Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv. Volym 25:2:a. Brukspredikanten i Kengis

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arki Volym 25:2:a. Brukspredikanten i Kengis Del a maskinskriet manuskript till en planerad andra del a Källskrifter rörande kyrka och skola i den senska lappmarken under 1600 talet. Samlade och utgina a Erik Nordberg. (Kungl Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå Publicerad september 2011 Forskningsarkiet, Umeå uniersitetsbibliotek (

2 7 5-5" 0

3 \ s&o Brukspredikanten i Kengis. I bre den 26 mars 1643 från Torneå meddelade landshöding Frans Crusebjörn till bergsamtet,att ett järnmalmsfält upptäckts i Öertorneå socken. Undersökning erkställdes a bergmästaren Jacob Pfunt,och på dennes inrådan beiljade bergsamtet den 23 maj 1644 priilegium för några borgare i Torneå att anlägga ett järnbruk för fyndighetens exploaterande«det bekräftades den 31 maj 1644 a regeringen. Ett bolag bildades,men det gick snart omkull,och köpmanen nen Arindt Arendtsson Grape i Stockholm fick jämte bergmästaren Pfundt öerta priilegierna år Pfundt frånträdde snart priilegiet,men Grape uppförde år 1647 masugn i Junosuando och år 1649 stångjärnshammare i Kengis. Hos bergsamtet begärde Grape en präst till Kengis,särskilt med hänsyn till lapparna. På grund a skuldsättning måste Grape lämna ifrån sig priilegiet och det tilldelades bröderna Abraham och Jakob Momraa år Äen de begärde präst till bruket. De öppnade äen en koppargrua i Sappaara i XttXKäGSJäXJEX nuarande Vittangi församling. Den förste brukspredikanten ar Anders Tornberg. Han tillträdde tjänsten 1655,ble 1677 kyrkoherde i öertorneå socken och sedan kyrkoherde i Kautokeino » En sal för gudstjänster inreddes i en a byggnaderna i Kengis.En kartplan från år 1660 upptar bostad för predikanten. * i) Bygden,Leon»: Härnösands stifts herdaminne,under Öertorneå. P. Norberg: Forna tiders järnbruk i Norr- och Västerbotten, i Blad för bergshandteringens änner,band 32:VII,Uppsala 1957,sid 183, m. fl. ställen.

4 tt^tttys S/o / Treshumbl^e Salut: Wälborne Herre, scj Borgherterbottn thxkrijfningen lychtatt,haf/er iagh warit i hoop medh BSKgX schapet ö schole hkrsxx^ki här i Tornäå det de xksise ptagha det nyja pfundne Järnee Ö S strecket i ÖfwerTorn&å 2 ochn,der till de hafwa stor lust; allenast beaff giära de ödhmiuklighen,ajbfc det konglige Bergzamptett om en godh MasMäs- En RännewärkzMästare ter,ty de fruchta för Bygdeå SochXnss oferd; höllo iagh för mast effter Malmen är rijker och schulle minst kosta thj Begynnelsen; All praeparatoriae der till,hafwer iagh allreedha gifwit order om. Här i landzändan är det ett nytt wärck,måste aff Cronan en deel bijsättiass,derom iagh som förswarligit kan wara schall bära omsorgh. Jgenom detta wärcket kunna wij så mycket thrätta,att icke allenast denna wij dt belaghna Sochn than och LappMarken kan bättk re blrfwa excolerat. Gudh bättre den gamble Suurdeghen i Lappmarcken medh derass Trummor finner sigh ännu,kan ppå bättre sätt intett throtass än att s&adighe Prästmän, såsom i Pijtheå Lappmarck kunde här i Tornäå och Ki^mij Lappmarker aff Nådighe Öfwerheet förordnass; Bodho ödhmiuklighen k E:s N:e wille sigh behagha låta att fälla ett e ord här om hos den Konglighe Regierningen jämwäl och om en godh Inginieur; den förra hafwer nästan fått sin rest pp i fiällen schall inga många mirakel kunna giöra och iagh wil giärna i alla måtto så lengie iagh är här giöra min högsta flijt det tagher iagh Gudh till wittness. Jagh E: s sender jex N:e en LappTrumma som kom migh tillhanda thur Tornöå Lappmarck igenom min thschickade,hwilken berättade att en lapp dersamma städhess schulle hafwa warit aff Prästen förmanter att affstå medh Trumman Det han och hadhe thlåfwatt; Men han höltt intet i nödhen,hanss Modher lågh i Siäletoghet,då låpp han strax till sin förra willa tillflycht; Slogh i Tpurnman och söchte hielpp,men modhren drogh sin wägh; hwarföre laitthe han T r umman på Mareken och slogh henne i hundrade stycker

5 för omaket; säyandess du hafwer länge nogh bedragitt migh,jagh finner det lijkwäl santt wara som Prästman oss sägher,gudh hielpe de arme Mennischior. Jagh bedher E:s N:e ödhmiuklighen om den gunstighe Tillsäyelssen och assist ens aff det konungzlige Bergzamptet att iagh kunde någhorlunda pprätta min schadha igen. Will E: s N:e här medh t hg G-udz Nådighe protection trolighen hafwa befahlat. Ejs åhr 1643 N:dess Datum Tårnöå den 26 Martij Vnd ert i än st wi 11 ig st e, f Frans (K Cruseb Mpria Bergskollegii arki: Bre och suppliker 1643 del I fol. 36. RA

6 A/ö.- J( 0 y- Bc&Le, HöghWellborne Nådige, Ährebohrne HöghWellachtadhe G-unstige godhe Herrar,Eders N:dr och W:ter finnes iagh altidh Tienstwilligh. ä Detta Högh Xhrade Bergz^ Collegio haffuer iagh Orsack ödhmiuckeligen att betacka för all Nådigh och gunstigh adsistens /: till dett nya pfundne Järnbruch i ÖffuerTornö Sucken eller i Lapland beläggit :/ megh bewist,och än widare ödhmiuck och tienstligen att bedhia,samma Wercket är nu till dess bettre och lyckligare framgångh medh all Nådigh gunstige och möijeliga praeilegier beneficera thi Sffterfolliande Puncter 1. Emädan der ifrån ähr 25 mill till närmaste kyrckia,att hennes K, M:tz techtes oss någott till hielp komma,att Gudhz ordh kunde wedh brucket praedikat bliffua,och der igenom kunde både Bönder och lapperna som närmast wedh brucket boo,thi derass Gudhztienst merckligen förbettratt bliffua. 2-7 Arendt Grape MP i margen:"skall en af de 4 prästers löhn och deputat som j Lapmarken äre förordnade, N. blifwa transporterat till Tornö Jernbruk. 11 -Js Bergskollegii arki: Bre och suppliker del II,nr 73 HA "inlefwereradt i BerghzCollegio den 22 Octob: 1647" ej daterat

7 / Vf Ehrachtadtt och «älbetrodd herr G-rape tillförs^ndes &odhe wen och gynnare^ Näst myken älfärdz önskan och een ähretienstlig tackseyelsse sj/älbewi j st^ för mj(kkett\ Xgott,dhett hooss migh städse skall förblifra thj een km godh recommendation,kan iagh E. Ehracht. ht her medh wemligen ey låta obemält,att iagh haffer praesenterat edher skriffelsse hooss hans Ährewyrdihet superintendenten,hilken icke allenast medh respect edhertt breff haffuer optagit than önskar all lyckeligh prosperitet d till dlhett Nyie Brukettz progress och fortgång. Anlangande edher begä-.. - e/ ran om een predicant till Brukett, så haffwer hans Ahr'wyrdshet sigh ther på medh sitt lofflige Collegio således resolerat,att så snartt något ïist députât blif^ér anordnatt för en qalificerat Man på Brukzstaten,och hans ährewyrdjhtt ther om på behörligitt sätt bliffer notificerat,att han kan ther medh tillbörligen bliffa sustenterat och oppehållen,så skall strax een godh Man tijt till Brukett i Thårne lappmark förskickatt bliffwa,och dhett than förandt endtskyllan och exception. Dhetta så thi hastigheet. E. Eh3*acht :htt her medh sarnptt edhers e ähreborne k. Maka och kärelskelige lijffzstrff*ingar thj gudz thens (befalla till all behagel ig h_ al gång,lyckeligh prosperitet, högstes Nådige Direction[och Continuerligh wällmågo på dhett flijtïenligstei aff Vhmå dhen 30 julij åhr 1649 E Ehracht:hz beredwillige W.A. Thomas Jacobj Rozelius / i past. Niur. Jy tj Bergskollegii arki: Bre och suppliker 1649 del I fol. 58. RA

8 1/ Arent Grape till en sekreterare (ingressen saknas emedan ett blad kommit bort). Och efter såssom hr Secretario well någorlunda kan witterligit wara,att iagh för 2 åhr Sedan ibland annat anhölt thi dett höghährade Bergzcollegio om adsistens och ndsettning medh een Gudhfruchtig Predikants nderholdh och Deputat,om hwilcket megh swarades att derom war hr Landzhöffding Welb:d hr K Frantz CrusseBiörn tilskrifuit,och att aff BergzCollegio war anordning giordt att een Prestz war öffrig aff lap- Prestesternås som wedh Pito bruck war ordinerat och der intett behöffdes,och att samma nderholdh skulle Tornö Järnbruck til hielp komma, al t så hafuer iagh well efterfrågat hos hr landzhöfdsimgen och här soss kiörckioheerden,men de föregiffua sådant wara dem okunnigt,och aldenstundh bruket des Gudhi skee loff winner sin önskeligh forttgångh och folcket dageligen dagz förökas der omkring iu mehr och mehra,synnerligen och Serdeles lapparna som gerna och wellwillioligen medh derass renar kiöra wedh,kåll och tackjärnet til hammaren,ty worjs önskeligit att samma ortt kunde medh een Gudheligh och welläualificerat Predikantz nderholdh bliffua förseeder,och aldenstundh h k M:tz haffuer segh låtit wårda om Vmo,Lulo,Pitå och Kijmi Lapparna,så att de ahro medh Pree dikanter och Predikanters Vnderholdh försörgder,tj' förmodar iagh wisk serligen att denna landzorten och Tornö lapmarcja icke någon brist opå Gudz Ordh warder lidandess,helst enär h k Mtz aff BergzCollegio derom ansöckt warder,aff detta inliggiande breffuett kan hr secreterern förnimma hr superintendentens resolution och swar,bedher för den skuldh B V/:ttJ^ tecktes bruket och lapperna herthinnan all raöijeligh adsistens bewisa och detta ährendet thi BergzCollegio icke förgätha att framdraga (om skjutsfrihetj - // Datum d 2 jn Septemb 49. Aredt Grape. \j Bergskollegii arki: Bre och suppliker 1649 del I fol. 55. RA

9 Qy / Resolution för Bruuckzförwalt^ren wed Torna Arendt Graap oppå hans inlagde punctar. 1. Hwad sigh anbelangar,att Arendt G-raap nampngifwer den ortten Kengis der som hans hammar belägen ähr,att wara beqwämblig till Prästebord, såssom och thee byar han nämbner wedh deres rättigheet att kunna tagas ifrån Sochnen och läggi^is in till förbe:te Ortt till Prästens oppehälle. Så aldenstund detta ähr en saak som Biskopen angår och af honom disponeras bör; Ty kan Arendt Graap sådant drifwa och fordra hoos afsee låta, honom,hwileken och iempte Landzhöfdingen kunne odtoodsdkto^warest ortten och stellet till kyrckian och Prästebordet bäst tienligit wore,och så lagandes,att kyrckian först opbyggas mötte,der Församblingen tillhoopa komme,och Gudhz ordh beqwämbligen höra kunde,efter som dette ährender hän will hafua remitteret. 2-6 CB: JB: i 7 i Priilegium för Arendt Graap medh sine participanter oppå någre wilckor till Tornå Jernbruuck Till det Ellofte,holler man nyttigt och skiäligen wara,att en k JKyrckia wed bruucket på ett lägligit ställe till bruuckzfolcketz samä mannkompst och Gudztianst oprättas mötte,och will man framdeeles tillsee af någre bespardhe medell,at kunna dem till samme kyrckiobyggningh hielpa och assistera. Hennes K.May:t hafwer nådigst för detta,giordt förordningh till Fyra Prästers nderhåld thi Pithå Lappmarck,och der ickie behöfwes meer an tree,och som man förmoder een der af wara bespard och behållen. DerfÖre /ele wij der effter låta erfara,och der så finnes, der K hän befordra,att den samme Löhnen må till en Predikantz oppehälle wed dette bruuck warda deputerat. Der alle som detta angår weete sigh oppå Hennes Kongel :f Mayestetz wägner att effterrätta...1/ S. IT«iu B y' fol. 94 Bergskollegii arki: Registratur 1650,under d ) RA / Bergskollegii arki: Registratur 1652,under d ,fol.91. jr

10 SI? Hochwolgeborner,gnädiger,Herr. Herr president,nd W61 gebeborne DeDorne Herren,assessc asseösoren, in demjsongl general Bei^sCollegie. Abraham et^-jacob J efmma Copia Hoch/olgeborne gnädige Herren, Herr praesident, und samptliche Wolgeborne Herren,Reichs,nd Kammerräthe, a Die Wercken müssen des winters auch wegen grosse kälte bey 4 Monat e stilstehen,desswegen wir auch wegen dem wuesten,weit abgelegenem orth, k ^ ns ein theijll fölelfter so wir mit grossen kosten dahin geführt haben nach norwegen erlauffen,dan sie nicht gern inder wuesten wohnen wollen, wiejoll wir ihnnen einen priester auff unsere eigene kosten holtten,nd dieweill die wercken biss 15 meijll on einander abgelegen sein,noch einen darzu ahnnehmen müssen ber deme müssen diese weit abgelegene wercken auch dobbelt mehr proidert sein,als die Wercken hie im lande,welche Proision on spanmähll,nd andere sachen wir meist on hier dahin gesandt haben,mx dar entgegen man Jährlich nur einmahll Retour on dannen haben kan,welches mit grosse gefahr ist,dieweill die bottensee,ein gefährlich fahrwasser ist,desswegen wir nsere gutter nicht können > risico ersichernn lassen,darumb dan den selber lauffen müssen,nd schon nt er scheitliche mahlen G-odt bessers, grossen schaden gelitten haben, sä dass wir wünschten,dass diese beschwerliche Werckken niemahlen ahngefangen hätten,nu die weill wir darahn sein,woltten gleichwoll gern dabey continuiren,und dieselbe mit ehren forttreiben,welches alles dan h i Maye: t unser ay^rjgnädigster Könige ahn ikre königh (nd Herren,wir aller nterthänigst,suplicando haben zu kennen gegeben, - -^begär tullfrihet Abraham et Jacob Momma. und partieipanten 1658 f/ Bergskollegii arki: Bre och suppliker 1658 del II s. 40 RA H-inlefwererat d. 1 Septemb. 1658" åberopar K.bre d. 5 juni 1658,inleererat d. 2 sept

11 J ^ l fy Tingsprotokoll i Jukkasjäri den 28 januari 1663» w - - Framställtes för Rätten ^ije stycken lappar,hkillka sade sigh hafua kommitt ifrån Luleå lapmarck Caitama By ben:d wid Nampn som Nembl föllier, Mixa: Larss Olofsson, Joen Cnutxson, Anund finneson, Anders Tomeson, Anders Larsson,Larss Anderson,Anders Olofson,Lars Påhlson,Michiel Påhlsson,hwillka begiärte att de måtte få blifua här i denna lapmarken och här sammastädes giöra s na Mthlagor«Tillfrågades be:te Lappar för hwadh orsaak de ickie bliftfua der hemma &thj sin egen by i luhlå lapmarcken, och der afleggia sin Skatt. Hwar til de swaradhe och sadhe att de blijfua wed Nya SölfuerBerget, medh Swåra Skiutsningar betungat,och mechta sådant inthet Mthstå; Före~ gijfua och att några af deres granner,på sådane långe Skiutzreesor H aff kunger hafua måst döden lijda: Eij heller der widh bruket,på långan wägh txyddjt någon Reenmåsa finnes. Eenn deel af desse lappar föregijfua sigh T S och här i JuckasJärff hafua sin gamble arff,xorn ähr Kthj landh och wattn: ]»war till een stoor deel af thetta Byssfolcket wittna så i sanningh wara. Wijdare förmantes desse lappar,att de begijfua sigh hem i sin By S igien wijd straff tillgiörandes; Huar till de xamptligen swaradhe,der de 3 ickie här få blijfua och giöra Cronan i xwerigie sin skatt effter sina förmågo,willia de flyttia öfuer fiellen till westersiön,men ingalunda willia de till luhleå lapmarck igienn. Detta äkrendet togz af Sätten i noga betänclciande, och bleef Remitiancfe] terat till H.Herl:tt ftählborne jöand*zhöfd ingens förklarningh om ickie desse lapper mage Kthj detta åhret qware bliftfwa,och förtiena sigh så wähl ötthlagzpenningar, som elliest annan Nödtorfft till sitt Uppehälle; och att Arendatoren opbärer af dem Säthlagorne, och derföre åth wederböranden edo och Reekenskap giör. h Wähl:t Jacob Murnrna tillfrågade än wijdare desse Caitama Lappar om de willia för betahlningh öfwerföra något Järn till Luhleå >Sölfuer^ruuk; hwillket de godkwilleligen låfuadhe sigh willia effterkomma,nar der på fordras. V-? * ' }] Dombok,Gäleborgs län nr 12 fol. 406 RA J

12 Tingsprotokoll i Jukkasjäri den 29 januari 1664«L o L - - Någre iuleå iappar praesenterade een Supplication,medh begiäran, det de måtte få blifua här i Juckasiärfuj att affläggia sijne Cronones Xthlagor,hwar oppå bleef föreskrefne lappar swarat,att detta dem ickie kann tillåtas flyttia ifrån sin rätta fädernes lappmarch,athan dee måge skaffa sigh der på höga öfwerheetennes tillståndh,och Nådige förklarningh. Wäl:t Arendatoren tillfrågade förbe:te iuleå lappar,hwarföre éee flyttia ifrån sijne hemwijster och luleå lapmarch,hwarest deeres förfäder bodt hafua,der och de hafwa sijne egor både till landh och wattn, här till luleå lapparne Swarade: det de betungas öffwer sin förmågo S medh skiutzningar till Sölfwerbruket i Luleå,och när dee den långa e wägen skola skiutza finnes der ganska ringa Reenbeet wijdh be:de Bruuch,hwar igenom deres Reenar blijfua förderffuade, Som och der hooss beswära dee sigh ickie bekomma,ann halfua sk arbetslönen z för sijne skiutz sijne ningar,begiärandess alltså blijfua här effter,att Mthgiöra Cro o 1 nones ctthlagor wijdh Torneå iapmarch, Denne deres begiäran will Ringa Rätten hafua Remitterat till höga öffwerheetennes Nådige behagh,har om att Disponera. '/ L Dombok,Gäleborgs län nr 13,fol RA

13 att köra och föra dhet som tärfwes wid bruket,dhe andre långwägoge,som a dhe östre och wästrebottniske,medh annat handarbethe förtiänt sigh Pän- S ningar både till sitt ppehälle och dher med sin «katt,dhet elliest dhem wore swårt om,till Cronan at thskyldha,till att förtijga huru lapparne,som elliest här till äre obeqwäme och fåkunnige,dherigönom lijkwäll så småninges blifwa waande att sättia handhen widh arbethe, r och kunna låta nyttia sigh uthj konsteft såsom annat folck (begär förlängda priilegier 2o Här widh wij och i lijka måtto klageligen insinuere,huruledes Kaytamäkj byes lappar /: närmast till ofwanb:te wårt kopparbruk liggiandhe :/ som alltijdh af begynnelssen för pronimitetens beqwämbligheet skull,hafwa wahrit wahne att arbetha och låta bruka sigh dherest wid wårt bruuk med allehandha fördzlor och enkannerligen Stafrumqjedz framforande,ähre nu sedan lulo lappmarckz Sillfwerbruuk inrättat,af lappfougden och lagmannen dhersammastädes uthj Håll nder Kiéiewara Sillfwerbruuk skrifne,och somblige dijt hemptade blefne,hwarigönom ähr skedt att en dhel af dhem för fruchtan och owahna skull,hafwa stucket sigh op i Norske Skogarne hållandes sigh alldeles ndan,att nu sedan hwarken någotthera bruket haar gangn dheraf,näppliga heller Cronones Räntor på dhet sätt kunna richtigt thfalla V/ij och tädan förledit åhr a en sådan brist på stafrumsweedh lijdit hafwe,att grufworns med stoor skadha måste studza,bediandes förthenskull ödmiukligst,det Konglo Bergz- Collegium wille sådan desordre och oskick nu tijdigt hemma och nådigst MTied foflffh af sin flycht återkallade, låta den anställningh giöra att samma Kaytamäkj flychtige iappar^måge tillijka med dhe qwarblefne här effter oss wid mehrbide wårt kopparbruuk medh sitt förr wahnlige opwachtande flijtigt at bijstå emot en billigh betahlningh,iu ändteligen blifwa tillhåldne och förplichtade. /1 Abraham et Jacob Momma / l ; Bergskollegii arki: Bre och suppliker 1668 del II,s. 23. J RA

14 Tingsprotokoll i Jukkasjäri den 1 februari 1669 <> - - Dito anpraesenteradhe Wäl:t Befallningzmannen Wjt Arendt G-raape, Bärgmästarens Witt Daniel Dreflinghz skrifwelsse af den 4 Januarij o. p 1669 medh byjfogadhe Kongl. Bärgs Collegij Resolutions 5:te &unckt, ibland annadt angående att CautenJaur Lapparne,som tillförende hafwa hördt och lydt imder Luleå Lappmarck och dess SölfwerBrukz fortsättiandhe,och nu för hwariehanda orsak skulldh hafwa taget sitt förswar Mnder Torneå Lapmarck,och här Sti några år Cronan sin Skatt Stgiordt, skola måge åter till Luleå Lapmark sigh förfogha,medh hwadh mera som A Resolutionen innehåller; alltså blefwo CautenJaur lapparne tillspordhe,hwar före de hafwa sigh begifwit ifrån Luleå och till Torneå Lapmarker; Der till mästeparten af dem som tillstädhes woro,swaradhe, och föregåfwo,att deres fädher och förfädher äre här i denna Torneå lapmark infödde,af ålder der sammastädhes bodt,brukadt sina fiskie L Wattn och iandh,och der efter Cronones utlagor betallt,begiära fördenskull att få bruka sina förfäders gamble Arfwelandh och fiskiewattn efter som de och fullkombljn intygadhe sigh förmedelst ingen annan orsak skull hafwa kommit Mnder Luleå Lap pmark,atan genom giftermål och annat tillfälle; Seyandes för Rätten fritt iath,att der dem ickie af Höga Öfwerheeten Nådigst efterlåtes här i Torneå Lappmark förblifwa och sin Rättigheet Mtgiöra,Willia de begifwa sigh öfwer till Wäster Sioii änder Danmarkz Crono, hwilket de och tillf örendhe skrift eligen hoos WäTb: (e H:r Landzhöfdingen hafwa gifwit tillkiänna,och begiä radt här att förblifwa; Dock kan Rätten här Mtinnan intet annadt giö ra,utan tillföllie af Högstbem:te Kongl. BärgzCollegij Resolution, bem:te CautenJaur Lappar allfwarligen förmana,att de till Lufr}.eå Lappmark sigh igien förfogha,och wijd dess Sölfwerbruk dess nödige Kiörtz- ^och fördzlei^ ^I^eiVemotliskiäligh betallning förrätta, häll st emädhan Bärgmäst:n uti sitt Breef förmäler,att hållet der sammastädes nu skal aldeles wara

15 ophäfwet,s^dandt allt hemställer Rätten Mtj Hög Kongl. Mayjttz Nådige omdöme och äntlige Resolution,och för Högnödigdt eracktar att akat- L ten af ofwanbem:te iappar må nu för detta åhret emottagas is.») Dombok,Gäleborgs län nr 18,folo86&. RA

16 Anno 1686 den 16 Februarij höltz,effter dhet Höglofl. Kongl. Bärgz Collegij Ordres,de Dato d: 9 Julij 1685 Hansachningh, Om Kiengis Hammars tillståndh H:r Wijdare företogh Ki Bärghmäst:nBruketz Staat effterseendes först hwarutinnan Brukz Predikantens H:r Michaelis Konstenij löön och inkombst bestå monde, Och befans Hans ordinarie löhn wara - 60 d;r och i Påskepenningar aff BrukzFolket wijdh pass - 50 dsr kopp:rm:t Men ber:de Predikant beklagar sigh medh een så ganska ringa löhn eij kunna uthkomma,eller sig och sijne försöria,mycket mindre där medh att kunna hålla sigh som hans ståndh och EmbÉte kan lijkmätigt wara. Elliest ähre någre bönder aff Kardis,Paijala,Kohlare,Kexis,Tärande Lådwika,Andtjkarfwen Junoswando,Kenges och Monioniska byar,aff hwilka sombl. ähre ifrån Moderkiyrkian j ÖfwerTårneå - 33 Mijhl belägne,och hafwa således 10 Mijhl belägne,och hafwa således"^ 10 Mijhl närmare till Bruket,där dhe och tillijka medh dhe andra närmare till Bruket,där dhfe boende alla idka sin Gudztienst här wijdh Bruket,och sällan komma till Moderkiyrkian,icke uthan medh #> C största lijfzfahra,uthan BrukzPredikanten måste dhem medh BasrnKhristch ningar,soknebodh och Jordefärder,upwachta. Synes fördenskull rijmligast wara,dhet ber:de Bönder och igenom sin inlagde skrifft aff N:o 2: ödhmiukel. begiära att dhe till BrukzPredikanten kunde tgiöra den a \i/ e Rättigheet dhe elliest sijn ordinarie Siählesöriare skyldige ähr,som nu nyligen igenom dödhen affgången ähr,hwilken acantie snart lärer aff höghwyrd:ge H:r Superintendenten försees,då sedan torde falla swårare för BrukzPredikanten att winna någon tillökningh hwarigenom hans Staat något förbättras,bruket understödias,och Bönderne uthj dheras långa kiyrkiowägh märkeligen lijsas kunde,hwilket alt uthj Höga Öfwerheetennes Nådhgunstige Disposition heemställes Bergskollegii A c tum Anno arki: diebus Bre et locis och suppliker ut supra J del Ruth 1:731 RA

17 Ehreborne,och Wälbet:de Hjr Bärgmästare, Gunstige befordrare; H:r Bärgmästaren kunne wij fattige Bönder och Skattdragare,som byggia och boo har öfwan för Kiöngis medh denna wår ringa Suplice eij underlåta Tienstl. anmoda Hsr Bärgmästaren han wille ansee wår långa K kiörckio wägh,som wij hafwa,emellan sielfwa Moderkiörkian och hijt op- ' w före, som räcknas mijhl,och till det ringaste'10 mijhl, Hjgillket ähr een fahrligh wägh om Sommar tijden,intet annat än som brinnande Fårssar ock Strömmar,så att mången måste dar sättia sitt lijff till, såssom åthskillige gångor tillförende när här wijdh Kiöngis war ingen Präst,blefwo många Barn uthan Doop och Christendom döda,ia månge åldrigstigne Menniskior död uthan Herrans Nattwardh och många fleera andra k Exempel,Therföre och emädan wår förrra Kiyrckioherde ähr nu i Herranom 1 affsombnad Sänder till H:r Bärgmästaren wår ödhmiuka böön,att H:r Bärgmästaren wille andraga wår nödh och den beswärliga långa Kyrckiowägen, för Höga Öfwerheeten,och oss förhielpa att få här wijdh Kiöngis Bruuk, som oss närmast ligger Jdha wår Gudztienst och begå wåre Saligheetzmedell,och lefwerera till BruukzPredikanten som ähr altijdh här stadder,den Rättigheet wij wår Siälasöriare ähre skiyldige,effter han hafir elliest ett ganska ringa uppehälle,hwar igienom hans näring kan hafwa een lijten tillwäxt,och wij utj wår långa och farliga kiyrckiowägh,som mången siählawåda kan förordsaaka märkeligen lijssas. Här ähr elliest een Kiyrckegårdh effter höghwyrdige H:r Biskopens Förordning till dee dödas begraffning anrättad,sådan högh wällgiärningh warder Gudh Alzmechtigh wisserligen belönandes. Uthj hwillkens beskydd H:r Bärgmästaren troligen önskes medh förblifwande H;r Bärgmästarens ödhmiuke - och Tienstwilligaste Tiänare 0% Samptl. BÖndernes wägnar som boo ofwan för Kiöngis bruuk å Öfwer Tårneå Jönss Pedersson Hendrich Mattsson Hendrich Ersson i Tärende Tolfman IP i Paijala (bom.) i. Paijala (bom.) Hendrich Larsson Anders Andersson Hanss Mattsson i Tärande HL i Tärande (bom.) i Paijala (bom.) (/ f Bergskollegii arki: Bre och Suppliker 1686 del 1:751 RA K