Kongl. May:ts til Swerige/ WÅR ALLERNÅDIGSTE DROTTNINGS och FRÖKENS. ORDNING och STADGA/

Transkript

1 Kongl. May:ts til Swerige/ WÅR ALLERNÅDIGSTE DROTTNINGS och FRÖKENS ORDNING och STADGA/ HURU HÅLLAS SKAL MEDH TIGGARE och FATTIGE som rätt Almoso behöfwe: Item medh Landstrykare och Lättingar. GJORDT PÅ RIJKSDAGEN I STOCKHOLM Åhr M. DC. XL. II. (kungakronans stämpel) Å B O/ Tryck aff JOHAN WINTER kongl. booktr. I stoor=furstendömmet Finland

2 WIJ CHRISTINA MED GUDS NÅDE/ SWERIGES/ GÖTHES OCH WÄNDES UTHKORADE DROTTNING OCH ARF=FURSTINNA/ STOORFURSTINNA TIL FINLAND/ HERTIGINNA UTHI ESTHLAND OCH CARELEN/ FRÖKEN ÖFWER INGERMANLAND: Göre witterligen/ effter som Wij icke uthan Förtreet dageligen förmärke/ hurulunda thet skade- och fördärfwelige Tiggerijet fast mehr och mehr inrijtar och tager öfwerhanden å Landet och Städerna här uti Rijket; Och här jämpte besinne/ at så frampt ther emoot icke i tijd påfinnes någon Boot/ tå skal sådant innan kort upfylla Landet medh onyttigt och skadeligit Folck/ föda aff sigh Lättja/ Orckelöösheet och allehande Odygder/ och lända mången Menniskia til Undergång/ Olycko och Straff. Therföre sådant i tijd at förekomma/ jämwäl at torfftige och älendige Menniskior som för Sjukdom/ Ålder/ och annan märckelig Olägenheet skul/ behöfwe sompt Öfwerheeten sompt andre Gudfruchtige Menniskior om Hielp at tillijta/ icke måge blifwa förlätne/ tå hafwe Wij så sjelfwe thetta öfwerlagdt/ såsom och påmint ther om Ständerne uppå thenne nu mehr wälhåldne Rijksdagh/ och effter intaget theras gode betänkiande ther om förordnat och stadgat/ som föllier: I. Skole wedh alle Hospitaler som på Wår och Cronones Kostnad underhåldne blifwa/ hafwas grann och noga tilsyyn/ at thens Siukdom/ Brister och Wilkor/ som begärer at warda intagen/ eller andre ther ingifwa wele/ wäl skådas och öfwerwäges/ och om han befinnes så wahnför och älendig/ at han är wärd det til at inkomma. Hwilket skal skee wed Doomkyrkiones Hospitaler medh Biscopens/ och i andre Städer ther Hospitaler äre/ eller när effter uprättande blifwe/ medh Kyrkioheerdens och Hospital Föreståndernes samfälte Rådh och Samtycke/ och elliest intet. II. Thesse måhk hafwer man förnämbligast at achta: Först Om någon är beswäradt medh Siukdom aff Ålder eller annan Lijfsskröpligheet/ och ther hoos hwarken sielff förmår sigh at uppehålla/ eller hafwer then Slächt som för något theras hinder wele eller kunne göra honom Bijstånd. Sedan uhrsinnige och besatte Menniskior; Item the ther hafwa smittesamme Siukdomar/ och måste ther öfwer hållas ifrån annat Folcks Omgänge och Gemeenskap. III. Alle som anten sigh sielfwe eller andre wele ingifwa i Hospitalet skole tillijka med sigh/ eller them som ingifwas/ erläggia til Hospitalet Tiugu Daler hwijt Mynt. Och therföre skal ingen wara förskont/ så at wij sielfwe ther Wij befalle någon at intaga/ wele låta samma Penningar medh honom ingifwa. Boor eller finnes någon i Städerne eller å Landet/ som hwarken sielf orkar/ eller hafwer Släckt och Förwanter som wele eller förmå samme Penningar uthläggia; Är han i Staden boendes/ tå gifwe samma Stadh för honom Penningar uth; Är han sittiandes å Landet/ tå läggie thet Sochnen uth som han boor uthi. IV. Så skole och alle som sigh uthi Hospitalerne begifwa wele/ eller aff andre där ingifwes/ aff ingen annan må ärfwas än af Hospitalet/ och hwad Arff them tillfaller/ så wäl som hwad bahrskap the med sig införa/ skal alt höra Hospitalet til/ och thet uti alle rättigheter träda uti Arffwingens ställe. Och på thet ingen härutinnan må skee förnähr/ tå skal den siuke och wanföre först biudas Arfwingerne åhrligen at underhålla/ så at honom ther åtnöytes; Men om the en gång säye honom ifrån sig/ eller han blifwer intagen i Hospitalet/ tå hafwe aldrig mera macht at tala på något hans Arf/ wijdare än til fasta jord/ then Arfwingerne skole hafwa mackt och rätt at ifrån Hospitalet lösa och börda til sig/ innan then tijdh som Lagen föreskrifwer. V. Alt hwad som gifwes til Hospitalen eller med them siuke ther inkommer/ skal läggias til Capital, och Penningerne sättias på Ränta och interesse emoot wisse real Panter/ eller ottwifwelachtige Borgen/ och på wisse Tijder. VI. Inge Barn som färdige och uthan stoor Lyte äre/ eller hafwe sådane Lyten/ at the jiu kunne nähra sigh medh Handtwärck framdeles/ skole intagas i Hospitalen/ hwad heller

3 VII. VIII. IX. Föräldrarne intagas/ eller eij: uthan Barnen om the äre så stoore/ at the förmå på något sätt förtiäna sin föda/ tå skole the uthfåås til Tjänst anten å Landet eller i Städerne. Med äre the så späde/ at the skiötas måste/ och hafwe eij så stort Arff at the ther aff kunne födas/ eller så mächtigh och wälwilligh Slächt som them til sigh tager/ så skole the tagas in i Barnhuuset/ eller ther inge finnes/ tå förordne Borgmästare och Rådh them aff Stadzens medel/ eller annan samblad Hielp/ at skiötas och uptuchtas til thes the äre sine otta Åhr/ och så til Tiänst eller Hantwärck uthfås igen/ så at inge Barn effter thenne Dagh tilstädies at tiggia å Landet eller i Städerne/ anten för sigh sielfwe eller medh andre. På Landzbygden om någon anten främmande aff annat Landskap/ eller boende uthi Sochnen dör uthi så stoor fattigdom/ at han Barnen inthet efter sigh lempnar/ eller och Slächten eller andre sigh them icke antaga wele; Tå skal Kyrkioherden med Kyrkiornes Sexmän uthi then Sochnen öwerläggia och låta wara theras Plicht/ at kunna bringa sådane fattige Faderlöse Barn til skötzel/ anten hoos the fattige som sittia uthi Stugor wed Kyrkiorne/ eller eliest hoos någon ährligh Man eller Qwinna som uthaff Barmhertigheet föda them up til thes the kunne få någon Styekio/ och med Wallgång eller annat ringa Arbete tiäna sitt uppehälle; Eller ock at the tilsee at kunna bringa them under i Barnhusen/ eller hoos annat gott Folck uthi Städerne. Föruthan Hospitalerne som på WÅR och Cronoes omkostnad i alle PROVINCER här uthi Rijket underhållas/ så skole wid Kyrkiorne i Städerne och på Landzbygden upbyggias effter hwar Församblingz stoorleek och förmögenheet någre Stugur/ synnerligen ther inge ännu äre/ hwarest samme Församblingz fattige/ som igenom ålder och Siukdom så äre komne utaf sig/ at the med arbete sig icke tilfyllest kunne nähra/ skole må inflyttia/ och aff Staden eller Sochnen Allmoser undfåå och blifwa försorgde. Men icke gå kring Landet eller i Städerne på Marcknader eller thes emellan et tiggia. Men händer för någon skälig orsaak at en eller annan något uthlopp wore til förunna och efterlåta/ tå skole Kyrkioherden sampt Kyrckiornes Förmän och Sexmän skåda den sådant förlof söker sampt hans skääl, och om the rättmätige finnas/ tå gifwe honom sitt Bewijs/ och ther jämpte recommendera honom til Prosten uthi Contractet eller Prosterijet. X. Ingen Probst skal må förlofwa och gifwa någon Pass til at tiggia annorlunda än 1. At han jämpte sine CONTRACTISTER noga öfwerwäger om then hafwer rättmätige skääl som thet söker. 2. At han intecknar i Passet huru länge och til hwadorth i hans CONTRACT then fattige med tiggerijet må sökia Allmosen. 3. At han icke förpassar någon til at tiggia utom CONTRACTET: utan ther then ene eller andre Eländigheet wore så stoor/ at han skäligen pröfwas mehra hielp hafwa uthaf nöden/ at Prosten medh CONTRACTISTERNES inrådh tå gifwer honom sin förskrifft til Biskopen och Capitlet uthi thet Stifftet. XI. XII. XIII. Finner Biskopen och Capitlet Prostens recommendation wara skälig och funderadh: Tå gifwes then arme och nödtorftige ther ytterligare Pass och tilstånd at söka Allmose/ lämpad til en wiss tijdh/ så ock wisse Orter inne uthi Stifftet/ men icke wijdare. Alle andre Pass utaf hwem the i så måtto utgifwes/ skole wara af intet wärde; Efter som Biscoperne/ Prosterne/ Kyrkoheerderne/ så och Kyrkones Förmän och Sexmän/ jämwäl härwid skole wara förmante/ at gifwa sådane Pass med gott och noga öfwerwäganda/ på thet icke igenom eens eller annans försummelse eller obetäncksamheet Landet medh omlöpande Tiggiare må blifwa upfylt. Nu händer undertijden at EXULANTER och andre nödträngde aff främmande Land, erkannerligen then Tydska Naionen sökte om hielp och allmose här uti Rijket; the samme skole sig angifwa hoos MAGISTRATEN i then Staden the ankomme til/ och

4 XIV. XV. XVI. ther framläggia och tee sine Bewijs. Finner tå MAGISTRATEN sampt PASTOR LOCI at then eller the hafwe rättmätige skääl at bedias Allmose/ tå måge the recommendera honom eller them til Landshöfdingen/ at medh hans Pass blifwa förlofwade til at draga omkring uthi thet Länet/ så och uthaff honom blifwa recommenderat til näste Landshöfdinge/ om han thet skäligt befinner/ och then som thet fordrar är wärdig at i så måtto ytterligare må blifwa hulpen. Alle andre tiggerie under hwad skeen the hälst kunne sig tildraga skole icke tillåtas/ enkannerligen Marknadztiggerien/ tiggerijer för Kyrckiodörarna/ på allmänne Landzwägar/ uthi husen och på gatur uthi Städerne; Utan sådant alt wara förbjudit och affskaffat. Finnes någre lemlastede Tiggiare at fahra omkring å Landet eller i Städerne/ och sökia Allmose annorlunda än som förbemält är/ ordentligen med loff och tilstånd/ then skal förwijsas til then Ort han är hemma; Och ther han sådant icke effterkommer/ tå antastes och sätties på någre dager eller Weckor uthi Fängelse. Achtar han sådant än tå intet/ utan kommer igen/ tå skärpes emot honom Straffet/ effter som man finner at saken fordrar. Alle VAGANTER och Lanstrykare som icke för bewijslig Krops Siukdom och bräckeligheet skul/ utan betagne aff Lättia och orkeslösheet drage Landet omkring och med theras tiggierij beswäre Wåre Undersåtare/ skloe myckit mindre må lijdas; Med ther the beträdas/ blifwa opgrepne och föras til nästa Slott til at ther arbeta uthi Järnen/ och thet så länge at the samme någion märckelig Bättring påskina låte/ och man finner skäligt at ställa them igen på frije fötter. XVII. I synnerheet medan ZIGEUNER eller Tattare esomeftast låte sig finna/ the ther stryka omkring uthi PROVINCERNE, och jämpte allahanda Ogudachtighet/ som af them begås/ med theras Spådomar/ Lögn och Tiufwerij/ tilfoga Wåre Undersåtare et stoort beswär; så skal förthenskul sålunda ther med hållas/ at ehwilken förnimmer sådant Partie wara förhanden/ skal strax gifwa Häradzfougden/ eller ther han icke så när stadder är/ tå Ländz- och Fiärdingzmännen ther om tilkänna/ och thesse ware plichtige med Sochnens eller Häeadz tilhielp/ effter som behoff gijörer/ at taga them wid hufwudet; Eller hwar the äre them förswage/ tå gifwe Landzhöfdingen ther om tilkänna/ at han them kan låta grijpa; Hwilken skal hafwa Macht om någon ibland them finnes öfwertygat med Tiufweij eller annan otilbörlig ACT och Missgärning/ then utan wijdare Förfrågan och Rättegång låta straffa til Lifwet/ men them andre köra utur sitt Lähn/ och Höfdingsdömme/ communiserades ther om med nästa Landzhöfdinge/ at så snart the komma utur thet ena Lähnet i thet andra/ han ock gör thet samma/ och thet så wijdare til thes the heelt äre utur Rijket, Komme the sedan igen/ tå skloe the upgrijpas och föras til näste Slott at ther arbeta i Järnen wed Watn och Brödh til wijdare WÅR förklaring. Komme bemelte ZIGEUNER eller Tattare in uthi Städerne/ tå skole Borgmästare och Rådh lijka som här ofwan til om Ländz- och Fiärdingzmän sagdt är/ wara skyldige them at låta fast taga och Landzhöfdingen öfwerantwarda. XVIII. Tager någon skada igenom Brand och Wådeld/ then skal icke/ så som nu mästedels skeer/ straxt gifwa sigh på Landet och i Städerne at tiggia/ utan bewijse först Ordenteligen wed Häradzting sin undfångne skada/ anten heela Gården med boo och boohag/ eller och Mangården eller Ladugården allena/ ett Huus eller flere/ U. är upbrunnet och låte sigh tildömma Branstud/ effter såsom ther om förmäles uthi Lagen. Hwilken hielp af Kyrkiones Sexmän skal uptagas och insamblas/ och tilställas then skadan hafwer lijdit

5 Wij biude och befalle förthenskul med wåre Officerare, Tienare och Undersåtare/ aff hwad CONDITION och wilkor the wara kunne/ och thetta angår i någon måtto/ at the ställe sigh thenne Wår Förordning til efterrättelse/ och hålle ther alfwarligh Hand öfwer/ så som the wele stånda Oss therföre til swars/ och undwijka Wår Hämbd och Wrede. Til yttermehra wisso är thetta med Wårt SECRET och Wåre sampt Sweriges Rijkes respective Förmyndares och Regerings Underskrifft bekräfftat. Datum Stockholm then 28 Februarii Anno 1642 (sigill) Per Brahe/ Grefwe Lars Kagge/ uthi Clas Flemming/ Til Wisingsborg/S R. Marskens i R. Admiralens R. Drotset ställe ställe Axel Oxenstierna S. Gabriel Oxenstierna/ Friherre R. Canzler till Mörby och Lindholmen/S. Rijkets Skattmästare (Tolkat från Frakturstil av Alfhild Axelsson juni 1977)