Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:43:ab Trolldomsrannsakningar i lappmarken Maskinskrivet manuskript med excerpter. Rubrik: Trolldomsrannsakningar i Lappmarken a-b) (Manuskriptet är en fotokopia av Nordbergs original, som före donationen till Umeå UB fanns i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ULMA, ULMA-accessionsnummer Fotokopian gjord i februari 1987 efter en utredning av saken gjord av professor Carl- Martin Edsman, Uppsala.) a) Del 1 b) Del 2 (Tillsammans 297 s. med kronologiskt excerptregister.) Sidorna Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2 Arieplog är en wacker kyrkia med twenne klockor dher Prästen hafwer 36 tunnor Spamraåhl och 50 D:r Sölfsr m:t sampt halfwa tijonden af Arieplog och Stoorbod Lapparne, Denne orten föreslås till booställe för en Pastore så att intet fl ere än trenne Präster i dhen Lappmarken behöfwes, som allaredo lafwa sine booningar, Nembl. föruthan Pasto- X. re i Arieplog en Capellan wid Silboioc^ som hafwer i Löhn 40 T:r ^/ J.U. -1 i. ftis? Spannemåhl och 60 D. Sölfm-:t sampt halfwa tijonden af Norre,Södre, ut.*" fäster samt Semis Jerff byarne,och sedan en Capellan 7?id Arfwidz^Järf, Gråträsk och Sorofwijken hwilker. h^afwer åhrligen 20 t:r Spannemåhl och 20 D. med half we"* tijonden af Lappträsk,Gråträsk,Arfwidz- Järf Lahsto Byarne. Uti Lul? Lappmark är allenast en ^Kyrckia wid Joc.-cmäck,dheras marcknadt hålles om winteren,prästeman dher hafwer 40 t:r Spanmåhl m och 60 D.SjM:t men ingen tijonde. Uppå denne orten kunde Pastor blifwa boendes; Och såsom dessu~han dher Sölfwerbruket Kidkewarra är uptaget,finnes wid hyttan Qwickeiocki en stoor Stuga upbygd dheruthinnan Gudztiensten förrättas så niuter Prästen sitt uppehälle af Kidkewarra Sölf :rbruuk der kunde, nu den ena Capellanen under Jockmäki lydande, wara boendes och dhen andre Capellanen -.vid Stoore Lulo L> hwarest nödwändigt en Kyrkia behöfwes på en ort wid r.ampn Ollioleet, ther och en tillförende warit hafwer,men är för många åhr sedan af Skogzelden upbrändii att dijt kunna om Sommaren komma LantaJoin byen '» Sirkesloct,och een dheel af SäxJockbyen hwilka då intet kunna bijwijsta Gudztiensten i Jockmäck uthan om V/interen allenast, Uti Torne Lappmark äro fuller 3 kyrckiör upbyggde,men ingen Präst hafwer där ännu warit boendes uthan allenast en gång om åhret wid Marknadztijden hafwer Pastor i "edre Torne sielf kommit dijt upp heller sendt sin Capellan och tagit, tijonde^r och annat, som där wid hänger af Lapparne,och någre gångor då för dhem Prediikat,men dhess uthan '7 heele åhret hafwa dhe ingen udztienst hafft,heller fådt begåå Herrans <4

3 v 1 Högwärdige Nattward. Ofwanbem:te kyrkior äro belägne dhen Första wid Äarknadz Platzen JuchesJerfwi dijt Tingewara Siggewara och een god i dhel af Lomto^^jauri komma och dher kunde wara Pastoris booställe dhen andra wid Snötäckes Marknadz Platz dijt Sönderwarra Rounulla och PeloJerfjbyar höra och där kunde Capellanen wara boendes. Den Tridie är wid Rounulla by,men theruti ähr icke på många åhr ^redijkat wordet uthan samma Lappar hafwa måst reesa en fast lång wäg som är till C Snotäckz kyrkia,wid denne kyrkian kunde Pastor i JuckesJärf,och Capelianen wid Snötäck hielpas åth ai^t hålla Grudztienster. wid macht, så att intet mehra än 2 Präster wid desse 3 kyrkior behöfwas. Hen som uti Torne Lappmark äro flere byar än dhe som kunna komma till ofwanb:te Kyrkior Nembli Koutekäino,Afaiowara,Teno och Utziocki,hwilka liggia på ;äster heller andre sijdan om fieliryggen,och Skatta till Chronan af Swerige och Danmark doch så att Konungen i Swerige hafwer 2/3 delar af Skatten och Konungen i Danmark l/5 deel. Wpa haf- \yec intet hafft någon annan ^udzt.isnst uthan när Prästen om '.Vintren reest dher en gång igenom och upbufit sin tijonde haar han hållit öudztienst i dheras kåtor, alt dhe.r.fore synes nödigt,at~ och wid desse byar måtte Stugor uorättas hwarutijku^ztiensten hållas kan, och att en Pastor hafwer samm^ byar under-sig; å/en hans booställe måste wara wid Af aiowara nästan mitt emellan" ofwanb-nfce byar tijt han på wisse tijder reeser,och Gudztiensten förrättar,och honom till hielp förord- > nas en Gapelian som kunde boo wid. utziocki. Uti Kemi Lappmar^k är en kyrkiä wid Snara upbygd,och löhn Predikanten förordnat 20 t:r Spannemåhl.,men han är intet dher stadigt boendes uthan rseser upp allenast en gång om åhret,och dher en kort tijd fördröijer. Till denne by lyda 40 fämilier,hwilka giöra sin Skatt till Swerige Dannemark och Hyssland äro intet wijdt ifrån hwarannan boendes uti denne byen är nödigt at en särdeles Pastor är boendes, Föruthan desse äro och flere byar wijdt ifrån Snar f a belägne nembl. Sanbrå Kemi-

4 1 113 kyllä,koulaierfiä,kidkeiärfwi,mansolka,sonden.kulla,och Kittila byar, hwilka alle giöra sin Skatt till Swerige och Ryssland undantagandes Kittila som ingen skatt giör till Ryssland och oansedt desse byar giöra sin Skatt,deels till trenne deels till twenne Potentater,så hafwer Kongl. Maijjt allena Jus BcclesiasticUm och Secalare»såsom och twå dhelarne af dhen Skatt dhe uthgifwa: Desse byar liggia till Kemi Finske Pastorat i österbotten,och hafwa dhen andra kyrkian wid Kemi Träsk,thijt allenast een dhel af närskrefne byar om Sommaren ( medan dheras fiskeri jen påstå komma kunna och då hafwa sin u-udztiendi, men om Winteren intet,altså effter noga ransakning till samme lapf pars Christendombs bättre befordran är nödigt att en kyrkia uprättas wid Sombeå,så att Pastor dher stadigt blifwer boendes,hwilken tillijka kan förrätta Gudztiensten med dhe andre byarne,allenast han hafwer till hielp Oapellan, som wid Kemi Träsk tillförende warit hafwer,och ännu här som hafwer 20 t:r Spannemåhl i Löön,.och att ~ ofwanbe:te byar Stugur upbyggias dher uti Gudztiensten kan förrättas. 3. Anbelangande nu dhe orsaker till dhe i Lappmarkerna i swang gångne wijdskeppelser,sampt dhe påminnelser och förslag,son både dhe här i Stockholm församblade 3iskopar,så wähl som och Superintendenten med Consistorio i He^rnÖsand hafwa ingifwit,huruledes hen rätta Christeliga Lähran ibland Lapparne wijdare kunde förmehras och alt» afguderij aldrabäst uthrootas; aldenstund dhe samme ähre sådane som 3iskoparne och ^yrkioheerdarne med dheras Capellaner alirabäst sielfwe kunna förekomma rätta och afskaffa såsom dhet,hwilkst dheras Embete åligger at draga tijdig försorg om; Ty synes nödigt att 3iskopen och Superintendenten anbefalles tillhålla sine underhafwande Präster, sådant med största flijt nijt och alfwar förrätta,och i wärket ställa. Allenast effterfölliande Stycken kunna wara högnödige Kongl. Maij:tt i underdånigheet at hemställa. l:mo Huru någre öfwerheetenes 7;erl zlige betiänte wid MaÄnadz-

5 t -urv^ ^ m c platzerne uti Lappmarknadcrnc kunde förordnas sig nedersättia at boo, som kunde räcka Predikoämbetet handen uti dhe måhl Prästerskapet intet så tillstås dhess åhörare med något efftertryck att tillhålla och uti åthskillige Puncter så Biskoparnes som Superintendentis i Hernösand finnas upförde för nödige,såsom med förbud att begifwa sig utur Lappmarkerne,med förbud på bränwijns sällgning,för och under Predijkän^sampt ätt iåta Christna sina Barn i Rättan tijd med uppenbart Afguderijs afskaffande med ransakning och uthmä^kianae.af dhe gamble Offerställen i Lappmark err.e,, med öordningz af straff ande wijd Marknaderne,och dhess?latzer,ete. hwilket alt uthan Kongl. Maij:tz p wederbörlige betiäntes laglige och ordentelige ransakning afdömmande och Execution intet beav/ämbligen låter sig giora. 2:ao. Euru med Barnens uptuchtande hoos Lapparne blefwe någon bättre anstalt giorder; Men serdeles om Kongl. Maij:tt icke af Kongl. Mildheet i liäder skulle behaga låta inrätta ett communitet på någon läglig ort i Lappmarken,hwarest en flijtig Praeceptor med god löön underhölles till Barnens information,tijt ett wist anthal på Piltar tagas kunde, och her till en wiss. tijd tillhållas, att lära läsa och öfwa G-udzfruchtan dher underhållas med kåst bådhe maat och drick, som dhe förr äre wahne nid,och skole sedan hoos sine egne bruka,såsom C och såaane kläder på $het ^he seilan hemma hoos dhe sine trijwas kunna och intet få tillfälle sig ther ifrån begifwa.» 3:tio. Hwar till och kunde komma dhet Biskoparne förmähla om een a, hoop nödige och sirligen inbundne böckers inskaffande upp till lappmarkerne,hwar af Lapparne förmenas till läsande/ztåckas efftersom dhe fuller åthminstone dherigenom bättre tillfälle hafwa sin Christendomb at lära än här till warit haf?/er. J^J Riksregistraturet under den 3 maj 1686 fol. 15v RA

6 i

7 / 115 Riksrådets protokoll den 5 maj 1686 Den 5:te Maij woro i RådKammaren Hans Kongl: Maijjt Gr. Bengt Oxenstierna, H:r Jöran Gyllenstierna H:r Lars Fleming Gr. Axel Delagardie Wattrang uppläste brefwet till CammarCollegium angående ä t- Kongl. Mtz förordningh om flere Kiörkors och ^cholars etc upprättande i Lappmarken säijandes ßigh dessuthan och hafwa uppsatt 2:ne andra breff här om,dett ena till Superintendenten och konsistorium i Hernösandh,dhet andra till Biskopen i Åbo. t^eklte breff upplästes^ och fans gott att där som talas om tijonden som lapp-prästerna skole hafwa,sättes och till sampt alla andra rättigheeter,på dhet dhe eij måge mena att sådana präster skola allenast bekomma tijonden och inthet mehra. f / För dhet öfwrige aggreerades samma breff. S > Rådsprotokoll 1686 vol. 86 Leijonstedt,s. 352,353 RA

8 Till CammarCollegium angående Lappmarkernes Population och Cultur. K Carl etc. V/år synnerlige ynnest etc. Emedan 7/ij hafwe i Nåder Resolverat med dhet forderligaste att låta i wärket ställa hoosgående förslagh om lappmarkernes Population och Cultur icke allenast förmedelst dhe öfrige lappmarkernes besichtigande och Geometriske afmätningh lijka som åhr 1671 med Umo är skedt,uthan och med kyrckiors och nödige Siälesöriares förordnande på dhe rum och ställen i alle lappmarker hwarest antingen inge kyrckior finnas heller och inge Pre- ( dikanter för detta hafwa warit stadigt boendes så att lapparne hafwa heele åhret omkring kunnat någon tillbörlig Gudztienstz öfningh åt- ^ niuta. Föruthan hwad om lappfogdars inrättande förmäles som i hwar i lappmark kunde blifwa boendes till det folketz bättre styrsel och den reene Christelige lährans alfwarsämmare befrämielse,med hwad mehra som om Prästernas stadigwarande booställe på bem:te rum,sampt tijondens upbärande hwar af sin underhafwande Församblingh hwilken tillförende af Pastoribus i Wästerbåtten och Kemi uthi Finland är uptagen worden,såsom och om ett communitets inrättande på någon lägelig ort sampt nödige böckers förskaffande andrages, effter som V/ij och för nödigt erachte att Skolemestare Embetet ifrån Pastoratet i Lychsehle blifwer åthskildt,så att begges hafwa sitt tillbörlige underhåld,uppå det begges tiensterne deste flijtigare måtte till det fattige folketz _ underwijsning,i sin Christelige lähro,förrättas och idkas; Ty äre Wij % förorsakade wordne detta ährendet till Eder remittera med Nådig willie och befallning att J öfwer alt detta ofwanber:de som wijalöfftigare uti hoosgående förslag anföres,låten uthaf dhe i lappmarkerne oss åhrligen tillfallande räntor inrätta en Staat corresponderandes med wederböranderne huru ett och annat effter nogare ransakningh pröfwas på dhet giörligaste sättet kunna låta sig giöra,så att detta Wårt Christelige upsåt sampt konungslige omwårdnat och nijt öfwer den reena Christelige lährans uthsprijdande,öfwer heele ofwanbemtte Landzort måå med det aldraforderligaste nå dess önskelige fullbordan till G-udz namnps ähra och bem:te 7/åre Vndersåtares förkåfring uti dheras Christendomb; Hwilket effterkommandes etc. t, Carolus / Riksregistraturet under den.3 maj 1686,fol. 14 RA

9 11 Till Consistorium i Hernösand angående Gudztienstens inrättande i Lappmarkerne. Carl etc. Wår ynnest etc. Såsom Wij Troo vndersåtare Superintendent och Samptelige Consistoriales; uthaf Eder underdånige berättelse af den 15. Martij nestleden hafwe i Nåder intaget beskaffenheeten af Gudztienstens förrättande och närwarande tillstånd uti Lappmarkerne tillijka med orsakerne till det afgudeske wäsendet där sammastedes,jempte dhe medell hwar igenom J förmeena,det alldrabäst kunna rättas och af skaffas, hafwa nd'es der hoos Nådigst inhemptat dhe här i Stockholm då öfwer kyrckioordningen v/arande Biskoppars dherom underdånigst gifne betänckiande,hwaraf en afskrift,härhoos föllier, Altså och emedan Wij uthi anledningh af dhet förslag som landzhöfdingen Johan C-raan Åhr 1673 ingaf, Nådigst hafwe resolverat, dhet icke allenast flere kyrckior eller Capell uti Lappmarkerne,der nödigt pröfwas,skole upbyggias,uthan och underhåld för Predikanterna till samme kyrckior anslåås,dherom ' 7årt CammarCollegium behörige ordres allaredo bekommit hafwandes dhessuthan med Eder att Corresponderá om bequämblig ort till Ztt communitetz uprättande med underhåld för en Praeceptor,och ett wist tahl med Piltar -af Lapparne,föruthan det att och kyrckioheerde Smbetet uti Lyckselile ifrån Skohletiensten där sammastädes blifwer åthskildt och med särdeles löhn försedt. Och emedan Wij nu hafwa för Pastoribus och Capellanerne i Lapmarken wisse löhner förordnat,så är här med Wår Nådige och alfwarsamme willie och befallning att bem:te Prästmän hädan effter stadigt blifwa boendes wid sine Pastorater och Capell uti Lappmarkerne,hwaremot dhe icke allenast åth- 4 niuta dhen löhn som Wårt CammarCollegium dhen på Staten förordnandes warder,uthan och Tijonden och andre Prästernes Rättigheeter,af dhe till deras Församblingar lydande Byar, så att dhe i»västerbotten, Nembl: Uhmo,Luhlo,och Nedre Torne sampt Kehmi i Österbotten boendes Pastores här effter intet skohle hafwa sig att befatta med tijonden uti lappmarken heller dhe andre prästernes Hättigheeter,warandes skiäligt att TU/

10 i 1 1 dhen som Gudztiensten uppehåller,iänowäll niuter lönen af sine åhörare. Allenast såsom någre Praepositi uthi lappmarkerne finnes nödige kunie af dhe närmast dher till gräntzande Pastoribus någre j^her till skickelige Männ till Probster förordnas hwilket Wij Eder flijt och åhuga i Nåder lembne och dessuthan förtroo att draga omsorg huru gudztiensten i Lappmarkerne inrättas effter dhe påminnelser som både ofwanbem:te Biskoppar,så wähl som J sielfwe uti Eder underdånige Relation wijdlöfftigare andraga och Eder inspection öfwer PredijkoZänbetet egenteligen kan angå,effter som dhet öfrige hwaruthinnan J hoos dhet > werldzlige Ståndet behöfwa någon handräkning,wij förmedelst Wårt till CammarCollegium afgångne bref allaredo hafwa giordt en Nådig anstalt om,så att i dhen måttan intet lährer fehla som till dhen rätta Christeliga lährans idkesamme Predijkande och oförhindrade uthsprijdande kan fordras och nödigt wara. Hwilket länder Eder till underdånig effterrättelse,och 7/ij befalle etc. / Carolus w f Riksregistraturet under den 3 ma^ 1686,fol. 30v RA Avskrifter av det kungliga brevet jämte kopior av biskoparnas pch domkapitlets yttranden utsändes av domkapitlet till Lappmarkens prostar med följande påteckning: "Desse trenne Copier af undertäcknadt af och underskrefne behagade H:r Probsten Gommunicera med de Pastoribus utgi Lappmarcken som lyda under des praepositura med en sådan åthwarningh,at de regulera sig för all ting och uthi alla Clausulis härefter, wettandes der annorlunda skeer,lärer det komma på dheras hårda answar. Ad mandatum uthi Notariens absentia Olaus Swanbergh Gr. Lito u Lector /(Nordin 46 i Uppsala universitetsbibliotek) Utom i Nordin 46 påträffas avskrifter i flera kyrkoarkiv.

11 Till Consistorium i Åbo,angående Gudztienstens inrättande i Lappmarkerne Carl etc. Vår Ynnest etc. Såsom Wij Troo Vndersåtare,Biskop och samptelige Consistoriales,till Gudztienstens idkesammare öfning uthi Lappmarkerne nådigst hafwa resolverat,att flere kyrckior eller Capell där sammastädes skole upbyggias,och dhe så wähl som dhe tillförende i den orten befintelige Capell medh sådane Siälesöriare blifvva försörgde,som hwar wid sin Försambling stadigt kunna blifwa boendes, till hvilken ända Wij dhem icke allenast en åhrlig löhn,som andre i dhen landzorthen i Nåder hafwa bewilliat,uthan och att dhe åthniuta Prästetijonden,medh dhe öfrige prästernes rättigheeter,af dhe byar som under samma Församblingar sortera, så att Pastores i '.Väster- och Österbottn häreffter intet skohle sig med samma tijonde befatta,warandes skiäligt.att dhen som gudztier.sten uppehåller,iämbwähl och niuter löhn af sine åhörare; Fördenskull är Wår Nådige willie och befallning, att J denne Wår förordningh Edher till effterrättelse ställen och dhen samma notificera dhe kyrckioherdar uthi Eder stifft,som bemrte Tijonde af Lappmarkerne tillförende upburet att dhe sig dher med häreffter intet befatta. Och emedan dhe påminnelser om gudztienstens inrättande i Lappmarkerne som dhe här i Stockholm öfver kyrckioordningen warande Biskoppar i underdånigheet hafwa ingifwit,intet äre Eder o- kunnige; Fördenskull är Wår nådige willie,att J dhem och uthi dhe Lappmarker,som under Edert Stifft sor~era,i acht tagen,låtandes dhem uppå dhet giörligaste sättet i wärket ställas och af wederbörande Prästemän med all flijt och alfwjar effterkommas. Hwar medh i förrätte etc. Befallandes etc. Carolus / i <? Riksr^gistraturet under den 3 maj 1686,fol. 29v RA

12 Biskop Gezelius i Åbo till K.Maj:t den 28 maj ^P O a Storm^chtigste Konung aldranådigste Herre. Gud4 Alzmechtig stadfäste E:s Kongl. Maij:t^ Thron i många tijder, X/ j. som iag tiirijka med 3:s Kongl. Maijxz trogne undersåtare,aldratroligst beder,för all den kongl. ynnest mig stedze ertedd är,som iag ock nu widh min heemkomst för mig far. ett ganska nådigt B:s Kongl. * Maij:tz breff,om en kongl. benådning för det ringa omak wij hade widh kyrckioordningens öffuerseende,huilket doch war wår underdånige skyldighet,att lyda den aldranådigste kongl. kallelsen till dett nödige werket. Och som widh den Kongl. Commission,på B:s Kongl. Maij:tz aldranådigste befalning,iag et underiånigt förslag gaff om Kiemi Lappmark som sorterar under Åbo stifft,så seer iag aff E. Kongl.Maij:tz aldranådigste breff och befalning,aff den 3 maij dett wara nådigt uptagit huilken 3.Kongl. Maij:tz aldranådigste befalning,medh underdånig hörsamhet skall ef f t er k ömmas, liar iag på min reesa ifrån S tokholm kom till Kiemi den 21 martij och ther visiterade,frågade iag i effter Lappmarkens tillstånd i b:te f:rsambling,tå berättade probsten ther sammastädes, som nyligen hade i Kiemi lappmark visiterat, att förrr u- _ uthan the tyenne lappräster ther äro, (neml. den ena widh jaari Ca- «pell,och the byar ther omkring^den andra widh Kiemiträsk,och the byar ther omkring) ännu tyenne woro nödige,den ena widh Sådankyla,som ok kunde Sombio och Kittila byar föreståå,och den andra widh Kusamo; och som iag förnimmer dhesse tyenne präster ther wäll behöffyas,så är till E:s Kongl. Maij:tt min underdånigste böön,att dhe aldranådigst

13 måtte försees med ett nödigt underhåld,emädan the ok ther hooss skola wara plichtige att lära barnen läsa i book,ifrån b:te Kusamo komo ok till visitation fyra bönder,och goffvo till mig denne klageskrifft för huilka iag underdånigst intercederar,effter iag förnam theras ångest och nödh,sampt längtan effter Gudz ord,och förnam iag i synnerhet widh visitationen denna gång 6ii f."fc"t folket i österbotn, "thess o G-udi loff, såsom ok annorstädes mycket ökas,så att i kyrkiorne för dem är knapt rus,och boställen ringa,men i lapmarken kunna än ware eg or nogh om dhe wäl uthdelas. ZLl-iest önskade probsten i Kiemi på Lapmarkens wegnar,att den lapmarken måtte komma under Åbo jjoffrätt, och österbotns Lagmanss- och Häradzhöffiingedöme,effter sielffua sochnen der under lyder,ty the hafua ganska långt till Stockholms hoffrätt och häradzhöffdingen boor långt ifrån dem,och fördenskull sätter en annan i sit ställe; äettä badh iag dem sökia hooss H. v^gjs Kongl. Maijrst i underdånighet kan anhålla. Sn Copie aff^" Landzhöffdingen i Österbotn,som ther o- hoo"i^2:s Kongl. Maii:tz aldranådigste befallning haffuer iag skikat till Kyrkioherden i Kiemi,medh åttwarning,att han sig'ther effter rättar,och ingalunda & befattar sig medh den upbörd som lapprästerne aff sine åhörare böre bekomma. E:s Kongl. Maijstt uthi G-udz mechtigste protection iag» aldratroligast befaller,och förbliffuer effter min underdånige plicht xförebidiare / S:s Kongl. Kaij:tz ocxxxxx underdånigste Tiänare o chtr ogneste» Åbo den 28 maj 1586 Johannes Gezelius / ' ' r ryckt i Isak Fellman II,s. 81 och i Lainberg:Handlingar IV från Åbo Konsistorii skriv. t. Kungl. Maj:t 1693 RA Antecknj "uppläst o. resolv. i K Mts Cammar d. 6 juli 1686" K brev d t. Kamm.koll.

14 m^m tia-v.ík-; Ü S Ä.fr! <r.' ' ':.i... ; /.. fjjsf-^/us i K< Kcri/vvi^i f, /F

15 Till Cammar GTollegium angående Lappmarkens population och 1 cultur med kyrkiors och Prästers inrättan- och tillsättande Carl etc. 7/år synnerl. etc. Hvad påminnelse Biskopen i Åbo underdånigst giör,i anledning af vårt öådige så till honom som till Eder d. 3 Maji sidstlidne afgångne bref om Lappmarckens population och cultur sampt Kyrkiors och Pre dikanters inrättan- och förordnande på tjenlige orter der i marken, Det hafwe J omständligare af innelychta hans underdåniga Suppliaue till at see och förnimma; Och emedan Wij sådant hans vählmente förslag och godtfinnande wid den besichtning han der i Landet hållet hafwer,med nådigt wälbehag uptagit och bifallit,dy ähr her med till eder vvår nådige willie och befallning,at J ställen sådant uthi behörig fullbordan effter dhe nådige ordres,som eder uthförligen d. 3. Maji sidstledne både om det ena och det andra gifne ähre,corresponderandes hvad underhållet anbelangar med '.Vårt Stats Contoir och gifwandes 3iskopen part uthaf det som her wid gjordt vvarder till hans effterrättelse. Här med skeer etc. Carolus ij Riksregistraturet under den 11 november 1686,fol. 502v RA

16 1 Till Biskopen i Åbo om någre Kyrkors byggiande i Kemi och Österbottens Lappmarck Carl etc. 77år etc. Det underdånige förslag J giöre effter inhämtat kundskap om Lappmarkens tillstånd i Kemi och Österbotten, till glere Kyrkiors och Prästers inrättande dersammastädes,såsom ett wärck ländande till Gudz nampns ähra och Landets förkåfring, hafwe Wij med nåder uptagit och i anledning deraf befalt Wårt CammarCollegium at giöra allf behörig anstalt till des främiande och fullbordan,lärandes dhe der öfwer med eder wijdare Corresponderá Men hwad Prästernes och Paedagogi underhåld widkommer,ankommer sådant på Wårt StaatsContoir omsorg,hwilket Wij Eder till nådigt swar icke hafwe förhålla welat,befallandes etc. Carolas V/ Riksregistraturet under den 11 november 1686,fol. 502 RA

17 1 2 Lars Grabbs undersökning 1687 ca lapparnas avguderi Med anledning av det uppdagade avguderiet i Silbojokk hade Kungl. Maj:t den 11 december 1685 infordrat redogörelse i saken > från landshövdingen i Umeå,Hans Kruuse. Landshövdingen begärde den 4 januari 1686,att häradshövdingen (underlagmannen) Lars Grubb vid sin tingsresa i Lappmarken skulle undersöka, om alla lappar voro delaktiga i avguderiet eller om det övades blött av dem som icke voro omvända till der. kristna kyrkan, om någon rannsakning tidigare hållits iärom och insänts till landskansliet, cm förordningar gjorts tidigare till lapparnas kristna undervisning i gudstjänst och skolor och huru dessa förordningar efterlevdes, om prästerna visade allvar och flit därvid. Grubb skulle äver. lämna förslag, huru den avgudiska vidskepelsen med fog och lämpa kunde rättas och föreko-mas. (se föregående kapitel) Landshövdingens skrivelse nådde icke häradshövdingen förrän återkommit från och denne scxxxsixiiii Lappmarken xå sin tingsresa. Han avgav vid hemkomsten blott ett preliminärt yttrande den 15 mars Detta insände landshövdingen till Kungl. Majjt jämte sit" eget yttrande den 30 mars (Se föregående kapitel) Den 5 november 1686 anmodade landshövdingen på nytt Lars Jrubb att verkställa undersökningen. Den skulle ske på hans tingsresa i början av Undersökningen sträckte sig över hela Lappmarken,delvis tydlii gen genom sustitut,och redovisades med följande tingsprotokoll:

18 V-r S rvwj. IWfc i K ^ «* * t i k- i R?. fct^v^í«^ vivjí^t/c I I J W J v m k J., y j y h j ^ c ^ h. ^» 3lj*n*tfc i % ftpgj u f ^ u JL \ m ívm t m t w K./^vf If & h 7 ö / ii ' * A I '«K. 1/ // // Ol * Y J I/. t \ ti»

19 Lycksele den 11 januari Jokkmokk den januari 1687 Arjeplog den 7-9 februari 1687 Jukkasjärvi den 31 januari och 1 februari 1687 Enontekis den 7 janctacki februari l 37 Sådankylä den 4 mars 1687 Undersökningar ägde rum i Kautokeino,Aviovara, Teno och Utsjoki inom Torne lappmark samt; i Znare,Manselkä,Kitka,Koulajärvi,Kemikylä,Scrnby och Kittilä inom Kemi lappmark, men i dessa byar förekom,enligt uppgift i protokollet från Sådankyla, denna tiden ingen avgudisk vidskepelse, "som dock,g-ud den allrahögste bäst bekant är." I Arvidsjaur undersöktes den 11. februari 1687 med negativt resultat enligt tingsprotokollet som icke insänts av Grubb men här meddelas från domboken. I Arjeplog rannsakades och dömdes Erik Eskilsson,och detta protokoll bifogade Grubb,när han den 1.juni 16c~ överlämnade undersökningsmaterialet till landshövdingen.

20 w v ' ' '"T r: V Tingh i Lycksehle och Shmeå Iappmarck,medh Lappallmogen af öthmeå- Wapsn- Raan- och Graanbyar,wederwarande C r0 nones Befallningzman,XIIX Wällrdh AEgidius X c Otto,medh effterskrefne lappar som i Nembden såtho. Oluff Månsson i Graanbyn, Nills Nillsson i Uhmeå byen, Jacob Larsson i Vapsn, Joen Tomesson i Raan, Enar Månsson ibidem. tr Lars Mattsson ibidem. ClerAmet Siuhlsson ibdem. Lars Pedersson och Anders Siuhlsson ibidem. Till Underdånigst och ödmiukt föllie,så af Hans Kongl. May:ttz wår I allernådigste Konungzbch Herres Resolution och befallningh af den H:r 11 Decemb. 1685,som zembwähl Hans Excell:ces SLX Barons,General Majoren och Landxhöfdingens H:r Hans Abraham Kruses,där på Funderade ordres till migh utndertschnat af den 4 Januarij och 5 Novemb. 1686,begynt e iagh nu i detta åhr,iblandh andre Tingz ährenders förrättande, * N noga inqvirera och ransaka,jembwähl migh närmare informerat giöra, huruledes /: Gudh' bättre :/ medh en stoor deel Lapparnas, här jtills, på åthskilligt sätt och wijs föröfwade affgudiska widhskeppellsser, medelst offrande och Trummespehl',monde wara beskaffat? Och fördenv skull blefwo samptlige Lappallmogen af ofwanskrefne byar,änder detta Uhmeå Lappmarckz Pastorat Sorterande,för Rätten framkallade och tillf g frågade,om dhe Xodhwilleligen och otwungne wille sanningen bekiänna, i hwilka af dem ähre deelachtige lxthi denne grofwa afgudiska Synden? Tå opsteegh ifrån Rätten en gammall beskiedeligh man,tolfmannen Oluf -i Månsson ifrån Graanbyn,berättandes,att han, jempte många andra lappar, I

21 effter theras förfäders $hrminnes bruuk och gammall funt,alt här tills brukat Trummor,som elliest på theras språåk,kallas xåbdes,hwilka dhe åthskillige gångxr om Ahret,doch icke på wissa tijder,speelat och slagit opå, jemste särdeles Jåick eller Siungande, effter theras gambla maneer och pläghseedh. Sådana Trummor /: the ther medh mångahanda slagz f xigurer af them sielfwe medh ahlbarck på skinnet afmåhladhe ähro :/ XäCXX hafwa dhe altijdh lagd t Mässingz Ringar opå,och medh Hambrar af Reens- > horn giorde och ithskurne, på them slagit, spelat och sungit,xthi den V eenfalldiga Troo och meeningh, att therigenom winna godh Sjycha, eller h elliest ehrfahra,om någon elach eller godh lycka them förestådt,f':'rr än dhe begifwit sign "ill skogz-att fånga diuur, eller elliest, medh f a xiskerijens idkande uchi Siögar och stoorx Iräsk. Opå wijdare tillfrågan, berättade denne Oluff Månsson,att enär Ringarna opå Trummeskinnet lagde,wijdh sielfwa slåendet,eller pulserande, luppit en stundh omkringh, och'omsijder synti '.velat merendeels stadr.a, eller ändtligen hålla sigh wijdh enthera sijdan^så hafvva dhe inbillat h sigh wettat,hwadh lycka eller oljrcha them förestådt hafwer,nembligen om ringarna dantzat och hållit sigh widh den?/änstra sijdan om Tramme-. vice v skinnet,skall det altijdh bemärckt olycha till wånorne,men xxxx xerså, k v i wijdh then högra sijdan, all godh lycha xth.i theras företagandes betydandes. Sedermehra, spordes Cloff Månsson^-huru har. och många andra, en såian kånst lärdt,och hwilke- them till en slijk widhskeppeligh galenskap bracht och förfördt hafwer? Swaradejatt theras föräldrar och förfäder en sådan diefwulskao them lärdt hafwa. ycerligare huru dedt kommer

22 till,att MässingzRingarne understundom stadnat och hållit sigh wijdh den wänstra,stundom och den högra sijdan på Trummeskinnet,nähr dhe på 128 henne slagit och S^lat? hwar till han Swarade: Gudh må det wetta, lappefolcket hafwa medh en sådan föröfwadh widhskeppellsse intet ondt meent. Sidst,tillfrågades Oloff Månsson,om han medh dhe andre nu tillstådes warande lappar,brukat någon widhskeppellsse medh offrande? t hwar till han Swaradhe och otwungen bekiände: att en stoor deel af them, doch icke alla,hwar höstetijdh,på åthskillige rum och ställen nedhy grafwit ett stycke kiött och been athaf hwar lemm af en!een,jempte ett lijtet Trää,på åthskilligt sätt och wijs. Sthskurit och krusat,på det odiuren icke måtte sådant röra wijdh eller någon skada tillfoga, och enär detta K ä haar skiedt,hafwa dhe blottat sine Öuffwuden,och tagit af sigh sine Myssor, jembwähl aprächt sine händer till himmelen, och bedit gudh den aldrahögste,om godh lycha,helsa och Sundheeti Sädan denne Oloff Månssons nu giorde relation för samptlige lappallmogen, publicerad och opläsin blef,spordes them,om dedt sannfärdigt war,hwadh Oluff nu sålunda publicé bekiändt och refererat hafwer? Hwar till största deelen,besynnerliga dhe som wor^ kompne till någon offuentligen ålder, swarade ochfiffjuafciiigbekiände sigh,att hafwa effter theras gambla förfäders information och lärdom sådana widhskeppellsser alt här tills brukat,oachtandes,ehuru the af Prästerskapet ähre förmante och åthwardnade wordne,ther medh att afståå; Men emedan dhe nu först hafwa fått höra,huruledes hans Kongl. May:tt wår allernådigste Konungh och Herre,sådana diefwulske widhskeppellsser hårt ijfrat,och ingalunda

23 i, ' «/ lijdajoch "tåhla will,wijdh högsta onåder tillgiörandes; Altså Xth- s r 1 29 c! v fäste dhe samptligen medh»prächta finger,att dhe och theras Barn hädan effter, alldrigh mehra skola offra och på Trummor speela, som the /: bättre Gudh :/ af oförståndh hijth in till giordt hafwa. Sine Trummor them the nu icke tillstädes hade,lofwadhe dhe och,att willia och skola till annat åhr,eller nästa'tingh hörsambligen ifrån sig lefwerera. U l ' Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t. Kungl. Maj:t 16SC-90 RA Ligger i akt I

24 130 Anno den 27 och 28 Januarij,höltz laga Tingh i Luhleå Lappmarck. wijdh Jochmochz. Tingställe, medh allmogen af Kautenjaur,Sirckeslocht,SochzJoch, Torieajaur och Jochmochz byar,närwarande Cronones Befallningsman Wäll:dh AF&idius Otto medh - Nembden. Peder Knutsson i Kautenjaur, Knuth NiHsson i Sochzjoch,» Peder Anundsson i Sirkeslocht, Anders Nillsson i Jochnoch, Tomas Larsson i Torpenjaur, Peder Nillsson i Sirckeslocht, Anundh dagesson i Sirckeslocht, Anundh Thoresson ibidem. Anders Pedersson i Torpenjaur, Alit Andersson i Kautenjaur, Påhl Andersson ibidem, Nills Anundsson i Kautenjaur. Sädan,Hans Kongl. :ttz Allernådigste skrifwellsse och befallningh af den 11 Decemb. 1685,sampt höghwälborne Barons H:r General Hajorens och Landzhöfdingens af den 4 Januarij och sedermehra u, 5 Novemb 1685 ther på grundade ordres, för sainptlige fappallmogen här sammastädes publicerade och apläsne MXiöLi bl eft?o, tillfrågades them, hwar före och till hwilken A nda,dhe /: som nogsampt ähr wordet kundbart :/ hafwa förr detta,och alt här tills,offrat till Ståckar och Steenar,brukat Spåå Trummor och andra förargelige widhskeppellsser? Då swarades: att emedan theras gambla Föräldrar, sådana widhskeppellsser brukat, så hafwa och dhe theras pläghseedh theijuthinnan fölgdt och effterlefwat,bekiännandes sigh 1. att hafwa här tills brukat Trummor, v medh hwilka dhe doch intet oadt sade sigh hafwa giordt,athan bara till att see föruth,hwadh ondt eller gådt,them wederfahras,j embwähl, huru '3' medh theras Skogz- och Frskewåhnor,sampt Booskap lychas skulle. 2. att the hafwa offrat på dhe gamble rum och ställen,sätt och wijs,soa, Felskrivning,skall vara 1686

25 theras förfäder giordt hafwa, Nenbl# för3t till Thoren eller Åskian, hwars Beläten dhe ef it er Menniskio ansichtens skapnadt medh yxor uthhuggit af Trää,som dhe kunnat,thea dhe wijdh gamble offerställen planterat och wpr^ft hafwa. 3«Berättadhe och Lapparne,att en deel hafwa upsöcht sigh Steenar till afgudars dyrekande,som hafwa hafft någon särdeles skapnadt eller lijknelse till något rationale eller irrationale aniaal,hwilka Steenar eller belåten dhe sammaledes wijdh sine > offerställen upsatt haf.7a,föregifwandes 4. somblige af dem wara Thorens Sönner och Somblige Thorens drängiar,hwilkom dhe sädan gemeenligen offrat,besynnerliga hornen af sine brundreenar eller I lärfwas /:sc ^snöpte Rennar :/ som af them slachtas Matthaei tijdh om hösten,deels hafwa dhe och 5. offrat andra Creaturs been,som them,effter Trummans anledningh blifwit pålagdt, såssom af Hästeföhl, v} rijsar,höns,3åckar, Fåår etc. Hwilka Creatur vthi theras hemwister,fullan icke finnes,trthan medh stoort beswär,reest en långhwägh till Norrige och andre orther, därest dhe sådana creatur kunnat opnegotiera och förhandla, 6, Berättade och Lapparne,att somblige af dem,offrat af dhe Slachtade Creaturers blodh,then the vthi Uäfwer-Skeppor eller Rijfwor förwarat och nedhlagdt hafwa widh theras wahnliga offerställen. 7# 3ekiände och Lapparne,att den gamble affguden Thore,hafwa dhe och,effter theras förfäders inbillan,stedze hafft i åminnellsse och honorerat medh åthskilligt offrande,för den Crdsaken skull,att han skall gifwit them wackert wäder. 8 hoos dhe framledne eller döde Kenniskior,hafwa dhe och deponerat och xedhlagdt sinc offer,och altijdh lefwat,vthi den enfalldiga trej och meeningh,att sådana afledne,.!cnnj.skior,icke så snardt skulle

26 1/ 1 32 taga them till sigh eller rychia them till sine griffter. 9, H6 Een deel offrat och den lede Sathan,att han i dess förmågo,icke skolat kunna tillfoga them något ondt. 10, Andra hafwa och offrat Soolen, Månaden och ZLementerna. & Altså tillspordes Lapparne om dhe alla häruthinnan ähre lijka deelachtige,eller en deel allena,som ännu icke ähre till dhen Christeliga läran alldeles omwände? då fuller största v ( deelsn medh högdt Roop swaradhe jaa,så att Sorlet af dem som ther medh V höllo,förtogh liudet för några af Jochmochz- och Sochjochz byar f the ther närmast ligga till Kyrckan och Landzbygden,och effter wijdare förhör och effterfrågande alldeles neekade och förklaradhe sigh alldrigh hafv/a brukat sådana diefwulska widhskeppellsser. Sädan bl ef v/o dhe alla i gemeen tillfrågade,om dhe förr detta af Prästerskapet,ähre medh någon alfwarsamheet wordne förmante och åthwardnade,att dhe medh desse groft/a Synder, skulle alldeles afståå,och för all Tingh sigh omv/anda,och giöra en sann booth och bättringh? < Här emoth kunde dhe fuller icke neeka,vthan bekiänna,att juu Prästerskapet them ther ifrån afrådt, Men såssom Föräldrarna hållit XKHXXXXäS '_ Barnen ther till,straxt ifrån Barndomen,och dhe mechta sällan kunnat k komna till xyrckian för oföhret och deres långa reesor skull, så hafrra dhe sådana förmaningar icke så mycket achtat eller på hiertat lagdt, Ethan mehrendeels bordtglömbdt och slagit i wädret. Hliest,effter noga förhör och inqvisition,befans sandt wara att Pastor loci, H:r Anders Marci Grubb,på 16 åhrs tijdh,eller alt sedan han,till detta Pastorat förordnad och constituerad bleef,alldrigh reest omkringh upp till dhe fiärran och widt aflägne Lappebyar och dess heem wister.uthi hv/ilketz anseende thc.medh sine hemmavarande -N / *

27 / Barn och legofolck,icke rätzligen blifwit informerade och "underwiste y 133 vthi sine Christendoms stycken,som the elliest och dessuthan omö $eligen kunna alla,bara en gångh om åhret,komma till Jochmochz kyrckia, Q för den långa och beswärliga wägen skull; Hen tå störstat deelen af dhe långhwägade kunnat ändteligen kommit tillstädes,har det skiedt denne tijden om åhret,på hwilken ordinarie laga Tingh plägar hållas z och Cronones Hänttor opbärss och Clarcras,tå och den rätta marcknadx-» ti j dan b er amma t ähr,och lapparne /: twifwels vthaji :/ läre då wara mera betänchte och Sårgfälldige om deras handell medh Borgerskapet, än låta lära och vnderwij sa sigh vthi sine Sahligheetzjaedell, som dhe doch hv;ar morgonstunder,medan Tinget,opbörden och Marknaden påstådt, altijdh hafv/a blifwit hållna till: Hen sädan dhe alla i gemeen blefwo alf'.variigen föraante och åt h war d na d e, a 11 dhe hädan effter,alldeles öfwergifwa skulle theras widhskeppellsser,medelst offrande och Trunac spehl ezc wijdh högstben:te Hans Kongl. Hay:ttz når allernådigste Konungs och Herres påfölliande högsta straff och onåder,ther någon af theia denne gudeliga och wählmeente förmaningh,befunnes här effter,icke willia medh godo effterkomma,och sigh till hörsam effterrättellsse ställa; Så v/ardt f ullan af them lofwat och för säkrat, att the alldrigh ineera 3kulle bruka några -idhskeppellsser,hwars'.:en på ett eller annat sätt,ythan fruchta och dyrcka den rätta Guden v;hi Himmelen; Hen det ähr,oförgripeligen sagdt,till befahra,att största deelen ännu icke hålla eller praestera sine nu giorde pronisser och löfften,förr än dhe,som ännu uthi desse grofwa afgudiska Synder och widhskeppellser torde willia framhärda, bl efw o uthi allés åsyyn och närwaro, en gångh exemplar i-

28 Anno den och 9 Februarij,höltz laga Tingh * -^j^* 16^ La PP m arck,wijdh Arieploughz Tingställe, närwarande Cronones Befallningzman Wälbet:de AEgidius Otto,medh - Nembden. Påhl Larsson i Norrwästerbyn, Anders Olofsson i Simitzjaur, Mårthen Olofsson i Arieplough, Olof Jacobsson i lochtebyn, Mårthen Månsson i Söderwästerbyn,Påhl Månsson i Simitzjärf Siuhl Larsson i Söderwästerbyen, Olof Larsson i Lochtebyn. Till änderdånigst föllie af Hans Kongl. Ma±$:ttz allernådigste Resolution d 11 Decemb. 1685,så och Höghwälborne H:r Baron,General Majorens och Landzhöfdingens,ther å sedermehra uthgångne 2:ne skrifftelige befallningar af den 4 Januari;) och 5 Novemb. 1686,blefwo samptlige närwarande Lappallmoge af Pijtheå Lappmarck,nembligen Norrwäster -,Söderwäster - Simitzjaur - Arieplough- och Lochtebyar,tillfrågade, om, och hwarföre dhe den afgudiska widhskeppellssen medh Spåå Trummor och offrande,alla ; eller några hafwa brukat? Hwar till dhe äfwen som i Luhleå Lappmarck swarade: att dhe fullan alle däruthi wore lijka deelachtige,men enär Rökelängden företogz och examinerades,befunnes några, som inga Trummor hade,men nästan hwar och een bekiände sigh hafv wa brukat widhskeppellsser medh offrande, på sätt och wijs,och jathi den enfalldiga meeningh, som athi nästföregående Luhleå Lappmarckz Protocoll finnes wara annoterat; Sammaledes och på li$ka sätt,hafwa dhe och,effter sine gamble förfäder brukat Trummor,som i berörde Protocoll förmähles. Sedermehra opå tillfrågan,bekiände dhe och,att Prästerskapet dem ifrån sådana styggellsser och galenskap tijdigt och offta,medh ondo

29 och godo,förmant och afrådt hafwa,som och hördes sandt wara,när dhe 1J 1 35 i sine Christendoms stycken Examinerades,och mehrendeels theruthinnan så wähl grundade woro,som af denne Nationen kan förwänttas. Sädan framsteegh en lapp,ben:dh Anders Påhlsson Kierru ifrån Siv mitzjaur,säyandes lapparne wara athi den enfalldiga och galna opinion, att dhe omöa^eligen skulle kunna Subsistera, eller på något sätt sigh v ehrnära,och underhålla,där dhe sina förfäders gaabla seeder,medh af-» gudiske widhskeppellsser, öfwergifwa skulle; Men icke dess mindre,opå Rättens alfwarlige förmaningh,lofwandes allesammans,sigh här effter, sådana widhskeppellsser,alldrigh meera bruka willia,jembwähl och försäkrandes, att skola medh första tillfälle,lefwersra ifrån sigh,till sine Siählesörj are, alla dhe Trummor och Trääbeläten,hoos dem finnas kunna,hwar opå tillstältes them en Specification eller extract,af samma Ransakningz lista. Hwadh elliest,erich Esskiellssons ifrån Uhmeå Lappmarck begångne Excess,anlangar och widhkommer,som H:r Peder Noraeus ifrån SilboJochi, nu wijdh detta Tingsställe angifwit,och öfwer honom Esskils son nu högeligenjför denne ringa Rätten sigh beswärat hafwer; Så Sthi största Snderdånigheet öfwersändes här hoos bijfogat,dess särdeles ther öfwer hållne Ransakningh och afsagde doom. å_akt en7maj 1688 ' / Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t. Kungl. MajTT"! * RA

30 Anno 1687 den 31 Januarij och 1 Februarij,höltz Laga Tingh i Tårneå Lappmarck,wijdh Juchas Järfwi Tingställe,medh Lappallmogen af Tinge- och Siggewara Byar,närwarande Cronones 3efallningzman XX2XXXX Wällstt Jacob Graap,och desse effterskrefne såtho i Nembden: Ländzman Joseph Ersson i från Siggewara. Hichell Anundsson ibidem Nills Michellsson i Siggewahra, > Nills Johansson ibidem. Peder Joensson i Siggewahra, Anders Josephsson ibidem Oiuf Olufsson i Tingewahra Anders Knutsson ibidem. Amondh Larsson i Tingewahra, Nills Knutsson ibidem. Henrich Joensson i Tingewahra,Lars Peiersson ibidem. 1*21 Dato,wardt noga ransakat,inqvirerat och skiärskådat,om någas, i denne Församblingh,förr detta brukat,och ännu bruka,några afgudiske widhskeppellsser medelst offrande,widh bärgh och stoora Träsk,sampt Kåbdes eller Trummor the pläga speela uppå,medh Jåich eller särdeles laula och stygg Melodie? Här till swarades och allenast effterskrefne, af heela denne Församblingh /; som består in emoth Etthundrade Skattelappar :/ sigh bekiände till denne dagh brukat Trummor eller Kåbdes, v bara uthi enfalldigheet,effter theras ganbla förfäders uhrminnes pläghseedh,i meeningh att medh them winna goåh lycha,som i de föregående Protocoller,bredare ähr att see och förnimma. Och woro allenast desse effterskrefne,som sigh bekiände,nembligen ifrån Siggewara. Peder Joensson, Lars Erichsson, Joen Nillssona. Tingewara. Tomas Anundsson, Nills Jöransson Känno.' V, Peder Hindersson, Michell Nillsson, Måns Michellsson,

31 ' ' ' ' ' -.y V - Men offerställen, sade dhe sigh wijdh denne.tijden icke bruka, uthom j 7 r i fordna tijder.. Desse ofwanskrefne "«thfäste och,att hädanfeffter,willia alldeles öfweri gifwa sine Trummor,och them ifrån sigh lefwerera,widh första tillfälle, och när'dhe här näst,hijt^konuaandesftxkffiäx warda.

32 f 1 33 Anno 1687 den 7 Februarij,höltz laga Tingh medh Lappallmogen i Enotächis,Närw^ande Cronones Befallh ningzman Wällsdi Jacob Graape,medh efftersktefne Nämbdh. Anders Tomasson i Rånulla, Anders Pedersson ibidem. Guttorm Joensson i Rånulla, Lars Guttormsson ibidem. Peder Joensson i Rånulla, Peder Hindersson ibidem. Måns Mårthensson i Ssondawara, Nills Månsson ibidem. Nills Larsson i ssondawara, l^der Srsson Kuttainen. Anders Pedersson i Pelldojjerfwi, Nills Pedersson Ibidem. Tillfrågades kappelanen och Lapp Predikanten Hjr Olof Sirma,medh samptlige Ländz- och Nämbdemännen,om dhe wiste någon i denne Pörsamblingh,ännu bruka och föröfwa den afgudiska widhskeppellssen medh offjempte rande, widh åthskillige rum och ställen, sampt Trummespeehlj^saap* Jåich eller Siungande som i framfarne tijder,hoos them warit ett gemeent och allment bruuk. Tå swarade H:r Oluff Sirma,sigh intet wettat eller förstådt uthaf någon annan,hijth in till föröfwadh widhskeppellsse,ä G hoos största deelen af lapparne -häri sammastädes,än opå den händellssen, att någon Siukedom eller anna olycha uppå deras Vånor eller dem sielfwe tillstödt och påkommit,då hafwa dhe lofwat till kyrckan,ett Reens kalfskin, medh dhe ther på fastsittiande horn och klöfwor,hwilket dhe v sädan fram athi kyrckian eller in för Altaret burit och nedhlagdt hafwa,athi den förhoppningh,att Siukéomen därigenom skulle lindras och förminskas,. Hwilka horn och klöfwor H:r Olof Sirma,sade sigh altijdh sädan hafwa afskurit,och som offtast förmanat them, thermedh att afståå; v hwilket dhe och nu inför sittiande Rätten,medh uprächta finger athfäste och lofwade,att hädan effter,willia effterkonma,hälst emedan dhe nogsampt hafwa befunnit,att dhe lijtet eller intet,medh en sådan

33 widhskeppellsse,sigh till någon fromma,kunnat athrätta. v V 1 39 C > v^ akten 7 maj Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t-. Kungl. MaJTt Ö>RA

34 Anno 1687 den 4 Martij,höltz Laghmans Tingh medh Lappallmogen i Sådankyhla,wederwarande Cronones Befallningzman Wällidh Jacob Graap medh - Nämbdemän. Peder Pedersson,G. Anders Hansson, Anders Hansson,Jöns Hansson,Anders Andersson,G. Hans Andersson, Hans Andersson, Matz Hansson, Här i Församblingen wetta Lapparna af inga afgudiska widhskepe pellsser,hwarsken på ett eller annat sätt: Twenne Gambia Tolfmän,Pe- > der Pedersson och Anders Hansson^om sine 70 åhr amble,sade sigh minnas, tå the wähl wore sine 20 åhr gamble,att theras föräldrar brukat widhskeppellsser medh offer,besynnerliga på en Steen wijdh PyhäJärfwi på hinsijdan Kiemi Träsk belägen,hwilken dhe. medh Reensfetma,några gångor om åhret,effter som tillfället gifwitz,besmordt, jembwähl horn kringh honom nedhlagdt hafwa,på graant Biörckerijs, som xffersteenen lågh opå,och hwart åhr änder honom wähl lagat och bäddat blef,sammaledes brukades och den tijden Trummor,som dhe framledne gamble appar speelte opå; Men Gudh ware Ewinnerligen ähraa,att sidan Sahl. H:r Johan Pictorius, för en långh tijdh sädan deras kyrckioheerde bleef, v wardt slijke widhskeppellsser, mehrendeels Hthrootade, men alldeles anskaffade, sädan nu warande Pastor.i Tårneå H:r Gabriel Tuderus,sedermehra och en långh tijdh ther effter,till theras kyrckioheerde Constituer ad bleff ; v Men hwadh dhe öfrige,8thi Tårneå Lappmarck,nembl. Koutokeino- Afwiowara- Theno och ^thzjochi, j embwähl iithi Kiemi Lappmarck, Önare, Mansälcka- Kittka, CuolaJärfwi- Kiemikyhlä- Somby och Kittilla,belägne byar,anbelangar och widhkommer; Så,effter noga hållen inqvisition,

35 . ;. j befans Sthi alle desse ofwanrörde byar,inga afgudiska widhskeppellsser, hwarsken på ett eller annat sätt,nu för denne tijden föröfwas, som doch,gudj then alldrahögste,bäst bekant ähr. Hwadh nu sålunda uthi största enfalldigheet om lappernes här tills, i margfalldigh måtto,föröfwade afgudiska widhskeppellsser,protocollerat och ad notam fattat ähr, heemställes och lembnes Hans Kongl. May:ttz wår allernådigste konungzoch herres ^ådigste correction och omdöme, Allerunderdånigst. 1 a i Sålunda,af Ofwanstående datis,om lapparnes oppenbaradhe afgudiske widhskeppellsser,warit ransakat,skiärskådat och befunnit, Attesterer. LarssJacobsson Grubb Häradzhöfdingh.M P:ria. &

36 1 4 2 Ann» 1687 den yl Februari;) hölti laga Tingh i Arfpis- Järf och Pijtheå Lappmark Närvarande Crcntnts Bsfallningzman Välbetrcdde AEgidius Otto medh Nämbden. Ländzman Lars» Larsson Bängdt Larsicn, Johan Larsson Siuhl Andersson Siuhl Joensson, Honrich Andersson «i Sampt1. LappAllmogen blef förehållit Kongl. Maysttz Allernådigste breff,att ransakas,om nå^on widhskeppellsse medh Offrande och Steen- sampt Träägudars tilbediande,finnas skulle i denne^pörsamblingh? Hwar till dhe allesammans inständigt neekade,hwilket ooh deras Pastor Wällärde H:r Daniel Offerdalinus medh dem C ontesterade, så att ingen ibland hans åhörare finnas skulle som sådan afgudisk widskeppellsse brukar. -L) ^ Dombok,Västernocrlands län nr 8,fol 918. RA

37 v 1 Anno 1687 den 7,8 och 9 Februarii,höltz LaghmansTingh i Pijtheå Lappmarch wijdh Arieplougs Tingsställe,wederwarande Gronans Befallningzman Wäll:dh AEgidius Otto medh Nämbden Påhl Larsson i Norrwästerbyn,Anders Olofsson i Simitzjaur, Mårthen Olofsson i Arieplough,Olof Jacobsson i Lochtbyen, Mårthen Månsson i Söderwästerbyen,Påhl Månsson i Simitzjaur, Siuhl Larsson i Söderwästerbyen,Olof Larsson i Lochtbyn. LappPredikanten H:r Peder Noraeus ifrån Silbojochp och Pijtheå Lappmarck,förekom och inlade en skrift uthi Rätten emoth en Lapp Erich Esskillsson ifrån Uhmeå Lappmarck,moth sine 60 åhr gammall, hwaruthinnan han högeligen lamenterar och sigh beklagar,huruledes han förledne höstas, ( sädan han,till underdånigst föllie af Hans Kongl. Maijrttz wår allernådigste konung och Herres resolution och befallningh af den 11 Decembris 1685,begifwit sigh till fiälls,till att upspana och förstöra Lapparnes afgudiska widhskeppellsser) ähr öfwerfallen worden af bem:te Erich Esskillsson,nembl. i fölliande måtto: att tå han äntligen hoos honom ett ^ederstyggeligit och Sudj y n misshageligit offerställe,hwar opå han mångahanda slagh af oskiälige Creatur offrat,jembwähl ther hoos Träägudar sampt en Spåå Trumma i hans kåtta funnit,hwilket offerställe H:r Peder fuller sade * -c sigh hafwa förstört,men, sädan han Trumman honom Erich Esskillsson afhändt och medh sigh togh,såssom till itt widermähle,badh han fullan,att Tfumman måtte lefwereras honom igen,men H:r Peder det ingalunda efterkom,uthan medh henne bordtgick. Erich låter sigh icke förtryta,uthan en lijten stundh efter H:r Peders bordtgångh persuaderar och narrar åstadh twenne andra Lappar,Esskill Iddesson och Thore Clemmetsson,att giöra föllie medh sigh till skog,till något särdeles wärf och ährendes förrättande,och enär the ungefehr twenne mijhlar woro komne till skogz ifrån Erichz kåtta,attrapera och hinna i

38 Mol dhe Hsr Peder och hans medhföllie,nembl. Ländzmannen Anders Olufsson och Clemmet Clemmetsson sampt Mårthen Anundsson ifrån Simitzjaur, Tå springer Erich till och medh wåldh tager sin Trumma igen uthaf H. Peder,kallandes honom Tiuf,skiälm och röfware,hwilket bem:te Ländzman Anders medh dhe andre Twenne,Clemmet och Mårthen,bewittnade sålunda passerat och skiedt wara. Tå beklagar sigh Erich Eskillsson, att H:r Peder slagit honom medh sin staf på handen,hwilket H:r Peder wähl tillstodh och sade sigh hafwa giordt,tå Erich uthdrogh sin knijf och tillbödh att afskära repet,hwar med Irumman warit fastbunden på Reenryggen. Elliest betygade mehrbem:te wittnen,att Erich Esskillsson hafwer hootat K:r Peder,näst förr än han Trumman igenfick,och sagdt; om iagh min Trumma icke ig enb eko miner, skall iagh grijpa till slagzmåhl,och där iagh något bryter så ähr iagh wäll mechtigh att bötha derföre; Erich Esskillsson föregaf och inwände ther emoth,att H:r Peder hafwer fördt Brennewijn medh sigh till hans byy eller kå- ta,ther af han något kiöpt och sädan drucken blifwit,och torde således hafwa något sagdt eller giordt,det han eij hade bordt,hwilket han nu icke till det ringaste sade sig kunna påminna, Opå tillfrågan kunde H.Peder icke neeka före,uthan juu han något Brännewijn till honom försåldt hafwer,men warandes i den mening att Brännewijnsruset wähl geck af Erich under wägen,medan han twå mijlar wägh lopp efter honom. Hwar medh denne saak lades till Rättens öfwerwägande,warandes dess enfalldiga betänckiande och' afsagde doom som föllier: Hwadh dhe widhskeppelsser medh offer,trääafgudar och Spåå- Trummor hoos Erich Eskillsson fundne ähro,anbelangar och wijdkommer, så ähr det en Saak,som till underdånigst föllie och reglement af Hans Kongl. Maijittz wår allernådigste Konungs och Herres allernådigste resolution och skrifwellsse af d. 11 Decemr uthi detta foro, eller af denne ringa Rätten,för denne gången icke debatteras,eller 1 A 4

39 Mol v"? '.^i^v^fif,-^t i

40 im w m vyti^a I JH/A. U^y-jsptiMk.-^^yv JZZ^S^MM^. ilu/v V M I V ^ f t m f t p i ty^yma tumm«m m m A I / v /.-t < î fflwwh U^h-CuAf / / ^ : r?- rwk+4

41 judicialiter afdömmas kan,uthan hemställes högstbemrte Kongl. Maijrttz allernådigste Resolution och betänckiande,huruledes sådana hedniska widskeppellsser skole må handteras och afdömmas. Men elliest angå^ ende Erich Esskillssons uthi Wredzmode och medh wåldsamheet Råånte och igentagne Trumma utaf H:r Peder Noraeo,så blifwer han derföre dömbdh att bötha sine 40 marker Sölf:rmtt lijkmätigt det 40 Capitl. Edzöhres balcken Landzlagen,jembwähl för dhe uthgutne trenne skiälsordh,tiuf,skälm och Röfware,saakfälles han till tweböther,nembligen för hwarthera 6 marker i anledningh af det 43 Capitl. TinghXåhlaS Balcken,jembwähl dedt 32 Capitl* Rådhstugu B. Summan blifwer altså 58 marker eller 14 daler 16 öre Sölfermynt. Poch,denne Saak under dhen höglofl. Kongl. Håffrättens wijdare HöghRättwijse omdcnme och correction ödmiukeligast remitterades. Actum ut supra Oppå Laghmans Rättens wägnar Lars Jakobsson Grubb Lai dshövdingens i Västerbottens län skrivelser till Kungl. Maj:t, vol. 2, RA Bilaga till Hans Kruses skrivelse 2 juni >"

42 Mol Medan Lars Grubbs undersökning pågick,upplästes i rådet den 1 Xfebruari en skrivelse,som lapprästen Petrus (Per) Noraeus i Silbojokk författat den 24 november 16S6 och Insänt till superintendenten i Härnösand,Matthias Steuchius,angående den vidskepelse och de avguderi som han funnit hos lapparna Tore " lsson och Eskil Iddesson. Skrivelsen eller en kopia av den har a^grgli-g-sn översänts av superinis tendenten "till Kungl. Ma j:t. Rådet anmodade landshövdingen och superintendenten att med biträde av en häradshövding rannsaka om dessa lap pars avguderi. Brev härom avgick den 1 februari,varvid Noraei skrivelse bifogades. Brevet eller breven ha e; påträffats. De saknas i riksregistraturet. Den 2 juni 16i" insände landshövding Xruuse häradshövding --rubb undersökning och domen över Erik Eskilsson till Kungl. Maj : t. I samtidig skrivelse begärde han uppskov till kommande vinter med den kommission till Lappmarken som ålagts honom :oh superintendenten och föreslog,att de vid sa^ma resa skulle verkställa Kungl. Maj:ts befallning den 5 november 1566 om undersökning av prästerskapets rättigheter och Kungl. Maj:ts befallning den 23 november 1686 angående kyrkor nas medel o Den 21 juni 1637 beviljade Kungl, Maj:t framställningen. Svea hovrätt skulle låta anstå med MJiMäXXKXMäX behandling av målet röran de Erik Eskilsson tills vidare. Brev hären ha icke påträffats. Landshövdingen begärde den 3 november anslag till resekostnader na vid kommissionen till Lappmarken,men Kungl»Maj:t avslog framställningen. Superintendenten hade beordrats till den kommission som skulle överse de kyrkligaxxx böckerna i Stockholm,men genom landshövdingens upplysningar återkallade^ Kungl. Maj:t detta uppdrag.

43 Rådsprotokoll den 1 februari _ Wattrang uppläste Extractet aff den skrifft som Lapp-Prästen Petrus Noraeus insändt till superintendenten i Hernösandh de ^ato Pitou den 24 Nov: 1666 angående den widhskepelsen och affgudadyrkan, som på sombliga orter i Lappmarken öfwas och särdeles aff 2:ne öfwerdåaige sällar widh namn Tore Nilson och Eskil iddeson, Hr Hans wachtmeis~er gieck uth Hr Johan Stenbock kom in Discoarerades Dm detta fördömelige affguda wäsende,och hcltz före att dessa oegge som uppwigla och förföra dem andra,såsom och sättia sig upp emoot Konungens förbudh borie exemplariter blifvva straffade,och een sådan stoor syndh inthet blifwa ohämnat. 7/attrang påminte att Prästen som giiwit relation i saken till Biskopen beder att han wille låtha ransaka iär öfwer. Resolverades att breff skall affgåå till Laidzhöffdingen Abraham Cruus så wähl som Superintendenten Steuckium,att Superintendenten tillijka mei Een häredzhöfding skole där in loco hålla ransakning här öfwer,och där så befinnes som relation innehåller skole karlarne till vrijdare tagas, för hufwudhet. Rådsprotokoll vol. 88 b Leijonstedt. J "Den 1 Februarij waar i Rådkammaren Hans Kongl. M:t gr. 3engt Oxenstierna. Gr. Johan Stenbock Hsr Lars Fleming. gr Axel Delagardie H. Hans Wachtmeis"er Hr Nils Bielcke. H:r Robbert Lichton Hr Jacob Jean Hastfeer H:r Srich Lindschöiih."

44 Copia eller extract af Lappeprästens H. Phers Noraei skrifwelse till H. Superintendenten i Hernösandjjff, af c dat^z' Pith^å 24 ffovemb Salvo titulo. förorsakas iag mig för Eders Faderlig Högwyrdigheet beswära och med tårar klaga cfwer nogras förhärdan här i Lappmarcken,med sin fördömlige wijdskieppelse, och afgudadyrkan i Trummor och Offer: det iag nu i höst befanat,när iag af" nijt å mina Embetes wägnar omkring h reeste i fiellen till deeras byar,att besichta deras wäsende ^ty om hösten när slachteti;den är,hafwa de sin största wijdskeppelse, och afgudadyrkan med offer' r och gläder iag mig i det iag förnimmer att ludz helga ord hafwer genom then helga anda burit frucht hoos wåra åhörare i Sillbojochz f örsambling-,är att sees där af,att iag icke fant hoos dem sådan Trijdskeppelse nyliga giordt,utan fordna, ibland dem nembl. som iag hinte visitera,om the andra wåre åhörare weet iag icke X seia,som liggia öfwer fiällryggen neder i Nåriges gränsan tijt iag eij räckte: liu ibland desse wåre åhörare,war een som hörer Umeå försambling till,erich Eskillséon benämbd een förhärdat lera, och alldeles gudlöös nenniskia: till honom gick iag och,att besee '-I hans ^helgedomjf tå fant iag där ohörlige månge wijdskeppelser,både tillförenne giorde,såsom och i detta åhr,månge otahlige Trägudar och beläten somlige i jorden nedergrafne,och till somlige war giordt ett theatrum eller lafwa högt upp i wädret,det förstörde iag,tog ett beläte med mig där ifrån, såsom och hans Spåtrumma; Een Länzman hade iag med mig,sairit fieriingzmannen,och een annan Lapp så att iag war

45 sielf fierde. Enär iag nu war ifrån hans by reester till fiells på hemresan,hafwer han i medlertijd förskaffat sig twå öfwerdådige Sällar ifrån näste by doch under Umeå försambling benämbd Tore Nilson,och Sskill Jddeson,sin Broderson,när Wij wore komne wijd pass 5wåå mijhl ifrån hans by till fiäls,strächte han Erich Eskills^on effter oss sielf tredie med skrij och rop,staffrar och käppar i sine händer, höötandes till mig och mitt medföllie att iag skulle skaffa honom hans Trumma igen,iag bief förskräckt för sådane öfwerdådige sällar, sade doch till honom,förgrip tig icke på mig,tu giör tig sielf skada, ty iag går på Gudz och kongl Maijosfts wägnar och med förbud om sådant: Han swarade; Jag achtar det inthet. Ty iag är wähl Rijk: iag har wähl rådh att fylla Konungens pungas iag nogot Exorbiterar, min trumma skall tu lefwerera ifrån tig,eller det blifwer annat af,när iag tå icke wille gifwa trumman ifrån mig,röfwade dhe henne ifrån oss,såsom öfwerdådige mertiskior,och foro sina färde,med månge försmädelige skiälsord, detta låter han nu omkring sprida i Lappmarken sig till beröm,att han ingen achtar,samt förbrår the andra Lapparna,som hafwa öfwergifwit sådan afgudatienst. Skulle nu een sådan uooenbahr förhärdat menniskia / ' H. * få slippa -{det ohörligit worei så skulle och andra, som öfwergifwit a. hafwa,åter af een sådan taga förprgellse,och wijdare afgudar tiena, såsom det inthet på sig hade,om thet icke blefwo af höga öfwerheeten undertagit och straffat. När iag i hans koja om afftonen hölt böön och Ivij alle fölle på knä,wille han inthet oansedt iag åhtskillige gånger honom där till nante,uthan lade sig ned på sijda,iag sade till r honom; Hwij hafwer tu icke bekymber och åhoga för din siäl,hyij KK2X]öfX

46 1/ 1 5 lärer tu icke sielf läsa, såsom och tine barn,neij respondet: wij hafwe alldrig tijd att läsa för wår myckne boskap,till detta hans Us tahl swarade iag honom med Explication de Epulone luc. 16. men alt förgäfwes. Denne Srich Sskillsons ållder,är wijd pass 60 åhr. Han är och i sanning full af förgiengelige rijkedomar Sillfwer penningar och wähl tusende Rhenlr. Denne samme sälle war här wijd Sillbojåch d. 3:die Sollenne bönedagen,och när han hörde mig predika om offer och afgudadyrkan,att de som åffra,det offra ihe diefwlen. Och förmante idkeligen där ifrån på Herrans Gudz wägnar. När han tå uh$går på körkiowallen,får han een annan.med sig,anund Thorson benämbd, ifrån Torpunjaur,och säger tå,att iag skiäll-e på Predikestolen his formaliis: Det är under att han v/ill skälla om wårt afguderij,han må weta att wij det alldrig öfwergifwa,wår förfäders sätt,detta helt och Amund 'Thorson, med honom Erich Eskiellson: Desse beggie uppenbahra afgudadyrkare äre aldrig wärde att lefwa. Sfren sådan förhärdat lem är Amund Thorson wijd ålder pass 67 åhr,af honom hafwer iag och nu tagit een trägud till prof och bewijss,den han dyrkade i fiohl,honom tog iag i sommar,det wiste han f liqwäl giorde han och sig een Trägud ti i detta åhr, som han offrade till,,nu i denn^ höst. Han wijsar sig och obotelig,hwilken och är så försmädelig att han säger prästen mitt i öhronen att han will aldrig det öfwergifwa,så länge han lefwer,efft er hans faderfader,och hans fader sådant brukade i sin lijfztijd,och mådde wähl,iag sade honom, Gudh är domare med hwad boothfärdigheet ahe hädanfohro af wäriden effter dhe Trummor och Afgudar brukade me- A dan dhe lefde -(ty min wyrdige fader kiende hans fader wähl,och säger att han wahr een af dhe ypperste Trållkarlar'^. Tå swarar Amund Thorson

47 i 5 * nå g sålunda,om min Fader kom till hellwetis,där igenom att plågas, kan och iag tåhla det han tåhl och lijder. Så obothfärdig är han och försmädelig. Nu will iag och Explicera Eders Faderlig Högwyrdigheet,Lapparnas offers dyrkande,och den fromma dhe sig där af mehna hafwa. Nempe Enär dhem siukdom påkommer,tå låfwa the een Rheen eller något annat slachte Creatur till dhe döda,och thet träb^lätet,the giöra skall wara persohn som the offra till,ty dheras förfäder hafwa r /'. i them lärdt ^dicunt? att the döda längta och töfwa samt trå effter C dem,therföre tillkommer them siukdom och måste dhe fördenskull blidka dem med offer, att dhe nöja sig där med. 2:do. När een Rh n död är lofwa the offer till Liefwulen; seijandes,af honom kommer olycka, han måtte blidkas med offer,han måtte betiänas där med,att han stillar sitt förehafwande med olyckones tillskyndan etc. Till hans nampn giöra the och ett träbeläte,hwilket tillijka med offren nedergrafs i Jorden,såsom och the dödas åffer i jorden tillijka med belätet nedgrafwes. 3:tio för wäderleeken hafwa the dyrckat Thore eller Åskian,såsom och Sricn Lskillson och Anund Thorson honom ännu dyrkia, säiijandes att han är een stoor man,och råder om wäderleeken,gifwa rägn i sinom tijd och soolskijn i sinom tijd,oansedt iag expliceradt på prädikestoolen,såsom och privatira é physica Scharphij Sperlingii de meteoris igniti^'. Andre tro,men Erich Eskillson tiänar Åskian för een Gud och dess offer byggies på ett theatrum högt i wädret med alla Rhenhornerna på,som slachtas,såsom hoos Erich Eskillson fans een Lafv/a,där han i många åhr offrat hade till Thore,thär war wähl ICO Rheenshorn församblat, föruthan offret och där om kring lafwan nembl:

48 war Thores beläte,biörkor heela trän med rötter uptagne,u(t jhugne, 152 och wänt roten upp åht himmelen men toppen ned till jorden,och när jag giéck ifrån hans koja min wäg hem åht till fiälls,tå gieck han i fult sinne till thetta sitt theatrum,talade till det och bad,thet skulle lijkwäl stå på sin sijda,fast än thet war förstördt,han skulle thet åter uprätta. Få nu desse twänne uppenbahra förhärdade menniskior Erich Eskillson och Anund Thorson lefwa,så må eij nogon prest ( wara ibland kapparna menra,eller något Guds ora,ty desse förwilla dee andra,woro önskeligit att ogräset måtte rensas för än skördetijr,' / den kommer. Denne Erich Eskillson förbiuder och Lapparna resa till bcnedagarne,sei ja the,thet är i^cke kongl. påbud om bönedagarna,uthan presternas egen updichtar. och sådant mehra etc: förmodar nu att Eders fäderlig iögwördigheet låter een immission komma till Lapparnas häradzhöfdingen Lars Grubb att han detta granneligen ransakar och till EoffRetten annoterar. Petrus Noraeus. Cum originali concordare vidi, uyk ; I Olaus Svstedie Sloq: Lect: in gymn: Hern. J/ / Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t. Kungl. Maj st RA Ligger i akt 7 maj 1688 som bil. t. Relation om Lappmarkerna

49 . / V? Stormechtigste Konung Allernådigste Herre. v Eders Xongl. Maystt öfwersender iag her med uthi diupesta &nderdånigheet en Ransakning,som effter Eders Xongl. May:tz Allernådigste W bref och befallning af den 11 Decembr 1685» straxt der effter om 2fcLnteren i Lappmarcken 1586 hållas och anstellas skulle, som mitt bref till Käradzhöfdingen uthi ->appmsrcken Lars Gruobe ben:x af den 4 Jar.u- ( arij ifrån Stockholm,hwarest effter Kongl. May:tz allernådigste permission Jag då stadder -.var,uthv/ij sar, men efftersåsom bem:te Herad-- hcfding,då när mitt bref till Uhmeå ankom,allareda på ^agmans Tingz Reesan i Lappmarcken begrepen,och Lagmans Tingen i Uhmeå,Pitheå och Luhleå i lappmarckerne,hållne och förrättade,lapparne ochså effter vvahnln Separerade och skingrade wore,kunde fördenskull &radzhöfdingen ingen ransakning der om.vijdare anstella, ut han iag måst iterera min An: o befallning till honom den 5 Novembr jotx 1686, h7?ar effter Heradzhöfdir.gen Ransakningen v/ijd Lycksehle. ordinarie lagmans2ing begynt,och så v/ijdare v/ijd alla ting i lappmarcken- Continuerat och samma Ransakning mig i går tillijka med en domb öfwer lappen Erich Eskielsson,den här d hoos föllier tillställt hafv/er. Denne lappen Zrich Eskielsson,blifv/er tilliftka med Ammund Torsson åthskilliga gånger för förhärdade Menni skior och afgudadyrckare uthi H. Pehr Noraei Relation angifne,för hwilcken orsak skull,eders Kongl. May:tt i dess Allernådigste bref af d 1 Februari allernådigst H. Superindent:n Magist: Mathiam Steuch och mig anbefallt, med xeradzhöfdingen i ort her., ii j t opp i Lappmarcken,

50

51 i< hwarest desse hårdt anklagade lappar sitt tillhold hafwa,att resa, noga der om Ransaka,om det sig så förehåller,som det angifwit är,så laga att bem:te Personer då kunde gasttagas och effter noga förhör X och,e/ V 6 laga medfart,gudz och Swerigxs lag till sitt f:rtientac straff dömas och Sakfellas; Men effter som Eders Xongl. Mayrtz allernådigste bref c- intet ankom för än som Tingen uthi förbem:te Uhmea och Pitheå lappmar- \ e ker,hwarest de v/jstas,förrättade woro,kunde mar. ey för denna: gången i der.nl Saken något företaga eller ransaka, Effter som det omöyeligit är att få samma apparna till samman,uthan då när wanlige Ting och Marcknader om wintern uthi Januario,februario coh Martio hålles,då dhe till 3orgerskåpet,som till samma marcknad r = = sa,sina wahror emot V wahror eller brenwijn förhandla eller för paningar försällia. Utaf alla deras som om lapparnas wäsende,lefwerne och ostadiga ifrån den orthen till den andra,wandrande,något wet~a berättelser,fcrnimmes att uthi Lappmarcken ingenting företagas o:k utlirettas, eller att man alldrig lapparna tillsammans- bringa kan uthan om 7/interen då dhe effter wanligheeten wed Ting och MarcknadzPlatzer,sig sielf sambla och instella,om dhe intet den förre wintern,at~ dhe till en annan Termin sig instella skulle,befallte "olifwa. Fördenskull Allernådigste Konung och Kerre lender till Eders Kongl. May:tt H Superintendentens, ii vi' Mag: Mathiae Steuchijoch min allerunderdånigste böön och ansökande, Eders Kongl. May:tt allernådigst behagade permi~tera oss,att instella och opskiuta v/år reesa till nästkommande winter,då wij effter Wår allerunderdånigste plicht och skylldigheet i rättan ~ijd oss dijth begifwa, och Eders Kongl. May:tz allernådigste 3efallning allerunderdånigst

52 v effterlefwa skoll,efftersom förbem:te H. Superintendens Mag: Steuchius för reesan till lappmarcken skull,tillkommande Tfinter här i Westere bottn ohfellbar wara måste,ähr min allerunderdånigstx förfrågande om Eders Kongl. May:tt allernådigst behageligt 770ro att effter Eders e An: o Kongl. May:tz allernådigsix befallning af d 5 Novembr XXX 1686 som således lyder,hwad allmogens uthskiekade till åhrs Rijckzdagen allsrunderdånigste begeran,och ansökiande wijdkommer att bekomma en wiss förordning öfwer det dhe till sine siälsöriare äre skylldige att uthgiöra; Men Prästerskapet der emot Suplieerat,att dhe wijd sina Q wanligx inkomster få förblif'.va, och att iag uthi H. Biskopens och XX2X e KiörckioherdarnXs närwaro noga,hwaruthinnan åhörares uthgiffter till deras Siälsiöriare uthi Tijonde,Testamenter,och alla andra pastorae lier för dennx tijden bestå,ransaka och upteckr.a låta,låtandes så Biskopen, Kiörckioherden som Allmogen uthi hwart Härad och Sochn sådan berättelsse underskrifwa,ooh denn sedan Eders Kongl. May:tt iag öfwer- V 1 ser.ca skall etc. Xthi Ii; ka måtto och Eders Kongl. May:ttz allernådigste befallning af d 23 -Tovembr att tillijka med H. Superintend:n iag en noga undersökning hålla skall huruledes såsom Kiörckioe ' e nes Medell af den som sådana under händernx hafft tijd effter annan uppburne och disponerade wordne etc. Jag tillijka med förbem:te H Superintendenten H Mag: Steuchio allerunderdånigst effterlefwa och uthrätta måtte. Desse allernådigste befallningar skulle iag uthi diupesta underdånigheet förr effterkomma om H. Superintendentens många embetes bestellningar kunde tillåta,hijt i Höfdingadöme att komma och dem bijwijsta,eders Kongl May:ttz Allernådigste Resolution och Swar v af.vantar Jag allerunderdånigst.. öcthi Eders Kongl. May:tz höga Kongl.

53 I MJZiX Nåde Recommend er ar lag mig här medh,uthi diupesta ödmiukheet, förblifwandes in till min dödzstundh, Allernådigste Konung och Herre Eders Kongl. Maystz Uhmeå d 2 Junij 1687: allerur.derdånigste och troplichtigaste tienare och undersåtare Hans A Kruse U / Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t. Kungl. Maj:t Anteckning å skrivelsen: "d 18. Junj 1687 mig lef uereret S.Wattrangh" -".upläst d 21 Juni 1687 och Resolv.. att Kongl M:tt aggreerar delationen til wintren med förredttningen af alle dhe trenne honom committerade ährender" Rannsakningsprotokollen li^a i akt ibidem

54 RådCammaren sampt Rådsprotokoll den 21 Junij war H:s kongl: May:t uthj Gr: Bengt Oxenstierna Gr: Axel de la Gar die H: Lars Flemmingh H: Jöran Sperlingh H: Hastfer H: Lindsskiöldh. Inkom Gr Bengt Oxenstierna Wattrang upläste Kongl: May:tz ordres aff den 1. februarij nästförleden till landzhöfdingeri Cruus att han medh Superintendenten Stöök i Härnösandh skall ransaka om the angifne lappars widskeppelse. Vplästes be:te landzhöfdinges suar aff d 2. Junij der uthinnan han berättar om lappen Erick Eskilsson,sampt begiärlr att den anbefalte ransakningen mot~e anståå till nästkommande winter,angående e> the förhärdade lappars widskeppelse,och afguderij. 2;do om prästerskapetz rättigheet aff lapparne ;:o om kyrkiornes tillståndh och dess medels förwaltände. Resoljs- Kongl: Maijrt effterlater att ransakningen må anståå till 7/interen ef f t er landzhöfdingens förslagh,och att Swea foffrätt inneholler medh dommen öfuer Erick Eskilsson till dess denne beordradhe ransakningen inkommer öfuer the andre lapparne och så. 1 Rådsprotokoll 1687 Svanhielms Vol. 87 fol. 202 v RA

55 Stormechtigste Koraingh, l/ 7. H X? 1 5 Allernådigste Herre Eders Kongl. M a y:ttz allernådigste bref och swar af den nestledne 21 Junij på mitt allerunderdånigste af d 2 ejusdem hwaruthinnan Eders Kongl. Maij:tts allernådigste Dilation,att nästkommande Winter medh H Superintendenten i Hernösandh,Mag Steuchio till Lappmarcken ( när Tingen sammastädes hållas,få reesa och ther dhe ährender som uthi Eders Kongl. May:tz allernådigste bref af den sidstledne 1 februarij { 1687 bem:te Superintendent och migh anbefallte angående någre förhärdade Dappars ogudachtigheet och förargeliga lefwerne sampt afgudadyrckan,såsom och om Prästernes rättigheet uthi Tijonde,så wäl som alla ander måtto,och sidst om Jlörckiones Tillståndh,huru deras medell förstådt och anlagde blifwa,att förrätta,jag uthi diupesta underdånigheet Xä sökt; hafwer iag d 19 Julij allerödmiukast handfångit. ( Eders Kongl. Maij:tt för denne höga Kongl. Nåden a~t Eders Kongl. May:tt den allernådigste dilation till lappmarchz reesan H Superintendenten och mig att gifwa behagat,tackar iag allerunderdånigst, Eders Kongl. May:tz allernådigste willia Communicerar iag och så H Superintendenten i dag medh Posten,Eders Kongl. Mai.jstz allernådigste befallning,skall H. Superintendenten och iag effter wår allerunderdånigste plicht och skylldigheet allerhörsamst effterlefwa,eders Kongl. May:t uthi G-udz trogna beskydd,befaller iag här med allerunderdånigst, uthi Eders Kongl May:tz höga Kongl. Nåde recommenderar iag mig här med uthi diupäst&ödmiukheet,förblifwandes in till min dödistund Allernådigste Konung och Herre

56 _

57 Uhmeå d 21 Julij ^.687 Eders Kongl. May:ts v/ Alierunderdånigst och troplichtigste tienare och undersåtare 5 ^ Hans Sruse y c 1 Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t. Kungl. Maj it RA

58 der hoos i lijka måtto befallte företaga och skiärskoda,detta iag H. * ** 6 0 Stormecktigste Konungh Allernådigste Herre Allernådigste Konungh och Herre; hoos Eders Kongl. Mayrtt med denne min allerunderaånigste skrifwelsse att inkomma,gifwa Eders Kongl. Mayrts effterfölliande allernådigste på åthskillige tijder ankomne bref och 3efallningar mig anledning till,som tt I. befaller Eders Kongl. Mayriz i dess allernådigste bref af den 5 Novemor fjrledne ahr 1686, att effter Allmogens till denne Rijckzdagen uthslekade,åther äro inkomne med deras underdånige begeran^att bekomma en wiss förordning öfwer det som ahe till sina Siälsörjare äre-skylldige att uthgiöra, men Presterskapet der emot Supplicerat att få blifv?a wijd sina wanliga inkomster etc. skall ^thi Bispens eller Superintendentens och kiörckioherdarnes närworo Jag der om noga ransaka och upteckna låta, h-.varu t hinnan Åhörares uthgiff~er till deras Siälscr.jare uthi tijonde, testamente och alla andra pas~oralier för denna ti.jien bestå; Uthi den 2:de af d 23 ITovembr 1686 allernådigste skrifwelsen förmäles,att af H. Superintendenten och mig ett noga inseende och undersökning hällas skall,huruledes Kiörckiones medell af dem so~ sådane under händerne hafft tijd effter annan are opborneoch disponerade wordne; a den 3:die xf den 1 februarij allernådigste befallningen lyder z således; landshöfdingen Adiungerandes sig Superintendenten Mag: Steiich och häradzhöfdingen i örthen till lappmarckn att fcrreéa,dersammastädes öfwer någre för afgudiskt föröfwande anklagade lappar,noga XXX att ransaka jemwäl och dhe ährender,af Eders Kongl. Mayrtt allernådigst

59 i/ u Superintendenten strax Communicerade,hwilcken för sina många Embetes bestellningar hijt till höfdingedömet ey då komma kunde,uthan begerade att hoos Eders Kongl: May:tt om allernådigst Dilation till Nästkommande '.Vinter med ben:de ährendes företagande Jag i underdånigheet anhålla skulle,hwilcken af Eders Kongl. May:tt uppå mitt d 2 Junij nestldl8 Juli;^ ledne afgångne bref iagyi^diuplste underdånigheet erhållit hafwer. Sedermera är och af d 25 Augusti nestl. Kongl. Cammar^ollegij bref d 20 Seotembr nästl. ankommit,hwaru t hinnan ef ft er Eders --ongl. May:ttz till högbem:te Collegio afgångne skrifwelsse,mig beordras,att tillijka med H. Generalen och Lagman Sparre, jémwäl landsbockhållaren här i mitt an- u förtrodde xöfdingedöme om Balancernes rätta beskaffenheet inauirera och undersökia,hwilcket altsanmans,jag allerhörsams" effterkomma skall Men först härigenom hoos Eders.Kongl. May:tt mig allerunaerdånigst att e förfraga, förorsakats, hv/arest Medlen som till dessa P.eesors fortsättianoch Ahrer.des förrättande anwendas måste, tagas skola, Dm Eders Kongl. May:tt allernådigst v/ille behaga,att man frij Skiutzhästar af landet, e som ungefehr till det minsta tahlart 20 st: wara måste,begera skulle, twiflar iag intet att icke dhe 'ifg till skulle wara.villige, eff ter dhe om offta^joemite ährenders företagande s i el f v/a, i Underdånigheet ans^t, Iders Kongl. Mayjtt behagade ochså allernådigst öss som till g förättandet af alt detta förordnade äroc, med wårt nödigt haf,vande medföllie,något till Subsistance och underhålld uppå denna långa och beswärliga v/ägen, som till 190 mijl i fram- och åtherreesan i sig begrijper behierta och benåda; Eders Kongl. May:tz allernådigste Resolution och Swar mig till äxtiöq&axgxp allerunderdånigste effterrättelsse,

60 J ' afwachtar iag i diupaste ödmiukheet,förblifwandes in till min dödz- L v 162 stund«allernådigste Konung och Herre Eders Kongl. May:tz r' Uhmeå d 3 November 1687 allerunderdånigste och troplichtigaste tienare och undersåtare Hans A Kruse / Anteckningar å brevet: ",d.l3 '9:ber exped:t d 29?:bris 1687»" "fråga effter uti dammar-'co 1 legio om Resepenn:gar och Underholdet, / v/etande --an intet annat än Lagmari mötte och få gm des v/al sampt H / Landshöfdinge 362. mo/ite skee sir.e reseoenningar " / Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t. Kungl. Maj:t RA

61 / //. /t Till Mag: Steuckium,at inställa sigh widh Commissionen öfwer den Nya Catechismum. Carl. p^p^ju & t Wår ynnest Troo Man och Superintendens; Alldenstundh samptel: Biskoppar och Superintendenterne jempte Consistorierne öfwer heela Swerige och finlandh,ähre för någon tijdh medh dheras påminnelser inkombne,angående dhen sidst tryckte SPörsmåhlsboken; Sch Wij uthi nåder gottfunnit hafwe,at sammanskrifwa någî re wisse af Cler^ciet till d: 15: Januarij nästkommande,at,jämpte Handé- och Psalmbokens öfwerseende,taga samma påminnelser för sigh,och sedan till wårt wijdare nådige godtfinnande,i' anledningh af sielfwa Xyrckioordningen formera dher af ett sådant Wärck,som kunde blij bestående, och dherföre publicerat och allmänt giordt,dhe eenfaldige till regell och rättesnöre uthi dheras Christendoms underwijssning och Sahligheetz kundskapp; fördenskull ähre wij jämbwähl på dhe tanckar kombne,att i lijka måtto förmedelst dätta uthsee,kalla och förordna Edher dher till; Och effter Wij 0 S s påminne,at Wij för detta haf:e uppdragit Edher,tillijka medh GeneralMajoren och Landzhöfdingen Hans Abraham Kruuse een Commission uppåth Lappland; Ty ähr Wår nådige willie och befallningh,dhet J bem:te Commission anten så tijdeligen anställe, att han till dhen terminen som Edher nährwaru här fordras,kunde fulleligen förrättas och ändas,.eller och att J medh samme Commission så länge anstå låthe,till dess J här ifrån kunnen afkomma; warandes förmodeligit,att dhet wärcket,som här skall företagas,lährer Edher och dhe andre af Clereciet,som där till sammankallas,intet länge uppehålla,uthan snart nog kunna komma till sluuth och ändskapp,att J äntå mädan åkeföret dher uppe påstår,kunne dhen Edher der anbefallte Commissionen fullföllia och fortsättia. för hwilcken orsaak J ock SâjK måste här öfwer medh bem:te General Major och Landzhöfdinge Correspon-

62 dera,och Eder om tijden till dess anträdande,alt effter som J warde 1 64 märckiandes medh Wärcket här lijda,föreena; förrättandes så medelst dhet som Oss till nådigt nöije länder, ^r. Carolus. Till Ercjciebiskopen att Superint: Steuch ähr utbedd att bijwista Commissionen öfwer Spörsmåhlsboken. Carl fe, Wår ynnest it?-. Såsom Wij uthi nåder godtfinna,att jempte dhe för detta uthsedde och sammanskrefne till SPörsmåhls- sampt Handoch Psalmbokens öfwerseende,och så kalla och förordna Superintendenten uthi Kernösandh, Mag: Matthiam Steuckium; Altså hafwe Wij wehlat dätta samma,förmedelst dätta,edher till effterrättelse wetha låtha, på dhet J måtte kunna medh Honom her öfwer Corresponderá; Och Wij befalle r. i Carolus. JS"' i Riksregistraturet d ,fol ^ RA " " " " ",fol. 334^- RA

63 v 1 65 Till Landzhöfdingen Kruus angående Commissionen i Lappm:kn och att Superintendenten Steuch brukas här i dhen Commissionen öfwer SPörsmåhlsbokens reviderande. Carl. p.p.p. v Wår ynnest ^pv Wij påminne Oss wähl i Nåder,huruledes taj Edher,tillijka medh Superintendenten Mag: Steuchio,enn Commission up^ åth lapplandh nådigst uppdragit^ men såsom Wij nu sedermehra godtfunnit hafwe,att beordra bemrte Superintendent sigh hijt at förfoga till d: 15: Januarij nästkommande att jempte någre flere aff Prästerskapet bewijsta een annan Commission till SPörsmåhls- sampt Hand- och Psalmbokens öfwerseende; Alltså ähr Wår nådige willie och befallningh,att J fall J icke afsee skullen be:te Commission så snart kunna fullbringas, at Superintend:n till den här honom föreskrefne terminen sigh måtte kunna infinna,pröfwe Wij bäst,att dher medh anstå låta till något frambäthere,helst effter Wij wehle förhoppas,att dhet wärcket som här kommer att företagas,lähre så snart kunna afgiöras,att J tilllijka medh Superintendenten,dhen Edher uppdragne Commission ähn tå, mädan åéföhret dher uppe wahrar,läre kunna fortsättia och fullföllia. Hwilcket Edher till effterrättelsse länder. Och Wij befalle. -p^p-. Carolus. l J I Riksregistraturet d. 24 nov. 1687,fol. 335 RA

64 y. j/. / r Till Gen: Maj: Hans Abr. Cruus swar,att Kongl: Maijstt honom ingen frij Siuss eller resepeng:r kan bestå till Commissioners förrättande. Wår ynnest t(c Carl,-g-, p. p-. Wij hafwe bekommit Eder underdånige Skrifwelse dat: d: 3: hujus,hwaruthinnan J Edher underdånigst förfråge^ hwarest medlen skohle tagas,som erfordras till fortsättiandet af dhe resor och Commissioner,hwilcke icke allenast Edher och Superintenden- ( ten d: 5. och 23: Novembr. 1686: och d: 2. Febr. sidstledne anbefallte ähre dher i Landet att förrätta 1. angående Prästerskapetz rättigheeter af dheras Åhörare. 2:o dispositionen öfwer kyrckiornes medell i och Inkombster,och 3:o om dhe lappar,som för föröfwadh afguderij anklagade ähre, uthan och hwad edher tillijka medh generalen och lagmannen Sparre,jembwähl Landzbookhållaren af wårt CammarCollegio om balancernes rätta beskaffenheet pålagdt ähr att undersökia. Och länder Edher dher uppå dätta till nådigt swar,att som allt dätta ähre sådane Commissioner och förrättningar,som skie uthi Höfdinge Dömmet,och egentel: angå Edhert Embete,åthniutandes J uthi Staten åhrl: ett wist till reesepeng:r, så kunnom 7/ij intet biietå Edher hwarcken frij Skiuss af Landet ell:r någre serskillte reesepeng:r dher till,uthan måste J så wähl som alle andre wåre Landzhöfdingar giordt hafwe,desse Commissioner forderligst uthan någon wår el:r landetz gravation förrätta; hafwandes J inthet att wänta på generalens och Lagmannens Carl Sparres ankombst till Undersökningens anställande om balancerne,emädan han ähr dherifrån dispenserat,och Häradzhöfdingerne i dhet stället edher adjungerade; hwilcket wårt CammarCollegium lährer Edher nährmare widh h c -ndenjgifwa. Hwar medh»vij befalle..p^ Carolus / I Riksregistraturet d ,fol RA

65 64 Landshövding Hans Kruse till Kungl.Maj:t den 8 december Stormechtigste Konung Allernådigste Herre Ehrs Kongl, Maij:ts allernådigste breff daterat d 24 Nowembris, har Jag i underdånigheet d 6 hujus bekommit,och der uthaf underdånigst förnummit,huru såsom Ehrs Kongl. May:t i nåder för godt funnit att beordra H:r Superintendenten Mag: Steuchius,iempte någre andre af Prästerskapet bijwista een Commission i Stockholm dn 15 nästkommande Januarij,till Spörsmåhls, sampt hand- och PsalmBokens öfv/er seende, så att den af Ehrs Kongl. Maij:tt H:r Superintendenten och mig i nåder opdragne Commission åth Lappmarken,således i medlertijd och till dess H:r Superintendenten förrättat sin beställning i Stockholm,kommer till att hwijla; Så skall Jag ställa mig denne.ehrs Kongl. Maij:ts allernå- / y digste förordning till underdånigst effterrättelsse,och till Commissior.ens företagande uthi Lappmarken,afbijda den tiiden H:r Superintendenten tillbaka kommandes warder ifrån Stockholm. Uthi öfrigit med skyl' digste wördnad till min dödzstund.förbi. Allernådigste Herre Ehrs Kongl. Mai j:ts allerunderdånigst och troplichtigaste tienare och undersåte Uhmeå d 8 Lecemb: 1687 Hans A Kruse

66 / g? 1 68 Til Superintendenten Steuchium at han licentieras ifrån resan hit åt. Carl Wår ynnest Wij månde fuller förmedelst wårt breff aff d. 24. passato. utse och beordra Eder,at tillika med de andra förskreffne och förordnade aff Clereciet biwista den Sammankompsten,som til Spörsmåls,sampt hand- och Psalmbokens öfwerseende,ske lärsr d: 15. nästkommande Januarij,och at med den andra Commissionen til lap- - mareken,så frampt den icke desförinnan wore affgiord,skulle mediertid hwila,til dess det som wid ofwanbemälte sammankompst bör förehafwas,är slutit; Men såsom Wij numera hafwe låtit oss föredraga huruledes den Commissionen åt lapmarcken kan allenast en tid om året anställas, då lapparne komma til Marcknadz och at landzhöfdingen redan har utskrifwit terminen til bemälte Commission; Altså hafwe Wij ock uti Nåder welat Eder ifrån Commission och resan hit dispensera,på det den andra Nämligen lapmarckiska Commissionen må kunna gå. för sig; låtandes Wij och fördenskuld wårt breff därom affgå til landzhöfdingen, medh hwilcken J däröfwer widare kunnen corresponderá,och så laga,at J wid den ansatte och utskreffne terminen mågen kunna samma Commission anträda och förrätta efftersom därmed sker rjfi^ Carolas. V - ^ i t" I Riksregistraturet d. 16 dec. ls37,fol. t R A

67 / 1 Til Erckiebiskopen,at Superintendenten Steuch intet kan biwista den utsatte Commissionen til Spörsmålsbokens öfwerseende för den honom anförtrodde Commissionen i lapäåciiixämx mareken. Wår ynnestrtroman Carl gs t,.. t Ändock Wij för detta hafwa warit aff de tanckar,at Superintendenten Magister Steucftius skulle jämpte Eder och de andra committerade biwista Sammankompsten öfwer Spörsmåls- sampt hand- och Psalmbokens öfwerseende; lickwäl såsom Wij äre numera underrättade wordne,at landzhöfdingen och General Haj oren Hans Abraham Kruse har redan utskrifwit terminen til en anlägen Commission i lapmarcken,som Wij honom och bemälte Superintendent tilförenne updragit MäX-XäM hafwom,så at han Superjnt endent en icke lärer kunna därifrån och til denna här föreskreffna Sammankompsten affkomma,som J omständeligsa aff bilagan se kunnen; ^tltså hafwe Wij ock godt funnit honom ifrån denna här instundande Commissionen at dispensera,på det han ofwanbemälte lapmarkiska Commission må tillika med landzhöfdingen kunna anträda och förrätta; hwilcket Wij icke eller hafwe welat Eder til efft errättelse i nåder förhålla?, befallandes. ev - e r v Carolus Riksregistraturet d ,fol RA

68 170 'Til Landzhöfdingen Crus,at Superintendenten Steuch dispenseras ifrån den Commissionen angående Spörsmålsbokens öfwerseende. Carl efy tt. Wår ynnest Troman; General Major och landshöfding, Wij månde wäl aff d: 24. Novembris sidstledna uti nåder förklara,at med den Eder och Superintendenten Mag: Steuchio updragne Commissionen uti lapmarcken,så frampt densamma icke innan den här ansatte termi- ' nen aff d: 15. Januarij nästkommande til Spörsmåls- hand- och Psalmbokens öfwerseende skulle kunna fulbringas,måtte anstå til något frambättre i mening,at bemälte lapmarckiska Commissionen ändå,medan åkeföret däruppe warar,och sedan den sanmankompsten här å orten wore til ändskap,kunde fortsättias, Men aldenstund Wij äre numera underrättade wordne,huruledes J redan hafwen utskrifwit terminen til bemälte eder Commission,och at denna intet kan ställas mer än på en tid aff året,då lapparne komma til marcknadz,uti wärcket; hwarföre finne Wij bäst,at samma Commission må winna sin wärckställighet,efftersom wij och fördenskuld hafwe dispenserat Superintendenten ifrån hit resan, j* och den Sammankompsten, som Wij aff Biskoparne och Cler^'ciet här utskrifwit hafwa,på det han må wid den aff Eder utskreffne terminen til Commissionen uti lapmarcken kunna jämpte Eder meroerörde Commission anträda och förrätta, /wilcket länder Eder til effterfölgd. Och wij b ef alle ^f. -cts, Carolus. Riksregistraturet d ,fol RA

69 ; H ^. U 1 7 Stormechtigste Konung Allernådigste Herre Utaf Eders Kongl. May:tz af d 16 hujus allernådigste,d 27 ejusdem till mig ankomne skrifwellse förnimmer Jag allerinderdånigst,det Eders Kongl. Maystt i Nåder förklarar,att den allernådigst mig tillijka H. Superintendenten Mag: Steuch anbefallte Commission,skall sin fullbordan och wärckställigheet winna och Eders Kongl. May:tt i anseende der till H. Superintendenten ifrån S-ockholmiska reesan dispenserai. Altså i Vhderdånigste föllie af högs"bem:te befallning,skall Jag tillit ^ lijka med H. Superintendenten alt de" ta i diupaste Vnderdånigheet företaga och effterkomma. Vthi Eders ïongl. Maij:tz höga Kongl. Nåde recommenderar iag mig allerunderdånigst med förblifwande in till min dödzstundh Allernådigste Konung och Herre H Uhmeå den 29 Decembr An: 1687 Eders Kongt, Maij :tz t all erunderdånigst;^ och troplichtigste X tienar och undersåtare Hans Kruse J/

70 I