgon,förmanandes der hos, att icke ännu något afguderij,på ett eller annat sätt,af them föröfwas måtte,ochä der Prästerne sådant förnumme,kunna the ther på,wederbörlig boot skaffa, Och detta är som hos Eders Kongl. Maijjtt omförbe: te twänne ärender,iag allerunderdånigst hafwer welat andraga,och V uti Eders Kongl, Maij:tz ynnest och Nåder mig i allsomstörsta Underdånighet recommenderar,förblifwandes till min dödzstund Eders Konungslige Maijjtz ( Härefter följer "Ett kort innehåld,af det som utj föregående skrifwelse något widlöfftigt fattat är,angående Lappmarckernes cul tur och population.) S 169 Uppsala universitetsbibliotek

42 { kw Högwälborne - Såssom hoos H:ns Kongl. May:tt wår allernådigste Konungh och Herre, iagh hafwer Alleränderdånigst ingifwit een deduction om Lappmarkernes population,och der hoos,at der sammastädes behöfwes flere Präster och Kyrkior. Öfwer samma wärjtc hafwa warit deputerade,twenne af Richzens Rådh,och een af CammarRåden,sampt flere; Så är fullar nå- V got öfwerlagdt,om Prästernes Uppehälle,hwilke ännu Siu ähre af nöden, som be:te min deduction omständeligenfttwijsar.och befinner iagh detv ta,att emädan Torneå,Luleå och Råneå Sochner äre lagde #nder Bärgz- Bruken der i landzorten,och inte flere igen,än Sex Sochner,som de af ållder warit hafwa,men för een tijdh sädan ähr een dehlningh skedd; F alltså kan een Sougde,hafwandes een godh Häradzskrifware,Räntan förev stå och apbära och således een Fougde- och Häradzskrifware löön bespav ras,och läggias till LappePrästernes uppehälle,så wijda det förslå kan. v Och att een Fougde är nogh»ti Wästerbottn,kan ther af och befinnas, att uti Österbottn ähre fast flere Sochner äti hwartera fougderijet, som de och lijka wore den tijden, enär all Räntta v/ar behållen änder ^^Cronan. Detta hoos det Kongl Cammar Collegium,Jagh tienstligast hafwer weladt påminna,och under Gudz den alldrahögstes mildetijka beskiärm troligen befall er,och förblifwer - - Stockholm d. 25 Junij A:o 1673 Johan Graan. ' l I Kammararkivet: Inkomna skrivelser vol. 205

43 v Stormaktigste Konung, allernådigste Herre. Det hafwer Eders Kongl: May:tz Landzhöfdinge i Wester- och Österbotten Edel och Wälb: Johan Graan allareda för tu åhr sedan giort Eders Kongl. May:tt ett underdånigt förslagh,på hwadh sätt som det myckna Landet af Lapmarkerne,hwilket hertigs störste delen ligger obrukat,kunde giöras nyttigt och uparbetas till Eders Kongl. May:ts och Rijkzens tienst; Och såsom detsamma angick lapperne allena, och han theraff hafwer fått mehra tillfälle att giöra sigh fullkomligen undé^sttat om Landzens beskaffenheet,låtandes till een begynnelse hela uhmå ikappmark affatta uthi een LandtCarta,then och i Wintras Eders Kongl. Mayjtt af honom underdånigst insinuerades,uthaff an hwilken, iämte then besiktning, som thessuth»» i the öfrige Luhl«å Pie thå Torna och K±mi LappMarker skiedd är,man giörligen befinner att Q thersammastädes flere beqwämligheter af EngsMark,Muhlbete,Strömar och Siögar finnes,hwaraf månge andre Swänske och finske boolagh sigh föda kunde,liggiandes nu likwähl aldeles öde och fåfänge,i anseende L till den åhtskillnadh af nähring som är emellan een iapp och en an- B nan konde,i det att then förste inthe kan giöra sigh någon nytta elmedh ler fördeel af den Jordmån, som een annan likwähl dohä föda af åhtskilligh Boskap,sampt annat tarfweligit gagn kan weta sigh att betiäna aff. fördenskull hafwer han och thetta widare efftertänxkt,och af Landzskap een trogen och wählmeent försorg för the ixhäxksqa,hwilkas upseende honom är i Nåder anförtrodt,författat ett ytterligare förslagh förmedelst hwilket han förmenar att hela Landet skall kunna besättias, <f och theruthaf the nyttigheter fölia,att sielfwe Lapparne ifrån åitt hertills förde grofwe och deels afgudiske lefwerne kunde blifwa afwände,och Eders K 0 ngl. May:tt thessuthan the fördelar spöria uthi thess ingiälds förmering sampt till sielfwe Landets förswar i Krigz-

44 tijder,som ett bygt och besatt land plägar komma till wäga,män theremoot af ett öde och obygt ingalunda förwäntas kan. The medel hwarigenom thetta skulle stå till erhålla äre tweggiehanda,först att Eders Kongl: Mayjtt af een Christeligh nijtälskan till Gudz ordz förkoffring wille förordna all Lappmarken sine wisse Profwesterier särskilte Kyrkioherdar uthi twenne BEOSdasOTáxaax fördeelte,hwilka Gudztiensten och Religionswäsendet medh bättre och tijdigare omsorg ther- ' hertills sammestädes skiöta kunde än bcmxbcbäxl skiedt är,ther the andre Swenske allenast och finske Kyrkioherdarne äre acbckoflöoc een gång om åhret till Lapperne upkomne,hwaraf the ringa underwijsning i sin Christendom hafwa kunnat förspöria;och thet andre att Eders Kongli Mayjtt wille förmedelst någre förundte frijheter befodra,att then brukelige Marken af Swenske och finske åboer uptagas måtte. Hwad nu thet första angår, så uhtwisa bijlagan Lit: A,hwilka Lappmarker som allaredan hafwa sici ne Präster,och hwilka som ännu behöfwa att besättias,sampt hwilka byar medh dess tillhörige iand under hwardera läggias och fördelas kunna,såsom och hwadh medel till theras underhåld allareda are att tillgå,och hwadh ännu therpå felas; kunnandes Wij oförgripeligen inthet annat afsee,än att alt detta så knapt är upsatt,att thet ingen h förminskning skall kunna tåhla uthan största afsaknadh,efftersom taklet af Prästerne emoot landets stoorleek till räkna är ringa nogh, och thet underhåld som them tillägges icke eller synes kunna wara mindre,så frampt the sigh thersammestädes skole kunna berga. Thet larer wähl tilläfwentyrs the andre Kyrkioherdarne,som till förende hafwa hafft nyttan af thesse lappar uthi sin tijonde,tyckia denna Eders.. afsaknaden falla sigh obeqwäm,och förthy hoos Kongl May:tt medh deras sollicitation heremoot inkomma; Män föruthan det att man mehr måste reflectera på Gudz Nampns ähra och åhörares Siählegagn,än Prästernes timmelige uppehåld,så hafwer och Landzhöfdingen therhoos wij st skaifatt hwar Kyrkioherde hade dessuthan så stor inkomst,det han sigh rijkeligen försöria och rikta kunde. Theremoot blifwer thet nå-

45 got swårare att finna uhtwägh till det underhåldz anskaffande,som the nya Prästerne nödwändigt behöfwa; Och ehurujyähl Landshöfdingen hafwer hafft sitt afseende till desse medlen på någon SPanmåhl i dess Höfdingedöme,som han hafwer meent wara behållen,likwähl när man thereffter uthi CammarCollegio hafwer ransakat,så befinnes thet ringare än att det förslå kan,som sees af Lit: B. Wij hafwe fördenskull e någre flere måst effterlåta,och sådane funnit som Lit C innehåller, N ibland hwilka thet förnämsta är thet aya wederlagh,som Prästerne i Österbottn emoot giästning nu een tijdh hafwa niutet,och af sådan beskaffenheet är,att thet synes effter 1655 åhrs Rijkzdags sluut böe ra wara Eders Kongl: Mayjtt och Chronan hemfallet; hemst&llandes Eders Kongl. May:ts allernådigste behagh och godtfinnande Wij underdånigst,hwilke af thesse medel Eders Kongl. May:tt skall' behaga thertill att uhtsee och förordna. Och ehuru medh ett och annat kan synas wara något betänkiande,så förtroo Wij likwähl i underdånigheet,att ett så hörligit och nyttigt wärk,uppå hwilket Eders Kongl: May:ttz förfäder med flijt hafwa arbetat,män nu likwähl till Eders Kongl: May:tz Eegementstijdh synes hafwa warit förbehållet,skall nogsampt kunna beweka Eders Kongl: May:tt till hafwa then kostnaden ospard, som föruthan andre nyttor till så månge Siählars Sahligheet anwändes,och att icke låta thenne helsosamme intention på medlen studza, hälst effter the icke äre store ey eller Eders Kongl: May:tts Staat synes kunna gravera. Och är så thetta hwadh the nya Soknerne uthi M LappMarkerne,medh theras Präster och underhåld widkommer. fölia nu the frijheter hwilka the Swänske eller finske woro till förunna,som skulle wilia sigh ther huusligen nedersättia,och äre thesse; först att them gifwes frijheet för alle skatter och ämlagor på 15 åhrs tijdh,sedan att the försäkras thet the thereffteråht icke skole läggias för högre skatt än sielfwe lapperne,och sist att the så wähl X som Lapperne blifwa altijdh frije för knekteskrifning. hwaruthinnan dock Wij icke eller,dtötk oförgripeligen,finne något betänkiande annat än

46 IrSå thet,att thesse Nybyggiare måge sökias förnämligast innom Wäst- och Österbottn,och the nest ther in till belägne Soknar,effter the mäst mån äre wane widh vrékxsc af Jorden och Himraelen thersammestädes,och förthy ther bättre trifwas och större gagn skatta kunnej och twiflar Landziu höfdingen ingalunda,thet han in på bem:te ÄXXKX ohrter skall finna folk nogh,som emoot thesse frijheter skole wilia flyttia therhän, warandes af nöden,ther Eders Kongl: May:tt sådant låter Sigh i Nåder behaga,att thå berörde wilkohr och frijheter måge uthi ett öpet breff författas,och till allés kundskap af trycket uhtgå,och att Eders Kongl. May:tt icke allenast thesse ofwantalde,uthan och the öfrige LappMarkerne i Jämpte och Ångermanland,som ändå liggia under någon mildare Himmel,herunder begripa och medh lika wilkohr ansee täktes. Män ther nu Landet 1 kan på detta sättet blifwa folkrijkt,thå är ingen twifwel,att the skatter som ther ännu kunna liggia förborgade af ktöxskillige metaller och andre Jordewäxter,skole thess förr kunna letas Eders upp och komma uthi dagzliuset IskkecK Kongl: May:tt och Rijket till Mav:tz tiänst och nytta. Uthi hwilket af seende Eders Kongl:tea&jcsctexBergs- Collegium hafwer hoos sigh öfwerlagt,om icke the Bergwärk som uppå sådane ödesohrter kunna blifwa uptagne,skola förtiäna någre flere förmånner frijheter och isamöååöflk än andre här i Rijket,och som månge orsaker thertill stryrkt hafwa,så är och aff them ett opsatt giort öfwer Eders företalde fri j het er, thet wij i lika måtto hafwe effter SÖCéffiC Kongl: May:tz befallning öfwersedt,och så mycket mindre swårheet synes hafwa medh sigh,som desse frijtoeter på sådane aflägne och ödesohrter skie uthan den ringaste Eders Kongl: May:ttz gravation och likwähl större förmåner medh tiden af sig kasta kunna,hwarföre Wij thetsamme nu i sin form affattat under Lit: D. Eders Kongl: ^IsB^^kc underdånigst öfwerskicke och dess Nådige behagh hemstelle: kunnandes Wij inthet uthan beröm ihugkomma then troheet och oförtrutne flijt,hwilz ken så wähl Eders Kongl. May:tz Bergskollegium, som Landzhöfdingen et 0 i Wester och Österbottn hafwe widh detta tillfäll» låtet see,icke

47 > 3 twiflandes medh mindre then tienst och nytta,som thermed intenderas, skall framdeles igenom Gudz wälsignelse stå uthi sielfwe wärket att spöria och inhämta. Och ther Eders Kongl May:tt skulle i Nåder behaga Thess Nådigste Resolution heröfwer fölia låta,medan the twenne af Bergs Collegio till Lappmarkerne affärdade Commissarier äre ther å ohrten,så förtroo Wij att the medh sin närwarelse skulle kunna effecten heraf märkeligen befodra. Eders KonglJ May:tt önske Wij he t hermedh all Högh och sielfbegiärligh wählgång och lycksalighet; af Gudh then aldrahögste,och förblifwe in till wår dödzstund Eder Kongl: May:ts Alraunderdånigste trogne och alraödhmiukeste tianer Stockholm d: 16 Julij A:o 1673 f f Erich Flemingh Johannes Guldenstierna Johan Paulin Oliwekrans 'J Kommission angående privilegier för Nybyggare i Lappmarken och bergsbruk i de norra provinserna samt reglerandet av Lappmarkens kyrkoväsende "Kommissioner rörande lantregeringen i allmänhet". RA

48 /c vo Bilaga till skrivelse den 16 juli 1673 till Kungl. Maj:t av kommissionen angående privilegier far Nybyggare i Lappmarken och bergsbruk i de norra provinserha samt reglerandet av Lappmarkens kyrkoväsende. ("Kommissioner rörande lantregeringen i allmänhet") RA

49 ISS Åhrligit underhåld som nu år Åhrligit underhåld som felar nadh^om^på Spanmåhl Silf:rM:tt Tijonde A^anmåhl Silfr.M;tt Tijonde een gångh re- T:r D:r öre T:r D: r öre Snfw!my t Dal öre i i i i

50 J ' IK VUi..i. Il ' J, I i;v>

51 Kyrkiobygnadh Åhrligit underhåld som nu är Åhrligit underhåld som felar som på en o,, «*.. gångh require- Äpanmåhl SilfwerM:tt Tijonde Spanmåhl SilfsrMjtt pas> T:r D:r öre T:r D:r öre Silfw. mynt D:r öre till hwar stugu 10: m W SOt t- ^ ^ MS 20 3MX XXS XXiSX \) Bilaga till kommissionens yttrande till Kungl. Maj:t Övriga bilagor ha tydligen bortflyttats.

52 Effterskreffne Rum föreslås som nödwändige att byggias kyrkior heller Träähuus uppå sampt medh Präster försörias, v thi Umo Kyrkior 1 wijd Jellesniönees Capelianer heller pastores 1 Pastor dersammastädes Vthi Lulo 1 wijdh Olliolöeht 1 Capellan Vthi Torne. 1 kyrkia wijdh Utzjocki 1 Pastor i Juckesjerf 1 Capellan i Enotekes 1 Pastor wijdh afiowara Vthi Kemi 1 Capellan wijdh Utzjocki 1 kyrkia wd/dh Sombrä 1 Pastor wijdh Enara 1 stugu wi/dh KEmi kylla 1 Pastor wijdh Sombrä 1 wijdh Koulojerfui 1 wijdh ^ansoika 1 wijdh Sondekalla 1 wijdh Kattila Summa 4 kyrkior och 6 stugur 5 Pastores 3 Capellaner. Acta ecclesiastica nr 8,stiftet i allmänhet RA

53 i/ Effterskrefne Kyrkior heller Träähuus,medh dheras Präster som hafua heller intet befinnas allaredo wara vpbygde i lappmarkerne. vthj Umo Wijdh Lycksahla 1 kyrkia 1 Capelian som är skolmästare och dheraf niuter sin löön vfehj Pite lappmark Kyrkior 1 wijdh Arieplog 1 wijdh Silbojock 1 wijdh Arfwidsjerff 1 wijdh gråtresk 1 wijdh Stoora afuewijken 6 Kyrkior Capellaner 1 Capellán hafuer 36 tunnor Spannemåhl 50 Dr SilfrMt och halfwe tionden af byarne. 1 Capellán hafuer 40 tir Spanm. 60 Dr S:mt medh halfwe Tijonden. 1 Capellan hafuer 20 tr Spannemåhl medh halfwe Tijonden. 4 Capelianer vthj Lulo. Kyrkior 1 wijdh Jockmäck 1 wijdh Kidkewara Capelianer 1 Capelian hafuer 40 tr Spanm, 60 dr S.Mt. men ingen tijonde 1 Capelian hafuer sitt vnderhåldh af Sölfuerbruket. vthj Torne Kyrkior Capellaner 1 wijdh Juckesjerfwi marknadzplats 1 wijdh Entecki Marknadsplats Ingen Capellan uthan Nedre 1 wijdh Rounella by Pastor reser dijt upp. Torne Vthj Kemi. Kyrkior 1 wijdh Enarra 1 wijdh Kemi träsk Capelianer 1 Capellan hafuer 20 tr Spanm, men är intet der boendes 1 Capellan som hafuer 20 tr Spannemåhl 13 Kyrkior 8 Oapellaner föruthan Pastoribus i NederTorne och Kemi.

54 J > 0 I Efter Kongl. May:tz allernådigste Breef I anslåås till emotstående Nye LappePräs- ( ters Vnderhåldh Till de nye Prästernes Vnderhålldh i Lappmarken,requireres efter\ ankombne Förslagh i Kongl. May:ts Allerndigste Breef d. 27 Septemb: \hj Umeå Lappmark«1 Capelian widh Jällesniones Penningar 30 :- 30 T:r Spanmåhl 67:16 97:16 Luleå Lappmark. 1 Capellan widh Olliolåcht Penningar 30:- 30 T:r Spanmåhl 67:16 97:16 Torneå Lappmark. Pastor widh Juckassiärf medh i Tijonden af någre byar Penningar 40 V TSpanmåhl 67:16 187:16 Enotäckes 1 hans Cape lian widh ÄfflMffll Penningar T:r Spanmåhl 67:16 97:16 1 Pastor widh Afwiowahra B medh halfwa tijonden af någre 5yar Penningar 40:- 30 T:r Spanmål 67:16 107:16 1 hans Capellan widh Vtziocki Penningar 30: 30 T:r Spanmåhl 67:16 97:16 Kemi Lappmark 1 Pastor wid Sombeå Penningar T:r Spanmåhl Sumrna Penningar T:r Spanmåhl S:a 735:- Prästernas Nye wederlagh i Österbottn,Nembl. Af Kemi Sochn 16 T sr 7 Vhleå Sochn 16 T :r Limingå 16 T :r Carlöö 12 T :r Pyhäiocki 20 T :r Calaiocki 20 T :r Låchtå 20 T: G-amBle Carleby 20 T: Cronoby 16 T: Mustasari 24 T: Lillekyro 12 T: Storkyro 12 T: Mal ax 16 T: Laihola 12 T: Nerpiss 16 T: Jllmoila 8 T: Ny Carleby 12 T: Lappo 8 T: Pedersöre 8 T: Wöro 12 T: Lappfiärdh 16 T :r 312 T :r 312 T:r Spanmåhl 702: Fattas peng:r

55 Än vthi Kemi Lappmark. Pastor vthi Enare till de 20 T:r Spanmåhl han här till haf:r åtnutit,tillägges än I 12 T:r Spanmåhl 27: Här till anslåås det som Pastor i finska forsamblingen vthi^( SJ har nutit för Inspectionen 12 T:r Spanmål 27: An requireres till de NyÉ Kyrkiornes vpprättande i Lappmarkerne på underskrefne orther. J Vrneå Lappmark widh Jällesni&nes till kyrkians vppbygningh för- Sthan Klåckan PenningK r 50:- J Luleå Lappmark widh olliolåcht till een Kyrka 50: J Torneå Lappmark widh afwiouara till een kyrkia Penningar 50: J trenne byar i Torneå Lappmark, Nembl: Koutekeino,Teno och Vtzeiocki Kernösandz Gymnasij Vnderfflhålldh öfwer staten 70 T:r Spanmåhl 157:16 Af öfwermåhl och behållen tijonde i Wästerbottn. 165:16 Transporterat ifrån andra sijdan 702: 5 stugur a 10 d:r J Kemi Lappmark och Sombeå by till een kyrkia J sex byar i Kemi Lappmark, Kemikyla,Koulaiärfwi,Kidkeiärfwi,Mansälka,Sådankyla och Kittila,vthi hwarthera een stugu a 10 d:r 30:- 50:- 60:- bumma 290:- Transporterat ifrån andre Sipi&ii Sijdan 735: Summa 1052:- Suirunal052: O fl Acta ecclesiastica nr 8,Stiftet i allmänhet. RA

56 Öpet Bref af någon frijheet för dem som sigh i lappmarken wela nidsättia. Datum Calmar k:o 1673 Wij Carl etc etc G-öre witterligit, att såsom wåre förfäder Sweriges Konungar hafwa sigh berömligen winlagt om alle de länders märkelige XåfågObebyggiande, som under them lydt och legat hafwe,och ther ibland serdeles burit en noga omsorg för lappmarkerne sampt theras Inwånares gagn och v/älfärd, så i andeligh sorn lekarnligh måtto; Men wij lijkwäl förspörie,att sådant theres loflige upsåt icke ännu sin fullkommenheet nådt hafwer; Så emedan wij finne thet wara wårt Konungzlig& Embete lijkrnatigt att fatta vthi samma wärk och thet på alt görligit sätt sökia att främia och fullborda,på thet så wäl lapparne måge medh en nöyachtig vnderwijsning till deras Siälars Saligheet blifwa försörgde,såsom och sielfwe landet af flere Jnwånare besättias och upptagas,och thet som nu ligger öde och obrukat,ther igenom göras nyttigt och vparbetas till wår och Rijkzens tienst enkannerligen förmedelst Swenske och Einske åboor,hwilke then Jordmån,hwar af lapparne, effter sin nahringzart,nu ingen nytta eller fördeel sigh kunna göra, till Engzmark och Mulebete sarnpt annan tarfweligh föda af Skogh,Strömmar och Siögar bruka och nyttja kunna; att förtijga den båtnat,som genom åthskilliga Bergwärkz vptagande ther sammastädes kan stå att förmoda,och till hwilkas befordran wij ett särskilt Nådigt Privilegium gifwa och vthgå låta; förthenskull hafwe Wij för godt och rådsarnpt ärachtat,först till den rena och Saliggörande G-udztienstens förkofring,både ibland lapparna sielfv/e så och the andre,hwilka sigh här effter ther warde nidsättiandes,att sielfwe lappmarken ifrån the andre Swenske och Einske församblingarne skillias,och vthi särskilte Sochner och twenne Profwesterne fördelas skall,hwilka medh sine wissa Prowester,Kyrkioherdar och Cappellaner blifwa försedde,på sådant sätt, som wij ther å Orten warande Landzhöfdinge hafwe anbefalt,medh weder-

57 börande Biskops och Superintendentis tillhielp forderligen att wärkställa; sedan och på thet andre Swenske och Finske,vthi Wäster- och Österbotn sarnpt Ångerman- och Jempteland boendes,må thess häller låta sigh öfwertala att flyttia till lappmarkerne i berörde Landzorter och sigh ther sammastädes huusligen nederlåta och the booställen uptaga,som the finna beqwäme,och them till den ande kunde blifwa inrymde, hafwe wij them samma rnedh serdeles frijheter benåda welat,effter som wij här medh och i krafft af thetta wårt öpne Bref them benåde, gifwe och förunne effterfölliande wilkor och frijheter,som äre,att the på femton åhrs tijdh rnå niuta försköning för alle skatter och uthlagor,ehwad nampn the hafwa kunna,men effter förloppet af bem:te frijheetsåhr icke läggias för högre skatt än sielfwe lapparne,medh hwilka the öfwer alt göras lijka,och till föllie der af blifwa frije för Knechteskrifning i alla tijder; Befall andes här medh alfwarligen wåre Landzhöfdingar och Befallningsmän ther å Orten sampt alle andre,som thet i någon måtto angå kan,och för wår skull wele och skole göra och låta,att the thesse berörde åboor här widh behörigen handhafwa,icke låtandes them något mehn,hinder eller intrång här emot tillfogas,nu eller i tillkommande tijder* Till visso etc. Carolus /j j Riksregi stråt ur et under den 27<>9ol673,f ol RA

58 i /w P b / Till landshöfdingen Johan Graan angående Placatet öfwer Lappmarkens bebyggiande. Carl etc etc V/år ynnest etc, Wij skicke Eder troo Man och landshöfding här bijfogat tillhanda en deel trykte Exemplar af wårt nådige Placat, till Lappmarkens cultiverande hafwa låtit afgå,och som wij så mycket mindre twifle,det J iu medh all fli jt låte Eder wara anlägit att ställa det samma i wärket,så lagandes,att wårt der widh nådige hafde upsåt må winna sin fullbordan,som thet på edert eget underdånigste förslag är wordet affattat,så worde wij och widh effectens förspöriande, thess mehra betänkte,att komma det emot Eder medh Nåder ihug; hafwandes i hwad Sochnernes fördelning och Siälesöriarnes tillordnande anlangar, aldeles att effterföllia det upsatt som i oss hafwe giordt; men angående vnderhållet som än fordras,correspondere J medh wårt Cammar Collegio,till hwilket wij hafwe låtit wår befallning afgå,att ther till förordna hwad the finna wara beqwämast,doch till det qvanturn som J hafwa begärt. Thetta wij Eder Nådel: icke förhålle och befalle etc. etc. Carolus V ' ij Riksregistraturet den fol. 133 RA

59 Till Gouverneuren H:r Claes Sparre,angående Placatet öfwer Lappmarkens bebyggiande* Carl etc etc V/år ynnest etc. Wij skicke Eder troo Man och Gouverneur här hoos lycht tillhanda en deel Exemplar af wårt nådige Placat,som wij till Lappmarkens excolerande hafwe låtit af trycket vthgå,och som vnder edert anförtrodde Gouvernamente och någre lappmarker höra,så twifle wij intet,att J iu till föllie af Eder Embetes plicht,sampt effter wår nådige intention are therhän betänkte,huru J må kunna thet samma behörigen wärkställa,medh Swenske åboers låckande att flyttia der hän, och sigh ther nidsättia,förmedelst the frijheter,som them äre vplåtne; men effter wij ännu icke hafwe öfwer thesse lappmarker,som lyda till Ångerman- och Jämpteland,vndfått något förslag,huruledes the i Sochner fördelas,och medh Siälesöriare försees måge; Så är enkannerligen till Eder wår nådige willie,att J ther öfwer rnedh Superintendenten forderligast communicere, och sedan edert förslag skriffteligen v/årt Cammar Collegio öfwerski eke,hwilket wår befallning hafwer,att tillordna bem:te Siälesöriare thet vnderhåld som the kunna blifwa med behåldne; hafwandes J medh ber:de Collegio ther öfwer att corresponderá. Och wij befalle etc etc Carolus Riksregistraturet den ,fol. 134 RA

60 (/ Till Caminaren,angående nya Sochners inrättande vthi Lappmarke n. Carl etc etc V/år synnerliga etc. troo Män H:r Skattmästare; så och samptlo Cammar Rådh. Att wij till den rena och Saliggörande Gvdztienstens bättre befrämiande i lappmarkerne,hafwe för godt funnit ther sammastädes nya Sochner att låta inrätta,hwilka medh sine Prowester,Kyrkioherdar och Cappellaner försörias måste,effter den lista som J finne här hoos fogat,medh särskilt vpsatt,hwad hwarthera ännu till vnderhåld tilläggias bör,och i för detta hafwe oss giordt förslag på någre medel,endels af Prästernes i Österbotn nya wederlagh,endels och någre andre, som wår Stat icke beswära,och hwilke J förment hafwe ther till beqwärneligast skole kunna anslås,fördenskull hafwe wij än för godt funnit, bem:te förslagh till Eder att remittera,medh nådigh befallning at J der föret alde af uthsökien, och till Im^Míííí Prästers vnderhåld anslåen the medel, som J pröfwen wara ther till beqwämast, så lagandes att the vndfå hwad. listan innehåller» Och effter wij ännu ingen förtekning hafwa vndfått af the bägge lappmarkerne,som lyda till ångerman- och Jempteland,vthi hwilke thet, twifwels vthan,läre wara äfwen så af nöden några Sochnar att inrätta; så wele wij att J ther öfwer medh Gouverneuren,sampt Superintendenten corresponderá,och sedan J deras betänkiande hafwe inhämptat,tå i lijka måtto tilläggia dera af samma medel,hwad J pröfwen kunna wara af nöden,effter som wij detta Eder Disposition wele hafwa hemstält«och befalle etc. Carolus 1/ U R^ksregistsaturet den ,folo 134 RA